Är mindfullness något sjuksköterskor kan använda för att hantera stress?

(1)

Är mindfulness något sjuksköterskor kan

använda för att hantera stress?

– En litteraturstudie

Is Mindfulness something nurses can use to

handel stress?

– En litteraturstudie

Författare: Anne Bågenholm och Frieder Hessenmöller

HT 2016

Examensarbete: Kandidatnivå 15 hp Huvudområde: Omvårdnadsvetenskap Sjuksköterskeprogrammet

Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet

Handledare: Christina Karlsson, Universitetslektor, Institutionen för hälsovetenskaper Examinator: (Sigrid Odencrants)

(2)

Abstract

SAMMANFATTNING

Bakgrund: Stress är ett problem i sjuksköterskeyrket och påverkar både hälsan och omvårdnadsarbetet. En komplementär metod som mindfulness kan vara en strategi för att förändra upplevelsen av stress.

Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av mindfulnessträning för att hantera och minska stress.

Metod: En litteraturstudie med systematisk sökning och deskriptiv design användes som metod. Databaser som användes för litteratursökningen var Cinahl, MedLine, PsycInfo. I arbetet inkluderades åtta vetenskapliga artiklar, sju kvantitativa och en kvalitativ.

Resultat: Efter analysen framkom en huvudkategori – Förändringar efter mindfulnessträning med två subkategorier: livs- och personlighetsförändringar och minskad stress. Alla artiklars resultat visade sig ha effekt på upplevelsen av stress.

Slutsats: Mindfulnessträning visar en ökning av sjuksköterskans förmåga att hantera stress och ökar acceptans. Det gör sjuksköterskan bättre på att acceptera verkligheten som den är. Det läggs mindre energi på negativa tankar och känslor. Dessutom förbättrar mindfulnessträning sjuksköterskans förmåga att reflektera som leder till en bättre fokus på patientens omvårdnad.

Nyckelord: Arbetsrelaterad stress, livs- och personlighetsförändring, Mindfulnessträning,

(3)

Innehåll Inledning ... 1 Bakgrund ... 1 Stress ... 1 Definition ... 1 Prevalens ... 1 Arbetsrelaterad stress ... 2 Stresshantering... 2

Sjuksköterskans profession och roll ... 2

Medicinsk behandling ... 3

Komplementära och alternativa metoder ... 3

Mindfulness ... 3 Mindfulnessbaserad stressreduktion - MBSR ... 4 Problemformulering ... 5 Syfte ... 5 Metod ... 5 Design ... 5 Sökstrategi ... 5 Urval ... 6 Värdering/ Granskning ... 6 Analys ... 6 Forskningsetiska överväganden ... 7 Resultat ... 8

Förändringar efter mindfulnessträning ... 8

Minskad stress ... 8 Livs-och personlighetsförändringar ... 8 Resultatsammanfattning ... 10 Diskussion ... 10 Metoddiskussion ... 10 Resultatdiskussion ... 12 Slutsats ... 13 Kliniska implikationer ... 14 Forskningsimplikationer ... 14 Referenser ... 15 Bilaga I: Sökmatris

(4)

1

Inledning

Under sjuksköterskeutbildningen och med yrkesbakgrund som undersköterskor, så finns egna erfarenheter av att ohälsa på grund av stress ökar på arbetsplatser i vården. Forskning visar att stress och kraven på effektivitet inom vårdsektorn har ökat. Det leder till ökad arbetsbelastning, fler sjukskrivningar och fler med utbrändhetssymtom (Johansson, Sandahl & Hasson, 2013). Stress kan leda till ohälsa med utbrändhet och sjukskrivningar som följd (Lee, Kuo, Chien & Wang, 2016). Stress är också en betydande orsak till psykisk ohälsa (Åsberg, Grape, Krakau, Nygren, Rodhe, Wahlberg & Währborg, 2010).

Tidigare forskning har pekat på att meditation kan sänka upplevelsen av stress (Howland & Bauer-Bu, 2015). Det har till exempel visat sig att kognitiv beteende terapi (KBT) i samband med kliniska interventioner och träning i mindfulness har bra effekt på psykisk ohälsa (Baer, 2003; Grossman, Niemann, Schmidt, & Walach, 2003). Vidare pekar ytterligare en studie på att ökad medveten närvaro är relaterat till minskad stress, utbrändhet och andra psykiska störningar (Brown, Ryan & Creswell, 2007).

Det var därför intressant att analysera vad forskning har kommit fram till när det gäller sjuksköterskors upplevelser av mindfulness för att hantera och minska stress i sitt omvårdnadsarbete.

Bakgrund

Stress

Definition

Stress är obalans mellan krav och förmåga som upplevs under en längre period och påverkar kroppen både fysiskt och psykiskt (Skärsäter, 2009). Stress är en process i kroppen som handlar om att skydda mot homeostasrubbningar. Stress ger en känsla av vanmakt och en slitenhet vilket kan leda till ett sänkt självförtroende (Hasson, 2005). Stress kan ge sömnsvårigheter, kardiovaskulära besvär och ångest (Anderzén-Cartlsson, Persson Lundholm, Köhn & Westerdahl, 2014). När kroppen inte får möjlighet att återhämta sig, utan att påfrestningarna varar länge, så talar vi om långvarig stress. Långvarig stress påverkar hälsan och kan bland annat leda till depression, fibromyalgi, stroke och utmattningssyndrom (Hasson, 2005).

Prevalens

Stressrelaterade symtom och sjukdomar ökar (Anderzén-Cartlsson et al., 2014). Arbetsrelaterad stress är ett av de mest vanliga arbetsrelaterade hälsoproblemen. År 2008 var psykiatrisk sjukdom, framförallt depression, ångest och stressrelaterade betingelser den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivning i Sverige för kvinnor, och den näst vanligaste för män (Persson, 2008). Utbrändhet och kroniska stressreaktioner består av bland annat känslomässig utmattning, personlighetsförändring och minskad prestationsförmåga. Psykisk ohälsa ger en känsla av tomhet, orkeslöshet och att det inte längre finns något att ge till andra (Lee et al., 2016).

(5)

2

Arbetsrelaterad stress

Det råder brist på sjuksköterskor i stora delar av världen, som kan vara en orsak till att många, som arbetar som sjuksköterskor upplever en arbetsrelaterad stress. Arbetsrelaterad stress leder i många fall till utbrändhet. Ca 30-44% av de europeiska sjuksköterskorna har upplevt känslomässig utmattning (Lee et al., 2016). Stress relaterad till arbetet kan orsakas av bristfällig organisationsstruktur, dålig ledning, otillräckliga arbetsvillkor och dåligt stöd från ledning och kollegor (WHO, 2016).

Stress, som leder till sjukdom är kostsamt för både arbetstagare och arbetsgivare. Sjukdom kan handla om en fysisk diagnos, men stress kan även göra att risken att skada sig på arbetet blir högre. Risken att göra misstag ökar (Klatt, Buckworth & Malarkey, 2008).

I ICN: s etiska kod för sjuksköterskor står det att sjuksköterskan har ett ansvar att sköta sin hälsa ” så att förmågan att ge vård inte äventyras” (Svensk sjuksköterskeförening, 2007, s. 5). Sjuksköterskor tar en stor del moraliska beslut i sin yrkesutövning, som kompliceras av att sjuksköterskan möter människor i stor stress (Kennedy, 2015). Besluten sjuksköterskan kan fatta kräver att det finns tid till reflektion. Då det uppstår tidsbrist finns en risk att beslut inte tas på ett optimalt sätt. När känslan blir att sjuksköterskan brister i sin yrkesutövning och inte lyckats uppnå personliga mål eller de mål verksamheten har, uppstår en arbetsrelaterad känslomässig stress. Även på de bästa arbetsplatser och med de bästa förutsättningar, är sjuksköterskeyrket en profession med mycket stress, där det möts människor i kris varje dag (a.a).

Stresshantering

Människor har olika förutsättningar för att klara av stress (Lazarus & Folkman, 1984). Det kan lättare förklaras med stress- sårbarhetsmodellen. Psykologen Richard Lazarus och Susan Folkman (1984) framför modellen som belyser människors olika förmåga att utstå stress, beroende på vilka påfrestningar människan utsätts för, men även vilka resurser individen har för att kunna möta dem. Sårbarhet för stress kan handla om genetiska förutsättningar, skador eller sjukdomar i nervsystemet eller om psykosocial bakgrund. En psykologisk förklaring i stress- sårbarhetsmodellen talar om stress som en process, där händelser och situationer tolkas subjektivt utifrån de resurser och värderingar individen bär med sig. Har en individ mött många svåra livshändelser, ger det en ökad känslighet för en psykisk reaktion (a.a).

Orimliga förväntningar på sjuksköterskans arbete ökar stress och utmattning som ger en känsla av meningslöshet (Jameson, 1984). Resurser som kan göra att individen klarar mycket stress är, att individen har förmågan att uppleva tillvaron som meningsfull och begriplig (a.a). Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet ingår i begreppet Känslan av sammanhang, KASAM (Antonovsky, 2005). En person som har en stark KASAM klarar av att hantera stress bättre än personer med låg KASAM. Eftersom personen har en förutfattad mening om att problem är förståeliga, medan personer med låg KASAM ger upp försök att göra problem förståeliga (a.a).

