Arbetslösas sökvägar till arbete hos utländska akademiker

Malmö Högskola

Examensarbete

Arbetslösas sökvägar till arbete hos utländska

akademiker

Looking for Work: the Search strategies of

Unemployed non-Swedish University Graduates in Sweden

Aida Basic

Suzana Jankulovska

Studie- och yrkesvägledarexamen 120 poäng. Handledare: Alan Harkess

Sammanfattning

90-talet kännetecknas som en period med lågkonjunktur och stigande arbetslöshet. Det resulterade i att allt fler akademiker hamnade utanför arbetsmarknaden. De mest drabbade är de med invandrarbakgrund. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka sökmetoder som används av arbetslösa för att få en anställning med speciell inriktning mot utländska arbetslösa akademiker som anlände under det krisdrabbade 90-talet. Våra konkreta frågeställningar för hela arbetet kommer att omfatta tre olika områden: Vilka sökstrategier används av de arbetslösa? I vilken utsträckning följer utbildade utländska akademiker de rationella sökstrategierna? Vilka möjligheter och hinder påverkar sökaktiviteten hos utländska akademiker? Som underlag för uppsatsen valde vi Giddens teori om ”självidentitet” och ”livsstilar ”i det moderna samhället samt ”Arbetsmarknaden”, skriven av Anders Björklund m.fl., i vilken Humankapitalteori och sökteori behandlas. Vi har även tagit upp Margareta Bolinders doktorsavhandling Handlingsutrymmets betydelse för arbetslösas upplevelse, handlingsstrategier och jobbchanser samt hennes artikel Sökbeteendets betydelse för chansen att hitta ett jobb. Dessutom har vi används av en rapport från AMS Utredningsenheten Att söka jobb och arbetskraft på www.ams.se i vilken undersöks betydelsen av Internettjänsterna på arbetsmarknaden och i vilken omfattning de används när man söker jobb. Vi genomförde en kvalitativ intervjuundersökning där vi intervjuade åtta akademiker med utländsk bakgrund som kom till Sverige under 90-talet. Undersökningen grundar sig på de olika sökstrategier och metoder som våra intervjupersoner använde sig av samt olika faktorer som visat sig mer eller mindre ha påverkat deras sökning efter arbete i både positiv och negativ bemärkelse. Vår undersökning visar att alla på något sätt har hittat sina individuella metoder att hantera arbetslösheten och försöker anpassa sitt sökbeteende till sina reella möjligheter att hitta ett jobb Delvis genom komplettering av sin utländska utbildning, genom praktikplatser, användning av Internettjänsterna och delvis genom att svara på tidningsannonser. Därutöver enligt deras erfarenhet är kontakterna den allra viktigaste faktorn som avgör om man får ett arbete.

Förord

Vi har många personer att tacka för att de har underlättat vårt examensarbete. Förutom att tacka vår handledare Alan Harkess för en lärorik och inspirerande handledning vill vi tacka våra intervjupersoner som så generöst delat med sig av sina erfarenheter. Dessutom vill vi tacka alla våra vänner, bekanta samt våra familjer som på något sätt varit hjälpsamma med råd och stöd. Till sist men inte minst vill vi tacka varandra för ett fantastiskt samarbete vilket gjorde detta arbete möjlig.

Ett stort tack!

Aida Basic

Suzana Jankulovska Malmö; maj 2006

Innehållsförteckning:

1. Introduktion ... 5

2. Bakgrund ... 5

3. Syfte och problemprecisering ... 7

4. Litteraturgenomgång ... 7

4.1. Teoretisk bakgrund ... 8

4.2.1. Giddens om självidentitet, livsplanering och livsstilar ... 8

4.1.2. Humankapitalteori ... 9

4.1.3.. Sökteori ... 9

4.2. Tidigare forskningar om arbetslösas sökmetoder ... 11

4.2.1. Om sökstrategier ... 11 4.2.2. Om sökmetoder ... 13 4.2.3 Arbetsförmedlingens Internettjänster ... 14 5. Metod ... 15 5.1 Urval av undersökningsmetod ... 15 5.2 Urval av undersökningsgrupp ... 15 5.3. Genomförande ... 16 5.4 Presentation av intervjupersonerna ... 17 6. Resultat ... 20

6.1.Deltagarnas sökvägar till arbete ... 21

6.2. Om Internet ... 24

6.3. Bakomliggande faktorer som påverkar sökandet ... 25

6.3.1. Språkkunskaper ... 25 6.3.2 Särbehandling ... 27 6.3.3. Mångfald ... 28 6.3.4. Ansökningshandlingar ... 28 6.3.5. Social kompetens ... 29 6.3.6. Kontakter ... 30 7. Analys ... 30 8. Diskussion ... 33 Källförteckning Bilagor

1. Introduktion

Ofta publiceras i media om hur arbetslösheten ökar bland akademiker särskilt för den kategori arbetssökande med invandrarbakgrund. Vårt intresse för att studera situationen för akademiker och hur de etablerar sig på den allt svårare arbetsmarknaden väcktes under det sista läsåret av vår utbildning som studie- och yrkesvägledare. Vi fick bland annat under vår långa praktik veta att en del av dem som hade tagit sin examen det senaste året fortfarande saknade arbete. Dessutom har vi personligen träffat arbetssökande under vår tillfälliga vistelse på AUC Hyllie och AF Södra Promenaden i Malmö där vi genomförde vår praktik. Då väcktes våra tankar om hur vi som nyexaminerade och med utländskt bakgrund kommer att klara oss på arbetsmarknaden. För att uppfylla syftet bestämde vi oss att undersöka hur arbetsmarknadsläget ser ut och vilka olika metoder och strategier som finns för en etablering på arbetsmarknaden speciellt för oss med invandrarbakgrund.

2. Bakgrund

Det är många faktorer som påverkar individens sätt att söka arbete. Hur de handlar och beter sig varierar med deras egna egenskaper samt deras handlingsmöjligheter beroende av arbetsmarknadens förhållanden, som de inte kan påverka. Dessutom påverkas chansen att få ett arbete i stort av de strukturella omständigheter som individen befinner sig i. En del påverkas av konjunkturen på arbetsmarknaden vilken i sin tur bestämmer efterfrågan på arbetskraft och en del av arbetsgivarnas sortering efter individens kompetens men samtidigt har individens eget beteende stor påverkan.

90-talet kännetecknas som ett decennium med en vändpunkt för den svenska ekonomin. Dåvarande låga konjunktur ledde till att arbetslösheten ökade drastiskt och de som drabbades värst var utomnordiska medborgare vilket gjorde att arbetslöshetens gruppstruktur förändrades. En viktig del i invandrarpolitiken var den långa handlingstiden mellan ankomsten till Sverige och kontakten med arbetsmarknaden. Under denna väntan förlorade många invandrare arbetsmarknadskompetens och blev bidragsberoende.

Enligt Ekberg och Gustafsson har invandrare förutom den låga sysselsättningsgraden hamnat i yrken som ligger under deras formella utbildningsnivå. Samtidigt som diskriminering och särbehandling på arbetsmarknaden har spridit sig i stor omfattning.

Idag är det ett annat aktuellt dilemma som väcker allt mer uppmärksamhet. Det är regeringens sammansatta mål sedan några år tillbaka att minst 50 procent av en årskull skall ha börjat på högskolan vid 25 års ålder. Det betyder att allt fler akademiker ska kunna etableras på arbetsmarknaden. Samtidigt publiceras ofta i medierna hur antalet arbetslösa akademiker växer och då bli risken större just för utländska akademiker att drivas ut från arbetsmarknaden. (Regnér, Håkan & Gartell, Marie; 2002 )

Konkurrensen ute på arbetsfälten har blivit större och numera lägger man allt mer vikt på sökstrategi och olika sökvägar. Frågan om hur man ska hitta ett jobb och hur ska man ”överleva” den hårda kampen har blivit allt mer viktig för akademikerna. Utifrån våra uppfattningar anser vi att det finns en anledning att fundera över vad det finns för metoder och sökvägar för en etablering på arbetsmarknaden med särskilt funderande tankar på utländska akademiker1 _{som anlände under det redan krisdrabbade 90-talet.}

Vårt arbete är ett försök att utifrån ett samhälligt makro perspektiv undersöka vilka sökstrategier som finns samt vilka olika metoder som används för att hitta ett arbete. Men möjligheterna för att komma fram till en ökad kunskap och kunna förstå det makroekonomiska resultatet är betydligt större genom en detaljerad forskning på mikro nivå.

Därför valde vi att utgå utifrån en empirisk undersökning med vilken vi inte bara beskriver utvalda personers tankar och attityder, utan även får en djupare förståelse för våra frågeställningar. Förutom det skulle vår empiriska undersökning förhoppningsvis hjälpa övriga utländska akademiker som befinner sig eller är på väg ut på arbetsmarknaden.

