Examensarbete
Kandidatuppsats
Sjuksköterskors erfarenhet av omvårdnad i mötet med
patienter med psykisk ohälsa på en akutmottagning: En
litteraturöversikt
Nurse's experiences of nursing patients with mental illness in the emergency department: A literature review
Författare: Anna-Cecilia Larsson & Jenny Mattsson Handledare: Anna Anåker
Granskare: Jonas Wihlborg Examinator: Anncarin Svanberg Ämne: Omvårdnad
Kurskod: VÅ 2030 Poäng: 15 hp
Betygsdatum: 20-06-04
Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera uppsatsen i fulltext i DiVA.
Publiceringen sker open access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av uppsatsen.
Open access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet. Högskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten open access.
Jag/vi medger publicering i fulltext (fritt tillgänglig på nätet, open access):
Ja ☐ Nej ☐ Högskolan Dalarna 791 88 Falun Sweden Tel 023-77 80 00 x
Abstrakt
Bakgrund: Andelen personer med psykisk ohälsa ökar bland hela jordens befolkning. På
en akutmottagning möter sjuksköterskor dagligen många patienter med olika sjukdomar, kravet på kompetensen är därför hög. Fokus ligger oftast på akuta somatiska sjukdomar vilket gör att patienter med psykisk ohälsa hamnar i skymundan. Patienter som söker sig till en akutmottagning upplever brister i vården vad gäller bemötande och kunskap hos sjuksköterskor och övrig personal.
Syfte: Arbetets syfte är att sammanställa sjuksköterskors erfarenhet av att ge patienter med
psykisk ohälsa omvårdnad på en akutmottagning.
Metod: Litteraturöversikt av vetenskapliga artiklar framtagna i databaserna PubMed,
CINAHL och PsycINFO. Resultatet grundar sig på 15 artiklar från olika delar av världen. Artiklarna är kvalitetsgranskade och etiskt godkända.
Resultat: Litteraturöversiktens resultat visar att sjuksköterskors erfarenhet främst handlar
om att de upplever en stressig arbetsmiljö, brister i den fysiska arbetsmiljön, att attityder och fördomar finns gentemot patienten, samt en bristande kunskap. Tillsammans gör detta att sjuksköterskors erfarenhet av att möta dessa patienter med psykisk ohälsa inte upplevs som tillräcklig, samt att de ofta känner att de inte gjorde ett bra arbete i mötet med
patienten.
Slutsats: Sammanfattningsvis är sjuksköterskors erfarenhet av att möta patienter med
psykisk ohälsa på akutmottagning bristfällig. En bättre arbetsmiljö och mer kunskap behövs inom detta område. Genom att förbättra arbetsmiljön och kunskapen skulle
omvårdnaden av patienter förbättras och sjuksköterskor skulle uppleva att de kunde utföra ett bättre arbete.
Nyckelord: Akutvård, litteraturöversikt, omvårdnad, psykisk ohälsa och sjuksköterskors
Abstract
Background: The proportion of people with mental illness is increasing among the entire
population of the earth. At an emergency room nurses meets many patients daily with different diseases, the requirement for expertise is therefore high. The focus is usually on acute somatic diseases, which means that patients with mental ill health end up in the cloud. Patients who apply for an emergency room experience shortcoming in care in terms of care and knowledge of nurses and other staff.
Aim: The aim of the work is to compile nurse's experiences of providing patients with
mental illness care at an emergency department.
Method: Literature review of scientific articles developed in the databases PubMed,
CINAHL and PsycINFO. The result is based on 15 articles from different parts of the world. The articles are quality checked and ethically approved.
Results: The literature review results show that nurses' experiences is that they experience
a stressful work environment, deficiencies in the physical work environment, that attitudes and prejudices exist towards the patient and lack of knowledge. This means that nurses' experiences of meeting these patients with mental illness is not perceived as adequate, they often felt that they did not do a good job in meeting the patient.
Conclusion: In summary, the nurse's experiences of meeting patients with mental illness at
the emergency room is inadequate. A better working environment and more knowledge are needed in this area. By improving the working environment and knowledge, the care of patients would be improved and nurses would feel that they could do a better job.
Keywords: Emergency care, literature review, mental illness, nurses experience and
Innehållsförteckning
Inledning 1
Bakgrund 1
Sjuksköterskans roll 1
Akutmottagningen, det första mötet med vården 2
Psykisk ohälsa 3
Faktorer som påverkar den psykiska hälsan 3
Patienter med psykisk ohälsa 4
Teoretiskt perspektiv 5
Problemformulering 5
Syfte 6
Metod 6
Design 6
Datainsamling och urval 6
Inklusionskriterier 6
Exklusionskriterier 7
Värdering av artiklarnas kvalitet 7
Tillvägagångssätt 8
Analys och tolkning av data 8
Etiskt övervägande 8
Resultat 8
Stressig arbetsmiljö 9
Brister i den fysiska arbetsmiljön 9
Kommunikation och samarbete 10
Bristande utbildning och kunskap 10
Attityder och fördomar i mötet med patienten 11
Diskussion 12
Sammanfattning av resultat 13
Resultatdiskussion 13
Metoddiskussion 15
Styrkor och svagheter 15
Artikel kvalitet och trovärdighet 16
Klinisk implikation 16
Etikdisskussion 16
Klinisk betydelse för samhället 17
Förslag till vidare forskning 18
Referenser 19
Bilaga I Sammanfattning av artiklar Bilaga II Granskningsmall Kvalitativ Bilaga III Granskningsmall Kvantitativ
1
Inledning
Författarna har under den verksamhetsförlagda delen av utbildningen (VFU) mött ett flertal patienter med psykisk ohälsa, i dessa möten har författarna blivit berörda av att psykisk ohälsa tycks gå ner i åldrar och kan drabba människor i alla faser i livet. I dagens samhälle lever många under stress och höga krav, kanske utan att vara medvetna om detta. Under sommaren år 2019 hörde författarna läkaren Anders Hansen berätta i Sveriges Radio om sin forskning angående det psykiska måendet, han har uppmärksammat att vi människor lever längre och är friskare men ändå äter över en miljon svenska människor läkemedel mot depression. Efter detta radioprogram som gav inblick i den ökande psykiska ohälsan
uppstod en nyfikenhet på detta område. I vårt kommande arbete som sjuksköterskor är detta något vi kommer att möta, därför vill vi få mer insikt kring den erfarenhet sjuksköterskor har av omvårdnad i mötet med personer med psykisk ohälsa.
Bakgrund
Bakgrunden kommer att beskriva sjuksköterskors roll, både generellt och på en
akutmottagning. Vidare kommer bakgrunden att beskriva psykisk ohälsa och de faktorer som påverkar psykisk ohälsa och välbefinnande, för att avslutningsvis beskriva vald teoretisk ram för detta examensarbete.
Sjuksköterskans roll
I mötet med patienter arbetar sjuksköterskor utifrån fyra grundläggande områden. Dessa är: främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. I den kliniska
yrkesutövningen har sjuksköterskor ett ansvar att arbeta utifrån dessa områden, vilket innebär ett livslångt lärande och byggs under arbetslivet med hjälp av erfarenheter och utveckling (Klang, 2014).
Den legitimerade sjuksköterskor leder och har ansvaret för omvårdnadsarbetet.
Omvårdnaden är planerad utifrån patientens grundläggande behov och upplevelser, i detta finns aspekter som är fysiska, psykiska, andliga och kulturella. Även att etablera en förtroendefull relation med patient och anhöriga ingår i sjuksköterskors kompetens. Att bedriva en personcentrerad vård, samverka med andra professioner, arbeta evidensbaserat och se till att vården är säker är grundstenar för att patienten ska få en god vård (Svensk sjuksköterskeförening, 2017).
2
Som legitimerad sjuksköterska finns ett flertal lagar att följa och en av de grundläggande lagarna är Hälso- och sjukvårdslagen (HSL, SFS 2017:30), den säger i sina allmänna bestämmelser att sjukvården ska ha som mål att ge lika vård till alla på lika villkor. Vidare ska vård ges med respekt för allas lika värde och värdighet till den enskilda människan och ska bedrivas för att förebygga ohälsa. Företräde ska även ges till den som har störst
vårdbehov.
