I diskussionen kommer vi att reflektera över samt diskutera de delar i vårt resultat som vi finner mest relevanta och intressanta utifrån studiens syfte och vår kommande profession. Vi avslutar med att resonera kring vår metod samt förslag på vidare forskning.
I vårt examensarbete har vi undersökt föräldrars påverkan på deras barns gymnasieval och deras erfarenheter kring själva valet men vi har även försökt se om det finns skillnader mellan olika kulturella bakgrunder vad det gäller påverkan vid gymnasieval.Vi har kommit fram till att föräldrar med utländsk bakgrund är involverade i sina barns gymnasieval lika mycket som föräldrar med svensk bakgrund. Det som vi har både hört under utbildningens gång och läst om, att invandrarföräldrar ofta ställer orimliga krav på sina barn när det gäller utbildning stämmer inte i vår undersökning. Vår förförståelse om att vi anser att föräldrar har en betydande påverkan på sina barns gymnasieval har blivit bekräftad. Resultatet visar på att föräldrarna har styrt sina barn mot en viss inriktning och även påtalat utbildningens framtida möjligheter.
Samtliga föräldrar har pratat mycket med sina barn om gymnasievalet. Det som är intressant för oss är att vi har fått ett intryck av att alla föräldrar känner sina barn väl och känner till deras förutsättningar, förmågor och begränsningar. Föräldrarna har haft det i åtanke i samtalen med barnen inför gymnasievalet. Vi har inte kommit fram till att någon av föräldrarna har haft eller ställt orimliga krav på sitt barn utifrån föräldrarnas berättelser. För att kunna få svar på detta skulle vi behöva vända oss till ungdomarna. Det vi däremot kan se är att föräldrarna har utgått ifrån sin uppväxt som format dem och erfarenheter de förvärvt, och på så sätt relaterat till sina ”ryggsäckar”. Eftersom barnen är uppväxta med sina föräldrar är de införstådda med deras förväntningar på dem och olika slags värderingar de har. Föräldrarna har olika bakgrunder, vissa kanske mer lika varandra än andra. På så sätt har förmedlingen av värderingar, kunskaper och färdigheter inom dessa familjer varit olika. Detta leder till att skillnader uppstår och på så sätt
reproduceras kulturella och sociala skiljaktigheter i samhället (Ahrne & Roman & Franzen, 2008).
Det som framkom och vi ansåg var intressant är att de intervjuade föräldrarna med svensk bakgrund efterfrågar yrkesprogram i gymnasieskolor. I samtal med sina barn hade de diskuterat hur viktigt det är att tänka både på ett konkret yrke och långsiktigt. Vid själva gymnasievalet styrde de barnen lite i den riktningen. Att barnen skulle få yrkesexamen och ha möjlighet att kunna arbeta efter den avslutade gymnasieutbildningen var viktigt för föräldrarna. Vi anser att det är något vi måste vara lyhörda för i vår kommande profession som studie- och yrkesvägledare. Däremot visar vårt resultat att föräldrarna med utländsk bakgrund är mer styrande till högskoleutbildning än föräldrar med svensk bakgrund. I analysen belyser vi att föräldrarna med utländsk bakgrund anser att en högskoleutbildning ger bättre möjligheter i arbetslivet. Därför anser vi att Anelas, Alens och Sharifas ryggsäck kan ha haft en betydelsefull roll i deras sätt att tänka vad det gäller högskoleutbildning. En annan förklaring kan vara att dessa föräldrar ofta inte har ett så brett socialt nätverk i det nya hemlandet och därför kan högskoleutbildning ofta ses som ett bra eller till och med enda alternativ inför framtida arbetsliv. De kom till Sverige på 90-talet, vilket med stor sannolikhet har påverkat deras yrkesval och yrkesliv. Detta resonemang relaterar vi till en av oss författare, som själv anlände till Sverige i 20- års ålder på 90- talet och som genom sina erfarenheter bekräftar att det var väldigt tufft som nyanländ och med utländsk bakgrund att etablera sig på arbetsmarknaden. Den finns en medvetenhet som ständigt gör sig påmind, om att en högskoleutbildning gör en mer konkurrenskraftig. Det vi finner intressant och har reflekterat över är att Sharifa och Alen både styr sina barn mot högskolestudier trots att de själva inte är högskoleutbildade. Detta resonemang känner vi väl igen från våra föräldrar, vilket vi tror kan ha att göra med att de vill att deras barn ska få en bättre och säkrare grund att stå på i det framtida arbetslivet, så som våra föräldrar ville för oss.