Sjuksköterskans profession och roll

Sjuksköterskans profession är omvårdnad. Enligt ICN:s etiska koder innebär god omvårdnad att främja, återställa eller bibehålla hälsa samt förebygga sjukdomar och lidande (Svensk sjuksköterskeförening, 2007). Vård ska bedrivas enligt likhetsprincipen och det är

(6)

3

sjuksköterskans primära ansvar att tillgodose det samt att ge god omvårdnad till alla människor som har behov av vård. Sjuksköterskans personliga ansvar är att behålla sin hälsa (a.a). Hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 1982:763) beskriver att det är sjuksköterskans roll och skyldighet att tillgodose god omvårdnad. Inom vård pratas det om personcentrerad omvårdnad. Personcentrerad omvårdnad betyder för sjuksköterskan att se människors subjektiva upplevelse och välbefinnande som utgångspunkt (McCormack, 2004).

Det har visat sig att vid psykisk ohälsa hos sjuksköterskor t.ex. stress och utbrändhet, kan en distansering till patienterna uppstå och arbetet upplevs som mekaniskt (Johansson, Sandahl & Hasson, 2013). Psykisk ohälsa kan även vara i form av moralisk stress, som kan uppstå när sjuksköterskan inte får arbeta på det sätt sjuksköterskan har lärt sig. Effekten kan bli att sjuksköterskan undviker arbetsmoment, vilket ger en sämre omvårdnad (Burston & Tuckett, 2013). Sjuksköterskan måste vara medveten om sig själv, ta hand om sig själv och se sig själv som en helhet för att kunna utföra personcentrerad omvårdnad (Watson, 2006).

Medicinsk behandling

Medicinsk behandling av stress sker genom läkemedel mot de fysiska symtomen (Kakiashvili, Leszek & Rutkowski, 2013). Det handlar om ångest, sömnrubbningar, rastlöshet, huvudvärk, yrsel, magbesvär och kardiovaskulära besvär. Alla besvären kräver olika typer av läkemedel för att lindra symtomen. Symtom och graden av besvär är individuella. Läkemedel tar inte bort orsaken till stressen, men kan göra upplevelsen av den lättare att hantera. Läkemedlen som främst används är ångestdämpande och lugnande. Den största risken med nämnda läkemedel är att det är lätt att utveckla ett beroende (a.a).

Komplementära och alternativa metoder

Behandlingar som är ett komplement till den traditionella medicinska behandlingen kallas för komplementär- och alternativmedicin (KAM). Ofta handlar det om att som behandlare vara nära sina patienter och har ett holistiskt synsätt, där kropp och själ ses som en helhet (SBU, 2006). När hela personen är i fokus kommer aspekter av andliga frågor, livsstil och relationer fram (Mc Bee, 2011). Omvårdnad ska bedrivas enligt ”vetenskap och beprövad erfarenhet” enligt den kompetensbeskrivning, som har funnits för sjuksköterskor (Socialstyrelsen, 2005). Problemet med KAM är att det finns för litet vetenskapligt underlag för att fastställa effekterna av behandlingarna (SBU, 2006). Vid Osher centrum för integrativ medicin vid Karolinska institutet bedrivs både forskning och utbildning i KAM (Ihrfors, 2015).

Mindfulness

Mindfulness är en av de komplementära metoderna som finns (McBee, 2011). Mindfulness handlar om att bli mer närvarande i nuet (Howland & Bauer-Bu, 2015). Det handlar om att uppleva livet med alla sinnen och att acceptera verkligheten, som den är just då. Mindfulness uppmuntrar till ett sinnestillstånd, där sitt mentala brus av ständiga tankar stängs av (Klatt et al., 2008). Mindfulness kan användas för att minska emotionell, psykisk och fysisk stress (Howland & Bauer-Bu, 2015). Dagligen hamnar hjärnan i diskussion med sig själv om saker vi har upplevt eller saker vi vill uppleva. Ofta är tankarna negativa och vi dömer oss själva eller har förväntningar på att vi ska misslyckas med saker. Med mindfulness kan individen bli medveten om tankarna och släppa både dem och de känslor som kan ha uppstått (a.a).

Neurovetenskap visar att när människor tränar sig i mindfulness, påverkas funktioner i amygdala (Howland & Bauer-Bu, 2015). Funktioner som identifierar hot och triggar

(7)

4

känslomässiga reaktioner som ilska och rädsla. Med mindfulnessträning blir det lättare av att se saker objektivt och därför blir handlingar utförda mer eftertänksamt. Öppenhet och nyfikenhet inför tankar, känslor och händelser ger större acceptans (Dragon, 2015).

Howland & Bauer-Bu (2015) pekar på att träning i mindfulness är ett verktyg att använda för att ta hand om sig själv och minska upplevelsen av stress och förebygga utbrändhet. Mindfulness ger en fördjupad förståelse för kliniska situationer och det skapar bättre relationer till kollegor. Mindfulness skapar också en bättre förståelse för oss själva och det kan vara en möjlighet att ge en mer medkännande vård (a.a).

Mindfulnessbaserad stressreduktion - MBSR

Mindfulnessbaserad stressreduktion, MBSR, är från början ett behandlingsprogram mot stress som DR. Kabat-Zinn utvecklade redan 1979 (Williams, Teasdale, Segal & Kabat-Zinn, 2007). MBSR programmet består av kliniskt standardiserade övningar (Chiesa & Serretti, 2009). MBSR bygger på meditationsövningar, som hjälper vid många typer av psykiska och fysiska sjukdomstillstånd (Bear, 2003; Didonna, 2009). MBSR hjälper för att ta till vara den intelligens, som finns i kroppen, ökar förmågan att känna empati och hjälper till att skapa copingstrategier. MBSR ökar förmågan till medkänsla, både mot sig själv och mot andra och leder till en bättre självkänsla (Williams et al., 2007). Studier visar också att immunförsvaret blir bättre av MBSR (Davidson, Kabat-zinn, 2004).

MBSR programmet är uppbyggt på åtta veckors träning, där träffen är ca två och en halv timme lång varje gång (Kabat-Zinn, 2013). Olika övningar ingår, som kroppsscanning, gående meditation, sittande meditation och enkla hatha yoga övningar där andningen oftast är i fokus (Chiesa & Serretti, 2009). Deltagarna ska träna övningarna hemma i minst 45 minuter per dag, sex dagar i veckan (Bear, 2003). Programmet innehåller också en retreat-dag. Målet är att deltagarna gör övningarna. Ingen bedömning görs på om de gör det bra eller dåligt (Klatt et al., 2008).

Försök har gjorts med en variant, som är lite kortare, där deltagarna bara lägger 20 minuter var dag till yoga/meditation (Klatt et al., 2008). Programmet har testats på arbetande vuxna. Deltagarna deltog i förkortade veckomöten under sin lunchrast, där det lyssnades på en CD-skiva med förkortade meditationsinstruktioner. I studien sågs de positiva effekterna, som har setts tidigare i ett fullt MBSR program t.ex. bättre sömn och upplevelse av minskad stress (Klatt et al., 2008).

Även Carmody & Bear (2009) har testat det förkortade programmet. Forskarna hade en teori om att människor inte alltid hade tid till att genomgå ett helt MBSR program. Med mindre tidsåtgång till att träna mindfulness, skulle motivationen till att delta öka. Även Carmody & Bear (2009) fann positiva effekter.

En styrka med MBSR är att det erbjuder olika tekniker. Deltagarna kan därför välja den de trivts bäst med för att fortsätta efter programmets tid är slut. En möjlighet att variera programmet finns också (Schure, Cristopher & Christopher, 2008).

(8)

5

Problemformulering

Tidigare forskning visar att stress har negativ påverkan på människan och människans yrkesutövning. Sjuksköterskans omvårdnadsarbete handlar om att främja, återställa samt förebygga sjukdomar. Stress, arbetsrelaterad stress och en känsla av att inte göra ett gott omvårdnadsarbete har blivit vanligare. Långvarig arbetsrelaterad stress kan leda till utbrändhet och lång sjukfrånvaro som påvisas i flera studier. Det är viktigt att hitta en strategi för att minska den arbetsrelaterade stressen och känslorna av otillräcklighet. Mindfulness kan vara en metod som fungerar resten av livet när metoden har lärts. Därför blir det betydelsefullt huruvida mindfulnessträning kan vara till hjälp för att hantera upplevelserna av stress.

Syfte

Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av mindfulnessträning för att hantera och minska stress.

Metod

Design

För att svara på arbetets syfte gjordes en litteraturstudie med systematiska sökningar och deskriptiv design. Enligt Forsberg & Wenström (2015) är designen lämplig för att få ett lättfattlig och deskriptiv översikt av arbetets syfte.

