Patienters upplevelser av psykiatrisk slutenvårdEn litteraturstudie

Patienters upplevelser av psykiatrisk slutenvård

En litteraturstudie

The experience of being psychiatric care inpatient

A litterature study

Författare: Oskar Jehander och Reza Amiri

HT 2020

Examensarbete: Kandidat, 15 hp

Huvudområde: Sjuksköterskeprogrammet, Omvårdnadsvetenskap Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.

Handledare: Malin Karlberg Traav, Universitetsadjunkt, Örebro universitet. Examinator: Annica Kihlgren, Professor, Örebro universitet.

Sammanfattning

Bakgrund

Psykisk ohälsa är ett komplex begrepp som innefattar både mildare psykiska besvär som stress, oro och nedstämdhet men även allvarliga psykiska tillstånd som autism, adhd, schizofreni, depression och ångestsyndrom. Psykisk ohälsa är ett ökande folkhälsoproblem särskilt bland unga. Utifrån erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning (VFU) framkom det att personer med psykisk ohälsa har olika erfarenheter av den psykiatriska slutenvården. Syfte

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av psykiatrisk slutenvård.

Metod

För att kunna besvara syftet i denna deskriptiva studie utfördes en sökning med systematisk struktur. Tidigare forskning inom ämnesområdet analyserades och sammanställdes i

resultatdelen av denna studie. Resultat

Resultatet sammanställdes baserad på 10 vetenskapliga artiklar. Alla inkluderade artiklar handlade om patienters upplevelser av psykiatrisk slutenvård. Efter analys av vetenskapliga artiklar framkom följande huvudteman:

Att bli bemött som en människa och avsaknad av personcentrerad omvårdnad från psykiatrisk

slutenvård. Huvudtemat att bli bemött som människa har subteman lyckad interaktion, sjuksköterskans närvaro och skyddande miljö. Huvudtemat avsaknad av personcentrerad omvårdnad har subteman misslyckad interaktion, resursbrist leder till bristande vård och stigmatiserande vårdmiljö.

Slutsats

Hur varje patient med psykisk ohälsa upplever den psykiatriska slutenvården är individuellt. Däremot kan sjuksköterskor med hjälp av ett personcentrerat arbetssätt påverka detta. Genom att se patienter som en hel människa och bemöta dem med respekt och medkänsla kan

sjuksköterskor påverka deras upplevelser av vården i positiv riktning.

Innehållsförteckning

1. Bakgrund ... 1

1.1 Vad innebär psykisk ohälsa ... 1

1.2 Psykisk hälsa ... 1

1.4 Lagar och förordningar ... 2

1.5 Vårdmiljö ... 2 1.6 Personcentrerad Omvårdnad ... 2 1.7 Problemformulering ... 3 2. Syfte ... 3 3. Metod ... 3 3.1 Design... 3 3.2 Datainsamling ... 3 3.3 Urval ... 4 3.4 Kvalitetsgranskning ... 4 3.5 Dataanalys ... 4 3.6 Forskningsetiska överväganden ... 4 4. Resultat ... 5

4.1 Att bli bemött som en människa ... 5

Lyckad interaktion ... 5

Sjukskörskans närvaro ..………6

Skyddande miljö ... 6

4.2 Avsaknad av personcentrerad omvårdnad... 7

Misslyckad interaktion... 7

Resursbrist leder till bristande vård ... 7

Stigmatiserande vårdmiljö ... 8 4.3 Resultatsammanfattning ... 8 5. Diskussion ... 8 5.1 Metoddiskussion ... 8 5.2 Resultatdiskussion ... 10 6. Slutsats ... 12 7. Klinisk nytta ... 12

