Naturvetenskap i dagens skola

(1)

Malmö högskola

Lärarutbildningen

SOL

Examensarbete

10 poäng

- stämmer elevernas intressen och undervisningen

överens?

Science in today's school

-Do pupils' interests coincide with the teaching?

Anna Larsson

Lärarexamen 60p Höstterminen 2006 Examinator: Anders Jakobsson Handledare: Birgitta Pettersson

(2)

(3)

Sammanfattning

Arbetets syfte är att ta reda på hur läroböcker och lärarna i undervisningen av naturvetenskap, kemi, biologi och fysik, tar tillvara elevernas intressen. Elevernas intressen visade sig, enligt ROSE (2004) vara rymden, hälsa, vapen och hur påverkas kroppen av droger, sjukdomar och abort. För att se hur lärarna och böckerna bejakar elevernas intressen intervjuades tre NO-lärare samt analyserades tre läroböcker i kemi, biologi och fysik för grundskolans senare år. Böckerna innehöll mycket lite fakta om elevernas intresse områden och det som fanns problematiserades inte. De intervjuade lärarna använder och följer i stort sätt bara de analyserade läroböckerna. Detta leder till att eleverna inte undervisas i sina intresseområden. Att lärarna följer läroboken i undervisningen beror på att deras lektionsmaterial redan är planerat sedan tidigare. En ny lektionsplanering med nytt material skulle ta för mycket tid. Tid som läraren inte känner att hon/han har.

(4)

(5)

Innehållsförteckning

1.1 INLEDNING 7

2. LITTERATURÖVERSIKT 8

2.1 INTRESSE 8

2.2 NATURVETENSKAP I SKOLAN 8

2.3 VAD SKA MAN UNDERVISA OM I NATURVETENSKAP FÖR ATT ÖKA INTRESSET? 10 2.4 HUR SKA UNDERVISNINGEN SKE FÖR ATT ÖKA INTRESSET FÖR NATURVETENSKAP? 14 2.5 VAD ÄR ELEVERNA INTE INTRESSERADE AV I NATURVETENSKAP? 15

2.6 ÅTGÄRDER PÅ RIKSNIVÅ 16

2.7 TIDIGARE FORSKNING INOM SAMMA OMRÅDE 17

2.8 SLUTSATS 18

2.9 VAD SÄGER STYRDOKUMENTEN OM ELEVERNAS INTRESSEN 19

2.10 SYFTE 20 2.11 FRÅGESTÄLLNING 20 3. METOD 21 3.1 INLEDNING 21 3.2URVAL 21 3.3 DATAINSAMLINGSMETODER 22 3.4PROCEDUR 24 3.5 METOD DISKUSSION 25 4. RESULTAT 26

4. 1 I VILKEN UTSTRÄCKNING OCH PÅ VILKET SÄTT BEHANDLAR TRE VANLIGA

LÄROBÖCKER RYMDEN? 26

4.2 I VILKEN UTSTRÄCKNING OCH PÅ VILKET SÄTT BEHANDLAR TRE VANLIGA

LÄROBÖCKER HÄLSA? 27

LÄROBÖCKER VAPEN? 29

LÄROBÖCKER ”HUR PÅVERKAS KROPPEN AV DROGER, SJUKDOMAR OCH ABORT”? 31 4.5 I VILKEN UTSTRÄCKNING OCH PÅ VILKET SÄTT BEHANDLAR LÄRARNA RYMDEN I

UNDERVISNINGEN? 33

4.6 I VILKEN UTSTRÄCKNING OCH PÅ VILKET SÄTT BEHANDLAR LÄRARNA HÄLSA I

4.7 I VILKEN UTSTRÄCKNING OCH PÅ VILKET SÄTT BEHANDLAR LÄRARNA VAPEN I

4.8 I VILKEN UTSTRÄCKNING OCH PÅ VILKET SÄTT BEHANDLAR LÄRARNA ”HUR PÅVERKAS KROPPEN AV DROGER, SJUKDOMAR OCH ABORT” I UNDERVISNINGEN? 34

5. DISKUSSION OCH SLUTSATSER 36

5.1 RESULTAT DISKUSSION 36

(6)

(7)

1.1 Inledning

Under min tid som student på lärarutbildningen har jag gjort min praktik/VFT, verksamhetsförlagda tid, på en grundskola med årskurserna 7-9 där min inriktning varit naturvetenskap, fysik, kemi och biologi.

Det första jag la märke till under min VFT, under lärarutbildningen, var att eleverna använder samma läroböcker i naturvetenskap som när jag själv gick i högstadiet för 10 år sedan. Jag tyckte inte ens då att böckerna var särskilt intressanta och inte heller NO-undervisning var särskilt kul. Flera undersökningar så som ROSE (2004) och Lindahl (2003) har visat att elever väljer sin framtida bana efter sina attityder och intressen. En del elever vill inte studera naturvetenskap för att de tycker det är för svårt. Andra elever som egentligen tycker att naturvetenskap är lätt, vänder helt enkelt ryggen till. De föredrar helt enkelt andra ämnen. Varför? Både samhälle och vetenskap förändras. Detta gör att våra ungdomar växer upp i en verklighet och kultur som skiljer sig från tidigare. För att kunna förstå ungdomarna, deras val och prioriteringar, måste vi förstå deras ungdomskultur (Sjøberg 2005). I västvärldens samhälle är naturvetenskap och teknik en central del i våra liv. Dessa ämnen är med och skapar vår världsbild, våra värderingar samt är med då vi fattar beslut. Ändå är det allt färre som väljer att fördjupa sig inom naturvetenskap och teknik. (Jidesjö 2004).

I kursplanen för kemi på grundskolan står det att ämnets roll är att öka elevernas intresse och nyfikenhet för vardagslivets fenomen (Skolverket 2006). För att kunna öka intresset för naturvetenskap är det viktigt att vi fångar elevernas perspektiv i undervisningen (Sjøberg 2005).

Jag tycker att det är viktigt att bejaka elevernas intressen och återspegla dem i läroböckerna och i undervisningen, för att få en ökad förståelse, ökat intresse samt ökat engagemang för ämnet hos eleverna. Det är därför jag valt att i examensarbetet fokusera på hur och om elevernas intressen blir tillgodosedda i den naturvetenskapliga undervisningen. Se syfte och frågeställning s 22.

(8)

2. Litteraturöversikt

2.1 Intresse

Ordet intresse definieras enligt nationalencyklopedin enligt följande.

Lindahl (2003) använder intresse och attityd som synonymer i sin avhandling, där orden definieras som positiva känslor och värderingar om ämnet.

Med utgångspunkt från nationalencyklopedin och Lindahl (2003) har jag valt att definiera intresse enligt följande.

Då man har ett intresse för ett ämne har man lusten och nyfikenheten att vilja veta och lära sig mer inom området.

2.2 Naturvetenskap i skolan

Undersökningar så som ROSE (2004) och Whitlow (2005) har visat på att elever tycker att naturvetenskapliga ämnen i skolan är några av de tråkigaste ämnena. Anders Jidesjö, doktorand i naturvetenskaplig didaktik menar att eleverna tycker att de andra ämnena i skolan är så mycket intressantare och därför halkar naturvetenskapen efter (refererad i Walldén 2006). Det naturvetenskapliga innehållet på NO- lektionerna i skolan anses inte vara intressant (Whitlow 2005).En annan anledning till att elever flyr fortsatta studier inom de naturvetenskapliga och tekniska ämnena kan vara att dessa ämnen saknar relevans och mening för individen själv (Lindahl 2003).

En nyligen genomförd undersökning, ROSE - the Relevance of Science Education (2004), visar däremot på att svenska elever tycker att naturvetenskap är intressant, men de är inte nöjda med den undervisning som de får i skolan (Sjøberg 2005). De tycker att undervisningen är tråkig då man bara får jobba med uppgifter och skriva av vad läraren just skrev på tavlan (Lindahl 2003).

