1
SAMHÄLLE–KULTUR–IDENTITET
Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
Grindvakter till svenska scenen
sociala nätverks roll i invandrade scenkonstnärers etablering på svenska arbetsmarknaden
Gatekeepers of the Swedish stage
the role of social networks for immigrant performing artists entrance to the Swedish labour market
Jutta Swärdh
Susanna Pergament
Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Datum för uppsatsseminarium: 2020-06-03
Examinator: Irene Andersson
3
1 Abstract
The purpose of the study is to investigate how immigrant performing artists have entered the Swedish labour market in the Swedish performing arts profession. Four main questions were considered in the study: 1) Who, and in what capacity, contributed to the artist’s professional success in Sweden, 2) How the artists’ social and cultural capital has contributed to their success, 3) What role does social networking play in the success of these artists, 4) What type of barriers have the artists encountered.
Two career theories were applied in the study: Careership theory and the Social Cognitive Career Theory. The qualitative data for the study was acquired through seven interviews. Methods used for analysis were social network analysis of ego-net in combination with analysis of the interview content. The main conclusion from the results of the analysis show that the use of social networks with the right type of contacts and the social and cultural capital of the artists was instrumental in their ability to succeed in the performing arts profession in Sweden. Barriers to establishment in the performing arts profession in Sweden include gatekeepers, normative exclusion, and lack of profession specific language skills.
1.1 Nyckelord
4
2 Förord
2.1 Författarnas tack
Vi vill tacka de sju scenkonstnärer som så generöst bidragit med sin tid och sina berättelser. Vidare vill vi rikta ett tack till vår tålmodige handledare Peter Gladoic Håkansson för ärlig, viktig och givande handledning. Vi är glada och tacksamma över att få medverka i MILNET gruppen där Peter, Johan och våra studiekamrater varit ett varmt och bra stöd. Tack till Tove för språkgranskning och Maura för engelsk översättning, Ulla och Annika för den sista helhetsblicken och våra lärare på Studie- och yrkesvägledarprogrammet som gett oss våra ”SYV-glasögon”. Slutligen ett kärleksfullt tack till våra ständigt stöttande familjemedlemmar; Maura, Daniel, Minna och Simon.
2.2 Arbetsfördelning
Alla delar av detta examensarbete är en produkt av författarnas gemensamma arbete. Samtliga intervjuer har genomförts tillsammans. Vi har alternerat så att när en av oss har intervjuat har den andra observerat, antecknat och ställt följdfrågor, i nästa steg har den som varit observatör transkriberat. Kodning av empirin, struktur och inledande formulering av respektive kapitel har skett gemensamt genom dagliga samtal och diskussioner. Arbetet har fördelats utifrån våra kompetenser och hur vi bäst kompletterar varandra. Kapitlen Inledning, Tidigare forskning och Metod har bearbetats främst av Susanna medan kapitlen Teoretiska utgångspunkter och Resultat och analys framförallt författats av Jutta. Vi har gemensamt arbetat med innehåll i figurer och tabeller men Susanna har ritat dem. Diskussionen är framtagen tillsammans. Samtliga kapitel har korrekturlästs och redigerats av oss båda.
5
Innehållsförteckning
1 ABSTRACT ... 3 1.1 Nyckelord ... 3 2 FÖRORD ... 4 2.1 Författarnas tack ... 4 2.2 Arbetsfördelning ... 4 3 INLEDNING ... 73.1 Syfte och frågeställningar ... 8
3.2 Definitioner av nyckelbegrepp ... 8
3.3 Disposition ... 9
3.4 Författarnas bakgrund och ingång till ämnet ... 9
3.5 Kort beskrivning av scenkonstområdet i Sverige ... 10
3.6 Uppsatsens relevans för studie- och yrkesvägledning ... 10
4 TIDIGARE FORSKNING ... 11
4.1 Scenkonst och sociala nätverk ... 11
4.2 Arbetsmarknad och invandring ... 13
4.3 Sammanfattning tidigare forskning ... 14
5 TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER ... 15
5.1 Karriärteorier - Careership ... 17
5.2 Karriärteorier - Social Cognitive Career Theory ... 18
6 METOD ... 19
6.1 Val av undersökningsmetod ... 19
6.2 Avgränsning och urval ... 19
6.2.1 Kriterier för avgränsning av populationen ... 20
6.2.2 Medverkande informanter ... 20
6.3 Datainsamling ... 21
6.4 Innehållsanalys ... 22
6.5 Social nätverksanalys, SNA ... 22
6.6 Reliabilitet och validitet ... 24
6.7 Forskningsetik ... 24
7 RESULTAT OCH ANALYS ... 26
7.1 Resultat och analys av ego-nät ... 26
7.2 Innehållsanalys ... 29
7.2.1 Vilja ... 29
7.2.2 Strategi ... 33
7.2.3 Motstånd ... 37
7.3 Sammanfattning resultat och analys ... 39
8 DISKUSSION ... 42
8.1 Resultat- och analysdiskussion ... 42
8.2 Metod- och teoridiskussion ... 44
8.3 Framtida forskning ... 45
6
9 REFERENSER ... 47
BILAGOR ... 50
Bilaga 1 Intervjuguide intro ... 50
Bilaga 2 Intervjuguide - frågor ... 51
Bilaga 3 Sammanställning resultat resursgenerator ... 52
7
3 Inledning
Inom kulturbranschen, är nätverk och nätverkande, i de flesta fall, en förutsättning för att få arbete och uppdrag (Daniel 2016, Bridgstock 2013). Sällan finner kulturarbetare arbete via samhällets traditionella vägar såsom arbetsförmedlingar eller annonsering. I stället måste kulturarbetare själva hitta de särskilda vägar som gäller, utifrån den geografiska plats de befinner sig på, likväl som inom den specifika nisch inom kulturbranschen det gäller (Daniel 2016).
I samband med en flytt till ett nytt land kan det vara svårt att hitta de nätverk som leder till arbete, oavsett vilken bransch det gäller. Studier visar att nätverk är en av de viktigaste faktorerna, för att finna arbete inom de flesta branscher, i samband med migration (Ahmad 2011, Nordregio 2017). Med vetskapen om nätverks betydelse inom migration i stort och inom kulturbranschen i synnerhet blir det intressant att undersöka hur invandrade scenkonstnärer som lyckats etablera sig, har gått tillväga.
Mellan åren 1998–2014 fick 70 procent av de nyanlända i Sverige jobb genom sociala nätverk, jämfört med 16 procent genom Arbetsförmedlingen (Delmi 2015). Anmärkningsvärt är att flera studier visar att de sociala nätverken som leder till anställning ofta är inom samma etniska grupp (Ahmad 2011, Nordregio 2017, Delmi 2015).
Uppsatsidén vilar på två olika grunder. Den ena kommer ur författarnas förförståelse för kulturarbetares arbetsmarknad, genom tidigare yrkesbakgrund. Av egen erfarenhet vet vi att inom scenkonstbranschen, men även kulturfältet i stort, finns det många yrken som har liknande förutsättningar vad gäller navigering på arbetsmarknaden. Den andra grunden bygger på medverkan i forskningsprojektet MILNET Migrants’ Labour Networks vid Malmö Universitet. Ett projekt som undersöker invandrare och deras sociala nätverk i förhållande till arbetsmarknaden genom social nätverksanalys.
Forskning inom området som har med arbetssökande via nätverk i kulturbranschen att göra, är ännu knapp och därför är det vår ambition att bidra till den genom att göra denna studie kring dem som har etablerat sig på arbetsmarknaden.
8
3.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka på vilket sätt invandrade scenkonstnärer har agerat för att etablera sig på den svenska scenkonstarbetsmarknaden.
För att få svar på vår övergripande fråga har vi formulerat följande forskningsfrågor:
● Vilken typ av aktörer har bidragit till att invandrade scenkonstnärer har etablerat sig på scenkonstarbetsmarknaden i Sverige?
● Hur spelar invandrade scenkonstnärernas sociala och kulturella kapital roll för en etablering på scenkonstarbetsmarknaden?
● Hur spelar sociala nätverk roll för etableringen på den svenska scenkonstarbets-marknaden för invandrade scenkonstnärer?
● Vilken typ av hinder, för sin etablering på scenkonstarbetsmarknaden, berättar de invandrade scenkonstarbetarna om?
3.2 Definitioner av nyckelbegrepp
Ett antal begrepp är återkommande och centrala för förståelsen av vår text och det vi undersökt. Några av dem förklaras i relevanta kapitel men för att kunna följa vår redovisning väljer vi att här ge några kortfattade definitioner av nyckelbegreppen.
