Kvinnor och mäns erfarenheter av omvårdnaden vid missfall: En litteraturstudie

(1)

Kvinnor och mäns erfarenheter av

omvårdnaden vid missfall: En

litteraturstudie

Women's and Men's Experiences of Care

Regarding Miscarriage: A literature review

Författare: Ida Jälefors och Miranda Sahlin

HT 2019

Examensarbete: Kandidat, 15 hp.

Huvudområde: Sjuksköterskeprogrammet, Omvårdnadsvetenskap. Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.

Handledare: Helena Sjölin, Universitetslektor, Örebro Universitet. Examinator: Annica Kihlgren, professor, Örebro universitet.

(2)

Sammanfattning

Bakgrund: En vanlig graviditet pågår i 37–42 veckor, men kan sluta i missfall. En högre ålder hos både kvinnor och män ökar risken för missfall. Är kvinnorna och männen över 35 år, så ökar risken med 20–27 procent. Missfall ger både psykiska och fysiska symtom och det drabbar både mannen och kvinnan, men på olika sätt. Vårdpersonalen har en viktig roll kring bemötandet, de ska bistå med bland annat stöd och kunskap.

Syfte: Syftet var att beskriva kvinnor och mäns erfarenheter av omvårdnaden vid missfall. Metod: En systematisk litteraturstudie.

Resultat: Det är olika faktorer som påverkar erfarenheterna av omvårdnaden hos männen och kvinnorna. Bland många är några faktorer bristfälligt bemötande och mindre tydlig

information, dessa faktorer medförde en sämre erfarenhet. I andra studier var dessa faktorer inte bristande och därav erfor kvinnorna och männen en mer positiv vårdtid.

Slutsats: Kvinnor och män genomgår olika erfarenheter. Genom att vården fångar upp de olika behov som uppstår kan många av de sämre erfarenheterna i fortsättningen omvandlas till positiva.

(3)

Innehållsförteckning

Bakgrund ... 1

Graviditetens förlopp ... 1

Missfall och kroppens symtom ... 1

Vårdens omhändertagande ... 2 Problemformulering ... 2 Syfte ... 2 Metod ... 3 Design ... 3 Sökstrategi ... 3 Urval ... 3

Inklusions- och exklusionskriterier ... 3

Granskning/kvalitetsgranskning ... 4

Analys ... 4

Forskningsetiska överväganden ... 4

Resultat ... 5

Känslorna som uppstår vid missfall ... 5

Kvinnornas erfarenheter ... 5

Männens erfarenheter ... 5

Behov av att bli sedd ... 5

Kvinnors erfarenheter av vårdens stöd ... 5

Mäns erfarenheter av vårdens stöd ... 6

Erfarenheter av bemötandet i vården ... 6

Resultatsammanfattning... 6 Diskussion ... 7 Metoddiskussion ... 7 Resultatdiskussion ... 8 Slutsats ... 10 Klinisk nytta ... 10 Fortsatt forskning ... 10 Referenslista ... 11 Bilaga 1 Sökmatris Bilaga 2 Artikelmatris

(4)

Bakgrund

Studien kommer att beskriva kvinnor och mäns erfarenheter av omvårdnaden vid missfall innan vecka 22. Begränsningen görs för att studien inte ska bli för stor och för att

omhändertagandet skiljer sig vid ett tidigt eller sent missfall. Ett tidigt missfall kan vårdas inom primärvården eller akutmottagningen medan ett sent behöver specialistvård.

Graviditetens förlopp

I vanliga fall fortlöper en graviditet i 37–42 veckor (Taskinen, 2016). Under hela graviditeten görs kontroller av fostret och kvinnan för att följa fostrets utveckling. Redan vid vecka fem har fostret händer och fötter och vid vecka nio kan hjärtljuden höras. Efter vecka 18 kan vissa kvinnor känna fosterrörelser. De flesta förlossningarna sker under vecka 40 men allt mellan vecka 37–40 är normalt och kräver oftast inga vårdinsatser av barnet (ibid.).

Ungefär en av fem graviditeter slutar med missfall. Det påverkar inte bara kvinnan som genomgår det utan också personerna runt henne. Personerna som påverkas är exempelvis partnern och närstående (Abboud & Liamputtong, 2005).

Missfall och kroppens symtom

Definition av missfall är när fostret slutar utvecklas och stöts ut av kroppen. Detta kan ske på två olika sätt, naturligt eller med hjälp av medicinsk behandling. Det finns olika typer. De vanligaste typerna är tidigt och sent missfall. Beroende på när missfallet sker medför det olika symtom. Ibland kan kroppen vänta med att stöta ut fostret och då avstannar också symtomen. Hon kommer inte längre att känna sig gravid. Graviditetstecken som illamående, ömma bröst och spänd buk är exempel på symtom som avtar (Adolfsson & Kjellström, 2014). Det finns också inkompletta och kompletta missfall. Ett inkomplett är ovanligt, det innebär att

livmodern inte lyckas tömma sig, vilket resulterar i rikliga blödningar. Missed abortion innebär att fostret inte stöts ur livmodern. Till viss del är detta också ett inkomplett missfall. Efter att fostret har dött kan det ta mellan några dagar upp till fyra eller fem veckor innan kvinnans kropp upptäcker att det är ett missfall. Då kan det behövas medicinsk eller kirurgisk behandling för att få ut fostret. Ett komplett är när livmodern lyckas tömma sig och läker inför att kvinnan ska kunna bli gravid igen (Adolfsson & Kjellström, 2014; Adolfsson, Arbhede, Marklund, Larsson & Berg, 2015).

Missfall som sker innan vecka sju kräver oftast ingen behandling. Om det händer senare runt vecka sju+noll till elva+sex tas tabletter som drar ihop livmodern, och i vissa fall kan

skrapning av livmodern behövas. Vid ett sent missfall under graviditeten behöver kvinnan genomgå en förlossning för att det avlidna fostret ska avlägsnas (Adolfsson & Kjellström, 2014).

Missfall ökar hos kvinnor med högre ålder, en annan faktor som också påverkar ökningen är rökning (Adolfsson & Larsson, 2006). Studier visar att en ålder på 35 år ökar risken för missfall med 20 procent hos kvinnor (Nguyen, Chang, Bendikson, 2019). Mannens ålder är något som också ökar risken för missfall. Studier visar att om kvinnan blir gravid med en man som har åldern över 35 så ökar risken med 27 procent (Slama et al., 2004). Männen får inte kroppsliga symtom på missfallet men ändå så kan deras vardag påverkas. Många män utvecklar inte faderskänslor innan de har fått se ultraljud eller hört hjärtljud. Om ett missfall sker tidigt i graviditeten kan män ha svårt att inse att det verkligen funnits ett barn (Nguyen, Temple-Smith, & Bilardi, 2019).

(5)

De kroppsliga symtomen som kvinnor kan uppleva är en ömmande spänning i brösten, spänningen brukar framträda andra dagen efter missfallet. Runt tredje eller fjärde dagen får vissa kvinnor mjölkproduktion trots avsaknaden av ett barn vilket ger en stor ångest och psykisk smärta hos kvinnorna. Vissa kvinnor fick en chock av att mjölkproduktionen startade efter missfallet eftersom de trodde att deras kropp skulle känna av att barnet var dödfött (McGuinness, Coughlan & Butler, 2014). Psykisk smärta är en stor faktor, då det byggs upp mycket oro kring ett missfall. Det är viktigt att kvinnan får träffa kunnig personal inom området. Denna träff kan innebära en undersökning för att bekräfta eller avfärda patientens oro. Undersökningen bör innefatta en anamnes, blodprover, men också ett ultraljud för att kunna göra en exakt bedömning (Adolfsson & Kjellström, 2014).

