En ömsesidig process En kvalitativ studie om hur studie- och yrkesvägledningen är en del i integrationen av nyanlända ungdomar

Examensarbete

En ömsesidig process

En kvalitativ studie om hur studie- och yrkesvägledningen är en del i integrationen av nyanlända ungdomar.

A mutual process

A qualitative study of how career counseling plays a part in the integration of youth immigrants.

Maria Bjurén

Lisa Fredriksson

Studie- och yrkesvägledarexamen 180 - HP Datum för slutseminarium: 2016-06-02

Examinator: Johan Cato Handledare:Nils Andersson Fakulteten för

lärande och samhälle

3

Abstract

In recent years the number of adolescent refugees entering Sweden without an accompanying guardian has increased almost 10000 percent. Due to this unprecedented increase, career counseling must take new paths, explore new avenues and adopt new way of thinking in order to improve the structure. This is necessary to be able to provide enough guidance for adolescent refugees to begin the integration process into Swedish society.

The aim of the study is to find out which ways of working and which career counseling methods are being used with adolescent refugees. The aim is also to see what the expectations are on the career counselors from a macro- and meso-perspective and to find out what the different parties want from counseling, since career counseling is a component of the integration process.

This study is qualitative. Four career counselors, one department manager, one county council politician responsible for education and one employee at the Swedish National Agency for Education were interviewed. The result have been analyzed using chosen concepts in Careership theory, SCCT and Systems theory. Concepts of cultural competence and asymmetrical powers have also been used.

The study results show that career counselors need more time to be able to perform high quality sessions and have the opportunity to use group counseling when appropriate. The counselor’s level of commitment strongly affects the result of the career counseling. The cultural competence of the counselors and engaged parents or guardians are crucial to successfully integrating youth refugees.

Keywords; counseling, cultural competence, integration, ways of working, youth refugees

4

Förord

Vi vill tacka vår handledare Nils Andersson för goda idéer och konstruktiv kritik. Vi vill även tacka våra intervjupersoner som ställt upp på intervjuer, utan er hade genomförandet av denna studie inte varit möjlig. Vi vill även tacka varandra för ett gott samarbete och givande diskussioner.

Arbetsfördelning

Vi anser att vi har varit lika delaktiga i uppsatsens alla delar. Vi har delat upp arbetet bitvis för att tiden skulle räcka till, vi har skrivit inledning och metoddel tillsammans därefter har vi delat upp inläsandet av teori och tidigare forskning. Emellertid har vi båda skrivit i alla delar samt att vi tillsammans har författat sammanfattningar, resultat, analys och diskussion.

5 Innehållsförteckning

Innehållsförteckning ... 5

1. INLEDNING ... 7

1.1 Allmänna Råden ... 8

1.2 Den undersökta kommunens budget - 2016 ... 9

1.3 Syfte ... 9

1.4 Frågeställningar ... 9

1.5 Uppsatsens disposition ... 10

2. TIDIGARE FORSKNING ... 11

2.1 Föräldraengagemang och kulturkompetens ... 11

Svensk forskning ... 11

2.2 Maktasymmetrier i samtal och karriärvägledning ... 12

Internationell forskning ... 12

2.3 Sammanfattning av tidigare forskning i relation till vårt arbete ... 16

3. TEORI ... 18

3.1 Systemteori ... 18

3.1.1 Nivåer och helhetstänkande ... 18

3.2 Careershipteorin ... 19

3.2.2 Fält, handlingshorisont, kulturellt kapital... 20

3.3 Social Cognitive Career Theory ... 21

3.3.1 Upplevd självförmåga och personliga mål ... 21

3.4 Kulturkompetens ... 22

3.5 Maktasymmetri ... 22

3.6 Sammanfattning av teorier i relation till vårt arbete ... 22

4. METOD... 24

4.1Metodval och metoddiskussion ... 24

4.2 Urval ... 25 4.3 Datainsamling ... 26 4.4 Analysmetod ... 26 4.5 Etiska ställningstaganden ... 27 5. RESULTAT ... 28 5.1 Nuvarande förhållningssätt ... 28

5.2 Föräldraengagemang och kulturkompetens ... 30

5.3 Självkännedom ... 31

5.4 Drömscenario och utvecklingsmöjligheter ... 32

5.5 Förväntningar (makro, meso och mikro) ... 33

5.6 Sammanfattning ... 35

6. ANALYS ... 36

6.1 Hur upplever studie- och yrkesvägledare vikten av kulturkompetens och föräldraengagemang i arbetet med nyanlända ungdomar? ... 36

6.2 Vilket förhållningssätt har nyckelpersoner på makro-, meso-och mikronivå till sitt arbete med nyanlända ungdomar? ... 37

6

6.3 Vilka drömscenarier finns hos nyckelpersoner på de olika nivåerna i arbetet med nyanlända

ungdomar?... 39

6.4 Slutsatser ... 40

7. DISKUSSION ... 42

7.1 Resultat – och Analysdiskussion ... 42

7.2 Teoridiskussion ... 43

7.3 Metoddiskussion och vidare forskning ... 44

REFERENSLISTA ... 46

7

1. Inledning

Med en flyktingström som det sista året har varit omfattande och svår för samhället att hantera har vårt intresse fångats genom media som dagligen rapporterar om problematiken med nyanländas integration. Nationalencyklopedin (2016) definierar begreppet integration på följande vis; hur väl individer av olika etniskt ursprung blir delaktiga i det nya samhället de flyttat till. Oavsett kön, ålder och ursprung är det viktigt att alla deltar i samhällets gemenskap. Det kan bland annat handla om att ha ett arbete, att delta i sociala aktiviteter eller att rösta i de politiska valen.

Vår nyfikenhet har vuxit kring hur studie- och yrkesvägledningen kan vara med i integrationen av de nyanlända ungdomarna. Regeringen (2014) definierar nyanländ som en person varit bosatt utomlands, att personen nu är bosatt i landet och att personen har påbörjat sin utbildning senare än höstterminens start det kalenderår då hen fyller sju år. Eleven anses inte längre vara nyanländ efter fyra år i skolan här i landet.

Statistik visar att 2004 var det 388 ensamkommande barn som kom till Sverige och 2015 anlände det 35369 ensamkommande barn. (Migrationsverket 2016). Den kraftfulla ökningen gör att det behövs nya sätt att tänka och andra insatser än tidigare, i arbetet med nyanlända ungdomar. Fler elever fodrar bättre struktur. Har studie- och yrkesvägledare bara några elever kan de lättare göra tillfälliga lösningar, dock har många skolor fått så många elever att tillfälliga lösningar inte längre fungerar. Det behövs mer långsiktighet i arbetet med nyanlända elever.

Skolverket (2016) presenterade den första januari 2016 en ny lag om hur nyanlända ungdomar skall kartläggas för att integreras i skolkontexten. Dessa regler gäller lärare, inte studie- och yrkesvägledare, men är ändå av vikt för vårt problemområde. På detta sätt löd regeringsproposition (2014/ 15:45) som ligger till grund för den nya lagen. Det framgår mot bakgrund av nyanländas särskilda behov angående undervisning och av likvärdighetsskäl att det finns behov av kompletteringar i skollagen med en riktad reglering som tar sikte på mottagande och undervisning av nyanlända. Vårt intresse fångades framförallt av de ungdomar som har anlänt till Sverige oavsett om de är ensamkommande eller om de har kommit med sin familj. I samhället är det många som

8

har blivit engagerade i de nyanlända, från regeringsnivå ner till enskilda familjer som har välkomnat ensamkommande flyktingbarn till sina hem samt alla instanser där emellan. Vi är intresserade av att utforska detta dilemma utifrån ett studie- och yrkesvägledningsperspektiv det vill säga på mikronivå. Vi anser att det är intressant att se det ur ett ovanifrånperspektiv, det vill säga på meso- och makronivå, för att få reda på vad de på statlig och kommunal nivå har för förväntningar på studie- och yrkesvägledningen. Vår hypotes är att vi antar att ökningen av nyanlända ungdomar gör att studie- och yrkesvägledningen behöver anpassa metoder och arbetssätt för att stötta dessa ungdomar på ett betydelsefullt sätt i deras integration. Vi tror att en ungdom som kommer in och förstår skolsystemet, lättare integreras i samhället.