1 _{Med begreppet utländska akademiker menas i denna uppsats invandrare som antigen har redan en akademisk}

3. Syfte och problemformulering

Syftet med vårt arbete är att undersöka arbetslösas sökvägar till arbete hos utländska akademiker samtidigt vilka olika sökstrategier och sökmetoder används för att klara sig på den svenska arbetsmarknaden. Våra konkreta frågeställningar för hela arbetet kommer att omfatta tre olika områden.

1. Vilka sökstrategier och sökmetoder används av arbetslösa sökande?

2. I vilken utsträckning följer utbildade utländska akademiker de rationella sökstrategierna?

3. Vilka faktorer påverkar sökandet hos utländska akademiker?

4. Litteraturgenomgång

I följande avsnitt kommer vi att diskutera utifrån det teoretiska perspektivet om en del olika faktorer som mer eller mindre bestämmer chansen att få ett arbete. Vi finner ”Arbetsmarknaden”, skriven av Anders Björklund m.fl., tillräckligt relevant som en teoretisk utgångspunkt. Vi anser att den översiktligt presenterar ett urval av teoretiska utgångspunkter som är adekvata och nödvändiga för att kunna analysera och förstå hur arbetsmarknaden fungerar.

Därefter kommer vi att behandla Anthony Giddens teori om ”självidentitet” och ”livsstilar ”i det moderna samhället. Vi upplever även Giddens teoretiska resonemang passande i sammanhanget med våra intervjupersoners arbetslivsplanering.

Vi ska i detta avsnitt även presentera en del publicerat material och tidigare forskningar som gäller rationella sökstrategier hos arbetslösa. För det första valde vi Margareta Bolinders doktorsavhandling Handlingsutrymmets betydelse för arbetslösas upplevelse, handlingsstrategier och jobbchanser vilken försvarades den 27 jan vid Umeå Universitetet samt hennes artikel Sökbeteendets betydelse för chansen att hitta ett jobb.

4.1. Teoretisk bakgrund

4.2.1.Giddens om självidentitet, livsplanering och livsstilar

Vårt arbete handlar inte enbart om hur utlandsfödda akademiker söker jobb och vilka sökmetoder som används för att uppnå önskad nivå i samhället. Det handlar även om hur de upplever sig själva i samspelet mellan deras önskemål, deras utbildning och livsstilar som finns i samhället idag. Alla våra intervjupersoner var tvungna att mer eller mindre förändra sin självidentitet på arbetslivsområdet. En del har lyckats att få ett arbete inom sina ursprungliga utbildningsområden men med alltför begränsade valmöjligheter dock har en del valt helt nya arbetslivsbanor.

Sökandet efter självidentitet, enligt Giddens är ett problem som har uppstått i modern tid med sina rötter i den västerländska individualismen. Förmoderna kulturen kände inte till påståendet att varje människa har en unik karaktär och har specifika möjligheter som förverkligas eller inte. (Giddens, A Modernitet och självidentitet 1991/1999)

Giddens beskriver i sin bok Modernitet och självidentitet en livsstil som han kopplar till ytlig konsumism – livsstilar som presenteras i veckopressen och reklamen. Han anser att en livsstil medför ett integrerat sätt praktiska traditioner som individen följer på grund av olika skäl, praktiska tillfredställningar såsom materiella fördelar. En grundläggande tanke i den moderna världen är att vi förutom att följa livsstilar är tvungna att leva i dem. Med livsstil menas något som man ”lägger sig till med”, dvs. praktiska vanor där rutinerna införlivats i klädvanor, matvanor, handlingssätt och umgängesmiljöer. I detta sammanhang utgör val av arbete och arbetsmiljö ett grundelement i livsstilsorientering under modernitetens komplexa arbetsdelning.

Enligt Giddens påverkar arbetet mycket starkt livsmöjligheterna som i sin tur påverkar potentiella livsstilar som är tillgängliga. Valmöjligheter i dagens samhälle betyder inte att alla individer har tillgång till önskade arbeten eller att individens beslut är i full insikt om tänkbara alternativ.

Livsplanering anses som en av de mest viktiga strategierna i en värld av alternativa livsstilmöjligheter. Betydelse av livsplanering och livsstilsval är förutom en del av individens sociala vardagsliv även institutionella ramar som bidrar till att forma individens handlig. Genom livspaneringen försöker individen kontrollera tiden i syfte att på ett reflektivt sätt ta framtiden och sätta in i nuet. (Giddens 1991/1999)

4.2.2. Humankapitalteori

”Humankapital är den samlade beteckningen på alla de kunskaper och färdigheter som arbetstagaren tar med sig till arbetsplatsen.”(Björklund & Wadensjö, Arbetsmarknaden, 1996) Enligt Humankapitalteorin gör individen investeringar i humankapital för att genom t.ex. utbildning förbättra sina framtida möjligheter.

Teorin säger att investeringarna bör vara lönsamma eftersom en utbildning för med sig kostnader som studielån, kurslitteratur och även de förluster som görs då man har valt att studera istället för att arbeta. Vidare bör de högutbildades löner vara så höga att de kompenserar individen för de kostnader som är sammankopplade med utbildningen. (Björklund & Wadensjö Arbetsmarknaden, 1996)

4.2.3. Sökteori

Sökteorin anses som en central modell i strävan att övervinna arbetslösheten. Den sökteoretiska modellen etablerades i början av 1970-talet och kom successivt till användning i empiriska studier. Enligt teorin finns olika bakomliggande faktorer som i viss mån påverkar chansen att finna ett arbete, så som: den förväntade arbetslöshetsperiodens längd, individens eget sökbeteende respektive egna resurser och arbetsmarknadsläget. Den sökande kan själv påverka sina chanser att få jobb på olika sätt. Dels genom sökintensitet och dels genom metoder som individen använder i arbetssökandet men här kan arbetsmarknadsläget utgöra en begränsade påverkan. Chanserna för att få jobb påverkas av kraven den sökande ställer för ett arbetserbjudande när det gäller lönesättningen vilken kallas för reservationslön2. (Björklund & Wadensjö 1996: s.279)

2”Den lön som den arbetssökande kräver för att acceptera ett arbetserbjudande brukar kallas för reservationslön.” (Björklund & Wadensjö 1996: s.279)

”Sannolikheten att få anställnings erbjudande beror på individens egna ansträngningar att söka efter arbete liksom på det allmänna arbetsmarknadsläge; ju flera vakanser och ju färre arbetslösa som konkurrerar om de lediga jobben, desto större är chansen att få ett erbjudande.” (Björklund & Wadensjö 1996: s.279)

Sökintensiteten kan varieras genom att mer eller mindre tid ägnas åt att söka arbete. Sökandet kan ses som att samla upplysningar och annonser om lediga arbetsplatser och kan genomföras genom olika metoder t.ex. platsannonser, direktkontakt med arbetsgivaren eller vara sökande via arbetsförmedlingen. Men arbetslösas egna ansträngningar kan däremot minska om det finns få lediga platser på arbetsmarknaden.

Enligt sökteorin uppstår arbetslöshet därför att de lediga platserna inte matchar ihop med den som söker jobb. Matchningsprocessen på arbetsmarknaden illustreras ofta av sambandet mellan vakanser och arbetslösa, med hjälp av den s.k. Beveridgekurvan3_.

Beroende av balansen mellan antalet vakanser och antalet arbetslösa eller matchningen i mellan dem, bestäms kurvans läge i diagrammet. Om arbetslöshet och vakanser ökar samtidigt då tolkas det som en försämrad matchningseffektivitet vilket innebär en utåt lutad Beveridgekurva. Men om både vakanser och arbetslösa är låga då lutar kurvan nedåt vilket uttyder på ett bra fungerande matchning.

Men matchningen kan påverkas av individens sökbeteende också. En låg konjunktur med hög arbetslöshet kan leda till att de arbetslösa bli allt mer passiva och deras ansträngningar att söka jobb minskar. Den försämrade sökintensiteten kan resultera en försämrad matchning mellan arbetslösa och vakanser. (Björklund & Wadensjö; 1996) Dessutom kan arbetssökandes sökbeteende påverka även arbetsgivarnas rekryteringsbeteende. Det är en tid och kostnadsfråga för en arbetsgivare att rekrytera och hitta en passande sökande vilket kan medför att matchningsprocessen tar längre tid.

Enligt analysen av den s.k. Beveridgekurvan under 90-talet försvagades den svenska arbetsmarknaden. Då tenderade Beveridgekurvan att luta utåt, vilket tyder på att de arbetslösa inte lika effektivt matchades ihop med de lediga arbetsplatser som skapades.

Däremot hävdar Björklund m.fl. att arbetslöshetsökningen under perioden 1990-1993 inte svårt kan förklaras endast av en försämrad matchning mellan vakanser och arbetslösa.