Vårdens omhändertagande

Sjuksköterskans fyra ansvarsområden som är grundläggande inom omvårdnad är lindra lidande, förebygga sjukdom samt främja och återställa hälsa. Lidandet som är ett begrepp beskriver en persons negativa upplevelser av sjukdom eller händelser som sker i livet. Det går att beskriva lidandet som att tappa kontrollen och som inte alltid går att lindra (International Council of Nurses & Svensk sjuksköterskeförening, 2007). Sjuksköterskan behöver därför bekräfta personens lidande och hjälpa personen att hantera sin situation. Sjuksköterskans omvårdnadsansvar ska bidra till stöttning, vägledning och respekt, det ska inte spela någon roll vad personen har för kulturell bakgrund eller om personen är man eller kvinna (Svensk sjuksköterskeförening, 2016a). Vid missfall är det vanligt att en psykologisk sjuklighet uppstår där kvinnan kan utveckla bland annat depression och ångest. Det är därför viktigt att fånga upp dessa kvinnor för att kunna förhindra samt jobba förebyggande mot psykisk ohälsa (Lok & Neugebauer, 2007). Personcentrerad vård är viktigt i sjuksköterskans arbete med omvårdnad. Sjuksköterskan ska med sin kunskap och professionella bedömning kunna sätta personen i fokus. Det innebär också att de ska stötta närståendes involvering i mötet (Svensk sjuksköterskeförening, 2016b).

Sjuksköterskorna upplevde att de inte fått tillräckligt med utbildning för att kunna bemöta missfall på bra sätt. Deras bemötande var baserat på egna erfarenheter och sin utvecklade kunskap. Många sjuksköterskors erfarenheter var att det inte finns någon rutin på hur ett missfall skulle följas upp. Sjuksköterskorna berättade för kvinnorna att de själva borde höra av sig om de ville ha uppföljning. Sjuksköterskorna uppfattade det som att exempelvis tidsbrist, språkbarriärer och dåliga resurser var faktorer som inte gav möjlighet för att kunna ge bra vård till de utsatta (Jensen, Temple-Smith & Bilardi, 2019).

Problemformulering

Omvårdnaden och sjuksköterskornas bemötande är av stor vikt för att kvinnorna och männen ska kunna hantera missfallet. Att tidigt fånga upp kvinnornas psykiska hälsa är viktigt för att de inte ska utveckla depression och ångest. Det är också viktigt att samtala med kvinnorna och männen om lidande samt att det är en normal reaktion. Genom att undersöka deras erfarenheter i denna studie kan ämnet bli mer uppmärksammat och därför bidra till ökad kunskap samt en möjlighet till utveckling för bättre omvårdnad. Tidigare forskning visar att missfallen ökar och att det brister i omvårdnaden därför är det av betydelse att området undersöks ytterligare.

Syfte

(6)

Metod

Design

En systematisk litteratursökning gjordes med en deskriptiv design.

Sökstrategi

Sökningen av artiklar gjordes i databaserna Cinahl, MEDLINE, PubMed och psycINFO. Dessa databaserna ansågs relevanta eftersom de omfattade omvårdnadsvetenskap. Sökorden spontan abort, attityder, erfarenheter och vård valdes i sökningen för att svara på syftet och söktes enskilt först. MEsH-termer samt fritextsökningar med booleska termer AND och OR användes för att specificera sökningen. Spontaneous abortion användes som ett sökord då det är en definition av missfall på engelska. Det var också en MeSH-term i databaserna. Care valdes eftersom omvårdnad efterfrågades i artiklarna. Attitude och Experience* var två olika begrepp som kombinerades med booelska termen OR för att få en bredare sökning med fler resultat. Booleska termen AND lades sen till mellan orden Spontaneus abortion, care, (attitude OR experience).

Artiklarna har granskats kollegialt, det kallas även för peer-reviewed, detta görs för att de ska få publiceras vetenskapligt. För att artiklarna ska få publiceras ska de granskas källkritiskt, argumentativt och metodiskt (CODEX, 2019). Peer-reviewed valdes vid sökningen i databaserna där det var möjligt eftersomdetendast eftersöktes vetenskapligt granskade artiklar (Henricson och Mårtensson, 2017). I PubMed går det inte att aktivt välja peer-reviewed. Engelska språket och årtalen mellan 2009-2019 användes också för att begränsa sökningen. Se bilaga 1 för sökmatris.

Urval

Artiklarna i resultatet samt populationen som inkluderades svarade på syftet. Vissa artiklar innehöll både kvinnor och mäns erfarenheter av omvårdnaden vid missfall, eftersom det önskades att få med genusperspektivet. Dock innehöll flest artiklar endast det kvinnliga perspektivet. Det lästes 118 olika titlar i Cinahl varav 36 var relevanta för syftet. Av dessa 36 var tio relevanta efter granskning av text. I MEDLINE lästes 27 titlar varav fyra var

dubbletter i Cinahl, resten av dessa var ej relevanta då de belyser medicinska perspektiv. Artiklarna som var dubbletter har använts från den databas där de först påträffades. I

databasen PubMed lästes 23varav ingen var av relevans. I PsycINFO lästes ingen artikel då de inte var relevanta för syftet. Urvalet bestod endast av kvalitativa artiklar då det inte uppkom någon kvantitativ som var av relevans för syftet. Se figur 1.

Figur 1:

Inklusions- och exklusionskriterier

Då en viss förförståelse fanns innan sökningarna, gjordes ett aktivt val att exkludera sena eller näst intill fullgångna graviditeter, då dessa kräver specialistvård. Vissa av artiklarna hade relevanta titlar men gick inte att läsa, detta kunde bero på att åtkomst nekades eller att en

168 titlar lästes 38 abstract lästes 18 exkluderades då de inte svarade på syftet eller var

låsta för full text

10 artiklar inkluderades till resultatet

(7)

kostnad skulle erläggas, vilket gjorde att även dessa exkluderades. Artiklar som inkluderades handlade om graviditeter som avslutats innan vecka 22 eftersom de inte kräver specialistvård. En förvald inklusionskriterie var även att undersöka missfall som behandlades på sjukhus, eftersom omvårdnaden var det som skulle studeras.

Granskning/kvalitetsgranskning

Artiklarnas resultatdel samt metoddel granskades så att den etiska aspekten tydligt framgick. Artiklarna har svarat på de meningsbärande orden som användes i sökningen, spontan abort, attityder, erfarenheter och vård. Artiklarna hade liknande struktur och en bra kvalitet, vilket påvisades genom ett etiskt tillstånd och att artikeln var skriven enligt IMRAD.

SBU:s granskningsmall (2014) användes till studien, då den vände sig till studier med kvalitativ forskningsmetod. Se bilaga 3. Inkluderade artiklar granskades så att de svarade på syftet, samt att de har fått etiskt tillstånd till studierna. Studierna innehöll anonymitet och informerat samtycke (Kristersson, 2014).

Författarnaav de inkluderade artiklarna i resultatet har beaktat att dessa studier bidrog till emotionell påverkan, därför bidrog de med resurser för att deltagarna skulle få stöd. Granskningen som gjordes tittade på studierna innehöll tydlig metod och resultatdel. I sökningen användes peer reviewed för att styrka att artiklarna blivit granskade innan publicering. Se artikelmatris som bilaga 2 (SBU:S granskningsmall, 2014).

Analys

En kvalitativ innehållsanalys användes för att på ett metodiskt sätt kunna beskriva studiens tillvägagångssätt (Danielson, 2017). Titlarna som uppkom vid sökningen delades upp och lästes. Sammanlagt 10 artiklar var relevanta för syftet, att beskriva kvinnor och mäns

erfarenheter av omvårdnaden vid missfall. Även dessa delades upp fem och fem och lästes av var person. Artiklarna granskades efter meningsbärande ord som var liknande varandra. Genom att färgkoda texten blev det tydligt vad som stod var. Genomgång av samtliga artiklar utgjorde sedan material till resultatet. För att få fram rubrikerna plockades återkommande beskrivande ord ut från texten. Utifrån dessa rubriker beskrevs sedan resultatet.

