Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
Lärare - inget för mig
-
en kvalitativ undersökning om lärarstudenters orsaker till avhopp
och fortsatta karriärutveckling
Teacher - not for me
- a qualitative study about teacher students’ reasons for dropping out
and further career development
Eiemi Alosachi
Sofia Ekblad
Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Datum för slutseminarium: 2016-06-02
Examinator: Niklas Gustafson Handledare: Nils Andersson Fakulteten för
3
Sammanfattning
Inom fem till tio år beräknas det vara stor brist på olika yrken varav läraryrket är ett av dem. Det diskuteras att det behövs fler som söker sig till lärarutbildningen och en ökad genomströmning i utbildningarna så att fler tar examen. Syftet med denna studie är därför att ta reda på vad studenterna upplever är skälen till deras studieavbrott från lärarutbildningen. Vi vill även undersöka vart dessa studenter tar vägen i sin karriärutveckling. Våra frågeställningar är: Vad upplever studenterna vara orsaken till avhoppet? Hur resonerar studenterna kring vart de tar vägen istället? För att kunna besvara våra frågeställningar valde vi att använda oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med sex studenter som har gjort ett studieavbrott från lärarutbildningen. Analysen baseras på Savickas teori med begreppet Career adaptability och Social Cognitive Career Theory (SCCT) med begreppen Self-efficacy, Outcome expectancy och Personal goals. Vi kan i vår studie se att orsakerna kring varför studenterna har gjort ett studieavbrott är olika. De orsaker som framkom var att den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) fick studenterna att inse att läraryrket inte motsvarade deras förväntningar, att det fanns osäkerhet på läraryrket från början eller på grund av att de halkat efter i studierna. De flesta av intervjupersonerna har efter avhoppet provat på en ny högskoleutbildning och resterande kan tänka sig att börja studera igen men arbetar i nuläget.
4
Förord
Inledningsvis vill vi tacka vår handledare Nils Andersson, lärare vid Malmö högskola för allt stöd och för alla tips och råd vi fått under arbetets gång. Vi vill även tacka våra sex intervjupersoner som tog sin tid och medverkade i våra intervjuer men även för att ni delat med er av era erfarenheter. Utan er hade inte studien gått att genomföra. Slutligen vill vi även tacka varandra för ett mycket gott samarbete.
Arbetsfördelning
Arbetet bakom denna studie samt författandet har huvudsakligen skett tillsammans. Problemformuleringen har utarbetats tillsammans, samt författandet av samtliga delar i arbetet genom att vi har skickat arbetet mellan oss kontinuerligt och ofta. Uppsökandet av tidigare forskning har skett separat men delarna har författats tillsammans. Gemensamt har vi genomfört sex intervjuer. Efter intervjuerna har vi transkriberat tre stycken var. Vi har träffats några gånger men mestadels har vi skickat arbetet till varandra cirka varannan dag där vi har redigerat och kompletterat varandras påbörjade texter.
5
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 7
Syfte och frågeställningar ... 8
Disposition... 8
2 Tidigare forskning... 10
Avhopp ... 10
2.1.1 Dåligt förberedd, felval, bristande motivation ... 10
2.1.2 Externa och interna påverkansfaktorer ... 11
2.1.3 Osäkerhet kring studievalet, lärarutbildning inte förstahandsval, motsvarade inte förväntningar ... 12
Sammanfattning ... 13
3 Teorier ... 14
Career adaptability - Career Construction Theory ... 14
Self-efficacy, outcome expectancy, personal goals - Social Cognitive Career Theory ... 14
Sammanfattning ... 15 4 Metod ... 17 Metodval ... 17 Urval ... 18 Datainsamling ... 18 Analysmetod ... 19 Etiska ställningstaganden ... 19 5 Resultat ... 20
Intervjupersonernas studieavhopp och vad de gör idag ... 20
Den upplevda orsaken till avhopp ... 21
5.2.1 Annan utbildning lockade mer ... 21
5.2.2 Erfarenheter av VFU ... 22
5.2.3 Fel ämnesval/fel lärarutbildning ... 24
5.2.4 Halkade efter i studierna ... 26
Den nya karriärutvecklingen ... 27
5.3.1 Byter utbildning ... 27
5.3.2 Jobbar som lärarvikarie ... 29
5.3.3 Jobbar inom annat område ... 30
Sammanfattning ... 31
6 Analys ... 32
6
Osäker på lärarutbildning ... 33
Förväntningarna blir inte alltid verklighet ... 34
Nya studie- och yrkesplaner ... 35
Slutsatser ... 36
7 Diskussion ... 37
Resultatdiskussion ... 37
Metoddiskussion ... 39
Teoridiskussion ... 40
Förslag till vidare forskning ... 41
8 Referenser ... 42
7
1 Inledning
I många EU-länder är studieavhoppen från allmän utbildning och yrkesutbildning ett problem. De oavslutade studierna leder till en negativ inverkan för ungas chanser på arbetsmarknaden och innebär därför ett högt pris för individen, samhället och ekonomin. En slutförd utbildning kan ge individen fler möjligheter på arbetsmarknaden men även en bättre hälsa. För samhället medför detta ökad produktivitet, lägre offentliga och sociala kostnader. Det leder även till en ekonomisk tillväxt och social sammanhållning (European Commission 2014, 7). Fram till år 2020 finns det ett uttryckt mål om att minst 40 procent av 30-34 åringarna i Europa ska ha en eftergymnasial utbildning (European Commission 2015, 6). För att lyckas med målet behövs det åtgärder för att underlätta inträdet i högre studier och öka genomströmningen på utbildningarna.
Den bristande genomströmningen återfinns även i högskoleprogram med yrkesexamen som leder till bristyrken. En sådan utbildning är lärarutbildningen. Lärarprogrammet hade 2010 en examensfrekvens på 69 procent och den är därmed lägre än på flera andra yrkesprogram (UKÄ 2010, 10). Inom fem till tio år beräknas det vara stor brist på olika yrken varav läraryrket är ett av dem. (Arbetsförmedlingen 2016, 12). En ny prognos kring lärarbehovet bedömer att det behövs 8000 fler lärare varje år än vad det finns idag (UKÄ 2016a, 1). Det kommer även att ske en stor ökning av behovet eftersom antalet barn och ungdomar blir allt fler. För få lärare och pedagoger finns idag för att kunna motsvara behoven vilket gör att det finns goda jobbmöjligheter för denna yrkeskategori. De goda jobbmöjligheterna inkluderar yrkeserfarna samt nyexaminerade och många arbetsgivare har idag svårt att hitta personal med rätt kompetens. Prognosen visar att bristen på lärare kommer att öka (Arbetsförmedlingen 2016, 32). På tio års sikt väntas det bli liten konkurrens om jobben för yrkesgrupper inom det pedagogiska området. Det ökade behovet har att göra med att det väntas bli stora pensionsavgångar, att det finns för svagt intresse för lärarutbildningar men även för att det är låg examinationsgrad (Arbetsförmedlingen 2016, 33). Trots det stora behovet av fler lärare och att fler söker sig till lärarutbildningen täcker inte detta det prognostiserade behovet (UKÄ 2016b, 12). Det diskuteras att det behövs fler som söker sig till lärarutbildningen och en ökad genomströmning så att fler tar examen (UKÄ 2016b, 14).
År 2011 implementerades de nya lärarutbildningarna. Syftet med den nya utbildningen var att ge en tydligare struktur och mer fokus på ämneskunskaper, undervisningsmetodik och
8
konflikthantering (SNS 2013). Trots detta visas det i en enkätundersökning i tidskriften
Lärarnas Nyheter att sju av tio studenter anser att det är för lite undervisning i praktik och
metod (Arevik, 2013). Det konstateras även att åtta av tio studenter anser att det är för lite undervisning i hur man hanterar konflikter (Arevik, 2013). Sedan 2011 består lärarutbildningen av fyra olika yrkesexamina; förskollärarexamen, grundlärarexamen, ämneslärarexamen och yrkeslärarexamen (Proposition 2009/10:89, 1). De nya lärarexamina innebär en gemensam utbildningsvetenskaplig kärna och tydliga inriktningar. Regeringen bedömde att de nya lärarutbildningarna skulle leda till färre avhopp (Proposition 2009/10:89, 62). Av de studenter som påbörjade den nya utbildningen 2011 har 17 procent gjort ett studieavbrott. Detta innebär att avhoppen har ökat med 30 procent från 2010 då den gamla utbildningen fanns. Man finner att de största avhoppen sker på ämneslärarprogrammet (Holmstöm & Hagström 2012).