Socialt nätverk beskrivs i Nationalencyklopedin (2020) som “socialt nätverk, en individs sociala relationer från såväl kvantitativ som kvalitativ synpunkt.”
Scenkonst är ett samlingsbegrepp för teater, dans, opera och andra sceniska
uttrycksformer som framförs inför en publik.
Scenkonstnär är ett begrepp, som vi valt att använda i studien trots att vi främst inriktar
oss på skådespelare. Begreppet kan användas för alla yrkesgrupper som är medskapare till det sceniska verket. I studien intervjuas individer som är utbildade till skådespelare men med en kompetensbredd som gör att de även kan röra sig mellan olika yrken inom scenkonst.
Grindvakt är någon som kontrollerar vem som får komma in genom grinden och hindrar
inträde utan lov; alternativt någon som har makt att besluta vem som får ta del av vissa resurser och möjligheter och vem som inte får det.
9
3.3 Disposition
Texten inleds med en sammanfattning av uppsatsens syfte, angreppssätt och resultat. Ovan finner ni, i vår inledning, en problemformulering, bakgrund, syfte och forskningsfrågor samt korta definitioner av några, i studien, återkommande begrepp. I kapitel fyra presenteras den tidigare forskning som vi använt som grund för vår undersökning. Det teoretiska ramverket presenteras i kapitel fem. Därefter kommer kapitlet med vår metod för insamling av empiriskt material och valda analysformer. Följande kapitel består av en redovisning av de resultat vi funnit och hur dessa analyserats. Som avslutning följer en diskussion som även innehåller tankar om hur resultaten skulle kunna komma till nytta för vidare forskning. Referenslista och bilagor finns sist i uppsatsen.
3.4 Författarnas bakgrund och ingång till ämnet
Den kompetens författarna utgår ifrån har sitt ursprung i tidigare studier och arbetslivserfarenhet inom bland annat scenkonstens område. Susanna Pergament har arbetat som teaterproducent på scenkonstinstitutioner och de senaste åren på Teaterhögskolan i Malmö som producent och koordinator med bland annat yrkesvägledande uppgifter. Jutta Swärdh har en utbildning som mimskådespelare och -lärare, men även inom samhällsvetenskap, och har tidigare arbetat som lärare på teater- och dansutbildningar på främst högskola och folkhögskola. Åren innan, de nu avslutade studierna, har hon arbetat inom offentlig kulturförvaltning.
I våra arbeten har vi träffat scenkonstnärer som berättat om svårigheter att som invandrare etablera sig på den svenska scenkonstarbetsmarknaden. Under studie- och yrkesvägledarutbildningen har vi intresserat oss för hur vi kan kombinera vårt tidigare yrkesliv med den nya kompetens vi har som studie- och yrkesvägledare.
10
3.5 Kort beskrivning av scenkonstområdet i Sverige
Det svenska scenkonstfältet består av scenkonstproducerande organisationer som teatrar, operahus, danskompanier och symfoniorkestrar. En stor del av dessa ägs och finansieras av kommuner, regioner och staten. De offentligt ägda scenkonstorganisationerna kallas scenkonstinstitutioner. Det finns även helt privat ägda scenkonstföretag som i dagligt tal kallas privatteatrar, som i regel drivs kommersiellt, och fria grupper som är professionella grupper som grundats och drivs av scenkonstnärerna själv. Dessa söker bidrag från kommuner, regioner och staten, för att kunna driva professionell verksamhet (Svensk Scenkonst 2020, Teatercentrum 2020, Kulturrådet 2020)
3.6 Uppsatsens relevans för studie- och yrkesvägledning
Kunskap om vilka mekanismer som styr nätverkande är relevant för vägledare oavsett bransch. Bimrose och Brown (2015) menar att forskning är nödvändig för vägledningens utveckling. Den funktion studie- och yrkesvägledare fyller i olika verksamheter är kopplad till social jämlikhet vilket kräver bred kunskap om vårt samhälle (ibid. 2015, 58). Studie- och yrkesvägledare verksamma inom till exempel vuxenutbildning och arbetsmarknadsetablering behöver kunna stödja etableringen till rätt arbetsmarknad med rätt typ av verktyg. Studien kan ge branschspecifik kunskap om de hinder som invandrade scenkonstnärer eller andra inom kreativa yrken kan stöta på i sin etablering på den svenska arbetsmarknaden.
Genom personlig erfarenhet av yrkesomställning från scenkonstens område och erfarenheter av att fungera som vägledare för kulturarbetare under vår utbildning har det blivit tydligt för oss att kulturarbetare har ett behov av att vägledare förstår deras specifika arbetssituation. Våra erfarenheter bekräftas i forskning, vilket vi lärde oss under arbetet med vårt fördjupningsarbete, Vem är jag om inte dansare? (Pergament och Swärdh 2019), inom studie- och yrkesvägledarutbildningen. Genom studien hoppas vi därmed skapa vägar att medvetandegöra vägledningsfältet om hur scenkonstarbetsmark-naden fungerar.
11
4 Tidigare forskning
Forskning som redovisas i kapitlet stödjer studiens syfte att undersöka på vilket sätt invandrade scenkonstnärer agerat för att etablera sig på den svenska scenkonstarbets-marknaden. Relevant forskning är dels studier och rapporter som behandlar den aktuella branschen och dess förutsättningar i stort; dels vilka kompetenser som krävs för att klara av att navigera inom den i relation till etablering på arbetsmarknaden i Sverige.
4.1 Scenkonst och sociala nätverk
Att nätverka är nödvändigt för att arbeta inom kultur (Daniel 2016, Bridgestock 2013, Bergsgaard och Vassenden 2014). Trots en lång historia av internationellt arbete och geografisk rörlighet bland konstnärer och kulturarbetare finns få publicerade studier om migrationens effekter för en deras arbetsmarknad. Detta konstateras av Daniel (2016) i en undersökning om vilka faktorer som spelar in kring val av bostadsort för konstnärliga yrkesutövare och hur det påverkar deras ställning på den australienska arbetsmarknaden.
Bridgstock (2013, 176–178) har undersökt vilken kompetens, förutom den konstnärliga och kreativa, dagens designers och konstnärer behöver för att bygga upp en hållbar karriär, I studien lyfts det sociala kapitalets och nätverkens betydelse för att lyckas på de kreativa yrkenas arbetsmarknad. Studien bygger på nio djupintervjuer med prisbelönta konstnärer och designers i Australien. Bridgestock föreslår bland annat att social nätverksteori införs som kunskapsområde på konstnärliga högskolor men även att studenter är i direkt kontakt med arbetsmarknaden inom sitt fält. Hon menar att yrkesidentitet skapas genom exponering för arbetslivet. Begreppet transdisciplinarity, används för att påvisa hur olika kunskapsområden kan samverka dels de konstnärliga kärnkompetenserna, dels det entreprenöriella och de nätverkande (ibid.).
Ovan nämnda studie av Daniel (2016, 91–98) är en kvalitativ intervjustudie, med 20 respondenter, som alla är alumni från konstnärliga högskolor. Även här konstateras att det krävs en särskild kompetens för att bygga upp och nyttja det, för branschen nödvändiga nätverket, och att denna bör läras ut redan under utbildningen (ibid. 91). Daniel undersökte även vilken typ av karriärteorier som lämpar sig till att analysera konstprofessionellas karriärer; och kom fram till att de komplexa förutsättningarna för
12
kulturarbetares arbetsmarknad, kräver att man använder sig av flera karriärteorier parallellt när dessa ska studeras (ibid. 96).
I en av få studier ur en nordisk kontext studeras kopplingen mellan kulturellt och socialt kapital (Bergsgaard och Vassenden 2015, 309). Syftet med studien var att undersöka varför det finns relativt få framgångsrika scenkonstnärer med en migrationsbakgrund i Norge. Scenkonstfältets och samhällets normer diskuteras som en stark påverkansfaktor för andra generationens invandrares möjligheter att ta sig in på scenkonstarbetsmarknaden. Undersökningen använder en sociologisk ingång med Bourdieus begreppsvärld kring olika former av kapital som grund för analysen. Studien har koncentrerats till teater- och dansbranschen och bygger på 20 djupintervjuer med scenkonstnärer med migrations-bakgrund varav tolv var skådespelare och dansare. Det är även dessa som är i fokus för analysen (ibid. 309–311). Av vikt för studien har varit att undersöka frågan utifrån scenkonstnärernas egen synvinkel. Social och kulturell bakgrund analyseras samt mekanismer för exklusion och inklusion i Norges scenkonstvärld. Särskilt analyseras sambandet mellan de två (ibid. 312–314).