Forskningsetiska överväganden

Konfidentialitet kan härledas till inte-skada-principen som innebär att hänsyn till lagstiftning, datahantering och sekretess ska följas. Detta för att minimera att deltagarna skadas

(Kristensson, 2014). Informationen i artiklarna har behandlats med försiktighet genom att deltagarna i studierna har garanterats konfidentialitet, vilket innebär att informationen och uppgifterna som de delger inte kommer att kunna härledas till dem.

Samtliga artiklar hade anonymitet samt skriftlig information och frivilligt deltagande (Kjellström, 2017). I samtliga artiklar har det funnits med ett etiskt godkännande, detta har inte alltid genomförts av en etisk kommitte, vissa godkändes endast av sjukhus eller universitet där studien genomfördes. Eftersom studierna utgår från erfarenheter fanns emotionellt stöd att tillgå.

(8)

Resultat

Det sammanställda resultatet utifrån artiklarna redovisas under relevanta rubriker som svarar på syftet, att beskriva kvinnor och mäns erfarenheter av omvårdnaden vid missfall.

Litteratursökningen resulterade i tio stycken artiklar. De är publicerade från olika delar av världen som USA, Australien, Israel, Irland, England och Kanada.

Känslorna som uppstår vid missfall

Kvinnornas erfarenheter

De vanligaste känslorna som upplevdes var att de kände ensamhet, hjälplöshet, förnekelse, oro, chock och sorg (Emond, Montigny & Guillaumie, 2018). Vissa upplevde även

koncentrationssvårigheter och orkeslöshet vilket bidrog till svårigheter att komma in i rutinerna igen efter missfallet. Andra kände det positivt till att börja arbeta igen för att få tankarna på annat (Gerber-Epstein, Leichtenteritt & Benyamini, 2009). De hade också svårigheter med att hantera sina egna känslor kring förlusten och hade velat få hjälp med strategier för detta (MacWilliams, Hughes, Aston, Field & Wight Moffatt, 2016; McLean, & Flynn, 2012). Några kvinnor upplevde vårdpersonalen som nedlåtande och känslokall vid omvårdnaden (Emond et al., 2018). De kände också att vårdpersonalen kunde vara dömande (Baird et al., 2018).

Männens erfarenheter

Ett missfall påverkade både mannen och kvinnan. Männen upplevde en hjälplöshet trots att de fanns på sjukhuset tillsammans med deras partner. De försökte muntra upp kvinnorna men kände att detta var svårt eftersom ett missfall är emotionellt laddat (Emond et al., 2018). Även om graviditeten slutade med missfall utvecklades faderskänslor vilket blev överväldigande. Den överväldiga känslan blandades med förnekelse och avsaknad. Männen upplevde att eftersom det inte var deras kropp som var påverkad fick de inte heller känna någon sorg. Det gjorde att vissa av dem uttryckte sin sorg i hemlighet för att skydda kvinnan. Detta resulterar också i att deras egna copingstrategier för att hantera sorgen påverkades negativt (Chavez, Handley, Jones, Eddy & Poll, 2019). Männen kände också att deras perception och syn på livet förändrades i samband med missfallet. Detta gjorde att de bättre kunde förstå och sätta sig in i andra personers perspektiv på livet. Avsaknaden av respons från personalen på sjukhuset medförde negativ energi. Skyldigheten att skydda kvinnan mot negativa yttre faktorer samt att finnas där både psykiskt och fysiskt utgjorde en stor påfrestning hos männen (ibid.).

Behov av att bli

sedd

Kvinnors erfarenheter av vårdens stöd

Kvinnorna upplevde ett stort behov av att bli bekräftade gällande deras emotionella och fysiska symtom. Den emotionella aspekten är mest central för att vården ska inneha den bästa kvaliteten (Chavez et al., 2019; Emond et al., 2018). Behovet av information om missfall och varför det är en risk vid graviditet, var av vikt för kvinnorna. De ville också få information om hur de kan skydda sig mot att det händer igen. Flera upplevde att denna information var bristfällig (Baird et al., 2018).

Kvinnornas erfarenheter kring uppföljningssamtal är olika, vissa upplever att de fått bra återkoppling medan andra är missnöjda och tycker att det är ett utvecklingsområde. Trots olika erfarenheter är alla överens om att det är viktigt med samtal för att kunna bearbeta missfallet (Cullen, Coughlan, Cacey, Power & Brosnan, 2017; Emond et al., 2018; Gerber-Epstein et al., 2009; Watson et al., 2019).

(9)

Erfarenheterna varierade också beroende på vilket stöd de fått av partnern. Vissa kvinnor upplevde att de fick bra stöd medan andra upplevde männen som avvaktande och känslokalla, eftersom de inte kunde sätta sig in i hur ett missfall känns kroppsligt (Gerber-Epstein et al., 2009; Rowlands & Lee, 2010).

Mäns erfarenheter av vårdens stöd

Även om prioriteringen ska ligga på kvinnan i ett läge som detta så behöver också männen ha stöd, eftersom det är en stressfylld situation även för dem (Watson, Simmonds, Lafontaine & Fockler, 2019). Avsaknaden av utrymme för vissa män gjorde det svårare för dem att stanna kvar hos sin partner på sjukhuset (Cullen, Coughlan, Mcmahon, Cacey, Power & Brosnan, 2018). De återberättar att det inte fanns några herrtoaletter på avdelningen, dessa fanns endast nere i entrén på sjukhuset. En annan berättar att sovplatsen fick vara en bänk, då det inte fanns någon sängplats. Dessa är några faktorer som gjorde det svårare att finnas där för kvinnorna (ibid.).

Trots att behoven skilde sig mellan kvinnorna och männen så var en viktig del efter ett

missfall hur de hanterade sorgen, detta för att inte utveckla stress, frustration och skuld. Några män och kvinnor upplevde det som enklare att hantera sorgen genom att prata med andra som genomgått ett missfall och på så sätt använda sig av coping (Chavez et al., 2019).

Erfarenheter av bemötandet i vården

Männen och kvinnorna upplevde i de flesta fall att de fått ett bra bemötande, medlidande och sympati under deras tid på sjukhuset. Både kvinnorna och männen kände att det var viktigt att personalen beklagade deras sorg och visade ödmjukhet (Cullen et al., 2017; MacWilliams et al., 2016). Trots en bra erfarenhet och ett gott bemötande så fanns det en del kvinnor och män som upplevde motsatsen (Cullen et al., 2017; Watson et al., 2019).

En viktig aspekt i omvårdnaden av kvinnor och män som drabbats av ett missfall var kommunikation. Att få information både skriftlig och muntlig var viktigt för att förstå hela förloppet (Emond et al., 2018; Rowlands & Lee, 2010; Watson et al., 2019).

Några kvinnor och män upplevde att de inte var prioriterade på sjukhuset, de fick ofta vänta längre perioder för att få hjälp (MacWilliams et al., 2016; McLean, & Flynn, 2012). Både kvinnorna och männen berättade att se nyblivna mammor på sjukhuset gav stress och var ångestladdat. Några fick dela rum med nyblivna föräldrar och deras barn, vilket gjorde att den egna sorgen inte gick att hantera. Att höra barnskrik och se glädjen hos nyblivna föräldrar medförde att minnet av förlusten blev starkare. För att separera på nyblivna föräldrar och de som genomgått missfall försökte sjuksköterskorna att bistå med egna rum. Men för att det många gånger råder platsbrist kunde detta inte alltid tillgodoses (Cullen et al., 2018; Emond et al., 2018).