8. Förslag till fortsatt forskning ... 12

Bilaga 1 Sökmatris Bilaga 2 Artikelmatris

Inledning

Begreppet psykisk ohälsa är komplext och innefattar både mindre allvarliga psykiska besvär som stress, oro och nedstämdhet. Det innefattar också allvarliga psykiska tillstånd som är bärande för att kunna diagnostisera en psykiatrisk sjukdom. Psykisk ohälsa kan indirekt kopplas till dåliga levnadsvillkor. Istället anses samhällsutvecklingen vara en bidragande faktor till psykisk ohälsa i den bemärkelsen att det är ökat fokus och större krav på individen. Det är ett växande folkhälsoproblem. Utifrån erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning (VFU) framkom det att personer med psykisk ohälsa har olika erfarenheter av den

psykiatriska slutenvården. Ett exempel var att personer med psykisk ohälsa inte fick vård på samma villkor som en patient inom somatiken, och att de blir olika behandlade och känner att de inte får den vård som behövs utifrån deras behov. Den här litteraturstudien beskriver patientens olika upplevelser inom samtliga verksamhetsområden i psykiatrisk slutenvård. Vad vården bidrar till och vad patienter har för upplevelser utifrån sin vård är något som väcker intresse.

1. Bakgrund

1.1 Vad innebär psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa är ett svårdefinierat begrepp. Psykisk ohälsa används som ett samlingsbegrepp för allt från oro, sömnbesvär och övergående nedstämdhet som är några exempel på tillstånd av mildare psykisk ohälsa till allvarliga tillstånd som Autism, adhd, schizofreni, depression och ångestsyndrom som är exempel på svåra psykiatriska tillstånd (Folkhälsomyndigheten, 2020). Ottosson (2007) beskriver att psykisk ohälsa kan yttra sig i varierande

allvarlighetsgrad och även grad av varaktighet.

Folkhälsomyndigheten (2020) klassificerar psykisk ohälsa som en folksjukdom. Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem särskilt bland unga (Folkhälsomyndigheten, 2018). Danielsson (2010) beskriver svårigheter att skilja mellan frisk och sjukt när det gäller psykisk ohälsa eftersom det är omöjligt att mäta psykisk ohälsa exempelvis via blodprov eller

röntgenbilder. Enbart en psykisk diagnos är aldrig tillräckligt underlag för att bedöma och avgöra vård och behandling. Andra faktorer som somatiska, psykologiska och sociala situationer och förutsättningar hos den enskilda individen måste tas i beaktande för att ta ställning till vård och behandling (Ottosson, 2007). Cook et al. (2015) skriver att personer med en psykisk diagnos har större tendens att känna en skam för sin sjukdom. Stigmatisering kring psykisk ohälsa kan leda till att personer med psykisk ohälsa avstår från att söka hjälp även för sina somatiska besvär. Vidare poängterar Cook et al., (2015) att dessa personer inte får adekvata diagnoser och vård i samma utsträckning som andra patienter.

1.2 Psykisk hälsa

World Health Organization (2018) definierar psykisk hälsa som ett tillstånd av välbefinnande. Där varje individ är kapabel att förverkliga sina möjligheter i livet, klara av normala

utmaningar, är delaktig och bidrar till samhället. Med andra ord betyder psykisk hälsa att ha förmågan att balansera mellan positiva och negativa känslor. Enbart frånvaro av sjukdom betyder inte att hälsa är uppnådd utan det krävs en tillfredsställelse med livet och att goda sociala relationer upprätthålls. Individens upplevelser är det som avgör om psykisk hälsa föreligger eller inte (WHO, 2018).

1.3 Historik

Historiskt sett har patienter med psykiska problem begränsad delaktighet i sin vård. Under de senaste 20 åren har förändringar gjorts för att öka patienternas delaktighet (Newman,

O'Reilly, Lee & Kennedy, 2015). Att förstå patienternas upplevelser av vården vid psykisk ohälsa är betydelsefullt för att kunna avgöra i vilken utsträckning vården når sitt mål (Newman et al., 2015). Newman et al. (2015) skriver vidare att under de senaste åren har lagar och riktlinjer introducerats för att hjälpa och skydda patienter med psykisk ohälsa. Olika modeller har presenterats genom åren för att kunna vårda patienterna på bästa möjliga sätt. Gemensamma faktorer för modellerna är att öka patienternas delaktighet, modernisering av psykiatrisk vård, att se personen bakom sjukdomen och en ökad personcentrerad omvårdnad (Newman et al., 2015).