Sökstrategi

Sökningarna utfördes i olika databassökningar både gemensamt och individuellt av författarna till den här studien. Det gjordes för att hitta och identifiera artiklar som var relevanta till syfte. Databaserna som användes i arbetet var CINAHL, PsycINFO och MedLine. De valda databaserna innehåller omvårdnadsforskning och var därför relevanta att söka i (Forsberg & Wenström, 2015).

Willman, Stoltz & Bahtsevanis (2011) metod med flera steg användes för att genomföra denna litteraturstudie med systematiska sökningar. Problemet som skulle undersökas fastslogs. Efter det gjordes några provsökningar för att få fram orden som sedan användes för sökning av relevanta artiklar. Sökorden som identifierades var sjuksköterskor, stress och mindfulness. Sökorden skrevs in i MeSH (Medical subject headings) som är framtagen av Karolinska institutet. Engelska sökord som sedan användes var nurses, stress and mindfulness. Sökord som inte var av betydelse för syftet undveks. I Cinahl användes ämnesorden mindfulness, nurses and stress. I MedLine användes ämnesorden mindfulness och nurses och stress i fritext. Samma sökstrategi användes i PsycInfo, för att antalet artiklar blev för få när stress användes som ämnesord.

(9)

6

För att begränsa sökningen användes booleska operatorn AND i alla sökningar. Det här sättet anser Willman et.al. (2011) gör att sökningar får en hög specificitet och sensitivitet. Författarna begränsade alla artiklar till peer reviewed, engelskspråkiga och fick vara som äldst tio år gamla. Det var nödvändigt för att säkerställa adekvata artiklar med granskad forskning på ett språk båda författarna till denna studie behärskar. Ämnet mindfulness är relativt outforskat och det finns få antal artiklar. Därför gjordes inga fler begränsningar.

Urval

Sökningen resulterade i fyrtiofyra artiklar. Urvalsprocessen skedde i olika steg, som rekommenderas av Kristenssons (2014). Efter sökningen i steg ett, satt författarna till studien tillsammans och läste alla titlar gemensamt. Artiklar som svarade på syfte gick vidare till steg två och översiktsartiklar samt artiklar som inte svarade på syfte valdes bort.

I steg två lästes tjugonio abstract både gemensamt och individuellt som granskades noggrant i sin helhet. Efter den granskningen kvarstod tjugofem artiklar för steg tre. Artiklarna skrevs ut och lästes i fulltext både individuellt och gemensamt. Eftersom att läsa både individuellt och gemensamt hävdar Kristensen (2014) är en bra strategi.

Artiklar som inkluderades relaterade till profession sjuksköterska, specialistsjuksköterska och sjukvård med fokus på mindfulness och stress. Artiklar som exkluderades var studier som bara handlade om sjuksköterskestudenter eller annan hälso- och sjukvårdspersonal. Två artiklar som använts är dock med både sjuksköterskor och annan personal.

Värdering/ Granskning

Artiklarna granskades enligt SBU:s mall för bedömning av relevans för att se vilka artiklar, som uppfyller inklusionskriterierna och var relevanta. Enbart artiklar som var relevanta gick vidare för en kvalitetsgranskning (SBU, 2014). Den kvalitativa artikeln granskades sedan enligt SBU:s Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik – patientupplevelser (SBU, 2014). De kvantitativa artiklarna blev granskade med hjälp av mallar i Willman et al. (2011). Granskningsmallarna för kvantitativ forskning användes för att säkerställa hög vetenskaplig kvalitet men också för att minska risken för ett felaktigt resultat. Artiklarna granskades efter relevant forskningsmetod med rätt urval och korrekta inklusions- och exklusionskriterier. Andra aspekter som granskades var bedömnings- och mätinstrumentens tillförlitlighet i samband med validitet och reliabilitet, etiska resonemang, bortfall, effektmått och studiernas generaliserbarhet.

I studien inkluderades åtta artiklar som var av medel eller hög vetenskaplig kvalitet. Inkluderade artiklars styrkor och svagheter redovisas i artikelmatrisen, se bilaga II.

Analys

Analysen för att strukturera och beskriva den här studiens resultat var innehållsanalys med induktiv ansats. Kvantitativa data har analyserats med temaanalys för att kunna strukturera, identifiera och sammanfatta data utifrån huvudfynd. Huvudfynden är funna i tabeller och diagram och utifrån det har kategorier skapats (Dixon-Woods, Agarwal, Jones, Young & Sutton, 2005). De kvalitativa data analyserades enligt Lundman och Hällgren Graneheims (2012) kvalitativa innehållsanalys, där meningsenheter bildar koder och koder skapar kategorier. För att sammanfatta skedde dataanalysen enligt konventionell innehållsanalys beskriven av Hsieh och Shannon (2005). Metoden innebär att data och fakta samlas in

(10)

7

förutsättningslöst utan teoristyrda kategorier för att sedan skapa nya kategorier (Forsberg & Wengström, 2015). Vidare beskriver Forsberg och Wengström (2015) att textens manifesta innehåll med objektivitet är i fokus utan att tolka. Dock menar Lundman och Hällgren Graneheim (2012) att ”en viss grad av abstraktion och tolkning behövs för att resultatet ska bli begripligt och meningsfullt” (s. 199).

Inledningsvis för att få en överblick och en tydlig helhetsbild gjordes ett flertal närläsningar, där resultatet översatts fritt, diskuterades och reflekterades tillsammans. Varje artikel fick ett nummer. Resultatet i de åtta inkluderade artiklarna översattes fritt flera gånger, först individuellt och avslutningsvis gemensamt.

För att härleda koder lyftes meningsenheter fram genom understrykningar och anteckningar i texten. Meningsenheter som svarade på föreliggande studiens syfte skrevs ner ihop med respektive artikelnummer, för att sedan kunna göra en första analys. En meningsenhet är en del av texten som går att lyfta ut och som har stor betydelse för innehållet (Lundman & Hällgren Graneheim, 2012).

Meningsenheter undersöktes för att titta efter skillnader och likheter. Meningsenheterna fick sedan sin första kodning. Koder är viktigt för att forskaren ska kunna få en överblick och kunna reflektera över data med nya ögon (Lundman & Hällgren Graneheim, 2012). Vidare beskriver Lundman och Hällgren Graneheim (2012) att en kategori är en samling av koder medliknande ämne. Kategorierna till den här studien växte fram genom att koderna som hade relevans abstraherades till två subkategorier – livs- och personlighetsförändringar och minskad stress. Subkategorierna abstraherades till en kategori. Förändringar efter mindfulnessträning.

Forskningsetiska överväganden

Samtliga inkluderade artiklar granskades på etiska överväganden, för att säkerställa att forskningen är av god kvalitet samt moraliskt acceptabel (Ericsson, 2016). Endast artiklar med etiska överväganden har inkluderats eller artiklar som har publicerats i vetenskapliga tidskrifter, som bara tillåter artiklar, som har fått etiskt prövningstillstånd.

Det finns alltid en risk att en del information kan gå förlorad på grund av feltolkningar vid översättning av engelska artiklar till svenska (Henricsson, 2012). För att undvika eller minimera risken för feltolkning har ordböcker använts. En del hjälp har tagits av privatpersoner med engelska som modersmål.

Under hela processen följdes forskningsetiska överväganden med fokus på att göra gott, att inte göra skada, autonomiprincipen och rättviseprincipen (Medicinska forskningsrådet, 2003). Det säkerställdes genom att alla valda artiklar hade etiskt prövningstillstånd och att forskningen skulle vara till nytta för sjuksköterskor.

Författarna till den här studien är nybörjarforskare. Det kan ha missats något i den etiska tankegången genom arbetet, trots användning av litteratur som beskriver etiska tankegångar.

(11)

8

Resultat

Resultatet av de inkluderade artiklarna redovisas utifrån kategorin Förändring efter mindfulnessträning och uppdelat i två subkategorier: Minskad stress och livs- och personlighetsförändringar.

Förändringar efter mindfulnessträning

Minskad stress

Alla åtta inkluderade artiklar visade resultat på att mindfulness träning gav en minskad upplevelse av stress (Bazarko, Cate & Kreitzer, 2013; Fortney, Luchterhand, Zakletskaia, Zgierska & Rakel, 2013; Foureur, Besley, Burton, Yu & Crisp, 2013; Frisvold, Lindquist & McAlpine, 2012; Goodman & Schorling, 2012; Horner, Piercy, Eure & Woodard, 2014; Klatt, Steinberg & Duchemin, 2015; Martin-Asuero & Garcia-Banda, 2010). Det fanns flera olika faktorer som hade spelat in i den upplevelsen, men flera studier lyfte upp att förmågan att hantera stress hade blivit bättre (Bazarko et al., 2013; Fortney et al., 2013; Foureur et al., 2013; Goodman & Schorling, 2012; Martin-Asuero & Garcia-Banda, 2010). Det blev en förändrad förhållningsätt till en stressig omgivning och på så sätt förändrades upplevelsen av stressen. Mindfulnessträning hjälpte sjuksköterskor att få kontroll över sina egna tankar och påverkade sjuksköterskans upplevelse av stress (Frisvold et al., 2012; Foureur et al., 2013).