Resultatsammanfattning

Kvinnorna erfor att de fått ett negativt bemötande från vårdpersonalen då de upplevdes som känslokalla. Känslorna som uppstod vid missfall hos kvinnorna var chock, frustration, sorg och ensamhet. Kvinnorna hanterade missfallet på olika sätt, några ville tillbaka till vardagen och rutiner för att tänka på annat medan andra upplevde svårigheter med detta.

(10)

Männen erfor att de inte kunnat vara behjälpliga på det sätt som de skulle velat vara. Även männen påverkades av missfallet och de behövde också stöd. Några män upplevde att både miljö och bemötande begränsade möjligheterna till att vara närvarande hos kvinnorna, det fanns varken sängar eller toaletter för dem. Männen hanterade sorgen efter missfallet genom att ventilera med andra.

Omvårdnaden kring ett missfall behöver grundas på empati, förståelse, respekt, kunskap och tydlig information. Sjuksköterskorna behöver även hjälpa kvinnorna och männen att hantera missfallet genom att få tillgång till olika strategier. Genom en tydlig kommunikation och att ge relevant information kan hjälpa kvinnorna och männen att hantera missfallet, det var av stor vikt för att det ska upplevas som en god omvårdnad. Kvinnor som söker vård för tidigt missfall innan vecka 22 gör det hos primärvård eller akutmottagning där både resurser och tid är begränsade. Kunskap och utbildning behövs för att vårda missfall men varierar hos

sjuksköterskorna vilket kan resultera i att upplevelsen samt erfarenheten hos kvinnorna och männen kan skilja sig.

Diskussion

Metoddiskussion

Syftet med studien var att beskriva kvinnor och mäns erfarenheter av omvårdnaden vid missfall. Intresset till att undersöka genusperspektivet vid missfall gjorde att artiklar som inkluderades speglar både män och kvinnors erfarenheter. Artiklarna som inkluderades i denna studie kretsar kring missfall på sjukhus. Då omvårdnaden och handläggningen vid missfall ser olika ut i världen valdes endast att undersöka erfarenheter på sjukhus. Vid sökningen framkom det att tidigare forskning redan belyst området, vilket var positivt för undersökningen. Litteraturstudien utgick från olika sökord för att kunna härleda till personers erfarenheter vid missfall.

Överförbarhet kan styrkas genom att forskning från olika länder har undersökts. Resultatet visar på likheter från samtliga länder trots geografiska skillnader. Några av artiklarna som uppkom belyste både kvinnor och mäns perspektiv, vilket också styrker att resultatet är överförbart. Artiklar har sökts i flertalet databaser, Cinahl, MEDLINE, PsycINFO och pubmed. Detta gjordes för att få en bred sökning och ett övergripande resultat. Några av artiklarna påträffades som dubbletter i databaserna men redovisas endast där de först förekom. Alla artiklarna fanns i Cinahl eftersom det var den databasen som gav det bästa resultatet. MEDLINE fokuserar till största del på den medicinska aspekten vilket inte är relevant för syftet. Pubmed gav få artiklar och dessa var inte relevanta. I sökningen i Pubmed uteblev ett av stegen som använts i de andra databaserna. Detta felsteg kan påverkat att antalet artiklar blivit färre än vad de skulle blivit om sökningen gjordes på exakt samma sätt. PsycINFO hade dubbletter från Cinahl men förutom dubbletterna fanns inget användbart.

Triangulering har använts vilket innebär att handledare samt att två eller flera personer har läst och analyserat (Kristensson, 2014). Sökningen av artiklarna har begränsats till peer reviewed och årtalen 2009 - 2019 för att så ny kunskap som möjligt kan redovisas. En tydlig metodredovisning i form av figur och sökmatris är presenterat, för att styrka tillförlitligheten. Artiklarna håller en bra kvalitet och följer IMRAD, vilket är bra för studiens verifierbarhet (Kristensson, 2014). Studiens verifierbarhet har redovisats i en artikelmatris, där det tydligt visas för läsaren vilka artiklar som använts och vad de visar. Information om var man kan hitta artiklarna finns beskrivet. Artiklarna har noggrant granskats utifrån kategorier och

(11)

meningsbärande ord för att hitta likheter mellan dem. För att lättare verifiera artiklarna användes SBU:s granskningsmall som används vid kvalitativa artiklar.

Sökningen gjordes först mellan 2002–2019 men en ändring på årtalen gjordes för att få nyare forskning som kan hålla över tid. De årtalen som slutligen valdes i sökningen var mellan 2009 - 2019 vilket speglar nutid och också bidrar till undersökningens giltighet. I sökningen

användes först ordet miscarriage då det är ett ord som är direkt översatt från missfall. Denna sökning resulterade i få träffar vilket gjorde att ordet senare ersattes av spontaneous abortion, där fler träffar uppkom.

En svaghet i studien är att det endast använts kvalitativa studier som har liknande upplägg. Studien hade kunnat få en bredare översikt om det funnits kvantitativa studier att ha med i resultatet. Då hade studien kanske kunnat få ett bredare perspektiv. En annan svaghet var att artiklar som krävde betalning uteslöts, dessa kunde ha bidragit med värdefull information till resultatet.

Genus är ett begrepp som innefattar normer och förväntningar på de olika könen. Dessa faktorer är inte bestämda utan kan förändras i takt med samhällets utveckling därför är det viktigt att lyfta genusperspektivet (Sociologiska institutionen, 2018). Eftersom studien

baserades på både mäns och kvinnors erfarenheter kan detta resultera i ett för stort perspektiv, kanske hade det varit bättre att endast undersöka ett av dem. Eftersom studien ska granska genusperspektiv kändes det relevant att ha med bådas erfarenheter.

Ett etiskt tillstånd innebär att studien fått tillstånd att undersöka människors psykiska och fysiska hälsa (Kristensson, 2014). En studie som innefattar känsliga personuppgifter där hälsa ingår ska etikprövas (SFS 1998:204). Alla artiklar godkändes inte av en etisk kommitte eftersom det är olika regler beroende vilket land det gäller. Vissa artiklar godkändes av en kommitte på ett lärosäte eller sjukhuset där studien genomfördes. Det är viktigt med en etisk prövning när man hanterar känsliga uppgifter. Artiklarna hade denna typ av prövning

beskriven i texten, vilket ökar trovärdigheten i resultatet.

Förförståelse kan behövas för att förstå kontexten av sammanhanget (Priebe & Landström, 2017). En viss förförståelse finns utifrån hörsägen och media samt från närståendes egna upplevelser, men den har till stor del avvisats.

Som nyexaminerad sjuksköterska kan arbeten som dessa bidra till mer kunskap och förståelse, vilket kan medföra ett bättre utförande av omvårdnad med människor i kris. Om en

sjuksköterska väljer att utveckla denna kunskap vidare, kan bemötandet med alla typer av människor förbättras. Genom vetenskapliga belägg kan denna typ av arbete föra vidare ny kunskap till övriga sjuksköterskor. Förutsättningarna för utvecklad utbildning samt riktlinjer kan då förbättras och förnyas. Ny forskning behövs för att sjuksköterskor ska kunna utveckla sin kompetens och yrkesroll, detta för att kunna möta patientgruppen som ständigt utvecklas och är medveten om sina rättigheter.

Resultatdiskussion

Resultatet som framtagits i studien visade starka belägg för att det fanns många brister i bemötandet och erfarenheterna var varierande (Gerber-Epstein et al., 2009; MacWilliams, 2016). Sjuksköterskan kan genom återkoppling och uppföljning via möte eller telefonsamtal möta kvinnans psykiska behov, vilket kan vara viktigt för bemötandet. Det minskar risken för att erfarenheterna samt att kvinnornas psykiska mående blir negativt (Lee, & Slade, 1996).

