Femårskör och skolövergång - Femårskör som förberedelseaktivitet inför skolstarten

BARN–UNGA–SAMHÄLLE

Examensarbete i fördjupningsämnet

Barndom och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Femårskör och skolövergång

Femårskör som förberedelseaktivitet inför skolstarten.

Pre-school choir as preparation activity before formal schooling

Chalink Ahmed

Riina Björkdahl

Förskollärarexamen 210hp

Datum för slutseminarium 2018-08-30

Examinator: Jutta Balldin

2

Förord

Vi är två studenter från Malmö universitet som går på förskollärarutbildning med

musikprofil och är särskilt intresserade av femårskör som en förberedelseaktivitet för alla femåringar som ska börja i förskoleklassen. Utgångspunkten för detta examensarbete är våra egna intressen och erfarenheter av femårskör, och vi har skrivit examensarbetet tillsammans. Vi har också genomfört observationer och intervjuer tillsammans. Vi har under processen med arbetet delat våra tankar med varandra och har lärt mycket av varandra.

Vi vill tacka alla barnen och pedagogerna som har varit med och hjälpt oss att titta närmare på hur en fungerande femårskör introduceras och organiseras i förskolan.

Vi vill också tacka vår handledare Hilma Holm som har väglett oss genom detta examensarbetet med sina tankar och kommentarer.

3

Sammanfattning

Syftet med vår undersökning är att förstå och analysera hur femårskör genomförs för att förbereda förskolebarn inför skolstarten. Vi observerade när barnen övade sång och var med när kören hade genrep samt gjorde fyra olika gruppintervjuer med barnen och pedagogerna. Det empiriska resultatet analyserades med hjälp av begreppet proximal utvecklingszon och sociokulturell teori. Studien visar att barn lär och utvecklas genom samspel med varandra samt att gemensam sång är ett värdefullt redskap för att utveckla olika förmågor hos barnen. Gemensam sång och deltagande i femårskören ökar barnens självförtroende och självsäkerhet samt skapar glädje och samspel mellan barnen.

Nyckelord: femårskör, förberedelseaktivitet, förskola, gemenskap, gemensam sång, sociokulturellt perspektiv.

4 Innehållsförteckning

1. Inledning………5

1.1 Syfte och frågeställningar………7

2. Teoretiskt perspektiv……….8

2.1Sociokulturell perspektiv………..…...8

2.2 Den proximala utvecklingszonen………..……..9

3. Tidigare forskning……….11

3.1 Skolförberedelse……….….……11

3.2 Övergångsprogram……….….12

3.3 Gemensam sång……….….13

3.4 Musik och kropp………....….14

4. Metod……….…...…16 4.1 Urval……….…….16 4.2 Genomförande……….………17 4.3 Observation……….17 4.4 Barnintervjuer……….18 4.5 Pedagogintervjuer………...…………19 4.6 Forskningsetiska principer……….……….19 4.7. Bearbetning av material……….20

5. Resultat och analys………..…….…….21

5.1 Observation av körövning………..…21

5.2 Vad säger pedagogerna om femårskören och övergången till förskoleklassen….23 5.3 Vad säger barnen om femårskören och övergången till förskoleklassen……..….28

6. Diskussion……….…31

6.1 Resultatdiskussion………...……31

6.2 Metoddiskussion………33

6.3 Förslag på vidare forskning………34

Referenser………..35

5

1. Inledning

Enlig Skolverket är förskoleklassen obligatorisk för barn som fyller sex år från och med höstterminen 2018. Att börja förskoleklass efter sommaren betyder nya miljöer, nya

människor och nya rutiner och det är inte lätt för alla barn att hantera. Dunlop och Fabian (2002) visar i sin studie att övergångsprogram är viktiga och bidrar till att förbereda förskolebarn för skolans krav och utmaningar. Men olika förskolor har olika metoder för att förbereda barnen inför skolstarten, exempelvis genom femårsgruppen eller

skolförberedandegruppen eller skolgruppen. Även om det finns olika benämningar har alla har samma mål - att förbereda barnen inför övergången till förskoleklass på bästa sätt genom olika aktiviteter. Barnen kan syssla med språk, matematik, gymnastik eller teknik samt med musik och andra estetiska uttrycksformer. Ett sätt att förbereda barn är att skapa en femårskör.

Femårskör är en av många aktiviteter som underlättar och förbereder förskolebarn inför skolstarten. Den första femårskören i Malmö bildades 1986 i Kirseberg och idag har många förskolor sin egen femårskör. Barn från olika förskolor i samma område övar samma sånger, först separat i varje förskola. Därefter träffas alla grupperna en eller två gånger och övar tillsammans och till sist har de en stor konsert där vårdnadshavare och syskon kan komma och lyssna. Tanken med femårskören, enligt Fryklund och Wennerberg (2014), är att genom att delta i femårskören i förskolan kan barnen utveckla och utforska sina sångröster tillsammans. Samtidigt är barnen som deltar i femårskören som förebilder för yngre barn i gemensam sång på förskolan. Femårskör är ett bra sätt för barn från samma skolområde att träffas och bekanta sig med varandra innan de börjar i den gemensamma

förskoleklassen. Om slutkonserten hålls i den blivande skolan är detta en bra möjlighet för att känna in skolmiljön (Fyrklund & Wennerberg, 2014).

I Läroplanen står det att:

6

fritidshemmet för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar från förskolan till förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. (Lpfö 98, 2016, s.13).

Enligt Läroplanen för förskolan (2016) lyfts samverkan mellan förskola och skola fram den som pedagogerna tycker är viktigt och kan hjälpa barnen senare med övergången till förskoleklassen. Det ska finnas olika samarbetsformer för att göra övergången från förskolan till förskoleklassen så smidig som möjligt för att barnen ska få bästa möjliga start i förskoleklassen.

Eftersom vi har stort intresse för musik och barns möjligheter inför skolövergång vill vi

undersöka femårskören som förberedelseaktivitet inför skolstart. Just musikens och körens roll i övergången har vi inte hittat mycket forskning om. Det är därför av intresse att höra barnens och pedagogernas uppfattningar om femårskör samt hur förskollärare beskriver och gör femårskören just förberedande.

7

1.1. Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att förstå och analysera hur femårskör genomförs för att

förbereda förskolebarn inför skolstart. För att kunna nå vårt syfte med studien använder vi följande frågeställningar:

• Hur beskriver pedagogerna syftet med femårskören?

8

2. Teoretiskt perspektiv

I vår undersökning har vi valt att använda Lev Vygotskijs (1886 - 1934) sociokulturella perspektiv, som det beskrivs av Säljö (2006). Vi hänvisar även till Vygotskijs proximala utvecklingszon, som Strandberg (2006) har beskrivit den, för att den proximala

utvecklingszonen passar bäst till vårt syfte när det gäller förberedelseaktiviteter inför skolstarten. Vi har valt att använda sociokulturell teori för att senare i vårt analys visa hur barn som deltar i femårskören lär sig nya saker med hjälp av samspel och kommunikation.

2.1. Sociokulturell perspektiv

Kommunikation och samspel är viktigt enligt sociokulturellt perspektiv. Den ryska pedagogen Lev Vygotskij (1886 - 1934) menar att alla förmågor som barnen har -

intellektuella, sociala med mera - har sina rötter i sociala relationer och att allt lärande är socialt. Vygotskij menar också att samspel är lärande och utveckling (Strandberg, 2006). Enligt Säljö (2014) är kommunikativa processer centrala i sociokulturellt perspektiv. Säljö (2014) menar att individen blir delaktig i kunskapen genom kommunikation med andra, och han betonar att kommunikativ praktik och fysisk verksamhet är viktigt när man vill kunna något (till exempel läsa, rita, sjunga). Säljö (2014) menar också att barnen ständigt utvecklas och har möjlighet att appropriera (ta över och ta till sig) kunskaper från andra i samspelssituationer. I sin bok Mind in society skriver Vygotskij:

Every function in the child's cultural development appears twice: first on the social level; first between people (interpsychological), and then inside the child (intrapsychological). This applies equally to voluntary attention, to logic memory, and to the formations of concepts. All the higher functions originate as actual relations between human individuals (Vygotskij, 1978, s.57).