1.1 Allmänna Råden

Skolverket har i sina allmänna råd om utbildning för nyanlända elever beslutat att information om skolväsendet bör genom samarbete med myndigheter och hemkommun utföras så snart som möjligt. Vidare har huvudmannen till ansvar att regelbundet kontrollera att rektorer för skolenheterna har resurser nog för att kunna uppfylla bestämmelserna om mottagande av och fullföljandet av utbildningen för nyanlända elever. Huvudmannen bör ha långsiktiga planer för hur mottagande av och den följande utbildningen för nyanlända elever. Huvudmannen bör se till att utbildningen och mottagandet fungerar på skolorna och i icke fungerande fall åtgärda problemet. Rektor bör på regelbunden basis informera huvudmannen om resurserna är tillräckliga för att ge de nyanlända eleverna förutsättningar att utvecklas mot utbildningens mål samt även informera vilka ytterligare resurser skolan kan tänkas behöva. Rektorn har till uppgift att se över kvalitetsarbetet och ge personalen kompetensutveckling för att mottagandet och den fortsatta utbildningen för nyanlända elever skall bli så bra som möjligt (SKOLFS 2016: 2).

9

1.2 Den undersökta kommunens budget - 2016

I kommunens budget har politiskt ansvariga skrivit att eftersom oron i omvärlden gör att fler människor söker sig till kommunen, kommer detta att innebära ökade behov av insatser från både skola och övriga samhället för att barn, elever och föräldrar ska kunna bli och vara aktiva samhällsmedborgare.

På vissa skolor är kunskapen och förmågan att ta emot nyanlända hög men behöver förstärkas på andra. Även behovet av undervisning och handledning på modersmål kommer att öka. Skolan skall i större omfattning kompensera för elevers olika förutsättningar på såväl elevnivå som skolnivå.

Staden har som mål att: barn i skolan skall möta andra barn med olika bakgrund och hela staden skall ta ansvar för mottagandet av nyanlända och alla skolor skall bidra till att skillnaden mellan andelen nyanlända i skolorna minskar. Det skall ges förutsättningar till alla elever att nå bättre kunskapsresultat och de skolor som har lägst kunskapsresultat skall öka mest (Budget 2016, 21).

1.3 Syfte

Syftet är att ta reda på vilka arbetssätt och vägledningsmetoder som används i arbetet med nyanlända ungdomar. Studera hur förväntningarna är på studie- och yrkesvägledarna från makro- och mesoperspektiv samt hur de olika nivåerna önskar att vägledningen såg ut, då studie- och yrkesvägledning är en del i integrationen.

1.4 Frågeställningar

1. Hur upplever studie- och yrkesvägledare vikten av kulturkompetens och föräldraengagemang i arbetet med nyanlända ungdomar?

2. Vilket förhållningssätt har nyckelpersoner på makro-, meso-, och mikronivåerna till sitt arbete med nyanlända ungdomar?

3. Vilka drömscenarier finns hos nyckelpersoner på de olika nivåerna i arbetet med nyanlända ungdomar?

10

1.5 Uppsatsens disposition

Inledningsvis har vi problematiserat vårt ämne där de allmänna råden presenteras och en del ur kommunens budget. Uppsatsen kommer i övrigt att disponeras med en presentation av tidigare forskning utifrån föräldraengagemang och kulturkompetens samt fördjupad vägledning och karriärvägledning. Därefter följer ett avsnitt kring teoretisk anknytning där Systemteori, Careershipteorin och Social Cognitive Career Theory sammanfattas. Dessa ligger till grund för analysen. Vidare redogörs för metodarbetet, urval av intervjupersoner, analysmetod och de etiska ställningstaganden som använts. I efterföljande kapitel redovisas resultaten av det empiriska materialet följt av analys. Avslutningsvis förs en diskussion kring resultatet, analysen, teori och metod samt hur studien kan vara till gagn för vidare forskning.

11

2. Tidigare forskning

Vi vill ta reda på vilka metoder och arbetssätt som är användbara i arbetet med nyanlända ungdomar och hur mikro-, meso- och makronivåerna önskar att vägledningen såg ut. I nedanstående text sammanställs den tidigare forskningen uppdelat på svensk och internationellt publicerad forskning

2.1 Föräldraengagemang och kulturkompetens

Svensk forskning

Hailemariam (2007, 32-35) skriver i sin artikel ”Mångkulturell vägledning- en vägledares tankar om vad och hur” om förståelse av begreppet mångkulturell vägledning. Vägledare måste förhålla sig till andra kulturer i mötet med sina elever och det är viktigt att beakta de komponenter som är knutna till mångkulturalitet och migration.

Hailemariam (2007, 32-35) belyser att studie- och yrkesvägledarna behöver träna upp kulturkompetensen för att bättre förstå de delar som är intressanta för den enskilde individen samt att studie- och yrkesvägledarna lär sig att se de kunskaper och resurser som ungdomarna och deras familjer har med sig. Vidare skriver författaren att vägledare bör vara medvetna om att positiva förväntningar får människor att växa. Lika viktigt är att vägledaren vägleder på ett sådant sätt att individens resurser från hemlandet tillvaratas, både de formella och icke formella resurserna. Hailemariam menar att hemmet, familjen eller gruppen som individen kommer från är viktiga att involvera för att individen skall lyckas i sin valprocess.

En vägledare kan vara en nyckelperson som kan förklara den svenska samhällsstrukturen och dess referensramar, det är viktigt att göra det begripligt för en hjälpsökande individ. En annan aspekt som Hailemariam belyser är att en mångkulturell vägledare bör ha god självkännedom. Det handlar om att förhålla sig till sina egna värderingar, fördomar och tankar till individer med bakgrund från en annan

12

kultur. Enligt författaren finns ”Ett vanligt synsätt idag är att invandrare har ”orealistiska mål” och/eller att deras föräldrar har en ”felaktig påverkan” i barnens studie- och yrkesval” (Hailemariam 2007, 34-35). Författarens förhoppning är att vägledare får en bättre förståelse på de faktorer som är viktiga för individen.

I Nihad Bunars (2010, 36) ”Nyanlända och lärande- en forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan” beskrivs bland annat samma dilemma som Hailemariam tar upp, Bunar kallar det, de problematiska föräldrarna. Dock är forskningsöversikten skriven ur ett lärarperspektiv. Bunar belyser att det finns bristande tillit mellan lärare och föräldrar med invandrarbakgrund i allmänhet. En tyngdpunkt ligger på lärarnas föreställningar om föräldrarnas negativa inflytande på deras arbete. Lärarna uppfattar invandrarnas kultur och seder som ett hinder i barnens skolframgångar då de upplever att föräldrarna är dåligt engagerade. Författarens slutsats är att samarbetet mellan hemmet och skolan är nödvändig för att integrationen skall fungera. ”Relevant, tydlig, begriplig och rätt tajmad information till föräldrarna om alla aspekter av barnens skolgång, den nuvarande, den väntande och den möjliga, kan lösa många knutar” menar Bunar är ett viktigt budskap till föräldrar Bunar (2010, 111). Dock påvisar han att det inte är en isolerad omständighet som bara berör elev, föräldrar och lärare. Den röda tråden måste finnas för att nå en framgångsrik verksamhet, det vill säga att den behöver gå från nationella riktlinjer, via regionala skolstrukturer, in i klassrummet och ut till aktörerna i samhället igen (Bunar 2010, 36).

2.2 Maktasymmetrier i samtal och karriärvägledning

Internationell forskning

I Hertzberg och Sundelins (2014) “Counseling between recognition, justice and difference: the significance of power asymmetries, communicative projects and unintended consequences in career counseling of immigrants in Sweden” belyser bland annat samtalet mellan vägledare och nyanlända ungdomar. Artikeln har två delar den berör, den del som intresserar oss är maktasymmetri och kommunikativa projekt. Dessa är samtalsanalytiska begrepp som visar att enskilda yttranden i samtal ofta är en del av en större enhet som är relevant för de hjälpsökande och kan få oavsiktliga konsekvenser att

13

uppstå i vägledningssituationer med nyanlända. Studien behandlar maktasymmetrier samt analys på de kommunikativa projekt som uppkom i samtal av ungdomar (2014, 89). Målet med studien var att kunna beskriva hur vägledningens konversation bildas, förvaltas och förstås av vägledare och elever med invandrarbakgrund. Författarna definierar samtalen som en institutionell privat konversation där ändamålet var att de hjälpsökande dels fick stöttning att navigera till rätt utbildning och dels vägledning till att skapa det liv som den hjälpsökande både vill och förväntas ha med tanke på de påverkansfaktorer som familjen besitter. Vägledaren och den hjälpsökande som definieras i artikeln visar att det finns maktasymmetri i samtalet (Hertzberg och Sundelin 2014, 92- 93).