På vår fråga om vad eller vem som hade påverkat deras barns gymnasieval mest var det två föräldrar som uppgav att det var dem som påverkat mest, det vill säga Sharifa och Kristina. Även om inte samtliga föräldrar uppgav att det inte var de själva som beslutade åt sina barn så var de mycket delaktiga i valprocessen vilket i sig kan ha påverkat. Samtliga föräldrar uppgav att genusaspekten inte hade någon betydelse vid barnens val av skola respektive program, vilket Sandell (2007) hävdar inte stämmer. Sandell menar att de eleverna som säger till exempel att de
väljer gymnasieprogram utifrån intresse väljer egentligen utifrån sitt genus. Det resultat som vi har kommit fram till visar på att det snarare är det kulturella kapitalet och habitus som är de styrande faktorerna. Däremot instämmer vi med Sandell (2007) att genus visst har en betydelse vid utbildningsval då vi redan som små socialiseras in i olika roller som är uppdelade i manligt/kvinnligt genom familjen men även samhället som en stor socialisationsagent.
Studie- och yrkesvägledaren förväntas, enligt en av föräldrarna, underlätta med att ”sortera” all information. Vi ställer oss då frågande till studie- och yrkesvägledarnas egen uppfattning om vad som förväntas av dem av föräldrarna samt hur studie- och yrkesvägledare ser på ett samarbete med föräldrarna. Om och på vilket sätt de är medvetna att föräldrarna efterfrågar mer kontakt med dem. Hur mycket hjälp anser vägledarna att föräldrarna efterfrågar? Detta har väckt tankar och funderingar kring vår egen roll och det är något som vi kommer att ha i åtanke i våra blivande professioner.
Vägledarens uppgift beskrivs av Lovén (2000) som en medlarfunktion mellan samhälls- och individbehov. Med det menas att eleven väljer en utbildning som i bästa fall tillfredställer såväl eleven som samhället. Lovén (2000) skriver vidare hur vägledarens medverkan har diskuterats under flera decennier samt ”… om vägledaren skall fungera som samhällets förlängda arm eller mer som elevens advokat” (Lovén, 2000, s.17). Ett av dilemman inom studie- och yrkesvägledning är vägledarens yrkesroll. Sett ur historiskt perspektiv så ”… har vägledningen utvecklats från en betoning på anpassning till samhället till en starkare betoning på individen” (Lovén, 2000, s.24). Som studie- och yrkesvägledare kan vi inte bortse ifrån det och vi måste vara lyhörda för individens behov. Samtidigt ställer samhället sina krav på vår profession. Behovet av yrkesvägledning växte även ur samhällets behov (Nilsson, 2005). Att det handlar mycket om balansgång är vi medvetna om, alltså utbildning kontra arbete. Det betyder att, sett ur ett större perspektiv, måste vi leda individer dit de vill eftersom vi lever i ett individualiserat samhälle. Men vi får också tänka på vårt lands välfärd och vad det innebär. I många år har målet i vårt land varit att höja kunskapsnivån och att skapa fler platser på lärosäten och på så sätt skapa utbildningsmöjligheter för fler från olika samhällsgrupper (Alan Harkess, föreläsning, 2010). I en artikel (DN, 20101103) uttalar sig Arbetsförmedlingens högsta chef om hur vi måste bli bättre på att tala om för ungdomarna var de framtida jobben finns och hur det är hela samhällets ansvar. Därför behöver vi som studie- och yrkesvägledare vara medvetna om detta i vårt möte med både ungdomar och föräldrar då vi också har möjlighet att påverka på olika sätt. Inte minst att
identifiera förmågor, medvetandegöra, vidga perspektiv och på så sätt ta vara på ungdomarnas potential och hjälpa de att välja rätt från början, vilket alla vinner på. En förälder i vår undersökning tyckte att det var mycket fokus på att alla elever skulle komma in på gymnasieskolor och inte så mycket fokus på att dem skulle välja rätt. Det är något som vi som blivande studie- och yrkesvägledare måste ta i beaktning. Kanske etablera ett samarbete med föräldrarna?