Bergsgaard och Vassenden konstaterar att vägen till etablering inom scenkonsten är lång och tuff för alla oavsett bakgrund, med få, väldigt eftertraktade utbildningsplatser. Det handlar om en balansgång mellan drivkraft, klass och representation. Vidare ser de hur det kulturella och sociala kapitalet är sammanflätat med varandra och båda behöver vara starka för att kunna nå framgång. Författarna argumenterar för att en kvalitativ ansats behövs för att finna samband och dra slutsatser som den aktuella arbetsmarknaden kan ta till sig (ibid. 321–325).
Att använda en kvalitativ ingång är även något som Baker-Doyle (2013, 72–82) diskuterar kring studier som undersöker vikten av sociala nätverk för lärares pedagogiska utveckling. Hon har genomfört en studie med syftet att presentera en ny modell med blandade metoder för social nätverksanalys, förkortad SNA. I kapitlet Metod beskrivs SNA mer ingående. Baker-Doyle menar att varje undersökningsmetod bör anpassas efter dess kontext. Resultatet av studien visar att med dess förslagna tre stegs modell kan man upptäcka data som traditionell SNA har svårt att avslöja och hur den teoretiska idén om socialt kapital fungerade som en brygga mellan modellerna. Data inhämtad genom en sociometrisk undersökning av 24 nyutbildade lärares ego-nät, där fyra av dem följdes under ett år i en fallstudie, används som grund för diskussionen. Den insamlade empirin analyserades genom kodning av både kvantitativa och kvalitativa data i flera led, vilket ledde till nya upptäckter (ibid.73, 82). Baker-Doyle menar att man genom att analysera
13
med flera metoder kan få syn på de kritiska, ibland dolda momenten i vilka lärarnas relationer skapas. Hon menar även att man genom att analysera med flera metoder kan upptäcka så kallade falska nätverk, det vill säga de personer som respondenter anger som kontakter i nätverket men som egentligen inte ger något stöd. Det går även att finna personer som faktiskt ger stöd men som respondenter initialt inte tänker på vid angivandet av nätverk (ibid 72, 80–82).
4.2 Arbetsmarknad och invandring
Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU 2020) bedriver bland annat forskning som undersöker hur invandrare lyckas etablera sig på arbetsmarknaden. I forskningssammanfattningen Utrikes föddas etablering på
arbetsmarknaden (IFAU 2018) summeras slutsatser kring flera rapporter i ämnet och det
konstateras att kontaktnät är essentiellt, men även att utbildning spelar stor roll för etablering. Boende nära arbetstillfällen, individens ålder och ursprungsland är ytterligare faktorer som påverkar möjligheten till att kunna etablera sig på arbetsmarknaden (ibid.)
I en av IFAU:s rapporter undersöks etnisk arbetsplatssegregation i Sverige under perioden 1985–2002 (Nordström, Skans och Åslund 2005, 17). Författarna, som baserar sin studie på statistik från IFAU, konstaterar att det finns en tydlig etnisk segregering på den svenska arbetsmarknaden som synliggörs genom att invandrare i stor utsträckning arbetar ihop med, i synnerhet, andra från samma ursprungsland men även med andra invandrare. Orsakerna som anges till att det är svårt att få arbete på andra sätt, är ett begränsat kontaktnät och brist på referenser (ibid, 8).
I en finsk studie som baseras på 40 djupintervjuer gör Ahmad (2011) en liknande slutsats. Här konstateras att sociala nätverk, inom den egna etniska gruppen, ofta fungerar som den enda inkörsporten till arbetsmarknaden för invandrare. Trots att Finland är ett land med en statlig struktur som borde garantera vägen till arbete (ibid., 688). I en omfattande analys har kartläggning av informanternas hela arbetskarriär i Finland gjorts via kodning i teman utifrån bland annat kön, etnicitet, utbildning och informantens sociala nätverk (ibid. 687–712) Studien är relevant då många andra liknande studier kommer från till exempel USA, där det inte finns samma sociala säkerhetssystem som i Sverige och Finland. Arbetsmarknadsetableringen för invandrare ser relativt likartad ut i Finland och Sverige, trots olika invandringshistoria (Ansala m.fl. 2018, 5).
14
I rapporten Fler flyktingar i arbete (Nordregio, 2017, 2) listas de främsta faktorerna för sysselsättningsgapet i Sverige: anledning till invandring, humankapital, sociala nätverk, höga trösklar till arbetsmarknaden, diskriminering, psykisk ohälsa, bostadsbrist och utformningen av bidragssystemen. Rapporten är en kunskapsöversikt framtagen för Nordiska ministerrådet för att utvärdera och jämföra de åtgärder som finns så att arbetet med integration kan stärkas. Nätverk och det civila samhällets roll för människors etablering ihop med tidig kartläggning av kompetens; validering och kombinerad, språk- och yrkesutbildning är de delområden man identifierat som viktigast att stärka. En av flera konstaterade orsaker för sysselsättningsgapet mellan infödda svenskar och invandrare är att arbetsgivare värderar utländska examina och erfarenheter lägre, än svenska. Det beskrivs som att tilltron till svenska utbildningar är mycket högre. (ibid. 4–6).
4.3 Sammanfattning tidigare forskning
Inför studiens diskussion sammanfattas de viktigaste delarna i kapitlet tidigare forskning. Bridgestock (2013) och Daniel (2016) har i sina studier funnit att kompetensen att skapa nätverk är avgörande inom konstnärliga och kreativa yrken för att finna arbete. De anser att kunskap om nätverkande bör integreras i konstnärliga utbildningar. Daniel argumenterar för att använda karriärteorier när konstprofessionellas karriärer undersöks och Bridgestock använder begreppet transdisciplinarity för att beskriva den sammansmältning av konstnärlig-, entreprenöriell- och nätverkskompetens som krävs för att konstprofessionella ska kunna skapa en hållbar karriär.
Genom att undersöka det sociala och kulturella kapitalets roll, i etableringen på scenkonstfältet för andra generationens invandrare i Norge, synliggjorde Bergsgaard och Vassenden (2015) hinder som studiens informanter mötte. Ahmads (2011) kvalitativa studie bekräftar vad flera av de svenska rapporterna beskriver, det vill säga, att sociala nätverk inom den egna etniska gruppen ofta utgör invandrares första inkörsport till arbetsmarknaden. Både Ahmad (ibid.) och rapporterna från IFAU (2018) och Nordregio (2017) vittnar om olika hinder för arbetsmarknadsetablering. Bland annat brist på sociala nätverk och diskriminering samt hur utländska utbildningar värderas. Baker-Doyles (2013) studie argumenterar för SNA och en blandad metod. Hon är noga med att poängtera vikten av att våga använda olika former av metoder ihop.
15
5 Teoretiska utgångspunkter
Sociologen Pierre Bourdieus begreppsvärld skapar grund för både en av de karriärteorier, Careership (Hodkinson 2008), som används i studien och mycket av det teoretiska ramverket för SNA som utgör metodologisk grund för studien. Av den anledningen ges först en introduktion i de av Bourdieus begrepp som förekommer i studien. Därefter presenteras de karriärteorier - Careership och Social Cognitive Career Theory (SCCT) - som används i analysen. En förklaring till SNA ges mer ingående i nästa kapitel.
Bourdieu (2007, 88) beskriver socialt kapital, som summan av både faktiska och potentiella resurser som består av det långsiktiga nätverk av relationer som en individ besitter. Mellan relationerna görs transaktioner som skapar fördelar vilka stärker banden genom att skapa känslor av exempelvis tacksamhet eller vänskap. Transaktionerna fungerar, enligt Bourdieu, som erkännanden av gruppmedlemskap och gör gruppens medlemmar till väktare av dess intressen men även granskare av lämpligheten hos eventuella nya medlemmar i gruppen (ibid, 89).
I den typ av grupper, som Bourdieu (2007, 90) menar binds av socialt kapital, finns alltid normer som dikterar vem eller vilka som får representera gruppen, det vill säga vilka som utgör gruppens elit, och legitimt får använda gruppens sammanlagda sociala kapital som maktmedel. Baksidan av denna normdrivna makt är att för att behålla medlemskapet i gruppen måste individen hålla sig till gruppens normer som även dikteras av dess elit (ibid 91).