Det som utspelar sig under samtalet är att vägledaren vill berätta om utbildningssystemet medan den hjälpsökande egentligen vill diskutera den oro som finns för att bli diskriminerad på den svenska arbetsmarknaden. Detta utgör en maktposition i samtalet till vägledarens fördel, då vägledaren inte förstår att de har olika ingång i samtalet, därav skapas maktasymmetri. Hertzberg och Sundelin (2014, 94-95) menar att det finns asymmetrier i alla samtal men att de har valt att beskriva det utifrån utlandsfödda ungdomar.

Ojämlikheten i ett vägledningssamtal ger tillgång till makt och andra resurser såsom information, skapa olika förutsättningar för de invigda samt påverka utformningen och innehållet i samtalet oavsett bakgrund och position. Oberoende av skäl är det viktigt att poängtera asymmetriers påverkan i samtal och därför intressant att uppmärksamma hur de skall hanteras, vilka konsekvenser de har och slutligen vilka möjligheter deltagarna har i samtalet. Hertzberg och Sundelin (2014, 95) bidrar med kunskap om att det är många elever på svenska skolor som har invandrarbakgrund, vilket utgör vikten av att samtalen mellan vägledare och hjälpsökande utan tvekan måste effektiviseras då vägledarna står inför ett stort antal elever med invandrarbakgrund.

Studien baseras på observationer och kvalitativa intervjuer. Studien genomfördes på ett introduktionsprogram på gymnasiet (Hertzberg och Sundelin 2014, 95).

Abkhezr et al (2015) skriver i sin litteraturstudie ”Youth with refugee backgrounds in Australia: Contextual and practical considerations for career counsellors” om ungdomar med flyktingbakgrund som står inför utmaningar i sin resa mot en bra integration i Australien när det gäller deras utbildning och karriärutveckling.

Sidhu och Taylor 2007 (refererade i Abkhezr et al 2015, 72) menar att skolsystemet bygger på en obruten linjär progression, vilket flyktingungdomar mycket sällan har. Detta

14

påverkar deras möjlighet både till såväl enklare jobb som högre studier. Att placera flyktingar i skolan baserat på kronologisk ålder och inte på kunskapsnivå begränsar deras möjligheter till högre utbildning. Detta begränsar och förhindrar integrationen (Cassity och Gow 2006, Sidhu och Taylor 2007 refererade i Abkhezr et al 2015, 73). Framgångsrika övergångar från utbildning till anställning för dessa ungdomar hindras av (minst) fyra nyckelfaktorer:

 Avsaknad av kritiska nätverk (familj och vänner i arbetslivet)  Begränsade relevanta yrkesförmågor för arbetsmarknaden  Begränsad arbetslivserfarenhet

 Begränsad kunskap om det nya samhällssystemet

(Victorian Settlement Planning Committe 2008 refererad i Abkhezr et al 2015, 73) Arbetsmarknaden som sådan påverkas av många olika aspekter, exempelvis kön och klass. I i-länderna har förändringar skett i arbetslivet så att människor har olika kapital där företagsvärlden konkurrerar om kunskap och kompetens. Alla har inte samma möjligheter i denna postindustriella ekonomi, de flesta flyktingar kommer från industriella eller till och med preindustriella ekonomier (DIAC 2013 refererad i Abkhezr et al 2015, 73).

Vidare menar författarna att social rättvisa är ett prioriterat värde i arbete med karriärvägledning av flyktingar (McMahon, Arthur och Collins 2008 refererade i Abkhezr et al 2015, 75). Professionen tycks dock inte tagit till sig detta, vilket har resulterat i kritik om vägledningens effektivitet och relevans i arbetet med flyktingar. Eftersom karriärvägledning springer ur karriärteori och vägledningsteorier får de kritik att de inte är känsliga för olika komplexa behov hos minoriteter (Patton och McMahon 2006 refererade i Abkhezr et al 2015, 75).

Karriärvägledning bygger till stor del på individtänkande, men de flesta flyktingar kommer från kollektivistiska kulturer, och tar sina beslut på familje/kollektiv nivå. Detta tas generellt inte in i karriärvägledningsteorier. Karriärvägledning behöver ha multikulturella och sociala rättviseaspekter och prioritera kontextuella frågor som påverkar unga flyktingar (Arulmani 2013, 2014, Blustein 2006 refereras i Abkhezr et al 2015, 75).

15

 Kulturellt inkluderad vägledning fokuserar på kulturella, kontextuella, personliga och subjektiva faktorer. Att förstå och agera för förändring av den hjälpsökandes situation som förhindrar dennes karriärvalsmöjligheter, medan klientens humankapital och kunskapspotential utvecklas (Collins och Arthur 2010 refererad i Abkhezr et al 2015, 75-76).

 Narrativa karriärsamtal, en persons självkänsla är inte egen-konstruerad utan en effekt av sam-konstruktion i interpersonella interaktioner. Vägledaren hjälper klienten att skriva en ny historia som leder till de mål och vägar som klienten hjälps att identifiera (Savickas 2013 refererad i Abkhezr et al 2015, 76-77).

 Den kulturella beredskapsstrategin förklarar först hur individens/kollektivets kulturella omgivning omformar individens uppfattning av arbete. Vidare att kulturinlärning influerar hur medlemmar av olika sociala grupper uppfattar prestige i olika arbete. Vidare hur kulturell och filosofisk övertalning av en grupp kan påverka medlemmarnas yrkesroller och val (Arulmani 2014 refererad i Abkhezr et al 2015, 76).

Konklusionen av litteratursammanställningen visar att det övergripande stödsystemet verkar vara otillräckligt. Nyckeln till en bättre integrering är möjligheten att hjälpa ungdomarna att hitta en givande och meningsfull framtida karriär som omfattar element av långsiktig ”empowerment” när det gäller yrkesvalet. Detta kan ge långsiktiga resultat på förväntningarna. Vägledningsmodeller och interventioner som hjälper ungdomar med flyktingbakgrund att uppleva en känsla av att vilja definiera sina framtida karriärplaner kan fungera som en katalysator för en mer framgångsrik integration i Australien (Abkhezr et al 2015, 76). Vi tror att dessa slutsatser är överförbara till svenska förhållanden.

Yakushko (2008) et al skriver i sin artikel ”Career Development Concerns of Recent Immigrants and Refugees” att antalet invandrare och flyktingar ökar dramatiskt i USA, då globala förändringar och jakten på ett bättre liv och villkor samt sysselsättning står oöverträffat som anledning till att individer tar sig till landet. Dessvärre möter invandrare och flyktingar hinder i deras karriär i USA. Författarna använder Social Cognitive Career theory (SCCT) för att undersöka omständigheter vid flytt, migrationsstressorer, ackulturationsmönster och negativ påverkan på karriärutveckling och anställningsbarhet hos nyanlända och migranter. De visar även på förslag för vägledare som arbetar med denna grupp människor (Yakushko 2008 et al, 362). (Det är dessa förslag som vi fokuserar på) Yakushko 2006 (refererad i Yakushko 2008 et al 363) menar att detta är av vikt då det visat sig att invandrare och flyktingar har det besvärligt att etablera sig på

16

arbetsmarknaden, vilket medför att de mår sämre då de blir svårare för dem att använda sina tidigare kompetenser. Vägledning av denna målgrupp skulle därför vara av stor betydelse för att gruppen skall få möjlighet att nå sina drömmar. Yakushko 2006 (refererad i Yakushko 2008 et al 363) ser på karriärutveckling och karriärövergångsfrågor som en viktig faktor för att invandrare och flyktingar skall kunna assimileras i USA. Därför är det betydelsefullt för vägledare att upprätta en plan för att kunna hantera övergången.

Det framkommer i litteraturöversikten att invandrare och flyktingar inte känner till begreppet tystnadsplikt vilket kan resultera i att de inte vågar vara helt uppriktiga i samtal då de tror att det kan missgynna dem (Ishiaka, Nguyen och Okimoto 1985 refererad i Yakushko 2008 et al, 387). Även brist på kunskaper inom språk, samhällsstrukturen och yrkesskicklighet kan resultera i låg upplevd självförmåga och förväntat lågt resultat, vilket är ett av de största hindren för karriärutveckling för individer i denna grupp. Därför kan karriärrådgivare använda individuell och/eller gruppvägledning såväl som workshops för att sprida information om karriärvägar och karriärkrav i USA (Yakushko 2008 et al, 380). Vägledare tenderar att jobba individuellt med denna målgrupp trots att det har visat sig att det är bättre att arbeta med dem i grupp (Prendes-Lintel 2001 refererad i Yakushko 2008 et al, 385). Strukturerade workshops och grupper kan vara mer acceptabelt bland invandrare än att ha individuell vägledning (Sue och Sue 1999 refererad i Yakushko 2008 et al, 388).