Lindahl (2003) menar att i de lägre stadierna i skolan får eleverna väldigt liten kontakt med de naturvetenskapliga ämnena. Detta gör att då de kommer till skolår 7, kommer allt nytt på en och samma gång. Många av de andra ämnena har eleverna fått leka och

” intresse, dels en attityd som består i att man önskar ta del av något, dels något som innebär eller utgör en nödvändig betingelse för eller en bidragande orsak till att en persons eller ett kollektivs nuvarande eller framtida önskningar, krav, rättigheter eller behov tillgodoses. ” ( nationalencyklopedin 2006)

(9)

lära in under många år och på så sätt har svårigheten ökat gradvis. Många elever tycker att det blir så allvarligt och svårt på en gång. Eleverna känner sig också mindre duktiga i ämnen som fysik och kemi. Detta kan vara en början till en negativ spiral eftersom då man känner sig mindre duktig blir man mindre intresserad. Eleverna tycker också att undervisningen är allt för teoretisk. De menar att undervisningen skulle kännas mer meningsfull om de visste vilken användning de kommer att ha av undervisningen (Lindahl 2003). Elevernas ser också naturvetenskap som något absolut dvs. det som läraren säger och det som står i boken är till hundra procent rätt. De känner inte att det finns utrymmen för att diskutera (ibid.). Ekstig (2002) menar också att eleverna inte får utrymme till att värdera eller verklighetsförankra undervisningen. Detta kan leda till att naturvetenskap förlorar sin relevans för eleverna. (Ekstig 2002).

Eleverna poängterar att de tycker att det är tråkigt att bara läsa i boken och svara på frågor. De anser att undervisningen skulle ha varit bättre om de själva fått skriva arbeten, laborera och undersöka saker. Genom att ta egna initiativ tycker eleverna att det blir roligare med NO, de lär sig mer och intresset ökar (Lindahl 2003).

Lindahl (2003) menar i sin uppsats att eleverna som började med kemi hade en bra inställning till ämnet, men blev besvikna över att de endast fick se experiment utan att få utföra det själva. Eleverna tyckte också det var tråkigt att de i

naturvetenskapsundervisningen bara fick sitta och lyssna på läraren, skriva av från tavlan och fylla i stenciler. Många elever har en positiv inställning om de

naturvetenskapliga ämnena innan de börjar i skolår 7. De hoppas på att få undersöka och laborera, samtidigt som de tror att de kommer att få lära sig en massa spännande saker. Dock blir de oftast besvikna eftersom läraren inte alls tar upp det som eleverna förväntat sig.

En flicka berättar om hur glad och förväntansfull hon var över att få lära sig om naturens alla mystiska fenomen, men då hon kom till lektionen möttes hon av undervisning i hur hammaren fungerar (ibid.).

Många upplever också att det naturvetenskapliga ämnesinnehållet är svårt att förstå. Att inte förstå ett ämnesinnehåll kan leda till minskat intresse och att man blockerar

eventuell inlärning. Speciellt flickor tycker att det är jobbigt att inte förstå allting. En av de bästa undervisningsmetoderna eleverna visste var då de själva fick skriva

(10)

efter sin egen förmåga. Bäst av alla undervisningsmetoder tyckte eleverna var laborationerna. Många i Lindahls (2003) undersökning visade sig tycka om naturvetenskap, tittade gärna på naturvetenskapliga program och läste i tidningen, illustrerad vetenskap, men de gillade inte skolans undervisning i naturvetenskap. Både Lindahl (2003) och Whitlow (2005) anser att intresset för naturvetenskap måste ökas och det bör göras genom att all undervisning i NO behöver genomsyras av tre ord, ansvar, variation och inflytande.

Enligt Öhrn (citerad i Lindahl 2003) är läraren också viktig för undervisningen och ett fortsatt intresse i ämnet hos eleven. Flickor och pojkar tittar dock inte efter samma kvalitéer hos en lärare. Pojkarna ser mer till lärarens förmåga att lära ut på ett intressant och underhållande sätt, medan flickorna ser till lärarens personliga kvalitéer. Whitlows (2005) resultat visar dock att flickor också tycker att det är viktigt att läraren gör ämnet intressant, samt förklarar innehållet på ett lättförståligt sätt.

2.3 Vad ska man undervisa om i naturvetenskap för att öka intresset?

2.3.1 Genus och ämnesintresse

I skolan intresserar sig pojkar och flickor för olika ämnen. Flickor är mest intresserade av svenska, bild, hemkunskap och religion medan pojkarna intresserar sig för, kemi, fysik, matematik, teknik och slöjd (Whitlow 2005). Intresset för naturvetenskap är alltså högst bland pojkar (Sjøberg 2005). Detta anser dock inte Lindahl (2003). Hon såg i sin undersökning att intresset för naturvetenskap är lika lågt bland könen. En tredje undersökning som skiljer sig från de två ovan är Nerme och Sjöbergs (2005) undersökning som säger att flickor är mer intresserade av naturvetenskap än pojkar. Bland de naturvetenskapliga ämnena är intresset, sammanlagt för både pojkar och flickor, högst för biologi sedan kemi och sist fysik. Ser man till enbart flickorna är biologi högst på deras lista medan pojkarna tycker bäst om kemi (Whitlow 2005). ROSE (2004) undersökningen fick fram konkreta svar på vad elever i 15 års åldern är intresserade av.

Nedan ses lista 1. som presenterar pojkarnas intressen. Intresset faller med stigande nummer.

(11)

”Pojkars intressen”

1. Hur det känns att vara tyngdlös i rymden. 2. Hur atombomben fungerar

3. Explosiva kemikalier

4. Hur datorn fungerar

5. Möjligheten att det kan finnas liv utanför jorden

6. Biologiska och kemiska vapen och vad de gör med människokroppen.

7. Hur man ska träna för att hålla kroppen i form.

8. Fenomen som forskare ännu inte kan förklara.

9. Hur meteorer och kometer kan åstadkomma förödelse på jorden.

10. Svarta hål supernovor och andra spektakulära fenomen i yttre rymden.

11. Hur kassettband, cd- och dvd-skivor kan lagra och spela upp ljud och musik.

12. Effekten av starka elektriska stötar på människokroppen.

13. Raketer, satelliter och rymdfärder.

14. Våldsamma, farliga och hotfulla djur.

15. Användning av laser i tekniska tillämpningar

16. Hur saker som radio och TV fungerar.

17. Helt nya uppfinningar och upptäckter i vetenskap och teknik.

18. Hur mobiltelefoner kan sända och ta emot meddelanden.

19. Olösta mysterier i världsrymden

20. Hur bensin- och diselmotorer fungerar.

(Sjøberg 2005 s 366-367)

Lista 1. Redogör för pojkarnas intressen när det gäller naturvetenskap. Ämnet högst upp är mest intressant. Intresset svalnar med stigande nummer. Kursiv text markerar likheter i flickornas lista, se lista 2

Pojkarnas intressen kretsar mest kring rymden, olika vapen och hälsa. När det gäller rymden vill de gärna veta hur det känns att vara tyngdlös, om rymdresor, svarta hål, supernovor och meteorer etc.. Inom vapenområdet vill de gärna lära sig mer om explosiva kemikalier, atombomben samt hur biologiska och kemiska vapen fungerar. Flickornas intressen varierar en del från pojkarnas intressen. I lista 2. ses en lista över flickornas naturvetenskapliga intressen.

(12)

”Flickors intressen”

1. Varför vi drömmer när vi sover och vad drömmarna kan betyda.

2. Hur man ska träna för att få en vältrimmad och stark kropp.

3. Vad vi vet om HIV/AIDS och hur det kan bekämpas.

4. Hur olika narkotiska preparat kan påverka kroppen.

5. Vad man ska äta för att hålla sig frisk och i form.

6. Hur alkohol och tobak kan påverka kroppen.

7. Hur man ger förstahjälpen och använder enkel medicinsk utrustning.

8. Vad vi vet om cancer och hur cancer kan behandlas.

9. Könssjukdomar och hur man kan skydda sig mot dem.

10. Tankeöverföring, tankeläsning, sjätte sinne, intuition osv.

11. Ätstörningar som bulimi och anorexi.

12. Biologiska och mänskliga sidor av abort.

13. Möjligheten att det kan finnas liv utanför jorden.

14. Hur min kropp växer och utvecklas.

15. Liv och död och människans själ.

16. Hur vi kan skydda hotade djurarter.

17. Födelsekontroll och preventivmedel.

18. Hur det känns att vara tyngdlös i världsrymden. 19. Epidemier och sjukdomar som orsakar många dödsfall.

20. Hur man bekämpar epidemier och sjukdomar.”

(Sjøberg 2005 s 367)

Lista 2. Redogör för flickornas intressen när det gäller naturvetenskap. Ämnet högst

upp är mest intressant. Intresset svalnar med stigande nummer. Kursiv text markerar likheter i pojkarnas lista se lista 1

I flickornas lista ser man ett klart intresse för hur människokroppen reagerar på olika sjukdomar och droger. Detta fanns inte alls med på pojkarnas lista. Det som man klart och tydligt kan se på bådas listor är intresset för rymden och hälsa. Med hälsa menar jag läran om hur man ska träna och äta för att hålla kroppen i form. Pojkarna vill bara veta hur de ska träna, medan flickorna gärna också vill veta hur det ska äta rätt för att må bra och få en fin kropp.