Att stressen hade minskat mättes både genom upplevelse och fysiska variabler. Deltagarna fick t.ex. räkna andetag per minut både före och efter varje session och mäta pulsen. Antalet andetag per minut minskade efter MBSR kursen. Pulsens variation under dagen minskade jämfört med innan mindfulnessträning (Klatt et al., 2015). Deltagarna i studien upplevde att de fick bättre sömn (a.a).

Studierna visade ett blandat resultat gällande minskad känslomässig utmattning. Flera studier visar på en förbättring eftersom sjuksköterskorna upplevde mer balans i livet (Bazarko et al., 2013; Fortney et al., 2013; Foureur et al., 2013; Frisvold et al., 2012; Goodman & Schorling, 2012). En studie till hade tittat på det, men här var skillnaden i resultaten inte tillräcklig stor för att kunna dra några slutsatser (Horner et al.,2014).

Det var tre studier som hade gjort uppföljningar med tre månaders, fyra eller nio månaders mellanrum. Det visade sig att upplevelsen av minskad stress, minskad utbrändhet och minskad ångest fortfarande kvarstod flera månader efter att deltagarna i studierna genomgått ett mindfulnessprogram (Bazarko et al., 2013; Fortney et al., 2013; Martin-Asuero & Garcia-Banda, 2010).

Livs-och personlighetsförändringar

Ett flertal studier visade på livs- och personlighetsförändringar. Förändringarna bestod av olika saker. Bland annat lyftes ett spirituellt uppvaknande fram (Frisvold et al., 2012). En del talade om att de hade börjat reflektera över existentiella frågor och att tankarna fanns kvar efter ett års uppföljning. Flera deltagare berättade om upplevelse av en större känsla av frid och en förnöjsamhet (a.a).

(12)

9

En del lyfte fram en ökad positivitet till livet (Bazarko et al., 2013; Fortney et al., 2013; Foureur et al., 2013; Frisvold et al., 2012; Goodman & Schorling, 2012; Martin-Asuero & Garcia-Banda, 2010). Mindfulness gjorde att tankebruset tystnade och mindre tid lades på grubblerier och det gav en ökad koncentration (a.a). Det medförde en ökad känsla av självtillit (Frisvold et al, 2012).

Ökad balans i livet upplevdes av deltagarna och upplevelsen av den personliga prestationen hade ökat. I studierna hittades också ökad acceptans för att livet är som det är (Bazarko et al., 2013; Fortney et al., 2013; Foureur et al., 2013; Goodman & Schorling, 2012; Martin-Asuero & Garcia-Banda, 2010).

Många upplevde en känsla av att den egna personen var viktig. Det var okej att ta hand om sig själv och prioritera sina egna behov (Foureur et al., 2013; Frisvold et al., 2012). Dessutom nåddes en betydande förbättring av hälsan (Bazarko et al., 2013; Foureur et al., 2013; Klatt et al., 2015). Deltagarna i studierna hade fått insikter om att den egna hälsan var viktig, för att orka sköta både jobb och familj (Frisvold et al, 2012).

Förändring av känslor fanns som resultat i två artiklar, bland annat hade ångestkänslor och negativa känslolägen minskat (Foureur et al., 2013; Martin-Asuero & Garcia-Banda, 2010). Flera studier påvisade att deltagarna kände ett större inre lugn (Bazarko et al., 2013; Foureur et al., 2013; Klatt et al., 2015). Det upplevdes också att det blev lättare att be andra om hjälp (Foureur et al., 2013).

Klatt et al. (2015) visade även på ett ökat engagemang på jobbet. Två andra artiklar hade undersökt det, men inte hittat resultat som var tydliga (Fortney et al., 2013; Horner et al., 2014). Det som några deltagare beskrev är hur de gick in på ett patientrum och tog sig tid för att verkligen vara närvarande i det rummet och inte tänka på andra patienter under tiden (Foureur et al., 2013;).

En känsla av ökad kraft upplevdes och deltagarna kände att det var lättare att vara flexibla än innan de tränat sig i mindfulness (Klatt et al., 2015). En upplevelse av en ökad vitalitet beskrevs också (Bazarko et al., 2013).

Via ökad mindfulness och reflektion som undersöktes i tre artiklar, förbättrades sjuksköterskans empati och medkänsla till patienter och mot sig själv (Bazarko et al., 2013; Foureur et al., 2013; Klatt et al., 2015). Empatikänslan följdes upp efter fyra månader och upplevelsen hos deltagarna var en fortsatt känsla av ökad empati (Bazarko et al., 2013). En studie följde upp efter ett år och även här visade resultatet att deltagarna upplevde en fortsatt känsla av ökad empati (Frisvold et al., 2012).

Genom mindfulness upplevdes en bättre kommunikation med andra. En uppföljningsstudie som gjordes ett år efter genomgått MBSR program visade resultat på en förbättrad mänsklig kommunikation (Frisvold et al., 2012). Deltagarna upplevde att det blev lättare att lyssna medvetet, de blev bättre lyssnare. Det ledde till mindre ilska, mindre frustration och händelser från förr gick att lämna kvar i dåtid. Fokusen blev här och nu (Foureur et al., 2013; Frisvold et al, 2012). Deltagarna beskrev en känsla av ökad medveten närvaro, känslan kvarstod när det gjordes en ny mätning fyra månader efter MBSR programmets slut (Bazarko et al., 2013). En mätning efter ett år hade samma resultat (Frisvold et al., 2012).

(13)

10

Resultatsammanfattning

Alla åtta artiklarna redovisade ett positivt resultat på en minskad upplevelse av stress efter mindfulnessträning. Minskad känslomässig utmattning och minskad ångest hittades i fyra artiklar.

Livs- och personlighetsförändringar med ökad positivism efter mindfulnessträning beskrevs också i alla åtta artiklarna. Ökad acceptans fanns som resultat i sex artiklar. Ökad medveten närvaro, ökad reflektion och ökad mindfulness återfanns i tre artiklar.

Diskussion

Metoddiskussion

Metoden som valdes var en litteraturstudie med systematiska sökningar. Enligt Forsberg och Wenström (2015) ska hälso- och sjukvårdspersonalen bedriva evidensbaserad omvårdnad och det finns ett stort behov av litteraturstudier med systematiska sökningar inom omvårdnad. Med hjälp av studiens resultat kan information lättare sammanställas och användas enligt kliniska riktlinjer.

Designen som användes var deskriptiv för att beskriva sjuksköterskans upplevelse av mindfulnessträning för att hantera och minska stress. Författarna ansåg att vald metod och design gav ett lättförståeligt och deskriptiv översikt av arbetets syfte. Forsberg & Wenström (2015) anser att metoden är lämplig. Att utföra en intervjustudie övervägdes men på grund av begränsad tid och begränsade resurser, förstärktes beslutet att endast genomföra en litteraturstudie. Det var viktig för att få en översikt över kunskapsläget inom området mindfulness och för att kunna identifiera eventuella kunskapsluckor.

Systematisk sökning utfördes i databaserna Cinahl, PsycINFO och MedLine. För att undvika för stort antal träffar vid fritextsökning, användes ämnesord med hjälp av MeSH Termer som rekommenderas av Forsberg och Wengström (2015). I databasen MedLine och PsycInfo valdes fritextsökning av ordet stress. Anledning var att för få artiklar hittades efter genomfört sökning med stress som ämnesord och booleska operatorn AND.

Artiklarna som inkluderades i studien var med fokus på mindfulness, stress och population sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor. Artiklar som bara handlade om studenter och annat hälso- och sjukvårdspersonal exkluderades för att hålla fokusen till profession sjuksköterska och inte göra arbetet för stort.

Mindfulness är fortfarande ganska outforskat, men en hel del forskning har påbörjats de sista sex åren. För att se att inkluderade artiklar var av god kvalitet och förstärka arbetets vetenskapliga utgångspunkt valdes bara artiklar som var peer reviewed och godkända av etiskt kommittén. Trovärdigheten ökar när artiklar är granskade av andra forskare, som är insatta i ämnet och som tittar efter tillförlitlighet och giltighet (Lundman & Hällgren Graneheim, 2012). För att inte begränsa urvalet för mycket, valdes en tidsbegränsning på tio år och inga ytterligare begränsningar. Det anses vara en styrka att inkluderade artiklar valdes från samtliga databaser efter sökning med relevanta ämnesord. I en provsökning med nurs* hittades för många artiklar

(14)

11

som inte svarade på syfte. Ordet nurses valdes därför inte att trunkera till nurs* för att hitta mer specifika och relevanta artiklar till studiens syfte.