1.4 Lagar och förordningar

Hälso- och sjukvårdslagen [HSL], (SFS 2017:30) reglerar och organiserar sjukvården inom samtliga vårdnivåer i Sverige. Där även den psykiatriska vården är inkluderad. Enligt denna lag ska hälso- och sjukvården sträva efter en god hälsa och vård på lika villkor för hela

befolkningen. Vidare tydliggör HSL (SFS 2017:30) att en god vård innebär tillgodoseendet av patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet. Lätt tillgänglighet, respekt för

patientens självbestämmande och goda relationer mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonal är de centrala delarna för en god personcentrerad vård (HSL, SFS 2017:30).

ICNs etiska kod för sjuksköterskor tar upp fyra grundläggande ansvarsområden. De centrala begreppen är “att främja hälsa”, “förebygga sjukdom”, “återställa hälsa” och “lindra lidande” och har som målsättning av sträva efter en god vård. Omvårdnad ska ges med respekt

oberoende av exempelvis patientens tillhörighet (Svensk sjuksköterskeförening, 2017).

1.5 Vårdmiljö

Patienter i psykiatrin upplever att miljön har positiv påverkan för en god kvalitet i vården. Tidigare forskning visar att om patienter har en god relation med personal, ingår i en trygg och lugn miljö samt att det finns gott om personliga utrymmen stärker det kvaliteten för en bättre och säkrare vård (Berglund, 2014). Vården har övergått till mer öppna vårdformer vilket innebär att den psykiatriska heldygnsvården har kommit att ändra karaktär.

Heldygnsvården har ersatts i högre uträckning till mer fokus inom akutsjukvård, och därigenom större fokus på svårt sjuka patienter på färre vårdenheter. Vårdmiljön inom psykiatrin har därmed blivit förändrad (Berglund, 2014).

1.6 Personcentrerad Omvårdnad

Tidigare forskning visar att det är betydelsefullt att patienter blir bemötta som en hel person av sjukvårdspersonalen (Shatter, Starr & Thomas, 2017). Enligt Eldal et al. (2019a) kom patienter närmare sig själva och andra om sjuksköterskor såg dem som hela personer. Det var något som resulterade till en bättre återhämtning av psykisk ohälsa inom sjukhusmiljön (Eldal et al., 2019a). Gabrielsson och Ejneborn Looi (2019) betonar vikten av en personcentrerad omvårdnad inom psykiatrin. Med personcentrerad omvårdnad menardeatt vården ska engagera patienten att själv bli delaktig, få förståelse för sin sjukdom och sin egen vård. Vidare innebär en personcentrerad omvårdnad att se patienten som en människa och inte

enbart fokusera på sjukdom eller hälsotillstånd. Varje patient är unik. Därför ska vården anpassas efter patientens behov och förutsättningar vilket möjliggör för en bättre vård (Gabrielsson & Ejneborn Looi, 2019).

1.7 Problemformulering

Psykisk ohälsa är ett ökande folkhälsoproblem. Tidigare forskning visar att patienter med en psykisk diagnos har större tendens att känna en skam för sin sjukdom. Stigmatisering kring psykisk ohälsa kan leda till att dessa patienter avstår från att söka hjälp. Patienter riskerar att inte få adekvata diagnoser och vård i samma utsträckning som andra patienter. En bättre förståelse för patienternas upplevelse av psykiatrisk slutenvård kan bidra till ett underlag för en bättre och säkrare vård. Därför är det viktigt att studera patienters upplevelser av

psykiatrisk slutenvård.

2. Syfte

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelse av psykiatrisk slutenvård.

3. Metod

3.1 Design

För att kunna besvara syftet i den här deskriptiva studien utfördes en sökning med systematisk struktur. Tidigare forskning inom ämnesområdet analyserades och sammanställdes i

resultatdelen av studien (Kristensson, 2014).