Litteraturöversiktens inriktning är på vuxna invandrare i USA, vi tror att det finns idéer som är överförbara på ungdomar. Yakushkos (2008) et al slutsats efter genomförd litteraturöversikt visar att det behövs mer empirisk forskning inom området.

2.3 Sammanfattning av tidigare forskning i relation till

vårt arbete

I vår inledning problematiserar vi hur nyanlända ungdomar lättare skall integreras i samhället. Studie- och yrkesvägledningen är en kugge i maskineriet. Hailemariam (2007, 32-35) menar att studie- och yrkesvägledare bör träna på sin egen kulturkompetens för att förstå de faktorer som är viktiga för en nyanländ ungdom. Detta för att de lättare skall

17

integreras och förstå sin egen valprocess. Även Bunar (2010, 36) belyser att föräldrasamverkan är viktig för att integrationen skall fungera. Han menar att skolpersonal måste vara konsekvent för att eleverna skall nå en framgångsrik skolgång och för att nå detta behöver de gå från nationella riktlinjer det vill säga skolverkets allmänna råd till regionala skolstrukturer och vidare in i klassrummet. Vi ser att författarna belyser viktiga aspekter i sina studier, de tydliggör hur studie- och yrkesvägledningen kan arbeta med föräldraengagemang och kulturkompetens.

Hertzbergs och Sundelins (2014, 92-95) studie visar att vägledaren och den hjälpsökande har olika ingång i samtalet och att vägledaren måste träna sig på att lyssna aktivt på vad den sökande vill samtala om. Författarna menar att vägledningsarbetet måste effektiviseras, då studie- och yrkesvägledningen står inför ett stort antal elever med invandrarbakgrund. Vi bedömer att i vägledningssamtalet med nyanlända ungdomar behöver studie- och yrkesvägledare ha med sig ett annat förhållningssätt och medvetandegöra maktasymmetrierna.

Abkhezr (2015, 76) et al kom fram till att det behövs vägledningsmodeller som hjälper nyanlända ungdomar att definiera sina framtida karriärplaner, för att nå en mer framgångsrik integration. Därför ser vi vår studie som ett komplement då vi vill undersöka om det finns arbetssätt och metoder i vägledningen gentemot nyanlända ungdomar i Sverige.

Prendes-Lintel 2001 (refererad i Yakushko 2008 et al, 385) visar förslag på hur vägledare kan arbeta med nyanlända för att de skall få en bättre upplevd självförmåga, då låg självförmåga är ett av de största hindren för karriärutveckling. I arbetet med nyanlända ungdomar förespråkar författarna att använda gruppvägledning i kombination med individuella samtal, i och med att gruppvägledning har visat sig vara mer acceptabelt än individuell vägledning hos utlandsfödda. Studiens resultat visar att gruppvägledning är en metod som är användbar i vägledningen med nyanlända.

Det finns en del forskning att finna i ämnet mångkulturell vägledning, dock uppfattar vi att det inte finns så mycket utforskat kring arbetssätt och metoder för att vägleda nyanlända ungdomar. Följaktligen ser vi en relevans till vår studie.

18

3. Teori

Vår teoretiska ansats vilar på två olika karriärteorier samt en systemteori, vilka vi anser vara användbara för ett resonemang kring nyanlända och studie- och yrkesvägledning. Vi har valt att fokusera på Systemteori där vi belyser helhetstänkande och nivåer. Därefter lyfts Careershipteorin med dess begrepp såsom handlingshorisont, fält och kulturellt kapital samt Social Cognitive Career Theory (SCCT) där vi har valt att behandla begreppen upplevd självförmåga och personliga mål. Avslutningsvis ger vi läsaren en bild av begreppen kulturkompetens och maktasymmetri.

3.1 Systemteori

Systemtänkande innebär att se världen i dess delar som således skall utgöra en helhet tillsammans. Fokus inom systemteorin ligger på att se samband hellre än enskilda företeelser, att se förändringens mönster snarare än en frusen bild. Varje individ samt olika funktioner i en organisation kan liknas vid en del i en vidare helhet (Senge 1990 refererad i Öquist, 2008, 9-10). I systemteorin ingår det flera centrala begrepp. Vi kommer lägga fokus på begreppen helhetstänkande samt nivåer

3.1.1 Nivåer och helhetstänkande

Nivåerna beskriver hur organisationer är uppbyggda och hur kommunikation sker mellan människor. I de flesta system hittar vi hierarkiska sammansättningar. En liknelse kan göras vid en spiraltrappa där trappstegen blir bredare ju högre upp man kommer, oavsett vilket system som beskrivs kan samma struktur ses oberoende om det är ett familjesystem, samhällssystem eller en organisation. Öquist (2008, 13-15) beskriver att ju högre upp du befinner dig i hierarkin desto större område finns det att bestämma över, därav är de högre

19

nivåerna överordnade att kalibrera exempelvis en organisation på de lägre nivåerna. Författaren exemplifierar hur det fungerar inom politiken, då beslut bör grundas på vad hela samhället behöver, och att kunskapen är mer generell och svårförståelig. Politiker bör röra sig inom andra nivåer för att få kunskap och insikt i vad det finns behov av. Systemteorin anser att de överordnande och underordnande nivåerna inte skall blandas samman. Vidare skriver författaren att varje nivå skall värna om sin självständighet i alla lägen. Öquist belyser att många problem i organisationer är på grund av att gränserna mellan nivåerna ständigt överskrids.

Helhetstänkande kan likställas vid systemtänkade, vilket innebär att världen ses i helheter, det vill säga som Aristoteles sa “helheten är större än summan av delarna” (Öquist 2008, 9 refererar Aristoteles). Öqvist (2008, 27) behandlar systemtänkande termer i egenskap av sammanhang, relationer och mönster. Systemtänkande kan beskrivas mer som en cirkel än linjärt då allt hänger ihop i samma kretslopp och rör sig framåt i samma rörelser. Likaväl är det av relevans att betona att oavsett vad organisationen arbetar med är det samspelet mellan strukturen och funktionen som är det intressanta (Öquist 2008, 27).

Kopplingen mellan de olika nivåerna och delarna i systemet är viktiga för att nå de mål som finns i en organisation. På så vis är det av vikt att det finns gemensamma normer och värderingar som utgör länken mellan nivåerna (Öquist 2008, 76). Eftersom en av frågeställningarna är vilket förhållningssätt nyckelpersoner har på makro-, meso och mikronivå till sitt arbete med nyanlända ungdomar, ser vi att systemteorin är applicerbar. Vi kopplar samman ovanstående teoriförklaring med att våra intervjupersoner oavsett vilken nivå de arbetar på endast utgör en del av helheten. Tillsammans blir de en stark organisation, som kan göra skillnad.

3.2 Careershipteorin

Phil Hodkinson och Andrew Sparkes introducerade sin teori för karriärval 1997. Teorin uppkom genom en studie där författarna undersökte ungdomars valprocesser. Modellen har tre komponenter den utgår från, pragmatiskt-rationellt beslutfattande, individens interaktioner med andra inom utbildningsfältet baserade på ojämlika resurser samt

20

mönster av vändpunkter och mellanliggande rutiner som tillsammans bildar livskarriären (Hodkinson och Sparkes 1997, 33-39).

Careershipteorin bygger på Pierre Bourdieus teori om fält, kapital och habitus utifrån en individs varaktiga dispositioner. Begreppen konkretiserar Bourdieus teori.

3.2.2 Fält, handlingshorisont, kulturellt kapital

Hodkinson och Sparkes (1997, 36); fält kan beskrivas som det område där individen befinner sig och således skall interagera med andra individer inom samma område. Inom begreppet fält finns en förståelse kring att sociala miljöer både är dynamiska och komplexa, som består av samverkande och ojämlika krafter. Inom varje fält finns det olika påverkansfaktorer som utgör relationerna i fälten i egenskap av familj, samhälle och vänner som styrs av oskrivna regler.

Inom fältet har alla individer med sig olika kapital exempelvis kulturellt kapital. Det kulturella kapitalet kan innefatta individens kunskap om ett visst område eller den fallenhet individen har för att ta till sig information och bedöma värdet av den. Vidare förklarar författarna att inneha kulturellt kapital kan också innebära att vara välinformerad, det vill säga att om elever och deras föräldrar har möjlighet att värdera de möjligheter som utbildningsväsendet erbjuder blir de väl rustade för framtiden.