3 Beveridgekurvan är diagram med uv-kurva som ofta förknippas med matchningsfunktionen. Namnet kommer efter den brittiska nationalekonomen och socialpolitikern William Beveridge. ( se t.ex. Björklund & Wadensjö Arbetsmarknaden, 1996)

Bedömningen snarare lutar mot makroekonomiska chocker4. (Björklund & Wadensjö Arbetsmarknaden, 1996)

4.2. Tidigare forskningar

4.2.1. Om sökstrategier

Vi nämnde innan att i detta kapitel kommer vi behandla Margareta Bolinders doktorsavhandling Handlingsutrymmets betydelse för arbetslösas upplevelse, handlingsstrategier och jobbchanser. Hon klarlägger hur arbetslösas förväntningar samt beteende formas av situationer de befinner sig i, och bidrar till deras möjligheter att hitta ett jobb. Huvudsakliga syftet med avhandlingen är att understödja vidare forskning om denna situation genom att studera hur människan upplever och behandlar arbetslösheten samt hur det håller ihop med de handlingsmöjligheter som människan har. I Bolinders studier ingick en grupp av 3500 arbetslösa människor som var slumpmässigt utvalda och var registrerade vid en arbetsförmedling. Informationen insamlades under åren 1996-1997 inom ramen för ett projekt om långtidsarbetslöshet, vid sociologiska institutionen Umeå universitet.

Avhandlingen är fördelad i tre delar: i den första delen pågår en diskussion om handlingsutrymmet på arbetsmarknaden, individuella upplevelser av arbetslöshet och individuella strategier att hantera arbetslöshet. Vidare görs en redovisning av studiens empiriska bidrag kopplade till forskning och teorier på området. Studien avslutas med ett stycke där avhandlingens empiriska del relateras till samhälleliga och individuella åtgärder mot arbetslösheten.

Vidare i sin avhandling behandlar Margareta Bolinder termen coping. Med coping avser hon alla psykiska, fysiska och sociala anspänningar som individen använder för att klara arbetslösenhetens tryck. (Bolinder 2006)5. Hon nämner att handlingsstrategier vid arbetslösheten kan fördelas i individuella och kollektiva, respektive förebyggande och emotionella copingstrategier. Det som var av stort intresse för hennes undersökning likaså för oss och vårt arbete är hennes resonemang angående individuella förebyggande copingsstrategier. De syftar till att individen försöker förändra arbetslöshetssituationen

4_{Med makroekonomiska chocker menas olika ekonomiska påfrestningar mot landets ekonomi. (Björklund &}

Wadensjö Arbetsmarknaden, 1996)

genom t.ex. att få arbete, gå kurser eller att söka sig till alternativa aktiviteter. Bolinder nämner vidare individuella emotionella copingstrategier som innebär en känslomässig anpassning till arbetslösheten. Det är vanligt att individen använder flera copingstrategier samtidigt i försök att lösa sin situation.

Utifrån teorier från tidigare forskning (Rothbaum, Weisz & Snyder 1982) som i stort sätt handlar om strategier om att återfå en viss säkerhet i arbetssökandet, byggde Bolinder upp två handlingsstrategier vid arbetslöshet. Det vi finner väsentligt för vårt arbete är just de strategier som hon lyfter fram i sin avhandling och det handlar om aktiverings- och anpassningsstrategi.

Aktiveringsstrategin utgår ifrån att sökande försöker, oavsett tiden, hitta ett jobb och på detta sätt uppnå primär6 _{kontroll över sitt liv. Med hänsyn till den teorin kan man påstå att}

bristen på arbete är enda hinder som arbetslösa människor påträffar.

Bolinder menar att individer snarare är aktiva än passiva som ständigt försöker hävda sig och påverka händelser i omgivningen utifrån sin inre motivation. Yttre omständigheter kan istället förhindra individen att uppnå sitt mål. Aktiveringsstrategier används av dem som har lediga arbeten att konkurrera om.7

Den andra handlingen kallas anpassningsstrategin och är den som utgår från att den arbetslöse anpassar sig till den nya situationen. En längre tid i arbetslöshet kan leda individen till passivitet, dvs. att individens sökaktiviteter minskar ju längre tid individen går utan arbete. Anpassningsstrategier figurerar bland individer som inte har jobb att konkurrera om. Sökstrategier i detta fall är beroende av individens uppfattningar om sin möjlighet att hitta ett jobb eller inte.

6 _{Med primär kontroll menas att individen försöker återfå balansen i tillvaron genom att förändra omgivningen i}

linje med deras önskningar. (Bolinder, M. Handlingsutrymmets betydelse för arbetslösas upplevelser,

handlingsstrategier och jobbchanser. 2006 )

4.2.2. Om sökmetoder

I sin artikel ”Sökbeteendets betydelse för chansen att hitta ett jobb” studerar Bolinder vad som bestämmer sökbeteendet hos arbetslösa och då menar hon val av metoder och sökaktiviteter dessutom studerar hon hur sökbeteendet påverkar chansen att hitta ett jobb.

Vidare skriver Bolinder i sin artikel om de olika sökmetoderna som individen använder sig av i jobbsökningen. Sökbeteendet hos arbetslösa delar hon i två olika dimensioner: kvalitativa och kvantitativa.

Den kvalitativa dimensionen handlar om vilka olika sökmetoder används av sökande för att hitta ett arbete. Kvantitativa handlar om hur ofta sökande söker ett jobb d v s hur många timmar sökande använder för att söka ett arbete eller hur många tjänster sökande söker under en viss period. Genom att titta på de två aspekter i sökandens beteende, får man en bättre uppfattning av sökbeteendets inverkan på jobbchanser. Bolinder betonar att sökintensiteten påverkas inte av arbetslöshetstiden och då menar hon att de långtidsarbetslösa inte söker arbete i mindre omfattning av de korttidsarbetslösa.

Vidare urskiljer hon de olika metoderna som informella och formella. Uppdelningen bygger på den information som aktörerna på arbetsmarknaden har tillgång till. Både hur arbetsgivare får information om arbetskraft som är tillgänglig och hur den sökande får information om lediga tjänster.

Med informella sökmetoder avser hon sökningen av information genom vänner, skrivningen av ansökan, att kontakta arbetsgivaren själv, eller söka kontakter på de gamla arbetsplatserna. Bolinders resultat visar att det informella sättet är vanligt inom servisbetonade arbetaryrke och industri.

Formella sökmetoder innebär att aktörerna på arbetsmarknaden skaffar sig information om lediga platser respektive tillgänglig arbetskraft genom det formella nätverket av information. Det innebär att informationen kommer från institutionaliserade kanaler som t.ex. Arbetsförmedlingen och tidningsannonser.

Utifrån Margaretas Bolinder studier om sökmetoder i Sverige har man kommit fram till att formella sökmetoder används mest av yngre personer och medelålders/gifta/sammanboende nordiska medborgare, chefer och fria yrkesutövare. Formella sökmetoder förekommer mest inom tekniska arbeten, undervisningsyrken och inom sjukvården. Det formella arbetssökandet är mer vanligt bland kvinnor.

Enligt Bolinder finns det tidigare studier som har kommit fram till olika slutsatser angående sambandet mellan sökmetoder och jobbchanser. Reids har kommit fram till att

oavsett vilken metod som används i sökstrategin (formellt eller informellt) finns det inte någon metod som är mer effektiv än den andra. Däremot anser Holzer att sökintensitet spelar stor roll och han kommer fram till att ju fler sökmetoder används desto större chanser finns att få ett arbete. Enligt Albrecht m fl har man kommit fram till att när det gäller svenska studier påverkas sökbeteende både av den situation i vilken arbetslösa befinner sig och den situation i vilken dem kommer att hamna i när de får arbete.

4.2.3. Arbetsförmedlingens Internettjänster

Vidare har forskningsenheten från AMS8 _{under år 2003 publicerat rapporten Att söka jobb}

och arbetskraft på www.ams.se i vilken undersöks betydelsen av Internettjänsterna på arbetsmarknaden och i vilken omfattning de används när man söker jobb. Enligt undersökningen anser Arbetsförmedlingen att deras Internettjänster9 _{är mest attraktiva både}

för arbetsgivarna och också för arbetssökanden. Genom Platsbanken blev det möjligt för alla med tillgång till Internet att söka bland de lediga platser som företagen anmält till Arbetsförmedlingen. Resultaten visar att drygt 67 procent av de arbetslösa som deltagit i undersökningen använde Platsbanken och ca 40 procent Sökandebanken.

Oavsett hur många sökkanaler man använder säger rapporten att AF Internet är den mest använda kanalen. Detta tyder på att Internettjänsterna är helt dominerande som instrument för att

söka jobb. Till och med matchningsprocessen är berörd genom användningen av

Internettjänster. (URA 2003:6 ; AMS) Utvecklingen av Internet har inneburit nya förutsättningar att sprida information och den erbjuda nya möjligheter för arbetsgivarna att informera om lediga tjänster, vilket förhoppningsvis ökar sökaktiviten bland arbetssökande.