Vår problemformulering bygger på den stora lärarbristen och det stora avhoppet från lärarutbildningarna (Arevik 2012, UKÄ 2010, 10). Vi har därför valt att undersöka orsaker till varför lärarstudenter väljer att hoppa av lärarutbildningen.
Syfte och frågeställningar
Syftet med undersökningen är att studera avhoppade lärarstudenters karriärutveckling. Vi vill besvara följande frågor:
Vad upplever studenterna vara orsaken till avhoppet? Hur resonerar studenterna kring vart de tar vägen istället?
Disposition
I första kapitlet presenteras studiens problemområde, studiens syfte och frågeställningar. I kapitel två presenteras tidigare forskning som är indelat i fyra teman. Kapitlet avslutas med en sammanfattning av dessa fyra teman. I kapitel tre beskriver vi våra teoretiska utgångspunkter som behandlar begreppen Career adaptability, Self-efficacy, Outcome expectancy och Personal goals och avslutas även med en sammanfattning. Kapitel fyra innehåller metodval,
9
urval, datainsamling, analysmetod och de etiska ställningstagandena. Därefter presenteras det empiriska resultatet i kapitel fem och en analys av detta i kapitel sex. De två sistnämnda kapitlen avslutas även de med en sammanfattning respektive slutsatser. I kapitel sju avslutas vår undersökning med en diskussion av resultat, metodval, val av teori och förslag på fortsatt forskning.
10
2 Tidigare forskning
I detta kapitel redogör vi för den tidigare forskning som vi funnit intressant och relevant att använda i vår studie. Vi förklarar även relevansen mellan vårt syfte och den forskning vi har hittat. Kapitlet är indelat i fyra olika teman och avslutas med en sammanfattning.
Avhopp
2.1.1 Dåligt förberedd, felval, bristande motivation
I en artikel skriven av Crosling, Heagney och Thomas (2009) har det gjorts en sammanställning av en rad statistiska undersökningar från Australien och England kring avhopp från studier vid universitet. Författarna konstaterar att anledningarna till att studenterna väljer att avsluta sina studier är komplexa. Orsakerna kring avhoppen är bland annat att studenterna är dåligt förberedda inför akademiska studier, de upplever att det är fel val av utbildning/ämne som resulterat i brist på motivation för studier och även andra mer personliga faktorer (Crosling, Heagney 2009, 10). Denna artikel anser vi är relevant till vår studie då den undersöker orsaker till varför studenter hoppar av studier vid universitet och att dessa orsaker kan se olika ut.
I en svensk studie har det undersökts nyantagna lärarstudenters motiv, motivation, självtillit och akademiska engagemang till lärarutbildningen. Man har även studerat relationen mellan dessa aspekter och kopplingen till kön och lärarkategori (Alm, Jungert, Thornberg 2014, 4). Resultatet visar att orsaken till att eleverna vill påbörja lärarutbildningen är flera. Några har valt utbildningen för att få bidra till samhällsutveckling och få arbeta med barn och ungdomar (altruistisk orsak). Andra har haft som syfte till att stötta eleverna under sin skolomgång, har haft ett intresse för ämnena och tycker om att förklara (inre orsaker). Lönen, arbetstiderna och ledigheten inom yrket (yttre orsaker) har haft minst betydelse för studenternas val av utbildning (Alm, Jungert, Thornberg 2014, 23). Det framkom att de studenter som hade altruistiska skäl har ett högt engagemang och är de som går klart utbildningen. Resultatet visar även att 40 procent av urvalet i studien har gjort ett studieavbrott där manliga studenter och studenter i grundskolans senare år och gymnasiet har
11
varit den största gruppen (Alm, Jungert, Thornberg 2014, 29). Även om vårt fokusområde inte handlar om varför studenter väljer lärarutbildningen kan det i vår studie vara relevant att se om förväntningarna inför lärarutbildningen blev som studenterna hade tänkt sig.
I en studie vid Karlstad universitet har det undersökts varför studenter från lärarprogrammet hoppar av (Lundborg 2013). Studien utfördes bland personal och
lärarstudenter antagna på förskollärar-, grundskollärar-, ämneslärar- och
musiklärarprogrammet som antogs till utbildningarna åren 2012-2013. I studien framkommer att problembilden är splittrad men att studiemotivationen för lärarstudier eller för akademiska studier generellt är en faktor som tillsammans med personliga omständigheter kan resultera i ett studieavbrott. Brister i kommunikationen mellan universitet och studenter menas vara en betydande orsak då universitetet inte har lyckats förmedla vad läraryrket innebär tidigt i studierna. När studenterna går ut på verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och bilden av läraryrket klarnar, då sker även avhoppen från lärarutbildningen (Lundborg 2013). I likhet med denna studie har vi undersökt varför lärarstudenter hoppar av och även funnit VFU:n betydelsefull.
2.1.2 Externa och interna påverkansfaktorer
Andra studier har utgått ifrån att särskilja interna och externa påverkansfaktorer på avhopp för att dra slutsatser om orsaker till avhopp. En tysk studie har analyserat individuella och institutionella faktorer för avhopp från tyska universitet. I studien visas att orsakerna till avhopp inte är på grund av stress eller bristande förmåga utan främst på grund av svagt engagemang kring sina studier generellt eller specifikt kring studiernas ämnesområde. De institutionella faktorerna är små och handlar främst om lärarkvalitén i undervisningen (Georg 2009, 647).
I en annan tysk studie visas att beslutet att hoppa av byggs upp tidigt under utbildningen (Heublein 2014, 505). Även matchningen mellan förväntningar och verkligheten påverkar hur sammanhängande studiesituationen upplevs. I val av universitetsstudier kopplas det till social bakgrund, personlighet, anpassning och utbildningsprocess. Det lyfts även att både interna och externa faktorer påverkar avhoppen (Hueblein 2014, 505).
Tinto (2006, 2) var den första att förklara en longitudinell metod som förklarar samband mellan miljömässiga faktorer (akademiska och sociala system) och individerna som gjorde studieavhopp under olika tidsperioder. Den studiesociala miljön uppmärksammades särskilt i första året av högskolestudier. Utifrån dessa tre olika studier kan vi finna relevant forskning
12
till vår studie då vi undersöker orsaker till avhopp från högskolestudier som kan vara både externa och interna, men vi fokuserar inte på att särskilja orsakerna på samma sätt.
2.1.3 Osäkerhet kring studievalet, lärarutbildning inte förstahandsval,
motsvarade inte förväntningar
Carlhed (2015) har analyserat studieavbrott från lärarutbildningar på Uppsala universitet genom en enkätstudie och intervjuer med studenter som gjort studieavbrott. Studieavbrotten menas vara nära förknippat med den egna identitetsutvecklingen och har i regel ganska lite att göra med yttre faktorer. Det lyfts även att osäkerhet/säkerhet kring studievalet kan påverka tendensen till studieavbrott (Carlhed 2015, 33). I enkätstudien visas att det vanligaste skälet till att avbryta sina studier var att individerna upplevt att läraryrket inte var något för dem (Carlhed 2015, 45). Även prioriteringen av utbildningen vid ansökan, när lärarutbildningen inte var ett förstahandsval, menas ha betydelse (Carlhed 2015, 49). Det framkommer även att alla i intervjuerna som varit osäkra på sitt utbildningsval har avbrutit sina studier eller bytt utbildning men att vara säker på en utbildning är dock ingen garanti för att man går kvar (Carlhed 2015, 34). Studien för oss blir relevant då den tar upp olika orsaker till avhopp och tar även upp att annan utbildning kan bli ett val för de som väljer att hoppa av.