Andra studier än ROSE (2004) har gjorts på elevers intressen. De flesta studier har gett liknande resultat. En av de kanske mest kända är SAS-Science and Scientists studien (1997), en föregångare till ROSE (2004). I SAS- studien framkom dock att intressen hos elever skiljer sig beroende på varifrån eleverna kommer. I utvecklingsländer i

(13)

dessutom mer intresserade än svenska elever. Detta beror på kulturella skillnader (SAS 1997).

I studierna om svenska elevers intressen, SAS (1997) och ROSE (2004), framgick att flickor helst läser om sånt som har anknytning till människor och deras välfärd som t.ex. aids och hur det sprids. Flickor vill också lära sig mer om regnbågen, vad den är och hur man kan se den. Pojkarna vill gärna lära sig mer om bilen och hur den fungerar. De tycker också att nyteknologi och raketer och rymdfärder skulle vara intressant att lära sig mer om (Benckert 2005). Man kan också se att elevernas intressen håller i sig från skolår 5 och upp till skolår 9. Lindahl (2003) gjorde en undersökning på elever i skolår 5. Här är pojkar och flickor mer samstämmiga, än i ROSE (2004) undersökningen, om vad de vill lära sig mer om. Dock är intresset, även här, högst för rymden och hälsa (Lindahl 2003). En studie som visar lite annorlunda resultat är Whitlows (2005)

undersökning. Det är signifikant skillnad på pojkarnas och flickornas intressen. Se lista 3 för pojkarnas intressen och lista 4 för flickornas intressen.

” Pojkars intressen”

• Hur ubåtar fungerar • Hur flygplan fungerar • Atomer och molekyler • Datorer

• Atombomben

(Whitlow 2005 s 51)

Lista 3. Redogör för pojkarnas intressen när det gäller naturvetenskap

”Flickors intressen”

• Hur tvål och tvättmedel fungerar

• Galna kosjukan

(Whitlow 2005 s 51)

Lista 4. Redogör för flickornas intressen när det gäller naturvetenskap

Då Whitlow (2005) slog ihop både flickors och pojkars intressen fick hon en helt annan lista. Se lista 5 för pojkar och flickors gemensamma intressen.

(14)

” Gemensamma intressen”

1. Hur datorn fungerar

2. Faror med mobiltelefoner

3. Rymdforskning

4. Nackdelar för människan med ny teknik

5. Hur kan vi ha nytta av teknik

(Whitlow 2005 s 50)

Lista 5. Redogör för flickornas och pojkarnas gemensamma intressen när det gäller naturvetenskap. Ämnet högst upp är mest intressant. Intresset svalnar med stigande nummer

Det enda gemensamma intressena i Whitlows (2005) och ROSE (2004) undersökningen (Sjøberg 2005) är rymden och atombomben.

I SAS (1997)-studien framkom inte bara vad eleverna hade för intressen, utan här såg man också att många ämnen kan vara intressanta för eleverna bara man framför dem på rätt sätt. Det är alltså viktigt hur man presenterar ämnet för eleven (Sjøberg 2005).

2.4 Hur ska undervisningen ske för att öka intresset för naturvetenskap?

För att kunna öka intresset för naturvetenskap är det viktigt att vi fångar elevernas perspektiv på situationen (Sjøberg 2005).

För att få eleverna att förstå naturvetenskapliga fenomen kan man använda sig av

vardagliga företeelser. Många av eleverna har aldrig tänkt på varför vissa saker sker runt omkring dem, och de har aldrig känt något behov att veta det heller. Då man vill

förklara något i naturvetenskap kan man emellertid vända sig till dessa företeelser (Ekstig 2002). Detta innebär att man börjar där eleven befinner sig. Man måste bygga på elevens erfarenheter och tidigare kunskaper (Sjøberg 2005). Dock anser han att om man vill öka intresset för naturvetenskap bör man inte satsa på vardagsrelaterade ämnen eller ämnen i elevernas närhet. Även Whitlow (2005) instämmer med Sjøberg (2005).

Ekstig (2002) använder sig av en trestegs väg för att förklara vardagsrelaterade ting för elever. Först nyttjar han sig av vardagsförtrogenhet, dvs. han tar ett exempel från elevens vardag som de väl känner till och som de får undersöka närmare. Därefter, steg två, modelltänkande. Då använder han sig av elevernas vardagsförtrogenhet och bygger på med ett liknande fenomen och till sist, steg tre, vetenskaplig förklaring, han ger en

(15)

förklaring till tidigare fenomen, som bygger på vetenskapliga begrepp. Även Dysthe (1996) skriver att det är viktigt att förankra kunskaperna i elevernas vardag, eftersom man vill att eleverna till slut ska förstå sig själva och sin vardag och utifrån dessa kunskaper fatta beslut och göra bedömningar, som kan komma att påverka oss alla. Problemet då man bygger undervisningen på elevers erfarenheter är att alla elever har olika erfarenheter och vems erfarenheter ska man då välja? Här måste läraren själv ställa en diagnos och se vilka föreställningar hos eleverna som är mest utbredda (Sjøberg 2005).

2.5 Vad är eleverna inte intresserade av i naturvetenskap?

För att kunna undvika fallgropar i undervisningen är det inte bara viktigt att veta vad eleverna är intresserade av utan också veta vad de inte är intresserade av. I ROSE (2004)- undersökningen (Sjøberg 2005) framgick klart och tydligt vad eleverna minst intresserar sig för. Se lista 6.

”Vad elever inte vill läsa om ”

• Optiska instrument • Atomer och molekyler

• Ekologiskt jordbruk som inte använder bekämpningsmedel.

• Hur vetenskapliga tankar och idéer ibland utmanar religion, auktoriteter och traditioner. • Hur berg, älvar och hav utvecklas och förändras.

• Hur tekniken hjälper oss att ta hand om sopor och avfall. • Varför forskare ibland är oeniga.

• Fördelar och möjliga risker med modernt lantbruk. • Växter där jag bor.

• Rengöringsmedel och tvål, och hur de fungerar. • Hur växter växer och förökar sig.

• Berömda forskare och deras liv.

• Hur råolja omvandlas till andra material, som plaster och textilier. • Symmetrier och mönster i blommor och blad.”

(Sjøberg 2005 s 368)

Lista 6. I listan framgår vilka ämnen eleverna intresserar sig minst för. Ordningsföljden av ämnena har ingen betydelse för intresset

Lindahl (2003) har gjort en liknande undersökning i skolår 5 där det framkom liknande svar. Dock så skiljer sig tjejernas svar från skolår 5 till elever i 15 års ålder på en väsentlig punkt. Tjejerna i skolår fem vill absolut inte läsa om preventivmedel och födelsekontroll. Detta står dock på flickornas intresselista i skolår 9.

(16)

Whitlow (2005) såg liknande tendenser i sin uppsats, så som i ROSE (2004)-undersökningen (Sjøberg 2005). Se lista 7 för Whitlows (2005) lista.

” Vad elever inte intresserar sig för”

1. Tvål och tvättmedel

2. Hur växter är uppbyggda

3. Hur en kompass fungerar

4. Atomer och molekyler

5. Växthuseffekten

(Whitlow 2005 s 75)

Lista 7. I listan framgår vilka ämnen eleverna intresserar sig för minst. Ämnet högst upp är minst intressant. Intresset ökar med stigande nummer

Det som är anmärkningsvärt i Whitlows (2005) undersökning är, att flickorna gärna ville läsa om tvål och tvättmedel, men då pojkarnas och flickornas listor slogs samman hamnade det intresset längst ned på vad eleverna intresserar sig för. Även pojkarnas intresse för atomer och molekyler hamnar långt ner på den gemensamma intresselistan. Många av ämnena i listorna ovan består av det som normalt sett ingår i den

naturvetenskapliga undervisningen samt tillhör elevernas vardag.

Vill man göra naturvetenskapen intressant för dagens elever ska man alltså inte satsa på vardagsrelaterade ämnen eller ämnen i elevernas närhet (Sjøberg 2005). Whitlow (2005) är också inne på Sjøbergs (2005) spår där hon anser att undervisningen i de

naturvetenskapliga ämnena borde handla om att ta eleverna på deras livsresa, bort från deras egen verklighet.