Med handlingshorisont menar Hodkinson och Sparkes (1997, 34) vad en individ som står inför en valsituation anser vara möjligt. Viktigt att belysa är att författarna menar vad individen anser vara möjligt inte vad som är möjligt egentligen för en individ att välja. Handlingshorisonten visar de möjligheter och begränsningar som en individ ställs inför efter det att en brytpunkt har hänt. I denna del av processen är det viktigt att vidga perspektiv för individen. Författarna menar att en individs val är mer pragmatiskt än systematiskt då individen väljer utifrån sin omgivning det vill säga att individen inte kan undgå sin familjebakgrund och sin kultur.

21

3.3 Social Cognitive Career Theory

Lent, Brown och Hackett presenterade S/social C/cognitive C/career T/theory 1994 och den bygger på Albert Banduras socialkognitiva teori. Med SCCT vill de bland annat förklara hur talang, intresse, behov och värderingar samverkar i en individs yrkesval. Lent, Brown och Hackett (2002) tar bland annat upp två begrepp i sin teori som vi anser vara användbara i vår studie. Begreppen är self-efficacy som på svenska kan kallas upplevd självförmåga samt personliga mål.

3.3.1 Upplevd självförmåga och personliga mål

Upplevd självförmåga är ett nyckelbegrepp i SCCT teorin och med självförmåga menar författarna individens syn på sin egen förmåga. När en individ har utfört något bra och lyckats genom idogt arbete förstärks individens upplevda självförmåga. Självförmågan styrs av individens personliga erfarenheter men även omgivningens värderingar och fördomar spelar in. Om en individ har en låg upplevd självförmåga kan det bli som en självuppfyllande profetia, om hen inte tror att det kommer gå bra så gör det inte det heller och det omvända att tror hen att det kommer att bli bra så blir det. Den upplevda självförmågan kan skifta mellan olika områden. Den upplevda självförmågan inverkar på hur en individ tar till vara på sin begåvning. Individer som är lika begåvade kan därför nå olika resultat (Lent, Brown och Hackett 2002, 255-312).

Vilka personliga mål individen sätter upp och hur beslutsam hen är avgör hur motiverad hen blir att uppnå sitt mål. En individ sätter troligtvis upp mål utifrån vad hen tror är rimligt och detta kan ha relevans för individens utveckling. Om den upplevda självförmågan är låg kommer antagligen individen inte sätta lika höga mål som den individ som har en hög upplevd självförmåga, vilket kan leda till att hen inte kommer att nå lika långt i sitt yrkesliv (Lent, Brown och Hackett 2002, 255-312).

Det råder en komplicerad interaktion mellan begreppen. Beroende på vilken upplevd självförmåga en individ har, påverkar det hur mycket hen anstränger sig för att uppfylla sina mål. Hur individen väljer att utforma ett mål kan få betydelse för individens utveckling av sina talanger medan talanger och förväntningar kan påverka hur hen väljer att formulera sina mål (Lent, Brown och Hackett 2002, 255-312).

22

3.4 Kulturkompetens

I tidigare forskning belyser vi genom Hailemariam (2007, 32-35) och Bunar (2010, 36) begreppet kulturkompetens. Hailemariam (2007, 32-35) beskriver att många kulturer är kollektivistiska och att familjer/föräldrar bestämmer vad deras barn skall utbilda sig till samt att många studie- och yrkesvägledare anser att invandrare har orimliga mål. Hailemariam (2007, 32-35) menar att studie- och yrkesvägledningen måste träna upp kulturkompetensen för att förstå och ta till vara på de resurser elever och deras föräldrar har med sig. Enligt Bunar (2010, 111) är samarbetet med familjen/föräldrarna nödvändigt för att integrationen skall bli lyckosam. Hailemariam (2007, 32-35) menar också att studie- och yrkesvägledare bör inneha god självkännedom och kunna förhålla sig till sina värderingar till personer med annan kulturell bakgrund.

3.5 Maktasymmetri

Enligt Hertzberg och Sundelin (2014, 94–95) uppstår det ett ojämlikt förhållande i professionella samtal då det inte är säkert att vägledaren förstår exakt vad den hjälpsökande vill tala om. Ojämlikheten i vägledningssamtal ger tillgång till makt och andra resurser så som information, skapa olika förutsättningar för de invigda samt påverka innehållet i samtalet. Hertzberg och Sundelin (2014, 95) menar eftersom det finns många elever med invandrarbakgrund behöver de individuella samtalen effektiviseras såtillvida att vägledarna måste lyssna aktivt för att verkligen höra vad eleven vill tala om.

3.6 Sammanfattning av teorier i relation till vårt arbete

Vi kommer använda oss av Careershipteorin med utvalda begrepp såsom fält, handlingshorisont, kulturellt kapital samt SCCT med begreppen upplevd självförmåga och personliga mål. Fält, handlingshorisont och kulturellt kapital är användbara för att kunna analysera på vilket sätt en individ gör sina val beroende på hur mycket information de har fått till sig samt beroende på vilka människor som finns runt omkring denne. Vidare blir begreppen upplevd självförmåga och personliga mål applicerbara i

23

självkännedomsdelarna, både ur vägledar- och individperspektiv. Utöver detta har vi valt att använda oss av systemteori med begreppen nivåer och helhetstänkande. Begreppen kommer användas för att se hur informationen förs mellan de olika nivåerna i organisationen samt vilka förväntningar som finns på de olika nivåerna. Begreppet Kulturkompetens blir användbart i tolkningen av att se hur vägledarna använder sig av de nyanlända ungdomarnas tidigare erfarenheter, kultur och föräldrars engagemang. Vidare anser vi att begreppet maktasymmetri är angeläget att synliggöra hur samtalen mellan vägledare och nyanländ ungdom måste effektiviseras då dessa samtal kräver både mer tid och engagemang.

Utifrån dessa teorier och begrepp ser vi att helhetsförståelsen kommer att bli djupare i samtalen med våra intervjupersoner för att kunna besvara frågeställningarna i studien.

24

4. Metod

Studien har utförts som en kvalitativ undersökning och intervjuer har genomförts med fyra personer på mikronivå, två personer på mesonivå samt en person på makronivå. För att fördjupa vår kunskap kring den kvalitativa intervjun har vi använt oss av Den kvalitativa forskningsintervjun av Kvale och Brinkmann och Metod helt enkelt av Larsen.

4.1 Metodval och metoddiskussion

Med utgångspunkt i vårt syfte och frågeställningar ansåg vi att en kvalitativ undersökning var lämplig, då vi ville kunna ställa följdfrågor och få djupare svar än om vi hade genomfört en kvantitativ undersökning. Kvale och Brinkman (2014, 19) anser att intervjusamtalet har struktur, ett syfte att uppfylla och att det inte är ett vardagligt samtal. Det är forskaren som bestämmer riktningen i samtalet och har även ansvar för att följa upp intervjupersonens svar för att få grundligt prövade kunskaper till sig. En nackdel med kvalitativa intervjuer är att intervjueffekten kan uppstå, som innebär att intervjupersonen svarar det den tror att intervjuaren vill höra (Larsen 2009, 26-27). En annan nackdel kan vara som i vår studie att nästan alla intervjupersoner är anställda av samma kommun vilket kan innebära att det finns en risk att det blir en snedvridning, såtillvida att inga andra kommuner eller skolor är representerade i studien.

Kvale och Brinkman (2014, 274, 295) skriver om reliabilitet på ett liknande sätt, att en intervju kan bete sig olika beroende på vem som intervjuar, hur den ställer sina frågor och huruvida intervjupersonen svarar sanningsenligt eller förfinar sina svar. Några fördelar med kvantitativa metoder är att fler personer nås och därmed kan forskaren göra generaliseringar utifrån resultatet. Då svaren kan förbli anonyma kan dessa sannolikt bli ärligare (Larsen 2009, 25). Å andra sidan kan nackdelarna med en kvantitativ metod vara att det är svårt att uppnå god validitet, då det är svårt att få till de” rätta” frågorna för att få en god förståelse för svaren (Larsen 2009, 26).

25

Kvale och Brinkman (2014, 297-298) menar att validitet följer hela forskningsprocessen. Validitet betyder giltighet, att det är något hållbart och försvarbart. Kvale och Brinkman (2014, 297-298) beskriver valideringsprocessen i sju steg. Bland annat tar de upp i tematiseringen att det är viktigt att de teoretiska antagandena är väl underbyggda för att få en god validitet. I planeringsstadiet är det lika viktigt att det insamlade materialet överensstämmer med intervjumetoderna utifrån studiens ämne och syfte för högsta validitet. Vidare skriver författarna om intervjusekvensen där fokus ligger på tillförlitligheten hos intervjupersonernas rapporter samt att intervjuerna är av god kvalitet. Därefter beskrivs utskriftens validitet, i översättningen från muntligt till skriftligt språk. Språket måste skrivas fram på rätt sätt. Avslutningsvis finns en fördel i att diskutera med andra hur valideringsprocessen ser ut i en studie.