(12)

Resultatet delger att erfarenheter vid ett missfall varierade bland kvinnor och mäns

erfarenheter (Cullen, et al., 2017; Cullen et al., 2018; Emond et al., 2018). Några kvinnor och män erfor att de fått gott bemötande och kände medlidande från personalen, medan andra kände sig åsidosatta. Erfarenheterna påverkades av olika faktorer såsom tidigare erfarenheter, stöd av partnern och vårdens bemötande. Genom tydlig information, vägledning och kunskap förstärktes en positiv känsla och upplevelsen blev bra. Något som framgår är att dessa

faktorer inte alltid fungerar och att det är tydliga brister som leder till missnöje (Rowlands & Lee, 2010; Baird et al., 2018). Några kvinnor upplevde att den medicinska delen kring missfallet var positiv och att de kände sig trygga med den. Den emotionella biten saknades och därför blev helheten av erfarenheten negativ, alltså har bemötandet varit bristfälligt (Domingos, Merighi, & de Jesus, 2011; Strefling et al., 2013).

Studiens resultat visar på att sjuksköterskorna upplevde tidsbrist, vilket resulterade i att bemötande samt kommunikationen blev lidande. Sjuksköterskorna ska jobba utifrån ICN:s etiska kod och se till varje person samt att mötet är viktigt för att lindra lidandet (Svensk sjuksköterskeförening, 2016a). Swansons omvårdnadsteori är en teori som bygger på att sjuksköterskan ska få patienter att tro på sig själva, för att de sedan ska kunna använda sina egna resurser för att återfå en stabil hälsa (Swanson, 1993, 1999). Utifrån denna teori bemöter personalen patienterna med respekt, ödmjukhet, medlidande samt bekräftar patienternas behov med värdighet. Sjuksköterskan lär sig kommunicera och hjälper till i sorgearbetet. På längre sikt ska de förmedla hur patienterna ska lyckas med att se positivt på framtiden (Adolfsson, 2010).

Sjuksköterskorna är medvetna om att det är viktigt med kommunikation samt information och bemötande, men avsaknaden av tydliga riktlinjer och tid gör att detta blir lidande.

Sjuksköterskorna önskade att de kunde få mer utbildning för att kunna ha ett bra möte med de som genomgått ett missfall (Emond et al., 2018; Rowlands & Lee, 2010; Watson et al., 2019). Sjuksköterskan förklarar problemet med dåligt bemötande som någonting organisatoriskt, då de upplever att de inte fått tillräckligt med kunskap för att bemöta denna typ av händelse. Sjuksköterskorna tror att bra utbildning i bemötande kring sorgearbete skulle kunna förmedla en mer positiv vistelse på sjukhuset (Gergett & Gillen, 2014).

Resultatet visar hur några män fått sova på en bänk och att tillgång till toaletter är begränsade. Rumsplaceringen av kvinnor som genomgått ett missfall påverkar deras upplevelse. De har exempelvis blivit tilldelade en plats i en patientsal där det ligger nyblivna föräldrar och hör barn som skriker. Denna påfrestning bidrar till att deras erfarenhet blivit negativ. Eftersom vårdmiljön påverkar vår förmåga att återhämta oss är det underligt att studierna påvisar att den inte prioriteras. Orsaken till att den inte prioriteras kan härledas till att många sjukhus lider av platsbrist (Cullen et al., 2018; Baird et al., 2018). För att kunna ge en god och

personcentrerad vård behöver miljön prioriteras och anpassas utifrån enskilda behov. Försöka tillgodose enkelrum när patienten är i behov av enskildhet samt lugn och ro ger trygghet (Wijk & Nordin, 2017).

I studien framkom att behovet av att få reflektera över händelsen med andra var ett sätt att använda sig av coping. Begreppet coping används av patienter för att hantera olika besvär (Radford och Hughes, 2015). Coping kan delas upp i två kategorier, aktiva som innebär konfrontering eller passiva som är undvikande. De två olika kategorierna ger olika resultat. Den passiva framkallar mer ångest och problematik, eftersom personerna då har ett

(13)

händelsen. Att hitta olika strategier för att hantera sorgen vid ett missfall gör det lättare att komma tillbaka till vardagens rutiner (ibid). Det är viktigt att vårdpersonal hjälper patienterna med olika copingstrategier för att kunna hantera det som drabbar dem (Region Örebro Län, 2010). Användningen av coping medförde att negativ stress inte utvecklades, samt att kvinnorna och männen kunde återgå till sin vardag. De inkluderade studierna beskriver att kvinnor och män har copingstrategier, men att de med professionellt stöd blir lättare att fullfölja. I vården möter sjuksköterskorna människor med olika kulturella bakgrunder och erfarenheter, vilket kan göra att copingstrategier skiljer sig. Därför behöver sjuksköterskan en bred kunskap om olika tillvägagångssätt för att hantera en förlust. Att bemöta både män och kvinnor och förstå att behoven de upplever är olika, kräver kunskap (Chavez et al., 2015).

Slutsats

Kvinnor och män genomgår olika erfarenheter och vårdens viktigaste uppgift är att fånga upp de emotionella och fysiska behoven som uppstår. Genom att vården bistår med god

kommunikation och individuell information, förmedlar stöd samt hjälper till med bearbetningsprocessen kan en negativ upplevelse omvandlas till en positiv.

Klinisk nytta

Vården ska alltid se till individens behov och bemöta dem med respekt, tillit och kunskap. Utifrån resultatet finns det många förbättringsområden kring kvinnorna och männens möte med vården. Eftersom både kvinnor och män samt personal vittnar om att det finns brister i miljö, tid, kunskap och bemötande är det av stor relevans ett område som behöver utforskas. I samband med att befolkningen i världen blir mer medveten om sina rättigheter och sin

delaktighet behöver vården vara beredd på att möta detta. Våra levnadsfaktorer och

miljöpåverkan ökar risken för tidiga och sena missfall, vilket leder till att denna patientgrupp ökar. Därför behöver vården utvecklas inom detta område, för att kunna bistå med vård av bra kvalitet.

Fortsatt forskning

Trots att många studier kring erfarenheter av ett missfall finns publicerade är avsaknaden av statistik om rapporterade missfall förvånande. Den statistik som hittades publicerades 2006 och påvisade resultat från påbörjade graviditeter mellan åren 1983 - 2003. Denna artikel publicerades 2006 vilket gör informationen inaktuell (Adolfsson & Larsson, 2006). Det finns också ett medicinskt födelseregister men detta påvisar bara graviditeter från vecka 22+0 (Socialstyrelsen, 2019). Eftersom det framgår att vården saknar rutiner, riktlinjer och kunskap, kan statistiken bidra till att intresset för fortsatt forskning ökar. Denna forskning skulle i sin tur kunna bidra till utvecklade vårdmöjligheter samt utbildning för vårdpersonal gällande missfall. Om statistiken visar på en stor ökning kan det vara nog med belägg för att ta fram riktlinjer och rutiner kring detta.

(14)

Referenslista

:

* Artiklar som använts i resultatdelen

Abboud, L., & Liamputtong, P. (2005). When pregnancy fails: coping strategies, support networks and experiences with health care of ethnic women and their partners. Journal Of Reproductive And Infant Psychology. (23), 3-18. doi: 10.1080/02646830512331330974 Adolfsson, A. (2010). Women's well-being improves after missed miscarriage with more active support and application of Swanson's Caring Theory. Psychology Research and Behaviour Management. (4), 1-9. doi: 10.2147/PRBM.S15431

Adolfsson, A., Arbhede, E., Marklund, E., Larsson, P. G., & Berg, M. (2015). Miscarriage - Evidence Based Information for the Web and Its Development Procedure. Advances in Sexual Medicine. (5), 89–110. http://dx.doi.org/10.4236/asm.2015.54011

Adolfsson, A., & Kjellström, B. (2014). EKO-modellen: En personalhandbok om förlorad graviditet. Stockholm: Effektum AB.

