Gymnasievalet ur ett föräldraperspektiv

Examensarbete

Gymnasievalet ur ett föräldraperspektiv

Student´s upper secondary school choice- a parental perspective

Mirsada Softic

Magdalena Buczek

Studie- och yrkesvägledarexamen 180 p 2010-12-06

Examinator: Laid Bouakaz Handledare: Niklas Gustafson Studie- och

yrkesvägledarutbildningen Individ och samhälle

Sammanfattning

Syftet med vårt arbete är att undersöka föräldrars erfarenheter kring sin egen påverkan vid sina ungdomars gymnasieval och om det finns skillnader mellan olika kulturella bakgrunder gällande föräldrapåverkan. Vi vill även undersöka om det finns andra bakomliggande påverkansfaktorer vid gymnasievalet.

I vår undersökning har vi använt oss av den kvalitativa metoden bestående av semistrukturerad intervjuguide. Vi ansåg att denna metod var mest lämplig för vår undersökning då vi var intresserade av informanternas egna erfarenheter och vi ville få en djupare förståelse och kunskap inom det valda området. Urvalet bestod av sju föräldrar, tre med svensk bakgrund och fyra med annan kulturell bakgrund. Våra informanter med annan kulturell bakgrund härstammar från Chile, Bosnien och Hercegovina samt Afghanistan.

Det finns olika teorier som bland annat förklarar människors yrkes- och studieval i både kortsiktig och långsiktig perspektiv. Dessa teorier förklarar orsaker och hjälper oss att förstå varför människor tar olika vägar under sitt yrkesverksamma liv. I vårt arbete har vi använt oss av Pierre Bourdieus kända begrepp så som habitus, kulturellt och socialt kapital. En annan teori vi använder oss av är socialisationsteorin av Emile Durkheim.

Vårt resultat både bekräftar vår förförståelse och visar på att föräldrarna har en betydelsefull roll vid barnens gymnasieval och är ibland även en avgörande faktor. Samtliga föräldrar har varit involverade i barnens gymnasieval. Vi ser ett svagt mönster av kulturell reproduktion i den bemärkelsen att barn som kommer från arbetarfamiljer fortsätter i samma fotspår som föräldrarna och de barnen som kommer från hem med ett högt kulturellt kapital har i åtanke att studera vidare. Dock framkommer det tydligt att föräldrarnas habitus och kulturella kapital avspeglar deras tänk samt handlande vid barnens gymnasieval. Alltså det handlar inte om var föräldrarna kommer ifrån och deras etniska tillhörighet utan föräldrarna agerar utifrån de olika kapitalen de innehar. Faktorer som var mest avgörande för ungdomarnas gymnasieval enligt våra informanter var det egna intresset, föräldrapåverkan och betyg.

Nyckelord: föräldrar, gymnasieval, kulturell bakgrund, kulturellt och socialt kapital, påverkan,

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING 7

1.1 Syfte och frågeställningar 9

1.2 Begreppsdefinitioner 10

2. TIDIGARE STUDIER OCH FORSKNING 11

2.1 Gymnasievalet- Ett frivilligt val? 11 2.2 Paradigmskifte inom vägledning 12 2.3 Faktorer som påverkar gymnasievalet 13 2.4 Familjens betydelse och föräldrarnas påverkan vid utbildningsval 14

2.5 Kulturell reproduktion 15

3. TEORETISKA PERSPEKTIV 16

3.1 Kapitalen och habitus 16

3.1.1 Kulturellt kapital 17 3.1.2 Socialt kapital 18 3.1.3 Habitus 18 3.2 Socialisation 19 4. METOD 20 4.1 Val av metod 20

4.2 Intervju som metod 21

4.3 Urval och avgränsning 21

4.4 Genomförande 23

4.5 Bearbetning av data 24

4.6 Validitet och reliabilitet 24

4.7 Etiska frågor 25

5. RESULTAT 27

5.1 Föräldrar med utländsk bakgrund 27

5.1.1 Sharifa 27

5.1.2 Alen 29

5.1.4 Anela 32

5.1.5 Sammanfattning 33

5.2 Föräldrar med svensk bakgrund 34

5.2.1 Linda 34 5.2.2 Kristina 35 5.2.3 Patrik 37 5.2.4 Sammanfattning 38 6. ANALYS 40 6.1 Föräldrarnas familjebakgrund 41 6.2 Föräldrarnas utbildning och arbete 42 6.3 Föräldrarnas erfarenheter vid barnets gymnasieval 43 6.4 Föräldrarnas tankar och förväntningar på barnets gymnasieval 45 6.5 Andra påverkansfaktorer vid gymnasieval 47

7. AVSLUTANDE DISKUSSION 49

7.1 Slutsats 52

7.2 Förslag på vidare forskning 53

8. KÄLLFÖRTECKNING 54

1. Inledning

Eftersom vi båda författare är föräldrar till barn i för- och grundskolan, väntar oss samt våra barn valet till gymnasiet. Detta får oss bland annat att tänka på vilket sätt vi kommer att vara delaktiga i samt vilken påverkan vi eller andra faktorer kommer att ha vid våra barns gymnasieval. Vi tycker båda att utbildning är viktigt då det öppnar upp för fler möjligheter i ens yrkesverksamma liv men även att man som individ utvecklas på ett intellektuellt plan. Med tanke på att vi känner starkt för högskoleutbildning kan vi inte bortse ifrån att vi genom bland annat samtal i hemmet kommer eller redan har påverkat våra barn.

Olika påverkansfaktorer vid gymnasievalet så som till exempel föräldrar har länge varit intressant för oss och vårt intresse har till och med förstärkts under vår pågående studie- och yrkesvägledarutbildning. Under utbildningens gång har vi fått ta del av litteratur som påvisar starka samband mellan föräldrarnas och barnets utbildnings- och yrkesval. Våra uppväxtförhållande i familjen formar oss samt präglar våra framtida val vilket vi inte kan bortse ifrån (Giddens, 2003).

Vi är uppväxta med föräldrar som inte är högskoleutbildade men där det har ställts höga krav på oss gällande utbildning. Våra föräldrar har varit tydliga med budskapet om att utbildning är något att sträva efter. Tack vare deras syn på utbildning har vi internaliserat ett ställningstagande kring utbildning. Alltså, våra föräldrars tankar och värderingar kring utbildning har format vårt tänk kring utbildning. Naturligtvis får detta oss att tänka på vårt sätt att internalisera våra värderingar kring utbildning till våra barn. Detta kan vi exempelfiera med att en av oss författare känt sedan ungdomen en oerhörd press på att studera vidare, då det enligt föräldrarna skulle visa på att man har åstadkommit något och skulle ha en bättre grund att stå på. Även den ekonomiska aspekten betonades. Detta resonemang från föräldrarna ledde tyvärr till både prestationsångest samt att man själv hela tiden ställde orimliga krav på sig själv. Vi vill då återigen betona vikten av internaliseringen från föräldrar till barn, men att det ibland även kan begränsa ett barn. Bland

annat finner vi att denna problematik kan framkomma utifrån intervjuerna med föräldrar, vilket vi finner intressant. Med problematiken menar vi familjens och föräldrarnas ofta stora påverkan på sina barns många val, gymnasievalet likaså. Det vill säga att föräldrarnas inblandning och åsikter kan många gånger försvåra ungdomarnas val. Samtidigt är vi väl medvetna om att det kan finns andra bakomliggande faktorer som kan påverka ungdomars beslut vid gymnasievalet. De faktorerna kan till exempel vara kompisar, intressen och skolresultat. Det går inte heller att bortse ifrån samhällets ständiga utveckling och förändringar samt krav som samhället som sådant ställer på vår profession. Åt ena sidan ska vi vägleda individen utifrån intressen samtidigt som vi får ta hänsyn till arbetsmarknadens behov.

Vägledarens uppgift kan beskrivas som en medlarfunktion mellan samhälls- och individbehov, vars syfte är att medverka till att eleven väljer en utbildning som i bästa fall tillfredställer såväl eleven som samhället (Lovén, 2000).

Vi finner det både spännande, oerhört intressant och relevant för vår kommande profession att få veta hur andra föräldrar tänker kring utbildning. I många fall kan det vara svårt som vägledare att veta hur man ska hantera föräldrapåverkan i vägledningsammanhang. Eftersom vi lever i ett mångkulturellt samhälle, finns mångfalden av olika nationaliteter samt kulturer i dagens Sverige. Hur resoneras det hos andra familjer? På vilket sätt samtalar man kring utbildning i hemmen och så vidare? Vi lever i ett mångkulturellt samhälle men också i ett samhälle som är i ständig förändring och som resulterar i en snabb utveckling.

Det är i detta samhälle vi kommer att arbeta i och möta den stora mångfalden. Att få ta del av föräldrarnas erfarenheter och få kännedom kring deras tänk om sina barns gymnasieval vore av stor betydelse för oss blivande studie- och yrkesvägledare.