9

Här menar Vygotskij att den interaktionella miljön är den viktigaste källan till utveckling och lärande. Allt som barn har tagit till sig i den interaktionella miljön, i samspel, bearbetar de senare inuti sig själva. Enligt Strandberg (2006) är samspel den viktigaste källan till lärande och med hjälp av samspel kan barnets eget tankearbete äga rum.

2.2. Den proximala utvecklingszonen

Ett centralt begrepp i Vygotskijs teori är den proximala utvecklingszonen. Strandberg (2006) beskriver den proximala utvecklingszonen på följande sätt:

Utvecklingszonen handlar om att enskilda barnet överskrider sin aktuella förmåga genom att lösa problem med hjälp av den vuxnes vägledning eller i samarbete med en fiffig kompis. Själva zonen är ett rum, en vidare värld, som skapas genom samarbete. Utvecklingszonen är fiffiga kompisars lust att hjälpa varandra (Strandberg, 2006, s.54).

Vygotskij beskriver utvecklingszonen som avståndet mellan vad barn kan prestera ensamma utan något stöd och vad barn kan prestera med vuxnas eller kompisars hjälp. Säljö (2014) menar att med hjälp av assistans och handledning kan barn ofta lösa problem som är svåra att klara på egen hand. Han pekar också på två olika utvecklingsstadier och menar att det första utvecklingsstadiet är när barnen klarar sig självständigt utan hjälp. Det andra utvecklingsstadiet handlar om barn som behöver hjälp eller vägledning från andra mer erfarna personer. Tillsammans med andra upptäcker barnet vad det är han/hon kan och vad barnet är på väg att lära sig. Enligt Vygotskij utvecklas barn genom interaktion med andra människor och interaktionen börjar redan i spädbarnsålder. Senare i förskolan och skolan lär sig barn tillsammans med andra barn och vuxna, och i detta samspel utvecklas barns förmåga att uppfatta och förstå andra samt klara sig i olika sociala situationer. Enligt Vygotskij och andra pedagoger är utbildningens uppgift att ge barn upplevelser inom deras proximala utvecklingszon och därigenom uppmuntra och främja deras inlärning.

Samspel mellan människor är grundläggande för all utveckling och allt lärande. Alla former av samspel mellan barn och vuxna samt mellan barn och barn kan skapa en kraftfull

10

aktiviteter tillsammans med andra hänger samman med individens tänkande, öppnar oändligt många fler praktiska pedagogiska dörrar än det perspektiv som vänder sig inåt till individens hjärna.” (Strandberg, 2006, s.49). Strandberg (2006) betonar att barn utvecklas genom samspel och kontakt med andra.

11

3. Tidigare forskning

I detta kapitel skriver vi om skolförberedelse och övergångsprogram samt om gemensam sång och rytmik, och vi har valt att ta upp forskning om övergången och musik separat. Det finns ingen tidigare forskning om femårskör eller deras roll att förbereda förskolebarn inför skolstart. Därför har vi valt att undersöka femårskörsaktivitet inför övergången för att det är ett sätt av flera olika sätt för att förbereda barnen inför skolstarten. I detta kapitel hänvisar vi till flera tidigare studier. Ackesjö (2016), Watson och Lum (2012) och Dunlop och Fabian (2002) behandlar alla på samma sätt hur man kan förbereda förskolebarn inför skolstarten och vilka problem som kan uppstå när det gäller barnens övergång till

förskoleklass; Angelo och Saether (2014), Ehrlin (2015), Fagius (2007) och Ruud (2002) lyfter fram hur den gemensamma sången väcker gruppkänsla hos barnen, stärker

gemenskap samt bidra till socialisation, utveckling och lärande; Björkstrand (2002), Fagius och Larsson (1990), Granberg (1994) och Fagius (2007) tar upp om hur kroppsrörelsens betydelse för musikinlärning, koncentration, motorik och koordinationsförmågor utvecklas hos barn. Forskningen har också visat hur rörelse och musik är mycket betydelsefullt för barns utveckling och lärande samt hur rytmik och rörelse är en metod för att lära sig musik med kroppens hjälp.

3.1. Skolförberedelse

Ackesjö (2016) skriver om vad det innebär att börja skolan, att barnen lämnar det trygga och bekanta för att möta det okända, nya platser, människor och regler. Skouteris, Watson och Lum (2012) skriver i sin artikel om problematisk övergång och menar att övergången är viktig för barnen och deras förmåga att anpassa sig till den nya situationen. De menar också att problematisk övergång kan påverka barnens kunskapsmässiga och sociala utveckling i framtiden. Dunlop och Fabian (2002) pekar också på några problem som kan uppstå med skolstarten. De konstaterar att några förskolebarn inte har några

12

som en plats där barn måste sitta stilla och uppträda tyst. Barn med sådana tankar och känslor står i hög risk för skolrelaterad ångest och nervositet.

3.2. Övergångsprogram

Det finns inga nationella riktlinjer för hur övergången mellan förskolan och skolan ska genomföras. Alla förskolor har olika metoder för att involvera barn som börjar

förskoleklass under hösten. Man kan kalla metoderna för olika namn (femårsgruppen, skolförberedelsegruppen, skolgruppen) men alla har samma syfte - att förbereda barnen inför skolstarten. Några barn anpassar sig snabbt till nya situationer, andra behöver tid att separera sig från förskolan och gamla rutiner. Vissa barn tycker att det är svårt med stora förändringar och behöver hjälp. Genom att skapa en grupp för barn som börjar skolan under hösten kan pedagogerna tydliggöra för barnen att förskoleåren snart är slut, de hjälper barnen att “packa ryggsäcken” med olika minnen, upplevelser och erfarenheter och arrangerar olika roliga aktiviteter (Ackesjö, 2016). Läroplanen i förskolan (2016) uttrycker att “när barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den

särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden” (Lpfö 98, 2016). Enligt Dunlop och Fabian (2002) skulle övergångsprogram förbereda förskolebarn för skolans krav och utmaningar och strategier och övergångsprogram kan genomföras före och under skolans början.

Något av det som har mest inverkan på lärande är miljön. Om miljön är bekant är barnen mer benägna att anpassa sig till nya krav och förväntningar. När barn är beredda att göra övergången till skolan får de mer självförtroende och har större möjligheter att lyckas (Dunlop & Fabian, 2002). Därför är det viktigt dels att pedagogerna i förskolan och skolan samarbetar med varandra, dels att barnen har möjlighet att besöka skolan och lära känna den nya miljön. Detta kan kallas “en mjuk övergång”. Ackesjö (2016) beskriver en mjuk övergång “som en fram-och-tillbaka-process där barnen får möjligheter att pendla över gränser mellan olika skolformer och olika gemenskaper på olika arenor innan de träder in i “det nya”” (Ackesjö, 2016, s.149). Hon menar att genom förskolebarnens återkommande besök i skolan, genom samtal i förskolan och genom barnens egna reflektioner reviderar

13

barnen sina förväntningar om förskoleklassen. Enligt Ackesjö (2016) ger barnens återkommande besök i skolan barnen en bra möjlighet att tolka och omtolka den nya miljön och de nya utmaningarna.