Datamaterialet till föreliggande litteraturstudie bestod av kvantitativa och kvalitativa artiklar. Att både kvalitativ och kvantitativa artiklar finns med i studien ses som en styrka i arbetet, eftersom det kvalitativa materialet kompletterar det kvantitativa materialet. Det anser också Forsberg och Wengström (2015) som rekommenderar att kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderas i en litteraturstudie för att belysa fenomen utifrån olika synvinklar. Intervjuerna och enkätens resultat i den kvalitativa artikeln anses förstärka de kvantitativa data. Datautvärdering gav en mer detaljerad bild och djupare förståelse för sjuksköterskans upplevelse av mindfulnessträning för att hantera stress. Författarna hade önskat mer kvalitativt material, som skulle kunnat ge ett mer beskrivande resultat. Däremot är det viktigt med kvantitativ data inom området mindfulness för att styrka tidigare forskningsresultat gjort på kvalitativ data. Kvantitativ data är oftast tydlig, konkret och mätbar, eftersom effekten av mindfulnessträning tydligt kan skattas med enkäter och färdiga mätskalor. Men personliga erfarenheter och ny kunskap kring mindfulness och förmågan att hantera stress kan falla bort. Mätinstrument som användes i artiklarna är standardiserade och välbekanta inom forskning.

Den induktiva innehållsanalysen passade författarna att arbeta med för att det var ett överskådligt sätt för att strukturera och redovisa studiens resultat. De åtta artiklar som användes för att svara på resultatet hade olika studiedesign. Det anses som en styrka eftersom det är viktig inom forskning. Foureur et al (2013) undersökte även om fortsatta studier med Randomized controlled trial (RCT) kan vara aktuellt, och kom fram till att det skulle fungera att genomföra en större studie med RCT inom mindfulness. RCT är viktig för att påvisa evidens med mindfulness.

Trots ett litet urval av artiklar, vilket kan vara en svaghet, anses arbetet att täcka in nuvarande forskning, som förekommer inom området eftersom alla inkluderade artiklar tydlig svarade på syftet. Det anses som en styrka. Dessutom var artiklarnas resultat väl presenterat. Majoriteten av artiklar hade sitt ursprung från USA, en artikel var från Spanien, en från Australien, en från England och en från Nederländerna (se bilaga 2). Trots att det inte fanns en artikel från Sverige, bör resultatet vara överförbar på svensk sjukvård, eftersom inkluderade artiklar speglar ett tydlig västerländskt perspektiv.

Alla artiklar bedömdes med hjälp av värderingsmall för vetenskaplig klassificering (SBU, 2014; Willman et al., 2011). Värderingsmallar var en utmaning för författarna då kunskapen och vanan av att använda mallar var begränsad. Mallarna var dock tydliga och i de fall artiklarna inte svarade direkt på det som efterlystes fanns alternativet ”vet ej” att välja. Alla artiklar som inkluderades hade medel eller hög kvalitet. Artiklarna var av hög reliabilitet, eftersom mätningar gjordes på ett tillförlitligt sätt, som medförde en hög validitet, eftersom det som mäts var relevant för syftet. Författarna till den här studien tycker att hög reliabilitet och hög validitet gjorde att de statiska analyserna i de inkluderade artiklarna var pålitliga.

Svagheten i artiklarna var att alla utom en artikel hade relativt lågt deltagarantal. Överförbarheten på en större population kan ifrågasättas, men också överförbarheten på män, eftersom de flesta deltagarna i artiklarna som har prövat mindfulness var kvinnor. En svaghet var också att det inte gick att utesluta att deltagarna i studierna färgade resultatet utifrån sina egna förväntningar. Det lyfter Willman et al., (2011) som en faktor att vara observant på. Det var författarnas första litteraturstudie med systematiska sökningar. En van forskare kanske skulle gjort andra bedömningar och en annan analys än den som gjordes. Det var en stor fördel

(15)

12

att skriva examensarbete i par för att lättare kunna bolla idéer och tankegångar. Samtidigt ställer förhållandena också stora krav på författarnas förmåga att samarbeta, organisera, fördela arbetet och planera tiden. En författare har svenska som modersmål och den andre har tyska som modersmål. Trots att båda har bra språkkunskaper i engelska kan medfört risk för feltolkningar inte uteslutas, både vid översättning av artiklar men också i skrivandeprocessen av arbetet. Trovärdigheten i studien påverkas av forskarnas förförståelse (Lundman & Hällgren Graneheim, 2012). Genom en medvetenhet om det, har forskarna ansträngt sig för att vara objektiva. Författarna har försökt att granska kritiskt och även finna resultat som talar emot mindfulness. Dock har det uteblivit. Frågan som uppstod: ställer sig andra forskare objektiva eller presenteras bara positiva resultat?

Resultatdiskussion

Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av mindfulnessträning för att hantera och minska stress. Mindfulness undersöktes i artiklarna i form av medvetenhet, självmedkänsla, självmedvetenhet och ökad närvaro. Några studier fokuserade mer på

utbrändhet och stress. Andra fokuserade på ångest, empati och arbetsrelaterad stress, därför har kanske inte alla effekter fångats upp som kan ha funnits med. Som exempel, letar

forskarna inte efter ökad mindfulness, kommer inte resultatet i artiklarna att visa på det även om det kan ha skett en förändring. Det som visade sig tydlig i artiklarna var att

mindfulnessträning hos sjuksköterskor förbättrade och ökade närvaron samtidigt som den moraliska och arbetsrelaterade stressen minskade (Bazarko, et al. 2013; Fortney et al., 2013; Foureur et al, 2013;Goodman & Schorling, 2012, Klatt et al., 2015; Martin- Asuero & Garcia-Banda, 2010, Frisvold et al., 2012).

I artiklarna framkom tydlig att ett problem med MBSR är tidsaspekten. Sjuksköterskorna har oftast en späckad dag på jobbet och hinner inte med interventioner eller att ta en paus för mindfulness (Bazarko et al., 2013; Foureur et al., 2013; Horner et al., 2014). Men om MBSR anpassas till vårdmiljöns förutsättningar, anses tidsaspekten inte längre vara ett problem. Klatt et al. (2015) visar tydlig att ett program som MiM är effektiv och kan implementeras i arbetsmiljö med hög stress och arbetsbelastning. Författarna är av samma åsikt som Dragon (2015), att mindfulness blir till en livsstil och behöver utövas dagligen. När det blir till en vardagsrutin, kommer effekterna som bättre sömn, ökad närvaro och acceptans (Dragon, 2015). Effekterna anses leda till att grubblandet minskar och frigöring av tid och energi. Känslan av stress minskar.

Det talas om att lite forskning bedrivs på mindfulness, på grund av att det inte finns några större ekonomiska drivkrafter bakom en metod, som fungerar livslångt efter inlärningen. Därför blev författarna glada av att läsa om en stor hälsoorganisation, som sponsrat ett försök vid universitetet i Minnesota (Cate, Azocar, Kreitzer, 2013). Det anses finnas stora ekonomiska intressen bakom läkemedelsbehandlingar. Läkemedelsbehandling anses ge biverkningar, t.ex. ger lugnande läkemedel ofta en känsla av avtrubbning och risk för beroende. Avtrubbning och beroende kan göra omvårdnaden sämre.

Stress-sårbarhetsmodellen förklarar varför vi upplever olika stress som individer fast situationerna är lika (Lazarus & Folkman, 1984). Författarna anser att resultatet i uppsatsen pekar på att mindfulnessträning är ett sätt att stärka sin förmåga att utstå stress. Mindfulnessteknikerna blir en resurs som sjuksköterskan kan använda sig av vid stresshantering.

(16)

13

Med ökad närvaro tror vi att stressen blir mer hanterbar och personens KASAM förstärks. Antonovsky (2005) skriver att fokuserade känslor oftare startar en process av copingstrategier medan omedvetna känslor drar igång försvarsmekanismer. Mindfulness ökar den reflekterande förmågan (Bazarko et al., 2013; Foureur et al., 2013; Frisvold et al., 2012; Klatt et al., 2015). Med ökad reflektion tror författarna att medvetenheten om sina känslor blir större.

Watson (2006) skriver om att det är viktigt att sjuksköterskan tar hand om sig själv och är medveten om sig själv för att kunna utföra personcentrerad omvårdnad. Via mindfulnessträning ökar självmedkänslan (Foureur et al., 2013; Frisvold et al., 2012; Bazarko et al., 2013; Klatt et al., 2015). Det påvisar också Jazaieri, Lee, K McGonigal, Jinpa, Doty, Gross & Goldin (2015). Självmedkänsla gör att individen klarar av att se sina egna och andras behov (Bazarko et al., 2013; Foureur et al., 2013; Klatt et al., 2015). Det anses ge bättre copingstrategier för att hantera stress. Mindfulness ger bättre självmedkänsla och kan vara ett sätt att minska upplevelsen av otillräcklighet. Ett antagande är att sjuksköterskor som använda sig av mindfulness kan arbeta bättre med personcentrerad omvårdnad. Vikten av mindfulness för sjuksköterskans yrkesroll och självkänsla belysas också av Watson (2013).