Enligt Lpo94 ska studie- och yrkesvägledaren motverka begränsningar i elevers val baserade på kön, social bakgrund eller kultur. Detta får oss att tänka på att det är av stor betydelse som vägledare att tillsammans med eleven undersöka dennes ”ryggsäck”. Eftersom ”ryggsäcken” är resultat av ens uppväxt och innehåller även individens intressen, kunskaper och genus ligger det till grund för undersökning av denna för att öka den sökandes självinsikt samt möjliggöra ett förändringsarbete mot den sökandes mål (Lovén, 2000). Enligt Giddens (2007) måste vi anta ett bredare perspektiv när det gäller att förstå varför vi handlar som vi gör. För att kunna vägleda individer på bästa möjliga sätt är det viktigt för oss vägledare att få en djupare förståelse kring deras tankesätt och att motverka just sådana begränsningar för eleven som nämnts ovan. Den amerikanske sociologen C. Wrights Mills har i slutet på 1950-talet sagt att ”Man kan varken förstå en individs livshistoria eller ett samhälles historia om man inte förstår de bägge” (Bunar & Trondman, 2000, s.126). Skolverket (2007) rapporterar om att det fortfarande visar sig varje år att de könsstereotypa studievalen fortfarande fortlever. Även i vår undersökning har det visat sig och blivit bekräftat att det är så. Av sju killar var det en kille som valde att utbilda sig till undersköterska som är ett kvinnodominerande yrke, dock med tanke på att bli sjukgymnast. Detta får oss att fundera över på vilket sätt vi kan arbeta med ungdomar för att vidga deras perspektiv gällande de traditionella kvinnliga respektive manliga programmen, naturligtvis om det inte är intresset som styr deras val.
7.1 Slutsats
Utifrån vårt syfte ville vi undersöka föräldrars erfarenheter kring sin egen påverkan vid sina barns gymnasieval och även om det fanns skillnader mellan föräldrar med olika kulturella
bakgrunder gällande deras påverkan. Föräldrarna delades in i två kategorier, föräldrar med utländsk respektive svensk bakgrund för att kunna jämföra de olika kulturella bakgrunderna. Vad vi ser här så handlar det inte om föräldrarnas kulturella bakgrunder och etnisk tillhörighet, alltså vad föräldrarna kommer ifrån. Däremot framgår det att föräldrarna agerar utifrån sitt kulturella och sociala kapital. De olika kapitalen, så som föräldrarnas utbildning, kunskap, nätverk samt habitus är avgörande vid barnens gymnasieval. Studiens resultat bekräftar vår förförståelse gällande föräldrapåverkan vid gymnasievalet, det vill säga att föräldrar har en betydelsefull roll. Vi ser ett svagt mönster av kulturell reproduktion i den bemärkelsen att barn som kommer från arbetarfamiljer fortsätter i samma fotspår som föräldrarna och de barnen som kommer från hem med ett högt kulturellt kapital har i åtanke att studera vidare. Med ett svagt mönster menar vi att urvalet i vår studie har bestått av alldeles för få informanter för att kunna generalisera.
7.2 Förslag till vidare forskning
Vi har i vårt arbete undersökt skillnader mellan olika kulturella bakgrunder gällande föräldrarnas samt andra faktorers påverkan vid gymnasievalet. Förslaget är då att enbart föräldrarnas utbildning tas i beaktning och utifrån det försöka finna skillnader i deras påverkan på barnens gymnasieval.
Ett annat förslag på vidare forskning som vi anser skulle vara intressant, är att undersöka hur vägledare, föräldrar och elever skulle ställa sig till ett närmare samarbete tillsammans med varandra i valprocessen till gymnasiet. Skulle detta samarbete kunna underlätta för eleven för att göra ett ”rätt” val? Skulle det eventuellt kunna försvåra för eleven? Skulle detta samarbete underlätta för studie- och yrkesvägledare att lättare kunna identifiera om och hur mycket eleven själv får styra i valprocessen.