För att stärka patientens säkerhet finns Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) som definierar vårdgivarens skyldighet att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och minska antalet vårdskador. Vidare för att definiera patientens rätt till eget bestämmande, rätt till integritet och delaktighet finns Patientlagen (SFS 2014: 821).
Akutmottagningen, det första mötet med vården
På akutmottagningen bedrivs akutsjukvård, vård som inte kan vänta eller ett vårdbehov som uppkommit plötsligt. Orsaker som göra att människor söker sig till en akutmottagning kan vara bröstsmärtor, andningssvårigheter, svåra olyckor, buksmärtor och arm- eller benbrott. Detta gör att kompetensen hos personalen är bred för att kunna behandla skador och sjukdomar inom många specialiteter (Arvidsson, 2013). När en patient först kommer till akutmottagningen görs en bedömning om vårdbehov av en sjuksköterska som därefter samordnar med eventuell läkarkontakt, röntgenundersökning eller provtagningar. I bedömningen ingår det att göra en triagering, med det menas att göra en prioritering.
Grunden till detta kommer från hälso- och sjukvårdslagen som säger att vård ska ges på lika villkor och att den som har störst behov ska få vård först (Arvidsson, 2013).
Sjuksköterskor med specialisering inom akutsjukvård ska kunna bevara patienten och dess närståendes värdighet och integritet utan att äventyra den medicinska säkerheten. Vid omhändertagandet av patienter ska akutsjuksköterskor stärka känslan av trygghet och säkerhet genom att skapa en miljö som inger patienten och närstående med hopp och lugn samt visa medkänsla. Akutsjuksköterskor ska ta hänsyn till patienten och dess närståendes sårbara situation och skapa en förutsättning för delaktighet i vårdprocessen och aktuella beslut. Att kunna arbeta i team och samarbeta med andra verksamheter är viktigt för akutsjuksköterskor, samt att ha god förståelse för vård och omvårdnadsprocessen för att patienten och dennes närstående ska få rätt omhändertagande, omvårdnad och vård (Riksföreningen för akutsjuksköterskor & Svensk sjuksköterskeförening, 2017).
3
Psykisk ohälsa
År 2018 uppgav 17 procent av Sveriges befolkning att de upplevde nedsatt psykiskt hälsa, det har sedan år 2006 ökat bland kvinnor och män, i olika utbildningsgrupper och de flesta ålderskategorier (Folkhälsomyndigheten, 2019).
Folkhälsomyndigheten (2019) beskriver att begreppet psykisk ohälsa kan innebära allt från lindrigare oro till svårare psykiatriska tillstånd. Med svårare psykiatriska tillstånd menas depression, ångestsyndrom eller psykotiska tillstånd. Vidare beskriver
Folkhälsomyndigheten att psykiatriska besvär ibland kan vara svårt att skilja från vanliga känsloyttringar, dock är psykiatriska besvär mer ihållande och har påverkan på funktionsförmågan. Personer med psykisk ohälsa kan då ha sänkt förmåga att arbeta eller ha fungerande relationer.
Faktorer som påverkar den psykiska hälsan
Faktorer som påverkar psykisk hälsa och välbefinnande är personliga egenskaper, sociala omständigheter och miljön runt människor, dessa faktorer interagerar med varandra och kan skydda eller hota den psykiska hälsan (World Health Organization [WHO], 2019).
Tidigare forskning visar på att personer som lider av psykisk ohälsa har en ökad risk att drabbas av fysiska sjukdomar eller begränsningar till följd av detta (Swildens,
Termorshuizen, de Ridder, Smeets & Engelhard 2015). Även att insjukna i sjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och kroniska lungsjukdomar, non-communicable diseases (NCDs) är en stor riskfaktor bakom psykisk ohälsa. Det som gör att dessa sjukdomar är en förhöjd risk är att det finns tendenser till stillasittande leverne och ibland ökad
alkoholkonsumtion (WHO,2019).
Samhällets utveckling anses vara en av orsakerna till att det sker en försämring vad gäller den psykiska hälsan: I dagens samhälle ligger fokuset på den enskilde individen och det medför ökade krav, detta kan ge en försämrad psykisk hälsa (Enskär & Golsäter, 2014). Kvinnor med lägre utbildningsnivå och sömnsvårigheter har visats vara högt representerade bland de som insjuknat i depression och/eller har en ångestproblematik (Bunevicius et al., 2013).
Folkhälsomyndigheten (2019) beskriver att användningen av surfplattor och smartphones kan ha en betydelse vad gäller ungdomars psykiska ohälsa, de har sett i forskning att
4
internetbaserade aktiviteter kan ha både positiva och negativa effekter på det psykiska måendet. Detta beskrivs av ungdomar själva som ett problem, de påtalar att de upplever sociala media som något som kan påverka psykiska hälsan negativt (O`Reilly et al., 2016).
Patienter med psykisk ohälsa
Tidigare forskning visar på att mindre än 40% av dem som upplever sig deprimerade fått adekvat hjälp. Det som varit problemet är att rätt diagnos inte har ställts utan fokus har legat på det somatiska (Bunevicius et al., 2013). Patienter som sökt akutsjukvård för besvär med den psykiska hälsan upplever till stor del att de bemöts professionellt och upplever en god kommunikation, samtidigt framkommer det att många patienter känner oro när de söker hjälp för något som inte syns på utsidan, och beskriver det som att det vore enklare om de exempelvis hade ett brutet ben och att vårdpersonal då skulle ta det mer på allvar (Ferguson et al., 2019). Annan forskning visar på att patienter känt sig missförstådda när de sökt vård, de har känt det som att de ska skyddas mot sårbarhet, blir behandlade som barn, att de är ett objekt som ska fixas och en stor frustration (Gaillard, Shattell & Thomas, 2009).
Webster, Norman, Goodacre, Thompson och McEachan (2014) menar att patienter som kommer till akutmottagningar och uppvisar somatiska besvär utan att någon orsak hittas, oftare upplever ångest, depression samt har nedsatt fysisk och psykisk livskvalitet. Vid en uppföljning en månad senare visar det sig att de som fortfarande upplever fysiska besvär upplevde en högre nivå av ångest och depression och en känsla av sämre livskvalitet. Om en patient redan har en psykisk ohälsa dokumenterat och sen söker vård för somatiska besvär kan istället fokus bli på det psykiska. Patienter har avlidit i hjärtinfarkt för att läkaren bedömt det som ångest då personen sen tidigare har en ångestdiagnos. Vidare har även patienter blivit hänvisade till psykolog trots smärta som plötsligt uppkommit, med hänvisning att det finns bara i ditt huvud (Happell, Ewart, Bocking, Platania-Phung & Stanton, 2016). Att det finns en ökad dödlighet hos personer med psykisk ohälsa visar statistik framtagen av Lumme, Pirkola, Manderbacka & Keskimäki (2016).
Många patienter med psykisk ohälsa söker upprepade gånger vård på akutmottagning, de starkaste sambanden i dessa besök är relaterade till psykotiska symtom, alkohol eller drogrelaterade problem. För en akutmottagning medför detta ökade krav kring bemötande av denna patientgrupp (Sirotich, Durbin & Durbin, 2016). Clarke, Dusom & Hughes (2007)
5
uppger att patienter upplever att psykisk ohälsa blir prioriterat sist vid en triagering på akutmottagning och känt sig övergivna i väntrummet.
Teoretiskt perspektiv
Tidvattenmodellen-ett sökande efter personen, är en modell för den psykiska omvårdnaden
skapad av filosofen Phil Barker i mitten av 1990-talet. I den beskrivs sjuksköterskors roll i mötet med patienten som ett stöd medan patienten är kapten över sin egen skuta. I
tidvattenmodellen beskrivs omvårdnad som en social konstruktion där sjuksköterskan ska finnas till hands för patienter som går igenom kriser. Sjuksköterskors roll är att ge sitt stöd och hjälpa patienten att skapa egna förutsättningar för att växa och ta sig igenom sitt
lidande. En viktig del i varje möte är att ta tillvara på patientens egna resurser, inte fokusera på problemen. Detta för att förbättra livsvillkoren och för att genomföra förändringar som leder till det bättre för patienten (Wiklund Gustin & Lindwall, 2012).