3.3. Gemensam sång

Den gemensamma sången erbjuder ett sammanhang och en gemenskap där den

individuella rösten inte hamnar i fokus. Min röst är lika viktig som din och tillsammans skapar de ett gemensamt musikaliskt uttryckssätt där allas röster påverkas och formas av varandra (Fryklund & Wennberg, 2014). Söderman och Riddersporre (2012) beskriver hur musik är en integrerad och viktig del i barns utveckling och samspel samt något speciellt att avnjuta, utöva och utveckla. Enligt Läroplanen i förskolan (2016) är pedagogernas uppdrag att lära barnen “att skapa och kommunicera med hjälp av sång och musik, bild, drama, rytmik, dans och rörelse” (Lpfö 98, 2016). Angelo och Saether (2014) betonar att musik och gemensam sång i förskolan bidrar till glädje, trivsel och gemenskap samt att det är ett bra sätt att arbeta med t.ex. matematik, språk och socialisation.

Fagius (2007) hävdar att alla kan utveckla sin sångförmåga och sjunga tillsammans. Genom gemensam sång ökar man tryggheten i sin personlighet samt ökar självsäkerheten och självförtroendet. Barnen blir därmed säkrare i livet och får bättre resultat i skolan. För att barnens musik- och sångförmåga ska utvecklas så bra som möjligt måste grunden läggas hos barnen så tidigt som möjligt – hemma, på förskolan och i skolan. I dagens samhälle behövs sången för att ge kraft och gemenskap. Det är viktigt att förvalta denna resurs väl. Körsången är ett värdefullt redskap för att förstärka dessa förmågor hos barnen. Enligt Abrahamsson och Wennberg (2015) hjälper gemensam sång att öka trygghetskänslan och den ger barnen uttryck av ett demokratiskt samhälle där “varje person har en röst och alla kan delta på lika villkor oavsett klass, kön och etnicitet” (Abrahamsson & Wennberg, 2015, s.30). Balic och Hansson (2014, s.13) betonar att varje röst är viktig:

Sången är ett universellt, ursprungligt mänskligt uttryck och rösten är ett instrument som alla människor har tillgång till. I gemensam sång möts många olika röster och bildar en

14

helhet. På så sätt blir körsång en bild av ett demokratiskt samhälle: varje röst räknas och varje röst behövs. Förutom de demokratiska aspekterna tränas även lyhördhet och samarbete med andra i den gemensamma sången (Balic & Hansson, 2014, s.13).

Ruud (2002) skriver att gemensam sång kan skapa en bra lösning på förhållandet mellan gruppen och individen eftersom sången kan ge upplevelsen att individen kan ge ett eget bidrag till gemenskapen.

3.4. Musik och kropp

Kroppen är ett verktyg som individen behöver stämma och träna. Fagius (2007) menar att när vi lär känna vår kropp bättre och är medvetna om våra uttryck kan vi bli tydligare i vår kommunikation. Enligt Fagius och Larsson (1990) var det den schweiziske

musikpedagogen Emile Jaques-Dalcroze (1865–1950) som i början av 1900-talet visade på kroppsrörelsens betydelse för musikinlärning. Det var två svenska rytmikpedagoger, Kerstin Linzander och Mats Norman, som prövade att tillämpa rytmikens idéer i barnkör i Sverige. De ville få möjligheten att få rösten och det kroppsliga uttrycket att samarbeta. Enligt Granberg (1994) är rytmiken mycket mer än bara rytm, rörelse och musik. Barnets utveckling sker samtidigt inom många områden till exempel motorik, kommunikation, rytm, musik och glädje. Rytmikövningar kan få en fantastisk effekt som stödjer barnets utveckling och lärande.

Fagius (2007) påpekar också hur inte bara barnens motorik tränas och utvecklas under olika musikaktiviteter utan även språket, intellektet och koncentrationsförmågan. I början var rytmik en metod att lära musik med hjälp av kroppen, men kombinationen av musik och rörelse stödjer hela barnets utveckling.

Björkstrand (2002) skriver om ordet ngoma, som betyder musik, trumma, fest, sång och dans. Ngoma, som nämndes i rytmiktexten, innebär en sammansmältning och en

15

helhetsupplevelse. Rytmiken ngoma ger djupa upplevelser och erfarenheter som barnen bär med sig hela livet.

16

4. Metod

Vi valde att göra en empirisk studie där vi undersökte hur en femårskör genomförs och hur den som förberedelseaktivitet förbereder barnen inför skolstarten.För att få en djupare förståelse för hur en femårskör genomförs i förskolorna utfördes kvalitativa intervjuer och observationer när barnen och pedagogerna hade sångövningar. Med tanke på att samla pedagogernas samt barnens synpunkter om femårskören intervjuades pedagogerna och barnen efter sångövningen. Barnens och pedagogernas intervjuer spelades in. Alvehus (2013) skriver att “intervjuer framstår som en nästan oundgänglig metod när det gäller att försöka ta reda på hur människor tänker, känner och handlar i olika situationer” (Alvehus, 2013, s.80). Vi valde att inte intervjua enstaka barn utan genomförde en gruppintervju med barngruppen. Vårt syfte var att ta reda på hur barnen tillsammans tänkte och tyckte kring femårskören och då fungerade en gruppintervju bättre.

4.1. Urval

Vi vet inte exakt hur många förskolor i Malmö som har femårskör och det var svårt att hitta information om detta. Genom våra egna erfarenheter hittade vi två förskolor i Malmö som har femårskör. Båda förskolorna ligger i ett lugnt bostadsområde och har fyra avdelningar, två avdelningar för barn 1–3 år och två avdelningar för barn 3-5 år. I varje avdelning för barn 3–5 år var en pedagog ansvarig för barnen som deltog i femårskören och de

pedagogerna intervjuade vi. Barnen som vi observerade och intervjuade var de barn i åldern 5–6 år som börjar förskoleklass till hösten.

17

4.2. Genomförande

Vi genomförde två olika observationer av sångövningar i förskolorna och också under genrepet i lokalen där femårskörens slutkonsert skulle äga rum. Vi genomförde tre gruppintervjuer med totalt 14 barn och två djupintervjuer med fyra pedagoger. Vi

genomförde intervjuerna i förskolan direkt efter barnen hade övat sångerna med syftet att vi kunde fånga barnens emotioner och tankar bättre. Under intervjuerna spelade vi in samtalet med mobiltelefoner. Doverborg och Pramling-Samuelsson (2012) betonar att det är viktigt för analysen att samtalet ska spelas in. När man väljer att anteckna istället för att spela in hinner man inte att skriva ner allt barnen säger. Vi gjorde likadant när vi

intervjuade pedagogerna - intervjuerna genomfördes i förskolans lokaler efter vi hade intervjuat barnen. Samtliga intervjuer spelades in.

Förskola A - i körövningen medverkade 13 barn (5–6 år gamla) och 2 pedagoger. Förskola B - i körövningen medverkade 19 barn (5–6 år gamla) och 2 pedagoger. Efter körövning med femårskören pratade vi med barngruppen och förklarade att vi vill intervjua dem. Vi fick barnens tillstånd innan vi började med intervjuerna och det resulterade att i förskolan A hade vi nio barn att intervjua och i förskolan B hade vi med fem barn.

4.3. Observation

I förskolan A observerade vi barnen och pedagogerna tillsammans under genrepet till konsert. Barnen och pedagogerna stod i en stor ring, ansikte mot ansikte samt lyssnade och gjorde de rörelser och gester till musiken som pedagogerna visade under sångövningen. Vi kunde se glädje, rörelse och språkligt samspel mellan barnen och pedagogerna. Barnen och pedagogerna hade ögonkontakt med varandra hela tiden så att de inte tappade

18

koncentrationen under övningen. Alla var delaktiga i gruppen och hade roligt tillsammans. Deras glädje smittade av på oss när vi observerade dem som passiva observatörer.