I en studie med sjuksköterskor som arbetar inom psykiatrin, påvisades färre fallolyckor, när sjuksköterskor var mer närvarande. Det har även påvisat att förekomsten av att våld bland patienterna minskar (Brady, O’Connor, Burgermeister & Hanson, 2012). Dragon (2015) påtalar att mindfulness handlar om att lära sig acceptera saker, som de är och att på så sätt kunna möta patienten mer korrekt och att klara av att respondera istället för att reagera. Det minskar felen som begås i vården (Shawn-Kennedy, 2015). Mer närvaro och mindre distraktion kan göra att sjuksköterskan lättare upptäcker förändring hos patienterna. Medveten närvaro ger en bättre kommunikation till patienter och kollegor. Forskning visar att mindfulness har effekt på stressnivåer hos sjuksköterskor och att risken för utbrändhet minskar (Howland & Bauer-Bu, 2015).

En studie på svenska sjuksköterskestudenter visade att utbrändhetsymtom ökade markant under studietiden. Studenter som uppvisade hög stressnivå tappade motivation, engagemang och kompetens under utbildningstiden (Frögéli, Djordjevic, Rudman, Livheim & Gustavsson, 2015). Det här anser författarna går att överföra även till yrkesaktiva. I studien erbjöds Acceptance och commitment träning (ACT), vilket ger en ökad mindfulness. Deltagarna fick bättre förmåga att hantera tankar och känslor, blev bättre både på att fatta beslut och på att lösa problem (a.a). Författarna tyckte det var intressant att läsa en svensk studie som är gjord i närtid. Att meditation kan vara en strategi för att vara närvarande och inte låta stressen ta över, har författarna till den litteraturstudien erfarenhet av genom regelbunden personlig meditation.

Slutsats

Mindfulnessträning visar en ökning av sjuksköterskans förmåga att hantera stress och ökar acceptans. Det gör sjuksköterskan bättre på att acceptera verkligheten som den är. Det läggs mindre energi på negativa tankar och känslor. Dessutom förbättrar mindfulnessträning sjuksköterskans förmåga att reflektera som leder till en bättre fokus på patientens omvårdnad.

(17)

14

Kliniska implikationer

Under sökprocessen hittades många artiklar som undersökte stresspåverkan för sjuksköterskor och faktorer som påverkar stress inom vården. Litteraturstudiens resultat har visat att stress hos sjuksköterskan ökar psykisk ohälsa, ökar risken för minskad patientsäkerhet och fler misstag. Psykisk ohälsa, ökad patientrisk och flera misstag inom vården leder till ökade kostnader. Dessutom har kraven och arbetstyngden ökat för sjuksköterskor, men för att kunna ge säker och god omvårdnad krävs närvaro och fullt fokus. För att kunna hantera och minska stressupplevelse hos sjuksköterskor krävs ökad kunskap om stresshantering som främjar både sjuksköterskors och patienters välbefinnande, samt minskade vårdkostnader på grund av färre vårdrelaterade skador. Mindfulness kan vara en billig och effektiv metod för att minska utbrändhet, stress och upplevelsen av meningslöshet hos sjuksköterskor. Författarna anser även att mindfulness bidrar till en förbättrad kommunikation samt en bättre vårdkultur. Ett antagande är att fler skulle stanna i sjuksköterskeyrket om de fick ett enkelt redskap att hantera stress och känslan av otillräcklighet.

Forskningsimplikationer

Stress är inte bara ett problem inom vården utan även ett stort samhällsproblem. Arbetsrelaterad stress för sjuksköterskor har ökat reellt under flera år. Det finns forskning, som undersöker olika stressfaktorer, men bara få forskningsarbeten fokuserar på att undersöka billiga alternativa metoder som kan förbättra stresshantering hos sjuksköterskor. Stora forskningsarbeten kring en stor population saknas, men också hur minskad stress hos sjuksköterskor kan öka patientsäkerheten. Det behövs flera studier med större populationer som undersöker hur mindfulness påverkar personal inom vårdyrket på en djupare nivå och effekten för både personal och patienter. Forskarna anser det nödvändigt att vidare forskning uppmärksammas av politiker, landsting och sjukhusledning för att kunna ge goda resultat i form av minskat antal vårdrelaterade skador, ökad patientsäkerhet, bättre arbetsklimat, fler sjuksköterskor som stannar i yrket och lägre vårdkostnader.

Samtliga inkluderade artiklar belyser att det behövs göras studier med en större mängd deltagare. Flertal artiklar visar ett ökat positivt resultat på att mindfulnessträning har effekt på sjuksköterskans upplevelse av stress efter en längre tidsuppföljning. Det påvisar att studierna bör sträcka sig över längre tid och att uppföljning över tid är en viktig faktor, eftersom flera inkluderade studier påvisar att effekten av mindfulnessträning ökar med tid.

Författarna har varit i kontakt med Ulrik Terp, Universitetsadjunkt vid Karlstad universitet. Ulrik håller just nu på, att forska om det kan ha några långsiktiga effekter, om sjuksköterskestudenter arbetar med att lära sig olika stresshanteringsstrategier under tiden som studenterna går sin sjuksköterskeutbildning.

(18)

15

Referenser

Anderzén-Cartlsson, A., Persson Lundholm, U., Köhn, M., & Westerdahl, E. (2014). Medical yoga: Another way of being in the world—A phenomenological study from the perspective of persons suffering from stress-related symptoms. International Journal of Qualitative Studies

on Health and Well-being, 9. doi:10.3402/qhw.v9.23033

Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur

Baer, R. A. (2003). Mindfulness training as a clinical intervention: A conceptual and empirical review. American Psychological Association, 10(2), 125-143. doi:10.1093/clipsy.bpg015 Bazarko, D., Cate, R. A., Azocar, F., & Kreitzer, M. J. (2013). The Impact of an Innovative Mindfulness-Based Stress Reduction Program on the Health and Well-Being of Nurses Employed in a Corporate Setting. Journal of Workplace Behavioral Health, 28(2), 107-133. doi:10.1080/15555240.2013.779518

Brady, S., O`Connor, N., Burgermeister, D., & Hanson, P. (2011). The Impact of Mindfulness Meditation in Promoting a Culture of Safety on an Acute Psychiatric Unit. Perspectives in

Psychiatric Care, 48, 129-137. doi:10.1111/j.1744-6163.2011.00315.x

Brown, K. W., Ryan, R., & Creswell, J. D. (2007). Mindfulness: Theoretical foundations and evidence for it salutary effects. Psychological Inquiry, 18(4), 217-237.

doi:10.1080/10478400701598298

Burston, A. S., & Tuckett, A. G. (2013). Moral distress in nursing: Contributing factors, outcomes and interventions. Nursing Ethics, 20(3), 312-324. doi:10.1177/0969733012462049 Carmody, J., & Baer, R. A. (2009). How Long Does a Mindfulness-Based Stress Reduction Program Need to Be? A Review of Class Contact Hours and Effect Sizes for Psychological Distress. Journal of Clinical Psychology, 65(6), 627-638. doi:10.1002/jclp.20555

Chiesa, A., & Serretti, A. (2009). Mindfulness-Based Stress Reduction for Stress Management in Healthy People: A Review and Meta-Analysis. The Journal of Alternative and

Complementary Medicine, 15(5), 593-600. doi:10.1089/acm.2008.0495

Davidson, R. J., & Kabat-Zinn, J. (2004). Alterations in Brain and Immune Function produced by Mindfulness Meditation: Three caveats: Response. Psychosomatic Medicine, 66(1), 149-152. doi:10.1097/00006842-200401000-00023

Didonna, F. (2009). Introduction: Where New and Old Paths to Dealing with Suffering Meet. In F. Didonna (Ed.), Clinical Handbook of Mindfulness. (p. 1-14). New York: Springer. Dixon-Woods, M., Agarwal, S., Jones, D., Young, B., & Sutton, A. (2005). Synthesising qualitative and quantitative evidence: a review of possible methods. Journal of Health Services

Research & Policy, 10(1), 45-53. Från

https://www.researchgate.net/profile/Mary_Dixon-Woods/publication/8063434_Synthesising_Qualitative_and_Quantitative_Evidence_A_Revie w_of_Possible_Methods/links/02bfe5138d6ed925b1000000.pdf

Dragon, N. (2015). Mindfulness in practice. Australian Nursing and Midwifery Journal, 23(3), 27.

(19)

16

Eriksson, S. (2016). Forskaren Etik. Codex - Regler och riktlinjer för forskning. Hämtad 3 oktober, 2016, från Codex, http://www.codex.vr.se/forskarensetik.shtml

Forsberg, C., & Wengström Y. (2015). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur och Kultur.