I ett examensarbete skriver författarna hur de har funnit en kunskapsbrist vad det gäller föräldrarnas tankar kring och syn på gymnasieval (Ekblad & Wahlgren, 2006). Arbetet är en undersökning om en grupp ungdomars och deras föräldrars tankar kring gymnasievalet, framtiden och betydelsen av deras ursprung. Denna kunskapsbrist innefattar även föräldrarnas egen syn på sin påverkanskraft gällande deras barns gymnasieval. Vi såg det som en möjlighet att fördjupa oss i ämnet då vi anser att en djupare förståelse kring föräldrarnas perspektiv är av stor relevans för ossblivande studie- och yrkesvägledare, som förmodligen snart ska befinna oss i vägledningssituationer med elever.

Studie- och yrkesvägledare har fått i uppdrag att motverka begränsningar i elevers val baserade på kön, social bakgrund eller kultur. Enligt Lpo 94 har skolan ett uppdrag att motverka begränsningar i elevens studie och yrkesval som grundar sig på bland annat, kön (Lpo94, kap 12.6). Men övergången mellan grund- och gymnasieskolan visar att varje år förekommer de könsstereotypa studievalen fortfarande i hög utsträckning (Skolverket, 2007). Det vi undrar då, på vilket sätt är det rimligt att fortfarande följa Lpo 94 år 2010, som är förhållandevis gammal till dagens behov av vägledning. Dock vill vi betona att vi inte har för avsikt att närmare undersöka problematiken.

Vår förförståelse är att föräldrarna är en betydelsefull påverkansfaktor och kanske till och med den avgörande påverkansfaktorn inför gymnasievalet. Thurén (2007) skriver att förförståelsen präglar vårt sätt att se på verkligheten mer än vi anar. Under vår utbildning till studie- och yrkesvägledare har vi kunnat ta del av litteratur som ”bekräftar” detta (Lovén, 2000). Även vägledningssamtal som vi har genomfört under utbildningens gång har bidragit till vår förförståelse, då en del personer som vi har samtalat med berättade att deras föräldrars förhållningssätt gentemot utbildning påverkat dem. Även om vi utgår från vårt förförståelse är vi medvetna om hur viktigt det är att ha en kritisk förhållningssätt till det vi tror oss veta. Vi vill här belysa att påverkan inte har en negativ betoning i vårt arbete.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med vårt arbete är att undersöka föräldrars erfarenheter kring sin egen påverkan vid sina ungdomars gymnasieval. Vi vill även undersöka om det finns skillnader mellan olika kulturella bakgrunder gällande föräldrapåverkan vid gymnasievalet. Med olika kulturella bakgrunder menar vi i detta arbete svensk respektive utländsk bakgrund.

Vi har utgått från följande frågeställningar:

1. Vilken påverkan anser föräldrarna att de har haft vid sina ungdomars gymnasieval? 2. Kan andra påverkansfaktorer så som fritidsaktiviteter, bostadsområde och genus ha haft

1.2 Begreppsdefinitioner

I detta avsnitt ämnar vi att förklara de begrepp som vi använder oss av i vårt arbete.

• Kultur- ”Summan av genom livet inlärda traditioner och normer som dominerar och utvecklas genom historien hos en folkgrupp eller nation” (Ahmadi, 2007, s.107). Traditioner, normer och seder som formar människan från födseln som ett arv från omgivningen (Ahmadi, 2007, s.108).

• Svensk bakgrund- Personer födda i Sverige och som har två svenskfödda föräldrar (Hansen & Orban; Höglund, 2008).

•

födda i Sverige med minst en utrikes född förälder” (Hansen & Orban; Höglund, 2008, s 404). Vi använder oss även av annan kulturell bakgrund som har samma betydelse i vårt arbete.

• Ungdom/Barn/Elev- Vårt examensarbete behandlar elever som har gjort sina gymnasieval. Vi kommer att använda oss av begreppen ungdomar, barn och elever beroende på kontexten.

2. Tidigare studier och forskning

I detta kapitel kommer vi att presentera tidigare forskning och litteratur som berör vår studie. Vi inleder med en beskrivning av samhällets krav på ungdomar idag där gymnasieutbildning är ett måste. Vidare tar vi upp olika påverkansfaktorer vid gymnasievalet som efterföljs av en beskrivning av familjens betydelse och föräldrarnas påverkan vid utbildningsval och avslutar med kulturell reproduktion.

2.1 Gymnasievalet- ett frivilligt val?

Gymnasievalet är ett frivilligt val. Men att fortsätta läsa vidare efter den avslutade grundskolan har blivit en självklarhet för många. I dagens samhälle måste eleverna efter nioårig grundskola göra ett gymnasieval då det förväntas av samhället att ungdomarna minst ska ha gymnasiekompetens. De utstakade vägar som tidigare generationer unga kunde slå in på gäller inte idag utan det handlar om att skapa sina egna mål i en föränderlig värld där villkoren snabbt förändras (Skolverket, 2007). För många ungdomar handlar det om det första stora valet. Valet är framförallt kopplat till framtida studier och framtida yrke (Ungdomsstyrelsen, 2000). Synen på studier har förändrats. Studier är något som allt fler ägnar allt längre tid åt. Sju av tio unga planerar en högre utbildning, det vill säga minst 3 år på en högskola eller ett universitet. En av de främsta anledningarna till att fortsätta studera på eftergymnasial nivå är för att slippa vara arbetslös, enligt Ungdomstyrelsens rapport (Ungdomsstyrelsen, 2007). Idag är ungdomsarbetslöshet på rekordhög nivå (Ekonomifakta, 2010). Det är stor samhällskostnad samt individkostnad att välja fel utbildning eller yrke (Eklund, 2007).

SOU 2008:69 Välja fritt och välja rätt är en utredning som ska bidra till att förbättra kunskapen om val av utbildning. Vikten av att alla elever ska få rätt information för att kunna göra väl underbyggda gymnasieval betonas. För att uppnå god ekonomisk tillväxt är det viktigt att arbetskraften har den kunskap och kompetens som krävs på arbetsmarknaden. Alltså, efterfrågan på kvalificerad arbetskraft kan tillgodoses genom att olika individer väljer ”rätt” utbildning. Studien pekar på att den sociala snedrekryteringen redogör för familjens betydelse i valprocesser. I studien tas yrkesvägledning upp och hur den måste inta en större roll även i undervisningen.

2.2 Paradigmskifte inom vägledning

Vårt utbildningssystem har förändrats över tid vilket speglar vår samtid. Samhället förändras samt samhällets villkor ungdomarna ställs inför. Ungdomstiden idag har blivit förlängd och ungdomar stannar allt längre tid inom utbildningsväsendet. Dagens ungdomar ställs inför ett stort utbud av valmöjligheter då de ska ta egna beslut. Enligt Lpo94 är ett av skolans mål att eleven skaffar sig tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. Den snabba samhällsutvecklingen betyder att även ungdomars förutsättningar vad det gäller möjligheter till utbildning förändras. Den ökade tillgången på information, tack vare Internet, kan vara ett problem för ungdomarna när de ska göra sitt gymnasieval. Ungdomarna behöver hjälp med att sortera överflödet av information. Men vilka kunskaper har ungdomarna för att göra väl underbyggda gymnasieval?

Skolverkets utredning (2005) av studie- och yrkesvägledningen i grundskolan år 2005 visar på paradigmskifte inom vägledningen, på grund av den snabba samhällsutvecklingen. Vilka krav ställer det på skolorna? Skolan idag är uppbyggd på så sätt att elevernas olika behov och önskemål tillgodoses och är individanpassad i hög grad. Det råder en uppfattning idag att det inte finns något bestämt livsmönster att följa utan det är det fria valet och det livslånga lärandet som förespråkas. Idag står ungdomarna inför en mängd olika valmöjligheter. Men hur är det med det fria valet när ungdomarna ska fatta sina beslut utan att påverkas av könstillhörighet, social, ekonomisk och kulturell bakgrund? Olika studier visar att ungdomar i stor utsträckning även idag

följer föräldrarnas fotspår, det vill säga att det sociala arvet fortlever och livsmönster överförs från föräldrarna till barnen.

2.3 Faktorer som påverkar gymnasievalet

Vilka faktorer påverkar ungdomarnas val? Uppväxt och erfarenheter i livet är exempel på bakomliggande faktorer som påverkar ungdomarna. Lovén (2000) skriver i sin avhandling om olika elevgruppers skilda syn på arbete, där det framkommit att elevers syn på arbete och dess värde skiljde sig åt mellan olika grupper. Sammanfattningsvis skriver Lovén om olika faktorers påverkan på elevens studie- och yrkesval, där det vidare nämns att elevens erfarenheter påverkar deras agerande och väljande inför gymnasievalet. Likväl social bakgrund som genus har en avgörande roll vid väljandet, men där även faktorer som kunskap om utbildningsalternativ, för att kunna göra väl underbyggda val och självkännedom spelade en viktig roll.