I förskolan B observerade vi också barnen och pedagogerna under sångövningen. På den här förskolan stod barnen bredvid varandra tillsammans med en pedagog och en annan pedagog stod framför barnen och lärde ut sångerna. Pedagogen som lärde barnen sången gjorde kroppsrörelse, rytmik och gester till musiken under övningen. Barnen var inte lika koncentrerade och delaktiga som barnen på förskola A och samspelet var annorlunda. Barnen hade inte ögonkontakt med varandra och det var istället lite förvirrande för barnen att titta på pedagogen och samtidigt titta på kompisen som stod bredvid för att härma kroppsrörelserna. Barnen var ändå glada och de hade roligt tillsammans. Under observationen antecknade vi vad pedagogerna sa till barnen samt våra tankar om observationen.

4.4. Barnintervjuer

Vi intervjuade nio barn på förskola A direkt efter observationen. Vi delade upp barnen i två grupper. Grupp ett bestod av totalt fem barn och i grupp två hade vi fyra barn som var ensamma med oss inne i ett rum utan pedagogerna. Eftersom pedagogerna inte var med var barnen blyga, några pratade och några av dem var tysta.

I förskolan B var det totalt fem barn som vi intervjuade direkt efter observationen. Denna gång bad vi en av pedagogerna från sångövningen att vara med barnen under intervjun och vi märkte att barnen var mer trygga och aktiva med att svara på våra frågor.

Vi hade förberett intervjufrågorna som vi använde när vi intervjuade barnen. På bägge förskolorna spelade vi in samtalet med mobiltelefoner under intervjun. Efter intervjun lyssnade vi på inspelningen och transkriberade samtalet.

19

4.5. Pedagogintervjuer

Vi intervjuade två pedagoger i förskolan A och två pedagoger i förskolan B och bägge intervjuerna var 35-40 minuter långa. Vi genomförde intervjuerna direkt efter vi hade intervjuat barnen och vi spelade in samtalet under intervjun. Pedagogerna medverkade och svarade på alla våra intervjufrågor. Vi hade förberett intervjufrågorna som vi hade lämnat till pedagogerna en vecka innan intervjudagen. Efter intervjun lyssnade vi på inspelningen och vi transkriberade samtalet.

4.6. Forskningsetiska principer

De viktigaste principerna enligt Vetenskapsrådet är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2017).

• Informationskravet. Det innebär att man måste informera alla deltagande i processen om syftet och genomförande. Vi informerade förskolechefen,

pedagogerna och vårdnadshavarna om vårt projekt och syftet med projektet. Alla hade också tillgång till våra kontaktuppgifter så de kunde kontakta oss om de hade några frågor.

• Samtyckeskravet. Det betyder att man måste ha samtycke från alla som är deltagande i processen. Vi lämnade samtyckesblankett till pedagogerna som lämnade ut dem till vårdnadshavarna. Innan vi började vår observation förklarade vi också vårt syfte för barnen och när det gäller intervjuerna så hade vi bara med de barn som ville medverka.

• Konfidentialitetskravet innebär att ingen individ ska kunna identifieras i examensarbetet. Alla deltagarna samt förskolorna i vårt arbete är anonyma, förskolorna kallas “förskola A” och “förskola B” och vi nämner inga namn i vårt examensarbete.

20

• Nyttjandekravet. Det betyder att allt insamlat material kommer endast att användas för aktuell studie. Allt samlat material (inspelningar och anteckningar) har vi använt enbart för studiens syfte. Efter bearbetning kommer allt insamlat material att

förstöras.

4.7. Bearbetning av material

Under intervjuerna spelade vi in samtalet. Enligt Alvehus (2013) finns det för- och nackdelar med att spela in intervjuer. ”Inspelningen kan störa den intervjuade och kännas som en

begränsning i hur öppen hon eller han kan vara” (Alvehus,2013, s.85). Vi upplevde att inspelning inte störde varken pedagogerna eller barnen och att alla pratade fritt. Vi kände att vi fick med allas åsikter, erfarenheter och tankar. Det menar också Alvehus (2013) som skriver att

“intervjuer framstår som en nästan oundgänglig metod när det gäller att försöka ta reda på hur människor tänker, känner och handlar i olika situationer” (Alvehus, 2013, s.80).

Direkt efter intervjuerna satte vi oss ner, lyssnade på inspelningen tillsammans och

transkriberade texten. Med utskrivna intervjutexter och våra egna anteckningar som vi gjorde under observationer började vi analysera och bearbeta vårt material. Vi läste texterna många gånger och försökte att hitta olika mönster och kategorier som vi kan använda senare. Efteråt kopplade vi intervjutexterna till teorier vi hade använt samt till tidigare forskning.

21

5. Resultat och analys

I detta kapitel presenterar vi resultat och analys I vår studie. Vi har valt följande disposition: vi börjar med analys av observation av körövning i bägge förskolorna och sedan analyserar vi samlat material från intervju med pedagogerna och med barn med hjälp av teorier från tidigare kapiteln.

5.1. Observation av körövning

När pedagogerna har bestämt att ha femårskör, börjar de öva sångerna med barnen. Första veckorna övade pedagogerna med barnen i sin egen avdelning, efter några veckor började de öva tillsammans med andra avdelningar en gång i veckan. Två veckor innan

slutkonserten skulle alla barn från de förskolorna som medverkar i femårskören träffas där slutkonserten skulle äga rum.

I vår observation märkte vi hur miljön spelar en viktig roll när pedagogerna övar med femårskören. I förskolan A hade barnen övning i ett stort öppet rum. Alla barn stod i en ring tillsammans med pedagogerna och hade bra ögonkontakt med varandra när de sjöng och gjorde rörelserna. Vi märkte att barnen var glada och koncentrerade och fick stöd från pedagogerna eller kompisarna när de inte kunde rörelserna eller glömde sångtexten. Barnen kände ett stort socialt sammanhang och gemenskap.

I förskolan B hade de också övningen i ett stort öppet rum, barnen stod längs väggen, bredvid varandra och mittemot fönstret, men istället för att titta och imitera pedagogen tittade de på de andra barnen som lekte på gården. Vi tycker att det tog bort barnens koncentration och så småningom började de bli rastlösa och ville gå ut istället.

22

I bägge förskolorna märkte vi hur barnen samarbetade med varandra, de fick stöd från pedagogerna samt från kompisarna när de övade sångerna och rörelserna tillsammans. Under observationer uppmanade pedagogerna barnen att lyssna på sångtexterna för att uttala rätt ord. Pedagogerna nämnde senare att genom att lyssna noggrant och härma texten lär barnen sig att uttala nya ord rätt och tydligt samt utveckla språket.

Barnen lyssnar ju jättebra, vi tränar på detta ju varje dag i olika situationer. När vi övar sångerna lyssnar vi ibland sångerna många gånger så att barnen kan komma ihåg texten. Om där finns svåra ord så förklarar vi detta först. (Förskola A)

Vi var också med i genrepet där alla barn från olika förskolor som är med i femårskören samlades i lokalen där de ska ha slutkonsert för alla som vill komma och lyssna. Här märkte vi hur barnen, som inte känner varandra, samspelade och kommunicerade med varandra och med pedagogerna under övningen. Vi kände kraften som gemensam sång har, barnen stöttade varandra, var glada och aktiva.

Pedagogerna hade övat sångerna med barnen redan innan så barnen kunde sjunga med direkt. Pedagogerna var engagerade, de sjöng högt och tydligt, stöttade barnen när de inte kunde rörelserna och visade en gång till eller övade med barnen. För flera av barnen är femårskören deras första erfarenhet att sjunga i en sån stor kör med många deltagande och det är en bra möjlighet för pedagogerna att förklara för barnen vad kören är och vad som är bra när man sjunger i en kör.