Tidvattenmodellen baseras på fyra principer som beskriver omvårdnaden genom metaforer. Vi människor lever på ett hav av upplevelse där den psykiska ohälsan kan hota att dränka oss. Den psykiatriska vårdens syfte är att hjälpa oss åter till havet av upplevelse så vi kan fortsätta med vår livsresa. Vi människor förändras konstant trots att vi inte är medvetna om det. Tidvattenmodellen syftar till att hjälpa oss att bli medvetna om de små förändringar som har en stor effekt på våra liv. Empowerment har en stor betydelse för vårdprocessen och vårdpersonalen är hjälpare som hjälper patienten att ta kontroll över livet och dess
erfarenheter. Omvårdnadsprocessen är som en dans mellan vårdtagaren och den som vårdar där effektiv omvårdnad är att man vårdar tillsammans med patienten istället för att ta hand om patienten eller bara bry sig om patienten. Detta har betydelse för det professionella stöd den som vårdar behöver för att behålla integriteten för omvårdnadsprocessen (Barker & Buchanan-Barker, 2005).
Problemformulering
Andelen personer med psykisk ohälsa ökar i samhället. På en akutmottagning möter sjuksköterskor dagligen många patienter och kravet på kompetensen är hög. Fokus ligger oftast på akuta somatiska sjukdomar vilket gör att patienter med psykisk ohälsa hamnar i skymundan.
6
För att sjuksköterskor ska kunna ge sitt stöd och vara till hjälp för att patienter med psykisk ohälsa behövs mer erfarenhet om psykiska sjukdomar och hur man bemöter patienter med psykiatriska besvär. Erfarenhet hos varje sjuksköterskor är en förutsättning för att minska patientens lidande. Att få en inblick i sjuksköterskors erfarenheter av att möta patienter med psykisk ohälsa på akutmottagningar kan hjälpa oss att se vad som behövs för att dessa patienter ska få en god omvårdnad där varje möte bygger på att ta tillvara på patientens egna resurser och inte fokuserar på problemen.
Syfte
Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnad i mötet med patienter med psykisk ohälsa på en akutmottagning.
Metod
I detta avsnitt beskrivs hur de olika delarna genomförts vad gäller design, datainsamling, urval, värdering av artikel kvalitet, tillvägagångssätt, analys och tolkning och etiska överväganden.
Design
Studien genomfördes som en litteraturöversikt, med det menas att sammanställa hur kunskapen inom ett valt område ser ut. Den valda litteraturen har analyserats,
kvalitetsgranskats och sammanställts enligt Fribergs (2012) metod för litteraturöversikter.
Datainsamling och urval
Följande sökord har använts: Mental illness, Mental health, Emergency care, Nurses
experience, Emergency department, Nursing care och Patient care. Dessa sökord valdes
utifrån studiens syfte och har tagits fram med hjälp av MeSh för att få rätt facktermer på engelska. Vid litteratursökning har sökorden AND och OR att kombinerats tillsammans med de tidigare beskrivna orden. Två artiklar som ingår i resultatet har hittats via sekundär sökning, författarna har då granskat relevant forskning och dess referenslista och hittat dessa två artiklar. Tabell 1 för sökstrategi av utvalda artiklar samt antal träffar, antal lästa och utvalda artiklar finns på sidan 8.
Databaser som använts för sökning är: Cinahl där forskning inom omvårdnad finns, PubMed som tillhandahåller vetenskapliga artiklar inom medicin och omvårdnad samt PsycINFO som tillhandahåller psykologisk forskning inom omvårdnad och medicin (Forsberg &
7
Wengström, 2013). Artiklarna finns sammanställda i en artikelmatris, se bilaga I för Artikelmatris över artiklar som ingår i litteraturöversiktens resultat.
Inklusionskriterier
De inklusionskriterier som författarna har använt är: att artiklar är Peer Review (vetenskapligt granskade) och även etiskt godkända. Begränsningar vad gäller tid för publicering är 2009–2019. Artiklar från hela världen har att inkluderats.
Exklusionskriterier
Endast sjuksköterskors erfarenhet har tagits med i resultatet, andra yrkeskategorier har exkluderats.
8
Tabell 1, Sökstrategi av utvalda artiklar samt antal träffar, antal lästa och utvalda artiklar
Databas Sökord Antal träffar Urval efter lästa titlar Urval efter lästa abstrakt Antal utvalda artiklar till resultat efter genomläsning av artiklar, n=15
CINAHL Mental illness AND Nurses experience AND Nursing AND Emergency care 54462 796 568 15 0 0 0 5 0 0 0
4 3(I, II, VI) PsycINF
O
Mental illness AND nurses experience AND emergency care 47051 515 20 0 0 3 0 0 2 1 (III) PsycINF O
Emergency department AND Nursing AND Mental illness
13558 1740 122 0 0 5 0 0 1 1(IV)
CINAHL Mental illness AND Nurses experience AND Nurses care AND Emergency department 36706 506 315 11 0 0 0 4 0 0 0 1 1 (V) PubMed Mental illness or Mental
health AND nurses experience AND Emergency department AND nursing care AND patient care 541452 7861 244 207 92 0 0 1 0 5 0 0 1 0
3 3(VII, X & XII) CINAHL Mental illness AND Nursing
care AND Emergency department 36743 1650 54 0 0 6 0 0
2 2 (VIII & XIII) CINAHL Nurses experience AND
Mental illness or Mental health AND Emergency department 24561 1814 50 0 0 4 0 0 2 1 (IX)
CINAHL Mental illness or mental health AND Nurses
experience AND Emergency department or emergency care
106960 1814 88 0 0 5 0 0 3 1 (XI)
Värdering av artiklarnas kvalitet
Författarna har använt sig av modifierade granskningsmallar för kvantitativ och kvalitativa studier som tillhandahållits av Högskolan Dalarna. Dessa bifogas som bilaga II och III. Kvaliteten på artiklarna har avgjorts genom att frågor besvaras och utefter dessa har de poängsatts. Varje fråga som besvarats med ett ja har fått ett poäng. De poäng som artikeln
9
fått avgör om artikeln har en låg, medel eller hög kvalitet. Poängen har sedan räknats om till procent där >60 % medelhög kvalité och >80 % har ansetts som hög kvalité. De artiklar som används i denna litteraturöversikt är av medel eller hög kvalitet.
Tillvägagångssätt
Författarna har delat upp sökningarna av artiklarna likvärdigt, analyserat dessa och sedan diskuterat vad man kommit fram till. Författarna har arbetat tillsammans via ett delat dokument och har haft telefonkontakt dagligen, vidare har de även träffats någon gång under veckornas gång för att sammanställa text och resultat till examensarbetet.
Analys och tolkning av data
Författarna läste artiklarna upprepade gånger för att kunna förstå innehållet, därefter jämförde författarna artiklarna för att hitta likheter och skillnader och slutligen
sammanställdes resultatet (Friberg, 2012). De flesta databaser och studier är på engelska, författarna har därför använt lexikon vid behov för att få så korrekt förståelse som möjligt.
Etiskt övervägande
I denna litteraturöversikt har artiklar som är etiskt granskade används, med
Helsingforsdeklarationen och dess riktlinjer som grund. I den framgår att forskning som innefattar människor som deltagare ska bedrivas etiskt för att skydda integritet och hälsa. Deltagarna informeras om rättigheter som att exempelvis avsluta deltagande när de önskar under studiens gång (World Medical Association, 2020). Författarna har granskat artiklarna på ett objektivt sätt och försökt återge artikelns innehåll utan att förvränga det. De använda källorna har hänvisats till på rätt sätt för att undvika plagiering, att inte göra detta strider mot upphovsmännens rätt till sitt eget arbete (Vetenskapsrådet, 2020).