Begreppet socialt kapital ingår också i det teoretiska ramverket för social nätverksanalys - SNA. Crossley et.al (2015, 78–79) beskriver hur en grupps gemensamma sociala kapital kan fungera som en slags garanti för den enskilde gruppmedlemmen inför andra, utanför gruppen. Gruppmedlemskapet ger därmed en legitimering via de nätverk man agerar inom. Även i Putnams klassiska studie om medborgaranda i Italien (1996, 202–204) skriver han om ömsesidigt förtroende. Exemplet om sparklubbar, i vilka investerade pengar i en gemensam pott, som förvaltas och får användas i tur och ordning av medlemmarna, illustrerar hur gruppmedlemmarnas tillit och förtroende till varandra skapar socialt kapital. Men det krävs att den enskilda medlemmen verkligen lever upp till gruppens normer för att kunna behålla sin heder och gruppens förtroende.
16
Det finns, enligt Bourdieu (2007, 84) tre olika typer av kulturellt kapital: förkroppsligat, objektifierat och institutionaliserat kulturellt kapital. Det förkroppsligade
kulturella kapitalet är bundet till en individ, förkroppsligat i dennes habitus, och kräver arbete och tid att förvärva. Det består av kunskap, beteenden och andra uttryck för bildning. Kulturellt kapital förs över från äldre generationer till yngre genom uppfostran, erfarenheter och beteenden. Förvärvandet av kulturellt kapital, det vill säga rätt typ av bildning som ger en kompetens som anses legitim, kräver framförallt mycket tid vilket även kostar ekonomiska resurser (ibid. 86–87).
Broady (1998, 7) menar att “I Sverige eller Danmark finns kanske även andra tillgångar som bör räknas som kulturellt kapital, exempelvis förankring i folkrörelser eller i fackföreningsrörelsen.”. I den svenska kontexten kunde Bourdieus franska begrepp
capital culturel eventuellt bättre formuleras som bildningskapital (ibid).
Objektifierat kulturellt kapital är produkter av intellektuellt arbete som till exempel
texter, konstverk eller maskiner, vilka alla är materiella ting som kan köpas med pengar eller ärvas av en släkting. Det kulturella kapitalets monetära värde kan realiseras, förutom när ett objekt säljs, när det förkroppsligade kulturella kapitalets innehavare kan få en ekonomisk ersättning för sina tjänster (Bourdieu 2007, 87).
Det institutionaliserade kulturella kapitalet består i modern tid, eftersom formella titlar inte har lika stort värde idag, i princip av högskoleutbildning. Högskoleutbildning är en ekonomisk investering som är lätt att kalkylera värdet på till skillnad från de andra typerna av kulturellt kapital (Bourdieu 2007, 88).
Enligt Hodkinson och Sparkes (1997, 34) påverkar Habitus individens perspektiv och handlingsalternativ. Broady (1998, 3) formulerar habitus funktion som
...system av dispositioner som tillåter människor att handla, tänka och orientera sig i den sociala världen. En människas habitus grundläggs genom de vanor hon införlivar i familjen och skolan och fungerar sedan som ett seglivat och ofta omedvetet handlingsmönster... (ibid).
En individs habitus är inte statiskt utan utvecklas i och med att individen utsätts för nya erfarenheter och kontexter (Hodkinson och Sparkes 1997, 34).
Begreppet fält är komplext och kan beskrivas som ett område såsom en bransch, en arbetsmarknad eller en institution. Enligt Hodkinson (2008, 4–5) är fält relationella till sin karaktär och enskilda aktörers olika handlingar påverkar de andra aktörerna på fältet. Relationerna i ett fält är inte jämbördiga, vissa aktörers rörelser påverkar mer än andras och var makten i ett fält är positionerat förändras. Lidström (2009,36) menar att aktörerna
17
är involverade i ett spel eller tävlan. Ett fält är heller aldrig statiskt; en individ kan befinna sig i olika fält samtidigt och förflytta sig in och ut från fält (Hodkinson 2008,4–5).
Handlingshorisont förklaras av Hodkinson (2008, 4) som den vy som en individ kan
uppfatta utifrån sin position i fältet. För en individs karriärbeslut och utveckling, innebär handlingshorisonten att det fält denne befinner sig i, positionen på fältet och personens egen habitus begränsar vad individen ser som realistiska handlingsmöjligheter (ibid.). En individs handlingshorisont påverkas även av dennes habitus i relation till externa omständigheter som hur individen uppfattar vad som kan vara lämpliga valalternativ på arbetsmarknaden (Hodkinsson och Sparkes 1997, 34).
Karriärteorier ingår i ett tvärvetenskapligt forskningsområde som syftar till att förklara och förstå vilka yttre och inre faktorer som påverkar individer i samband med karriärval. Genom att belysa hur och varför människor intar vissa positioner inom utbildnings- eller yrkesvärlden ger teorierna även en möjlighet till att förutse framtida val (Lovén 2015, 65). Patton och McMahon (2015) menar att alla karriärteorier fungerar som en brygga mellan teori och praktik och de kan med fördel samspela med varandra beroende på sammanhang. Framförallt framhåller de att, för att förstå karriärutveckling, krävs en insikt om att karriär är en pågående process genom livet (ibid, 3, 241).
5.1 Karriärteorier - Careership
Hodkinson och Sparkes teori Careership är en karriärteori som bygger på bland annat Bourdieus begreppsvärld. Med hjälp av teorin kan en individs karriärberättelse analyseras utifrån begreppen habitus, kapital, position och fält och hur dessa påverkar individens
handlingshorisont (Hodkinson 2008, 4–7). Teorin ger oss analysverktyg för att undersöka
hur informanternas kulturella bakgrund och uppväxtmiljöer har påverkat på vilket sätt de tagit sig an arbetet med att etablera sig på scenkonstarbetsmarknaden i Sverige. Det Hodkinson och Sparkes kallar pragmatiskt rationellt beslutsfattande (1997, 33) utgår från en individs habitus och de strategier som formas ur den komplexa mix bestående av personliga lärdomar, erfarenheter, värderingar och den bristfälliga information denne har tillgång till. Pragmatiskt rationella beslut fattas alltid i en kontext och är präglade av den kultur och miljö som individen lever i. Inte bara vilka beslut som fattas utan även hur besluten fattas (ibid).
18
En karriär består, enligt Careershipteorin, av både betydande förändringar som kallasbrytpunkter och av perioderna mellan olika brytpunkter som kallas rutiner (Hodkinson och Sparkes 1997, 39–40). Brytpunkter kan beskrivas som situationer då en individs arbetsliv förändras eller då någon ny typ av inriktning tas, på ett sätt som påverkar denne på så grundläggande sätt att denne ändrar synen på sig själv, det vill säga identiteten (ibid). Vissa brytpunkter är bestämda av samhället och kallas strukturella
brytpunkter. En tvingande brytpunkt kan vara en följd av en arbetsskada eller allvarlig
sjukdom som tvingar in individen i en förändring. Motsatsen kan sägas vara den
självvalda brytpunkten då individen tar initiativet till förändring (ibid). Mellan olika
brytpunkter i karriären upplever individen perioder av rutin vilket i praktiken betyder att arbetslivet fortskrider utan betydande plötsliga förändringar (Hodkinson och Sparkes 1997, 40). Hodkinsson och Sparkes menar att alla element av teorin ska ses som kopplade till varandra. I praktiken innebär det att vid en analys av karriärvägar och –beslut, med hjälp av Careership teorin, behöver teorins alla dimensioner utnyttjas för att få hela bilden.
5.2 Karriärteorier - Social Cognitive Career Theory
Social Cognitive Career Theory, SCCT, (Lent, Brown och Hacket 2002) är genom sitt fokus på individens karriärlärprocesser genom upplevd självförmåga, personliga mål,
aktiviteter och förväntat utfall, en teori som kan användas till att analysera hur
intervjupersonerna lärt sig bygga en karriär inom scenkonstbranschen i Sverige. Teorin utgår från att en individs tilltro till sin egen förmåga och därmed de aktiviteter denne utför för att uppnå karriärmål, är en viktig faktor för en framgångsrik etablering (ibid).
Inom SCCT är begreppet upplevd självförmåga bärande. Begreppet har sitt ursprung i Banduras Social Cognitive Theory (Bandura 1986). Lent, Brown och Hackett (2002, 287) tolkar upplevd självförmåga som den tro en individ har på sin egen förmåga att klara något, att lyckas. Ju starkare tron är, desto större chans att individen anstränger sig att aktivt använda sin kunskap och förmåga och därmed att ta sig an uppgiften. Förmågan att skapa mål och agera för att nå dessa påverkas av vilket resultat individen förväntar sig av sitt agerande. Att lyckas nå uppsatta mål stärker i sin tur den upplevda självförmågan. Däremot kan ett misslyckande i att nå sina mål försämra den upplevda självförmågan i förhållande till den typen av aktiviteter och målsättningar som varit aktuella (Lent, Brown och Hackett 1994, 83–85)
19
6 Metod
Nedan följer en genomgång av studiens metodologiska tillvägagångssätt. Det ges en beskrivning av och reflektion utifrån val av metod och analysform för att uppnå studiens syfte.