Vi sjunger ju i samlingen också men det kallar vi inte “kören”. Vi pratar ju också om vad en kör är, att det är när många sjunger tillsammans, att det kommer publik för att lyssna. Skillnaden är ju att vi ska uppträda. (Förskola A)

Som pedagogerna nämnde sjunger de med barnen också på samlingen, men då kallas det inte “kören”. På samlingen har barnen mer inflytande och de har möjlighet att välja sånger själva. Ehrlin (2015) menar att med samlingen använder pedagogerna sånger som redskap för att träna språk och skapa gemenskap. I kören finns också kommunikation och samspel,

23

men barnen bestämmer inte vilka sånger de ska sjunga. Syftet med femårskören är att barnen ska samarbeta, lära sig nya sånger och sedan uppträda inför publiken. Barnen lär sig ju sångerna på samlingen också, men de ska inte uppträda.

Fagius (2007) betonar att det är pedagogernas uppgift att utveckla barnens röster, lära barnen att sjunga med rätt teknik och rätt klang.

Man ska sjunga starkt och tydligt utan att skrika, ni måste andas med magen. (Förskola A)

Pedagogerna nämnde också att när man sjunger i kören måste man öva på sången innan konserten. Björkstrand (2002) hävdar att övning stärker barnens självkänsla och identitet samt ger barnen skicklighet, trygghet och balans i förhållande till sig själv och andra, eget och andras utrymme.

5.2. Vad säger pedagogerna om femårskören och

övergången till förskoleklassen

En av våra frågor till pedagogerna var följande: Ser ni femårskören som en social aktivitet och alla pedagogerna vi intervjuade tyckte så.

De är ju tillsammans. Barnen har ett stort sammanhang när de övar tillsammans på nya låtar. Det känns som de tycker att det är kul. Barnen har ett riktigt samspel där tillsammans när vi övar. Och det är bra samarbete mellan avdelningar, sammanhang med andra i den åldern. (Förskola A)

De tyckte att det är bra för barnen att vara tillsammans och samarbeta med andra, ha det roligt genom att sjunga med andra barn samt träffa barn från andra avdelningar. Alla pedagogerna nämnde begreppet gemenskap många gånger. Deras åsikt var att genom att delta i femårskören känner barnen stor gemenskap och styrka som gemensam aktivitet kan

24

ge. Enligt Vygotskijs sociokulturell teori påverkar samspelet och gemensamma aktiviteter barnens uppfattningsförmåga samt gör att de klarar sig bättre i olika sociala situationer. Detta kan hjälpa barnen senare i förskoleklassen när de träffar nya barn och nya miljö.

Det är viktigt att barnen står inför andra, samarbetar och är tillsammans med andra så att barnen kan känna kraften av många - att vi är tillsammans, det kan man ta ju över i många andra sammanhang. Tillsammans är vi starka! (Förskola A)

Musik, gemensam sång är bästa sättet att skapa nya relationer och hitta nya kompisar. Musik hjälper barnen att kommunicera med varandra. (Förskola B)

Vygotskij menar också att människors samspel inte bara är en metod som kan stödja lärande och utveckling. Enligt Strandberg (2006) innebär samspel lärande och utveckling. Om vi vill lära barnen i kören hur de ska sjunga måste vi med andra ord utveckla ett

“samspel med barngruppen som ska träna på nya låtar” eftersom det är genom tydliga yttre sociala interaktioner vi skaffar oss kompetens.

Strandberg (2006) menar också att grunden i människors utveckling är social kompetens. Alla förmågor som barnen har - sociala, emotionella och intellektuella - har sina rötter i sociala relationer och barnens förhållande till världen är framför allt relationen med andra människor. Pedagogernas åsikt var att femårskören fungerar utmärkt som en social

aktivitet och med hjälp av Vygotskis sociokulturella teori och den proximala utvecklingszonen lär barnen nya sånger med pedagogernas och kompisars hjälp.

En annan fråga som ställdes till pedagogerna var: På vilket sätt hjälper femårskören barnen inför skolstarten? Alla pedagogerna kom överens om att femårskören spelar en stor roll i barnens övergång i förskoleklassen. Det skapar en trygghet hos barnen, de känner

sammanhang, trygghet och stimulans i den sociala gemenskapen inför skolstarten:

…att känslan av gemenskap, empati och ta hänsyn och få sin plats att stå där, sjunga och lyssna på de andra. Det är ramarna som är jätteviktiga och förbereda barnen inför livet och skolan. (Förskola A)

25

Dunlop och Fabian (2002) visar hur förskolebarn ser övergången till skolan. Ofta uppfattar barnen att de förväntas uppträda på ett visst sätt i skolvärlden. Pedagogerna såg också femårskören som ett stöd för att förberedda femåringar senare i skolvärlden så att de kan våga redovisa i klassen och träffa nya kompisar från andra ställen samt förstärka barnens sociala gemenskap i skolvärlden. “Styrka, glädje, självständighet, mod, tålamod, trygghet, gemenskap, självkänsla” - alla dessa funktioner är viktiga när barnen börjar skolan och enligt pedagogerna kan barnen ta med sig det från femårskören. Pedagogerna anser:

…att femårskören kan hjälpa barnen inför skolgången senare, att de ska våga stå och redovisa i klassen och träffa nya kompisar från andra ställen. Skolans värld är ju okänd och helt

annorlunda. Självkänsla, att de ska uppträda och visa upp sig inför folk. Man får stöd från andra som står bredvid och andra hjälper mig. Så känner man gemenskap. Det är samspel hela tiden. Känslan att jag tillhör i denna gruppen. (Förskola B)

Ackesjö (2016) hävdar att barnen anpassar sig snabbare i den nya skolmiljön om de gör övergången tillsammans med en vän. Ackesjö (2016) har också skrivit om “mjuk

övergång”, om förskolebarnens besök och/eller återbesök till skolan för att ge barnen en bra möjlighet att lära känna skolmiljön. Enligt pedagogerna hade barnen från båda förskolorna erfarenhet av skolan eftersom de gjorde skolbesök tillsammans med pedagogerna, tittade på lokalerna, fick information om skolan och träffade barnen och lärarna från förskoleklassen. Alla pedagogerna var överens om att femårskören är ett bra sätt att hjälpa barnen att lära känna nya kompisar och skapa nya relationer.

Vår analys visar att när pedagogera pratade om femårskören som förberedelseaktivitet inför skolstarten menade alla att detta har en stor betydelse för barnen. Med femårskörens hjälp växer barnens självkänsla och sociala förmågor. Barnen lyssnar bättre på andra, samarbetar mer och på detta vis förbereder pedagogerna barnen för skollivet. Alla dessa förmågor är användbara senare när barnen börjar skolan.

Vi frågade pedagogerna: Varför är det bra att ha med rörelse och rytmik tillsammans med sång? Enligt pedagogerna hade alla sånger med rytmik och rörelse för att öka barnens

26

koncentration så att de ska lära sig sångtexterna snabbare:

Rörelserna har vi med från början. Det verkar så att barnen lär sig sångtexterna snabbare när vi gör rörelserna. Första gången sjöng vi bara sångtexten, men när vi gjorde rörelser till sången kändes det att barnen lärde sig sångtexterna snabbare. Det finns ju koppling mellan motorik och tal. Det blir ett helt annat engagemang med rörelse. Man sjunger med hela kroppen. När barnen gör rörelser kopplar de och sätter i kroppen på något annat sätt . Andningen också blir annorlunda när barnen ska upp och ner och sjunga. Det finns också ett samspel i rörelser när man skickar pussar eller vinkar till varandra det blir en annan kontakt genom rörelserna. (Förskola A)

Fagius (2007) menar att när barnen rör sig till musiken utvecklas många olika förmågor hos barnen t.ex. motorik, koordination, kroppsuppfattning, rumskänsla och balans. Att lära känna sin kropp är också identitetsskapande, viktigt för barnens självförtroende samt hjälper barnen att skapa en god självbild. Pedagogernas syfte med femårskören är att barnen samarbetar och samspelar med varandra, men det är inte det enda syftet. Genom rytmik utvecklar också barnen sin motorik, koncentration, självkänsla, språk och balans.