4.2 Urval

Intervjupersonerna valdes med utgångspunkt att de skulle arbeta med nyanlända ungdomar antingen inom grundskolan eller på gymnasienivå. Könsaspekten togs i beaktning, men då övervägande delen studie- och yrkesvägledare på det aktuella vägledningscentrumet är kvinnor blev fördelningen en man och tre kvinnor på mikronivå. Intervjupersonerna är dock en homogen grupp såtillvida att de har samma utbildning, yrke och befattning samt att alla är anställda inom ett vägledningscentrum som undersökningskommunen tillhandahåller. Intervjupersonerna på meso- och makronivå valdes utifrån sin befattning.

Kontakt togs som enligt Larsen (2009, 77-78) kallas för snöbollsmetoden. Metoden går ut på att kontakt tas med en person som anses vara kompetent inom ämnesområdet. Denne person kan tipsa om andra personer som också har goda kunskaper inom ämnet. Samtidigt gjordes ett strategiskt urval då önskan fanns om studie- och yrkesvägledare som har många nyanlända ungdomar på sina skolor. Vi har haft våra VFU-placeringar på det aktuella vägledningscentrumet vilket gjorde det naturligt att ta kontakt med studie- och yrkesvägledare där.

Vår undersökningskommun är en större kommun i Sverige som har tagit emot många nyanlända ungdomar som behöver vägledning för att lättare integreras i samhället. Intervjupersonerna i undersökningens alla exempel är:

26

 På makronivå en person på Skolverket som arbetar med studie- och yrkesvägledning på nationell nivå. Intervjupersonen kallas Doris.

 På mesonivå en enhetschef som arbetar med studie- och yrkesvägledning i vår undersökningskommun och en skolpolitiker på kommunal nivå inom samma kommun. Intervjupersonerna kallas Bodil och Catarina.

 På mikronivå fyra studie- och yrkesvägledare som arbetar på skolor där det finns nyanlända ungdomar. Intervjupersonerna har fått kvinnliga namn för att vi skall uppfylla konfidentialitetskravet, Annelie, Anna, Angela och Andrea.

4.3 Datainsamling

En tematiserad intervjuguide författades innan intervjuerna startade. Frågeställningarna för studien, tidigare forskning och valda teorier låg till grund för dessa teman. Varje intervju varade ca 60 minuter och vi var båda med vid alla tillfällen. En ställde frågorna utefter frågeguiden och den andra förde anteckningar samt ansvarade för inspelning. Detta gav oss möjlighet att reflektera tillsammans. En telefonintervju skulle ha genomförts med personen på makronivå men av olika anledningar gick den inte att genomföra, därför svarade personen ifråga på våra frågor skriftligen.

4.4 Analysmetod

Enligt Larsen (2009, 101-102) är syftet med innehållsanalys att hitta samband, mönster, gemensamma drag eller diskrepanser. Innehållsanalysen går till på följande vis. Data samlas in, i vårt fall genom intervjuer och därefter omvandlas materialet till texter genom transkribering. Det som följer är kodning av texterna, för att finna teman eller kategorier. Därefter granskas materialet för att hitta mönster och processer. Slutligen utvärderas de mönster som har identifierats mot den tidigare forskningen och de teorier som valts till studien för att ny kunskap skall kunna formuleras. Vi tycker att innehållsanalys är ett för oss lämpligt förfaringssätt.

27

Kvale och Brinkmann (2014, 241-244) skriver på samma sätt om kodning eller kategorisering som den vanligaste formen att analysera ett datamaterial, vilket vi har använt oss av. Vi har analyserat vårt empiriska material genom att koda och kategorisera intervjuutskrifterna, detta för att hitta likheter och skillnader. Dessutom skriver Kvale och Brinkmann (2014, 238) att kvalitativ forskning ofta kännetecknas som induktiv då forskaren inte har så många idéer att pröva. Det empiriska materialet blir istället det som avgör vad som är värt att hitta svar på.

4.5 Etiska ställningstaganden

Vi har utgått ifrån Vetenskapsrådets humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningsetiska principer (Vetenskapsrådet 2002, 7-14). I dessa ingår fyra grundläggande krav, vilka är:

 Informationskravet: Intervjupersonerna har fått information om vad deras uppgift är i studien och vad studien syftar till. De har också tillfrågats om de tillåter att vi spelar in vårt samtal samt informerat om vilken tidsinsats som krävs av dem.

 Samtyckeskravet: Intervjupersonerna fick frågan om de ville medverka i vår studie, samt att de har möjlighet att avbryta eller avstå från att svara på en fråga när de själva vill utan att de behöver förklara sig om varför.

 Konfidentialitetskravet: Information gavs om att vi kommer att hantera intervjupersonernas medverkan på ett konfidentiellt sätt, det vill säga att vi inte kommer att publicera deras namn. För att deras uppgifter inte skall vara identifierbara kommer vi att namnge alla som kvinnor, detta för att försvåra för utomstående att identifiera vilka våra intervjupersoner är. Vidare kommer vi att förvara allt empiriskt material på ett sätt så att utomstående inte kan ta del av det.

 Nyttjandekravet: Intervjupersonerna informerades om att det insamlade materialet endast skall användas i forskningssyfte och inget annat.

28

5. Resultat

I följande kapitel redovisas det empiriska materialet i tematisk ordning utifrån frågeställningar kring hur personer på mikro, meso och makro nivå ser på arbetet med nyanlända. Resultatet baseras på de svar som vi fått från fyra studie- och yrkesvägledare, en enhetschef, en kommunal skolpolitiker samt en person på Skolverket som arbetar med studie- och yrkesvägledarfrågor. I följande text används fingerade namn, studie- och yrkesvägledarna har namn på A, enhetschefen på B, den kommunala skolpolitikern på C och personen på Skolverket på bokstaven D.

Huvuddragen i resultatdelen innebär att intervjupersonerna är överens om att vägledningen bör komma in så tidigt som möjligt och att det behövs mer tid än vad det finns idag till att vägleda nyanlända ungdomar. Det framkommer att föräldraengagemang och kulturkompetens är två viktiga komponenter i integrationen av nyanlända ungdomar. Resultatet visar att arbetet med individers självkännedom är en viktig del av vägledningen, dock utförs den på olika vis beroende på vägledaren. En ”önskedröm” som intervjupersonerna har gemensamt är att de vill ha studie- och yrkesvägledning på schemat. Resultatet visar även att formella vägar bör följas i organisationen och att studie- och yrkesvägledarna upplever att förtroende finns dock saknar de specifika förväntningar från mesonivå.

5.1 Nuvarande förhållningssätt

De tydligaste dragen är att vägledarna anser att de har för lite tid för att utföra en längre process, de är övertygade om att vägledning är något som skall vara med från start i det nya landet.

Intervjupersonerna på samtliga nivåer erhöll samma fråga om när studie- och yrkesvägledningen bör komma in hos en nyanländ ungdom. Frågan är central då vägledningen anses viktig i integrationsprocessen. Intervjupersonerna är relativt samstämmiga i frågan, från makro till mikronivå. Doris på makronivå anser att utgångspunkten är som för andra elever, men att de ofta behöver ha mer tid på olika sätt,

29

så att de ges möjligheter att göra väl underbyggda val, och för många nyanlända elever är den processen längre. Bodil på mesonivå uttrycker hur hennes önskan och uppfattning ser ut:

Jag önskar att vi studie- och yrkesvägledare skulle få komma så fort som möjligt tillsammans med skolan faktiskt, också för att skapa förståelse för vad det är för samhälle de befinner sig i. Vilka möjligheter det finns, vilka vägar skall jag gå, alltså Syv:s del i integrationen är så så viktig men det pratas det aldrig om. (Bodil)

Anna på mikronivå har inom ramen för sin tjänst fått tid avsatt för att studera ämnet närmare. Hon har reflekterat mycket kring frågan, och anser att vägledningen bör komma in:

Dag ett, så snart som möjligt och då menar inte jag att tvinga ur dem vad de ska bli, utan då menar jag att vägledaren ska vara en självklarhet genom hela deras skoltid (Anna)