8 _{AMS (Arbetsmarknadsstyrelsen)} 9 _{Platsbanken och Sökandebanken}

5 .Metod

5.1 Urval av undersökningsmetod

Valet av undersökningsmetod var självklar redan från början. Vi valde att göra en kvalitativ intervjuundersökning där vi intervjuade åtta högutbildade akademiker med utländsk bakgrund. Utifrån litteraturen har vi lärt oss att kvalitativa intervjuer innehåller enkla och raka frågor på vilka man får komplexa och innehållsrika svar. Det är en fördel med intervjuer att utifrån intervjuarens berättelse kan man lättare förstå hur de intervjuade tänker, vilka erfarenheter de har och hur de intervjuades föreställningsvärld ser ut. (Jan Trost, 1993/1997 )

5.2 Urval av undersökningsgrupp

Tillvägagångssättet då vi gjorde urvalet av intervjupersonerna har varierat. Vår ambition var att göra ett slumpmässigt men någorlunda balanserat urval beträffande ursprungslandet, ålder och könstillhörighet. Eftersom vi själv kom under 90- talet så upplever vi just detta decennium som speciellt för oss därför bestämde vi oss för att begränsa intervjun till invandrarna som kom under 90- talet, dessutom ville vi undersöka vad de har hittat för sökvägar just då när det har börjat bli kris på allvar för gruppen med akademisk utbildning. Däremot skulle våra intervjupersoner ha en färdig akademisk examen oavsett om de hade den med sig från sitt ursprungsland eller har skaffat den i Sverige.

Syftet med vårt urval var att personerna i fråga var jobbsökande eller har nyligen fått ett jobb och deras minne av sökningen och deras åsikter skulle vara aktuella och intressanta för vår del. Vi två gjorde alla intervjuer tillsammans för att var säkra på att vi inte missar något på vägen och för att vara stöd både för varandra men även för intervjupersonerna.

Vår undersökningsgrupp består av invandrare med olika akademiska utbildningar, tillhör båda könen och är mellan 25 och 50 år gamla. I nästa avsnitt kommer vi att behandla en kortfattad presentation av våra intervjupersoner.

5.3. Genomförande

I början trodde vi att inom våra kretsar fanns gott om personer med både utländsk bakgrund och akademisk utbildning som skulle passa in i vår undersökning. Men så småningom upptäckte vi att vi skulle behöva hjälp på vägen av kontakter från våra praktikplatser, vänner och familjemedlemmar. De inledande kontakterna gjordes per telefon och därefter besökte vi handledarna på våra praktikplatser. Då urvalet var bestämt började genomförandet av själva intervjuarna vilka delvis gjordes på AUC Hyllie och delvis hemma hos intervjupersoner och i våra hem.

Samtliga intervjuer tog cirka en timme var och har spelats in med bandspelare. Intervjuerna utformades utifrån en fri samtalsdiskussion med hjälp av intervjuguiden med förberedda frågor. Vi diskuterade fritt och hade möjligheter att ta upp frågor som låg utanför guiden , men som vi ansåg vara väsentliga i sammanhanget.

Vi bestämde att skriva våra intervjuer ordagrant eftersom vi ville behålla det särskilda ordvalet som intervjupersonen använde i sina beskrivningar. Vi bestämde oss för att korrigera bara ett fåtal ord, och det var bara dem som vi ville använda som citat i vårt arbete. Syftet med den korrigeringen var att läsaren inte skulle missuppfatta budskapet som vi ville överföra till dem genom citat. Enligt Kvale (1997) uppstår alltid ett dilemma när det gäller transkribering av intervjuer. Transkriberingen innebär en transformering av texten, ändringen från en form till en annan. I de försök att skapa ”hybrider”, som Kvale kallar sådana texter, ”producerar” man texter som inte är adekvata för muntliga samtal eller den skrivna textformen. Sammanfattningsvis är det bäst att välja den stilen av uttryck som intervjupersonen själv skulle använda när det gäller skriftlig form. På detta sätt, enligt Kvale, förblir vi som skriver, intervjuer representanter för våra deltagare. Alla intervjuer behandlades var för sig och vi jämförde och analyserade materialet utifrån samma kriterium för samtliga intervjupersoner.

5.4. Presentation av intervjupersonerna

Homma är 45 år gammal och kom vid slutet av 90- talet från Iran. I Iran utbildades hon till

rektor, lärare och kurator. Hon läste fyra år på universitet som motsvarar 140 akademiska poäng i Sverige. Under och efter sin högskoleutbildning arbetade hon i Iran som slöjdlärare

på gymnasiet. Redan vid inkomsten började hon läsa SFI10 samt praktiserade vid olika tillfällen inom sitt yrke. Hon sökte även andra tjänster som bl.a. lokalvårdare och trädgårdsmästare. Under alla dessa år har Homma varit arbetslös och varit inskriven på AUC11 i Malmö med syfte att få hjälp att hitta arbete och vara självförsörjande. Under tiden hon har varit på AUC ställde hon upp för en radiointervju där hon presenterande sin strävan att få jobb. Snart efteråt blev hon uppringd av en rektor från en grundskola som hade behov av en slöjdlärare. Efter två veckors praktik fick Homma en tillfällig anställning som slöjdlärare. Parallellt med sitt jobb läser hon på distan för att skaffa sig behörighet till lärare. Inför framtiden vill hon utveckla mer sina språkkunskaper och fortsätta sin karriär som lärare men för tillfället känner hon osäkerhet på grund av sin tillfälliga anställning.

Omar är 45 år gammal och kom från Irak för 10 år sedan. Han är utbildad jurist från sitt

hemland och har jobbat som advokat i några år i sitt hemland innan han kom till Sverige. Redan vid ankomsten hit förstod Omar att han aldrig kommer att arbeta som jurist i Sverige p g av skillnader i utbildningen, samhället och rättsystemet. Efter avslutat SFI läste han grundläggande utbildning i svenska. Sina studier på Komvux avbröt han innan han blev färdig med gymnasiet för att kände sig trött på skolan och ville gärna genom praktik skaffa sig arbetserfarenhet vilket skulle leda till jobb. Dessutom jobbade han som volontär på en kulturförening för folk med arabisk bakgrund i fem år. Hans önskemål var att arbeta inom skolväsendet men han fick inte någon chans (förutom praktiken) att utföra sina drömmar. Skolorna i vilka han praktiserade hade för lite resurser och ingen kunde anställa honom. På sistone funderar han på att söka jobb inom industri och verkstadsbranschen som han också är duktig på. Arbetsförmedlingen kan hjälpa med anställningsstöd och han letar efter en arbetsgivare som vill anställa honom.

Haris är 48 år gammal och kom från Bosnien för 12 år sedan. Haris har en

socionomutbildning från hemlandet samt är behörig lärare i matematik och fysik. Han jobbade några år som VD för ett informationsvetenskapligt företag. Sen han flyttat till Sverige lade Haris mycket energi på språket eftersom han trodde att bra språkkunskaper kan positivt påverka jobbsökningen. Inom två år klarade han språktest TISUS12 , värderade sin utbildning och började söka jobb som motsvarar hans yrke från hemlandet. Han fick jobb i en skola som

10 _{Svenska för invandrare.} 11 _{Arbets- och utvecklingscenter}

idrottsassistent och under den tiden han jobbade på skolan, skaffade han svensk behörighet för lärare i matematik och fysik. Innan han var färdig med sin utbildning fick han anställning på en skola genom sina kontakter där han jobbar även idag. Haris tycker att hans jobb är otroligt intressant även om han är medveten om alla svårigheter som de flesta skolor har. Dessutom är han motiverad att studera vidare för att arbeta inom ledningsverksamheten på skolan. Den andra drömmen är att jobba inom gymnasiet eller högskoleutbildnings värld.

Melinda är 35 år gammal och kom från Rumänien för 11 år sedan. Hon har ett års

högskoleutbildning inom ekonomi från sitt hemland dessutom har hon 215 akademiska poängen i Sverige som innebär en fil magister i pedagogik och en fil kandidat i psykologi. För tillfället befinner hon sig på ett kontor inom AUC som praktikant där hon arbetar med många arbetssökande. Melinda söker jobb som säsong doktorand, understöts adjunkt, brobyggare, arbetsmarknadssekreterare, fritidsledare. Hennes mål är att skaffa ett jobb som ska hjälpa henne att avstå från socialbidrag som hon tillsammans med sin son lever på. Hon vill förbättra sin ekonomi, kunna planera semester och att känna sig äntligen belönad efter alla år av bekymmer och kamp för att uppnå sin dröm: högskoleutbildningen.