Eleverna som deltog i Lovéns undersökning var av olika kön, hade olika intressen samt olika förutsättningar gällande betyg och hemmiljö. Det fanns ganska snarlika och gemensamma värderingar samt attityder hos eleverna. Dock framkom det att två pojkar, vars föräldrar saknade högre utbildning, avvek en aning mer från de andra eleverna, då de saknade engagemanget och intresset för gymnasievalet i större utsträckning mer än de andra eleverna.

Sandell (2007) belyser i sin avhandling hur elever hävdar att deras val till gymnasiet inte har påverkats av någon annan. Vägledarnas uppfattning var att elevernas val inte var så fria som eleverna själva angav att de var. Hon tar upp i sin avhandling den ökade individualiseringen med krav på ungdomar att välja sin utbildning utifrån eget perspektiv vilket gör att ungdomar söker trygghet. En trygghet kan vara att välja utifrån sitt kön, alltså att välja traditionellt kvinnligt respektive manligt gymnasieprogram. Traditionellt så har tjejer fallenhet för att arbeta med människor och barn vilket till exempel begränsar de vid gymnasieval och endast vissa program blir möjliga att välja. En annan aspekt som Sandell tar upp är att ungdomar i denna ålder håller på att skapa sin identitet och då är det särskilt viktigt att utrycka sin femininitet respektive maskulinitet. Man måste vara stark som individ för att välja gymnasieprogram mot genustraditionen. Enligt Sandell menar de flesta elever att deras kön inte påverkar deras val av

utbildning.Men hon hävdar att ungdomar som säger att intresse är det största motivet till deras gymnasieval, egentligen väljer utifrån genusperspektiv och habitus. Genus, habitus och kulturellt kapital är inte bara styrande faktorer, de är även stakare faktorer än betyg och skolprestationer, enligt Sandell (2007).

2.4 Familjens betydelse och föräldrarnas påverkan vid

utbildningsval

Med familj i vårt arbete menar vi föräldrar och syskon. Familjen är av stor betydelse. Människors tillhörighet till en familj präglar ens liv (Giddens, 2003). Familjen är den primära sociala miljön man som individ deltar och vistas i. Detta innebär att det är familjens internalisering av olika tillgångar och resurser som formar våra handlingsmönster samt förhållningssätt. Med andra ord ärver vi eller förvärvar vi vårt habitus av familjen. Det är genom vår familj som vi blir kategoriserade till vilken grupp vi tillhör som bland annat bestäms av kulturella vanor, attityder och värden (Broady, 1990).

Det framgår av flera studier att föräldrarnas åsikter spelar en viktig roll när det gäller gymnasievalet (Ungdomsstyrelsen, 2007). Beroende på vilken social, kulturell och ekonomisk bakgrund man har, kan skillnader förekomma gällande attityder till lärande och utbildning. Betydelsen av föräldrarnas åsikter, samt sociala och kulturella kapital har många gånger en avgörande roll vid studieval. Man drar slutsatsen att unga med utländska föräldrar har större tryck hemifrån vad det gäller utbildning. Även föräldrarnas utbildning är en viktig aspekt. Barn till föräldrar med lägre utbildning anser att de har haft mindre inflytande över valet av utbildning än barn vars föräldrar har högre utbildning (Ungdomsstyrelsen, 2007).

Lovén (2000) har undersökt föräldrapåverkan i sin avhandling. Studien visar på att det inte alltid är föräldrarnas direkta påverkan utan snarare att de har en indirekt påverkan på sina barn, genom att föra samtal i hemmen. Det mest relevanta för vår underökning i Lovéns studie är ungdomarnas reflektioner kring sitt gymnasieval i samband med olika påverkansfaktorer samt vem som haft störst betydelse. Resultatet utifrån frågan vem man har pratat med om sina funderingar kring gymnasievalet framgår det att föräldrarna är de viktigaste personerna som man

har samtalat med och att deras åsikter är betydelsefulla. På andra plats finner man studie- och yrkesvägledaren.

2.5 Kulturell reproduktion

Mario Zetino Duarte beskriver kulturell reproduktion som ”… de villkor som präglar vår uppväxt och de självförståelse- och handlingsformer de oftast ger upphov till” (Bunar & Trondman, 2001, s.170). Den kulturella reproduktionen förklarar hur den sociala reproduktionen går till, det vill säga ett socialt återskapande av villkor, social tillhörighet och särskilda positioner på arbetsmarknaden. Genom studier av kulturell reproduktion försöker man synliggöra och förstå de livsmönster som får till exempel ett arbetarbarn till att vilja bli arbetare och ett akademikerbarn till att vilja bli akademiker i framtiden (Bunar & Trondman, 2001).

Familjen är en betydelsefull förmedlare av kunskaper, färdigheter och värden. Eftersom variationen på förmedlingen av dessa tillgångar är stor inom familjer, brukar skillnader uppstå, vilket resulterar i reproducering av kulturella och sociala skiljaktigheter i samhället. Elevers skolresultat samt utbildningskarriärer hänger ofta samman med föräldrarnas utbildning och yrke vilket innebär att den indirekta sorteringen till olika samhällsgrupper i arbetslivet börjar i familjen. Sannolikheten för en ungdom att vidareutbilda sig är betydligt högre med föräldrar som är akademiker än för en ungdom som kommer från ett icke akademiskt hem (Ahrne & Roman & Franzén, 2008).

Samspelet mellan föräldrar och barn i den tidiga barndomen innebär en överföring av föräldrarnas kulturella kapital som socialiseras på olika sätt. Genom bland annat föräldrarnas förhållningssätt till språket som förvärvats genom utbildning, val av litteratur, vad man ser på TV och vilken typ av lek och spel som uppmuntras tyder på att barn till föräldrar med högre utbildning och/eller högre tjänstemannaprofessioner ofta klarar av skolans krav. Enligt tidigare forskning har det visat sig att de elever som har ett större kulturellt avstånd från skolans verksamhet, påverkar deras förutsättningar avsevärt att förstå eller acceptera de krav som olika situationer ställer på dem. Detta resulterar också i att de eleverna klarar sig sämre i skolan än utbildades barn, som ofta klarar sig bättre (Ahrne & Roman & Franzen, 2008).

3. Teoretiska perspektiv

I teorikapitlet redogör vi för Pierre Bourdieus kända begrepp så som habitus och kulturellt och socialt kapital samt socialisationsteorin av Emile Durkheim. Eftersom Bourdieus forskning och teorier behandlar händelser och förhållanden som vi alla konfronteras med i vardagen, finner vi det både intressant samt relevant för vårt arbete (Månsson, 2000). Bourdieu redogör bland annat för vikten av en människas uppväxtförhållanden, utbildning och sociokulturella bakgrund för hennes val av utbildning och yrke (Bourdieu, 1999). Durkheim beskriver socialisationen som något som formar oss i samspel med andra individer. Socialisationen påverkar vårt sätt att tänka och vara på, vilket vidare påverkar de olika val som individen gör i livet (Angelöw & Jonsson, 2000). Eftersom vårt arbete behandlar påverkansfaktorer vid gymnasieval ansåg vi att även denna teori var användbar.

3.1 Kapitalen och habitus

Pierre Bourdieu (1930-2002) var en fransk filosof och kultur- och utbildningssociolog. Hans teorier har använts inom många olika forskningsfält samt inom den moderna utbildningssociologin. Han har redogjort i sina teorier bland annat för vikten av en människas uppväxtförhållanden, utbildning och sociala och kulturella bakgrund vid val av utbildning och yrke.

Bourdieus nyckelbegrepp är bland annat kapital och habitus. Kapital definierar Bourdieu som värden, tillgångar och resurser. Det symboliska kapitalet är det mest grundläggande begreppet i Bourdieus sociologi. Även habitus kan fungera som kapital.

Begreppen används som forskningsredskap för att förklara individens agerande, förhållningssätt samt beteende. Begreppen definieras av sina relationer till varandra, vilket innebär att det är omöjligt att definiera begreppen var för sig. Det är genom empiriska och teoretiska studier som Bourdieu med medarbetare ägnat sig åt, som begreppen får sin fulla mening (Broady, 1990).

3.1.1 Kulturellt kapital

Kulturellt kapital som är en underavdelning till det mer generella symboliska kapitalet är en tillgång i en människas liv, enligt Bourdieu. Kulturellt kapital är resultat av socialiseringen menar Bourdieu. Begreppet avser kultur, det vill säga en ingående kännedom om klassisk musik eller litteratur och konst. Till det kulturella kapitalet tillhör även examina från respekterade skolor samt förmågan att kunna på ett kultiverat sätt uttrycka sig språkligt och skriftligt (Broady, 1990). Eftersom bemästring av kultur är högt ansett i den borgerliga bildningen, blir kulturen per automatik förknippad med klassens sociala position (Månsson, 2000). Pierre Bourdieu använde kulturellt kapital i sina studier där han utforskade dominansförhållanden i det franska samhället mellan grupperna som tillhörde det ekonomiska maktfältet och den gruppen som baserade sina positioner på innehav av kulturellt kapital. Det vill säga ledarna för de stora företagen kontra universitetsprofessorerna på läroanstalter som hade högt anseende (Broady, 1990).