Gemensamt för samtliga intervjupersoner är att de anser att det som är viktigast i de första mötena med nyanlända ungdomar är att vara medmänniska och skapa relationer, som över tid kan mynna ut i konstruktiv vägledning. Flera intervjupersoner berättar att språket är det största hindret i vägledningsprocessen. Anna och Annelie förklarar hur de arbetar med eleverna då språket är bristfälligt. De visualiserar, ritar och använder bilder för att kunna kommunicera. Fantasi och kreativitet är egenskaper som underlättar i mötet anser Anna och Annelie. När språket har blivit bättre sätter de igång med traditionellt vägledningsarbete, såsom att prata om nuläget och om framtiden. Angela och Andrea betonar vikten av att vara tydlig och strukturerad med dessa elever, så inte missförstånd uppstår. Andrea, som möter eleverna först efter att de har varit i Sverige något år, berättar om sin strategi inför det första mötet med nyanlända ungdomar:

Jag har en enkät de får fylla i när de kommer och prata lite om sig själva, om de har några betyg med sig, sin tidigare skola, vad de gör på fritiden, sen pratar vi om det, ett första samtal handlar om vad de har för funderingar och drömmar. Det är ett sätt att lära känna. Jag intervjuar dem helt enkelt. (Andrea)

Flera av intervjupersonerna upplever att det finns en diskrepans i arbetet med nyanlända gentemot svenska ungdomar, då vägledarna är skolade att vägleda individer som har det svenska språket med sig. Vägledarna själva anser att de saknarkompetens i sin yrkesroll gentemot att vägleda nyanlända ungdomar. Andrea funderar på om hon någonsin blir fullärd och att hon får göra det bästa av situationen medan Angela har vidareutbildat sig i ämnet genom en kurs på Skolverket och Anna har fördjupat sig i ämnet

30

då hon ingår i ett projekt. Alla är samstämmiga att det är en spännande process och ser det som en utmaning att arbeta med nyanlända ungdomar.

5.2 Föräldraengagemang och kulturkompetens

Följande tema visar hur betydelsefullt det är med kulturkompetens för att kunna bemöta människor på ett mellan-mänskligt plan och att det enbart finns positiva effekter av ett föräldraengagemang.

Annelie har reflekterat över begreppet kulturkompetens då hon dagligen möter människor från andra länder. Hon delar med sig av sina tankar:

Vi är väldigt bra på att vara lyhörda och vi har bra utbildning för det innan, men just speciell förståelse att de befinner sig i en ny kultur är det viktiga. Att de kommer från en annan kultur och att de faktiskt fortfarande funderar kring frågor om både sin gamla och nya kultur. Det är inte självklart när man kommer i ung ålder att man har koll på den kultur man kommer ifrån och hur den påverkar en idag. (Annelie)

Anna är mer konkret i sina funderingar hur kulturkompetens skapas. Hon föreslår att man kan gå på en kulturkväll som riktar in sig på olika länder eller titta på föreläsningar i ämnet på till exempel Youtube. Vidare anser Anna ”Frottera dig med människorna, var nyfiken, positivt nyfiken”(Anna). Anna förklarar att hon behöver utmana sig själv och komma ur sin egen komfort zon. Andrea ser att mötet med eleverna ger möjlighet att få kulturkompetens, genom att ställa frågor och vara nyfiken som ger kunskap tillbaka. Bodil anser att kulturkompetens är viktigt annars förloras förståelsen för hur eleverna har haft det. Vidare uttrycker Bodil att kulturkompetens som begrepp är relativt nytt, trots att vi har haft invandring under lång tid. Intervjupersonerna beskriver vad de anser saknas i den mångkulturella vägledningen; det är svårt att få kontinuitet i arbetet då det fattas material och verktyg, mer lektionstid är en annan aspekt som alla vägledarna uttrycker att de vill ha mer av. De anser också att de behöver mer kunskap om olika kulturer samt mer kontakt med föräldrar och andra vuxna runt eleverna. Sammantaget resonerar alla att kulturkompetens är nödvändig, men alla är inte lika tydliga hur det konkret skall gå till väga.

31

Intervjupersonerna är samstämmiga i att det endast finns vinster med föräldrar och andra vårdnadshavares engagemang i ungdomarnas skolgång. Intervjupersonerna arbetar på olika vis för att engagera föräldrar och övriga vårdnadshavare. På Annelies skola genomfördes föräldramöte i november med dålig uppslutning. Detta resulterade i att Annelie ändrade taktik och endast presenterade sig på hösten och bokade ett föräldramöte i januari istället, då valet låg närmare i tiden. Ändringen gjorde att uppslutningen blev så stor att mötet blev nästintill ohanterbart. Annelie såg att hennes nya taktik var framgångsrik när mötet var tajmat i tiden. Anna reflekterar kring hur föräldramöten skall bli bra och lärorika. Anna säger:

Våra barn har oftast sina föräldrar eller någon annan vuxen, åh dom här behöver mycket, dom behöver lära sig det svenska skolsystemet, de behöver också i den bästa av världar ha samtal och titta på vad som är anledningarna till att man väljer som man väljer. (Anna)

Anna är övertygad att föräldravägledning är ett sätt för att få in mer kunskap om det svenska skolsystemet, så att eleverna kan bli integrerade med hjälp av stöttning hemifrån. Likaväl är Anna är säker på att föräldraengagemang är en nödvändighet för att vägledningen med nyanlända ungdomar skall bli framgångsrik.

5.3 Självkännedom

Detta tema beskriver vad begreppet självkännedom har för betydelse utifrån ett individperspektiv. Både vägledaren och den sökande har god nytta av att arbeta med värderingar och fördomar. Intervjupersonerna beskriver att vägledningen med nyanlända ungdomar måste vara en process. Ett av målen är att ge dem yrkeskunskap och en grund till att kunna göra bra val. På vägen dit finns andra ämnen att ta upp exempelvis självkännedom, tron på den egna förmågan och tidigare erfarenheter. Både Andrea och Anna tar reda på elevers tidigare erfarenheter, eftersom båda två har kunskap om att många barn arbetar i hemländerna. Anna berättar inlevelsefullt:

Att det är spännande att sitta och diskutera med dessa elever, som berättar om hur de som sjuåring började jobba på ett bygge, det är jättetragiskt men samtidigt är det väldigt intressant och det är ju erfarenheter som de har med sig. (Anna)

32

Liknande berättelser möter både Anna och Andrea med jämna mellanrum, de tänker att det är därför som många nyanlända ungdomar ser hantverksarbeten som lågstatusyrken då det inte krävs några avancerade utbildningar till dessa i hemländerna. Men det är viktigt att ta till vara på erfarenheterna som de bär med sig. Intervjupersonerna anser att det är en utmaning att få eleverna på andra tankar.

Bodil och Annelie resonerar om att många nyanlända ungdomar har en stor tro på sig själva och en stor drivkraft. Som nyanländ har man inte tillträde till skolan förrän hen har fått sitt personnummer, vilket är olyckligt eftersom tiden går och hen får vänta flera månader för att få tillträde till det svenska samhället. Detta kan orsaka att många mister sin motivation. Annelie resonerar på följande sätt:

Nyanlända ungdomar har ofta högre förväntningar på sig själva även hur traumatiskt än har varit, så har de ändå rätt så hög ambitionsnivå fortfarande. Jag tror det nästan är värre med dem som har varit här några år, det är när de går från att vara utvandrare till att bli invandrare som tron på sig själva går ner. (Annelie)

Majoriteten av vägledarna anser att gruppvägledning är ett bra sätt att arbeta med självkännedom men några av dem ser språkförbistringarna som ett hinder och att det tar för mycket tid i anspråk. De anser att det saknas material för gruppvägledning när språket är ett hinder.

Lika viktigt att arbeta med elevers självkännedom är det att arbeta med sina egna värderingar och fördomar som vägledare. Hur det kan göras har Anna funderat på, hon uttrycker sig så här ”Jag försöker hela tiden tänka och resonera med mig själv”(Anna). Varför tänker jag såhär om denna person som kommer nu och varför tänker jag inte så om andra?” Andrea däremot anser att hon inte har så mycket fördomar, men samtidigt uttrycker hon att hon kanske inte ser dem själv. Hon tror att hon har fördomar mot vissa skolsystem i världen snarare än mot individer.