3.2 Datainsamling

Databaserna Cinahl, Medline och Psycinfo har använts för att hitta relevanta artiklar som besvarar studiens syfte. Utifrån meningsbärande ord i syftet identifierades sökord för att kunna beskriva patienters upplevelser av psykiatrisk slutenvård. Ämnesorden i syftet valdes att översättas med hjälp av Svensk MeSh. Ämnesord som användes var “inpatients”,

“perception” och “mental disorders”.I databaserna Cinahl och Medline valdes samma sökord. I Psycinfo valdes “psychiatric patients” istället för “inpatients” då “psychiatric inpatient” fanns som ämnesord i Psycinfo.

I första steget söktes varje ämnesord separat. I det andra steget kombinerades ämnesorden med synonymer i sökningsprocessen för att bredda sökningen. Dessa ord var “mental illness”, “experience” och “psychiatric care”. Det booleska systemet har använts i samtliga

databaserna med AND och OR. Ämnesord och synonymer har kombinerats med OR för att bredda sökningen. Vidare användes kombinationsordet AND för att täcka hela syftet. Följande begränsningar i sökningen har använts för att få fram relevanta artiklar. Artiklarna skulle vara skrivna på engelska och publicerade mellan 2000-2020 för att få ett större

tidsspann av artiklar som besvarar syftet. Peer-reviewed för att artiklarna ska vara granskade och tillförlitliga. Begränsning till “all adults” vilket innebär +18 - 65 års ålder. Antal träffar efter sökning med begränsningar resulterade i 73 st träffar i Medline, 69 st träffar i Cinahl samt 149 stycken träffar i Psycinfo. För att inte gå miste om betydelsefulla artiklar kring

ämnet kompletterades den systematiska sökningen med en manuell sökning i Primo. Utifrån denna sökning valdes 2 artiklar ut som svarade på syftet. Se bilaga 1 för mer detaljerad sökprocess.

3.3 Urval

Urvalsprocessen har gjorts i flera steg. I det första steget lästes samtliga titlar i databaserna för att få en överblick om artiklarna besvarade vårt syfte. Titlar som inte var lämpliga till studiens syfte exkluderades. Artiklar som tog upp sjuksköterskornas perspektiv att vårda patienter med psykisk ohälsa exkluderades. Ett ytterligare exklusionskriterie bestod av artiklar som var litteraturstudier. I steg två lästes totalt 98 abstract för att få en bättre bild av artiklarnas innehåll. Vidare diskuterades vilka artiklar som skulle läsas i sin helhet. I steg tre lästes 32 artiklar. Vidare diskuterades vilka artiklar som skulle inkluderas i studien. Utifrån dessa 32 artiklar gjordes en kvalitetsgranskning vilket resulterade i 10 artiklar som även besvarade syftet.

3.4 Kvalitetsgranskning

Kvalitetsgranskning av utvalda artiklar genomfördes med hjälp av mall från statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU, 2017) för studier med kvalitativ

forskningsmetodik-patientupplevelse. Studiernas syfte, metod, datainsamling och

resultat granskades. Därefter exkluderades studier som ej bedömdes uppfylla kriterierna. Artiklar som bedömdes ha en god kvalité samt svarade på syftet inkluderades. Se bilaga 2 för mer detaljerad kvalitetsgranskning av artiklar.

3.5 Dataanalys

För att kunna presentera resultatet i denna studie på ett överskådligt och korrekt sätt användes integrerad analys av Kristensson (2014). Den här analysmodellen utfördes i olika steg. I det första steget lästes utvalda artiklar igenom för att få en uppfattning om innehållet. I det andra steget identifierades likheter och olikheter i resultaten som svarade mot syftet. Utifrån dessa likheter och olikheter identifierades olika huvudteman och subteman. Slutligen i det sista steget sammanställdes och presenterades resultaten under olika teman. En mer detaljerad bild över artiklarnas resultat återfinns i bilaga 2.

3.6 Forskningsetiska överväganden

Lagen (SFS 2003:460) innehåller “bestämmelser om etikprövning av forskning som avser människor”. Enligt denna lag krävs ingen etikprövning om studier genomförs endast inom ramen för högskoleutbildning på grundnivå. Denna studie är en litteraturstudie på systematisk grund vilket enligt Etikprövningsmyndigheten (2020) inte kräver någon etikprövning.