Bourdieu övervägde att använda en annan term för kulturellt kapital, nämligen ”informationskapital”. Att inneha ett riktigt mått av kulturellt kapital innebär att man är välinformerad. Ett exempel som nämns är att barn till föräldrar med ett rikt kulturellt kapital har goda utsikter till en privilegierad framtid, då de är väl medvetna om och i stånd att värdesätta mångfalden av de möjligheter som utbildning, yrkesliv samt den sociala omvärlden erbjuder. Kulturellt kapital är en rörlig och dynamisk tillgång hos en människa, som handlar om att kunna förfoga över, ha förmågan och handlings- och orienteringsmöjligheter för att det sen ska förändras och till sist användas på nya sätt i nya situationer som en människa genomgår (Broady, 1990).

3.1.2 Socialt kapital

Detta innefattar olika slags förbindelser människor emellan, till exempel släktrelationer, nätverk samt kontakt med gamla skolkamrater. Det sociala kapitalet blir en särskild slags tillgång, där individer i en grupp med olika intagande positioner, förmedlar kulturellt och ekonomiskt kapital samt anknytning av kontakter och som samtliga medlemmar kan nyttja. Begreppet i sig kategoriserar och mäter tillgångar i släktnamn som har högt anseende eller ett rikligt kontaktnät. I det sociala kapitalet erkänns och uppskattas först tillgångarna, det vill säga till exempel en släkt, ett efternamn eller kontaktvärk, omsätts i något som tillkännages ett värde. Bourdieu menar också att individer med stort ekonomiskt och kulturellt kapital har lättare att få ett större socialt kapital (Broady, 1990).

3.1.3 Habitus

Habitus är ett begrepp som Pierre Bourdieu använder för att beskriva den verklighet som en människa har fått ta del av och som har format henne. Habitus är en persons sätt att se på och förhålla sig till omvärlden. Följaktligen påverkar det hur man agerar och skapar mening i olika situationer (Bourdieu & Passeron, 2008). Habitus förvärvs genom att vistas i och delta i olika sociala miljöer under en människas liv, vilket formar hennes agerande och förhållningssätt utifrån särskilda erfarenheter från olika miljöer. Eftersom man under sitt liv vistas i olika miljöer och därmed möter andra handlingsmönster och förhållningssätt än de som man är van vid, tillägnar man sig dessa på olika sätt till en del av ett nytt habitus. Ett nytt habitus tillförs då nya beteenden och förhållningssätt förvärvs, med andra ord tillägnas en helt ny livsstil (Månsson, 2000). Varje individ är försedd med ett habitus. Ens habits kan värdesättas högre än andras, vilket varierar från grupp till grupp. Med andra ord betraktas habitus som en tillgång och kan även fungera som kapital. Men det är markanden som avgör vilket innehåll i och effekter av denna habitus som kan fungera som kapital. Teorin hjälper oss att förstå varför en människa handlar som hon gör (Broady, 1990).

3.2 Socialisation

Socialisation är ett begrepp som Emile Durkheim har skapat i början av 1900- talet. Begreppet kan beskrivas som en process alla människor går igenom. Vår inlärningsprocess präglas av vilket samhälle och vilken kultur vi lever i. Socialisationen innebär att individen anammar samhällets eller gruppens beteendemönster, värderingar, normer och regler. Vi lär oss att passa in, att anpassa oss, att fungera i samhället enligt de normer och regler som finns. Detta är en process som fortgår hela livet och formar oss på olika sätt, i samspel med andra individer. I och med att den påverkar oss i hur vi tänker och tycker, beroende på vilken social och ekonomisk bakgrund vi har, så påverkar det också våra livsval (Angelöw & Jonsson, 2000).

I boken Introduktion till socialpsykologi (Angelöw & Jonsson, 2000) ser författarna på socialisationsprocessen som en livslång process, som tar sin början i barndomen och pågår hela livet. De skiljer mellan primär och sekundär socialisation.

Primär socialisation är en process som sker inom familjen under de första levnadsåren och utgör den mest intensiva perioden av kulturell inlärning. Det är den tid då barnen lär sig språket och de grundläggande beteendemönster som utgör grund för kommande lärande. Men enligt författarna behöver inte den primära socialisationen vara begränsad till de första levnadsåren. Hela vårt liv lever vi i olika primära sammanhang det vill säga i nära kontakt med andra människor, vilket påverkar vårt liv. Sekundär socialisation innebär att individen tar till sig och utvecklar olika färdigheter som sedan hjälper individer att fungera väl och enligt samhällets normer. Detta pågår sedan ständigt genom livet, nya normer och värderingar förs över i takt att samhället förändras. Den tertiära socialisationen handlar om hur vi ständigt påverkas att tycka, tänka, agera och så vidare. Internalisering är en process, som vi med hjälp av, tar in allt detta och gör till vår egen kunskap (Angelöw & Jonsson, 2000).

Begreppet socialisation hjälper oss att förstå hur vi ser på lärandet som en livslång process men även betydelsen av hur vår kunskap och syn på världen är beroende av det samhället vi lever i. Vår syn på världen är inget som vi föds med, den lär vi oss genom socialisationen. Internaliseringsprocessen förklarar hur vi gör den kunskap till vår egen. Enligt Angelöw & Jonsson (2000) har olika studier visat på att det förekommer olika socialiseringsmönster inom skilda samhällsgrupper, till exempel att barn till arbetare uppfostrades till lydnad och solidaritet och medelklassens föräldrar uppfostrade sina barn till självständighet och oberoende.

4. Metod

I kapitlet nedan presenteras metoden vi har valt att använda oss av i undersökningen. Eftersom vi ville få en helhetsförståelse kring föräldrars erfarenheter ansåg vi att den kvalitativa metoden var mest lämplig för vårt syfte. Vi använde oss av en semistrukturerad intervjuguide. Urvalet bestod av sju föräldrar med svensk respektive annan kulturell bakgrund. Samtliga föräldrar presenteras kort. Här nedan beskriver vi även genomförande, bearbetning av data, reliabilitet, och validitet. Vi tar även upp etiska överväganden.

4.1 Val av metod

En avvägning av vad som var viktigast för oss i vår undersökning gjordes. Vi övervägde att använda oss av den kvantitativa metoden men efter ett övervägande kom vi fram till att det inte var den mest lämpliga metoden för oss att använda sig av. Larsen (2009) skriver om kvantitativ metod och dess nackdelar då den information vi får är begränsad och svaren blir inte lika djupgående som i en kvalitativ undersökning. Trost (2007) skriver att arbetets syfte ska vara avgörande för vilken metod som används. Eftersom syftet med vår undersökning är att uppnå mest möjliga kunskap inom ett visst område ansåg vi att den kvalitativa metoden var mest lämplig för vårt arbete.

Syftet med kvalitativ metod är att få en djupare förståelse och kunskap om det som undersöks. Dalen (2007) menar också att om man är intresserad av att få insikter om informantens egna erfarenheter, tankar och känslor ska man använda sig av den kvalitativa metoden. Den stora fördelen med kvalitativ metod är att man kan ställa följdfrågor och be om vidare förklaring. Eftersom vi ville ta del av föräldrars erfarenheter vid sina barns gymnasieval

var det enda sättet att få förståelse för hur de tänker, resonerar och agerar genom att genomföra kvalitativa intervjuer (Larsen, 2009).

4.2 Intervju som metod

För att på bästa sätt kunna besvara syftet med vår undersökning, ansåg vi att semistrukturerad intervjuguide var mest lämplig. Det betyder att vi sammanställde en intervjuguide med färdigformulerade frågor som i sin tur gav öppna svar. På så sätt fick informanten stor frihet att utforma svaren på sitt eget sätt. Frågorna behövde inte komma i samma ordning som i intervjuguiden. Även frågor som inte ingick i intervjuguiden kunde ställas då intervjuaren ansåg att det behövdes. En fördel med kvalitativ metod är just möjligheten att ställa följdfrågor eftersom det ger möjlighet till en helhetsförståelse (Bryman, 2007).

Vi har använt oss av diktafon. Det finns både positiva och negativa sidor med att använda bandspelare som registreringsmetod. Dalen (2008) rekommenderar användning av inspelningsapparat eftersom det ger möjlighet att lyssna igenom intervjuerna i efterhand då man får med informanternas egna ord. Trost (2005) menar att bandspelare gör en del människor besvärade och hämmade samt att det blir ett störande moment om intervjun blir längre än vad band eller batteri räcker till. Detta är något som vi också har tänkt på och vet av egen erfarenhet att diktafonen kan bli ett störningsmoment för vissa personer. Innan varje intervju blev informanten tillfrågad om vi kunde använda oss av diktafon. Samtliga intervjuade svarade positivt.