5.4 Drömscenario och utvecklingsmöjligheter

Kärnan i detta tema är att det finns en önskan om att studie- och yrkesvägledning skall finnas som ett ämne på schemat, för att uppnå en likvärdig studie- och yrkesvägledning

33

för eleverna. På meso- och mikronivå har intervjupersonerna önskemål om hur de skulle vilja att studie- och yrkesvägledningen såg ut. De diskuterar vilka faktorer som skulle se annorlunda ut om det fanns mer resurser, andra arbetssätt och mer tid till förfogande i arbetet med nyanlända ungdomar. Catarina poängterar att det är för få män som arbetar som studie- och yrkesvägledare samt att kåren behöver vara mer mångkulturell. Vidare anser Catarina att studiebesök på arbetsplatser för de nyanlända ungdomarna är gynnsamt för att visa vad kvinnor och män arbetar med i Sverige. Bodil anser att rektorerna ska vara väl införstådda vilken resurs studie- och yrkesvägledningen är för skolan. Bodil menar att på de skolor där rektor är medveten, blir det tydligt att elever går snabbare genom systemet och förstår vart de är på väg. Bodils önskan är en likvärdighet på alla skolor, därför har hon tillsatt ett mobilt team som ska stötta vägledarna på skolorna i deras arbete samt att utveckla metoder till vägledningen med de nyanlända ungdomarna. Bodil uttrycker att detta har hon stora förhoppningar om. Detta är ett steg på vägen mot en likvärdig vägledning till alla elever.

Vägledarna är samstämmiga hur deras drömscenario ser ut. De vill ha mer lektionstid eller att studie- och yrkesvägledning finns som ett ämne på schemat. Angela har ett förslag, det är att studie- och yrkesvägledningen kan komma in på svensklektionerna då ”svenskundervisningen för nyanlända kanske inte har samma stenhårda kursplan att följa”(Angela). Angelas idé kräver egentligen inte några större resurser, utan påvisar att det är hela skolans ansvar att vägledningen kan utföras. Angelas förslag kräver inte mer resurser utan snarare mer engagemang från den enskilda vägledaren och från lärarkåren.

5.5 Förväntningar (makro, meso och mikro)

I följande tema ses en röd tråd, oavsett inom vilken nivå du befinner dig utgår intervjupersonerna att alla gör det de ska. Det finns en förväntan från makro- och mesonivå att saker och ting sköts på rätt sätt. Vägledarna upplever att rektorer och lärare har mer förväntningar på dem än deras chefer:

Vi får uppdrag från regeringen där vi ska nå ut med olika insatser till våra målgrupper, beroende på hur uppdragen ser ut. Skolans huvudmän är vår målgrupp liksom rektorer och vägledare. Vi gör det på många olika sätt. Webben är en väg. Konferenser, stödmaterial, utbildningsinsatser och kurser är andra vägar. (Doris)

34

På detta sätt uttrycker Doris sig på makronivå om hur informationen förs mellan nivåerna. På makronivå litar de på att huvudmän och rektorer kan avgöra hur och på vilket sätt deras personal kan delta i Skolverkets insatser. Både Catarina och Bodil på mesonivå beskriver hur det upplever informationsflödet nivåerna emellan. Catarina uttrycker sig såhär:

Fast jag tycker att det låter bra med gruppvägledning så skulle det bli väldigt fel om jag som politiker går in och säger någonting om det och så känner man på skolan nej men det här funkar ju inte på vår skola. (Catarina)

Catarina menar att hon litar på att alla gör det de ska göra med utgångspunkt i målbeskrivningar, styrdokument samt stadens budget som inte bara är en pengabudget, utan det är text, mål och uppdrag.

Bodil berättar hur hon upplever informationsflödet mellan nivåerna, numera är det strikt att direktörer pratar med varandra, områdeschefer med varandra och enhetschefer sinsemellan. Bodil känner att hon är en drivande person och om hon vill ha saker gjorda så kan hon tala med dem som hon behöver tala med för att få det gjort. Detta är inte den formella vägen, så hon försöker balansera så att hon får en uppfattning om vad hon behöver veta. Däremot ser Bodil i hennes position att det är önskvärt att studie- och yrkesvägledarna går direkt till henne om de är missnöjda. Bodil uttrycker sig med bestämdhet att om vägledarna hoppar ett steg uppåt i organisationen, då har hon inte skött sitt arbete. Vidare funderar Bodil på sin chefsroll och resonerar så här:

Om jag är kritisk neråt slår det tillbaka till mig själv eftersom det är jag som är chef samtidigt är vardagen så påtaglig och vi har de resurser vi har och måste förhålla oss till dem (Bodil)

Studie- och yrkesvägledarna är överens om att det finns förväntningar på att de skall följa styrdokument och allmänna råd. Utöver det upplever de inte att cheferna har några specifika förväntningar på deras arbete. Andrea berättar hur hon upplever förväntningarna:

Jag jobbar ju rätt så fritt, det är ju ingen som ser vad jag gör. Utan det är mest lärarna och rektorn som ser lite grann. Så länge allt fungerar då är rektorn nöjd.(Andrea)

Detta verkar vara en vanlig upplevelse från studie- och yrkesvägledarna, då de anser att så länge allt flyter på finns det ingen som lägger sig i deras arbete. I och med detta upplever vägledarna att de har förtroende från cheferna.

35

5.6 Sammanfattning

Utifrån valda tema har vi haft möjlighet att se specifika delar som rör arbetet med nyanlända ungdomar. Det finns inga tydliga metoder eller arbetssätt idag, utan vägledarna arbetar utifrån sina egna tankar och idéer. Detta sker till stor del ihop med lärare på skolorna. Vidare anser vägledarna att tiden inte räcker till för de nyanlända eleverna, då de är medvetna om att det är just tid som är viktigt för eleverna. Först tid till relationsbyggande, därefter kunna ha individuella samtal i kombination med gruppvägledning.

Det framkommer att föräldraengagemang är en positiv aspekt för nyanlända ungdomar. I denna kontext är det betydelsefullt att fundera över hur, var och när föräldrar kallas till möten, då det är viktigt att alla vårdnadshavare får upplysningar om det svenska skolsystemet. Det är också angeläget att ta till sig begreppet kulturkompetens. Ett centralt inslag i en vägledares vardag är att utveckla sin kunskap inom olika kulturer då det ökar förståelsen. Vidare ser vi att arbeta med självkännedom både utifrån ett vägledar- och elevperspektiv är betydande för att samverkan skall utvecklas dem emellan. Det finns en önskan om att studie- och yrkesvägledningen bör integreras i det ordinarie skolarbetet, som ett ämne på schemat. Detta skulle kunna leda till alla får samma vägledning oberoende om eleven är född och uppvuxen i Sverige eller hitflyttad. Det sista temat berör vilka förväntningar som rör sig inom de olika nivåerna. Resultatet visar att det finns gränser mellan nivåerna och att det finns mer förväntningar uppifrån och ner än åt det motsatta hållet. Vidare beskrivs det att det finns en given distans mellan nivåerna och hur informationen förs dem emellan.

36

6. Analys

I följande kapitel analyseras de insamlade erfarenheterna av resultatet tillsammans med valda teorier och begrepp. Med utgångspunkt i vårt syfte som är att ta reda på vilka arbetssätt och vägledningsmetoder som används i arbetet med nyanlända ungdomar. Studera hur förväntningarna är på studie- och yrkesvägledarna från makro- och mesoperspektiv samt hur de olika nivåerna önskar att vägledningen såg ut, då studie- och yrkesvägledningen är en del i integrationen.

6.1 Hur upplever studie- och yrkesvägledare vikten av

kulturkompetens och föräldraengagemang i arbetet med

nyanlända ungdomar?

Hailemariam (2007, 32-35) anser att kulturkompetensen behöver tränas upp för att bättre förstå de delar som är av vikt för individen samt att studie- och yrkesvägledaren lär sig att se kunskaper och resurser som ungdomar och deras familjer har med sig.

Förståelsen för kulturkompetens är angeläget för att kunna sätta sig in i elevers situation. Annelies tanke är att studie- och yrkesvägledare är bra på att vara lyhörda och att de är utbildade till det, men att det saknas kunskap om andra kulturer. Eftersom frågor om både den gamla och nya kulturen uppkommer i samtalen bör studie- och yrkesvägledarna inneha kulturkompetens för att möta upp elevernas funderingar.

Karriärvägledning är byggt utifrån individtänkande men de flesta nyanlända kommer från kollektivistiska kulturer (Arulmani och Bluestein 2013, 2014, Bluestein 2006 refereras i Abkhezr et al 2015, 75). Genom vårt resultat analyserar vi att där kulturkompetensen fungerar tillfredställande har engagemanget varit större från vägledarnas sida. Individens familjebakgrund och kultur är betydelsefulla då en individs val är mer pragmatiska än systematiska (Hodkinson och Sparkes 1997, 33-39). Därför är