2.6 Åtgärder på riksnivå

För att öka intresset för naturvetenskap har olika projekt och stiftelser dragits igång. I Sverige skapades 1998 NOT-projektet (Naturvetenskap och teknik). Detta var ett uppdrag från regeringen till Skolverket och Högskoleverket. Meningen var att under fem år öka elevernas intresse och medvetenhet för naturvetenskap och teknik. Tanken var att fler skulle vilja välja ett yrke och en fortsatt bana inom naturvetenskapen. Detta projekt förlängdes till 2003. Projektet riktade sig till alla yrkesgrupper på skalan det vill

(17)

säga, forskare, elever, lärare, skolan, rektorer osv. NOT- projektet har också gått ut med annonskampanjer, TVinslag och dessutom har de gett ut en del tidsskrifter, böcker och broschyrer (Sjøberg 1999).

Andra åtgärder som regeringen har vidtagit är nationella resurscentrar för kemi, fysik, teknik och matematik. Centren är till för att stimulera till ämnesfortbildning samt pedagogisk och metodisk utveckling av undervisningen. Både lärare och elever välkomnas att ta del av materialet. Det som har gjorts konkret i bland annat fysik, är att centret för fysik har hållit kurser för lärare som då lett till ökad ämneskompetens, snarare än ökad didaktisk och metodisk kompetens (Whitlow 2005).

1963 startades Unga forskare som har till uppgift att öka intresset hos ungdomar för naturvetenskap och forskning. Det är en stiftelse som delar ut stipendier, håller i projekt, föreläsningar och utställningar m.m.(Förbundet Unga forskare). Även andra föreningar och stiftelser har startats som har i uppgift att öka intresset för teknik och naturvetenskap, Finn upp, Teknikåttan, KK-stiftelsen (stiftelsen för kunskap och kompetensutveckling), Unga spekulerar (Whitlow 2005).

2.7 Tidigare forskning inom samma område

Tidigare undersökningar (Lindahl, 2003; Nelson, 2006; ROSE, 2004; Whitlow, 2005) har visat på elevernas intressen samt hur läroboken används i planering och genomförande av undervisning. Däremot har jag inte hittat någon litteratur som jämfört elevers intressen med läroböckernas innehåll samt lärarnas undervisning. Dock finns det andra undersökningar som fokuserat sig på antingen elevers attityder till NO eller läroböckernas innehåll. Exempel på ett examensarbete är ”kartläggning av elevers attityder till naturvetenskap” skrivet av Joakim Nerme och Johanna Sjöberg. De har undersökt hur elevers attityder stämmer överens med tidigare forskning. I undersökningen kom de fram till att tjejer har en mer positiv inställning till NO än vad killar har. Detta skiljer sig från tidigare studier ex. SAS (1997).

I litteraturöversikten har vi sett att undersökningar så som, ROSE, 2004; Whitlow, 2005; Lindahl, 2003, har granskat elevers intressen. Dessa undersökningar tar också upp att intressena oftast inte stämmer överens med dagens undervisning t.ex. varför vi drömmer när vi sover (Sjøberg 2005).

Även undersökningar kring läroböckernas användning har gjorts. Enligt Wennerberg följer de flesta lärare läroböckerna i stället för att följa kursplanen i planerandet och

(18)

genomförandet av undervisning (citerad i Nelson 2006). Enligt Bachman beror detta på att lärarna förutsätter att författarna till läroböckerna utgått från kursplanen vid skrivandet. Dessutom får eleverna arbeta väldigt mycket med texten och skriftliga uppgifter från boken (citerad i Nelson 2006). Läroböckernas innehåll beror oftast på vad samhället anser vara viktigt. En bra lärobok bör vara kopplat till kursinnehållet samt inbjuda till reflektion. Dessutom ska läroboken rikta sig till rätt åldersgrupp (von Wright 1999). För att läroböckerna ska kunna lägga grunden till ett meningsfullt lärande bör de också spegla eleverna egna erfarenheter (Steenberg 1997). Detta eftersom det då blir lättare för eleverna att göra lärobokens kunskap till sin egen (Forsberg 1998).

2.8 Slutsats

I flera olika studier (Lindahl, 2003; ROSE, 2004; SAS, 1997; Whitlow, 2005) framkom vilka ämnen som mest intresserade våra elever, se stycket om genus och ämnesintresse. Av de intressena har jag valt fyra kategorier som genomsyrat de flesta

intresseundersökningar. Ämnesområdena är, rymden, hälsa, vapen och hur påverkas kroppen. Två av kategorierna, rymden och hälsa, vill både pojkar och flickor veta mer om medan de andra två är könsspecifika. Flickorna är intresserade av hur kroppen fungerar och påverkas i olika situationer medan pojkarna vill lära sig om hur vapen fungerar. För att kunna hantera områdena har jag begränsat dem enligt listan nedan:

Rymden

Fokus i denna kategori är liv utanför jorden, tyngdlöshet, svarta hål, supernovor, meteorer, kometer, raketer, satelliter och rymdfärder.

Hälsa

Fokus i denna kategori är hur man ska träna samt vad man ska äta för att hålla kroppen stark och frisk.

Vapen

Fokus i denna kategori är, hur atombomben, kemiska vapen, biologiska vapen och explosiva kemikalier fungerar.

(19)

Hur påverkas kroppen av droger, sjukdomar och abort

Fokus i denna kategori är hur kroppen påverkas av droger (narkotika, alkohol och tobak), sjukdomar (aids och cancer) och abort.

2.9 Vad säger styrdokumenten om elevernas intressen

Rymden

Eleven ska ha kunskap om universums och livets utveckling. Dessutom ska eleverna känna till hur planeterna, solen och månen rör sig i förhållande till varandra. De ska också kunna se hur planetrörelserna hör ihop med årstiderna och vår tidräkning.

Eleverna ska kunna belysa existentiella frågor så som finns det liv på andra planeter etc (skolverket 2006).

Hälsa

Frågor om hälsa ska tas upp i undervisningen. Eleven ska ha kunskap om kroppen funktion och uppbyggnad samt kunna diskutera hälsa och samlevnad ur ett personligt samt naturvetenskapligt perspektiv (skolverket 2006).

Vapen

Eleverna ska känna till hur kemisk kunskap använts för att förbättra männsikans levnadsstandard samt ska de känna till hur denna kunskap missbrukats. Dessutom ska eleven kunna använda sig av etiska och estetiska argument för resursanvändning och föroreningar (skolverket 2006).

Hur påverkas kroppen av droger, sjukdomar och abort

Eleven ska känna till hur människans celler, vävnader och organ samspelar, samt känna till det genetiska arvet. Dessutom ska frågor om droger, samlevnad och sexuallitet belysas i undervisningen. Sexuellt överförbara sjukdomar, hur de smittar och hur man skyddar sig ska också tas upp. Dessutom ska eleven känna till hur droger påverkar hälsan (skolverket 2006).

(20)

2.10 Syfte

Syftet är att ta reda på hur läroböckerna och lärarna i undervisningen, av naturvetenskap, kemi, biologi och fysik, i skolans senare år, tar tillvara på elevernas intressen inom rymden, hälsa, vapen och hur påverkas kroppen av droger, sjukdomar och abort.

2.11 Frågeställning

• Hur tar läroböckerna i naturvetenskap, kemi, biologi och fysik, tillvara på

elevernas intressen?

o I vilken utsträckning och på vilket sätt behandlar tre vanliga läroböcker

rymden?

hälsa?

vapen?

”hur påverkas kroppen av droger, sjukdomar och abort” i undervisningen?

• Hur tar lärarna tillvara på elevernas intressen i undervisningen?

o I vilken utsträckning och på vilket sätt behandlar lärarna rymden i

undervisningen?

o I vilken utsträckning och på vilket sätt behandlar lärarna hälsa i

undervisningen?

o I vilken utsträckning och på vilket sätt behandlar lärarna vapen i

undervisningen?

o I vilken utsträckning och på vilket sätt behandlar lärarna ”hur påverkas

(21)

3. Metod

3.1 Inledning

Metoderna har valts efter förmågan att ge svar på frågeställningarna se s 20. För att få svar på ”hur tar läroböckerna i naturvetenskap, kemi, biologi och fysik, tillvara på elevernas intressen?” har jag valt att analysera tre naturvetenskapliga läroböcker.

För att få svar på ”hur tar lärarna tillvara på elevernas intressen i kemi, biologi och fysik undervisningen?” har jag valt att intervjua lärare som undervisar i kemi, biologi och fysik i skolans senare år.

3.2 Urval

Skolan där läromedlen är lånade, samt där intervjuerna genomfördes är en mellanstor skola för grundskolan senare år, med ca 350 elever i södra Sverige. Skolan ligger på landsbygden utanför ett större samhälle. Bara ett fåtal elever har utländsk bakgrund. De flesta elever kommer från familjer som saknar akademisk bakgrund. Anledningen att jag valde just denna skola beror på att jag känner lärarna där sedan tidigare. Dessutom vet jag att de arbetar med just de läroböcker som jag valt att analysera.