För att kunna säkerställa att studierna genomfördes på ett etiskt korrekt sätt var författarna till denna studie noga med att inkludera enbart studier som hade ett etiskt godkännande eller ett tydligt etiskt resonemang. Alla studier tog dessutom hänsyn till Helsingforsdeklarationen (2013). Deklarationen betonar bland annat att forskaren har skyldighet att skydda deltagarnas integritet, anonymitet och hälsa. Förförståelsen inom ämnet fanns hos båda författarna utifrån erfarenheter under utbildningens gång. Författarna har försökt att hantera förförståelsen i möjligaste mån genom att ha ett objektivt förhållningssätt. Ett sätt att hantera förförståelsen var att läsa artiklarna var för sig enskilt och sedan utföra en diskussion kring innehållet, för att

minimera riskerna att innehållet presenteras på ett felaktigt sätt. Kristensson (2014)

understryker vikten av ett objektivt förhållningssätt i litteraturgranskning. I urvalsprocessen inkluderades studier som bedömdes svara på syftet oavsett om resultaten var i enlighet med författarnas förväntningar eller inte.

4. Resultat

Resultatet sammanställdes baserat på 10 vetenskapliga artiklar. Alla inkluderade artiklar handlade om patienters upplevelser av psykiatrisk slutenvård. Efter analys av vetenskapliga artiklar framkom följande huvudteman:

Huvudtemat att bli bemött som en människa har subteman lyckad interaktion, sjuksköterskans närvaro och skyddande miljö. Huvudtemat avsaknad av personcentrerad omvårdnad har subteman misslyckad interaktion, resursbrist leder till bristande vård och stigmatiserande miljö.

4.1 Att bli bemött som en människa

Lyckad interaktion

Patienters vardag inom psykiatrisk slutenvård påverkas av interaktionens kvalitet mellan sjuksköterskor och patienter. Patienter berättade om olika erfarenheter och upplevelser i mötet med sjuksköterskor inom den psykiatriska slutenvården de befann sig i. Alla deltagarna betonade emellertid på vikten av sjuksköterskornas förhållningssätt och agerande för en tryggare och säkrare vård (Cutler et al., 2020; Molin, Graneheim och Lindgren, 2016). Flertalet studier visade att när sjuksköterskor är engagerade i mötet med patienter, arbetar utifrån ett personcentrerat arbetssätt och respekterar patienternas autonomi, får patienterna bättre vård och välbefinnande (Borge och Fagermoen., 2007; Eldal et al., 2019b;Molin et al., 2016). Vårdrelationen mellan sjuksköterskor och patienter ansågs vara viktig för att kunna tillgodose patienternas behov. Patienterna tyckte att sjuksköterskornas attityder och förhållningssätt har en viktig roll i skapandet av en vårdrelation. Patienter som hade

förtroende för sjuksköterskor där en avslappnad interaktion kunde upprätthållas var något som uppskattades från patienternas sida. Det gjorde i sig lättare att öppna upp sig och berätta om sin situation. Detta ledde till flertalet positiva aspekter i vårdandet. Patienterna blev mindre ensamma, kände sig mer trygga, kände att de blev sedda och att deras situation och behov togs på allvar (Bacha, Hanley och Winter, 2020; Eldal et al., 2019b; Molin et al., 2016; Dahlqvist Jönsson et al. 2015; Lilja & Hellzén, 2008).

Vissa patienter upplevde delaktighet i sin vård om dem ostört fick redogöra för sina symtom, anledning till kontakten och tankar kring sin situation. Det ledde till att patienternas

huvudproblem kom fram och en rättvisare bild kunde förmedlas (Molin et al., 2016; Eldal et al., 2019b). Vidare ville patienterna känna känslan av att självständigt kunna välja utifrån de val och alternativ sjuksköterskor erbjuder. Vidare uppskattade patienterna när

sjuksköterskorna prioriterade patienternas behov framför andra arbetsuppgifter (Molin et al., 2016; Eldal et al., 2019b). Cutler et al. (2020) beskriver att många patienter upplevde känslan av trygghet när sjuksköterskor visade välvillighet och omsorg gentemot patienterna.