Statistiska central byrån (SCB) och det som på den tiden hette Högskoleverket men har nu ersatts av Universitetskanslersämbetet (UKÄ), har undersökt orsaker till studieavbrott från yrkesexamensprogram med en lägre examensfrekvens än 80 procent och ett av dessa program är lärarprogrammet (UKÄ 2010, 10). Det har framkommit att det finns en stor variation i examensfrekvens på yrkesexamensprogrammen, det varierar mellan 90-41 procent (UKÄ 2010, 10). Den främsta orsaken till avbrott från yrkesprogram visade sig vara “Själva utbildningen” vilket sedan följdes av “Sociala faktorer”, “Arbetsmarknadsrelaterade faktorer” och “Ekonomiska faktorer”. Det visades även att en stor andel av de som hoppat av tidigt, det vill säga under de två första terminerna, inte hade valt utbildningen som sitt förstahandsval och att en påtagligt större del av denna grupp också byter till en annan utbildning (UKÄ 2010, 18). En stor del, 25 procent, inom lärarprogram har angett att ”utbildningens kvalitet motsvarade inte mina förväntningar” var orsaken till avbrott (UKÄ 2010, 22). En annan undersökning gjord av UKÄ har analyserat hur stor andel av studenterna som går den nya lärarutbildningen som verkar ha avslutat sina studier tidigt. De tidiga avhoppen är störst på ämneslärarutbildningen och på grundlärarutbildningen mot årskurs 4-6 och det är ämneslärar- och grundlärarutbildningen vi har intresserat oss för i vår undersökning (UKÄ 2016b, 1).
13
Sammanfattning
Den tidigare forskningen visar att det finns många olika orsaker kring varför studenter väljer att göra ett studieavbrott. Några av dessa orsaker beror på att studenterna är dåligt förberedda inför akademiska studier, personliga faktorer och brist på motivation. Vidare pekar orsaker kring studieavbrotten på att studenterna har ett svagt engagemang kring sina studier och att både interna och externa faktorer kan påverka avhoppen. Man har även funnit att miljömässiga faktorer kan ha påverkat individens val av studieavbrott. Det visas även att en del upplever även att läraryrket inte har varit något för dem och att prioriteringen av utbildningen kunde ha betydelse när lärarutbildningen inte var ett förstahandsval. Studieavbrott från yrkesexamensprogram har visat sig bero på ”själva utbildningen”, ”sociala faktorer”, ”arbetsmarknadsrelaterade faktorer” och ”ekonomiska faktorer”. En annan orsak till avhopp har visats bero på bristen på kommunikationen mellan universitet och studenter. Universitetet har då inte lyckats förmedla vad läraryrket innebär tidigt i utbildningen. Studenterna har fått en egen bild av vad läraryrket går ut på under sin VFU och det är även då många väljer att hoppa av. Den senaste rapporten från UKÄ har konstaterat att flest avhopp görs i ämneslärarutbildningen och på grundlärarutbildningen mot årskurs 4-6.
14
3 Teorier
I följande kapitel beskrivs de teoretiska utgångspunkter och de begrepp som används vid analysen av den insamlade datan. Career construction theory med begreppet career adaptability och socail cognitive career theory med begreppen self- efficacy, outcome expectations och personal goals.
Career adaptability - Career Construction Theory
För att kunna analysera vårt empiriska material har vi använt oss av Savickas vägledningsteori om Career Construction. Grundtanken med teorin bygger på en syn på karriär som individuellt och socialt konstruerat. I denna teori definieras begreppet karriär inte bara med olika yrkespositioner och arbetslivserfarenheter utan innefattar alla erfarenheter som tillsammans skapar en meningsfull berättelse hos individen (Savickas 2005, 42). Savickas teori inkluderar tre komponenter och vi har valt att använda en av dessa som kallas för career adaptability – karriäranpassning som innebär att individen måste vara flexibel och anpassningsbar för att hänga med i den snabba utvecklingen som sker. Anpassningen består av attityder, kompetenser och handlingsätt som individen använder när denne ska hitta ett passande arbete. (Savickas 2005, 45). I denna undersökning använder vi oss av begreppet för att förklara ett anpassande förhållningssätt i förhållande till karriärbeslut genom att analysera den personliga kontrollen över ens karriärmässiga framtid, nyfikenheten på att utforska alternativ och självförtroende för att sträva efter sina mål.
Self-efficacy, outcome expectancy, personal goals - Social
Cognitive Career Theory
Den andra teorin vi har valt att använda är social cognitive career theory (SCCT). Teorin uppmärksammar betydelsen av lärotillfällen och individen som en aktiv agent i sin egen karriärutveckling (Lent 2002, 262). SCCT har som utgångspunkt att människor försöker styra
15
sina val så att de hamnar i miljöer där de får uppleva sociala förstärkningar. Teorin handlar om hur vi utvecklas, hur vi ser på oss själva och vår omgivning och omfattar intressen, förmågor, värderingar och miljömässiga faktorer. Tre sammanhängande begrepp utgör grundstenar i teorin; self-efficacy, outcome expectancy och personal goals som i sin tur är påverkade av bakgrunds, miljömässiga- och personliga faktorer. Self-efficacy, outcome expectancy och personal goals är de tre begrepp vi valt att använda oss av från SCCT.
Self-efficacy handlar om individens tro på sin egen förmåga (Lent 2002, 262). Den
självupplevda förmågan påverkar vad personer tycker de är bra på vilket påverkar vilka intressen personer tar till sig. Begreppet kan förklara den självupplevda tron på sin förmåga som kan påverka synen på sig själv i förhållande till att klara av moment i en utbildning eller yrkesroll.
Det andra begreppet; outcome expectancy handlar om det troliga utfallet av en handling (Lent 2002, 262). Begreppet används i vår studie för att förklara vad individen förväntar sig av sin handling och för att använda förväntningarna som en förklaring till studieavbrott. Enligt SCCT försöker människor styra sina val och planer mot vad som är accepterat från omgivningen och är mindre beredda att genomföra planer som inte stöds av omgivningen (Lent 2002, 262). Self-efficacy och outcome expectancies påverkar yrkesintressen då teorin menar att personer ägnar sig åt intressen som de upplever att de är bra på och där de tror att det kommer leda till ett uppskattat resultat.
Det sista begreppet vi har valt att använda oss av är personal goals som handlar om att individen sätter upp personliga mål som de arbeta mot att nå. Genom att sätta upp personliga mål blir det lättare för individen att ta sig framåt. Vilka personliga mål individen sätter upp och hur mycket individen anstränger sig för att nå det satta målet påverkas av individens self- efficacy och outcome expectations. Begreppet används i vår studie för att förklara vilka mål individen sätter upp och hur dessa mål förändras utifrån individens självupplevda förmåga och förväntningar. Dessa tre olika begrepp interagerar och påverkar individens karriärval, intressen och presentationsförmåga (Lent 2002, 263).
Sammanfattning
I detta kapitel har de teoretiska begreppen som varit relevanta för vår studie presenterats. Career adaptibility innebär att individen måste vara flexibel och anpassningsbar.
16
Anpassningen består av attityder, kompetenser och handlingsätt som individen använder när denne ska hitta ett passande arbete. Vi använder oss av career adaptibility för att förstå hur individer resonerar och förhåller sig till den föränderliga omgivningen inför ett karriärbeslut och när individer ska navigera sig vidare efter ett studieavbrott. Self-efficacy innefattar individens självupplevda förmåga som påverkas av lärotillfällen och förstärkningar från omgivningen. Outcome expectancy handlar om de förväntningar en individ har på olika resultat av handlingar. Personal goals handlar om de mål som skapas av self-efficacy och outcome expectations. De tre sistnämnda begreppen interagerar och kan användas för att förklara hur individen fattar karriärbeslut genom sin självupplevda förmåga, förväntade resultat och personliga mål. Begreppen används i denna undersökning för att förklara hur individens syn på sin förmåga och förväntningar påverkar vilka mål och intressen individen utvecklar samt hur denne presterar.
17
4 Metod
I detta kapitel redogör vi för de metoder vi har använt i vår studie för att besvara uppsatsens frågeställningar. Kapitlet inleds med metodval följt av urval, datainsamling, analysmetod och etiska ställningstaganden.