6.1 Val av undersökningsmetod
Det empiriska materialet har samlats genom en kvalitativ ansats i form av halvstrukturerade intervjuer då studiens syfte är att undersöka på vilket sätt invandrade scenkonstnärer har agerat för att etablera sig på den svenska scenkonstarbetsmarknaden. Valet av en kvalitativ istället för en kvantitativ metod är gjort för att nå en fördjupad förståelse av ett fenomen snarare än generaliserbarhet (Larsen 2009, 22–27). Det kan både anses vara en fördel och en nackdel att inte uppnå generaliserbarhet. En fördel är att de fördjupade resultaten kan nyttjas för att förstå andra liknande fenomen medan det kan ses som en nackdel att de inte ger upphov till statistik (ibid.). Då vi vill uppnå så god validitet som möjligt, trots, studiens knappa omfattning, såg vi även en risk i att enbart välja en metod med standardiserade frågor när vi söker ett djup i svaren (ibid.). Med en kvalitativ metod ansåg vi oss även ha möjlighet att hålla oss mer öppna i våra frågeställningar och att, vid behov, återkomma till respondenterna med uppföljningsfrågor (ibid.). Metoden kan ses som en blandad metod, eller metodtriangulering (Larsen 2009, 28), då vi som komplement till intervjuformen använt oss av verktyg från social nätverksteori, vilket vi förklarar närmre nedan i avsnitten om datainsamling och SNA.
6.2 Avgränsning och urval
För att kunna göra en mer fokuserad analys och jämförelse har vi valt att specifikt inrikta oss på utbildade skådespelare. Avgränsningen är delvis gjord för att passa uppsatsens omfång men framförallt vilar valet av just den yrkesgruppen på antagandet om att språket är en väsentlig faktor för att arbeta inom yrket än för många andra yrkesgrupper.
20
Populationen består av individer som är etablerade i och arbetar inom scenkonstbranschen. Med etablerad menar vi att man i huvudsak försörjer sig inom scenkonst. Ytterligare en avgränsning vi gjort är därför att individerna ska ha en högskoleutbildning inom skådespeleri som bedrivits i ett annat land.
Urvalet av informanter skedde genom ett godtyckligt urval där tydliga kriterier styrde vilka individer som kunde ingå i urvalet (Larsen 2009, 77–79). Kontakter i de egna scenkonstnätverken tillfrågades och därefter användes även snöbollsmetoden (ibid, 78), det vill säga, de informanter som ställde upp gav i sin tur nya kontakter. Skäl för emigration och kön har inte varit kriterier för avgränsning men vi har strävat efter en jämns könsfördelning.
6.2.1 Kriterier för avgränsning av populationen
● Individ som är född och uppvuxen utanför Sverige ● Individ som har invandrat till Sverige
● Individ som idag är etablerad inom scenkonstbranschen i Sverige. ● Individ som har avslutat en skådespelarutbildning eller motsvarande
grundutbildning på högskolenivå innan flytten till Sverige.
6.2.2 Medverkande informanter
Tabell 1. Årtal och ålder vid tidpunkten då informanterna bosatte sig i Sverige samt datum för studiens respektive intervjuer.
De sju scenkonstprofessionella som intervjuades för studien kallas informant 1, 2, 3, 4, 5, 6 och informant 7. Fyra av informanterna är kvinnor och tre är män. Valet att inte koppla informant till ursprungsland i tabellen är gjort av hänsyn till informanternas integritet, vilket vi utvecklar i avsnittet om validitet och forskningsetik. Tre av informanterna kom från Iran, en från Irak och tre från forna Jugoslavien. Modersmål som finns representerade är persiska, arabiska, albanska, makedonska, serbokroatiska och turkiska. Informanterna har flyttat till Sverige av olika skäl, dock var alla berörda av konflikter i hemlandet på
Bosatte sig i Sverige Ålder vid ankomst till Sverige Intervju genomförd
Informant 1 1994 29 år 2020-03-26 Informant 2 1987 27 år 2020-04-06 Informant 3 1998 36 år 2020-04-17 Informant 4 1999 23 år 2020-04-21 Informant 5 1992 25 år 2020-04-24 Informant 6 1989 39 år 2020-04-27 Informant 7 2001 25 år 2020-04-27
21
något vis. Två av informanterna hade en svensk partner vilket styrde att flytten gick just till Sverige. Noterbart är att tre av de sju intervjuade har flyttat till Sverige strax efter sin examen och en av dem arbetade i Sverige i ett samarbetsprojekt och som gästregissör innan flytten.
6.3 Datainsamling
Vi har använt oss av det Kvale och Brinkman (2019, 19, 166) kallar halvstrukturerade intervjuer. Studiens sju intervjuer genomfördes med hjälp av en intervjuguide, med tematiskt organiserade frågor som följt en struktur som vävts in i ett friare samtalsflöde (ibid). En av den kvalitativa intervjuns fördelar är det fysiska mötet med informanten vilket ger möjlighet till att observera kroppsspråk och fånga upp signaler, som kan fördjupa förståelsen, (Larsen 2009, 27). På grund av den, vid tiden för studien, pågående Covid-19 pandemin genomfördes endast en intervju som ett fysiskt möte. Övriga sex gjordes med hjälp av digitala plattformar för videokonferenser vilket begränsade möjligheten till observation av den ickeverbala kommunikationen, men som ändå gjorde det möjligt att genomföra studien under rådande omständigheter. Alla intervjuer ljudinspelades och i vissa fall, kontaktades intervjupersonerna för uppföljande frågor i efterhand.
Etableringstiden från att informanterna anlänt till Sverige tills att de försörjt sig inom scenkonst har varierat. Informanterna har, vid intervjuerna, skiljt på när de fick första jobbet och när de kände sig etablerade. Med det sistnämnda menas härmed det erkännande man själv upplever att man har bland aktörer inom branschen.
Crossley et.al (2015, 16–17) beskriver olika tekniker för att, inför och i samband med en kvalitativ intervju samla data för ett ego-nätverk för en social nätverksanalys (se avsnitt 6.5 för längre beskrivning). Som ett komplement till intervjuerna fick informanterna fylla i en så kallad resursgenerator; ett analysverktyg som används för att identifiera nätverk genom de resurser som en person eller en organisation kan tillhandahålla (ibid.). Genom att komplettera intervjuerna med en resursgenerator kunde de resurser som informanterna angav som nödvändiga för sin etablering inom scenkonstbranschen, spåras till aktörer. I denna studie användes en tabell i vilken raderna bestod av olika resurser medan det i kolumnerna angavs olika aktörer. Informanterna ombads att genom ett kryss koppla vilka resurser, till exempel en scen, som gjorts tillgänglig av vilken aktör, till
22
exempel en scenkonstaktör. Exempel på resurser som fanns med är tillgång till en scen, en repetitionslokal, finansiella resurser och kunskap om branschen. De aktörer fanns angivna var familjemedlem, nära vän, bekant, tjänsteman, scenkonstaktör, kulturaktör men det fanns även en kolumn där de kunde kryssa i sig själv som aktör. Det fanns även ett fält där informanterna kunde lägga till resurser som de ansåg saknades. En resursgenerator anpassas till olika kontexter och professionella sfärer och är därför ett flexibelt verktyg för social nätverksanalys (Crossley et.al 2017, 5–6).
6.4 Innehållsanalys
Analysarbetet har strukturerats genom en matris som bygger på en innehållsanalys av de nyckelord och teman som identifieras i informanternas karriärberättelser. Som Kvale och Brinkman (2014, 220) menar började analysprocessen under transkriberandet då även en preliminär indelning av innehållsliga teman skapades. Genom matrisen har det varit möjligt att synliggöra betydelsen av informanternas bakgrund och det kulturella- och sociala kapital som de haft med sig till Sverige. Analysen av innehållet har därefter gjorts genom två teoretiska linser, karriärteorierna Careership (Hodkinson och Sparkes 1997) respektive SCCT (Lent, Brown och Hackett 2002).