4.3 Urval och avgränsning

Urvalet bestod av intervjuer med sju föräldrar, varav fyra med utländsk bakgrund och tre med svensk bakgrund. De fyra föräldrarna med utländsk bakgrund härstammar från Chile, Bosnien och Hercegovina samt Afghanistan. Kravet vi hade på våra intervjupersoner var att deras barn nyligen hade gjort gymnasieval. Samtliga föräldrar har söner som är 16 år och som går första året på gymnasiet. Vår ambition var att få en jämn fördelning gällande olika kulturella bakgrunder,

alltså personer med utländsk respektive svensk bakgrund. Vi hade bestämt oss för att intervjua åtta föräldrar men vi fick bortfall då en förälder med svensk bakgrund fick förhinder då vi skulle genomföra intervjun. Eftersom vi hade vår tidsplan att följa och det var den sista intervjun vi skulle genomföra fanns det inte utrymme för att söka efter en annan intervjuperson. Larsen (2009) skriver att antalet informanter inte kan vara för stort, då både genomförandet av intervjuerna och bearbetningen av dem är en tidskrävande process. Med tanke på vår tidsram ansåg vi att åtta intervjuer var rimligt. I slutändan blev det att vi intervjuade tre föräldrar med svensk bakgrund och fyra föräldrar med utländsk bakgrund.

När målet för undersökningen är att uppnå mesta möjliga kunskap inom ett visst område måste inte detta gälla andra än de som har deltagit i undersökningen. Om vi gör en sådan undersökning gör vi ett icke- sannolikhetsurval, enligt Larsen (2009). Vidare säger hon att även här finns det flera olika sätt att välja ut personer. I denna undersökning valdes informanterna ut genom ett så kallat bekvämlighetsurval. Enligt Bryman kan det vara acceptabelt

… att använda ett bekvämlighetsurval då man genom en tillfällighet får möjlighet att samla in data från ett urval av respondenter, en möjlighet som man inte tycker sig ha råd att missa (Bryman, 2007, s. 115).

Med tanke på den snäva tidsramen vi hade ansåg vi att bekvämlighetsurval var mest gynnsamt för oss.

Vi har valt att lägga fokus på föräldrar och deras erfarenheter av gymnasievalet. Vi hade i ett tidigt skede för avsikt att även intervjua barn till de intervjuade föräldrarna. Vår ambition att undersöka både föräldrarnas och deras ungdomars erfarenheter var för omfattande. Resurserna vi fick var tidsmässigt begränsade och vi insåg att tiden vi hade till vårt förfogande inte skulle räcka till. Detta medförde att vi istället valde att fokusera enbart på föräldrarna. Barnen till samtliga intervjuade föräldrar ska nyligen ha genomfört sitt gymnasieval. Anledningen till att vi valde att intervjua föräldrar vars barn nyligen gjort sitt val var för att vi ansåg att det fortfarande skulle vara ett ganska färskt ämne för föräldrarna och att det inte skulle vara några problem för dem att minnas detaljer och dylikt som skulle kunna vara relevant för vår undersökning. Att alla ungdomar till de intervjuade föräldrarna var pojkar var en slump.

Vi diskuterade hur vi skulle gå vidare med att få tag på informanter. Av texten ovan framgår det att vi valt att vända oss av våra bekanta samt deras bekanta. Detta val kändes ganska naturligt för oss då vi i vår bekantskapskrets har bekanta vars barn precis gjort sitt gymnasieval. Vi

övervägde i fall vi skulle ha våra bekanta som informanter, av lämplighetsskäl. Det vi befarade var att de skulle kunna känna sig obekväma i en situation med oss som intervjuare och de som informanter vilket skulle kunna bli till nackdel för undersökningens resultat. Vi gjorde en bedömning att det inte skulle vara till nackdel för oss författare samt resultatet. Med det i åtanke bestämde vi oss för att intervjua varandras bekanta, dock var båda närvarande.

Här nedan följer en kort beskrivning av våra informanter. Namnen på våra informanter är fiktiva.

• Sharifa- Kvinna i senare 40-års ålder och är född i Afghanistan. Sharifa har varit bosatt i Sverige sedan hon var i 20-års ålder.

• Linda- Kvinna i senare 30-års ålder som är född i Sverige, har svensk härkomst.

• Alen- Man i 40- års ålder som är född i Bosnien. Alen har varit bosatt i Sverige sedan han var i 20-års ålder.

• Kristina- Kvinna i senare 40-års ålder som är född i Sverige, har svenskt härkomst. • Dolores- Kvinna i senare 30-års ålder som är född i Chile. Dolores har varit bosatt i

Sverige sedan tidig barndom.

• Patrik- Man i 40-års ålder som är född i Sverige, har svensk härkomst.

• Anela- Kvinna i 40-års ålder som är född i Bosnien. Har varit bosatt i Sverige sedan hon var i 20-års ålder.

4.4 Genomförande

Vi intervjuade sju föräldrar där varje intervju varade mellan 30 och 60 minuter. Vi bokade tid med våra informanter allt eftersom och de fick själva bestämma platsen för själva intervjun. Två intervjuer genomfördes hemma hos en av oss, två intervjuer i sporthallar, en på arbetsplatsen till den intervjuade och de två sista hemma hos de intervjuade. Vid varje intervju har vi följt semistrukturerad intervjuguide. Ibland behövde vi ställa följdfrågor då vi ansåg att informationen var otillräcklig. Inför varje intervju tog vi upp de etiska principerna och vi förklarade kort vad det innebar. Därefter blev varje informant tillfrågad om att bli inspelad på diktafon. Då vi är två författare som skriver detta arbete, har en av oss antecknat då den andre intervjuade informanten.

4.5 Bearbetning av data

Samtliga intervjuer har spelats in. När vi var klara med våra intervjuer hade vi fått en mängd data som bestod av anteckningar och inspelning från diktafon. Larsen (2009) menar att denna process är tidskrävande och måste genomföras på ett ordentligt sätt för att resultatet ska bli bra.

För att underlätta bearbetningen av våra insamlade data har vi använt oss av en matris, som oftast används inom transkriberingen för kvantitativ data. Matrisen är till för att underlätta för oss vid sammanställningen av resultatdata och ska inte tas med i arbetet (Larsen, 2009).

Eftersom vi genomförde intervjuer i vår undersökning, där informanterna svarat fritt utifrån våra frågor, har vi fått med en del som vi inte har någon användning för. ”Det är viktigt att man tar bort all ointressant data som inte bidrar till att belysa frågeställningen i denna fas” (Larsen, 2009, s. 98). Vi har enbart tagit med den information som var relevant för vår undersökning.

4.6 Validitet och reliabilitet

Med validitet menas giltighet och relevans enligt Larsen (2009). Det är viktigt att samla data utifrån ställda frågeställningar och relevanta utifrån detsamma. Enligt Larsen kan det vara enklare att försäkra sig om hög validitet i kvalitativa intervjuer, exempelvis genom att göra intervjuer och under arbetets gång göra ändringar då man upptäcker andra detaljer man anser vara viktiga för frågeställningen. Flexibiliteten i en sådan metod gör att man kan ändra på frågorna men även tillåta informanterna att ta upp saker de anser vara viktiga, vilket bidrar till högre validitet.

En hög reliabilitet kräver att man bearbetar data på ett noggrant sätt. Larsen skriver hur man kan säkerställa hög reliabilitet ”… att hålla ordning på intervju- och observationsdata så att man inte råkar blanda ihop vem som har sagt vad” (Larsen, 2009, s.81). Andra sätt kan vara att låta någon annan göra en likadan undersökning och skulle resultatet vara det samma så skulle reliabiliteten vara hög. Intervjumodellen som använts har varit semistrukturerad vilket innebär att det har

funnits utrymme för följdfrågor och tillägg. Detta ger givetvis även möjlighet för informanten att göra egna tillägg vilket intervjuarna kan dra nytta av på ett sådant sätt att kunna göra justeringar i frågeställningar och på så sätt kunna höja reliabiliteten och validiteten (Larsen, 2009).

Eftersom vårt arbete är en mindre studie om sju informanters erfarenheter vid sina barns gymnasieval går det inte att generalisera resultatet. Det har inte heller varit vår avsikt, då vi ville åstadkomma en djupare förståelse för hur och på vilket sätt föräldrar har medverkat vid gymnasievalet. Samt vilka olika faktorer som eventuellt kan ha påverkat vid valprocessen. Studiens urval är för litet och har dålig geografisk spridning vad det gäller urvalet av informanter för att resultatet ska vara generaliserbart.

4.7 Etiska frågor

Inom all forskning finns det krav på grundläggande individskydd (Bryman, 2007). Exempel på några av de etiska principer som gäller för bland annat svensk forskning är följande:

Informationskravet: Berörda personer informeras om den aktuella undersökningens syfte.

Deltagandet är frivilligt och deltagare har rätt att avbryta om dem önskar det. Vi informerade våra intervjupersoner redan vid första kontakten per telefon om undersökningens syfte.