Metodval
I vår studie har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod med intervjuer. Den kvalitativa metoden används för att undersöka individers upplevelser och för att få nyanserade beskrivningar av deras livsvärld (Kvale & Brinkmann 2014, 46-47). Då vår undersökning syftar till att undersöka individers upplevelser och resonemang kring sitt studieavbrott och karriärutveckling var den kvalitativa metoden lämplig. Enligt Kvale och Brinkmann (2014, 34) utgår kvalitativa intervjuer från samtalet och genom mötet mellan intervjupersonen och intervjuaren skapas kunskap och erfarenhet. För att kunna genomföra en intervju som forskningsmetod är det viktigt att intervjuaren har tänkt igenom samtalet och har som syfte att få svar och söka förståelse av det området man undersöker (Kvale & Brinkmann 2014, 46).
Den kvalitativa forskningsmetoden är varken hårt strukturerad eller helt obestämd då den är bestämd på olika teman men innehåller inga bestämda uppfattningar om dessa teman (Kvale & Brinkmann 2014, 48). Med utgångspunkt i det förhållningssätt som den kvalitativa forskningsmetoden utgör har vi valt använda oss av en semistrukturerad intervju som går ut på att intervjupersonen har stor frihet att utforma sina svar på sitt eget sätt. Vid en semistrukturerad intervju kan även frågor som inte står med i intervjuguiden ställas, om intervjuaren anknyter till något som intervjupersonen sagt (Bryman 2002, 301). Valet av den semistrukturerade intervjun var för att frågorna ska vara lika samt att intervjupersonerna ska ha möjlighet att utveckla sina svar, att intervjuaren har möjlighet att lyssna mellan raderna och få en bekräftelse på om tolkningen överensstämmer med så som intervjupersonen menat (Kvale & Brinkmann 2014, 47). Frågorna ska innehålla bra underlag för att kunna besvara frågeställningen och de teman som ingår (Larsen 2009, 84). Genom att ställa följdfrågor
18
stärker vi också validiteten i vår undersökning, att vi säkerställer att vi undersöker det som vi syftar till att undersöka (Kvale & Brinkmann 2014, 296).
Urval
För att hitta relevanta intervjupersoner till vår studie har vi valt att använda oss av snöbollsmetoden. Metoden går ut på att vi som författare tar kontakt med personer som vi tror har goda kunskaper om det ämnesområdet vi vill fördjupa oss i. Dessa personer kan även tipsa oss om andra personer som kan vara relevanta att intervjua. (Larsen 2007, 78). Vi har intervjuat sex studenter som har hoppat av lärarutbildningen efter det att de nya lärarutbildningarna infördes 2011 för att kunna dra eventuella paralleller med utbildningen. Gemensamt för intervjupersonerna är att alla har påbörjat utbildningen på samma lärosäte, hoppat av sina lärarstudier de senaste fyra åren och har gått vidare med andra studier eller jobb. Då studenterna påbörjat sina lärarutbildningar på ett och samma lärosäte och lärarutbildningars upplägg kan skilja sig åt mellan lärosäten är det möjligt att studenternas reflektioner är påverkade av upplägget på sin utbildning men kan ändå ge exempel på studenters upplevelser och resonemang.
Datainsamling
Vi genomförde sammanlagt sex intervjuer som var ca 45-60 minuter långa. Intervjuerna ägde rum under två veckor och spelades in för att sedan transkriberas. Vi båda deltog under alla intervjuer men transkriberade tre intervjuer var. Vi anser att det material som vi fick ihop från intervjuerna var tillräckligt för att kunna skriva vårt resultat. Våra intervjupersoner var till stor hjälp och under intervjuerna ställdes även följdfrågor för att få ut mer information.
19
Analysmetod
För att kunna bearbeta det empiriska materialet utgick vi från metoden meningskoncentrering (Kvale & Brinkmann 2014, 245). Metoden går ut på att kategorisera utskrivna intervjuer genom att förkorta intervjupersonens yttranden till kortare formuleringar där huvudinnebörden av det som sagts omformuleras i några korta ord (Kvale & Brinkman 2014, 246-247). Analysen omfattar fem steg (Kvale & Brinkaman 2014, 247): I det första steget läste vi igenom intervjuerna för att få en helhetsbild. I det andra steget fastställde vi våra teman (meningsenheterna) och plockade ut exempel på var i intervjun intervjupersonerna uttryckte dessa. I steg tre formulerade vi teman utifrån meningsenheterna och tematiserade så som vi förstått intervjupersonens perspektiv. Därefter har vi utformat vårt analyskapitel utifrån de teman och aspekter vi kommer använda för att analysera materialet. Det fjärde steget innebär att granska meningsenheterna utifrån studiens syfte och frågeställningar. Det femte och sista steget innefattar att hela intervjuns teman knyts samman vilket vi har gjort i sammanställning av de teman som vi tyckte var viktiga i förhållande till vår studie och i sammanfattningen av analysdelen.
Etiska ställningstaganden
I vår studie har vi följt vetenskapsrådets forskningsetiska principer. Våra intervjupersoner har blivit informerade om de fyra forskningsetiska principerna: Informationskravet, Samtyckeskravet, Konfidentialitetskravet och Nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2002, 6-14). Vi har informerat om vad undersökningen kommer att handla om och låtit dem själva bestämma om de vill delta eller inte. Intervjupersonerna har även blivit informerade om att de när som helst under processen kan avbryta sitt deltagande. Vi har även informerat om att all insamlade information från intervjupersonerna endast skall användas till forskningsändamål. I vårt examensarbete har vi har valt att använda fiktiva namn på intervjupersonerna för att försöka anonymisera deras identitet. Vi har gett dem namn med samma initial som deras förstaämne eller vilken nivå de skulle bli lärare i för att lättare kunna dra kopplingar i resultatet. Ämnesläraren i idrott har fått namnet Ida och ämnesläraren i engelska har fått namnet Erik medan grundskollärarna fått namnen Gabriella, Greta, Gustav och Gina.
20
5 Resultat
Detta kapitel inleds med en tabell. Vidare presenteras resultatet av vårt empiriska material i olika teman kopplade till våra frågeställningar. Här redogör vi för vad vi upplever att intervjupersonerna menar var orsakerna till deras studieavhopp och hur de resonerar kring vad de valt att göra istället. Kapitlet avslutas med en sammanfattning.
Intervjupersonernas studieavhopp och vad de gör idag
Här ger vi en kort överblick över när intervjupersonerna påbörjade sin lärarutbildning, hur långt i utbildningen de kom innan studieavbrottet, den upplevda orsaken till varför de valde att hoppa av och vad de gör idag istället.
Avhoppare Startår, Vilken
lärarutbildning
Hur lång tid på lärarutbildningen
Orsak till studieavhoppet
Vad gör personen idag
Ida 2012, Ämneslärare: Idrott, Naturkunskap 2 terminer Läraryrket, för mycket administrativt. Ny utbildning: Administratör-programmet Gabriella 2012, Grundskollärare 4-6 Idrott 2 terminer Läraryrket, för mycket ansvar. Annan utbildning lockade. Ny utbildning:
Studie- och yrkesvägledar-programmet
Greta 2014,
Grundskollärare F-3
2 terminer VFU:n, konflikt. Annan utbildning lockade. Ny utbildning: Personalvetar-programmet Erik 2012, Ämneslärare: Engelska, Tyska
3,5 terminer Fel ämnesval; tyska, fel lärarutbildning Nytt avhopp från Butikschefs-programmet, nu butiksmedarbetare/lärarvikare Gustav 2014, Grundskollärare 4-6, Musik
2 terminer Fel ämnesval; musik Lärarvikarie Gina 2012, Grundskollärare 4-6 NO-ämnena 6 terminer Skrivkramp,
hamnade efter med tentor.
Lokalvårdare och säljare på städfirma
21
Den upplevda orsaken till avhopp
Samtliga intervjupersoner hade förväntningar på läraryrket eller lärarutbildningen som inte möttes under deras tid på utbildningen innan avhoppet. För vissa intervjupersoner fanns det en annan utbildning de hellre ville påbörja och för andra handlade det mer om tvivel på sig själva i förhållande till yrkesrollen. VFU:n blev ett betydelsefullt lärotillfälle där flera av våra intervjupersoner insåg att de inte ville gå kvar på lärarutbildningen. Att hamna efter mycket i studierna blev även det en orsak till avhopp.