Elma är 38 år gammal och kommer från Kosovo. Elma har en textilingenjör utbildning från

sitt hemland och bor i Sverige sen åtta år tillbaka. Hon jobbade inom FN styrkan i Kosovo i några år. Snart efter ankomsten började hon lära sig svenska. Hon gick aldrig på SFI utan hon lärde sig språket hemma och klarade prover på Komvux. Inom kort tid blev hon mammaledig men samtidigt läste hon behörighet till högskolan. Hon sökte jobb, men fann aldrig något arbete inom sitt yrke. När hon sökte jobb som FN tjänsteman fick hon avslag på sin ansökan eftersom hon saknar utbildning till detta jobb. Hennes kunskap i flera olika språk har inte hjälpt henne att få ett fast, säkert jobb som hon strävade efter hela tiden. Hon arbetade några år som personlig assistent med ansåg inte att hennes val av arbete gjorde henne nöjd. Elma söker arbete som butikbiträde, ämbetsman inom Amnesti International och Sida men samtidigt utbildar sig till socionom. Hon valde verksamhetsutvecklig där man kan arbeta inom ett företag på utvecklingen av kommunikation mellan människor. Hennes mål i livet är ett jobb. Oavsätt om det blir före eller efter utbildning vill hon arbeta inom FN styrkan och uppnå den samma nivå av glädje och lycka som hon kände i sitt land.

Janna är 28 år gammal och kommer från Makedonien och är utbildad förskollärare från sitt

hemland. Hon kom till Sverige vid slutet av 90 talet och började läsa svenska. Efter SFI utbildningen sökte hon ett jobb och fick det på samma gång som vikarie på en förskola. När vikarie tiden gick ut, fick hon möjlighet att arbeta med utvecklingsstörda barn, men hon avstådd från detta eftersom hon inte hade någon utbildning eller erfarenhet. Vid samma tillfälle blev hennes utbildning från hemlandet värderad och hon fick en plats som behörig förskollärare där hon arbetat länge. Just under vårt arbetes gång berättade Janna att hon har nytt tjänst på gång där hon ska börja inom en månad. Jannas mål i livet att söka sig vidare och arbeta med större barn eftersom känns det som mindre krävande.

Maria är 30 år gammal och kom från Bulgarien i slutet på 90 talet. Hon är utbildad bioteknologiskt ingenjör på animaliska produkter och har jobbat i sitt hemland enbart i några månader inom yrket. Efter SFI utbildningen i Sverige läste hon vidare till gymnasiekompetens på Komvux. Därefter var hon mammaledig och har arbetat som vikarie i flera omgångar på ett känt företag för kemiska produkter men aldrig lyckats att få jobb som ingenjör. Maria arbetar idag deltid som vikarie i samma företag för kemiska produkter där även hennes man har ett heltidsarbete. Hon anser att språket inte har stor betydelse i jobbsökandet. Hennes mål i livet är att söka sig vidare till någon utbildning som skulle öka hennes chanser att få ett arbete.

Daniela kom från Makedonien under slutet av 90- talet och är utbildad förskollärare. Från

början läste hon svenska för invandrare på Lernia och därefter fortsatte hon sina studier i grundläggande svenska på Komvux. Samtidigt sökte hon jobb inom sitt yrke och lyckades efter ett år få tag i en vikarietjänst på en förskola. Efter fem månader var hon arbetslös igen och började söka jobb mer intensivt. Daniela har precis fått en tjänst som förskollärare i en förskola centralt i Malmö. Hon tycker att CV spelar inte någon roll alls eftersom hon fick sitt nuvarande jobb genom nära kontakt med rektor på förskolan. Hon är bekymrad över sina språkkunskaper och anser att ett bra språk spelar stor roll. Maria uttalar sig att hon saknar självförtroende när det gäller att söka arbete där hon skulle jobba med endast svenska barn. Hon anser att hennes dåliga ekonomi har tvingat henne att söka intensivt och att inte välja och vänta för länge på att söka ett arbete.

6. Resultat

Innan vi rapporterar det empiriska resultatet från undersökningen vill vi upplysa att vår intervjuundersökning grundar sig på några få intervjuer. Då är vi fullt medvetna om att resultatet man får från en dylik undersökning är inte statistiskt signifikant så helst ska man inte generalisera till samtliga arbetslösa i landet enbart utifrån vårt empiriska resultat. Vi avser att resultatet skall tolkas med försiktighet eftersom varje individ handlar olika inför sökprocessen, och att även våra intervjupersoner har olika attityder för vilket sätt ska man använda i arbetssökandet.

För att underlätta läsningen har vi delat in resultatavsnitet i olika fragment. I den första deltagarens sökvägar till arbete redogör vi om de olika sökstrategierna som våra intervjupersoner använde sig av. Vidare ska vi presentera även deras sökmetoder som visar hur har de gått till vägar för att skaffa ett arbete.

I det andra fragmentet Om Internet tjänster belyser vi utvecklingen av Internettjänsterna samt internetsbetydelse för våra arbetssökande.

I den tredje fragment skriver vi om några olika faktorer som visat sig påverka mer eller mindre våra intervjupersoners sökning efter arbete i både positivt och negativt bemärkelse. De faktorer som vi anser är viktiga i detta samanhang är språkkunskap, mångfald, särbehandling, arbetsmarknadsläge och socialkompetens.

6.1. Deltagarnas sökvägar till arbete

I avsnitt Tidigare förskoning har vi skrivit om Margareta Bolinders resonemang angående individuella förebyggande coping strategier. Och då syftar hon till att individen försöker förändra arbetslöshetssituationen genom till exempel att få arbete, gå kurser eller att söka sig till alternativa aktiviteter. Bolinders tes sammanfaller med större delen av vår undersökningsgrupp sätt att handla när de stäver att förändra sin arbetslöshetssituation. En del av våra intervjupersoner har redan gjort detta val där de har åstadkommit en högskoleutbildning med förhoppningar att det ska leda till arbete. En del av dem läser fortfarande dock har en del tankar inför framtiden och ser utbildning som en alternativ väg.

Melinda:” Jag har läst redan 215 p…….. jag trodde att så mer utbildning man har

desto bättre chanser för att hitta ett jobb... men så är det inte fallet…Jag sökte ju jobb hela tiden, men det var inget.. så jag fortsatte att läsa vidare.

Haris: ”Det ända sättet var att jag skulle få ett jobb som jag ville, var genom

utbildning… Därför läste jag behörighet för lärare… och här är jag idag. Min utbildning har gett mig det som jag har strävat efter..”

.

Elma: ”Jag blev motiverad att läsa vidare efter avslaget från Amnesti International. De

sa att förutom arbetserfarenhet krävs även utbildning. ....… och då sökte jag på högskolan… det var ett alternativ att uppnå det som jag vill ha…”

Maria: ”Den enda lösningen jag ser är att jag skaffar mig någon utbildning ….vad vet

jag inte! Min utbildning gav ingen resultat… Det finns inte något jobb för kemister… så jag funderar att bytta till och med yrkesområdet.

Utifrån resultaten ser vi personerna i frågan har valt olika alternativa vägar att få en anställning. Det som Bolinder påstår att individen vanligen kan använda flera olika copingsstrategier för att lösa sin situation ser vi i Haris fall. Det är inte enbart lärarbehörighet som Haris satsade på utan han gav undervisnings lektioner i data kunskap till skolpersonal på en grundskola. Syftet var att breda sin erfarenhet med förhoppningar att ska det leda till ett arbete.

Bolinder lyfte upp i sin avhandling även två olika strategier vilka sammanfaller med vårt empiriska resultat. Det handlar om aktiverings och anpassningsstrategi med vilka hon menar att individen antigen är aktiv och försöker få en balans i tillvaron eller hamnar i en passiv situation. Hennes resultat visar att majoriteten arbetslösa förväntar sig att hitta arbete, och aktivt söker efter arbete oberoende av hur länge de har varit arbetslösa dock tycks en minoritet av de arbetslösa ha anpassat sig till sin situation. Vårt resultat visar att de flesta i vår undersökningsgrupp var aktiva oavsett tiden och gjorde visa åtgärder som ledde till önskade mål. Men, en liten andel av gruppen har anpassat sig till den arbetslösa situationen vilket resulterade att de hamnar i passivitet.

Omar: ” Jag är trott på skolan och vill inte utbilda mig mer.. jag vill ha ett jobb men det

finns ingenting för mig…det är inte lönt att svara på annonser…jag kommer hitt till AUC och hoppas att de hjälper mig.. jag ska kanske bytta branschen.. ska försöka hitta något jobb inom verkstadsbranschen”

Maria ”Från början var det många ansökningar. Jag skickade till alla som jag hittat på

Internet………nu mera är det inte lönt …..jag hittar ingen jobb.”

Aktiveringsstrategi används av dem som har lediga arbeten att konkurrera om. I vårt fall är det flera som var aktiva tack vare valmöjligheterna på arbetsmarknaden. Ofta publiceras i median till exempel att det finns lediga platser för förskollärare och våra deltagare Daniela och Jana har varit aktiva och sökt intensivt. Även läraryrket efterlyses på arbetsmarknaden där våra deltagare Haris och Homma har visat en aktiv deltagande.