3.2.1 Urval av läromedel

Utifrån de fyra intressekategorierna i stycket 2.8, analyserades tre läroböcker i naturvetenskapliga ämnen, en fysikbok (Nya fysik, försök & fakta), en kemibok

(Kemiboken Lpo 94) och en biologibok (Spektrum biologi) för skolår 7-9. Att jag valde en lärobok från vartdera ämnet beror på att jag vill se helheten i hur de

naturvetenskapliga ämnena i skolan bejakar elevernas intressen. Anledningen till att jag valde ovan nämnda läroböcker är att jag själv har arbetat med dessa under min VFT-period. Dessutom är det dessa böcker som lärarna jag intervjuat arbetar med.

3.2.2 Urval av lärare

Jag valde att intervjua lärare som undervisar i kemi, biologi och fysik på grundskolans senare år. Dessutom vet jag att de arbetar med samma läroböcker som jag analyserat. Sammanlagt tillfrågades 5 lärare varav 3 tackade ja till att intervjuas. Anledningen till att de andra avstod beror på att vi hittade ingen dag som passade för intervjuerna.

(22)

Minst en lärare från vartdera ämne, biologi, kemi, fysik, intervjuades. Lärare A, han undervisar i kemi. Lärare B, han undervisar i fysik och lärare C, hon undervisar både i kemi och biologi.

3.3 Datainsamlingsmetoder

3.3.1 Textanalys

Textanalys användes då det är ett bra sätt att få fram vad som står i läroböckerna, indirekt och direkt. För att få en överskådlig bild över vad som står i läroböckerna analyseras de efter bestämda aspekter, fakta, vardags anknytning, bokens upplägg och reflektion, diskussion och värdering, och intresseområden, se sida 19 (Johansson & Svedner 2004). Intresseområdena utgick i denna analys från vad eleverna är intresserade av och aspekterna valdes för att få fram både synliga och dolda budskap. Det viktiga med textanalysen är att det inte bara får bli ett referat av läroböckerna (ibid.), utan de ska ge en djupare bild av texten. Se s 24 för procedur.

3.3.2 Intervju

Genom att intervjua lärarna kunde jag få reda på om, och i så fall hur, lärarna arbetade med de fyra ämnesområdena rymden, hälsa, vapen och hur påverkas kroppen. För att få fram så mycket information som möjligt från intervjuerna, valde jag att göra kvalitativa intervjuer, ostrukturerad och ej standardiserade. Dvs. jag hade inte alla frågorna

bestämda från början, utan intervjuerna styrdes i störst utsträckning efter vad som sades (Hartman 2004). Givetvis hade jag frågor jag ville ha svar på, men nya frågor uppkom allt eftersom intervjun fortskred. Genom att genomföra intervjuerna på detta sätt så kan man få fram vad intervjuobjekten verkligen tycker. För att få en så bra intervju som möjligt är förberedelsen viktig så att man under intervjun hela tiden kan hålla sig kring ämnet. För att underlätta intervjuerna användes en intervjuguide som sammanställts innan. Denna guide innehöll frågor och ämnen som jag ville diskutera i stort (ibid.). Se lista 8 för intervjufrågor. Intervjuerna utfördes personligen och dokumenterades med hjälp av en bandspelare.

Innan jag bestämde mig för intervjuer funderade jag på att göra en enkätundersökning i stället. Enkätundersökningen skulle innebära att de tillfrågade skulle kunna svar när de ville och det skulle antagligen ha lett till fler deltagande. Däremot är det svårt att göra enkäter om breda frågeområden där man vill se synsätt och förhållningssätt. Dessutom

(23)

är det svårt att bearbeta sådana svar (Johansson & Svedner 2004). Därför valde jag att intervjua lärarna i stället.

• Vad tror du eleverna är mest intresserade av i naturvetenskap? • Hur arbetar ni med följande ämnesområden i undervisningen?

o Rymden o Hälsa o Vapen

o Hur påverkas kroppen av droger, aids, cancer och abort?

o Vad för material använder ni? (lärobok, andra läroböcker, Internet osv.) o Hur mycket används läroboken i undervisningen?

o Finns det utrymme för eleverna att själva tänka efter och värdera innehållet i

läroböckerna?

o Väcker läroböckerna ett intresse hos eleverna dvs. väcker boken fortsatta frågor och

funderingar hos eleven?

• Relateras undervisningen till något av följande ämnen (rymden, hälsa, vapen, hur påverkas

kroppen) när ni undervisar om annat?

o Vilka områden kan ni relatera till?

o Hur relateras undervisningen till områdena?

o Vad för material använder ni? (lärobok, andra läroböcker, Internet osv.) o Hur mycket används läroboken i undervisningen?

o Finns det utrymme för eleverna att själva tänka efter och värdera innehållet i

läroböckerna?

o Väcker läroböckerna ett intresse hos eleverna dvs. väcker boken fortsatta frågor och

funderingar hos eleven?

• Vilken lärobok arbetar ni med och varför har ni valt den?

(24)

3.4 Procedur

3.4.1 Procedur, läroboksanalys

Det jag ville undersöka, i respektive lärobok, var hur de fyra intressekategorierna representerades. För att kunna göra detta på ett överskådligt sett, valde jag att titta på följande:

Fakta

Här undersökte jag vilken konkret fakta om de fyra ämnena som boken tar upp.

Vardags anknytning

Här undersöktes om och hur fakta kopplades till dagens samhälle. Dessutom tittade jag på vad fakta i förekommandefall kopplades till.

Bokens upplägg

Här undersöktes bilder, mängden faktatext och om förkunskaper krävs.

Reflektion, diskussion och värdering

Här undersöktes om författarna problematiserar innehållet i läroböckerna och i så fall på vilket sätt.

Varje lärobok, Kemiboken Lpo 94, Spektrum biologi och Nya fysik, försök & fakta, lästes noga och anteckningar fördes angående de fyra intresseområdena, rymden, hälsa, vapen och hur påverkas kroppen. Anteckningarna sorterades sedan in under rubrikerna fakta, vardags anknytning, upplägg och reflektion, diskussion och värdering, se resultat s 26.

3.4.2 Procedur, intervjuer

Intervjuerna utfördes enskilt i ett grupprum på en skola i södra Sverige. Ingen av deltagarna hade diskuterat frågorna med varandra innan de intervjuades. Intervjun började med att jag ställde frågan om vad deltagarna trodde eleverna intresserades av, därefter förklarade jag vilka intressen som jag kommit fram till att eleverna har. Efter att noggrant förklarat ämnesområdena för deltagaren ställdes resterande frågor i turordning. Se lista 8 ovan. I vissa fall ställdes följdfrågor och jag bad även någon att utveckla sina svar, annars höll vi oss till lista 8. Alla intervjuerna bandades.

(25)

3.5 Metod diskussion

3.5.1 Textanalys

Läroböckerna valdes efter vilka jag tidigare arbetat med. Kanske skulle jag ha valt andra böcker vilket skulle ha gjort mig mer objektiv. Jag hade redan en åsikt om böckerna innan jag analyserade dem och även då jag försökt vara objektiv kan mina åsikter ha färgat av sig i analysen. Min uppfattning om läroböckerna har dock ändrats en del efter analysen vilket kan ses som ett mått på min objektivitet. Om jag ej varit objektiv skulle min ståndpunkt, om läroböckernas innehåll och utformning, varit fast. 3.5.2 Intervjuer

Intervjuerna gick överlag bra, men lärare precis innan jul och betygssättning är mycket stressade, och därför fick jag kanske inte de urtömmande svar som var önskvärt. Lärarna hade helt enkelt inte den tid att undvara som skulle leda till en stressfri intervju. Eftersom jag inte bor i närheten av den skola där intervjuerna gjordes hade inte heller jag tid eller möjlighet att åka dit flera gånger, utan intervjuerna genomfördes på en och samma dag.

Det kom också upp efter en av intervjuerna att intervjuobjekten hade tyckt att det varit bra om de fick längre betänketid innan de svarade på mina frågor. Kanske kunde jag ha gjort så att en del av frågorna skulle ha skickats ut i förväg så att lärarna hade en chans att förbereda sig. Detta skulle kanske ha lett till fler och mer urtömmande svar.

Då jag använde mig av kvalitativa, ostrukturerad och ej standardiserade intervjuer (Hartman 2004) kan detta ha lett till att jag omedvetet har gjort selektiva urval Dvs. jag har följt mina egna intressen i intervjuerna samt att intervjuobjekten har lett mig in på andra frågor och vägar än vad som var tänkt (Ejvegård 2003). Lärarna som intervjuades känner jag sedan tidigare. Jag skulle kanske ha intervjuat lärare som jag aldrig tidigare träffat för att öka objektiviteten i intervjuerna. Dock kan det faktum att vi känner varandra ha lett till en mer öppen och givande dialog än vad som skulle ha förts mellan mig och en helt okänd lärare.