5.2.1 Annan utbildning lockade mer
Ida och Greta hade sökt en annan utbildning än lärarutbildningen som sitt förstahandsval men som de inte kommit in på. Gabriella och Erik insåg under lärarutbildningen att det fanns en annan utbildning som var mer intressant för dem. Gabriella valde att utbilda sig till grundskollärare 4-6. Året innan hon bestämde sig för att söka in till lärarutbildningen fick hon ett vikariat som lärare. Vikariatet ledde till att intresset blev allt större för läraryrket, vilket gjorde att hon valde att söka till utbildningen. Gabriella visste inte mycket om lärarutbildningen men hon var medveten om att det fanns lärarbrist och därmed goda möjligheter på arbetsmarknaden. För henne var det viktigt att utbildningen skulle leda till ett arbete och inte bara till en examen. Under lärarutbildningen kom hon även i kontakt med en annan yrkeskategori som intresserade henne mer; studie- och yrkesvägledare (SYV). När vi frågade Gabriella vad hon upplevde vara orsaken till sitt avhopp uttryckte hon:
Det finns en konkret orsak och det var för att jag ville bli SYV men det var även att jag inte såg mig själv stå där framme. Jag upplevde att skolan har förändrats, att barn inte tycker att det är kul att gå i skolan och jag kände att ska jag i alla år alltid behöva kämpa för att de ska tycka att det är roligt och meningsfullt.
Gabriella blev överraskad över hur mycket ansvar lärarna verkade ha. Hon upplevde att det skulle bli för mycket ansvar för henne själv och att hon inte skulle klara av det. Det var en av orsakerna till att hon efter två terminer valde att hoppa av. Hon tyckte även att det var mycket teoretiska delar i lärarutbildningen och kände inte att hon fick en förståelse kring hur man ska lära ut och motivera eleverna, vilket hon hade velat få med sig från utbildningen. Hon lockades av studie- och yrkesvägledarutbildningen och sökte istället till den.
22
För Ida fanns det också en utbildning som lockade mer än lärarutbildningen. Hon hade sökt sjukgymnast i första hand och även idrottsutbildningar, sen ämneslärarutbildningen i idrott och naturkunskap. För Ida och Greta var inte lärarutbildning deras förstahandsval. Så här resonerade Ida kring att hon kom in på lärarutbildningen:
Det var delvis det jag kom in på, nu sökte jag sjukgymnast i (namn på stad) vilket det är väldigt hög intagning, då jag kände att det inte var riktigt läge för mig att lämna hemtrakterna så därför kändes det ändå som att det var någonting som ändå var väldigt jag under den perioden, så därför så sa jag att då kör jag.
Trots att lärarutbildningen inte var hennes förstahandsval var det ändå något som hon kände att hon var nöjd med att komma in på då hon tyckte att ämnena idrott och naturkunskap var intressanta och hon slapp flytta. Hon uttryckte även att hon gillade det pedagogiska eftersom hon under flera år jobbat som gymnastiklärare och kunde se en framtid som lärare i gymnasieskolan. Ida gick två terminer på lärarutbildningen innan hon sökte en ny utbildning;
sjukgymnastutbildningen och administratörsprogrammet. Hon kom in på
administratörsutbildningen och började där istället. Även Erik lockades av att testa en annan utbildning och sökte till butikschefsutbildningen under tiden som han gick lärarutbildningen. För Gina och Gustav berodde inte avhoppet på att en annan utbildning lockade mer, utan för dem var det att förväntningar inte motsvarades i utbildningen eller i förhållande till yrkesrollen. Detta var något de upplevde under VFU:n.
5.2.2 Erfarenheter av VFU
Våra intervjupersoner upplever att erfarenheter från VFU påverkade valet att hoppa av lärarutbildningen. Både Ida, Gabriella, Greta och Erik menar att förväntningarna på läraryrket och lärarutbildningen inte motsvarats. Ida förväntade sig att lärarutbildningen skulle vara intressant och det upplever hon också att den har varit då den innehållit pedagogik. Hon uttryckte även att det inte endast var intressant att kunna för professionen utan även för sin egen del på personligt plan. Under första terminen hade hon VFU på en gymnasieskola och där insåg hon att läraryrket inte var som hon hade förväntat sig och att läraryrket innehöll mycket administration. Så här säger Ida:
Jo alltså VFU:n var ju roligt och kunskapsgivande så sett, men under den perioden så insåg jag att det var så himla mycket mer administrativt, sen tycker jag att administrativt är roligt också, men man går inte lärarutbildningen för att bli administratör, du går lärarutbildningen för att du vill lära ut är min åsikt.
23
Ytterligare en annan orsak till Idas studieavbrott från lärarutbildningen var att hon under VFU:n upplevde att det var krävande från lärarens sida att kunna motivera eleverna till idrott och det blev ett exempel på hur verkligheten kunde se ut i läraryrket. En tredje orsak som Ida lyfter är längden på utbildning i förhållande till lönen och statusen av yrket då det var något som hon började uppmärksamma under utbildningen men inte tänkt så mycket på innan.
Och du har ju ingen status! Det är ju det det står i många fall, dagens ungdomar har väl inte riktigt den respekten, delvis mot äldre överlag, men även, framförallt mot lärare, de ses ju mer som lekmänniskor kan jag ju tycka i många fall idag tyvärr.
Hon menar att i förhållande till hur mycket lärare gör tjänar de förhållandevis lite vilket även hör ihop med statusen i läraryrket, som hon också uttrycker är ett dilemma.
Även för Gabriella motsvarades inte förväntningarna. När Gabriella väl kommit in på utbildningen insåg hon att nivån på universitet var svårare än vad hon hade förväntat sig. Trots detta klarade hon sig igenom alla moment i utbildningen men upplevde det vara lite svårt. In på termin två under VFU:n insåg Gabriella att läraryrket inte såg ut som hon upplevt det tidigare. Hon började inse att det fanns mer inom yrket som hon inte hade vart med om tidigare och blev allt mer osäker på sitt val.
Helt plötsligt såg jag inte mig själv stå där framme som en lärare. Jag upplevde att det var så himla annorlunda mot på den tiden jag gick. Jag och min kurskamrat satt längst bak och såg hur läraren slet och såg hur alla barn så fort hon vände ryggen om tog upp sina paddor och börja spela liksom. Jag kände att hon inte fick den respekten vilket jag tyckte hon förtjänade och jag kan ju förstå barnen att det är tråkigt att gå i skolan och sådana saker men jag tycker att det kändes väldigt synd, det var inte så jag hade trott att det skulle bli att vara lärare.
Gabriella som tidigare haft ett intresse för läraryrket blev förvånad över vilken skillnad det var från när hon själv arbetade som lärarvikarie.
VFU:n blev en vändpunkt för även Greta. Hon gick på grundskollärarutbildningen mot arbete i förskoleklass till årskurs 3. Hon har alltid tyckt att det har varit roligt att vara med barn och har trivts i skolmiljön och beslutade sig därför att söka till lärarutbildningen. Greta hade inte många tankar eller större förväntningar på utbildningen men kände sig lite nervös eftersom det var första gången hon skulle studera på universitetet. Greta upplevde att lärarutbildningen gick bra och hon kände inte att hon behövde ägna jättemycket tid åt sina studier eftersom hon såg sig själv vara en lättlärd person. När Greta kom ut på sin första VFU förändrades bilden på hur hon tidigare sett och upplevt skolvärlden. Hon upplevde att kontakten med alla barnen var bra men mindre bra bland de vuxna.
24
Det som var absolut jobbigast för mig var att de här lärarna och rektorerna och föräldrarna var ett enda kaos bara. Vi skulle vara med på lärarmöten men det slutade alltid med gråt och skrik på dessa möten med vuxna som ska lära barn att komma överens. Så jag hade jättesvårt för det. Jag brukar inte bråka med människor och jag tycker inte om när vuxna ska stå och skrika. Det var jättekonstigt att folk inte ville samarbeta, att folk hade den där mentaliteten av att det de gjorde var det enda sättet att göra det på.