Samtyckeskravet. Deltagarna i den aktuella undersökningen ha rätt att själva bestämma över

sin medverkan. För minderåriga kan föräldrars eller vårdnadshavares samtycke krävas. Ett frivilligt samtycke har lämnats utan yttre påtryckningar eller begränsningar av den personliga handlingsfriheten. I vår undersökning var inte ovanstående krav något problem då vara intervjupersoner är myndiga.

Konfidentialitetskravet. Alla uppgifter om undersökningens deltagande ska avidentifieras och ges största möjliga konfidentialitet vilket vi också har gjort i vårt arbete. Alla namnen är fiktiva och vid beskrivningen av våra intervjupersoner har vi varit noga med att inte berätta detaljer som eventuellt skulle kunna förknippas med dem. Det ska med andra ord inte gå att identifiera informanterna i undersökningen.

Nyttjandekravet. De uppgifter som samlas in om enskilda personer får endast användas för

inspelade intervjuerna så fort vi har skrivit färdigt vårt examensarbete. Vi talade även om för dem att den information som vi har fått ta del av inte kommer att användas i något annat syfte.

5. Resultat

I resultatkapitlet redogör vi för de resultat vi fått av våra intervjuer med föräldrarna. Då syftet är att undersöka föräldrars erfarenheter vid barnens gymnasieval använder vi oss av intervjun som metod. Under våra intervjuer använder vi oss av en intervjuguide med olika teman så som föräldrarnas familjebakgrund, föräldrarnas utbildning och arbete, föräldrarnas erfarenheter vid barnens gymnasieval, föräldrarnas tankar om och förväntningar på barnens gymnasieval och andra påverkansfaktorer vid gymnasievalet. Under varje tema finns det frågor som berör temat. Vi har valt att citera vissa meningar vars innehåll är både intressant och relevant för vår undersökning. Citaten anser vi redogör för föräldrarnas värderingar och tankar kring sina barns gymnasieval.

Vi har delat in föräldrarna i två grupper, det vill säga att vi har föräldrar med utländsk bakgrund respektive svensk bakgrund för sig. Först presenteras resultaten som gäller föräldrar med utländsk bakgrund och avslutas med en sammanfattning. Därefter följer resultaten gällande föräldrar med svensk bakgrund och avslutas också med en sammanfattning. Föräldrarna presenteras i form av porträtt på var och en av dem.

5.1 Föräldrar med utländsk bakgrund

5.1.1 Sharifa

Sharifas pappa har högskoleutbildning och hennes mamma besitter ingen utbildning alls. Pappan arbetade inom flygindustrin i Afghanistan och mamman var hemmafru. Utbildning värderades högt i hemmet. Det var mest pappan som stimulerade sina barn att studera och betonade vikten av att utbilda sig. Alla barn i hemmet gick i skolan, även flickorna vilket inte var en självklarhet

för flickor i hemlandet. Hon själv har gymnasieutbildning från hemlandet och hade planer på att skaffa sig en högskoleutbildning men hann inte fullfölja den innan hon flyttade till Sverige. I Sverige har hon läst till barnskötare. Sharifa berättade att när det gällde utbildningsval så prioriterade hon sina barn istället för att satsa på utbildning och karriär. Att skaffa familj och familjelivet var viktigare. Sharifa fick två barn och efter det skaffade hon sig barnskötareutbildning. Efter den avslutade utbildningen arbetade hon i två år som barnskötare. Sedan blev hon gravid med tredje och fjärde barnet. Det som fick henne att skaffa sig barnskötarutbildning var att hon inte ville bli hänvisad något fabriksjobb, utan själv ville styra sina vägval.

Sharifa är sjukpensionär sedan många år tillbaka. Innan det arbetade hon som barnskötare och trivdes väldigt bra med sitt arbete. Hon anser att utbildning betyder mycket. Hon samtalade väldigt mycket med sin son om utbildning och försökte få honom att inse hur viktigt det är inför framtiden. Sonen ville välja enligt henne, en lättare väg men fick inte. Hon utvecklade det med att påpeka att ungdomar i den åldern inte är mogna till att fatta ett sådant beslut.

De fattar ingenting när de är 15 år (Sharifa).

När det gäller hennes sons gymnasieval berättade Sharifa att de inte hade fått mycket information kring gymnasievalet. Men hon hade pratat med sin son mycket och resonerat om hur viktigt det var att välja rätt för att få bättre chanser att få ett arbete sedan. Eftersom hon vill att sonen ska läsa vidare på högskolenivå ville hon att han skulle välja samhällsprogrammet vilket han gjorde. Sharifa anser att valet av området de bor i kan ha haft en viss påverkan på sonens betyg och även hans val av gymnasieskola. Hon menar att hon tror att hennes son har fått bättre förutsättningar, till exempel kompisarna som han lekte med ute på gården var väluppfostrade och skötsamma vilket i sin tur hade en positiv inverkan.

Hon förväntar sig att hennes son ska skaffa sig en bra utbildning vilket ska leda till ett bra arbete. Eftersom hennes son valde samhällsinriktning så som hon ville så har det uppfyllt hennes förväntningar. På frågan hur det pratas om utbildning i hennes vänskapskrets svarade hon att de inte brukar prata om det och hon själv bryr sig inte så mycket om vad andra tycker. Sharifas son spelar tennis men det har inte haft betydelse vid gymnasievalet. Han har inte heller tagit hänsyn till kompisarna vid valet av skola. Genusaspekten hade ingen betydelse för sonens val av

program. Eftersom det viktiga för Sharifa är att hennes son studerar vidare så lades ingen tyngd på om det skulle vara manligt respektive kvinnligt yrke.

5.1.2 Alen

Alens föräldrar hade gymnasieutbildning. Båda var yrkesverksamma i Bosnien, pappan som skomakare och mamman som administratör. Utbildning värderades högt och de ansåg att det var viktigt. Alen själv har teknisk gymnasieutbildning. Kompisar spelade stor roll vid gymnasievalet och han valde samma utbildning som kompisarna, vilket han nu tycker var ett misstag.

När man är 15 år är det inte lätt att välja (Alen).

Alen ångar också att han inte läste vidare, då allt annat än skolan var viktigare för honom. Alen arbetar som CNC-operatör. Han trivdes med sitt arbete mer i början. Nu tycker han att det är rutinmässigt och han saknar utmaningar. Alen anser att utbildning är mycket viktig och utvecklar sina ord med att tillägga att man ska sikta högt för då får man bättre status. Han är också medveten om att alla inte klarar en högskoleutbildning. Alen sa att han påverkade sin sons utbildningsval och förklarade:

Mina föräldrar gjorde fel mot mig, jag ville inte göra samma sak… mina föräldrar tyckte att jag kunde bestämma själv men det var inte så. Så därför tycker jag att man ska hjälpa sitt barn, visa vägen (Alen).

Han tycker att som förälder ska man vara realistisk, känna sitt barn och barnets ambitioner väl för att sedan kunna påverka och visa hur man kan göra. Alens son var en av de bästa eleverna på skolan vilket han är väldigt nöjd med.

Alen berättar att de hade besökt alla öppet hus som var intressanta för dem och även gymnasiemässan. De hade också fått hem en hel del broschyrer. Enligt Alen fick sonen berätta först vad han själv ville välja. Han hade naturvetenskapsprogrammet som önskemål vilket uppfyllde Alens krav. Efter det började Alen informera sig och prata med bland annat sina vänner och bekanta. Alen har haft lite kontakt med studie- och yrkesvägledaren, dock hade sonen mest kontakt med henne. Alen ansåg att hon hjälpte på sitt sätt då det är hon som besatt fakta

kring gymnasievalet. Sedan skulle de välja en skola och de hade fem alternativ att välja bland. Efter att de hade besökt skolor och varit på öppet hus stod valet mellan två. Då blev valet svårt för sonen då Alen ville att han skulle välja en skola som enligt honom är mindre och kräver mer av eleverna, en gymnasieskola med stora utmaningar. Sonens kompisar valde den andra skolan vilket han också ville, men Alen sa om det:

Vi pratade, jag och min son, och han bestämde sig för skolan jag ville att han skulle gå på… vi tyckte att vi gjorde bra val (Alen).

Alens förväntningar på hans son är att han ska fortsätta läsa på högskolenivå. Han är medveten om att det är svårt att hitta ett bra arbete och att det är tufft på arbetsmarknaden. Alen sa:

Vi är invandrare och det är svårt att hitta arbete även för svenskar… då krävs det en bra utbildning (Alen).