Bolinder skriver att anpassningsstrategi figurerar bland individer som inte har jobb att konkurrera om. Bland våra intervjupersoner är det Maria och Omar som inte har något större valmöjlighet på arbetsmarknaden. Omars juristutbildning är inte adekvat till det svenska samhället och har inga möjligheter alls att konkurrera med sitt yrke, medan Maria med sin bioteknologiska utbildning utan någon arbetserfarenhet inom yrket har svårt att etablera sig när det inte finns tillräckligt med lediga tjänster inom hennes yrkesområde.

Våra personer nämnda ovan har anpassat sig till arbetslöshetssituationen och har visat en försämrad sökaktivitet. Även Elma med sin textilingenjörutbildning har befunnit sig i den anpassningsgruppen men hon tog beslutet och förändrade sin attityd och valde en aktiv framtid. Nämligen satsade hon på socionomutbildning med tanke att förbättra sina chanser att få ett arbete.

I Bolinders resultat av undersökning av olika sökmetoder förekommer att sökstrategier påverkas av individens ålder, medborgarskap, utbildning, arbetsmotivation och ekonomisk situation. Det som har tagits upp i vår uppsats omfattar endast den ekonomiska situationen respektive arbetsmotivation dock ansåg vi de andra faktorerna som minde relevanta för vår undersökning. Ingen av dessa faktorer tagits upp i vår undersökning eftersom vi gjorde särskilt urval när det gäller utbildning hos våra intervjupersoner och urvalet av ursprungsländerna och åldern var slumpmässigt.

Som tidigare nämnts har Bolinder delat upp sökmetoder i formella och informella beroende på vilket sätt de sökande söker arbete. När det gäller att söka arbete genom Arbetsförmedlingen som en formell sökmetod visar vår undersökning att en större andel av våra deltagare har uttalat missnöje mot Arbetsförmedlingen. Då menar de den personliga kontakten med AF personal.

Biljana: ” Jag var besviken på AF, jag fick ingen hjälp alls… hundra gången försökte

jag få tag i min handläggare på AF men utan resultat. Jag hade ingen aning om vilka rättigheter jag hade efter de 5 mån vikarie…jag hade ingen inkomst…”

Haris: ”Min handläggare har hänvisat mig till ett antal jobb, bland annat att sortera

avfall på en sopstation. Jag undrade om jag kunde, som akademiker få något annat, men då fick jag inte. Sen dess ifrågasatte jag AF personalens kompetens. Jag menar att de inte har någon kunskap för matchning på arbetsmarknaden”.

Homma: ”Den enda jag fick var lite hjälp om hur man söker arbete genom

Platsbanken. Men de har inte erbjudit mig något jobb”.

Maria: ”Minna förväntning är ett bättre fungerande AF. Det jag saknat är att jag bli

skickat kanske att praktisera med min utbildning, att skaffa mig erfarenheter …om inget annat att jag vissa mig för arbetsgivare och kunna bevisa vad jag står för att jag är villig att lära mig”

Jana: ”Det var Internettjänsten som var min ena källa, jag hade inget behov av AF”.

Utifrån personernas erfarenhet konstaterar vi att det formella sökandet genom Arbetsförmedlingen inte har varit tillräckligt användbar. Däremot visat sig att ett antal av våra personer har fått anställning efter de har svarat på annons som en annan formell sökkanal. Haris, Daniela och Jana svarade på en tidningsannons som i sin tur ledde till en fasttjänst.

Vidare visar vårt resultat när det gäller de informella sökkanalerna att några av våra intervjupersoner har inhämtat information om lediga platser genom sina kontakter och direkta kontakter med arbetsgivare. I vårt fall har vi Homma som blev uppringt av rektorn på grundskolan där hon fick arbetet som slöjdlärare. Även Jana, innan hon svarade på annonsen, fick informationen om den lediga tjänsten genom en bekant som arbetat inom skolvässandet.

6.2. Om Internet

I vår undersökning har vi märkt att nästan alla våra intervjupersoner har eller håller på att söka jobb genom Internet sidor. Intervjupersoner har tillgång till Interner hemifrån vilket gör sökprocessen underlättad. Det tyder på att de har stora möjligheter för mer intensiv sökning. Vi nämnde tidigare hur våra intervjupersoner visat sitt missnöje mot Arbetsförmedlingen, men däremot vår undersökning visar att oavsett deras besvikelse blir Arbetsförmedlingens hemsida ändå den mest använda sökkanalen.

Sökaktiviteter som berör Internettjänster visar att våra intervjupersoner behärskar den nya tekniken samt att de upplever det som värdefulla sätt att söka jobb. Resultatet visar även att de som har tillgång till Internet hemma både använder fler sökkanaler och söker fler jobb, vilket tyder på att Internet har lett till allt fler söker jobb.

Omar: ”Jag använde mycket Internet i början….svarade på många annonser. Det är

praktiskt att söka jobb på detta sätt. Du kan vara hemma och söka. Jag läste en datakurs på Komvux och det hjälpte mig att använda Internet på rätt sätt”

Daniela: ” Jag spenderade alla mina lediga dagar att sitta vid datorn. Till och med min

man hjälpte mig… det är bra att man har datorn hemma så slipper man gå till Arbetsförmedlingen”.

Utifrån både AMS och vår undersökning kan vi konstatera då att: att söka jobb genom Internettjänsterna är mest dominerande metoden hos arbetssökande att skaffa sig information om vad det finns för lediga platser.

6.3. Bakomliggande faktorer som påverkar sökandet

Detta avsnitt handlar om vilka olika faktorer hade inflytande hos våra intervjupersoner i sökandet efter jobb i både positiv och negativ bemärkelse. Vi kommer att ta upp ett antal faktorer som vi ansåg viktiga som t.ex. språkkunskap, arbetsmarknadsläge, mångfald, särbehandling, kontakter och socialkompetens.

6.3.1 Språkkunskaper

Språket anses som ett grundläggande verktyg för en bra kommunikation, och arbetsgivarnas krav på språkkunskaper inom yrkesområdet är stort. En arbetssökande kan lätt bli nekad ett jobb om arbetsgivaren anser att individen har brister i det svenska språket, även om han/hon uppfyller de formella kompetenskraven. Språket är det första hindret man måste ta sig förbi när man kommer till ett nytt land för att kunna delta i samhälls- och arbetslivet. Våra intervjupersoner har olika erfarenheter när det gäller språkkunskaper i relation till en anställning.

Jana:” Jag tycker att de jobben jag har jobbat med är det mina flerspråkiga kunskaper

som hjälpte mig att bli anställd.. … mer än hälften av barnen hade invandra bakgrund vilka de flesta från ex Jugoslavien”…

Utav detta anser Jana att människor med flerspråkskunskaper har bättre förutsättningar i vissa fall. Nämligen tycker hon att hon blev anställd på grund av sina kunskaper i ex Jugoslaviska språken13_{. När det gäller kunskaper i den svenska språket, känner hon}

osäkerhet i viss mån.

Jana:” Jag sökte aldrig på Limhamn14_{… ja skulle inte ha gjort idag heller ... Jag har} ingenting att erbjuda det känns som…..neej min brytning!... jag känner mig hemma med invandra barn”

Daniela: ”Från början var det svårt……….jag ville inte skicka ansökan överallt. Jag

hade en kontakt på en förskola i Bunkeflostrand15 _{och hade jag möjligheter att åtminstone} komma in som praktikant men jag var så osäkert på grund av språket. Men inte nu längre. ”

Här ser vi hur språket har påverkat sökandet hos Janna och Daniela. De utesluter att söka arbete i särskilda områden där majoriteten av befolkningen är svensktalande. I stor sätt bedömer våra intervjupersoner dömer kunskaperna i svenska språket som rätt så viktiga när

13 _{Med ex Jugoslaviska språk menar vi serbiska, kroatiska, bosniska, makedonska och slovenska.} 14 _{Stadsdel i Malmö med svensk majoritetsbefolkning.}

det gäller att söka arbete. Det verkar som att ingen av dem har haft större bekymmer med språket, vilket vi märkte under våra intervjuer. Därför tycker vi att det är svårt att avgöra om språket har varit en avgörande faktor när arbetsgivare har nekat flera av våra intervjupersoner arbete.