För Greta var det väldigt svårt att hantera. Hon trivdes så bra på utbildningen men upplevde att praktiken blev en överhängande del och beslutade sig därför för att hoppa av utbildningen. Greta kände även att lärarutbildningen då saknade en kurs i konflikthantering vilket hon skulle velat ha med sig för att vara mer förberedd inför praktiken som hon hade. Just då kände hon sig så hjälplös och var rädd att hela yrkeslivet skulle se ut som det gjorde på praktiken.
Även Erik betonar vikten av VFU och praktiska anknytningar till yrkesvalet och beskriver att han hade förväntat sig att utbildningen skulle vara mer praktisk än han upplevde att den var. Han anser att det var mycket teorier i utbildningen men saknade praktiska exempel där han tycker att det kunde gjorts mer kopplingar till yrkesrollen, även i en kurs om konflikthantering.
Ja, vi hade en kurs i konflikthantering, så jag tänkte vad bra då kan vi lära oss att hantera människor men nej då hade vi seminarier där vi kramade och lärde känna varandra och så pratade vi om teorier, fick inget konkret egentligen hur vi skulle hantera konflikter och konfrontationer med elever, föräldrar, andra lärare, inget sådant.
Utöver mer VFU och mer information om hur den praktiska delen av utbildningen och yrket saknade inte Erik något i lärarutbildningen. Han trivdes med klasskamrater och engagerade sig mycket studiesocialt i studentaktiviteter och studentlivet vilket han uttrycker gjorde att han kanske stannade lite längre än han borde ha gjort.
5.2.3 Fel ämnesval/fel lärarutbildning
Gustav och Erik upplever att den lärarutbildning som de påbörjat varit fel för dem och har senare funderat på att börja en annan lärarutbildning. Gustav sökte till grundskollärare 4-6 med inriktning musik. Han menar att det var en väldigt spontan idé att söka till utbildningen då det inte var något han funderat på under en längre tid. Det var först när han började kolla upp utbildningar som han fastnade för musiklärare. Då Gustav ansåg sig vara pedagogisk var lärarutbildningen ett passande val. Han ansåg även att läraryrket verkade vara ett stabilt arbete med bra jobbmöjligheter. Ett av Gustavs stora fritidsintressen var musik och han ville därför
25
studera vidare inom det. På själva utbildningen hade Gustav inga större förväntningar men han såg fram emot att få undervisa i musik. Den första VFU var förlagd under andra terminen på utbildningen och Gustav upplevde att det inte riktigt blev som han hade tänkt sig, han valde därför att göra ett studieavbrott. Gustav säger att:
Det var ju då under VFU:n det här med att vara musiklärare det var inte lika bra som jag tänkte att det skulle vara. Att vara lärare allmänt under VFU:n det var grymt, det var jättekul att vara lärare men det var just musiklärare som gjorde att jag började tänka vill jag verkligen jobba med detta? Det här vill jag inte jobba med det här är ju jättedåligt. Så då kände jag bara nej. Men jag gjorde klart terminen.
Efter VFU:n kände Gustav att han inte ville fortsätta. Han hade förväntat sig att det skulle vara roligt att få undervisa i musik. Väl ute på VFU upplevde han att intresset för musik bland eleverna inte var så populärt. I en klass med 24 elever var det endast två elever som ville lära sig menade han och säger att:
Visst man har jättebra musiklektioner ibland med men majoriteten var mycket kaos och för mycket ljud och det var inte alls som att ja jag ska lära barn att spela musik utan det var mer få de att bli disciplinerade och det kände jag att det här vill jag inte jobba med.
Gustav gick sammanlagt ett år innan han beslutade sig för att hoppa av utbildningen. Han menar att VFU:n borde placeras under första terminen på utbildningen så att man får en förståelse över hur verkligheten kan se ut.
Även Erik funderar på att börja en annan lärarutbildning. Efter att ha påbörjat butikschefsutbildningen och insett att det inte var någonting för honom funderar han åter igen på lärarutbildningen. Från början sökte han utbildningen både för att han var intresserad av att bli lärare och för att han tyckte om de ämnen han skulle undervisa i: engelska och tyska. När han kom till sitt andra ämne, tyska, insåg han dock att det inte alls var ett ämne som var kul att läsa eller undervisa i och menar att:
Jag klarade det mesta så lätt tills vi kom till tyskan, det var väl den som var sista droppen. Det var inte det jag ville undervisa i så det var skittråkigt.
Därmed blev det också ämnesvalet som påverkade varför Erik valde att hoppa av ämneslärarutbildningen. Även funderingar kring huruvida åldersgruppen gymnasieungdomar
26
var rätt för honom, då han inte ville jobba så mycket med skriftliga analyser, rättningar osv. Han är fortfarande inte säker på om det är lärare han vill bli, men han tänker att det är värt att söka till en annan lärarutbildning; 4-6 med inriktning musik då han tror det kan passa honom bättre. Innan dess kan han tänka sig att börja vikariera som lärare för att få en bättre uppfattning.
5.2.4 Halkade efter i studierna
En annan orsak till avhopp är att man kommit på efterkälken med studierna vilket leder till att det blir svårt att komma i kapp. En av våra intervjupersoner, Gina, menar att det var den största orsaken till sitt avhopp. För Gina var läraryrket inte ett självklart yrkesval och på grund av att hon inte hade haft det speciellt lätt i skolan själv var läraryrket något hon hade räknat bort. Efter att ha jobbat några år inom fordonsbranchen och sedan gått på arbetssökarkurs på arbetsförmedlingen, fick hon välja mellan att söka nytt jobb eller börja studera. Hon valde att studera på Komvux och sedan gå vidare till högskolestudier. Anledningarna till att hon valde lärarutbildningen var för att hon ansåg att hennes personliga egenskaper som att vara bra på att beskriva och förklara passade bra till läraryrket. Hon visste även att det fanns ett behov av lärare på arbetsmarknaden. Då hon inte kom från en studievan familj menar hon att hon upplevde svårigheter i början av utbildningen och det blev som en press på sig själv och utifrån. Hon menar att:
Första året var jättejobbigt....det har väl varit en stress i sig att jag inte kände någon som studerat på högskola.
Hon upplevde samtidigt att det i vissa kurser kunde ha varit svårare än det var och önskar att det ändras till nästa kull av lärarstudenter då hon upplevde studenternas prestationer som låga. Under utbildningen skedde även en del förändringar då det infördes betyg i årskurs sex vilket också förändrade hennes syn på läraryrket då det skulle ta tid från undervisningen och säger att:
Stressande, tänkte genast att där rök sju till fyra jobbet, jag visste inte riktigt, visst lärare tar hem och rättar men jag kände att det blev så himla mycket mer än att gå hem o rätta, mer ansvar i elevernas personliga sfär, inte liksom bara gå till jobbet ta hand om undervisningen och gå hem. Det var nog också en del jag inte riktigt visste om, att man var tvungen att lära känna eleverna på hemmaplan också på sätt och vis.
27
Hon kände sig tveksam till förändringarna i skolan och har upplevt att jobbet som lärare kan vara komplext. Läraryrket visade sig innebära mycket mer ansvar och stress än hon hade räknat med och hon hade räknat med mer stöd från lärare under utbildningen med praktiska exempel och vägvisning. Gina upplevde att det blev svårare ju längre in hon kom i utbildningen på grund av att det var många perspektiv och teorier att ta hänsyn till. De högre ställda kraven från utbildningen och hennes egna krav ledde till att hon fick svårare att få klart uppgifter under utbildningen. Till slut ledde utbildningen till en skrivarkramp för Gina, hon hade också ett par tentamina efter sig och valde därför att ta en paus från utbildningen efter termin sex.
Den nya karriärutvecklingen
Ida, Gabriella och Greta resonerade att lärarutbildningen inte var något för dem men att någon annan utbildning skulle kunna vara det och går idag en annan utbildning. Gustav och Erik är tveksamma och kan inte riktigt släppa tanken om lärarutbildningen men är osäkra på i så fall vilken lärarutbildning och tänker sig jobba som lärarvikarie för att ta reda på detta. Gina är tveksam på yrkesvalet och halkat efter i studierna vilket har gjort att hon börjat fundera på sina alternativ.