6.5 Social nätverksanalys, SNA
Innehållsanalysen har kompletterats med social nätverksanalys för ego-nät. Begreppet socialt kapital, som är en grundläggande beståndsdel i studien ingår också i det teoretiska ramverket för SNA. Ett socialt nätverk består, i SNA, av noder som representerar aktörer, det vill säga, individer eller organisationer, och relationer mellan dessa noder (Scott och Carrington 2011, 11). Relationer kan bestå av exempelvis vänskap, arbetsrelationer, samarbeten, informationsflöden eller varuflöden (ibid). I studiens kontext, scenkonstbranschen, är det behovet av de specifika resurser som krävs för produktion av scenkonst eller tillgång till arbetstillfällen inom scenkonst som används för att identifiera det sociala nätverket. De olika relationerna mellan noder kan vara både starka eller svaga och det finns relationer som kallas bryggor. Dessa är relationer som exempelvis löper mellan två kluster av noder, då ingen annan nod i klustret har en relation i det andra klustret (Crossley et.al 2015, 14–15). Se figur 1 för illustration av en brygga. Scott och
23
Carrington (2011, 40) skriver om hur Granovetter använder sin strength of weak ties
theory till att bland annat förklara varför man hittar eller hör om nya jobb genom bekanta
snarare än via nära vänner. Det är för att genom svaga relationer, bryggor, flödar ny information som inte redan finns i den nära vänkretsen (ibid., 42).
Ett ego-nät är det nätverk som formas runt en specifik aktör som kan vara en människa eller en organisation. Ego-nätet utgår från en nod som kallas ego. Ego-nätets övriga noder kallas alter. Alla alter-noder har en relation till ego. Det är möjligt att få användbar information ur en ego-nät analys även då man inte kartlägger länkarna mellan alla noder, utan där det enbart handlar om egots länkar till sina alter (Crossley et.al 2015,1–24).
Det som kan mätas i social nätverksanalys för ett ego-nätverk är antingen socialt kapital eller homofili. Homofili innebär att sociala relationer ofta bildas mellan aktörer med likheter (Crossley et.al 2015, 77–78). I den här studien är det socialt kapital som är av intresse för analysen. I studien representerar alter-noderna de olika aktörerna informanterna angett att de haft stöd av i samband med sin etablering.
I ett nätverk finns även så kallade grindvakter; en person eller organisation som kontrollerar tillträdet till något eller någon. Grindvakterna kan öppna en grind och därmed, genom sitt sociala kapital, ge tillgång till ett socialt nätverk eller ett fält (Cambridge Dictionary 2020). Figur 1, nedan, illustrerar hur ett ego-nätverks olika alter hänger ihop med egot, grindvakter och bryggor.
Figur 1. Förklaringsmodell för ett sociogram utifrån ego-nätverk med grindvakt och brygga.
Inom SNA kan olika typer av analyser genomföras för att bland annat undersöka i vilken riktning någonting flödar i ett nätverk eller hur tät en relation är (Scott 2017, 79–81). Dessa mått är inte tillämpbara i den aktuella undersökningen som istället fokuserat på om det finns en relation eller inte.
24
6.6 Reliabilitet och validitet
Studien är liten, med enbart sju informanter; därför är det viktigt att se alla resultat och den genomförda analysen som indikatorer. Som en kvalitetssäkring till intervjusvaren användes det ovan nämnda verktyget resursgenerator.
Det finns alltid en risk för felkällor i undersökningar som denna. Frågeeffekten syftar till de frågeformuleringar som görs och hur dessa kan vara alltför ledande (Larsen 2009, 109). Genom den tidigare nämnda förförståelsen för scenkonstbranschen och dess arbetsmarknad finns även en risk för att det påverkat tolkningen av det insamlade materialet. För ökad reliabilitet har feedback på intervjuguidens sammansättning inhämtats från medarbetare inom olika discipliner i scenkonstbranschen. En förintervju gjordes även, med en person som ingår i urvalet av informanter. Genom att, på förhand, skicka intervjuguiden till informanterna gav det dem möjlighet att fundera igenom syftet vilket i sin tur troligtvis medverkat till att djupintervjun blev mer koncentrerad. Vid identifierade risker för feltolkning har ett uppföljande samtal tagits med informanten för att säkerställa att vi förstått hen rätt.
Den här studien görs inom en särskild bransch där det gemensamma fackspråket manifesteras genom att både intervjuare och respondent talar och förstår yrkets specifika språk och begreppsvärld. För att etablera sig som skådespelare är det svenska språket en nyckel. Genom att vi talar svenska, har förförståelse för den bransch det gäller och därmed behärskar dess specifika koder säkerställer det att vi fångar upp detaljer och nyanser i informanternas berättelse (Baumol, Jeffri och Throsby 2004, Pickman 1987).
6.7 Forskningsetik
Studien har genomförts i enlighet med de forskningsetiska riktlinjerna för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning och dess fyra huvudkrav; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2002, 6). Det förstnämnda har följts genom att informanterna via e-post, några dagar före intervjun fick en beskrivning av syftet med undersökningen, författarnas bakgrund och ingång till ämnet, huvuddragen i frågeguiden, att intervjun spelas in via ljudupptagning, hur materialet skulle användas samt vem som kommer att ha tillgång till det.
25
Innan intervjun började inhämtades informanternas samtycke till att intervjun spelades in och att materialet fick användas för studien samt att författarna sparade ljudfilerna fram till dess att uppsatsen var godkänd. Författarna försäkrade sig om att informanterna ställde upp frivilligt och att de var medvetna om att de kunde avbryta intervjun eller sin medverkan närhelst de ville. Enbart författarna har haft tillgång till ljudfilerna som endast har använts för ändamålet. I samband med inhämtande av samtycke informerades det även om att informantens anonymitet har hög prioritet. All redovisad data har därför avidentifierats så långt det varit möjligt. Informanterna bor och verkar i olika delar av Sverige men deras geografiska plats omskrivs till exempelvis “en svensk storstad”.
26
7 Resultat och analys
I det här kapitlet presenteras studiens resultat och analys. Syftet att undersöka på vilket sätt invandrade scenkonstnärer har agerat för att etablera sig på den svenska scenkonstarbetsmarknaden, har studerats genom fyra forskningsfrågor undersökta via djupintervjuer och en resursgenerator. En introduktion i de olika informanternas ego-nät genom SNA inleder kapitlet. Därefter belyses det empiriska materialet genom de karriärteoretiska linserna Careership (Hodkinson och Sparkes 1997) och SCCT (Lent, Brown och Hacket 2002) i de tre tematiska avsnitten Vilja, Strategi och Motstånd. Kapitlet avslutas med en sammanfattning som bygger på de fyra forskningsfrågorna.
7.1 Resultat och analys av ego-nät
I det här avsnittet redovisas hur data från intervjuer och ifyllda resursgeneratorer (se Bilaga 3) har sammanställts i sociogram (Figur 2. s.28) som illustrerar de enskilda informanternas ego-nät. De resurser som informanterna angett att de behövt för sin etablering delas in tre kategorier:
1. Information om den svenska scenkonstbranschens strukturer; vilken typ av organisationer som finns och vilka funktioner de har i branschen. Dessa har informanterna behövt för att skaffa svensk branschkunskap.
2. Tjänster som fungerat som stöd i etableringsprocessen; hjälp med språket för att översätta eller skriva texter, marknadsföring som skapat synlighet mot branschens aktörer eller mot publik och administrativt stöd. Att finna yrkeskollegor hör också till den här kategorin.
3. Produktionsresurser som möjliggjort arbete i den egna branschen. Dessa har behövts för att kunna arbeta med egna produktioner genom till exempel finansiering av scenografi eller genom att ge tillgång till en lokal. Anställningar och praktikplatser har även räknats med i denna kategori.
Genom att koppla de resurser som informanterna behövt för sin etablering till de aktörer som kunnat förse dem, skapades en bild av vilken typ av aktörer som ingått i de nätverk som haft betydelse för etableringen. Det har även blivit tydligt, både via intervjuer och
27
resursgeneratorn vem som agerat grindvakt för informanterna och vilken betydelse det haft i respektive fall. Figur 2. visar alla sociogram i samma vy så att en jämförelse blir möjlig.
Figur 2. Föreställer de sju informanternas ego-nät sammanställda i sociogram. Egots olika alter representerar aktörer illustrerade som geometriska former. Nodernas storlek anger hur många resurser respektive aktör gett tillgång till.