6.3.2. Särbehandling

Varje kultur har sina begränsade revir av normer och värderingar och har tendenser att visa tolerans mot andra kulturer på avstånd. Fenomenet ”xenofobi”16 som betyder rädslan för det främmande kan uppstå i möten mellan olika kulturer. Det finns undersökning (Broomé m fl. 1996, sid.45) som klarlägger hur en arbetsgivare känner stor osäkerhet inför mötet med individer från främmande kulturer. Rädslan för den kulturella skillnaden tenderar ofta att många arbetsgivare undviker att anställa sökande med anat etnisk ursprung på grund av att de saknar kunskap om andra kulturer. Våra intervjupersoner har delade erfarenheter och insikter om arbetsgivarnas beteende på arbetsmarknaden. De har aldrig känt sig direkt särbehandlade, men faktumet att några av dem inte har fått något arbete väcker misstankar om särbehandling. Melinda anser att diskrimineringen finns eftersom hon aldrig varit kallad för en enda intervjun. Om hon skulle vara kallad åtminstone på en intervju skulle hon tänka annorlunda.

Melinda:” Jag har sökt över tre hundra tjänster… men jag blev aldrig kallad till en

anställningsintervju. Ibland kan man ifråga sig om det är diskriminering som ligger bakom detta”.

Maria:” Jag vet inte om det är pga. min etniska bakgrund …….eller språket men

eftersom så många ansökningar från början inte en enda intervju………..så det måste det vara något annat. Man har ju baktankar om att man är invandrare och t.o.m. med utländsk utbildning, och så konkurrerar man med unga svenskar”.

Det finns fall där arbetsgivare, utan att ha för avsikt att diskriminera, handlar på sådant sätt att resultatet uppfattas som diskriminering. De sorterar bort en del ansökningar vid en anställning för att spara tid för administrativt arbete och anställningsintervjuer. Det innebär att

via statisk diskriminering 17 kan vissa personer som arbetsgivare inte anser att de passar in, aldrig får en chans att konkurrera med andra sökande under samma anställningsvillkor. (Broomé, Per m fl. 1996) Ett sådant handlande strider mot lagens moral, nämligen att alla har rätt till ett individuellt bemötande. I Lagen om etnisk diskriminering 9 § står att läsa: ”En arbetsgivare får inte missgynna en arbetssökande eller arbetstagare genom att tillämpa en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken särskilt missgynnar personer med en viss etnisk tillhörighet.” (Se Iseskog,T. 2003 s. 99) Lagen finns men det är svårt att arbetsgivarna anmäls för statisk diskriminering eftersom praktiken visar att det är inte så enkelt att bevisa arbetsgivarens attityder och handlande mot andra etniska grupper.

6.3.3. Mångfalt

Mångfald som begrep började användas i mitten av 90-talet i samband med diskussioner om integrationspolitik samt i samband med strategier för arbetsplatsers utveckling. Utifrån ett samhällsperspektiv handlar det om jämlikhet och rättvisa på arbetsmarknaden om hur den borde vara och organiseras. Idag tyder mycket på att fokusen i det svenska mångfaldsarbetet är mest på etnicitet. (Mlekov&Widell ; 2003)

Hur lätt det är för invandrade akademiker att etableras på arbetsmarknaden beror en del på vilken attityd som politikerna och majoriteten av befolkningen har om mångfaldsarbete inom både den privata och offentliga sektorn. I vårt fall har mångfald spelat betydande roll nämligen att i verksamheterna där andelen av våra intervjupersoner är verksamma har positiva inställningar mot mångfaldsarbete.

Janna: ” Det stått i deras annons att de jobbar för mångfald ……..Jag vet inte om det var det som avgjorde att jag fick jobbet! Kanske…….men det känns bättre när man svarar på sådant annons, man känner sig inte särbehandlat på något sätt.”

Vår studie visar att en del företag inom kommunen visar uppmärksamhet för etnisk mångfald bland sina anställda. Men det är svårt att säga om just mångfaldsarbete var avgörande för personernas anställning. Det gå bara att spekulera.

6.3.4. Ansökningshandlingar

Ansökningshandlingar uppfattas ofta som en viktig del i hela sökprocessen. En ansökan anses som det första bilden av det sökande, med vilken kommer han/hon kommer att konkurrera med andra kandidater. Ansökningens innehåll bör innefatta de existerande kunskaper och så bra som möjligt formulerade egna beskrivningar. Det ska få arbetsgivaren övertygad om att du är rätt person för jobbet och att du verkligen är intresserad av arbetsuppgifterna. ( AMS webbsida)

Samtliga deltagare i vår undersökningsgrupp anser att CV skrivandet och det personliga brevet spelar en betydande roll.

Jana:” Jag tycker att en CV ser faktiskt ganska snyggt ut med en rad olika

meritförteckning …absolut viktigt är hur ett personligt brev är skriven …det ska locka arbetsgivaren med något…att du bli kallat på intervju åtminstone”.

Haris:” Jag gjorde en CD skiva där jag presenterade mitt liv… min utbildning,

ursprung, arbetslivserfarenhet, min familj… jag skickade den till olika arbetsgivare och sen dess blev jag kallad till anställningsintervjun.. Så det har funkat förl min del.

Melinda ”Jag tycker att det är ganska viktigt hur ett personligt brev är skriven. Det är

första kontakten med arbetsgivaren………meritförteckningarna likaså . Det säger åtminstone lite om dig själv, om du har jobbat eller inte”.

Elma har sagt även att hon fick hjälp av Arbetsförmedlingen om hur man skriver en CV och ett ansökningsbrev. Ammar säger att det är viktigt hur en ansökan är skriven att den ska anpassas till det jobbet man söker. I stor sätt anser våra intervjupersoner att

ansökningshandlingarna kan vara avgörande att man bli kallad på intervju vilket i sin tur kan påverka anställningsprocessen.

6.3.5. Social kompetens

Idag pratas ofta i anställningssammanhang om sociala kompetensen, om individens förmåga att kommunicera och fungera med andra människor. Fenomenet har på senare tiden haft allt större betydelse vid anställning av personal på många arbetsplatser. Många arbetsgivare tar inte beslutet utifrån den sökandes kompetens och färdigheter Snarare tittar de på de personliga egenskaper, attityder och hur den sökandes presenterar sig själv.

Vår studie visar att våra intervjupersoner anser att fenomenet s.k. social kompetens är viktig vid anställning. De är fullt medvetna om att arbetsgivare bedömer i viss mån utifrån personens förhållningssätt och hur personen uppför sig under anställningsintervjun. Janna uttalat sig att hon fick en känsla att det var ”hennes sätt att vara” och hennes personlighet som avgjorde att hon fick det sista arbetet. Men däremot finns bland våra intervjupersoner de som aldrig har varit kallade på anställningsintervju. De har aldrig haft chansen att berätta personlig om sig själva och påverka arbetsgivaren beslut. I dessa fallen har sociala kompetensen inte spelat någon roll och kunde inte påverka positivt anställnings process.

6.3.6. Kontakter

Flera intervjupersoner berättar om att kontakter varit betydelsefulla i arbetssökandet. Samtliga har på något sätt mer eller minde varit hjälpta av nära vänner och bekanta. Maria har i alla tillfälle hon vikarierat på företaget för kemiska produkter fått hjälp av sin make. Nämligen hennes man jobbar i samma företag. Jannas första jobb var genom en bekant som arbetar inom skolväsendet. Haris skapade sina kontakter genom dataundervisningen han gav till skolpersonalen. Lika så har direkta kontakter med arbetsgivaren varit aktuella hos våra personer. Homma fick direkt kontakt med rektorn på skolan efter radiointervjun hon ställde upp. Melinda har också uttalat sig att hon har skaffat många kontakter sen hon börjat praktisera på AUC och det återstå att se om det kan resultera med något arbete.

Vi kom fram till att våra intervjupersoner värderar högt kontakter som en viktig påverkansfaktor i anställningsförlopp.

7. Analys

Vi har använt Anthony Giddens teori som underlag till detta analysavsnitt som tar upp individens strävan efter självidentitet, livsstilar och livsplanering.

Giddens skriver att individen ständigt ställs inför nya val och samt som utvecklas nya livsstilar för att underlätta valsituationen och på så sätt skapar man ett handlingsmönster att hålla sig till. Individens livsstil reflekterar en bild av individens självidentitet och är viktig element i livsstilsorienteringen.. Med livsstilar menar han praktiska vanor där rutinerna införlivats i klädvanor, matvanor, handlingssätt och umgängesmiljöer. Redan från ankomsten till Sverige har våra intervjupersoner ändrat sina gamla livsstilar och försökte anpassa sig till den nya omgivningen. De flesta av de har varit avgränsade i sina valmöjligheter inom

livsstilsområden, vilket begränsade deras möjligheter att utveckla sin självidentitet i önskad riktning. De var mer eller mindre tvungna att förändra sin självidentitet på arbetslivsområdet och gjort radikalt livsplanering.

Enligt Giddens anses livsplanering som en av mest viktiga strategierna i en värld av alternativa livsstilmöjligheter. Större andel av våra intervjupersoner har genom valet av att utbilda sig i helt nytt yrkesområde har gjort en förändring i sin livsplanering. Eftersom chanserna att få ett arbete inom sitt yrke var väldigt små så valde de att studera och förbättra sina möjligeter för arbete. Förutom det anser vi att deras utbildning är grundläggande element i skapandet av deras nya självidentiteten.