Adolfsson, A., & Larsson, P. G. (2006). Cumulative Incidence of Previous Spontaneous Abortion in Sweden in 1983-2003: A Register Study. Acta Obstetricia et Gynecologica. 85(6), 741-747. doi: 10.1080/0001634060062702

*Baird, S., Gagnon, M-D., Defiebre, G., Briglia, E., Crowder, R., & Prine, L. (2018). Women’s Experiences with Early Pregnancy Loss in The Emergency Room: A qualitative study. Elsevier: Sexual & reproductive healthcare. (16), 113-117. doi:

https://doi.org/10.1016/j.srhc.2018.03.001

*Chavez, M., Handley, V., Jones, R., Eddy, B., & Poll, V. (2019). Men’s Experiences of Miscarriage: A Passive Phenomenological Analysis of Online Data. Journal of Loss and Trauma. 24(7), 664–677. doi: 10.1080/23802359.2019.1611230

CODEX: regler och riktlinjer för forskning. (2019). Peer Review. Hämtad 14 januari 2020, från, http://www.codex.vr.se/etik7.shtml

*Cullen, S., Coughlan, B., Cacey, B., Power, S., & Brosnan, M. (2017). Exploring parents’ experiences of care in an irish hospital following second-trimester miscarriage. British journal of midwifery. (25), 110-115.

*Cullen, S., Coughlan, B., Mcmahon, A., Cacey, B., Power, S., & Brosnan, M. (2018). Parents experience of clinical care during second trimester miscarriage. British journal of midwifery. (26), 309–315.

Danielson, E. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (2:3 uppl., s. 285–299. Lund: Studentlitteratur.

Domingos, S., Merighi, M., & de Jesus, M. (2011). Experience and care in miscarriage: A qualitative study. Online Brazilian Journal of Nursing. (10).

(15)

*Emond, T., de Montigny, F., & Guillaumie, L. (2019). Exploring the needs of parents who experience miscarriage in the emergency department: a qualitative study with parents and nurses. Journal of Clinical Nursing. (28), 1952-1965. doi: 10.1111/JOCN.14780

*Gerber-Epstein, P., Leichtenteritt, R-D., & Benyamini, Y. (2009). The experience of miscarriage in first pregnancy: the women’s voices. Taylor & Francis group: Death studies (33), 1-29. doi: 10.1080/07481180802494032

Gergett, B., & Gillen, P. (2014). Early pregnancy loss: perceptions of healthcare professionals. Evidenced Based Midwifery. 12(1). 29–34.

Henricson, M., & Mårtensson, J. (2017). Publicering av examensarbete. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från ide till examination inom omvårdnad (s. 495– 504). Lund: Studentlitteratur.

International Council of Nurses., & Svensk sjuksköterskeförening. (2007). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.

Jensen, K., Temple-Smith, M., & Bilardi, J. (2019). Health professionals’ roles and practices in supporting women experiencing miscarriage: A qualitative study. Australian and New Zealand Journal of Obstetrics and Gynaecology. (59), 508-513. doi: 10.1111/AJO.12910 Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s.57–80). Lund: Studentlitteratur.

Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso-och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.

Lee, C. & Slade, P. (1996). Miscarriage as a traumatic event: A review of the literature and new implications for intervention. Journal of Psychosomatic Research. 3(40), 235-244. Lok, I., & Neugebauer, R. (2007). Psychological morbidity following miscarriage. Best Practice & Research Clinical Obstetrics and Gynecology. (21), 229- 247. doi:

10.1016/J.BPOBGYN.2006.11.007

*MacWilliams, K., Hughes, J., Aston, M., Field, S., & Wight Moffatt, F. (2016) Understanding the experience of miscarriage in the emergency department. Journal of emergency nursing. (42), 504-512. doi: https://dx.doi.org/10.1016/J.JEN.2016.05.011 McGuinness, D., Coughlan, B., & Butler, M. (2014). An exploration of the experience of mothers as they suppress lactation following late miscarriage, stillbirth or neonatal death. Evidence Based Midwifery. (2), 65-70.

*McLean, A., & Flynn, C. (2012). “It’s not just a pap-smear”: Women speak of their

experiences of hospital treatment after miscarriage. Qualitative Social Work 12(6), 782-798. doi: 10.1177/1473325012464099

Nguyen, B., Chang, E., & Bendikson, K. (2019). Advanced paternal age and risk of spontaneous abortion: an analysis of the combined 2011- 2013 and 2013- 2015 National Survey of Family Growth. American Journal of Obstetrics & Gynecology (476), 1-7. doi: 10.1016/j.ajog.2019.05.028

(16)

Nguyen, V., Temple-Smith, M., & Bilardi, J. (2019). Mens lived experiences of perinatal loss: A review of the litteratur. Australian and New Zealand Journal of Obstetrics and

Gynaecology. (59), 757-766. doi: 10.1111/ajo.13041

Priebe, G., & Landström, C. (2017). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar - Grundläggande vetenskapsteori. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från ide till examination inom omvårdnad (s. 25–42). Lund: Studentlitteratur. Radford, E., & Hughes, M. (2015). Women’s experiences of early miscarriage: Implications for nursing care. Journal of Clinical Nursing. (24), 1457–1465. doi: 10.1111/JOCN.12781

Region Örebro Län. (2010). Copingstrategier: vårdriktlinjer. Hämtad 20 November 2019, från, https://www.regionorebrolan.se/sv/Halsa-och-vard/For-vardgivare/Vardpraxis/Lokal-medicinsk-information-for-distriktslakare/Vardriktlinjer-vid-ont-i-ryggen/Coping-strategier/ *Rowlands, I., & Lee, C. (2010). ‘The silence was deafening’: Social and health service support after miscarriage. Journal of reproductive and infant psychology (28), 274-286. doi:10.1080/02646831003587346

SFS 1998:204. Personuppgiftslag. Stockholm: Justitiedepartementet

Slama, R., Bouyer, J., Windham, G., Fenster, L. Werwatz, A., & Swan, S. (2004). Influence of Paternal Age on the Risk of Spontaneous Abortion. American Journal of Epidemiology. (161), 816–823. doi: 10.1093/aje/kwi097

Socialstyrelsen. (2019). Medicinska födelseregistret. Hämtad 2 januari, 2020, från Socialstyrelsen, https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/register/alla-register/medicinska-fodelseregistret/

Sociologiska institutionen. (2018). Genus och jämställdhet. Hämtad 2 januari 2020, från Sociologiska institutionen,

https://www.sociology.su.se/forskning/forskningsomr%C3%A5den/genus-och-j%C3%A4mst%C3%A4lldhet-1.301127

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (2014). Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik-patientupplevelser. Hämtad 14 november, 2019, från statens beredning för medicinsk och social utvärdering,

https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/mall_kvalitativ_forskningsmetodik.pdf Strefling, I., Filho, W., Kerber, N., Soares, M., Gomes, V., & Vargas, E. (2013).

Comprehensive care in abortion and reproductive counseling to the woman who miscarried: perceptions of nursing. Escola Anna Nery. 17(4), 698–704. doi:10.5935/1414-8145.20130014 Svensk Sjuksköterskeförening. (2016b). Personcentrerad vård. [Broschyr]. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.

Svensk Sjuksköterskeförening. (Reviderad 2016a). Värdegrund för omvårdnad. Stockholm: Losita Design AB.

(17)

Swanson, K. M. (1999). Research-based practice with women who have had miscarriages. Image: Journal of Nursing Scholarship. 31(4), 339–345.

Swanson, K. M. (1993). Nursing as informed caring for the well-being of others. Image: Journal of Nursing Scholarship. 25(4), 352–357.

Taskinen, S. (2016). Vi väntar barn: Information till blivande föräldrar [Broschyr]. Helsingfors: Institutet för hälsa och välfärd.