Resultat
Resultatet baseras på 15 vetenskapliga artiklar. Publiceringen av dessa artiklar har skett mellan 2009–2019. Länderna som artiklarna härstammar ifrån är följande: Australien (n= 9)
Storbritannien (n= 2) Brasilien (n= 2) och USA (n= 2). Vid sammanställningen av resultatet
framkom fem huvudkategorier vad gäller sjuksköterskors erfarenheter: Stressig arbetsmiljö,
brister i den fysiska arbetsmiljön, kommunikation och samarbete, utbildning och bristande kunskap samt attityder och fördomar i mötet med patienten. Resultatet är presenterat under
10
Stressig arbetsmiljö
Sjuksköterskors erfarenhet av omvårdnad på en akutmottagning påverkas av en stressig arbetsmiljö. Under den del av dagen som bemanningen är som högst uppger sjuksköterskor att bemötandet av patienter med psykisk ohälsa är bättre. Sjuksköterskorna beskriver ett sämre bemötande under tider på dagen när antalet sjuksköterskor är få. Svårigheter att ge en bra omvårdnad upplevdes i den ibland bullriga och stressiga miljön på akutmottagningen, stress och långa väntetider var även de faktorer som upplevdes negativa i omvårdnaden (Innes, Morphet, O'Brien, & Munro 2014).
Broadbent, Moxham & Dwyer (2014) visar i sin forskning att tiden som är beräknad för att göra en triagering är en svårighet som påverkar omvårdnaden. Sjuksköterskorna uppger att de upplever en svårighet i att triagera en patient med psykisk ohälsa på endast två till tre minuter. Enligt van Nieuwenhuizen et. al. (2013) finns det inte tid till att gå på djupet även om man som sjuksköterska märker att det finns något som patienten inte berättar.
Marynowski-Traczyk & Broadbent (2011) menar att patienter med psykisk ohälsa kräver mer tid vilket sjuksköterskorna upplever att de inte har. De uppger att det är frustrerande för de vill kunna ge patienterna den tid de behöver. Passos-Perriera, de Lourdes-Custódio- Duarte & Eslabão (2019) menar också att patienter med psykisk ohälsa hamnar i
skymundan, det finns inte tid eller någon plats att ta hand om dessa patienter då miljön ofta är bullrig och ger många intryck vilket kan förvärra patientens symtom.
Brister i den fysiska arbetsmiljön
Brister i den fysiska arbetsmiljön kan påverka omvårdnaden, sjuksköterskor upplever det svårt att triagera patienter på en plats där det saknas mer privata utrymmen, patienten kan försöka säga något som känns svårt och blir avbruten av andra ljud eller patienter. Mycket intryck och många besökare är även det något i den fysiska miljön som framkom var svårt för dessa patienter (Gerdtz, Weiland, Jelinek, Mckinley och Hill, 2012; Marynowski-Traczyk & Broadbent 2011).
Sjuksköterskorna upplevde att det inte fanns de rätta redskapen för att kunna övervaka suicidbenägna patienter eller begränsa en patient med psykos från att skada sig själv eller andra. Dessa patienter blev fastspända på en bår, bristen på utrymme gjorde att de fick ligga bredvid andra patienter (Passos-Perriera et al., 2019).
11
Kommunikation och samarbete
I sjuksköterskors erfarenhet beskrivs kommunikationen var av stor betydelse i mötet med patienter. Resultatet visar att bristande, dialog och samarbete mellan akutmottagningen och psykiatriska mottagningen var en källa till att patienten fick sämre omvårdnad. Bristande kommunikation och samarbete resulterade ofta i fördröjningar vad gällde remisser och riskhanteringsplaner. Att få fram information om patienter som tillhörde psykiatrin upplevdes svårt då det saknades uppdaterad sådan. Vad gäller relationer mellan de som arbetar tillsammans så framkom att ett multidisciplinärt arbetssätt var att föredra, positiva relationer upplevdes i samarbetet mellan personal på akutmottagningen och i de fall som specialister blivit inkallade, det kunde röra sig om psykiatriska specialister, alkohol eller drog konsultationer och säkerhetsvakter (Innes et al., 2014). Van Nieuwenhuizen et. al. (2013) beskriver att samarbete med psykiatrin kan vara till hjälp vid undersökningar av patienter med psykisk ohälsa vars beteende verkar psykotisk. Sjuksköterskor uppgav att det funnits tillfällen då det visat sig att patienten fått en stroke men då patienten hade tidigare psykiska besvär blivit bedömd som psykos. Psykiatrin kopplades in för bedömning och det visade sig då att det ej var psykiska besvär som symtomen berodde på.
Bristande utbildning och kunskap
Resultatet visar att flertal sjuksköterskor uppgav att de inte hade någon erfarenhet alls av psykisk ohälsa, de sa sig inte veta hur de skulle bedöma och bemöta patienterna. Att inte kunna bedöma och bemöta ledde till en känsla av att inte kunna göra ett bra jobb, de kände att de hade svikit patienterna (Giandinoto & Edward, 2015). I en studie av Innes et al. (2104) uppgav ett flertal sjuksköterskor att de upplevde brister i kunskapen om
personcentrerad vård för personer med psykisk ohälsa, och att detta påverkade omvårdnaden på akutmottagningen.
Sjuksköterskor beskriver att läkare förlitar sig på att de ska guida dem i mötet med dessa patienter, de upplever då ett ökat krav på deras kunskap angående psykisk ohälsa (Beks, Healey, & Schlicht, 2018). Sjuksköterskor upplever dock att de har en otillräcklig kunskap och detta skapade bristande självförtroende gällande hur omvårdnaden skulle utformas för personer med psykisk ohälsa (Kidd, Kenny & Meehan-Andrews, 2012) och
sjuksköterskorna kände att på akutmottagningen ligger fokus och kunskap på hur man tar hand om patienter som blöder, hostar och andra fysiska åkommor, men väldigt lite
12
utbildning fans för hur man bemöter och behandlar patienter med psykisk ohälsa (Saurman, Kirby & Lyle, 2015).
I Ablard, Coates, Cooper, Parry & Mason (2017) forskning framkommer det att sjuksköterskors erfarenhet av att möta patienter som ofta besöker akutmottagning med ångest var svårare att möta än andra patienter. De menar på att det kan vara svårare att förklara för patienten att deras symtom kan ha psykiska underliggande problem och inte fysiska. I många fall ville inte patienten acceptera detta och det blev svårt att ge adekvat hjälp. Ofta kom patienter in med bröstsmärta och vid mer utförliga undersökningar så visade det sig vara en panikångestattack. Sjuksköterskorna ville då instruera patienten i att lära känna tidiga symtom och hur patienten kan hantera detta, för att undvika flera återbesök på akutmottagningen.
Attityder och fördomar i mötet med patienten
Resultatet visar att sjuksköterskor har negativa attityder gentemot patienter med psykisk ohälsa. Detta beskrivs som att direkt en patient inkommer till akutmottagningen och den psykiska statusen påtalades så ändrades attityderna gentemot patienten. Patienter med psykisk ohälsa beskrevs som annorlunda, vilket gjorde att sjuksköterskorna inte kunde prata normalt vid olika typer av omvårdnadshandlingar. Skillnaden i attityder kunde ses när sjuksköterskor hade mer erfarenhet och nyfikenhet inom detta område, de var då mer öppna och ödmjuka inför psykisk ohälsa (Giandinoto & Edward, 2015).
Vidare har annan forskning visat på att de som har erfarenhet av psykisk ohälsa har en mindre negativ syn gentemot de patienter som har eller har haft suicidtankar (Giacchero Vedana et al., 2017). Enligt Wolf, Perhats och Delao (2015) beskriver sjuksköterskor omvårdnaden av patienter med psykisk ohälsa som viktig och att ständigt se dessa personer resulterar i bättre vård. De uppgav att dessa patienter kunde säga att de skulle ta sitt liv, men sa detta för att få hjälp.
I mötet med patienter med psykisk ohälsa beskriver flertal sjuksköterskor att de upplever rädsla då de uppfattade patienterna som oberäkneliga, aggressiva och att dessa patienter därför inte hörde hemma på akutmottagning. Omvårdnaden blev lidande då sjuksköterskor undvek dessa patienter och patienterna fick mindre information angående sin vård
13
Sjuksköterskor kunde uppleva patienter med psykisk ohälsa som slöseri med tid och att de bara sökte uppmärksamhet och tog tid från övriga patienter. Sjuksköterskor uppgav även att denna patientkategori ofta kom tillbaka flertal gånger och detta upplevdes frustrerande (Beks et al., 2018; Marynowski-Traczyk, Moxham & Broadbent, 2017; Plant & White 2013).