(26)

4. Resultat

4. 1 I vilken utsträckning och på vilket sätt behandlar tre vanliga läroböcker

rymden?

Kemiboken Lpo 94

Kemiboken tar inte upp rymden alls. Spektrum biologi

Biologiboken tar inte upp rymden alls. Nya fysik, försök & fakta

Fakta

Fysikboken innehåller mycket fakta om rymden. Nästan alla elevernas intressen bejakas, utom raketer och rymdfärder. Det står ingenting nämnt om dessa två i boken. De andra intressena, liv utanför jorden, tyngdlöshet, svartahål, supernovor, meteorer, kometer och satelliter, står det något skrivet om. T.ex. tar boken upp hur liv utanför jorden kanske kan baseras på kisel i stället för kol som här på jorden. En halv till en sida text finns att läsa om varje område om rymden.

Inga vardags anknytningar görs. Man hänvisar till olika vetenskapsmän och tidigare upptäckter.

Upplägg

I början av boken, i kapitlet ”vårt solsystem”, kan man läsa om solsystemet, dess planeter, kometer och asteroider. Nästan sista kapitlet, ”världsrymden”, hittar man avsnitt om stjärnor, liv i tymden, avstånd i rymden, astronomer och hur universum bildades. Texterna kan vara lite knepiga att förstå då de innehåller mycket ord som eleverna inte tidigare kommit i kontakt med ex röda dvärgar, fotosfären, protuberanser etc. Texten känns luftig med mycket bilder. Boken innehåller inte mycket fakta om varje ämne, utan snuddar bara vid flera av intressena.

(27)

Boken uppmanar inte till reflektion, diskussion eller värdering. Ex är avsnittet, finns det liv i universum, här står det att frågan inte har något svar.

4.2 I vilken utsträckning och på vilket sätt behandlar tre vanliga läroböcker

hälsa?

Kemiboken Lpo 94 Fakta

Kemiboken, kapitlet viktiga födoämnen, tar upp att det är viktigt att vi äter rätt

sammansatt mat för att kunna utföra kropps- och tankearbete. Den tar också upp vilka ämnen som bör ätas och den talar också om att fleromättade fetter är bättre än andra fetter. Dock säger den inget om hur mycket vi bör äta av varje, eller när på dagen det är bra att äta. Ingen information om träning ges. Långt bak i boken, s 153, kan man också hitta information om antioxidanter och fria radikaler. Här ges tips om vilka människor som bör tänka extra mycket på att stoppa i sig rätt mat, frukt och grönsaker, för att hindra de fria radikalerna från att förstöra kroppen.

Fakta kopplas till matprodukter i elevernas vardag. Ett exempel som är hämtat ur boken är att matoljor oftast kommer från växtriket och används i matlagning. Dessa oljor, ex majsolja, är fleromättade och anses vara hälsosammare än andra fetter. Boken tar upp, med hjälp av exempel i elevens vardag, var man hittar proteiner, stärkelser och

sockerarter. Boken förklarar också, med hjälp av exempel om hur ett äpple blir brunt dvs. vad fria radikaler kan göra.

Upplägg

Kemiboken har ett helt kapitel, ”viktiga födoämnen”, som handlar om födoämnen. Sidorna har minst en bild på varje sida och de flesta är i färg. Bilderna ser inte ut att vara tagna de senaste åren, dessutom visar många ett historiskt perspektiv. Det finns också en bild på sportdryck som antagligen ska anses som modern och knyta an till elevernas vardag. Dock är det flera år sedan denna dryckesförpackning fanns i våra affärer.

(28)

Mycket text finns i kapitlet men mycket lite om hälsa och kostråd. Texten om hälsa är lätt att förstå utan några vidare förkunskaper. Däremot är texten om antioxidanter och fria radikaler ganska svår att förstå utan några förkunskaper om elektroner, vitaminer och protein.

Saknas

Spektrum biologi Fakta

Spektrum biologi tillgodoser många av elevernas intresseområden inom ämnet hälsa, så som att vi måste äta en allsidig och varierad kost, vikten att äta rätt mat när man växer, vilken mat man ska äta när man tränar och varför, tas också upp av boken. Däremot tar boken inte upp hur mycket man ska äta eller hur man ska träna. Angående träning nämner boken bara att muskler är viktiga för konditionen och hur hjärtat och kondition hör ihop.

För att tala om hur mycket man bör äta hänvisar boken till tallriksmodellen dvs, 1/3 fisk, kött och ägg, 1/3 bröd, pasta, ris och potatis och 1/3 frukt och grönsaker. Boken talar också om och ger exempel på var vi kan hitta de olika födoämnena. Dessutom tar boken upp och jämför vanlig mat med godis, chips och läsk. Angående träning så gör boken ingen vardags anknytning.

Upplägg

Biologiboken har intressanta och moderna bilder men mycket lite fakta om hälsa. Fakta texten är lättläst och mycket lite förkunskaper krävs för att man ska kunna förstå

huvuddelen av innehållet.

Boken är skriven på ett sådan sett att den uppmanar läsaren till engagemang. Dvs. man känner sig påverkad av innehållet eftersom innehållet riktar sig direkt till läsaren. Den beskriv ämnet i jag form. Dvs. vad jag bör äta för att må bra. Boken värderar vilka

(29)

födoämnen som är nyttiga och mindre hälsosamma. Frågor som leder till diskussion, reflektion och värdering saknas till hälsa avsnittet.

Nya fysik, försök & fakta Fakta

Tar inte upp några fakta inom elevernas intresseområde.

Saknas

Upplägg

Saknas

4.3 I vilken utsträckning och på vilket sätt behandlar tre vanliga läroböcker

vapen?

Boken tar upp hur energirika ämnen reagerar snabbt och kan på så sätt utnyttjas i

sprängämnen. Mycket lite fakta finns om vapen. En sida, s 121, har man ägnat åt snabba reaktioner och det är också här man hittar all fakta.

I boken ger man exempel på energirika ämnen och vad de används till. Exemplen som tas upp är krockkuddar, katapulter och fyrverkerier.

Upplägg

För att kunna förstå allt i texten bör eleven veta vad en kemisk reaktion är och dessutom känna till vanliga kemikalier. Inget nämns om atombomben, kemiska eller biologiska vapen.

(30)

Saknas

Inga fakta om vapen.

Ingen vardags anknytning.

Upplägg

Saknas

Nya fysik, försök & fakta Fakta

Boken tar upp lite fakta om atombomben t ex. när den först tillverkades, när de först bomberna fälldes och vad som hände. Mycket lite står egentligen om hur bomberna fungerar.

Mesta anknytningen görs till de först bomberna och Japan. Boken nämner också att ett flertal länder genomfört provsprängningar och detta är det närmaste vardags anknytning man kommer i boken.

Upplägg

Atombomben presenteras på en knapp sida med bilder hämtade från en provsprängning samt en bild på förödelsen i Hiroshima 1945. Mycket lite text om hur bomben fungerar. Fokus ligger på förödelsen under andra världskriget. Det krävs ingen speciell

(31)

Saknas

4.4 I vilken utsträckning och på vilket sätt behandlar tre vanliga läroböcker

”hur påverkas kroppen av droger, sjukdomar och abort”?

Boken tar upp fakta om etanol och hur det är giftigt för kroppen, genom att minska nervsystemets aktivitet, vid kraftig berusning skadas hjärnan och vid långvarigt missbruk kan också levern ta skada. Även andra alkoholer, så som metanol och glycerol, tas upp samt hur de kan skada kroppen.

Inget tas upp om hur tobak och andra droger påverkar kroppen.

I boken talar man om vad man använder de olika alkoholerna till samt vilka skador de kan göra.

Upplägg

Mycket lite fakta finns om vad det är som sker då man dricker de olika alkoholerna. Tonvikten läggs på att tala om vilka alkoholer som finns och vad de används till och vad de består av. Det finns en del bilder på bilar, flygplan och spritflaskor. Bilbilden är inte tagen nyligen medan de andra bilderna kan vara tagna när som helst. Inga särskilda förkunskaper krävs för att förstå innehållet av texten.

Texten trycker väldigt mycket på att man inte ska dricka annan alkohol än etanol och helst inte det heller.