*Watson, J., Simmonds, A., Lafontaine, M., & Fockler, M. (2019). Pregnancy and infant loss: a survey of family’s experiences in Ontario Canada. BMC Pregnancy and childbirth. 1(29), 1-14. doi: 10.1080/23802359.2019.1611230

Wijk, H., & Nordin, S. (2017). Vårdmiljöns betydelse för hälsa och välbefinnande. Socialmedicinsk tidskrift. (2), 156–166.

(18)

Bilaga 1 Sökmatris

Databas Sökord Resultat av

sökningen Antal träffar Urval 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa abstract Urval 3 Antal artiklar till studien Cinahl 2019-11-07 Kl. 14.00 1. MH(“Abortion, spontaneous”) 4325 st Cinahl 2019-11-07 Kl. 14.00 2. “Care” 1,245,745 st Cinahl 2019-11-07 Kl. 14.00 3. MH(“Attitude”) 15,169 st Cinahl 2019-11-07 Kl. 14.00 4. “experience*” 377,644 st Cinahl 2019-11-07 Kl. 14.00 5. 3 OR 4 390,360 st Cinahl 2019-11-07 Kl. 14.00 6. 1 AND 2 AND 5 194 st Cinahl 2019-11-07 Kl. 14.00 7. 1 AND 2 AND 5. • Peer reviewed • English language • 2009-2019 118 st 118 st 36 st 10 st MEDLINE 2019-11-07 Kl. 13.30 1.MH (“Abortion, spontaneous”) 19, 363 st MEDLINE 2019-11-07 Kl. 13.30 2.“Care” 2,312,336 st MEDLINE 2019-11-07 Kl. 13.30 3.MH (“Attitude”) 46,268 st MEDLINE 2019-11-07 Kl. 13.30 4.“experience*” 1,021,074 st

(19)

MEDLINE 2019-11-07 Kl. 13.30 5. 3 OR 4 1,062,332 st MEDLINE 2019-11-07 Kl. 13.30 6. 1 AND 2 AND 5 253 st MEDLINE 2019-11-07 Kl. 13.30 7. 1 AND 2 AND 5 -Peer reviewed -English language -2009-2019 27 st 27 st 1 st 0 st PsycINFO 2019-11-07 Kl. 13.45 1.DE “spontaneous, abortion” 809 st PsycINFO 2019-11-07 Kl. 13.45 2.DE “caring behaviours” 930 st PsycINFO 2019-11-07 Kl. 13.45 3.DE “attitudes” 26,237 st PsycINFO 2019-11-07 Kl. 13.45 4.DE “life experience” 26,004 st PsycINFO 2019-11-07 Kl. 13.45 5. 3 OR 4 52,052 st PsycINFO 2019-11-07 Kl. 13.45 6. 1 AND 2 AND 5 0 st PubMed 2019-11-07 Kl. 13.50 1. Abortion spontaneous 38,736 st PubMed 2019-11-07 Kl. 13.50 2. Care 2,452,120 st PubMed 2019-11-07 Kl. 13.50 3. Attitudes 617,712 st PubMed 2019-11-07 Kl. 13.50 4. Experience 629,665 st

(20)

PubMed 2019-11-07 Kl. 13.50 5. 1 AND 2 AND 3 AND 4 53 st PubMed 2019-11-07 Kl. 13.50 6. 1 AND 2 AND 3 AND 4 -10 år -English language 23 st 23 st 1 st 0 st

(21)

Bilaga 2 Artikelmatris

Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land

Syfte Metod Värdering Resultat

Baird, S., Gagnon, M-D., Defiebre, G., Briglia, E., Crowder, R. & Prine, L. (2018). Women’s Experiences with Early Pregnancy Loss in The Emergency Room: A qualitative study. Elsevier: Sexual & reproductive healthcare. (16), 113-117. USA.

“Why women present to the ER for early EPL related care. How they perceive care and

counseling there and their overall experience during and after their visit.”

Population, inklusions- och exklusionkriterier: De som inkluderades var de kvinnor som haft ett tidigt missfall och de som exkluderades hade inte haft det.

Urval: De som inte deltog uteslöts, samt de som endast talade spanska. Tio kvinnor deltog. Datainsamling: Semistrukturerade telefonintervjuer. Analysmetod: Det är en kvalitativ analys som är baserad på

innehållsanalys. Intervjuerna transkriberades.

Styrkor: Utbildad

personal utförde studierna. Svaghet: Intervjuerna gjordes per telefon, då deltagarna kan välja att inte svara.

Intervjuerna baserades på deras upplevelser kring ett missfall både innan och efteråt.

Upplevelsen av vården vid akutmottagningen var både positiv och negativ. Miljön var kaotisk och otrevlig. Det emotionella stödet uteblev. Detta resulterade i rädsla och förvirring vid utskrivning. Viktigt med information kring missfallet.

(22)

Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land

Chavez, M., Handley, V., Jones, R., Eddy, B. & Poll, V. (2019). Men’s Experiences of

Miscarriage: A Passive

Phenomenological Analysis of Online Data. Journal of Loss and Trauma. 24(7), 664-677. USA. Doi:

10.1080/23802359.2019.1611230

“The purpose of our study is to give voice to the lived experience of men who, with their partner, have suffered a loss through

miscarriage.”

Population: Män som varit med om ett missfall i en relation.

Urval: Männen svarare på frågor på internet om deras erfarenheter. 31 män deltog.

Datainsamling: Genom bloggar och websidor. Dataanalys:

Fenomenologisk metod.

Styrka: Studien visade på männens perspektiv. Svaghet: Webbsidor användes, författaren kunde inte med största säkerhet garantera att enkäten var svarad sanningsenligt.

Fyra teman. Dessa teman är Coping, stöd för kvinnan,

överväldigad av missfallet samt kände sig isolerad som den manliga partnern. Belyste känslor hos männen.

(23)

Cullen, S., Coughlan, B., Cacey, B., Power, S & Brosnan, M. (2017). Exploring parents’ experiences of care in an irish hospital following second-trimester miscarriage. British journal of midwifery. (25), 110-115. Irland.

“This study aimed to explore parents’ experiences of hospital care during a second-trimester miscarriage.”

Populationen: Föräldrar som har fått ett missfall i andra trimestern och som har sökt sjukhusvård i Dublin.

Urval: Selektivt urval. Nio kvinnor och fem män deltog i studien.

Datainsamling: Semistrukturerade intervjuer.

Dataanalys: Det användes dataanalys.

Styrkor: Alla som deltog fick känslomässigt stöd. Svagheter: Alla partners deltog inte.

Studien fokuserade

föräldrarnas upplevelse av det känslomässiga stödet av vårdpersonalen. Omvårdnaden omfattade både kvinnorna och männen. Alla föräldrar var enade om att bemötandet är viktigt för att få en bra omvårdnad.

(24)

Cullen, S., Coughlan, B., Mcmahon, A., Cacey, B., Power, S & Brosnan, M. (2018). Parents experience of clinical care during second trimester miscarriage. British journal of midwifery. (26), 309-315. Irland.

“Aim is to explore parents experience of hospital care during a second trimester miscarriage, from the time of diagnosis through to follow-up care.”

Popultion: Kvinnor och män som fick missfall I andra trimestern på ett stort sjukhus i Dublin. Urval: 14 stycken deltog. Varav nio var kvinnor. Selektivt urval. Datainsamling: Semistrukturerade intervjuer. Dataanalys: Innehållsanalys.

Styrkor: Både män och kvinnor fick deltaga. Svaghet: Ojämnt deltagande.

Studien visar bemötandet under vårdtiden och utskrivningsprocessen. Föräldrarna upplevde en negativ vårdupplevelse på grund av bristfällig kommunikation. Vissa föräldrar fick dela rum med nyblivna föräldrar, vilket var känslomässigt påfrestande.

