• No results found

Ordbok över Sveriges dialekter Motion 2018/19:1912 av Aron Emilsson m.fl. (SD) - Riksdagen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Ordbok över Sveriges dialekter Motion 2018/19:1912 av Aron Emilsson m.fl. (SD) - Riksdagen"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

SD348 Kommittémotion

Motion till riksdagen

2018/19:1912

av Aron Emilsson m.fl. (SD)

Ordbok över Sveriges dialekter

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en ordbok över Sveriges dialekter och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Svenska dialekter är en omistlig del av vårt gemensamma kulturarv. Vår dialekt, vårt sätt att tala, har vi på ett eller annat sätt med oss var vi än befinner oss i vårt land. Det lokala tungomålet är det som mest av allt förknippar människor med hembygden. Det finns skeenden och tillfällen där den rätta känslan endast kan förmedlas på lokal dialekt.

Men dialekterna får allt mindre skarpa gränser och tappar därigenom användare, åtminstone i sina särpräglade former. Därför har också det vardagliga ord- och språkbruket blivit fattigare. När vi kommenterar olika dialekters avvikelse från

rikssvenskan är det främst språkmelodin och uttalet vi läser av, vilket snart är det enda som återstår av de forna dialekterna. Det som försvinner i snabbast takt är ordförrådet, dialektala ord och uttryck som försvinner med den äldre generationens bortfall.

Allt fler svenskar intresserar sig för dialektala ord, ortnamn och variationer av det svenska språket. TV och radio gör populärvetenskapliga program om språket, en mängd webbsidor innehåller fakta och ljudprov på svenska dialekter. Det författas allt fler ordböcker över dialekter och det förekommer även en del dialektgrammatiska böcker.

Förutom att dialekterna har ett omistligt historiskt värde är de unika som identitetsbärare och måste således bevaras, användas och säkras för kommande generationer.

Ett arbete för att ta fram en ordbok över Sveriges dialekter har länge bedrivits vid ”Institutet för språk och folkminnen”. Boken ämnar belysa dialekterna från

språkhistorisk, dialektgeografisk, social och kulturell synpunkt, men den ska också beskriva den pågående dialektutjämningen och anknyta till modern forskning.

De senaste åren har projektet legat nere och vi ser därför med stor oro på att den omistliga kulturskatt som dialekterna är kommer att förloras och aldrig någonsin ha möjlighet att bevaras i sina rätta former.

(2)

SD348

2

I våra nordiska grannländer har likande projekt, i respektive nationell kontext, levt vidare med en helt annan dignitet. Medan man i Sverige övergivit det stora projektet med en helomfattande ordbok har man satsat helt andra resurser i både Norge, Finland och Danmark. I Norge färdigställdes en norsk ”ordbok over det norske folkemålet og det nynorske skriftmålet”, lagom till grundlagsjubileet 2014 med mer än 300 000 ordartiklar. I Finland finns Ordbok över Finlands svenska folkmål – den finlands-svenska dialektordboken.

Utifrån ovanstående vill vi att regeringen åter aktualiserar frågan och ser över möjligheterna att återkomma med en fortsättning av det avstannade projektet om att ta fram en helomfattande ordbok över Sveriges dialekter.

Aron Emilsson (SD)

Runar Filper (SD) Angelika Bengtsson (SD) Jonas Andersson i Linköping (SD) Cassandra Sundin (SD)

References

Related documents

marknadens mest betydande aktörer i Sverige under 1900-talet, förenat en stark frihetstro med krav på anpassning till mycket specifika ideal och dygder, och hur den påstått

journalisten visa artighet och inte omedelbart avbryta eller gå vidare i samtalet.. Gunilla Byrman, Recension av Håkan Hanson: 'Talspråkslära för journalister och

kvinnors homosexualitet, som den kommer till uttryck i brev till och från Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU) 1930-1960.. Fokus riktas mot ramarna för kvinnors intimitet i

Vårt material kommer från en miljö där etablerade genrer redan existerar, och där den lokala nätförmedlade tidningen (diskursgemenskapen) har makt och möjlighet att välja om den

Det var också i första hand på Java som folk började fråga sig en för holländarna synnerligen obehaglig fråga: Kunde man inte strängt taget klara sig bättre utan

Snart kom emellertid andra fornisländska texter i sökljuset för de götiska fornforskarna. Redan 1670 utkom den så kallade Norlandz Chrönika och Beskriffning, en översättning av

Tranströmer - förutom att han är en av mina favoritdiktare - är att det begränsade omfånget av hans samlade verk samt hans internationella ryktbarhet lett till att så gott som

Svartvik gör, när han talar om de engelsktalande i världen, en indelning i tre kretsar: den inre kretsen som omfattar länder där engelskan är det enda eller i alla fall det