I flera fall var det lätt att identifiera vilken typ av aktörer som agerat grindvakt för informanten. Informant 1 fick tidigt kontakt med en teaterchef som fungerade som grindvakt med stort socialt kapital inom scenkonstfältet som informant 1 kunde få tillträde till. Denne bidrog också med resurser för scenkonstproduktion. De två noderna i sociogrammet som försåg informant 1 med flest resurser, och därför är avbildade som störst i sociogrammet, är ego själv och scenkonstaktörer. Det indikerar att informanten har arbetat hårt för att kunna förse sig själv med ny kunskap och resurser i det nya landet. Sociogrammet för Informant 2 är en intressant jämförelse med informant 1 genom sin avsaknad av scenkonstaktör-nod. Ego-nätet består av tre mellanstora och en liten nod. Informant 2 fick tillgång till de flesta resurserna genom tjänstemän, via andra kulturaktörer än scenkonstaktörer och på egen hand. Den identifierade grindvakten var en kulturaktör som hade ett socialt kapital i form av ett socialt nätverk på fältet.
28
Grindvakten gav tillgång till repetitionslokal, en scen och hjälpte med marknadsföring. Vidare öppnade hen dörrar till ett stort nätverk av aktörer inom fältet och bidrog samtidigt med kunskap om kulturbranschens strukturer i Sverige. Informant 2 berättade även att tjänstemän inom kulturförvaltningen betydde mycket för hens etablering och karriär både genom att tillhandahålla ekonomiska bidrag och genom visad uppskattning av hens konstnärliga arbete.
De professionella aktörerna; tjänstemän, kulturaktörer och scenkonstaktörer som ingår i kulturfältets strukturer spelar en stor roll i informant 6:s ego-nät. Medan i informant 3:s ego-nät har de professionella aktörerna spelat en mindre roll och istället har noden bekant varit viktig. Informant 3 skapade sig ett socialt nätverk med hjälp av sitt kulturella kapital. Ego-nätet innehåller viktiga informella kontakter vars stöd och förmedlade resurser gav informanten möjlighet att demonstrera sin kompetens inom scenkonsten men däremot inte i första hand fungerat som grindvakter för scenkostfältet. För informant 6 har flera av de olika aktörerna i ego-nätet kunnat erbjuda pusselbitar av stöd i arbetet mot etablering. Men det krävdes att en scenkonstaktör med mycket socialt kapital, genom sin ställning i fältet, agerade grindvakt, för att informanten verkligen kunde ta plats på scenkonstfältet.
Eftersom informant 4, under sina första år i Sverige, arbetat som anställd skådespelare fanns de flesta resurserna hos arbetsgivarna, vilket är tydligt illustrerat i sociogrammets stora scenkonst-nod. Hen hade strax efter flytten till Sverige medverkat i ett kulturprogram arrangerat av en kulturförening för invandrade landsmän. Någon i publiken tipsade den lokala teatern om informant 4 efter att ha sett hen medverka i programmet, vilket sedan ledde till en anställning. Här fungerade någon i publiken som brygga mellan kulturföreningens och scenkonstfältets nätverk.
En person som arbetade på flyktingförläggningen, där informant 5 bodde under de första månaderna i Sverige, hade en scenkonstnär som granne och fungerade också som en brygga. Denne scenkonstnär kom i sin tur att betyda mycket för informant 5, som grindöppnare till scenkonstfältet och stöd i arbetet som skådespelare men även som god vän. Sociogrammets ego-nod, informant 5 själv, är större än ego-noden för informant 4 vilket bland annat beror på att informant 5 efter några år i Sverige grundade en fri teatergrupp tillsammans med kollegor. På så sätt har fler av resurserna för etableringen försetts av informanten själv.
Slutligen informant 7 vars ego-nät består av fyra noder. En av noderna representerar en familjemedlem som var yrkesverksam i det svenska scenkonstfältet och kunde förse
29
informanten med nyttig information. De viktigaste aktörerna för informant 7:s etablering var dock scenkonstaktörerna. Flera av informantens kontakter hade en stark position i det svenska scenkonstfältet; men den som slutligen fungerade som grindöppnare hade arbetat tillsammans med informanten på olika sätt i olika arbetsroller, båda även i ledarroller över varandra, vilket kan tyda på ömsesidigt förtroende dem emellan. Eftersom informant 7 främst arbetade som regissör på scenkonstinstitutioner kom produktionsresurserna främst från uppdragsgivarna.
De fem informanter som redan före flytten till Sverige etablerat sig i scenkonstbranschen berättade att de hade kompetensen att skapa den typen av nätverk som krävs för att kunna bygga en karriär i branschen. I informant 5:s berättelse är nätverksbyggandet inte lika tydligt framträdande. Däremot ger svaren från resursgeneratorn en bild av en nätverkare. Den som själv tog upp sin bristande kompetens att bygga sociala nätverk var informant 4 som innan flytten till Sverige hade ingått i sina föräldrars scenkonstnätverk.
Sammanfattningsvis konstateras att etablerade scenkonstaktörer, med gott om socialt kapital på det svenska scenkonstfältet, har fungerat som grindöppnare för fem av de inflyttade scenkonstnärerna. Grindöppnarnas sociala kapital har bestått av maktpositioner som teaterchef, erkännande som skicklig regissör och ett lokalt kändisskap. I ett fall har en annan kulturaktör med ett stort socialt nätverk inom scenkonstfältet kunnat skapa synlighet och en introduktion till fältet. Medan ett informellt nätverk skapat en plattform att visa upp sin kompetens för ytterligare en av informanterna. Den sjunde informanten fick sitt första jobb genom en brygga mellan en kulturförening och scenkonstfältet.
7.2 Innehållsanalys
7.2.1 Vilja
Det första temat i innehållsanalysen har döpts till Vilja med inspiration från karriärteorin SCCT. Ett av de starkaste mönstren som identifierats är den drivkraft, envishet och det målfokus som krävts för att få arbeta med scenkonst i det nya landet. Genom SCCT analyseras karriärlärande och teorins centrala frågor är; hur skapar individen karriärmål, vilka aktiviteter görs för att nå målen och vilket utfall förväntar denne sig. Slutsatser och lärdomar, av eventuell måluppfyllelse alternativt icke måluppfyllelse, påverkar individens upplevda självförmåga att nå liknande mål i framtiden.
30
Redan vid ankomsten till Sverige fanns, genomgående för samtliga informanter, en tydlig vilja om att fortsätta arbeta inom sitt yrke. Den upplevda självförmågan att etablera sig på den svenska scenkonstarbetsmarknaden var stor. Kunskap och uppfattning om hur det skulle gå till skiljde sig dock åt. En av informanterna hade en gång tidigare etablerat sig i ett nytt land där det talades hens modersmål. En annan hade en lång karriär bakom sig som etablerad i sitt ursprungsland. Medan tre av informanterna kom till Sverige strax efter sin examen från sin teaterutbildning. En av dessa tre berättar:
Jag hade inget annat absolut ingen annan tanke, förutom att jag ville göra det jag älskade att göra. Det som finns i mig. Jag måste göra det här. Det finns inget annat. (informant 2, 2020-04-06)
Enbart en av informanterna uttrycker att hen hade känt tvivel, i samband med ankomsten till Sverige om möjligheten att arbeta i sitt yrke. Motiven informanterna gav för sin bestämda vilja att etablera sig i sitt yrke var den långa utbildningen och de kompetenser de besatt genom sin arbetslivserfarenhet, vilket citatet av informant 3 är ett exempel på:
Jag har tänkt hela tiden att det blir svårare att jobba med nåt annat - eftersom jag har läst ungefär 10 år. Så meningslöst att börja med nåt annat som jag inte utbildat mig till. Så hade tanken med mig att jag inte ska börja från början utan bara fortsätta- hitta nya tankar, nya kanaler, nya vägar. (Informant 3, 2020-04-17)
Vid sin ankomst hade informant 2 ett färdigt scenkonstverk med sig. Analyserat genom SCCT kan vi se att informantens första mål var tydligt, nämligen att hitta ett sammanhang, en scen att spela sin föreställning på. Aktiviteten för att möjliggöra målet var att introducera sig och sitt konstnärskap vid olika teatrar. Informanten besökte olika aktörer, tills hen mötte nyfikenhet och viljan att ge en chans till en nykomling vid en av stadens scener. Detta ledde i sin tur till att aktörer i scenkonstbranchen fick upp ögonen för hen och snart kunde hen genomföra sin första Sverigeturné. Med andra ord gav informanten inte upp trots många stängda dörrar, vilket tyder på en upplevd självförmåga att klara av att hitta ett forum att presentera sitt konstnärskap. Informanten nådde i detta fall sitt första mål och utfallet var mycket positivt vilket enligt SCCT förstärker den upplevda självförmågan till att nå dylika mål även i framtiden (Lent, Brown och Hackett 1994, 85).