En annan fråga som ställdes till pedagogerna var: Vad tror ni - vilka erfarenheter tar barnen med sig från femårskören? Pedagogerna på förskolan A svarade följande:

Vi tror att barnens deltagande i femårskören kan stärka barnens självförtroende, att dom har fått uppträda, att visa upp sig inför publiken. Det viktigaste att de ska samarbeta och vara tillsammans. Man kunde ju se från barnets ansikte att de var glada, de hade ögonkontakt med varandra under övningen. Barn som inte är så säkra - man ser att barn liksom blommar upp, någon som är osäkert är mer “tuffare” efter vi har övat. Barnen öppnar sig i kören. (Förskola A)

Pedagogerna trodde att genom att deltaga i femårskören kan det stärka barnens

självförtroende när de ska uppträda och visa upp sig inför publiken. De menade dock att det inte är pedagogernas mål. Det viktigaste i deras mål är att förbereda barnen inför skolstarten genom att barnen vågar uppträda, samarbeta, samspela, lära sig lyssna, följa instruktioner och vara tillsammans med varandra så att barnen kan känna kraften av många. Vygotskij menar att lärande är en interaktiv process och han betonar att det är ett

27

“samarbete” mellan barnet och den vuxne. Samtidigt menar han att läraren både är utmanare och deltagare (Strandberg, 2006). Enligt pedagogerna är det viktigt att sjunga tillsammans och påverka barnens positiva känslor:

Det är bra att ha femårskören i förskolan för att genom detta kan vi väcka intresse hos barn och dom får den “jag kan” - känsla och “vi kan” - känsla. Att jag klarar allt och att tillsammans klarar vi allt. Styrka. Glädje. Självständighet. Mod. (Förskola B)

Enligt Strandberg (2007), som beskriver den proximala utvecklingszonen, är det meningsfullt med samspel eftersom detta är grunden till allt lärande. Pedagogerna såg femårskören som en zon för proximal social utveckling, den förstärker barnens kunskaper i sång och musik, men också gemensamma kunskaper och handlingar. Alla dessa upplevelser erbjuder barnen på olika sätt socialt stärkande erfarenheter och därmed förbereder dem för möten med nya människor, miljöer och utmaningar.

Pedagogerna hade också stort förtroende och hopp att femårskören är som ett första steg inom musikvärlden och att några barn fortsätter senare i musikskolan eller skolkören:

Man hoppas ju också att några barn fortsätter senare i skolkören eller musikskolan, går in i musikens värld liksom. (Förskola A)

Social verksamhet genom musiken fortsätter efter förskolan. Lilestam (2006) menar att när barnen fortsätter att sjunga eller lära sig att spela något instrument är musiken en del av barnets liv. Det sociala livet i kören eller i bandet är lika viktigt som musiken själv, där man har sina kompisar. Fagius (2007) menar att när vuxna individer musicerar med unga människor ser man hur de vågar och hur de öppnar sig. Sångröster och musik väcker glädje samt får dem att samspela, kommunicera och samarbeta med andra. Sångröster och musik är livets uttryck för alla.

28

Målet med musik och sång är att barnen ska bli delaktiga i ett kommunikativt uttryck. Enligt Ehrlin (2015) är musik på så sätt “ett redskap för att skapa social och språklig

gemenskap” (2015, s.124). Pedagogerna såg femårskören som en förberedelseaktivitet och redskap inför skolstarten. Vidare menar Ehrlin (2015) att ”Genom att sjunga, rimma, klappa, dansa och röra sig till musik blir kommunikation både verbal och kroppslig i ett gemensamt uttryck. För att vilja och våga kommunicera krävs det att barnen känner trygghet och lust” (2015, s.124). Genom gemensam sång uppmuntrar pedagogerna barnen att öppna upp sig, att känna sig trygga och uppträda inför andra.

Vi har kommit fram till att gemensam sång tillsammans med rytmik och rörelse i femårskören är ett bra sätt för barnen att träna på att samarbeta, samspela, koncentrera sig, lyssna och följa regler och instruktioner senare i skolan. Analysen visade också att samspel mellan barnen och

pedagogerna har en stor betydelse eftersom barnen lär sig nya saker och utvecklar nya förmågor och kompetenser genom detta. Femårskören är också som ett första steg att väcka barnens intresse till musikens värld.

5.3. Vad säger barnen om femårskören och övergången

till förskoleklassen

Som vi nämnde tidigare valde vi först att observera och sedan intervjua barnen direkt efter övningen. Vårt syfte med barnintervjuer var att få fram barnens tankar, intressen och vad de tycker om femårskören. En av våra frågor var: Gillar ni att sjunga i kör? Barnen i båda förskolorna tyckte att det var roligt att sjunga tillsammans med andra kamrater i gruppen.

- Gillar ni att sjunga i kör?

- Jag har sjungit i min avdelning förr och jag tycker att det är kul att sjunga i kören. Jag gör mitt bästa.

- Är det roligare att sjunga ensam eller i kören?

- Det är roligare att sjunga i kören, men det är lite svårt. Det är svårt att lyssna. (Förskola A)

29

Barnen pekade också på några svårigheter när det gäller att sjunga tillsammans. De tyckte att sångtexterna var för svåra ibland samt att det var svårt att lyssna på sången och träna samtidigt.

- Vissa låtar är jag inte jättebra på. Jag kan inte hela texten. Men jag gillar det väldigt mycket.

- Vad ska man göra då?

- Man kan sätta igång det igen och härma rösten. Och jag har dom i min sånglista. (Förskola A)

Vissa barn behöver mer hjälp än andra när det gäller att lära sig nya saker, men med pedagogernas hjälp och uppmuntran har barnen större möjlighet att lyckas. För att barn ska lära sig sång finns det många olika didaktiska metoder pedagogerna kan använda. Med pedagogernas hjälp, men också med kamraternas hjälp, lär sig barn nya sånger snabbare, vilket kan kopplas till Vygotskij och den proximala utvecklingszonen.

För att underlätta lärandeprocessen hade alla sångerna i femårskörens repertoar rörelser. Detta bidrog till, menade pedagogerna, att barnen var mer koncentrerade och lärde sig sångtexterna snabbare, samtidigt som barnen tyckte det var roligt. Fagius (2007) beskriver hur olika musikaktiviteter tränar och utvecklar inte bara barnens motorik utan även deras språk, intellekt och koncentrationsförmåga. Kombination av musik och rörelse stöder hela barnens utveckling.

Vi var också intresserade av hur barnen såg på om femårskören kunde hjälpa dem inför skolstarten samtidigt som vi märkte att frågan om detta var lite svår för barnen.

- Vad gör man i skolan?

- Läxor och matematik och sånt. Man lär sig och man är på rast och man gör läxor. (Förskola B)

Barnen hadde grundläggande uppfattning om vad skolan är, de visste att man gör läxor och har rast. Ackesjö (2016) skriver om en norsk undersökning där barnen som började i

30

förskoleklassen hade stereotypa föreställningar om skolan. Exempelvis tänkte barnen att förskolan är lekbaserad och skolan är undervisningsbaserad. Barnen i undersökningen var också oroliga för att de skulle skiljas från sina förskolevänner.