Sjuksköterskorna uttryckte omsorg genom att visa empati och engagemang.

Sjuksköterskornas bemötande och professionella förhållningssätt resulterade i att patienterna upplevde vårdtiden positivt (Molin et al., 2016; Edal et al., 2019b; Cutler,. et al., 2020; Waldemar, Esbensen, Korsbek, Petersen och Arnfred, 2018).

Att patienter kunde röra sig fritt på avdelningen gav dem möjlighet att vara runt andra människor. En viktig faktor för deras välmående. Att vara runt medpatienter och

sjuksköterskor skapade trygghet och vänskap. Att dela med sig av sina erfarenheter med att leva med psykisk ohälsa var något som blev möjligt och stärkte känslan av att vara en hel människa (Waldemar et al., 2018).

Sjuksköterskans närvaro

Cutler et al. (2020) beskriver att sjuksköterskornas närvaro i akut psykiatri kan främja känslan av trygghet. Patienter kände sig trygga när sjuksköterskorna befann sig i närheten och var beredda att spendera tid med dem (Molin et al., 2016; Cutler et al. 2020). Vidare menar Molin et al. (2016) och Cutler et al. (2020) att trygghet skapas inte bara genom att få mediciner och mat från sjuksköterskorna. Istället var sjuksköterskornas tillgänglighet och deras engagemang att etablera en kontakt med patienterna som resulterade att patienterna kände sig trygga (Molin et al., 2016; Cutler et al., 2020).

Flertalet patienter beskrev att de ville prata med en empatisk person och få hjälp att bli bättre. De ville dessutom förstå orsakerna till sin sjukdom och hitta rätt hjälp för hantering av sin ångestproblematik (Bacha, Hanley och Winter, 2020). När sjuksköterskorna spenderade tid med patienterna samt kunde identifiera deras individuella behov, ledde det till att patienterna kände sig sedda, mindre ensamma men även mindre ångestfulla (Cutler et al., 2020).

Skyddande miljö

Flera patienter upplevde vistelsetiden inom psykiatriska slutenvården som något positivt. Dessa patienter betonade på säkerheten att vara på en avdelning jämfört med situationen de hade hemma (Borge och Fagermoen, 2007; Eldal et al., 2019b). Även miljön och

utformning på avdelningen kunde bidra till en upplevelse av trygghet (Borge och Fagermoen, 2007). Fräscht boende, fina konstverk på väggar, naturen utanför byggnaden och friheten att kunna gå ut och ta en promenad ledde till en ökad trygghet hos patienterna (Borge och Fagermoen, 2007; Eldal et al., 2019b). Detta i sin tur resulterade i att patienternas egenmakt ökade och de fick snabbare återhämtning (Borge och Fagermoen, 2007). Vidare menade patienterna att bestämda tider och rutiner exempelvis måltider, aktiviteter och läggdagsrutiner kan medföra till ett inre lugn (Borge och Fagermoen, 2007; Eldal et al., 2019b). En annan faktor som förstärkte känslan av trygghet hos patienterna var möjligheten att prata med andra (Borge och Fagermoen, 2007: Molin et al., 2019; Eldal et al., 2019b).

För flera patienter var vårdavdelningen det enda stället att träffa andra och kunna socialisera sig. För dessa patienter var andra inneliggande patienter, vårdpersonal och de gemensamma aktiviteterna något som stärkte känslan av trygghet (Borge och Fagermoen, 2007).

När patienter och sjuksköterskor samspelade och interagerade i olika aktiviteter resulterade det i att patienterna blev sedda och bekräftade som hela människor bland andra människor (Molin et al., 2019). Att delta i gemensamma aktiviteter resulterade i skapandet av bättre relationsband mellan patienter och sjuksköterskor (Molin et al., 2019; Eldal et al., 2019b). Vidare skriver Molin et al. (2019) att de gemensamma aktiviteterna bidrog till dialoger om livet i stort istället för samtal om patientens sjukdom, vilket patienterna upplevde som en befrielse från skam och skuld. Aktiviteter i relation till interaktion kom att bli någonting viktigt för deras återhämtning (Molin et al., 2019).