Fortney, L., Luchterhand, C., Zakletskaia, L., Zgierska, A., & Rakel, D. (2013). Abbreviated Mindfulness Intervention for Job Satisfaction, Quality of Life, and Compassion in Primary Care Clinicians: A Pilot Study. The Annals of Family Medicine, 11(5), 412-420. doi:10.1370/afm.1511

Foureur, M., Besley, K., Burton, G., Yu, N., & Crisp, J. (2013). Enhancing the resilience of nurses and midwives: Pilot of a mindfulness-based program for increased health, sense of coherence and decreased depression, anxiety and stress. Contemporary Nurse, 45(1), 114-125. doi:10.5172/conu.2013.45.1.114

Frisvold, M. H., Lindquist, R., & McAlpine, C. P. (2012). Living Life in the Balance at Midlife: Lessons Learned from Mindfulness. Western Journal of Nursing Research, 34(2), 265-278. doi:10.1177/0193945911424171

Frögéli, E., Djordjevic, A., Rudman, A., Livheim, F., & Gustavsson, P. (2016). A randomized controlled pilot trial of Acceptance and Commitment Training (ACT) for preventing stress-related ill health among future nurses. Anxiety, Stress, & Coping: An International Journal,

29(2), 202-218. doi:10.1080/10615806.2015.1025765

Goodman, M. J., & Schorling, J. B. (2012). A Mindfulness Course decreases Burnout and improves Well-being among Healthcare Providers. International Journal of Psychiatry in

Medicine, 43(2), 119-128. doi:10.2190/PM.43.2.b

Grossmann, P., Niemann, L., Schmidt, S., & Walach. H. (2003). Mindfulness-based stress reduction and health benefits: A Meta – Analysis. Journal of Psychosomatic Research, 57(1), 35-43. doi:10.1016/S0022-3999(03)00573-7

Hasson, D. (2005). Stress Management Interventions and Predictors of Long-term Health:

Prospectively Controlled Studies on Long-term Pain Patients and a Healthy Sample from IT- and Media Companies. (Doktorsavhandling, Uppsala Universitet, Uppsala). Hämtad från

http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:167012/FULLTEXT01

Henricsson, M. (2012). Vetenskaplig teori och metod. Poland: Studentlitteratur.

Horner, J. K., Piercy, B. S., Eure, L., & Woodard, E. K. (2014). A pilot study to evaluate mindfulness as a strategy to improve inpatient nurse and patient experiences. Applied Nursing

Research, 27(3), 198-201. doi:10.1016/j.apnr.2014.01.003

Howland, L. C., & Bauer-Wu, S. (2015). The Mindful nurse. American Nurse Today, 10(9) Hsieh, H-F., & Shannon, S. E. (2005). Three Approaches to Qualitative Content Analysis.

Qualitative Health Research, 15(9), 1277-1288. doi:10.1177/1049732305276687

Ihrfors, A. (2015, juni). Verksamheten vid Osher centrum för integrativ medicin. Hämtad 8 september, 2016, från Karolinska Institutet, http://ki.se/forskning/om-osher-centrum-for-integrativ-medicin-ocim

(20)

17

Jameton, A. (1984). Nursing practice: The ethical Issues. Englewood Cliffs, NJ: Prentice-Hall. Jazaieri, H., Lee, I. A., McGonigal, K., Jinpa, T., Doty, J. R., Gross, J. J., & Goldin, P. R. (2015). A wandering mind is a less caring mind: Daily experience sampling during compassion meditation training. The Journal of Positive Psychology, 11(1), 37-50. doi:10.1080/17439760.2015.1025418

Johansson, G., Sandahl, K., & Hasson, D. (2013). Role Stress among first-line nurse managers and registered nurses – a comparative study. Journal of Nursing Management, 21(3), 449-458. doi:10.1111/j.1365-2834.2011.01311.x

Kabat-Zinn, J. (2013). Full catastrophe living: Using the wisdom of your body and mind to face

stress, pain, and illness (2., [Rev. and updated.] ed.). New York: Bantam/Random House

Kakiashvili, T., Leszek, J., & Rutkowski, K. (2013). The medical perspective on burnout

International Journal of Occupational Medicine and Environmental Health, 26(3), 401–412.

doi:10.2478/s13382-013-0093-3

Kennedy, M. S. (2015). Care for the Caregivers: The benefits of mindfulness. American Journal

of Nursing, 115(6), 7. doi:10.1097/01.NAJ.0000466293.79681.48

Klatt, M. D., Buckworth, J., & Malarkey, W. B. (2008). Effects of Low-Dose Mindfulness-Based Stress Reduction (MBSR-Id) on Working Adults. Health Education & Behavior, 36(3), 601-614. doi:10.1177/1090198108317627

Klatt, M., Steinberg, B., & Duchemin, A-M. (2015). Mindfulness in Motion (MiM): An Onsite Mindfulness Based Intervention (MBI) from Chronically High Stress Work Environments to Increase Resiliency and Work Engagement. Journal of Visualized Experiments. doi:10.3791/52359

Kristensson, J. (2014). Handbok I uppsatsskrivande och forskningsmetodik: för studenter inom

hälso- och sjukvård. Stockholm: Natur och Kultur.

Lazarus RS. & Folkman, S. (1984). Stress, Appraisal and Coping. New York: Springer Publishing

Lee, H-F., Kuo, C-C., Chien, T-W., & Wang, Y-R. (2016). A Meta-Analysis of the Effects of Coping Strategies on Reducing Nurse Burnout. Applied Nursing Research, 31, 100-110. doi:10.1016/j.apnr.2016.01.001

Lundman, B. & Hällgren Graneheim, U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Granskär & B. Höglund- Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso-och sjukvård (s. 187-201). Lund: Studentlitteratur.

Martín-Asuero, A., & García-Banda, G. (2010). The Mindfulness-Based Stress Reduction Program (MBSR) Reduces Stress-Related Psychological Distress in Healthcare Professionals.

The Spanish Journal of Psychology, 13(2), 897-905. doi:10.1017/S1138741600002547

McBee, L. (2011). Mindfulness i äldrevården – en modell för medveten närvaro för äldre och

(21)

18

McCormack, B. (2004). Person-centredness in gerontological nursing: an overview of the literature. Journal of Clinical Nursing, 13(3a), 31-38. doi:10.1111/j.1365-2702.2004.00924.x Medicinska forskningsrådet. (2003). Riktlinjer för etisk värdering av medicinsk

humanforskning. Hämtad 10 oktober, 2016, från VR, https://www.vr.se/download/18.6b2f98a910b3e260ae28000355/medicinsk_humanforskning_

13.pdf

Nilsson, H., & Kazemi, A. (2015). Mindfulness Therapies and Assessment Scales: A Brief Review. International Journal of Psychological Studies, 8(1). doi:10.5539/ijps.v8n1p11 Peterson, U. (2008). Stress and Burnout in Healthcare workers. (Avhandling, Karolinska

institutet, Stockholm). Hämtad från https://www.researchgate.net/publication/252607780_Stress_and_Burnout_in_Healthcare_W

orkers

Schure, M. B., Christopher, J., & Christopher, S. (2008). Mind-Body Medicine and the Art of Self-Care: Teaching Mindfulness to Counseling Students through Yoga, Meditation, and Qigong. Journal of Counseling & Development, 86(1), 47-56. doi:10.1002/j.1556-6678.2008.tb00625.x

Skärsäter, I. (2009). Psykisk ohälsa. I A-K. Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder:

Hälsa och ohälsa (s. 712-746). Lund : Studentlitteratur.

Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm. Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2006). Metoder för behandling av långvarig

smärta. En systematisk litteraturöversikt. (SBU-rapport 177/1). Hämtad från http://www.sbu.se/contentassets/81ea041f1bc2441aa09868a4f29d3f1a/smarta_fulltext.pdf Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU]. (2014). Mall för bedömning av relevans.

Hämtad 19 september, 2016, från SBU, http://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/mall_relevans.pdf

Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU]. (2014). Mall för kvalitetsgranskning av

studier med kvalitativ forskningsmetodik- patientupplevelser. Hämtad 19 september, 2016, från

SBU, http://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/mall_kvalitativ_forskningsmetodik.pdf Svensk sjuksköterskeförening. (2007). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm.

Svensk sjuksköterskeförening. (2012). Strategi för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete. Stockholm.

Watson, J. (2006). Carative factors – Caritas processes guide to professional nursing. Danish

Clinical Nursing Journal, 20(3). Från http://www.scielo.br/pdf/tce/v16n1/a16v16n1.pdf

Watson, J. (2013). Caring Science, Mindful Practice. Implementing Watson´s Human Caring

Theory. NY: Springer.

WHO. (2016). Occupational Health: Stress at the workplace. Hämtad 9 september, 2016, från World Health Organisation, http://www.who.int/occupational_health/topics/stressatwp/en/

(22)

19

Williams, M., Teasdale, J., Segal, Z., & Kabat-Zinn, J. (2007). Mindfulness: En väg ur

nedstämdhet. Stockholm: Natur och kultur.

Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad. En bro mellan

forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.