Vår analys visar att barnen verkligen gillade att delta i femårskören. Att sjunga med andra barn och att ha stöd och hjälp från pedagogerna och kamraterna var något som barnen tyckte mycket om. Några barn tyckte att det var svårt att lyssna på sångtexterna, de hörde inte texterna tydligt och behövde pedagogernas hjälp. Analysen visar att med hjälp av rörelserna lär barnen sig sångtexterna snabbare. När det gäller femårskörens betydelse för övergången till skolan var det svårt att få svar från barnen. De visste att de skulle börja skolan snart fast de hade inga förväntningar när det gäller skolan.

31

6. Diskussion

I detta kapitel diskuterar vi resultatet med hjälp av teorier, tidigare forskning i samband med studiens syfte och frågeställningar. Syftet med denna studie är att förstå och analysera hur femårskör genomförs för att förbereda förskolebarn inför skolstart. För att besvara syftet med studien använder vi följande frågeställningar:

• Hur beskriver pedagogerna syftet med femårskören?

• På vilka sätt kan musik (körsång) vara till hjälp i övergången mellan förskola och skola?

6.1. Resultatdiskussion

Som tidigare nämnts är femårskörprocessen ett stöd för att förbereda alla femåringar i förskolan inför skolstarten så att de ska ha en mjuk, trygg och säker övergång till

förskoleklassen. Genom att delta i femårskör skapar barnen relation med andra barn, barn som de möjligtvis börjar skolan tillsammans efter sommaren. Ackesjö (2016) menar att barn kan tillvänja sig snabbare vid skolmiljön när de börjar förskoleklass tillsammans med en vän.

Pedagogernas perspektiv var att femårskör skapar trygghet hos barnen. Den sociala gemenskapen gör att de känner sammanhang, trygghet och stimulans inför övergången. Vår observation visade att deltagande i femårskören ledde till att barnen kände glädje och trygghet. De lyssnade på varandra och på pedagogerna och utvecklade samarbetsförmåga, språk och koordinationsförmåga. Femårskör hjälper barnen att uppträda inför publiken, det ökar deras självsäkerhet och deras självförtroende, samtidigt som de under

körövningen tränas i att lyssna noga på sångtexterna och kommunicera med andra. Pedagogerna anser att körövningen, när barnen uttalar ord och begrepp rätt och tydligt och följer instruktioner, gör att de kan klara sig bättre i klassen och få bättre resultat senare i skolan.

32

I femårskören möts barn från olika förskolor; de övar tillsammans och uppträder

tillsammans. Enligt Vygotskijs sociokulturella teori utvecklas barn genom interaktion med andra människor. Olika typer av samspel mellan barn och vuxna kan skapa olika sociala förmågor som samspel, kommunikation och samarbete. Pedagogernas perspektiv är i enlighet med sociokulturell teori när det gäller femårskören som social aktivitet. Enligt pedagogerna är femårskör ett bra sätt för barnen att samspela med varandra och träffa nya kompisar under övningen.

Barnen lär och utvecklas i samspel med andra. Pedagogerna anser att barnens deltagande i femårskören kan utveckla olika förmågor hos barnet till exempel förmåga att samspela samt kommunikations- och koncentrationsförmågan. Dessutom tränas lyhördhet, att följa instruktioner, språk och samarbete. Allt detta utvecklas i den gemensamma sången. Enligt den proximala utvecklingszon lär barn sig och utvecklas genom samspel med andra. Fagius (2007) skriver om att gemensam sång är ett värdefullt redskap för att utveckla olika

förmågor hos barn och att gemensam sång ökar barns självförtroende och självsäkerhet. Gemensam sång skapar glädje och samspel mellan barnen. Enligt pedagogerna kan samspel och samarbete i kören tillsammans med att barnen uppträder och visar upp sig inför publik öka barnens självförtroende, självsäkerhet, självkänsla och gruppkänsla i den

gemensamma sången. Alla pedagogerna var enhälliga att alla dessa förmågor som

förskolebarn har förvärvat genom att delta i femårskören kan hjälpa de senare i skollivet. Under observationen var barnen aktiva och delaktiga. Enligt pedagogerna är det viktigaste i deras uppdragsmål att barnen samspelar och samarbetar med varandra samt att samspelet bidrar med positiva känslor till gruppen. Att våga visa upp sig inför andra och delta i den sociala gemenskapen stärker barnens självförtroende och självkänsla. Genom att stärka barnens gruppkänsla och samarbetsförmåga kan det påverka de jobbiga situationerna senare i skolan. Ehrlin (2015) hävdar att gemensam sång ökar trygghetskänslan och ger barnen intryck av ett demokratiskt samhälle, där “varje person har en röst och alla kan delta på lika villkor oavsett klass, kön och etnicitet” (Holmberg, 2014, s.9).

33

Musik och rörelse hör intimt ihop med varandra. Att använda rörelse och rytmik till sång och musik kan förbättra koncentrationen och påverka lärandet på ett positivt sätt. Enligt pedagogerna utvecklades barnens motorik och de koncentrerade sig bättre och lärde sig sångtexterna snabbare när de började använda rytmik och rörelse till musiken under övningen. Fagius (2007) menar också att under musikaktiviteterna tränas och utvecklas inte bara motorik utan även språk, intellekt och koncentrationsförmåga. Samtidigt kan rytmik och rörelse till musik stödja hela barnets utveckling.

Alla pedagogerna var enhälliga med att syftet med femårskören är att barnen lär sig

samarbeta och samspela med varandra samt att de lär sig nya sånger. Fagius (2007) skriver om glädjen som barnen finner när de musicerar tillsammans. Det märkte också

pedagogerna som beskrev hur barnen “öppnade sig” i kören och att de vågade mer. Pedagogerna såg också femårskören som barnens första steg inom musikvärlden och de hade ett stort hopp om att barnen ska fortsätta att musicera senare i skolan eller i musikskolan. Fagius (2007) nämner också att grunden till barnens musikutveckling ska läggas så tidigt som möjligt och att detta är pedagogernas uppgift.

6.2. Metoddiskussion

I undersökningen om femårskören valde vi att observera och utföra kvalitativa intervjuer med barnen och pedagogerna som var involverade i femårskören. Observationen gick bra på båda förskolorna och under observationen antecknade vi mycket men hann inte att anteckna allt vi ville. Det svåraste som vi upplevde under intervjun med barngruppen i förskola A var att barnen inte var aktiva med oss. Eftersom ordinarie pedagog inte var med kände sig barnen inte trygga under intervjun. Barnen kände inte igen oss, några av dem var blyga och några var tysta. Samtidigt hade barnen svårt att sätta ord på sina egna känslor och upplevelser. Vi kunde inte få ett helhetssvar om barnens tankar, intresse och förståelse om femårskören.

34

Vi upplevde inte samma svårighet i förskola B, eftersom vi bestämde att en ordinarie pedagog skulle närvara med barnen under intervjun. Barnen i förskola B var mer öppna, trygga och svarade aktivt på våra frågor. Intervjuerna med pedagogerna var inte heller enkla att utföra. På båda förskolorna var pedagogerna inte experter på körsång och hade inte heller tidigare jobbat som körledare. Vi var två studenter som ställde frågor till pedagogerna kring femårskören. De svarade öppet och aktivt på våra frågor utifrån deras erfarenheter och mål kring femårskören. Några av pedagogerna i förskola A upplevde intervjufrågorna som kluriga att svara på, men inte på förskola B.