5.3.1 Byter utbildning
Efter avhoppet från lärarutbildningen påbörjade Gabriella, Ida, Greta och Erik en annan högskoleutbildning. När vi frågade Gabriella vad hon hade gjort efter att ha hoppat av lärarutbildningen fram till idag fick vi svaret:
När jag var på VFU träffade jag en kvinna som var lärare där men som läste halvtid till syv och jag insåg att jag, jag var mer intresserad av hennes val av yrke än jag var av att observera och titta på hur läraren var i klassrummet.
Efter ett år på lärarutbildningen bestämde sig Gabriella för att söka till studie- och yrkesvägledarutbildningen och blev antagen. Anledningen till att Gabriella valde att utbilda
28
sig till SYV var dels för att hon fortfarande hade ett intresse av att arbeta inom skolvärlden men även för att yrket kändes mer passande för henne. Arbetsuppgifterna kändes även mer lockande då hon kände att hon kunde göra skillnad och motivera eleverna på ett annat sätt och inte ha lika mycket elevansvar som lärarna. Hon menade även att anledningen till att hon valde just att studera och inte göra något annat var för att öka sina chanser på arbetsmarknaden.
Även Ida fortsatte att studera vidare direkt efter sitt studieavbrott från lärarprogrammet. Hon sökte till administratörsprogrammet och blev antagen. Ida beskriver att hon ville fortsätta med högskolestudier för att försöka hitta sin plats på arbetsmarknaden och att det kändes både självklart och viktigt att studera vidare.
För mig var det väl ganska självklart att man ska läsa vidare, när man väl går i gymnasiet är det väl mer information om högskole- och universitetsutbildningar än vad det är om yrkeshögskolor och så vidare, så det har väl i sig i ganska stor betydelse, det är oftast det man möts av upplever jag i alla fall. Det är väl det man också pressas mot på ett annat sätt när man går ut gymnasiet och ska, det är väl det betygen är till för, det är väl lite så kändes, det kändes det väl som.(…) och idag är det är ju så pass viktigt att ha en utbildning för att om man ska ha ett hyffsat jobb.
Ida beskriver vikten av utbildning och att arbetsmarknaden är bred för det program hon har gått och att yrkesroller som projektledare intresserar henne samt att hon fått jobb efter examen inom offentlig förvaltning. Hon är nöjd med sitt utbildningsval och känner en trygghet på arbetsmarknaden med en högskoleutbildning.
Även Greta sökte till en annan högskoleutbildning, personalvetarprogrammet som hon hade haft som förstahandsval tidigare men inte kommit in på. För henne var det ett svårt beslut att ta eftersom hon trivdes bra på lärarutbildningen. Hon förklarar det så här:
Jag tog studieuppehåll på sommarlovet så ringde jag, jag ringde faktiskt dagen innan jag skulle börja lärarutbildningen, för jag kunde inte bestämma mig för vad jag skulle göra. Men så tänkte jag så här att jag i värsta fall får jag ta ett studieuppehåll på 7,5 poäng och så får jag börja igen om jag saknar det för mycket men eftersom jag kom in på personalvetarprogrammet så började jag där, så det är där jag har läst sen dess.
Anledningen till att Greta valde att fortsätta studera var att hon såg det som berikande för människan att utbilda sig men även för att få ett arbete. För Greta har det varit viktigt att utbildningen inte endast leder till en examen utan att det även skapar arbetsmöjligheter. Detta synsätt har Greta haft när hon sökt både lärarutbildningen och personalvetarutbildningen. Hon
29
lyfter att en skillnad mellan utbildningarna är att hon kände ett behov av att ibland behöva försvara valet till läraryrket medan ingen ifrågasatte valet av personalvetarprogrammet.
Det är väl klart att man säger till folk att man läser till lärare och är nöjd med det men då blev det faktiskt så att man slutade säga till folk att man läser till lärare. De kunde fråga vad läser du? Jag läser till lärare ååh nej ska du verkligen göra det nej men oj oj oj du får se fram emot semestern. Det kändes så här, jag ville inte höra det så till slut så sa man att man läste pedagogik eller att man läste något helt annat.
Greta upplevde att det varje gång blev en kamp att behöva försvara sitt val av utbildning. För att undvika detta valde Greta att säga att hon istället studerade till något annat eller att hon läst pedagogik. Anledningen till att många har ifrågasatt valet av läraryrke tror Greta beror på läraryrkets status, som idag anses vara väldigt lågt.
5.3.2 Jobbar som lärarvikarie
Gustav och Erik kan fortfarande tänka sig jobba som lärare och jobbar som lärarvikarier. Efter ett år på lärarutbildningen bestämde sig Gustav för att göra ett studieavbrott våren 2015. Efter utbildningen åkte Gustav på semester till Australien i en termin. När Gustav kom hem från Australien behövde han ett jobb. Han sökte jobb och fick ett lärarvikariat ganska fort. Sedan dess har han arbetat som lärare på både grundskola och gymnasium. Att det finns gott om jobb inom läraryrket var Gustav medveten om när han sökte till utbildningen och resonerar så här:
Jag personligen skulle inte gå in i en sådan lång utbildning om jag inte tror att jag kommer få jobb inom det som jag utbildar mig till. Så absolut att det leder till jobb är viktigt. Nu är inte det ett problem för läraryrket för det behövs lärare man får lärarjobb även om man inte har en lärarexamen.
Inför framtiden har Gustav inga direkta planer. Han jobbar kvar som lärarvikarie fram till att han vet vad han vill göra. Vad det blir återstår att se.
Även för Erik är framtiden oviss men han kan tänka sig gå tillbaks till att jobba i butik eller jobba som lärarvikarie. Efter avhoppet från lärarutbildningen våren 2014 återgick Erik till sitt butiksjobb där han fick en heltidstjänst och flyttade sedan till en större stad. Han började sedan hösten 2015 på en ny högskoleutbildning; Butikschefsprogrammet, ett program som skulle kunna ge honom bra arbetstillfällen på arbetsmarknaden på grund av att den var så bred.
Jag hade jobbat så pass mycket inom ICA, så kände väl att något sådant hade varit roligt, och jag ville tjäna pengar. Det var också väldigt brett, jag hade allting från
30
ekonomi, marknadsföring, juridik till allting, så jag kunde få jobb inom det mesta, inom de områdena, inte bara butik men också bank, vidareutbilda mig.
Han hann studera drygt en termin på Butikchefsprogrammet men hoppade av då han ansåg att det var fel yrkesval. Erik tyckte att både kursupplägget och undervisningen var dåligt utformad och passade därför inte honom. Han upplevde även att butikschefsprogrammet även innebar att man var tvungen att fokusera på vinst och lönsamhet vilket man inte behövde göra på lärarprogrammet. En annan anledning var att han lockades av att inte behöva jobba helger och röda dagar vilket också var en skillnad mellan yrkesvalen. Inom en snar framtid tänker han sig börja en ny högskoleutbildning som förhoppningsvis blir rätt. Då han upplevde att kursupplägget på lärarutbildningen passade honom bra och att läraryrket skulle innebära att jobba mer med människor kan han tänka sig en liknande utbildning i framtiden men vilken det blir återstår att se.
5.3.3 Jobbar inom annat område
Gina arbetar idag inom ett annat område. Efter Ginas avhopp blev hon sjukskriven i en månad och skrev sedan in sig på arbetsförmedlingen. Hon började jobba inom lokalvård och sälj på ett städföretag, där har hon sedan dess arbetat. I dagsläget tänker hon fortsätta jobba men söker sig till andra jobb som inte innefattar försäljning. Hon betonar vikten av att få jobb och det kommer påverka hennes val i framtiden. Det står mellan att söka andra jobb, återuppta lärarutbildningen eller söka till andra utbildningar och resonerar så här:
Mycket viktigt, jag skulle inte hoppat in på en utbildning som inte gav något jobb. Jag vill ha garanterat jobb.
Det är inte bara jobbaspekten som kommer att påverka när hon kommer att återuppta sina studier. Hennes skrivkramp kommer även ha en betydande roll. Hon funderar på att återuppta det sista året av lärarutbildningen längre fram eller andra utbildningar, men i nuläget är hon osäker på vilket alternativ det blir. Det viktigaste för Gina är att det skall leda till jobb.