Förutom sjuksköterskornas roll för patienternas trygghet betraktades även medpatienters roll som viktig. Enligt vissa patienter ansågs det att vara lättare att prata med andra patienter än med sjuksköterskor. Detta för att patienter använde sig av samma språk, acceptans av

varandra som lika och en bättre förståelse för varandra (Borge och Fagermoen, 2007). Andra patienter upplevde vårdtiden som en paus för andningsutrymme från en påfrestande och hektisk vardag (Borge och Fagermoen, 2007; Eldal et al., 2019b).

4.2 Avsaknad av personcentrerad omvårdnad

Misslyckad interaktion

Sjuksköterskornas agerande och arbetssätt kan påverka patienternas vardag inom psykiatrisk slutenvård (Cutler et al., 2020; Molin et al., 2016). Många patienter ansåg att vissa

sjuksköterskor saknade förmågan att kunna lyssna på patienternas bekymmer (Cutler et al., 2020; Molin et al., 2016). Detta synliggjordes exempelvis när sjuksköterskor var oengagerade att lyssna på patienternas bekymmer eller avvisade patienter som ville prata av sig (Cutler et al., 2020; Dahlqvist Jönsson et al., 2015). Patienterna beskrev att de inte togs på allvar och lämnades ensamma när behovet av professionell hjälp var som störst (Dahlqvist Jönsson et al., 2015). Detta hade en omfattande negativ påverkan på patienternas upplevelse av vårdtiden (Cutler et al., 2020; Dahlqvist Jönsson et al., 2015). Negativa upplevelser kan leda till att patienterna förlorar sitt förtroende för sjuksköterskornas färdigheter och kunskaper (Cutler et al., 2020; Dahlqvist Jönsson et al., 2015). Utöver detta var felbedömning av patienternas hälsotillstånd, diagnoser och felbedömning av adekvata behandlingar några exempel som ledde till ökad känsla av otrygghet och osäkerhet bland patienterna. Detta i sin tur ledde till ett minskat förtroende för sjuksköterskor (Dahlqvist Jönsson et al., 2015).

Många patienter ansåg att när behandlingar som syftar att lindra deras psykiska besvär inte är effektiva nog kan det istället skada deras fysiska och psykiska hälsa (Bacha, Hanley & Winter, 2020). En upplevelse av maktlöshet i förhållandet till sjuksköterskor ansåg orsaka att vårtiden upplevdes besvärlig. Patienternas autonomi kunde äventyras när auktoritära

sjuksköterskor bestämde vad som var bäst för patienterna och inte lyssnade på patienternas önskemål. Patienterna upplevde att deras självförtroende och förmåga att kunna påverka sin behandling minskade (Eldal et al., 2019; Dahlqvist Jönsson et al., 2015).Dahlqvist Jönsson et al. (2015) menar att när sjuksköterskor misslyckades med patientundervisning och

sjuksköterskornas språkbruk blev svårbegriplig för patienterna resulterade det i att patienterna blev mindre engagerade och inaktiva i sin vårdprocess. Detta ledde till en sämre och osäkrare vård (Bacha et al., 2020; Dahlqvist Jönsson et al., 2015).

Resursbrist leder till bristande vård

Inom akut psykiatri var vikten av sjuksköterskans närvaro och tillgänglighet särskilt tydligt. När sjuksköterskor var frånvarande eller svårtillgängliga resulterade det i att patienterna kände sig otrygga (Cutler et al., 2020). Patienterna ansåg att sjuksköterskorna ofta var upptagna (Molin et al., 2016; Cutler et al., 2020; Stenhouse, 2011). Patienter inom akut psykiatri beskrev att de ofta fick söka upp kontakt för att få hjälp av sjuksköterskorna samtidigt som sjuksköterskorna ofta var upptagna med annat (Stenhouse, 2011). Varje

sjuksköterska hade hand om fyra till fem patienter. Exempelvis upplevde sjuksköterskorna att de bara hann göra sina dagliga rutiner och dela mediciner. När de tillbringade mycket tid på expeditionen eller prioriterade andra arbetsuppgifter än att vara fysiskt närvarande hos patienterna, kunde patienterna känna att sjuksköterskorna stängde dörrarna och gömde sig.