Åsberg, M., Grape, T., Krakau, I., Nygran, Å., Rodhe, M., Wahlberg, A., & Währborg, P. (2010, 5 november). Stress som orsak till psykisk ohälsa. Läkartidning, (107), 1307-1310. Hämtad från http://ww2.lakartidningen.se/store/articlepdf/1/14349/lkt1019s1307_1310.pdf

(23)

Bilaga I, Sökmatris

Databas Sökord Resultat

sökning Antal träffar Urval 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa abstract Urval 3 Lästa artiklar Urval 4 Artiklar till studien Cinahl 160906 #1 (MH ”Mindfulness”) ₁₁₄₃ #2 (MH ”Nurses”) 177000 #3 (MH ”Stress”) 51382 #4 #1 AND #2 AND #3 24 #4 med limits, Peer reviewed,

Engelska, 2006-2016 ₂₁ ₂₁ ₂₁ ₁₂ ₁ MedLin e 160906 #1 (MH ”Mindfulness”) ₈₉₉ #2 (MH ”Nurses”) 76813 #3 Stress (fritext) 695221 #4 #1 AND #2 AND #3 7

#4 med limits Engelska, 2006-2016

7 7 5 4 3 PsycInfo 160906 #1 (MH ”Nurses”) 26931 #2 (MH ”Mindfulness”) 5954 #3 Stress (fritext) 228110 #4 #1 And #2 And #3 20 #4 limit engelska, peer reviewed,

(24)

Artikelmatris 1(8) Bilaga 2

Författare, artikelns titel, tidskrift, land

Syfte Metod och design Värdering Resultat

Bazarko, D., Cate, R A., Kreitzer, M J (2013). The impact of an Innovative Mindfulness-based

stressreduction program on the health and wellbeing of nurses employed in a corporate setting.

Journal of workplace behavioral health, 28(2),

107-133.

USA

Att ta reda på om en innovativ, mätbar metod av MBSR, kallad t-MBSR kan påverka sjuksköterskors allmänna hälsa och välmående i huvudområdena, stress, utbrändhet, generell och mental hälsa, lugn, själv medkänsla och empati.

Metod

Kvantitativ studie

Design

Icke experimentell design

Inklusionskriterier:

Sjuksköterskor anställda från 1 juni 2009 eller tidigare

Ej genomgått tidigare MBSR träning Aktiv sjuksköterskeleg.

Chefen var tvungen att stötta

Exklusionskriterier:

Ej vara i pensionsålder eller nära.

Urval:

Icke slumpmässigt urval

Studiegrupp

41 (36) kvinnliga sjuksköterskor, Medelåldern var 52 år

Datainsamlingsmetod:

Onlineenkäter

Instrument:

Perceived stress scale (PSC), the Copenhagen burnout inventory (CBI), the Jefferson scale of physician empathy, The self-compassion scale, SF- 12 v2 health survey, brief serenity scale

Analysmetod: Signifikansanalys Styrkor: Validerade mätinstrument Flertalet fullföljer studien Svagheter: Ingen kontrollgrupp Få deltagare Enbart kvinnor Minskad upplevelse av stress och ökad känsla av lugn

Minskad upplevelse av utbrändhetssymtom

Bättre hälsa

Ökad empati och ökad självmedkänsla

(25)

Artikelmatris 2(8)

Fortney, L., Luchterhand, C., Zakletskaia, L., Zgierska, A., Rakel, D (2013). Abbreviated mindfulness intervention for job satisfaction, quality of life and compassion in primary care clinicians: A pilot study. The

annals of family medicine, 11(5),

412-420.

USA

Undersöker om en

förkortad mindfulness kurs kunde öka arbetsglädjen, livskvalitén och medkänslan bland primärvårds arbetare Metod: Kvantitativ studie Design:

Single Case design

Läkare och Sjuksköterskor inom primärvården Möjlighet och villighet att delta i 10-20 min mindfulness aktivitet dagligen + online enkät 4 ggr efteråt

Arbetade mindre än 50 %

Urval:

Studiegrupp:

30 (28) sjuksköterskor

Enkäter

Instrument:

Maslach burnout inventory (MBI), Depression Anxiety stress scale 21 (Dass- 21), Perceived stress scale (PSS), 14 item resilience scale (RS-14), Santa Clara Brief Compassion scale (SCBC)

Analysmetod:

Regressionsanalys

Styrkor:

att 93 % fullföljer studien Validerade mätinstrument Svagheter: få deltagare ingen kontrollgrupp otydlig beskrivning av studiegrupp

Bättre resultat efter kursen på personlig prestation

Minskade

utbrändhetssymtom

Ingen stor skillnad i medkänsla

Minska stress och ångest

(26)

Foureur, M., Besley, K., Burton, G., Yu, N., Crisp, J (2013). Enhancing the resilience of nurses and midwives: Pilot of a

mindfulness-based program for increased health, sense of coherence and decreased depression, anxiety and stress,

Contemporary nurse, 45(1),

114-125.

Australien

Att testa effekterna av en anpassad mindfulness baserad stressreduktions intervention på det psykiska välmående hos sjuksköterskor och barnmorskor.

Metod:

Mixed method

Design:

Fokusgrupp

Inklusionskriterier: Barnmorska eller sjuksköterska

Chefens stöd för att delta i en dags workshop Tid till att delta i intervjuer

Inga funna

Urval:

Bekvämlighetsurval

Studiegrupp:

40 (28) kvinnliga sjuksköterskor och barnmorskor deltar (20 av vardera)

Systematiska intervjuer, både enskilt och i grupp Enkäter

Instrument:

GHQ-12, the SOC, The DASS

Analysmetod:

Kvalitativa data analyseras med innehållsanalys, kvantitativa data analyseras med wilcoxons sign ranked test

Styrkor: Kvantitativa

datas resultat förstärks och förtydligas genom intervjuer Validerade mätinstrument Svagheter: Stort bortfall få deltagare enbart kvinnor Bättre generell hälsa Ökad positivitet till livet Minskat stress

(27)

Frisvold, M H., Lindquist, R., McAlpine, C P. (2012) Living life in the balance at midlife Lessons learned from mindfulness. Western

journal of nursing research, 34(2), 265-278

USA

Att beskriva den upplevda effekten av MBSR på stress och livskvalitet för kvinnor i medelåldern Metod: Kvalitativ studie Design: Deskriptiv design Inklusionskriterier:

BMI över 23 och under 41 Kvinnor mellan 39-45 Inga tidigare mindfulness kurser

Inga regelbundna fysiska aktiviteter - 3-4ggr/vecka sista 4 månaderna

Deltagarna måste ha deltagit i den tidigare studien Bra på engelska i tal och skrift Ha en hög psykosocial stress Ingen fysisk kontraindikation för att utöva fysisk aktivitet

Ingen historik av hjärtkärlsjukdomar eller högt blodtryck Ej insulinbehandlad diabetes Ej kroniska sjukdomar Urval: Lämplighetsurval Slutgrupp: Sjuksköterskor

20 i Interventionen och 9 av dem i intervjuerna

Datainsamlingsmetod: Semistrukturerade intervjuer Analysmetod: kvalitativ innehållsanalys

Styrkor:

Tydliga och relevanta inklusions- och exklusionskriterier Långtidsstudie Svagheter: bara kvinnor Stärkt ”interpersonal” kommunikation och mer balans i livet

Ökad personlig närvaro genom att bli mer mindful och reflekterande

Effektivare stresshantering

Ökad förståelse med fördelen av MBSR

(28)

Goodman, M., Schorling J. (2012) A mindfulness course decreases burnout and improves well-being among healthcare providers.

International journal Psychiatry in medicine, 43(2), 119-128.

USA

Att bestämma om en

fortlöpande MBSR baserad kurs kunde minska utbrändhet och öka den mentala välmående hos vårdgivare från olika

professioner

Metod:

Kvantitativ studie

Design:

Experimentell observerande design

Betala för kursen

Ej beskrivet

Urval:

Studiegrupp:

93 (92) Hälso- och sjukvårdspersonal Blandad grupp med män och kvinnor

Enkäter

Instrument:

Maslach burnout inventory (MBI), SF-12 B2

Analysmetod:

Signifikansanalys

Styrkor:

Bara 1 bortfall Validerade mätinstrument Studien genomförs i

verklighetsbaserad miljö Stort antal deltagare med olika bakgrund

Tydliga observationer

Svagheter:

ingen kontrollgrupp inga tydliga inklusions- och exklusionskriterier

Bättre mental hälsa

Mindre känslomässig utmattning

Ökad personlig prestation

(29)

Horner, Janice K.; Piercy, Brigit S.; Eure,

Lois; Woodard, Elizabeth K.(2014) A pilot study to evaluate mindfulness as a strategy to improve inpatient nurse and patient experiences.

Applied nursing research, 27(3), 198-201.

Nederland

Att utforska vilken inverkan mindfulness träning har på

omvårdnadspersonal, på mindfulness, på

medkänsla/tillfredställelse, utbrändhet och stress

Metod: Kvantitativ studie Design: kvasiexperimentell Inklusionskriterier: Frivillighet Exklusionskriterier: Urval:

Studiegrupp:

43 Sjuksköterskor mestadels kvinnor

Datainsamlingsmetod: Enkäter Instrument: MAAS, ProQOL Analysmetod: Signifikansanalys Styrkor: validerade mätinstrument Kontrollgrupp Svagheter:

inte alla deltagare var med på alla sessionerna

otydliga inklusions- och exklusionskriterier

Förbättring men ingen signifikant stor ökning av mindfulness

Förbättring men Ingen signifikant stor bättring av medkänsla, tillfredställelse eller utbrändhet