I teoriavsnittet tog vi upp även Humankapitalteori vilken tyder på att individen investeringar i humankapital genom t.ex. utbildning för att förbättra sina framtida möjligheter. Det instämmer med vår undersökning. Så som vi nämnde innan att en större del av våra deltagare har valt att utbilda sig vidare och förbättra möjligheter på arbetsmarknaden. Deras högskolestudier anses som en investering i human kapital med vilka de förväntar sig en bra ekonomisk avkastning.

Däremot har vi en av våra intervjupersoner som inte vill satsa på vidare utbildning p.g.a. religiösa förbud mot lån. För att låna pengar från CSN för vidare studier motstrider enligt honom mot deras religiösa uppfattningar. Han påstå att vissa muslimer lever efter principen att man aldrig får låna pengar mot ränta. Det kan vi inte dra slutsatser för alla muslimer utifrån hans resonemang men det skulle vara intressant att undersöka problematiken.

Under avsnittet om teoribakgrunden behandlade vi även sökteori vilken tyder på att chansen få ett arbete bestäms av individens eget beteende, arbetslöshetsperiodens längd och

arbetsmarknadsläget. Individen själv påverkar sina chanser att hitta jobb dels genom sökintensiteten och dels av sökmetoder han/hon använder.

Vår undersökning visar att sökintensitet hos våra intervjupersoner berodde på deras ekonomiska tillstånd. De som var bättre ekonomiskt ställda tenderade minskad sökintensitet däremot dem som hade sämre ekonomi sökte i betydligt större utsträckning. Omar och Maria hör till den gruppen som hade en trygg ekonomi som har påverkat deras sökintensitet vilket resulterades att de blev passiva i arbetssökandet. Omar är socialbidragstagare men utifrån våra uppfattningar anses han som ekonomiskt trygg. Dock Maria säger:

”Jag har A-kassa nu ……..och jobbar i mellan ……..så jag får nya dagar hela tiden. Det känns bra och tryggt för tillfällt ……….men det är inte lösningen ”.

Maria anser att A-kassa ger henne en trygghet men samtidigt känner hon orolighet inför framtiden att det är inte någon lösning för hennes arbetskarriär.

Melindas dåliga ekonomi som ensamstående mamma har påverkat hennes sökintensitet också. Resultaten blev en aktiv sökning där hon skickade mer än trehundra ansökningar över hela landet. Även Daniela har visat en aktiv sökning under ett helt år eftersom hon inte hade någon inkomst samtidigt som hennes man blev arbetslös. Hennes omständigheter tvingade henne att söka aktivt inom sitt yrkesområde vilket lede mot slutet till att hon fick en anställning.

När det gäller Haris fall ställde AF krav på honom att välja mellan alternativen att antigen acceptera jobbet som sopsorterare eller förlora han sin socialersättning. Situationen har tvingat honom till en aktiv sökning som resulterade i ett arbete mot slutet.

Enligt sökteorin kan chanserna att få jobb påverkas av reservationslön eller d.v.s. lönen som arbetssökande kräver för att acceptera ett erbjudande. Detta påstående stämmer inte med våra resultat. Ingen av våra intervjupersoner ställde krav när det gäller lönesättning. Idag är det ganska tufft på arbetsmarknaden med stor konkurrens så det är inte bra ”läge” att

löneförhandla. De känner tacksamhet för att har ett arbete överhuvudtaget. Janna t.ex. arbetar fortfarande efter treårs arbetserfarenhet under ingångs lönesättningen men med tanken på omständigheterna är hon nöjd.

Sökteorin säger att sökaktiviteten styrs även av arbetsmarknadsläge och då menas med tillgängliga platser på arbetsmarknaden. Om det finns några att konkurrera om. Visa försämrade omständigheter kan leda till en försämrad matchning mellan de arbetslösa och

vakanser. Vi har redan nämnt i avsnitt Resultat om hur detta förefaller med vår undersökningsgrupp om hur arbetsmarknadsläge med en försämrad matchning kan påverka sökaktiviteten hos de arbetssökande. De personer som hade ett efterfrågat yrke t.ex. förskollärare hade något att konkurrera om medan t.ex. jurist, textil och bioteknologiskt ingenjör hade dåliga valmöjligheter när det gäller konkurrensen.

8. Diskussion

Syftet med undersökningen har varit att studera om vilka olika sökstrategier och sökmetoder som används av arbetslösa för att hitta arbete på den svenska arbetsmarknaden. Vi valde att speciellt inrikta oss mot utländska akademiker som kom under 90-talet och undersöka i vilken utsträckning används de rationella sökstrategierna av invandrare och samtidigt ta hänsyn till de olika faktorerna som påverkat i sökandet.

Utifrån intervjuarna fick vi intryck av blandade känslor hos våra intervjupersoner beträffande deras valmöjligheter på arbetsmarknaden. Både besvikelse och tacksamhet. En del var tvungna att byta sitt yrke och har förlorat mycket tid för att skaffa sig svenskkompetens medan en del var tacksamma för att de fick chansen att uppnå sina mål, som de inte hade möjlighet att göra i sina länder. Personligt tycker vi att det är väldigt positivt speciellt för oss invandrare att vi har dem möjligheter att välja och förändra det man inte har haft chans att uppnå i sitt hemland. Men det är våra personliga åsikter.

Å andra sidan är det inte så svårt att förstå invandrarna i Sverige som uttalar sig kritiskt angående arbetsmöjligheterna. Det finns hinder som skapar svårigheter för dem att integreras i samhället och att göra sig hörda på arbetsmarknaden. Själva integrationsprocessen redan vid ankomsten i Sverige upplevs som trög och ta det tar längre tid att lära sig språket som är den viktiga faktorn för att få ett arbete. Även om de har en hög formell utbildning från sitt hemland, är det ofta svårt för dem att få en anställning inom sitt yrke.

Våra intervjupersoner har visat sitt missnöje mot Arbetsförmedlingens personliga kontakt med de sökande men å andra sidan den mest dominerande sökkanalen för deras del är AF Internettjänster. Vi anser att våra intervjupersoner inte tar hänsyn till att webbtjänsterna är en del av AF verksamheten och ett annorlunda sätt att erbjuda hjälp under arbetssökprocessen.

Idag lever vi i ett mångkulturellt samhälle och ofta är vi nyfikna på olika främmande kulturer. Man försöker undersöka och förstå det främmande för att undvika att grunda sina kunskaper på fördomar. Även vi, trots att vi är invandrare, riskerar att våra insikter om de andra kan leda oss till kategorisering och generalisering av individer från andra etniska grupper. Vi anser att det är ganska viktigt för oss som studie- och yrkesvägledare att bekanta oss med andra kulturer och livsstilar, skaffa oss kunskap om hur andra är och uppträder, för att undvika att våra egna sökanden känner sig särbehandlade.

Tidigare i resultatavsnittet nämnde vi om Bolinders resultat om att de arbetslösa inte tenderar att passiviseras med tid i arbetslösheten eftersom de långtidsarbetslösa inte söker arbete i mindre omfattning än de korttidsarbetslösa. Men det intressanta resultatet från vår undersökning visar att det inte så fallet. Två av våra långtidsarbetslösa deltagare har hamnat i en passiv situation där de inte söker i samma utsträckning som i början. Men här ligger andra påverkarfaktorer bakom också. Brist på pengar och arbetsmotivation spelar också stor roll: de som har mindre pengar söker mer intensivt ett arbete och individen med högre arbetsmotivation söker mer intensivt arbete. Utifrån Bolinders studie har visat sig även att sökbeteendet förändras och att arbetslösa blir allt mer aktiva så närmare blir de tillfället att förlora A-kassan ersättning. Vi anser att det ska finnas ett incitament som en motivering och drivande kraft för arbetssökande att söka arbete.

Men dagens konkurrens ute på arbetsfälten är stor och lägger man allt mer vikt på sökstrategi och olika sökvägar. Frågan om hur man ska hitta ett jobb och hur ska man klara den hårda kampen har blivit allt mer viktig för invandrarakademikerna. Vår undersökning visar att deltagarna har anpassat sitt sökbeteende till sina reella möjligheter att hitta ett jobb. Alla har på något sätt hittat individuella sätt att hantera arbetslösheten. Delvis genom komplettering av sin utländskutbildning, genom praktikplatser och delvis genom att skapa ett kontaktnät.

Oavsett vilken sökmetod de använder anser de att kontakterna är allra viktigaste faktorn som avgör om man får ett arbete. Men hur den riktiga verkligheten ser ut idag är det svårt att säga. Är kontakterna den avgörande faktorn för anställning är det bara att spekulera. Vi avser en djupare undersökning inom området skulle kunna leda till en bättre förståelse. På det sättet utmanar vi till en vidare forskning med syfte att breda ut kunskaperna inom ”problematiken”.