Sjukhusmiljön påverkar upplevelsen, att inte få tillgång till enkelrum och att ytan är begränsad för att partnern inte kan finns där.

(25)

Emond, T., de Montigny, F. & Guillaumie, L. (201). Exploring the needs of parents who experience miscarriage in the emergency department: a qualitative study with parents and nurses. Journal of Clinical Nursing. (28), 1952-1965. Kanada.

“The aim is to

understand how parents experienced miscarriage in an emergency

department setting.”

Population: Kvinnor och män som genomgått missfall innan vecka 20 samt omvårdnadspersonal som arbetar på

akutvårdsmottagningen. Inklusionskriterier: Deltagarna måste vara 18 år och äldre. De måste haft ett missfall innan vecka 20.

Exklusionskriterier: Deltagarna fick inte vara med om de arbetade på akuten.

Urval: Selektivt urval. 26 personer deltagade, därav sju par, tre ensamstående och sju sjuksköterskor och två sjuksköterskechefer. Dataanalys: En kategorianalys genomfördes och intervjuerna transkriberades.

Styrkor: De har använt många olika perspektiv för att få en djup förståelse. Svagheter: De fokuserade också på sjuksköterskors

perspektiv, vilket inte var det som eftersöktes.

En negativ upplevelse hos föräldrarna var långa väntetider. En tydlig förklaring på orsaker kring missfall både skriftligt och muntligt efterfrågades.

Uppföljningssamtal var också viktigt för

föräldrarna.

Det fanns stor relevans i att involvera männen och våga möta föräldrarna i deras sorg, samt använda ordet missfall.

Känslor som chock och sorg nämns i artikeln.

(26)

Gerber-Epstein, P., Leichtenteritt, R-D. & Benyamini, Y. (2009) The experience of miscarriage in first pregnancy: the women’s voices. Taylor & Francis group: Death studies (33), 1-29. Israel. doi:

10.1080/07481180802494032

“Understand and give voice to the women’s experience of

miscarriage.”

Popuulation: Kvinnor som vart med om sitt första missfall. Inklusionskriterier: Yngre än 35 år, haft sitt senaste missfall inom fyra år. Missfallen ska ha skett mellan vecka sex och 15. De var tvungna att vara gifta samt vara gravida igen. Urval: 19 kvinnor. Datainsamling: Intervjuer. Intervjuerna transkriberades. Dataanalys: kvalitativ innehållsanalys.

Styrkor: Alla kvinnor hade liknande förutsättningar med utbildning och relationsstatus. Svaghet: Inklusionskriterierna var begränsande. De var tvungna att vara gravida igen för att få delta.

Känslorna kvarstannar i kroppen lång tid efter missfallet.

Kvinnorna upplevde att deras känslor kring missfallet inte delades bland närstående och partners. Kvinnorna vill få hjälp med bearbetning och stöd, det är av stor relevans för dem.

Ett uppföljningssamtal av vården samt få tid till att sörja skulle uppskattas av kvinnorna.

Kvinnorna upplevde att komma in i rutinerna efter missfallet var svårt.

(27)

MacWilliams, K., Hughes, J., Aston, M., Field, S. & Wight Moffatt, F. (2016) Understanding the experience of miscarriage in the emergency department. Journal of emergency nursing. (42), 504-512. Kanada.

“The purpose of this study was to attempt to address the gap in the literature by exploring experiences of women who have come to the emergency department to get care for their

miscarriage.”

Population: Engelsk-språkiga kvinnor från 18 års ålder och äldre. De ska ha blivit vårdade på en akutmottagning vid ett aktivt missfall.

Urval: 8 kvinnor deltog. Datainsamling:

Semistrukturerade intervjuer. Det var intervjuer med öppna frågor. De inspelades och transkriberades och avidentifierades. Dataanalys: För att analysera data användes en kvalitativ

innehållsanalys.

Styrka: Intervjuerna gjordes i möte med personen för att kunna skapa en relation. Svagheter: Det var stort tidsspann på de som genomgått missfall.

Upplevelsen av när de blev gravida jämförs med hur känslan var när de fick ett missfall.

Kvinnorna upplevde tiden på sjukhuset som att de tog plats. De kände sig i vägen.

Kvinnorna beskrev att de vill få hjälp med en bearbetningsmetod och respons när de sökte hjälp på sjukhuset.

(28)

McLean, A. & Flynn, C. (2012). “It’s not just a pap-smear”: Women speak of their experiences of hospital treatment after miscarriage. Qualitative Social Work 12(6), 782-798. Australien.

“This study sort to investigate how women attending a hospital for a miscarriage in the first twenty weeks of

pregnancy experienced the treatment the received. “

Population: De ska ha sökt vård för ett missfall innan vecka 20. Samt i tidsspannet juni 2006 till juli 2007. De ska vara engelskspråkiga, ha en egen dator och tillgång till en mejladress.

Urval: 12 kvinnor deltog. Snöbollsurval.

Datainsamling: Intervjuer. Intervjuerna var inspelade och transkriberade.

Dataanalys: Kvalitativ innehållsanalys.

Analysmetoden byggdes på teman.

Styrka: Missfallen är inte nyligen, det ska ha gått en tid för att det ska kunna visas en rättvis bild av erfarenheterna vid missfallet.

Svaghet: Tillgången till dator och email kunde göra det svårt för vissa kvinnor att delta i studien.

Hur kvinnorna upplevde relationen till personalen. Många upplevde att informationen var bristfällig, samt att de kände sig förminskade.

(29)

Rowlands, I. & Lee, C. (2010). ‘The silence was deafening’: Social and health service support after miscarriage. Journal of reproductive and infant psychology (28), 274-286. Australien.

“The aim is to explore the social and healthcare contexts that have helped and hindered women in their journey through miscarriage.”

Population: Kvinnor 35– 42 år som haft ett missfall inom två år.

Urval: Nio kvinnor deltog.

Datainsamling: Semistrukturerade

intervjuer. Alla intervjuer transkriberades.

Dataanalys: Kvalitativ innehållsanalys.

Styrka: Då deltagarna var fån olika kulturer kan ett bredare perspektiv redovisas. Deltagarna var jämngamla.

Tillgängligheten av socialt stöd och behovet av bekräftelse vid missfall, var huvudsakliga teman genom studien. Kvinnorna upplevde vården som bristfällig med dålig kommunikation, ingen empati och okänsliga kommentarer medan de låg på sjukhuset.

Kvinnorna upplevde att de inte fått förståelse av missfallet.

(30)

Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land

Watson, J., Simmonds, A., Lafontaine, M. & Fockler, M. (2019). Pregnancy and infant loss: a survey of family’s experiences in Ontario Canada. BMC Pregnancy and childbirth. 1(29), 1-14. Kanada. Doi:

10.1080/23802359.2019.1611230

“The purpose of this survey was to collect and report aggregate data on people’s experiences of parental bereavement supports.”

Population: Människor som bodde i Ontario, Kanada och genomgått ett missfall. Som haft tidigare erfarenheter av sjukhusvård både innan och efter missfallet. De var mellan 30–44 år och både män och kvinnor. Urval: 607 personer svarade på enkäten. 495 var kvinnor och sju var ospecifika och 13 var av manligt kön. Resten föll bort på grund av att inte fullgjort enkäten. Selektivt urval. Datainsamling: En enkät på internet. Dataanalys: Analys enligt teman. Styrkor: Når ut till mycket människor. Svagheter: Mycket bortfall. Webb-baserat. Det går att svara

missledande på enkäten.

Resultatet innehåll fyra teman. Hur de får tillgång till information och stöd, hur det kan göras en förändring, vilken respons de får samt hur de kan känna sig exkluderade i vården. Enkäten ville fånga mottagandet av kvinnor vid ett missfall med uppföljningssamtal och stöd. De kollade även på familj och närståendes stöd.

(31)

(32)

(33)

(34)