Flera informanter beskriver att omgivningens reaktioner, på deras möjligheter att etablera sig på scenkonstarbetsmarknaden i Sverige ofta varit negativa. Informant 3 berättar om den bild hen fått av sina landsmän kring möjligheter för en invandrad skådespelare:
31
När jag kom till Sverige så jag hörde bara att det kommer bli jättesvårt för mig att ta mig in i kulturbranschen, teaterbranschen. Dels för att det är ett svårt språk och dels att det är tuff bransch och man har inga kontakter och det som jag också redan att teater kräver väldigt mycket kunskap alltså samhällsvetenskap. Man kan inte jobba på teater om man inte vet vad eh samhällets historia är, vad samhällets traditioner är, vad samhällets kultur är. (Informant 3, 2020-04-17)
Även informant 6 berättar om den negativa utsikt hen mötte:
En iransk vän till mig, som jag träffade /.../ han sa till mig /.../ du kommer ingenstans om du inte själv gör någonting. /.../ ...aldrig kommer du få en roll här, titta det finns ingen människa med mörkt hår som du hittar på scen. Även inte bryter, ingen som kommer från eh utanför dessa gränser, så att göra själv någonting. (Informant 6, 2020-04-24)
Insikten, om att producera en egen teaterproduktion kunde vara enda lösningen att få tillträde till scenkonstfältet, grundlades hos Informant 6 i samtalet med vännen som också var invandrad scenkonstnär.
Flera av informanterna nämner att de fått höra att de borde byta bransch. Det är från landsmän och tjänstemän på exempelvis Arbetsförmedlingen de hör uppmaningar att inte ens försöka etablera sig i sin egen bransch. Omgivningens signaler har alltså varit övervägande negativa, för de flesta, om möjligheterna att arbeta i scenkonstbranschen. Scenkonstnärerna i denna studie, som idag är etablerade, har dock inte låtit sig nedslås utan tagit sig an utmaningen.
Karriärteorin Careership används för att analysera hur en individs kapital, habitus och sociala position påverkar den handlingshorisont inom vilken denne uppfattar att de möjliga karriärvalen finns (Hodkinson 2008, 4-7). Informanterna befann sig i en brytpunkt när de flyttade till Sverige; det är vanligt att reflektera över sin karriär och göra förändringar i brytpunkter. Genom att undersöka det kulturella och sociala kapitalet, som de sju scenkonstnärerna hade med sig, ges information om hur respektive informants handlingshorisont kan ha sett ut och hur den bidragit till etableringen i Sverige.
Hur ett kulturellt kapital överförs till en annan kultursfär behöver relateras till vad som anses utgöra bildning, god smak och prestigefylld utbildning i den ena respektive den andra kulturen (Bourdieu 2007, 86-87) . Om diskrepansen är stor, och kunskapen om varandras kulturer och konstliv är liten, kan det vara svårt att kapitalisera sitt kulturella kapital i en ny kontext.
Av våra informanter hade tre vuxit upp i teaterfamiljer vilket gav dem ett stort kulturellt kapital i sina ursprungsländer där omgivningen kände till dem. Den scenkonstbildning de alla hade med sig borde även i Sverige värderas som starkt kulturellt kapital. Gemensamma drag, i form av högt bildningsideal, finns även hos tre av de
32
intervjuade som växt upp i familjer utan teaterkoppling. Alla dessa sex informanter började bygga på sitt kulturella kapital redan som barn eller unga genom att redan då börja spela teater. Informant 7 har, som regissör, ett prestigefyllt yrke inom scenkonstens fält i vilken även hen befunnit sig från unga år. Däremot framkommer det inte via empirin vilket kulturellt kapital hen hade från tiden innan sin scenkonstutbildning.
Bourdieu (2007, 87) menar att förkroppsligat kulturellt kapital kan kapitaliseras när dess innehavare kan sälja sina tjänster. Informant 6 som, av de intervjuade, var äldst och mest erfaren vid ankomsten till Sverige, beskriver hur hen efter en praktikperiod på en teater, förstod att hen kunde vara proaktiv i mötet med arbetsförmedlingen.
Men då åkte jag till arbetsförmedling och berättade att jag jobbade med (en grekisk tragedi) och jag har hört att det finns ett sånt stöd och jag hade, igen med mig alla mina kataloger, broschyrer och så vidare för att visa. Fyra till fem gånger gick jag dit och visade mer och mer bevis. Så till sist gick hon pratade med sin chef och sa kan vi inte hjälpa (hen)… /.../ ... jag sa jag måste försörja mig också, jag vill inte ha socialbidrag. Jag har inte haft det, bara tre månader när jag gick sfi. Jag tycker kan man jobba så ska man jobba. (Informant 6, 2020-04-24).
Beviset för det kulturella kapitalet var programblad, kataloger från festivaler och liknande trycksaker i vilka informantens karriär var dokumenterad. Ett arbetsmarknadsstöd kunde hen kanske använda för att visa prov på sitt konstnärskap i praktiken genom att arbeta i sitt yrke. Det här var ett sätt att kapitalisera sitt kulturella kapital och börja skapa sig en försörjning i Sverige. Informant 3 hade den längsta och bredaste formella utbildningen vilken även representerar institutionellt kulturellt kapital (Bourdieu 2007, 88). Det kan antas vara en fördel i ett land som Sverige där formella meriter väger tungt vid rekrytering. Informanten hade även den bredaste arbetslivserfarenheten med sig och möjligheten att arbeta sig in mot den konstnärliga kärnan av yrkesroller på scenkonstfältet. De flesta informanter anger att de inte har någon eller väldigt liten arbetslivserfarenhet från andra branscher, det vill säga andra yrkesfält.
Det sociala kapitalet som informanterna haft i sina tidigare hemländer har varit svåra att dra nytta av i Sverige. De har i vissa fall haft omfattande sociala nätverk inom scenkonst- och kulturfälten, även internationellt, men praktiskt taget inga kopplingar till det svenska scenkonstfältet. Med ett undantag, informant 7 som hade ett stort socialt nätverk inom det svenska scenkonstfältet vid inflyttandet.
En persons habitus skapas av omgivningens påverkan under uppväxten och de egna dispositionerna. Habitus styr i hög grad individens beslutsfattande (Broady 1998, 3). Informanternas habitus har formats. av att de i relativt unga år har befunnit sig i
33
scenkonstmiljö. Två informanter berättade hur de som unga inom teatern fann sig själva. En Informant, som arbetat med TV som barn, tyckte om att få spela små roller när barn behövdes i något program. Tre av informanterna hade haft betydande karriärframgångar innan flytten till Sverige. De uppfattade sig själv som framgångsrika i sitt yrke och även det är en del av deras habitus.
Gemensamma drag i informanternas handlingshorisonter var uppfattningen att de hörde hemma inom scenkonstfältet. De hade inget intresse att undersöka andra alternativ. Flera av informanterna beskrev att scenkonst var det de var kompetenta inom och det enda de någonsin varit intresserade av. Därför den starka viljan att etablera sig. De med arbetslivserfarenhet, eller familjekoppling till scenkonstfältet, i sina tidigare hemländer hade även kunskap om hur etablering i ett scenkonstfält kan gå till. De kan på så sätt ha identifierat olika typer av tillvägagångssätt och mål att sträva mot. En av informanterna tvivlade, vid sin ankomst till Sverige, på sina möjligheter att etablera sig i den svenska scenkonstbranschen. Samma scenkonstnär kan ha haft den svagaste förankringen i scenkonstfältet, innan sin flytt till Sverige.
I följande stycke analyseras hur de olika förutsättningar som de sju informanterna hade under sin första tid i Sverige översatts till strategier för etablering. Den individuella handlingshorisonten har utgjort en ram inom vilken mål har formulerats och konkreta aktiviteter kunnat ta plats.
7.2.2 Strategi
Två huvuddrag kan urskiljas i de strategier som de sju scenkonstnärerna använde sig av för att etablera sig på den svenska scenkonstarbetsmarknaden. Den ena strategin var att bygga sociala nätverk som kan ge inträde till scenkonstfältet med dess resurser, arbetstillfällen och synlighet i branschen. Den andra var att direkt satsa på synlighet för branschen. I den senare strategin kan man bland annat räkna provspelningar eller auditions, vilka är tillfällen att visa prov på sin kompetens och lämplighet för en specifik produktion. Informant 4 använde sig konsekvent av denna strategi:
Jag gick på alla auditions som fanns under 10 år och jag fick ganska många jobb. Både på tv och huvudroller många ja, så det... För mig var det, jag ska jobba! /.../ ...jag fick lära mig efter en tid att jag måste skriva en CV. Sen hjälpte mig några också att skriva ett personligt brev som jag skickade till teatrar, alla teatrar, var fjärde månad. (Informant 4, 2020-04-21)