Diskussion
Diskussionsavsnittet kommer att inledas med en sammanfattning av resultatet, därefter en resultatdiskussion kring de centrala fynden i denna litteraturöversikt. Diskussionen avslutas med en metod- och etikdiskussion.
Sammanfattning av resultat
Stressig arbetsmiljö upplevdes av sjuksköterskor och det resulterade i svårigheter att ge
patienten den tid som den skulle behöva, att bemöta psykisk ohälsa kräver ofta mer tid vid exempelvis en triagering. Patienten får inte tiden att beskriva det psykiska måendet som kan vara mer komplext än att exempelvis ha brutit en arm och lider av fysisk smärta. Det är inte bara den mentalt stressande arbetsmiljön som påverkar sjuksköterskor i mötet med patienten utan även brister i den fysiska arbetsmiljön. I en miljö som kan vara bullrig, stökig och med många människor upplever sjuksköterskor det svårt att kunna prata ostört med patienter, de blir ofta störda av andras närvaro då det kan saknas mer privata utrymmen.
Kommunikation och samarbete, ett multidisciplinärt arbetssätt var något som sjuksköterskor
upplevde positivt, samarbetet mellan olika professioner underlättade omvårdnaden kring patienten. Dock fanns det brister i remisshantering till andra professioner som psykiatrin. Ytterligare återfanns bristande utbildning och kunskap många av sjuksköterskorna upplevde att de saknade kunskap och utbildning om psykisk ohälsa och hur detta bör bemötas. De upplevde dessa patienter svåra att möta och tyckte sig inte kunna göra ett bra arbete. Vidare beskrivs sjuksköterskors attityder och fördomar i mötet med patienten ofta vara av negativ karaktär, där forskning visar på att sjuksköterskor ofta har en uppfattning att patienter med psykisk ohälsa är oberäkneliga, skrämmande, ibland våldsamma och svåra att bedöma. Sjuksköterskor upplevde patienterna som manipulativa och att de inte hörde hemma på en akutmottagning.
14
Resultatdiskussion
Phil Bakers tidvattenmodell beskriver omvårdnaden som ett samarbete mellan
sjuksköterskor och patienten, där patienten ska få det stöd den behöver för att ta sig igenom sin kris och ta kontroll över livet (Barker & Buchanan-Barker, 2005). För att sjuksköterskor ska kunna delta i det samarbetet och vara ett stöd för patienten behövs kunskap om psykisk ohälsa, men resultatet i denna litteraturöversikt pekar på att sjuksköterskorna på
akutmottagning saknar den kunskapen. Bristen på kunskap fick sjuksköterskorna att känna dåligt självförtroende och att de inte gjorde ett bra jobb när det kom till omvårdnad av patienter med psykisk ohälsa vilket i sin tur ledde till en känsla av att ha svikit dem (Giandinoto & Edward, 2015; Kidd et al., 2012).
Happell et al. (2016) beskriver att fokus hamnar på det psykiska när patienter kommer in och har en psykisk ohälsa dokumenterad. Patienterna har blivit hänvisade till psykolog för smärta som uppkommit plötsligt med förklaringen att det bara sitter i huvudet. I
litteraturöversiktens resultat kunde man se att attityden mot patienter med psykisk ohälsa kan vara väldigt negativ hos sjuksköterskorna på akutmottagningar. Resultatet visade på att sjuksköterskorna upplevde att patienter med psykisk ohälsa tar upp mer tid och
uppmärksamhet än andra patienter och de upplevs som oberäkneliga och eventuellt
våldsamma vilket gör att det finns en rädsla för dessa patienter. De ansåg även att patienter med psykisk ohälsa var opålitliga, manipulerande och utnyttjade systemet och de kommer tillbaka om och om igen. Sjuksköterskorna anser därför att det är slöseri med tid att ta hand om dessa patienter och att de bara söker uppmärksamhet (van Nieuwenhuizen et al., 2013; Beks et al., 2018; Plant & White, 2013; Giandinoto & Edward, 2015). Denna negativa attityd gör det svårt för sjuksköterskor att vara ett stöd och en hjälpande hand för dessa patienter som Phill Barker beskriver i tidvattenmodellen. Vilket leder till att
sjuksköterskorna inte kan vårda patienterna på ett effektivt sätt. Patienterna fick då mindre kontakt med sjuksköterskorna och därmed mindre information om sin vård. Men man kunde se i resultatet en skillnad i attityden hos sjuksköterskor med mer erfarenhet och ett intresse för patienter med psykisk ohälsa. För de var det viktigt hur man bemöter och vårdar dessa patienter (Giandinoto & Edward, 2015; Giacchero-Vedana et al., 2017; Wolf et al., 2015). I resultatet i denna litteraturöversikt upplevde sjuksköterskor att den bullriga miljön och den begränsade tiden de hade med patienten gjorde det svårt att ta hand om en patient med psykisk ohälsa på en akutmottagning. De upplever att dessa patienter kräver mer tid för att
15
de ska kunna komma patienten nära för att ta reda på problemet och de känner en frustration över att de inte kan ge patienterna med psykisk ohälsa den tid de behöver (Innes et al., 2014; Broadbent et al., 2014; van Nieuwenhuizen et al., 2013; Marynowski-Traczyk & Broadbent, 2011; Passos-Perriera et al., 2019). Då upplevelsen hos sjuksköterskor var att patienter med psykisk ohälsa krävde mer tid och att miljön var för bullrig för dessa patienter kan det vara svårt att göra enlig Riksföreningen för akutsjuksköterskor och svensk sjuksköterskeförening (2017) att skapa en miljö för patienten som känns trygg, lugn och som inger hopp vid omhändertagandet av patienter med psykisk ohälsa.
Riksföreningen för akutsjuksköterskor & Svensk sjuksköterskeförening (2017) beskriver även att akutsjuksköterskor ska kunna arbeta i team och samarbeta med andra verksamheter. För att kunna ha ett bra samarbete krävs en god kommunikation vilket sjuksköterskorna upplevde att det saknade när det gällde samarbete med psykiatriska mottagningen, detta ledde till en sämre omvårdnad för patienten (Innes et al., 2014). Ett fungerande samarbete med psykiatrin skulle kunna leda till att patienter inte fel diagnostiseras såsom patienter som beter sig psykotiskt men i själva verket får en stroke (van Nieuwenhuzein et al., 2013). Det skulle även kunna vara behovet av det professionella stödet för sjuksköterskorna på
akutmottagningen i omvårdnadsprocessen såsom Barker och Buchanan-Barker (2005) beskriver det i tidvattensmodellen. Vilket blir särskilt tydligt när sjuksköterskor ska förklara för patienter att deras symtom inte beror på någon fysisk orsak utan beror på psykisk ohälsa. Detta är något som kan vara svårt att acceptera för patienten (Ablard et al., 2017) och som gör att det professionella stödet på akutmottagningen måste fungera och för att
sjuksköterskor ska kunna känna en trygghet i sin profession och roll gentemot patienten.
Metoddiskussion
Denna litteraturstudie innehåller i resultatet 15 vetenskapliga artiklar, dessa har granskats med syftet att undersöka sjuksköterskors erfarenhet av att ge omvårdnad till patienter med psykisk ohälsa på akutmottagning. När sökningen genomfördes i databaser användes sökord som tagits fram med hjälp av MeSH. Vid fritextsökning var användandet av MeSH inte möjligt. När fritextsökningen genomfördes så hittades artiklar med hjälp av referenslistor i tidigare forskning, två relevanta artiklar hittades då och sedan söktes dessa fram i Google Scholar som är en söktjänst via Google som tillhandahåller vetenskapliga publikationer eller tidskrifter.
16
Styrkor och svagheter
Genom fritextsökningen framkom det många relevanta artiklar som skulle kunnat användas men en begränsning till att använda endast två artiklar från en sådan sökning fanns.