Om vi skulle göra om observationerna hade vi filmat eller spelat in barnens sångövning så att vi inte skulle missa barnens emotioner och pedagogernas kommentarer. Vi hann inte att anteckna allt som vi tyckte var viktigt när vi observerade. När det gäller intervjufrågorna anser vi att det är optimalt att pedagogerna svarade muntligt på våra frågor. Om svaren hade varit skrifliga hade det förmodligen påverkat resultatet och vi hade inte fått så utförliga svar, samt vi hade inte kunnat använda följdfrågor.

6.3. Förslag på vidare forskning

Vi anser att det finns många intressanta perspektiv att forska vidare om kring femårskören, skolövergången och gemensam sång. Om vi hade haft mer tid skulle vi till exempel forskat vidare om musikens betydelse för hälsan hos barn med speciella behov.

35

Referenser:

Abrahamsson, Stina & Wennberg, Stina (2015). Rösträtt - barns rätt till musik på barns villkor. Hofvander Trulsson, Ylva & Houmann, Anna (red.) (2015). Musik och lärande i barnets värld. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Ackesjö, Helena (2016). Övergångar mellan skolformer: kontinuitet och progression från

förskola till skola. Första upplagan Stockholm: Liber

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber

Angelo, Elin & Sæther, Morten (2014). Barnet och musiken: en introduktion i musikpedagogik

för förskollärare. 1. uppl. Malmö: Gleerup

Balic, Sofia & Hansson, Daniel (2015). Rösträtt - barns rätt till musik på barns villkor.

Hofvander Trulsson, Ylva & Houmann, Anna (red.) (2015). Musik och lärande i barnets värld. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Björkstrand, Carita (red.) (2002). Barnvisan: funktion och användningsmöjligheter. [Jakobstad]: Center för barnpedagogisk forskning vid institutionen för barnpedagogik, pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi

Dunlop, Aline-Wendy & Fabian, Hilary (2002). Transitions in the Early Years: Debating

Continuity and Progression for Young Children in Early Education [Elektronisk resurs].

Routledge

http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=nlebk&AN=80344&site=ehost-live&ebv=EK&ppid=Page-__-1

36

Doverborg, Elisabet & Pramling Samuelsson, Ingrid (2012). Att förstå barns tankar:

kommunikationens betydelse. 4., [rev.] uppl. Stockholm: Liber

Ehrlin, Anna (2015). Musik i förskolan. Hofvander Trulsson, Ylva & Houmann, Anna (red.) (2015). Musik och lärande i barnets värld. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Fagius, Gunnel & Larsson, Eva-Katharina (red.) (1990). Barn i kör: idéer och metoder för

barnkörledare. Stockholm: Verbum

Fagius, Gunnel (red.) (2007). Barn och sång: om rösten, sångerna och vägen dit. Lund: Studentlitteratur

Granberg, Ann (1994). Småbarnsrytmik: lek och rörelse till musik. 1. uppl. Stockholm: Liber utbildning

Holmberg, Ylva (red.) (2014). Rösträtt: musik på barns villkor. 1. uppl. Stockholm: Gehrman

Fryklund, Ellinor & Wennberg, Stina (2014) Gemensam sång. Holmberg, Ylva (red.) (2014).

Rösträtt: musik på barns villkor. 1. uppl. Stockholm: Gehrman

Lilliestam, Lars (2006). Musikliv: vad människor gör med musik - och musik med människor. 2. rev. uppl. Göteborg: Ejeby

Läroplan för förskolan Lpfö 98 (2016). Stockholm: Skolverket. http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Ruud, Even (2002). Varma ögonblick: om musik, hälsa och livskvalitet. Göteborg: Ejeby

Skolverket [Elektronisk resurs]. (2018-). Stockholm: SkolverketTillgänglig på Internet:

37

Skouteris, H, Watson, B & Lum, J (2012). Preschool children´s transition to formal schooling: The importance of collaboration between teachers, parents and children. Australasian Journal of Early Childhood. 37: 4. Tillgänglig:

https://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/13502930285208981?needAccess=true

Strandberg, Leif (2006). Vygotskij i praktiken: bland plugghästar och fusklappar. Stockholm: Norstedts akademiska förlag

Säljö, Roger (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur

Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur

Vetenskapsrådet https://www.vr.se/

Vygotskij, Lev Semenovič (1978). Mind in society: the development of higher psychological

38

INTERVJUFRÅGOR

Barn

Gillar ni att sjunga i kören? Varför? Varför inte? Kan du berätta vad är det du gillar mest?

Hur känner du dig när du sjunger? Tycker du att det är bra för dig?

Tycker du att det hjälper dig på något sätt? Vad lär du dig av körsången?

Hittar du nya kompisar i femårskören?

Tror du att sjunga i kören hjälper dig när du börjar skolan? På vilket sätt?

Pedagogerna

Har ni någon bakgrund av att sjunga i kör tidigare? Vad innebär det för femåringar att sjunga i kör?

På vilket sätt hjälper femårskören barnen inför skolstarten? Ser ni femårskören som en social aktivitet?

Vilka erfarenheter tar barnen med sig från femårskören?

Kan gemensam sång hjälpa barnen som känner sig utanför gruppen på något sätt? Vilka utmaningar kan uppstå med femårskören?

39

På förskollärarutbildningen vid Malmö universitet skriver studenterna ett examensarbete på sjätte terminen. I detta arbete ingår att göra en egen vetenskaplig studie, utifrån en fråga som kommit att engagera studenterna under utbildningens gång. Till studien samlas ofta material in vid förskolor, i form av t.ex. intervjuer och observationer. Examensarbetet motsvarar 15 högskolepoäng, och utförs under totalt 10 veckor. När examensarbetet blivit godkänt publiceras det i Malmö universitets databas MUEP

(http://dspace.mah.se/handle/2043/599).

Datum

Samtycke till barns medverkan i studentprojekt

Vi heter Riina Björkdahl och Chalink Ahmed och studerar till förskollärare med musikprofil i Malmö universitet och vi ska skriva vårt examensarbete om femårskören.

Vi ska undersöka hur gemensam sång påverkar barnen, hur kan medverkande i femårskören hjälpa barnen att förbereda sig inför skolstarten och vilka erfarenheter tar barnen med sig från

femårskören. Vi är också intresserade av pedagogernas syn på femårskör och vad är det som pedagogerna tycker är viktig med detta projekt. Vårt mål är också att fånga och beskriva barnens och pedagogernas känslor och emotioner som dem upplever när dem sysslar med femårskören. Vår metod är att besöka förskolan och observera barnen och pedagogerna när de övar sångerna. Efteråt ska vi intervjua barnen och pedagogerna och spela in samtalet.

Genom att skriva under detta samtycke godkänner du/ni att ditt/ert barn dokumenteras av oss på det sätt vi har beskrivit inom ramen för våra studier. Det insamlade materialet kommer inte att användas i något annat syfte och det kommer att förstöras när examensarbetet är färdig. I vår examensarbete utgår vi från Vetenskapsrådets forskningsetiska principer under studien vilken innebär att:

• Varje deltagare har rätt att avbryta sin medverkan när som helst, utan några negativa konsekvenser.

• De deltagande barnen kommer att tillfrågas inför materialinsamlingen och har möjlighet att avböja medverkan i studien.

• Deltagarna kommer att avidentifieras i det färdiga arbetet. LÄRANDE OCH SAMHÄLLE

40

• Materialet kommer enbart att användas för aktuell studie och kommer att förstöras när denna är examinerad. Studentens namn ……… Studentens underskrift Kontaktuppgifter: Telefonnummer E-mailadress Ansvarig lärare/handledare:

Kontaktuppgifter Malmö universitet: www.mah.se

040-665 70 00

Barn ………

Förskola ………..

Vid gemensam vårdnad måste båda vårdnadshavare underteckna blanketten.

Datum ……….

Vårdnadshavare 1 Vårdnadshavare 2