Samtidigt är han nöjd med sin sons gymnasieval vilket har uppfyllt hans förväntningar. I Alens umgängeskrets värderas utbildning högt och hur viktigt det är med det. Att sikta högt och att ha en bra utbildning är viktigt. Alen anser inte att bostadsområdet har påverkat hans sons gymnasieval. Eftersom sonen hade alltid fullt upp med sina aktiviteter hade han väldigt lite tid till att vara ute med kompisar. Däremot så nämner han att de insåg att det faktum att hans son var duktig och omtyckt på skolan ledde nästan till att han blev mobbad för det. Av den anledningen skulle de ha flyttat tidigare, sa han. Alens son spelar ett instrument och fotboll. Enligt honom så har det på sitt sätt spelat roll vid gymnasievalet eftersom tack vare det hade han många kompisar, hade kontakt med många och sist men inte minst hjälpt honom att anpassa sig i den nya skolmiljön. Genusaspekten hade ingen betydelse vid sonens gymnasieval. Det som enligt Alen har varit mest avgörande vid hans sons gymnasieval var sonens vilja att lära sig.

5.1.3 Dolores

Dolores pappa kommer från en högstatus familj, där bland annat farfarsfar var en högt uppsatt politiker i Chile. Hennes mamma kommer från en fattig familj och fick ingen utbildning. I Sverige har pappan arbetat i kök och mamman har både städat samt arbetat på dagis. Dolores berättar att hennes pappa var väldigt sträng gällande utbildning gentemot sina barn. Det var

viktigt att de skulle gå i skolan, samtidigt som pappan inte ville att barnen skulle glömma bort sitt modersmål, spanskan, och de fick lyssna på spansk radio varje dag.

Eftersom Dolores alltid haft fallenhet för att hjälpa andra föll det sig naturligt att hon arbetar idag inom ett vårdande yrke, det vill säga som vårdbiträde på hemtjänsten. På hemtjänsten trivs hon, då hon även är samordnare i gruppen och hon drivs av att lyfta och peppa sin grupp, då det oftast finns en negativ bild av hemtjänstpersonal. Det som Dolores anser sig ha påverkat hennes studieval är bland annat den tuffa tiden hon fick genomgå i gymnasiet då hennes föräldrar skiljdes och hon reste tillbaka till Chile.

Dolores tycker att det är viktigt med utbildning, men tycker att vissa utbildningar är för långa och att det borde finnas mer praktik, för att det är då man visar vad man går för. Dolores tycker inte att hennes tankar kring utbildning har påverkat sonen, då det inte har gått så bra för honom i skolan och att det förekom stora barriärer för att komma in på gymnasiet. Hon känner sig inte alls nöjd med sonens betyg. Han hade inte tillräckliga betyg för att komma in på den utbildningen han ville, vilket var medieprogrammet. Dolores berättar att hennes son spenderade mycket tid hos studie- och yrkesvägledaren och att det var därifrån både han och hon fick informationen ifrån. Dolores berättar att hon ville ha mer kontakt med studie- och yrkesvägledaren men att hon tyckte att föräldrar inte ska blandas i för mycket då det i slutändan är barnet själv som ska välja:

Vi ville veta vad vår son ville söka till och hon ville ta det med honom och inte med oss. Hon fokuserade på vad min son ville och inte på oss. Många fokuserar sig mer på vad föräldrarna vill än på barnen, fokuserar man på barnens val presterar de bättre (Dolores).

Dolores pratade mycket med sin son om gymnasievalet och påpekade för honom hur viktigt det är att han tar tag i skolan: hur han själv måste lyfta och förbättra sig. Hon tycker att föräldrarna inte kan göra det för dem utan att barnen måste själva ta ansvar.

Dolores är glad att hennes son i slutändan fick chansen att komma in på den utbildningen han vill genom en så kalladkvotering. Hon tycker inte att det har uppfyllt hennes förväntningar. Hon ville inte heller påverka sonen för mycket vid gymnasievalet, då hon i efterhand inte ville bli beskylld för att ha styrt sonen i en viss riktning i fall han skulle bli missnöjd med utbildningen.

I Dolores umgängeskrets har det inte pratas så mycket om utbildning men däremot i sonens umgängeskrets har det pratats mycket om utbildning och att naturvetenskapliga programmet är populärt. Dolores har svårt att se samband mellan bostadsområdet och hennes sons betyg och

gymnasieval och menar på att hon inte tror att det hade varit annorlunda i fall de hade bott på Limhamn. Hans fritidsaktivitet tror hon inte heller har påverkat sonen i valet, eftersom det handlar om att gå och se på fotbollsmatcher när hemmalaget spelar. Genusaspekten tyckte inte Dolores hade någon betydelse vid sonens gymnasieval. Mest av allt tror hon att det är hennes syster som har påverkat sonen till att vilja gå medieprogrammet eftersom hon skriver manus till filmer och har även varit ett stöd för honom.

5.1.4 Anela

Båda Anelas föräldrar är högskoleutbildade, pappa är läkare och mamma är tandläkare och är yrkesverksamma i Bosnien. Utbildning värderades högt, det var viktigt för framtiden. Välutbildade har lättare att hitta ett arbete följaktligen ett bättre liv, enligt föräldrarna.

Anela är läkare. Hennes pappa spelade stor roll vid valet av utbildning. Hon hade tankar om att utbilda sig inom mattematik och fysik men ansåg att hon inte kunde utvecklas mycket inom de områdena i Bosnien. Anela sa att det var praktiskt att läsa till läkare. Dels var det intresse, hennes pappa är läkare men också att hon förväntades läsa till läkare då hon hade bra betyg. Anela gillar sitt arbete och trivs med det. Samtidigt så tycker hon att det ibland kan bli för mycket och då tar hon ledigt. Det är viktigt att samla krafter för att kunna göra ett bra arbete ifrån sig.

I Bosnien hade hon nästan läst klart till läkare men fick läsa om från början i Sverige. Det var viktigt för henne att visa att hon kunde fullfölja sina studier för när hon har ett mål så fullföljer hon det. Hennes drivkraft är viljan att visa att hon kan, vara duktig och att kunna tjäna pengar och kunna vara oberoende. Anela tycker att det är viktigt med utbildning men det som är viktigast är att man trivs med det man arbetar med.

Det är något som man själv får ta ställning till, utbilda sig till något som man ska trivas med… utbildning är inte allt, man ska trivas med det (Anela).

De hade fått hem en hel del broschyrer från olika gymnasieskolor. Samtidigt så tyckte Anela att hon var insatt i vilka skolor som fanns att välja emellan utifrån hennes sons önskemål. Hon har haft kontakt med studie- och vägledare en gång. Det ar sonen som hade dialog med vägledaren. Även om hon har träffat henne en gång anser hon att de har fått hjälp och kloka råd.Hennes sons

intresse var avgörande vid valet. Även hans betyg spelade roll. Anela ansåg att sonen inte hade så många valmöjligheter på grund av betygen och var inte nöjd med dem. Hon ansåg att han kunde ha gjort mycket bättre ifrån sig.

Anela är glad att han valde ekonomi- entreprenörskap då hon anser att han har möjligheten att läsa vidare om han så vill. Hennes förväntningar är att sonen ska fullfölja sin gymnasieutbildning. Om han sedan vill arbeta eller läsa vidare är det upp till honom. När det gäller valet av skola så ville hon att han skulle välja en annan skola som enligt henne är större, har fler möjligheter och har lättare att individanpassa undervisningen. Anela tycker inte att hon har påverkat sin sons val uv utbildning. Däremot har hon pratat med sin son om de olika alternativen utifrån hans förutsättningar, men i slutändan var det han som valde utbildning.

I Anelas umgängeskrets är det viktigt med utbildning. Nästan alla läser eller har läst på högskolenivå. Men hon betonar återigen hur viktigt det är att välja något arbete som man ska trivas med. I sonens vänskapskrets läggs det ingen stor tyngd på utbildning. De är inte helt upptagna av det, enligt Anela. Hon har svårt att se hur och om bostadsområdet har påverkat hennes sons gymnasieval. Hennes son spelar basketboll men det har inte haft betydelse vid gymnasievalet. Genusaspekten har inte heller haft någon betydelse. Intresset har varit mest avgörande vid hennes sons gymnasieval.

5.1.5 Sammanfattning

Samtliga föräldrar tycker att utbildning är viktigt. Två av föräldrarna kommer från en familj med minst en förälder med akademisk utbildning. Dock är det endast en av de intervjuade föräldrarna som har en akademisk utbildning.

Två av föräldrarna väljer att styra och besluta barnens skolgång, då de anser att barnen är för unga för att själva kunna göra ett väl underbyggt val. Deras förväntningar gällande barnens gymnasieval har blivit uppfyllda då dem själva har varit med och styrt valet. De andra två lät barnen välja själva. Betygen har inte uppfyllt deras förväntningar men de säger sig vara nöjda med barnens gymnasieval. Samtliga föräldrar har varit involverade i sina barns gymnasieval. Föräldrarna hade sporadisk eller ingen kontakt alls med studie- och yrkesvägledaren på skolan.

Utifrån våra intervjuer framkommer det inte att föräldrarna har ställt orimliga krav på sina barn. Visserligen har det ställts krav i vissa fall, som dock inte anses vara orimliga.