Begränsningen vad gäller publicerings år är mellan 2009–2019. Detta kan vara en styrka att ha ny forskning men även en svaghet då även äldre forskning kan ha innehåll som
fortfarande är aktuell. Med äldre forskning menas forskning från början av 2000-talet Spridningen på länder som artiklarna kommer ifrån är fyra olika länder, de flesta artiklar kommer från Australien (n=9) vilket kan anses som en svaghet att större delen kommer från samma land. Men en styrka med spridningen av artiklarna är att de är från olika världsdelar som Oceanien, Europa, Sydamerika och Nordamerika med olika förutsättningar inom vården.
Artikel kvalitet och trovärdighet
De flesta artiklar var av kvalitativa och gjorda med intervjuer. intervjustudier vilket anses ge ökad trovärdighet i resultatet. Efter kvalitetsgranskning som genomfördes med hjälp av granskningsmallar så har 11 av 15 använda artiklar hög kvalitet, de övriga 4 är av medelhög kvalitet. Trovärdigheten i artiklarna anser författarna vara hög då det i olika studier som genomförts i olika länder framkommer resultat med liknande slutsatser vilket tyder på att artiklarna är trovärdiga.
Klinisk implikation
Resultatet i denna litteraturöversikt skulle kunna överföras till andra avdelningar på ett sjukhus, att sjuksköterskor möter psykisk ohälsa i en akut situation tänker författarna sker även på en exempelvis en kirurgisk avdelning. Resultatet är dock inte överförbart till andra yrkeskategorier än sjuksköterskor då det i detta arbete endast är studerat sjuksköterskors erfarenhet av omvårdnaden vid psykisk ohälsa, undersköterskor och läkare kan vara av en annan erfarenhet. Det visar sig dock att detta är ett relativt outforskat område med
sjuksköterskors upplevelse då det fanns mestadels artiklar som speglade patientens perspektiv.
17
Etikdiskussion
Genom att författarna har använts etiskt granskade artiklar har de bidragit till att värna om försökspersoner/forskningspersonernas integritet.
Friberg, 2012 menar att en litteraturöversikt inte är lika omfattande som en metaanalys och beskriver att det i urval av artiklar kan vara så att författarna påverkas av tidigare erfarenheter angående ämnet, de kan då selektivt välja ut det som tilltalar. Detta är något som författarna försökt ha i åtanke vid val av artiklar. Författarna upplevde att de redan innan genomförande var av uppfattningen att det fanns en okunskap angående ämnet, författarna har försökt hålla sig neutrala under arbetets gång angående de upplevelser och erfarenheter de haft sedan innan. Vad gäller den språkliga förståelsen kan det ibland ha blivit missförstånd då vissa facktermer varit svårt att hitta en rättvis översättning, detta är något författarna är medvetna om och försökt förhålla sig till.
Klinisk betydelse för samhället
Den kliniska betydelsen av detta arbete kan vara att belysa bristen på kunskap hos sjuksköterskor angående omvårdnad vid psykisk ohälsa och att det inom
sjuksköterskeutbildningen behövs ytterligare utbildning inom omvårdnad vid psykisk ohälsa. Vad som kan tänkas behövas är då mer kunskap inom mildare psykiska besvär som depression och ångestsyndrom då detta visar sig vara vanligt förekommande inom
akutsjukvård. Ökad kunskap skulle kunna leda till att sjuksköterskor kan ge patienter en mer tillfredsställande vård och öka sjuksköterskors upplevelse av att kunna ge en bra
omvårdnad.
Konklusion
Resultatet i denna litteraturöversikt redogör för sjuksköterskors erfarenhet av att vårda patienter med psykisk ohälsa på en akutmottagning. Det resultatet visar är att
sjuksköterskors erfarenhet av att möta patienter med psykisk ohälsa på akutmottagning är bristfällig. Genom att förbättra arbetsmiljön och kunskapen skulle omvårdnaden och
attityden gentemot dessa patienter förbättras och sjuksköterskor skulle uppleva att de kunde utföra ett bättre arbete.
18
Förslag till vidare forskning
Resultatet i denna litteraturöversikt visar att det finns brister i sjuksköterskors kunskap angående psykisk ohälsa och omvårdnaden vid detta. Vad som skulle behövas är ytterligare forskning angående vad sjuksköterskor anser att de saknar under sin grundutbildning. Ett förslag är att undersöka sjuksköterskestudenters upplevelser i mötet med psykisk ohälsa vid exempelvis VFU, detta för att klargöra vad de upplever att de saknar i kunskap och som skulle kunna förbättras i utbildningens upplägg. Här skulle ny forskning främst kunna bedrivas genom intervjustudier av sjuksköterskestudenter.
19
Referenser
Ablard, S., Coates, E., Cooper, C., Parry, G., & Mason, S. M. (2017). Can more appropriate support and services be provided for people who attend the emergency department frequently? national health service staff views. Emergency Medicine
Journal, 34(11), 744-748. doi:10.1136/emermed-2016-206546
Arvidsson, G. (2013). Akutsjukvård. Stockholm: Liber
Barker, P., & Buchanan-Barker, P. (2005) The tidal model: A guide for mental health
professionals. New York: Brunner-Routledge
Beks, H., Healey, C., & Schlicht, K. G. (2018). 'when you're it': A qualitative study exploring the rural nurse experience of managing acute mental health presentations.
Rural and Remote Health, 18(3), 4616. doi:10.22605/RRH4616
Broadbent, M., Moxham, L., & Dwyer, T. (2014). Implications of the emergency department triage environment on triage practice for clients with a mental illness at triage in an Australian context. Australasian Emergency Nursing Journal, 17(1), 23-29. doi:10.1016/j.aenj.2013.11.002
Bunevicius, R., Liaugaudaite, V., Peceliuniene, J., Rauskauskiene, N., Bunevicius, A., & Mickuviene, N. (2013). Factors affecting the presence of depression, anxiety
disorders, and suicidal ideation in patients attending primary health care service in Lituania. Scandinavian Journal of Primary Health Care, 32 (1), 24-29. doi: 10.3109/02813432.2013.873604
Clarke, D. E., Dusome, D., & Hughes, L. (2007). Emergency department from the mental health clients perspective. International Journal of Mental Health Nursing,
16(2), 126-131. doi:10.1111/j.1447-0349.2007.00455.x
Enskär, K., & Golsäter, G. (2014). Från barndom till ungdom: den växande människans omvårdnadsbehov. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder:
20
Ferguson, N., Savic, M., McCann, T. V., Emond, K., Sandral, E., Smith, K., & Lubman, D. I. (2019). I was worried if I don't have a broken leg they might not take it
seriously: Experiences of men accessing ambulance services for mental health and/or alcohol and other drug problems. Health Expectations: An International Journal of
Public Participation in Health Care and Health Policy, 22(3), 565.
doi:10.1111/hex.12886
Folkhälsomyndigheten. (2019). Därför ökar psykisk ohälsa bland unga. Hämtad 2020-02-03 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk- halsa-och-suicidprevention/barn-och-unga--psykisk-halsa/darfor-okar-psykisk-ohalsa-bland-unga/
Folkhälsomyndigheten. (2019) Nedsatt psykiskt välbefinnande. Hämtad 2020-02-12 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad- rapportering/folkhalsans-utveckling/halsa/psykisk-ohalsa/nedsatt-psykiskt-valbefinnande/
Folkhälsomyndigheten. (2019). Vad är psykisk hälsa? Hämtad 2020-01-29 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/vad-ar-psykisk-halsa/
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier:
Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning (3.uppl.). Stockholm:
Natur & Kultur
Friberg, F. (2012). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats (2.uppl., s. 133–144). Lund: Studentlitteratur
Gaillard, L. M., Shattell, M. M., & Thomas, S. P. (2009). Mental health patients’ experiences of being misunderstood. Journal of the American Psychiatric Nurses
21
Gerdtz, M. F., Weiland, T. J., Jelinek, G. A., Mackinlay, C., & Hill, N. (2012). Perspectives of emergency department staff on the triage of mental health‐related presentations: Implications for education, policy and practice. Emergency Medicine
Australasia, 24(5), 492-500. doi:10.1111/j.1742-6723.2012.01592.x
Giacchero Vedana, K. G., Magrini, D. F., Zanetti, A. C. G., Miasso, A. I., Borges, T. L., & Santos, M. A. (2017). Attitudes towards suicidal behaviour and associated factors among nursing professionals: A quantitative study. Journal of Psychiatric and Mental
Health Nursing, 24(9-10), 651-659. doi:10.1111/jpm.12413
Giandinoto, J., & Edward, K. (2015). The phenomenon of co-morbid physical and mental illness in acute medical care: The lived experience of Australian health professionals. BMC Research Notes, 8(1), 295. doi:10.1186/s13104-015-1264-z Happell, B., Ewart, S. B., Bocking, J., Platania‐Phung, C., & Stanton, R. (2016). ‘That
red flag on your file’: Misinterpreting physical symptoms as mental illness. Journal
of Clinical Nursing, 25(19-20), 2933-2942. doi:10.1111/jocn.13355
Hälso- och sjukvårdslag (SFS 2017:30). Hämtad från Riksdagens webbplats:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
Innes, K., Morphet, J., O'Brien, A. P., & Munro, I. (2014). Caring for the mental illness patient in emergency departments – an exploration of the issues from a healthcare provider perspective. Journal of Clinical Nursing, 23(13-14), 2003-2011.