Saknas

Boken tar upp mycket fakta angående tobak och droger. Den berättar varför man tar drogen, hur de som är drogade känner sig och vad som händer med kroppen. Även

(32)

Det står inte mycket skrivet om aids i boken. Det som står är hur man blir smittad, hur man kan skydda sig och vad som händer i kroppen i korta drag. Det står också mycket lite om cancer i boken. Den tar upp vad cancer är och att det finns flera olika sorter. Det står också vilka som löper större risk att drabbas.

Hur kroppen påverkas av abort står det inget om. Det boken koncentrerar sig på, ang. abort, är när kvinnor får göra abort och hur det går till.

Fakta om droger kopplas till elevernas vardag genom att förklara varför, när och hur drogerna används. Den talar också om att vi alla är olika och därför verkar droger olika på oss. Boken har mycket bilder för att knyta an till elevernas vardag t ex en bild från tidningar där ungdomar dött pga. sniffning. Texten är mest fakta och koncentrerar sig på farligheterna.

Aidsfakta kopplas inte alls till elevernas vardag utan är konkret fakta. Det som kan anknytas till eleven är hur de kan skydda sig. Detsamma gäller cancer avsnittet, där är mycket lite kopplat till eleven förutom hur de genom att sola och röka mindre kan minska risken för att få vissa typer av cancer.

Upplägg

Boken har ett helt kapitel om droger och tobak där mycket handlar om att tala om för eleven hur fel det är att använda produkterna. Även om texterna är dömande så innehåller den mycket fakta och man behöver inte mycket förkunskaper för att hänga med. Alla kan ta till sig budskapet. Bilderna är relevanta och ser nytagna ut.

Läroboken tar upp mycket lite fakta om aids, cancer och abort. Det står knappt en sida om vardera. Faktan som står är lätt att förstå. Abort avsnittet är riktat direkt till flickorna då det förklarar hör flickan kan gå tillväga och vilka rättigheter de har att göra abort. Avsnittet om droger är mycket dömande ex på rubriker som används är sniffning- livsfarlig väg till berusning, tobak dödar etc.

Boken har frågor som inleder kapitlet, ”Människan och droger”. Dessa frågor uppmanar till reflektion diskussion och värdering innan eleverna tar sig an kapitlet ex ”tror du att droger skapar framgång eller problem”? Dessutom finns det frågor på varje del kapitel

(33)

som i vissa fall uppmanar till reflektion, diskussion och värdering ex. ”vad tycker du är särskilt negativt med doping?”

Nya fysik, försök & fakta

Boken nämner att strålning kan leda till cancer. Ut över detta står inget mer om varken cancer, aids eller abort i boken.

4.5 I vilken utsträckning och på vilket sätt behandlar lärarna rymden i

undervisningen?

Kemi

Rymden tas inte alls upp i undervisningen. Enda gången som något kan relateras dit är då undervisning i grundämnena sker. Läraren berättar då att alla grundämnen

härstammar från rymden och väte och helium är vanligast i hela universum. Biologi

Inget om rymden tas upp. Fysik

Rymden behandlas i stort sett bara i ämnet fysik. Där får eleverna arbeta självständigt med avsnittet. Läraren ger förslag på vilka ämnesområden de kan välja att arbeta med ex. planeterna, solen, månen, rymdfärder, kometer, asteroider m.m. Egna förslag från eleverna på ämnesområden tas tacksamt emot så länge det rör astronomi. Arbetet sker självständigt eller i smågrupper med hjälp av lärobok och olika medier. En

skriftligpresentation lämnas till läraren och en muntlig redovisning sker inför hela klassen. Arbetet sker under ett par veckor i skolår 9.

4.6 I vilken utsträckning och på vilket sätt behandlar lärarna hälsa i

undervisningen?

Kemi

Hälsa i sig tas inte upp i undervisningen. Dock kan anknytningar dit göras då avsnittet om födoämnen, så som kolhydrater och fetter, behandlas i undervisningen.

(34)

Biologi

Hälsa tas inte upp i undervisningen. Fysik

Hälsa tas inte upp i undervisningen.

4.7 I vilken utsträckning och på vilket sätt behandlar lärarna vapen i

undervisningen?

Kemi

Inget om vapen tas upp. Explosiva kemikalier tas upp till viss del oftast i form av en demonstration av knallgas.

Biologi

Ingen undervisning om vapen sker. Fysik

I atom- och kärnfysiken tar läraren upp atombomben, hur den fungerar och dess historik.

4.8 I vilken utsträckning och på vilket sätt behandlar lärarna ”hur påverkas

kroppen av droger, sjukdomar och abort” i undervisningen?

Kemi

Behandlas i stort sett inte. Dock pratar lärarna om droger då någon ”popig-drog” är aktuell ute i samhället. Ex Sniffa Butan etc. Lärarna fokuserar då på drogens funktion och vad som kan hända med eleverna i fråga om de råkar ut för drogen.

Biologi

Droger behandlas inte i den vanliga biologi undervisningen. Eleverna som valt biologi på elevensval läser ibland om droger. Inte heller cancer behandlas i biologi-

undervisningen. Det kan dock hända att det nämns något kort om det då de läser avsnittet om matsmältningen. Däremot tar lärarna upp aids och abort då de pratar om sex och samlevnad. Aids nämns som sexuelltöverförbarsjukdom och filmer visas om abort.

(35)

Fysik

(36)

5. Diskussion och slutsatser

5.1 Resultat diskussion

För att överhuvudtaget kunna svara på min frågeställning så behöver man veta vilka intressen som eleverna har. Det har visat sig vara rätt svårt att egentligen komma fram till vilka de intressena är. Jag har utgått från ROSE (2004) undersökningen (Sjøberg 2005) och Lindahls (2003) undersökning för att få fram fyra olika ämnesområden. Dessa undersökningar visade sig stämma ganska bra överens angående vilka intressen svenska elever har. Däremot stämde inte Whitlows (2005) resultat lika bra överens med de andra undersökningarna. Detta kan bero på att det är olika elever som svarat på frågorna, men också hur ämneskategorierna presenterats för intervjuobjekten i undersökningarna. Man kan också se, i ROSE (2004) (Sjøberg 2005) och Whitlows (2005) undersökning, att intressena varierar beroende på genus. Dessutom framkom det i SAS(1997) studien att många ämnen kan vara intressanta bara de presenteras och framförs på ett positivt sätt (Sjøberg 2005) dvs att man vinklar ämnet på ett sådant sätt så att eleverna fattar tycke för området. Detta kan göras genom att exempelvis prata om atomer och molekyler utifrån ett rymdperspektiv, då eleverna redan har ett intresse för rymden utnyttjas det för att täcka in andra områden i naturvetenskapen. Det krävs också att läraren är positiv och själv intresserar sig för ämnet för att väcka ett intresse hos eleverna.

För att få en så relevant studie som möjligt skulle det varit intressant att se vilka intressen eleverna på den undersöka skolan har. Det är inte säkert att deras intressen stämmer överens med intressena som framkom i studierna ovan. Dessutom skulle jag vilja undersöka om intresset för naturvetenskap går att öka genom att eleverna ofta får fördjupa sig inom deras intresseområden. Detta skulle innebära att eleverna får arbeta väldigt spritt eftersom det är deras intressen som får styra fördjupningsområde. För att kunna försäkra sig om att alla elever får grunden i naturvetenskap bli man tvungen att ibland hålla korta gemensamma genomgångar och övningar. Dessutom kan man i viss grad styra fördjupningsarbetena genom at tala om vad de ska innehålla, inte

(37)

5.1.1 Hur tar läroböckerna i naturvetenskap, kemi, biologi och fysik, tillvara på elevernas intressen?

Böckerna bygger inte på elevernas intressen utan är oftast skrivna utifrån kursplanerna (Kemiboken Lpo 94, Nya Fysik, försök & fakta). Detta kan ha lett till att

intresseområdena rymden, hälsa, vapen, hur påverkas kroppen, representeras väldigt lite i litteraturen.

Rymden

Rymden tas egentligen bara upp i fysikboken, Nya fysik, försök & fakta. Varken biologiboken eller kemiboken har avsnitt om rymden eller relaterar fakta till rymden. Detta tycker jag är konstigt. Rymden är en så central del av vårt ursprung att man med lätthet skulle kunna få in fakta och intressanta reflektioner kring bl.a. liv på jorden kontra liv i rymden både i biologiboken och i kemiboken. Däremot är det svårare att få in känslor i boken. I ROSE (2004) undersökningen svarade eleverna att de vill veta hur det kändes att vara tyngdlös (Sjøberg 2005). Detta anser inte jag att läroböckerna kan undervisa om, utan känslor måste upplevas.