Varken genusperspektiv, bostadsområde eller fritidsaktiviteter har varit en avgörande faktor vid gymnasievalet. De faktorer som har varit mest avgörande är eget intresse, föräldraintresse samt betyg.

5.2 Föräldrar med svensk bakgrund

5.2.1 Linda

Lindas båda föräldrar är utbildade till frisörer. Pappan arbetade som frisör när han var ung, men bytte yrke och arbetade inom charkuteri i butik. Mamma arbetade som lokalvårdare på en myndighet. I hennes familjehem pratades det inte mycket om utbildning, det som var viktigast var att barnen gjorde sina läxor. Linda framhåller att idag pratas det om utbildning på ett annat sätt än förr.

Linda har grundskoleutbildning samt att hon har läst in gymnasiekompetens på Komvux. Sedan hon var 15 år ville hon bli lärare, vilket gjorde att hon vid 22-års ålder började läsa till gymnasielärare men kände ganska snabbt att det inte var hennes kall. Genom sitt nuvarande arbete som hon har, har hon gått en säljutbildning. Linda arbetar som projektkonsult och mötesbokare på ett företag och trivs väldigt bra på och med sitt arbete. Hon anser att det är väldigt viktigt med utbildning och att hennes barn får en bra utbildning:

Extremt viktigt att mina barn får en bra utbildning, en utbildning som kan leda dem till någonting... till exempel undersköterska… elektriker…(Linda)

Vidare berättar Linda att hon inte tror att hennes tankar kring utbildning har påverkat sonen då alla idag går vidare till gymnasiet:

Det är självklart idag att alla vill gå på gymnasiet. På min tid kunde man få jobb utan gymnasieutbildning men idag måste man ha utbildning av något slag (Linda).

Hade hon själv fått välja vad sonen skulle bli skulle han bli ekonom, då yrket ger en bra inkomst. Han ville bli sjukgymnast och valde omvårdnadsprogrammet och Linda stöttade sonen i hans beslut. Hon anser ändå att hennes förväntningar på sonen har uppfyllts då han blev godkänd i alla ämnen, vilket var hennes krav på honom.

Linda berättade att det var ett enormt utbud av program att välja bland och hoppades på att hennes son skulle få hjälp av studie- och yrkesvägledaren som kunde guida honom för att det fanns alldeles för mycket information. Hon försökte själv få kontakt med studie- och yrkesvägledaren på skolan men hon var väldigt svår att få tag i. Däremot hade sonen kontakt med henne. Linda tycker att ungdomarna är rätt bra uppdaterade genom den information som ges i skolan samt att man även pratar med kompisar emellan. Genom samtal med sonen samt stöttning vid olika tänkbara val, beslutade han sig för ett program. Det gjorde Linda glad eftersom han får en yrkestitel efter avslutad gymnasieutbildning. Vill sonen fortsätta läsa vidare, har han möjlighet till det.

Varken i Lindas eller sonens umgängeskrets har det pratats om utbildning så mycket. Linda anser inte att bostadsområdet har påverkat sonens gymnasieval men betonade att skolan i området tilltalade dem, eftersom den hade ett gott rykte. Lindas son valde ett program där majoriteten är tjejer. Genusaspekten hade ingen betydelse för honom. Linda tycker att sonens fritidsaktivitet som då är handboll har spelat en viktig roll vid gymnasievalet, eftersom möjligheten att ha handboll som inriktning på programmet fanns. Hon tror även att det är just sonens stora engagemang för handbollen som påverkat mest till att vilja bli sjukgymnast.

5.2.2 Kristina

Kristinas föräldrar har en folkskoleutbildning, det vill säga en sju- årig grundskola. Pappa arbetade som fiskare och avancerade till tjänsteman som försäljningsansvarig, vilket han ogillade. Han ville vara en arbetare.

Mamman var hemmafru till största del, sedan arbetade hon med utvecklingsstörda människor. Kristina kan inte minnas att det pratades om utbildning eller framtidsplaner i hemmet. Det handlade om att klara av skolan vecka för vecka. Kristina framhåller att det inte fanns någon studerandementalitet eftersom föräldrarna var lågutbildade.

Kristina har grundskoleutbildning och började arbeta efter 9: e klass. Hon betonade att man kunde det på den tiden när hon var ung. Hon arbetade på kontor, blev arbetslös efter några års arbete där, gick sedan en utbildning; Kommunikation och säljteknik. Ganska nyligen gick hon undersköterskeutbildning för att kunna arbeta inom vården. Kristina vet inte vad som kan ha påverkat hennes utbildningsval och menar på att det var slumpen och att det bara blev så. Nu arbetar hon som undersköterska inom äldreomsorgen. Som undersköterska har hon arbetat drygt ett år och känner sig inte särskilt tillfredställd med sitt nuvarande arbete. Kristina menar att hon snart går mot 50-års ålder och att det är dags att gå vidare och göra något annat.

Kristina tycker att det är viktigt med utbildning. Hon tror att hennes ställning till utbildning har påverkat hennes son. Hon jämför när hennes äldsta barn valde till gymnasiet, vilket var för tio år sedan och menar på att hon givit en helt annat sorts stöd till sin son än till syskonet.

Kristina betonar att det fanns väldigt många program och skolor att välja mellan vilket hon upplevde som en djungel av information. Den mesta informationen fick hon genom alla broschyrer som sonen fick hemskickat vilket inte kom till någon användning då de redan hade fattat ett beslut gällande sonens gymnasieval.

Kristina har inte behövt ta kontakt med studie- och yrkesvägledaren på skolan vid gymnasievalet, i så fall var det sonen själv som hade någon form av kontakt med henne. Kristina tycker inte att hon behövde ha den kontakten eftersom det var redan självklart för henne vad sonen skulle välja. Sonen ville gå på samhällsprogrammet men Kristina lyckades att få honom på andra tankar. Då Kristinas svärson arbetar som elektriker, använde hon honom till att motivera sonen i den riktningen. Hon tryckte på en yrkesutbildning som elektriker istället för en studieförberedande utbildning. Motiveringen till det var att man inte blir någonting efter den avslutade gymnasieutbildningen. Därför fick han inte välja samhällsprogrammet som de flesta i hans grundskoleklass valde. Kristina övertygade sonen till att ta elektrikerutbildningen, vilket var svårt nämnde hon, eftersom ungdomar i den åldern är beroende av sina kompisar och han var den enda som valde en annan inriktning. Vidare berättade hon att pengar är en stor drivkraft för ungdomar i den åldern, detta argument ansåg hon underlätta i själva valsituationen. Hon anser att högskola kan man alltid söka till om man så vill.

Kristina ansåg att hennes son hade bra slutbetyg och kände sig nöjd med dem. Det uppfyllde hennes förväntningar gällande utbildning då hon förväntade sig att han skulle och ska göra sitt bästa hela tiden. Han valde att utbilda sig till elektriker som hon ville.

Det har inte pratats så mycket i Kristinas umgänge om utbildning med då det har hänt så har de diskuterat att det är nyttigt att arbeta några år och få lite arbetslivserfarenhet innan man bestämmer sig för vad man vill göra. När det gäller sonens umgängeskrets så pratades det mycket om utbildning, att de vill utbilda sig, allt från pilot till advokat. Kristina anser inte att bostadsområdet har påverkat sonens val. Sonen ägnar sin fritid väldigt mycket åt datorn och musiken och Kristina anser inte att hans fritidssysslor har haft något samband med gymnasievalet. Eftersom han valde elektrikerprogrammet förstod han att han skulle gå på en skola där majoriteten är killar. Detta tyckte han inte riktigt om men fick vika för mammans påtryckningar. Hon motiverade sonen genom att belysa fördelarna med utbildningen. Kristina tror att det är hon som har haft den största påverkan på sonens gymnasieval och menar på att det är hennes ord som har påverkat honom mest.

5.2.3 Patrik

Patriks pappa var utbildad civilingenjör och mamma var utbildad till läkarsekreterare.

Båda var verksamma inom sina respektive utbildningstitlar. Utbildning var viktig. Pappan var bestämd på den punkten och hade stora förväntningar gällande sina barns utbildning.

Patrik har tekniskt gymnasieutbildning. I skolan var han väldigt duktig i matte. Han ville bli gymnasielärare men det blev tekniskt program. Det som påverkade Patriks val var främst hans pappa som ville att han skulle bli ingenjör. Samtidigt var det populärt med datorer och han blev influerad hemifrån genom sina syskon.

Patrik arbetar som datakonsult och tycker om sitt arbete. Eftersom han valde sin utbildning utifrån intresse så arbetar han med det ha vill och känner sig väldigt tillfredställd. Han anser att det som är viktigt är att sonen ska hitta ett arbete han trivs med även intresset är viktigt. Han berättade att han hade pratat med sin son kring utbildningsval och dem diskuterade sonens förutsättningar. Vidare berättade han att de hade många diskussioner om vad hans son klarar av och inte klarar av. Patrik var inte nöjd med sin sons betyg och anser att de kunde ha varit bättre. De fick även tänka långsiktigt.