doi:10.1111/jocn.12437
Kidd, T., Kenny, A., & Meehan-Andrews, T. (2012). The experience of general nurses in rural Australian emergency departments. Nurse Education in Practice, 12(1), 11-15. doi:10.1016/j.nepr.2011.05.001
Klang, B. (red.) (2014). Sjuksköterskans omvårdnadskunnande: en praktisk och teoretisk
grundbok. Harlow: Pearson.
Lumme, S., Pirkola, S., Manderbacka, K., & Keskimäki, I. (2016). Excess mortality in patients with severe mental disorders in 1996-2010 in Finland. PloS One, 11(3), e0152223. doi:10.1371/journal.pone.0152223
22
Marynowski-Traczyk, D., Moxham, L., & Broadbent, M. (2017). Emergency department registered nurses' conceptualisation of recovery for people experiencing mental illness. Australasian Emergency Nursing Journal, 20(2), 75-81.
doi:10.1016/j.aenj.2017.04.002
Marynowski-Traczyk, D., & Broadbent, M. (2011). What are the experiences of emergency department nurses in caring for clients with a mental illness in the emergency department? Australasian Emergency Nursing Journal, 14(3), 172-179. doi:10.1016/j.aenj.2011.05.003
O’Reilly, M., Dogra, N., Whiteman, N., Hughes, J., Eruyar, S., & Reilly, P. (2018). Is social media bad for mental health and wellbeing? exploring the perspectives of adolescents. Clinical Child Psychology and Psychiatry, 23(4), 601-613.
doi:10.1177/1359104518775154
Patientlag (SFS 2014:821). Hämtat från Riksdagens webbplats:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821
Patientsäkerhetslag (SFS 2010:659) Hämtad från Riksdagens webbplats:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659
Passos-Pereira, L., de Lourdes Custódio Duarte, M., & Eslabão, A. D. (2019). Care for people with psychiatric comorbidity in a general emergency unit: Vision of the nurses. Revista Gaucha De Enfermagem, 40, e20180076.
Plant, L. D., & White, J. H. (2013). Emergency room psychiatric services: A qualitative study of nurses' experiences. Issues in Mental Health Nursing, 34(4), 240.
23
Riksföreningen för akutsjuksköterskor & Svensk sjuksköterskeförening. (2017).
Kompetensbeskrivning: Legitimerad sjuksköterska med
specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot akutsjukvård [Broschyr]. Hämtad
från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-
sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/legitimerad_sjukskoterska_med_specialistsjukskoterskeexamen_med_i nriktning_mot_akutsjukvard.pdf
Saurman, E., Kirby, S. E., & Lyle, D. (2015). No longer 'flying blind': How access has changed emergency mental health care in rural and remote emergency departments, a qualitative study. BMC Health Services Research, 15(1), 156. doi:10.1186/s12913-015-0839-7
Sirotich, F., Durbin, A., & Durbin, J. (2016). Examining the need profiles of patients with multiple emergency department visits for mental health reasons: A cross-sectional study. Social Psychiatry and Psychiatric Epidemiology, 51(5), 777-786. doi:10.1007/s00127-016-1188-5
Svensk sjuksköterskeförening (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad
sjuksköterska [Broschyr]. Hämtad från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-
svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf
Swildens, W., Termorshuizen, F., de Ridder, A., Smeets, H., & Engelhard, I. M. (2015). Somatic Care with a Psychotic Disorder: Lower Somatic Health Care Utilization of Patients with a Psychotic Disorder Compared to Other Patient Groups and to Controls Without a Psychiatric Diagnosis. Administration and Policy in Mental Health and
24
van Nieuwenhuizen, A., Henderson, C., Kassam, A., Graham, T., Murray, J., Howard, L. M., & Thornicroft, G. (2013). Emergency department staff views and experiences on diagnostic overshadowing related to people with mental illness. Epidemiology and
Psychiatric Sciences, 22(3), 255-262. doi:10.1017/S2045796012000571
Vetenskapsrådet. (2020). Oredlighet i forskning. Hämtad 2020-02-17 från http://www.codex.vr.se/etik6.shtml
Webster, R., Norman, P., Goodacre, S., Thompson, A.R., & McEachan, R.R.C. (2014). Illness representations, psychological distress and non-cardiac chest pain in patients attending an emergency department. Psychology & Health, 29(11), 1265–1282. doi:10.1080/08870446.2014.923885
Wiklund Gustin, L. & Lindwall, L. (2012). Omvårdnadsteorier i klinisk praxis. Stockholm: Natur & kultur.
Wolf, L. A., Perhats, C., & Delao, A. M. (2015). US emergency nurses’ perceptions of challenges and facilitators in the management of behavioural health patients in the emergency department: A mixed-methods study. Australasian Emergency Nursing
Journal, 18(3), 138-148. doi:10.1016/j.aenj.2015.03.004
World Health Organization. (2019). Mental health: Fact sheet. Hämtad 2020-01-29 från http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0004/404851/MNH_FactSheet_ENG.p df?ua=1
World medical association. (2020).WMA declaration of Helsinki: Ethical principles for medical research involving human subjects. Hämtad 2020-02-10 från
https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/
Bilaga I Sammanställning av artiklar Författare År Land Titel Syfte
OBS: syftet ska skrivas på originalspråket
Design Metod
Deltagare Resultat Kvalitetsgra d Ablard, S., Coates, E., Cooper, C., Parry, G., & Mason, S. M. (2017). Storbritannien (X) Can more appropriate support and services be provided for people who attend the emergency department frequently? national health service staff views
Aim: to use the in-depth knowledge of health professionals with experience of working with ED frequent attenders to understand the challenges of managing this group of patients and their opinions on providing more appropriate support. Kvalitativ Semistrukturerade intervjuer. N= 12, varav 4 sjuksköterskor.
Tre grupper av frekventa deltagare identifierades: människor med långvariga fysiska sjukdomstillstånd, mentala hälsoproblem och hälsorelaterad ångest. Förslag på förbättringar som framkom: skapa en "gå till" plats på ED för patienter som upplever en mentalhälsokris; öka tillhandahållandet av sambandstjänster vid mentala hälsoproblem och för patienter med
hälsorelaterad ångest betonas läkarens roll. Vidare påtalas vikten av utbildning för personalen vad gäller patienter som återkommer till
akutmottagning.
Hög 80%
Beks, H., Healey, C., & Schlicht, G. K. (2018)
Australien (V)
'When you're it': a qualitative study exploring the rural nurse experience of managing acute mental health presentations
Exploring the rural nurse experience of managing acute mental health presentations Kvalitativ Semistrukturerad intervjustudie N=13 kvinnliga sjuksköterskor som arbetar på en akutmottagning på landsbygden samt på två akutvårdcentraler utan vidareutbildning inom psykiatri Sjuksköterskorna kände att det var svårt att ta hand om patienter med psykisk ohälsa samtidigt som de hade många andra patienter att ta hand om. Ibland kände de sig otrygga då de arbetade mycket ensam.
Hög 80% Broadbent, M., Moxham, L., & Dwyer, T. (2014). Australien (VIII) Implications of the emergency department triage environment on triage practice for clients with a mental illness at triage in an Australian context.