Hälsa

I denna ämneskategori ville eleverna veta vad de skulle äta och hur de skulle träna för att hålla kroppen i form. Här skulle man kunna tro att biologiboken skulle

uppmärksamma detta i ett eget kapitel då vår värld i dag är väldigt utseende fixerad. Tyvärr är det inte så. Inte heller kemiboken tar upp ämnet nämnvärt och fysikboken nämner det inte alls. Det som står att läsa är i stort sätt bara vad man bör äta för att hålla sig frisk. Inte på ett enda ställe kan man se hur mycket, eller när man ska äta.

Anknytningen till träning saknas helt. Detta skulle vara otroligt lätt att få in i läroboken. Då man läser om matsmältningen och muskler så skulle man med lätthet kunna anknyta till hur våra muskler bör tränas och vad som krävs i matväg för att hålla oss sunda. Med all övervikt och hjärt- och kärlsjukdomar i vårt land skulle man ju tro att vi ville lära våra ungdomar om hur de undviker problemen.

Vapen

Att det inte nämns något om vapen i läroböckerna kan man på sätt och vis förstå, eftersom vi inte vill lära våra elever hur man gör vapen. Men å andra sidan så finns det

(38)

från att ha upplevt dem på nära håll så finns de där ute. Kan det då inte vara bra att lära våra elever hur de fungerar och varför de fungerar som de gör? Varje dag, mer eller mindre, när man slår på TVn, vilket är en stor del av del flesta ungdomars vardag, så ser man vapen. Dessa förekommer både i filmer och på nyheterna.

Enligt Ekstig (2002) ska man använda sig av elevernas vardag i undervisningen och vapen är precis vad som är på väg att hamna i deras vardag. Dock är vapen, som kemiska stridsmedel och biologiska vapen inte vardagsmat för eleverna. Kanske skulle man kunna utnyttja detta. Enligt både Sjöberg (2005) och Whitlow (2005) ökar intresset för naturvetenskap då man tar bort eleverna från deras verklighet och satsar på

undervisning i icke vardagsrelaterade ämnen.

Hur påverkas kroppen av droger, sjukdomar och abort?

Kanske är det detta ämnesområde som böckerna sammanlagt behandlar bäst. Det står något skrivet om området i alla de tre läroböckerna. Dock är det väldigt dåligt

presenterat i form av hur kroppen reagerar och påverkas. Det som böckerna fokuserar på är hur dålig man kan bli av droger och vad som förstörs i kroppen. Texten i

biologiboken (Spektrum biologi) handlar egentligen om att inte få eleverna att knarka och dricka alkohol genom att tala om hur farligt allting är. Kanske skulle böckerna också ta upp de trevliga aspekterna av att dricka alkohol. Det måste ju finnas nåt som är bra med alkohol och droger som gör att människor fortsätter att använda det fast att vi vet att det är farligt.

Det som jag kanske mest av allt reagerade på då jag läste i läroböckerna är avsnittet om abort i Spektrum biologi. Detta avsnitt är enbart riktade till flickorna. Visst flickor blir gravida men det finns alltid en pappa någonstans. Här tycker jag att det är viktigt att man presenterar både pojkarnas och flickornas syn på abort. Pojkarnas intressen måste också bejakas av läroböckerna. Även om flickan i sig har rätt att ta beslut om abort själv, tycker jag inte att pojkarna ska lämnas helt utanför som boken gör i detta fall. I Lindahls (2003) undersökning sa eleverna att ämnesinnehållet i de naturvetenskapliga ämnena var svårt att förstå. I Nya fysik, försök & fakta, är texten om rymden mycket svår förståelig och enligt Lindahl (2003) kan detta leda till ett minskat intresse samt att eventuell inlärning blockeras. Även kemiboken (Kemiboken Lpo 94) är svårläst bitvis. Speciellt avsnittet om fria radikaler är svårförståeligt.

(39)

Mina egna erfarenheter säger mig att Lindahl (2003) har rätt. Då eleverna utsätts för svårförståeliga texter tappar de lusten att lära. Många ger helt enkelt upp och anser att de ändå aldrig kommer att förstå. Genom att göra texten mer lättläst och lättförståelig skulle fler elever intressera sig för ämnet och på så sätt bevara lusten att lära. Dessutom skulle vissa textavsnitt i fysikboken (Nya fysik, försök & fakta) behöva omformuleras. Som det står i boken idag, så står det att det finns inget svar på om det finns liv ute i rymden. Här skulle man kunna använda sig av elevernas intressen och få igång en diskussion och en vilja hos eleven att ta reda på mer. Men som det formuleras idag så får man som läsare ingen lust att vilja läsa vidare eller ta reda på mer. Är det egentligen inte lärobokens uppgift att väcka intresse hos elever? De tre läroböckerna jag undersökt är alla mycket dåliga på att få läsaren att vilja veta mera och undersöka mer om området som man läst. Kapitlen skulle kanske avslutas med stora vida frågor som skulle få läsaren att vilja söka svar. Svaren behöver inte finnas i boken och egentligen behöver det inte finnas svar på frågan överhuvudtaget, utan de ska bara leda till att eleven reflekterar, diskuterar och värderar sina och andras kunskaper inom området. Just reflektion, diskussion och värdering kring ämnet ger, enligt Ekstig (2002) och Lindahl (2003), eleven relevans och verklighetsförankring i ämnet. Detta är viktigt för att

bibehålla eller upprätta intresse i ämnet (Lindahl 2003). Läroböckerna i undersökningen är så definitiva i sina fakta att man får uppfattningen att allt stämmer till hundra procent. Enligt Lindahl (2003) var detta också något som minskar intresset för ämnet då det inte finns möjlighet för eleverna att diskutera och själva värdera och tolka. Jag tycker att läroböckerna ska skriva att modeller är uppgjorda för att det ska vara enklare att förstå hur världens fenomen är konstruerade. Genom att göra det blir eleverna varse om att läroböckerna inte är absoluta. Dessutom kan det kanske locka fler elever att fortsatta en karriär inom naturvetenskapen om de får veta att det finns mycket frågor som

fortfarande inte har svar.

5.1.2 Hur tar lärarna tillvara på elevernas intressen i undervisningen? Rymden

Rymdavsnittet är egentligen det enda av elevernas intresseområden som lärarna

bejakar. Dessutom arbetar de med avsnittet genom att skriva uppsatts. Detta är ett av de roligaste arbetssätten enligt Lindahls (2003) avhandling. Eget arbete gör nämligen att eleverna får ta eget ansvar samt arbeta efter sin egen förmåga (Lindahl 2003). Jag tror

(40)

arbetssättet, där eleverna själva får välja vilket område inom rymden de vill arbeta med, passar eleverna bra.

Då rymdavsnittet tas upp frångår lärarna oftast läroboken eftersom de anser att faktan som står där inte är tillräcklig. Detta ger eleverna möjligheter att undersöka området vidare genom att använda andra medier. De andra medierna framställer kanske inte rymden som ett absolut område där allting är till 100% klart. Enligt Lindahl (2003) och Ekstig (2002) tycker eleverna att naturvetenskapen inte ger utrymme för tolkningar, värderingar eller diskussioner vilket leder till minskat intresse. I fysikboken såg man klart och tydligt att utrymmen för värderingar, diskussioner samt tolkningar är minimalt.

Hälsa

Enligt kursplanen (skolverket 2006) ska frågor om hälsa behandlas i

biologiundervisningen, vilket de intervjuade lärarna valt att inte göra. Själv tycker jag att det är självklart att hälsa ska vara en central del i elevernas undervisning då vi lever i ett samhälle med ökande fetmaproblem. Dock är det inte bara fetma som är ett problem, utan många av våra elever väljer att svälta sig eftersom dagens skönhetsideal är att vara så smal som möjligt.

Vapen

I kursplanen står det inget specifikt om att undervisning om vapen bör ske. Däremot står det att eleverna ska känna till hur kemisk kunskap använts för att förbättra männsikans levnadsstandard samt ska de känna till hur denna kunskap missbrukats (skolverket 2006). Jag tycker att vapen faller under missbruk. Vapen är, enligt mig, ett enormt slöseri med resurser, dels för att göra vapnen men kanske mest, för allt de förstör. Eleverna ska också kunna använda sig av etiska och estetiska argument för resursanvändning och föroreningar (skolverket 2006). Även här är vapen lysande exempel. För att kunna argumentera måste eleverna först veta hur vapnen fungera och hur de används. Utan fakta tycker inte jag att man kan man ta ställning eller föra diskussioner.

Att lärarna på VFT-skolan valt att inte undervisa om vapen, annat än atombomben, är deras val. Om de skulle vilja utöka sin undervisning om vapen ser jag inga hinder i kursplanen för detta. Däremot kan de finnas andra regler som styr vilka laborationer