31
Sammanfattning
I det empiriska resultatet visas det att studieavbrotten har påverkats av flera olika orsaker. En av de orsaker som framkom är att de på VFU:n insåg att läraryrket inte motsvarade deras förväntningar. Andra orsaker som framkom var osäkerheten på läraryrket från början. Att ha halkat efter i studierna visade sig även det vara en orsak till avhopp. De flesta av intervjupersonerna har efter avhoppet provat på en ny högskoleutbildning och resterande kan tänka sig att börja studera igen. Några har börjat arbeta och har inte riktigt bestämt sig för vad de ska göra än. Några kan även fortfarande eventuellt tänka sig att studera till lärare igen efter att de har vikarierat som lärare men kan tänka sig en annan lärarutbildning än den de valt.
32
6 Analys
I detta kapitel analyseras det empiriska resultat som besvarar frågeställningarna med hjälp av de teorier vi har använt i vår undersökning; teorin Career Construction Theory med begreppet career adaptability och SCCT med begreppen self-efficacy, outcome expactancy, personal goals. Utifrån career adaptibility, self-efficacy, outcome expectations och personal goals kan vi förstå att upplevd förmåga i förhållande till yrkesrollen, förväntningar och vad man ser som möjliga personliga mål samt jobbmöjligheter kan påverka vad som gör att lärarstudenterna hoppar av och hur de resonerar kring sin fortsatta karriärutveckling. I denna undersökning kan vi inte dra några generella slutsatser eftersom det var ett begränsat antal intervjupersoner med i studien. Vi kommer dock kunna ge en inblick av intervjupersonernas bild av deras situation. Analysen är indelad i fyra olika teman och avslutas med en slutsats.
Vikten av utbildning
Vikten av att ha en högskoleutbildning och att den ska leda till jobb har visat sig vara betydelsefullt hos samtliga av våra intervjupersoner. Medvetenheten om att lärarutbildningen leder till jobb menas ha påverkat valet av utbildningen och varför några kan tänka sig komma tillbaka till utbildningen. Utifrån career adaptibility som tar upp vikten av att utbildning leder till jobb kan vi dra slutsatsen att flera av våra intervjupersoner inte bara ville få ut en examen utan att det även skulle leda till ett arbete. Anledningen till att Gina valde en utbildning var för att få en trygghet och säker plats på arbetsmarknaden eftersom hon ansåg att dagens arbetsmarknad kräver det. Intervjupersonerna har karriärsanpassat sig mot lärarutbildningen då det skulle finnas jobb efter utbildningen och har styrt sitt utbildningsval med personlig kontroll och nyfikenhet för högre studier.
Att fortsätta till en annan högskoleutbildning, som Greta gjorde när hon bytte till personalvetarutbildningen, lyfts som ett sätt att hitta sin plats på arbetsmarknaden. Högre studier är något som mer och mer upplevs förväntas idag av den yngre generationen och även där sker en karriäranpassning mot arbetsmarknadens efterfrågan. Ida och Erik som fortsatt med andra högskoleutbildningar som inte leder till en yrkesexamen har istället valt breda
33
utbildningar som kan leda till flera olika yrkesroller och därför trott att de kommer få jobb efter utbildningen ändå. Att studenterna upplever att det är viktigt med högskoleutbildning som leder till jobb kan förstås utifrån de lärotillfällen och förstärkning från samhället och som personer runt om sänder ut. Att studera på högskola till en yrkesexamen i ett bristyrke så som lärare kan uppmuntras och därmed skapas ett intresse för yrket vilket kan förstås utifrån self-efficacy då förstärkningar från omgivningen påverkar ens tro på sin egen förmåga och vilka intressen och karriärsmål individer utvecklar (Lent 2002, 262). Att fundera på att återuppta lärarutbildningen efter ett avhopp och en tids funderingar kan förstås utifrån att individerna vill återfå positiv förstärkning från omgivningen och börjar tänka i banorna att lärarutbildningen var rätt okej ändå vilket påverkar deras self-efficacy, vilket styrs av sina outcome expecancies (Lent 2002, 262).
Förutom betydelsen att utbildning ska leda till jobb, betonar en av våra intervjupersoner även vikten av utbildning då det anses vara berikande för människan att utbilda sig vilket kan förstås utifrån att hennes self-efficacy som var stark i förhållande till hennes förmåga att klara av studierna och därför också upplevdes som något positivt (Lent 2002, 262).
Osäker på lärarutbildning
Intervjupersonerna har även uttryckt att de varit osäkra på att studera till lärare. Det har visat sig att lärarutbildningen inte varit ett självklart val för Ida och Greta som haft andra förstahandsval i sin ansökan vilket tyder på att de egentligen hade andra personal goals (Lent 2002, 262). En del valde utbildningen på grund av att de ville jobba med ungdomar eller i skola medan andra valde utbildningen på grund av att det var det val de kom in på och på grund av en god arbetsmarknad för lärare. Greta kände även att hon ibland behövde försvara valet till läraryrket medan ingen ifrågasatte hennes val av personalvetarprogrammet. Att omgivningen var negativ till valet av lärarutbildningen kan även påverka individers lärotillfällen och bidra till förändrad self-efficacy vilket påverkar vad personen blir intresserad av och vilka personal goals som utvecklas (Lent 2002, 262). Gabriella och Gina uttryckte även tveksamheter inför att själva inta lärarrollen i den förändrade skolan där läraryrket kan komma att innebära mycket ansvar och tvivlande på sin self-efficacy (Lent 2002, 262). Gabriella upplevde många kurser som otydliga vilket gjorde att det blev svårt att hänga med.
34
Hon funderade på sin self-efficacy i förhållande till att klara av moment i utbildningen eller yrkesrollen. (Lent 2002, 262).
Förväntningarna blir inte alltid verklighet
Ibland överensstämmer inte utbildningen eller yrkesvalet med verkligheten. Förväntningarna har gjort att de personliga målen intervjupersonerna har haft tidigare inte riktigt blivit som de trott och de har därmed fått sätta upp nya mål och tänker sig nu andra yrken eller studier (Lent 2002, 262). Gabriella och Ida upplevde att dagens läraryrke inte passade deras förväntningar på yrket utifrån hur de upplevde att läraryrket såg ut när de själva gick i grundskola/gymnasium. Erik och Gina hade även förväntningar på att utbildningen skulle innehålla mer praktiska metoder, exempel från yrkeslivet och inte vara så teoretisk. Förväntningarna överensstämde inte med deras mål om hur deras yrkesliv eller utbildning skulle se ut och förändrade därför deras planer (Lent 2002, 262). För en av våra intervjupersoner var det förväntningarna på läraryrket som inte motsvarades i verkligheten då hon insåg att lärarrollen innebar mycket mer administrativa uppgifter och svårigheter i att motivera eleverna och därför bidrog lärotillfällena till en motsättning i outcome expectancy vilket gjorde att hennes personal goals förändrades. En annan av våra intervjupersoner som alltid trivts i skolmiljön fick en helt annan syn på skolvärlden under VFU:n då hennes förväntningar inte möttes då hon upplevde bristande respekt från elever och dålig status vilket gjorde att hon fick sätta upp nya personal goals som blev en ny högskoleutbildning.
Även fel ämnesval kunde upplevas som orsak till avhopp vilket blev fallet för Gustav och Erik. För Gustavs del gick det bra på lärarutbildningen, han har alltid sett sig själv som pedagogisk och har tyckt att det är roligt att lära ut. Han har även ett intresse för musik vilket gjorde valet mycket lätt för honom. Gustav har använt sig av sin self- efficacy, alltså funderat över vilken utbildning han kan klara av. Innan Gustav påbörjat utbildningen hade han inga större förväntningar på hur utbildningen skulle vara men han förväntade sig dock inte att så få elever var intresserade av musik och trodde att det skulle vara mycket roligare att vara musiklärare än vad det sedan visade sig vara. Utifrån hans outcome expecancy blev det inte riktigt som han hade tänkt sig vilket gjorde att hans personal goals som var att bli musiklärare förändrades när han fick komma ut och se hur verkligheten kunde se ut. Fel ämnesval