This paper examines the implications of the emergency department triage practice
environment on the triage practice of nurses who triage clients with a mental illness
.
Kvalitativ Observationer och intervjuer. N= 45 Sjuksköterskor som gör triage bedömningar är medvetna om miljöns påverkan, bullriga, stökiga väntrum kan påverka bedömningen av patienter som söker för psykisk ohälsa.Hög 88%
Gerdtz, M. F., Weiland, T. J., Jelinek, G. A., Mackinlay, C., & Hill, N. (2012). Australien (VII) Perspectives of emergency department staff on the triage of mental health-related presentations: Implications for education, policy and practice: Triage of mental health-related presentations. To explore ED staff perceptions of the factors that influence accuracy of triage for people with mental health problems.
Kvalitativ intervjustudie N= 16 sjuksköterskor och 20 läkare på akutmottagning.
Fyra faktorer uppfattades påverka noggrannheten: omgivning, utbildning, erfarenheter och patienten (beteende och fysiskt tillstånd). Framkom även
stigmatisering vad gäller psykisk ohälsa. Hög 80% Giacchero Vedana, K. G., Magrini, D. F., Zanetti, A. C. G., Miasso, A. I., Borges, T. L., & Santos, M. A. (2017). Brasilien (XI) Attitudes towards suicidal behaviour and associated factors among nursing professionals: A quantitative study. To investigate attitudes towards suicidal behaviour and associated factors among nursing professionals working in emergency settings. Kvalitativ Observationsstudie. N= 173 28 sjuksköterskor och 145 sjuksköterskeassistente r Majoriteten av deltagarna rapporterade att de inte hade någon erfarenhet eller utbildning i mental hälsa eller självmord.
Hög 80%
Giandinoto, J., & Edward, K. (2015). Australien (XIV) Frisök The phenomenon of co-morbid physical and mental illness in acute medical care: The lived experience of Australian health professionals
The aim of this study was to explicate an in-depth description of the health professional’s experience when caring for patients experiencing co-morbid physical and mental illness in
Australian acute medical care settings.
Kvalitativ
Semistrukturerade intervjuer och datainsamling.
N= 6 Sex teman framkom: utmanande beteende, omgivnings och organisations faktorer, bristande kunskap och erfarenhet, ångest, plikten inför arbetet och negativa attityder mot det okända. Hög 88% Innes, K., Morphet, J., O'Brien, A. P., & Munro, I. (2014). Australien (IV)
Caring for the mental illness patient in emergency departments – an exploration of the issues from a healthcare provider perspective.
To identify issues, from the emergency
department clinicians' viewpoint, with the management of patients presenting to the emergency department with a mental illness.
Mixad metod med undersökningar och fokusgrupper.
Undersökning N= 61 Fokusgrupp N= 48
Studien fann att det fanns konsekvenser och brister i
utbildningsförberedelsern a för personal på
akutmottagningen för att hantera patienter som har psykisk sjukdom. Vidare bidrog den otillräckliga fysiska miljön på akutavdelningen till svårigheter att bedöma och hantera denna patientgrupp.
Hög 84%
Kidd, T., Kenny, A., & Meehan-Andrews, T. (2012). Australien (IX) The experience of general nurses in rural Australian emergency departments.
The aim was to explore the experiences of general nurses working in rural hospital settings, with regards to their emergency department responsibilities.
Mixad metod med frågeformulär, datainsamling och fokusgrupper. N= 120 sjuksköterskor på två sjukhus med akutmottagning. Kunskaper som sjuksköterskorna kände var bristande: att möta psykisk ohälsa och alkohol/drog bruk. Medel 68% Marynowski-Traczyk, D., Moxham, L., & Broadbent, M. (2017) Australien (I) Emergency department registered nurses' conceptualisatio n of recovery for people experiencing mental illness.
This research aimed to understand how
Registered Nurses (RNs) working in the ED conceptualise recovery for people experiencing mental illness.
Kvalitativ Intervjustudie,
genomförda via telefon om så önskade eller vid en fysisk träff. N= 14 sjuksköterskor som jobbar på akutmottagning utan vidareutbildning inom psykiatri. Sex kategorier av koncept vad gäller återhämtning
presenteras: förbättring sker inte, söker hjälp på akutmottagning, klarar sig igenom den akuta fasen, remiss till annan hjälp, implementerar strategier för fortsatt vård och kunna ha ett
fungerande liv. Hög 80% Marynowski-Traczyk, D., & Broadbent, M. (2011). Australien (II)
What are the experiences of emergency department nurses in caring for clients with a mental illness in the
emergency department?
The aim of the study was to articulate the experiences of ED nurses caring for clients with a mental illness in the ED.
Kvalitativ
hermeneutiskfenomenol ogi, genom tolkning av intervjuer.
N= 6 sjuksköterskor mellan 18–65 år som jobbar på
akutmottagning.
Faktorer som påverkade omvårdnaden: Tid, omgivningen och patientens personliga resa. Hög 88%
Pereira, L. P., Duarte, Maria de Lourdes Custódio, & Eslabão, A. D. (2019). Brasilien (XIII)
Care for people with psychiatric comorbidity in a general emergency unit: Vision of the nurses. To analyse the difficulties encountered by nurses when
providing care to people with psychiatric
comorbidity in the general emergency unit and their suggestions for improving the care of these patients
Kvalitativ intervjustudie N=12 sjuksköterskor Svårigheter som
sjuksköterskor upplevde bristande kunskap, många patienter och önskemål fanns att få mer hjälp från psykiatriskt utbildad personal. Hög 88% Plant, L.D., & White, J. (2013). USA (VI) Emergency Room Psychiatric Services: A Qualitative Study of Nurses’ Experiences
The purpose of this study was to explore and describe ED
nurses’ experiences, and feelings caring for patients with mental illness. Kvalitativ Fokusgrupper. N= 10 sjuksköterskor som arbetar på akutmottagning.
Fyra teman resulterade studien i: stå inför utmaningen-att möta patienten, kämpa med utmaningen, oflyttbara barriärer & känsla av hopplöshet.
Medel 76%
Saurman, E., Kirby, S. E., & Lyle, D. (2015).
Australien (XII)
No longer 'flying blind': How access has changed emergency
mental health care in rural and remote emergency departments, a qualitative study. To understand ED providers experience of managing emergency mental health patients and their use of MHEC-RAP (The mental health emergency care-rural access program)
Kvalitativ intervjustudie.
N= 13 Personalen kände sig mer säkra på att möta
patienter med psykisk ohälsa efter införandet av MHEC-RAP.
Medel 76%
van Nieuwenhuizen, A., Henderson, C., Kassam, A., Graham, T., Murray, J., Howard, L. M., & Thornicroft, G. (2013). London (III) Emergency department staff views and experiences on diagnostic overshadowing related to people with mental illness To investigate recognition of diagnostic overshadowing, i.e misattribution of physical symptoms to mental illness, among emergency
professionals; further, to identify contributory and mitigating factors to diagnostics overshadowing. Kvalitativ Intervjustudie där vårdpersonal fick beskriva situationer där det funnits både psykisk ohälsa och fysiska symtom och svårigheter som uppstod.
N = 25
15 sjuksköterskor, 2 sjuksköterskestudenter och 8 läkare på olika kliniker.
Faktorer som visade sig ha betydelse för
feldiagnoser var: okunskap eller
svårigheter att inhämta kunskap, attityder hos personalen och att personal undviker patienter med psykisk ohälsa. Medel 79 % Wolf, L. A., Perhats, C., & Delao, A. M. (2015). USA (XV) Frisök US emergency nurses’ perceptions of challenges and facilitators in the management of behavioural health patients in the emergency department: A mixed-methods study.
This study’s purpose is to describe US emergency nurses’ estimates of lengths of stay for behavioural health patients, explore factors affecting length of stay, and assess nurses’ perceptions of their skills, beliefs/attitudes, and confidence in caring for this population Mixad metod, undersökningar och fokusgrupper. N= 1229 i undersöknings data. N= 20 i fokusgrupper
Kortare tid som besöket varar tyder på att sjuksköterskorna upplever mer
självförtroende att möta denna patientgrupp.
Hög 88%
Bilaga II