Detta resulterade i en känsla av otrygghet och ensamhet (Molin et al., 2016; Cutler et al., 2020). Vidare bekräftar Waldemar et al. (2018) att patienter upplevde distansering från

sjuksköterskor. Att som patient inte blev sedd och hörd för att annat prioriterades. Det kom att upplevas i form utav ensamhet när patienter hade önskan om att samtala om sitt mående men att det inte kunde göras när det behövdes som mest (Waldemar et al., 2018). Genom att patienterna tog kontakt med sjuksköterskorna kändes det som att de tog deras tid. Vilket kom att bli en känsla av skam och frustration från patienternas sida (Stenhouse, 2011).

Stigmatiserande vårdmiljö

Många patienter upplevde en känsla av stigma och skam under vårdtiden. Patienterna ansåg att stigmatiserande åsikter fanns i samhället, bland sjuksköterskor men även bland

medpatienter (Eldal et al., 2019b; Dahlqvist Jönsson et al., 2015). Några patienter beskrev att på grund av existerande negativa attityder i samhället kring psykisk ohälsa ville de inte bli associerade med psykiatrisk vård. Därför undvek patienterna att delta i gemensamma aktiviteter och att socialisera sig med andra (Eldal et al., 2019b). Stigmatiserande åsikter ledde till att dessa patienter kände sig avhumaniserade (Eldal et al., 2019b; Dahlqvist Jönsson et al., 2015).

Andra patienter menade att de är sårbara och redan trasiga som patienter. Patienterna beskrev att vissa sjuksköterskor orsakade ett sämre mående istället för att hjälpa dem. Patienterna kände att deras egenvärde blev negligerad då sjuksköterskorna använde patienternas diagnoser och sjukdomstillstånd mot dem (Dahlqvist Jönsson et al., 2015).

Bacha et al. (2020) skriver att förutom stigma och dåliga attityder kring patienter med psykisk ohälsa fanns det en obalans i maktförhållandet mellan patienter och sjuksköterskor.

Ojämlikheter i maktförhållandet mellan patienter och sjuksköterskor kunde leda till en känsla av maktlöshet och att bli stigmatiserad (Eldal et al., 2019; Dahlqvist Jönsson et al., 2015). Ytterligare beskriver Dahlqvist Jönsson et al. (2015) att när patienternas åsikter och önskemål i vårdplaneringar inte togs på allvar kunde det förmedla en känsla av maktlöshet.

4.3 Resultatsammanfattning

Resultatet av studien presenterades utifrån två huvudkategorier. Att bli bemött som människa och avsaknad av personcentrerad omvårdnad. Resultatet visade att patienter med psykisk ohälsa hade olika upplevelser från psykiatrisk slutenvård. Det framkom att vissa patienter hade positiva upplevelser samtidigt som andra hade negativa. Personcentrerad vård i

kombination med sjuksköterskornas tillgänglighet och närvaro var bland det största faktorerna som ledde till en positiv upplevelse. Avsaknad av empati och välvillighet i kombination med resursbrist ledde oftast till en negativ upplevelse.

5. Diskussion

5.1 Metoddiskussion

För att besvara studiens syfte har en litteraturstudie med systematisk struktur gjorts. Då detta ansågs vara mest lämpligt. Att använda en litteraturstudie baserat på patienters upplevelser är en styrka eftersom flera forskningsresultat kan sammanställas och presenteras för att kunna besvara syftet med studien (Kristensson, 2014). Denna kandidatuppsats är utförd utifrån en

systematisk struktur. Däremot är det inte en systematisk litteraturöversikt då det kräver mer tid och resurser att utföra. Meningsbärande ord utifrån syftet identifierades och översattes till engelska språket. Användning av synonymer till varje ämnesord utgjorde att det blev fler antal träffar i sökningen.

För att öka studiens trovärdighet användes databaser som publicerar vetenskapliga artiklar inom området omvårdnad. Databaserna var Cinahl och Medline. En svaghet med studien kan vara att artiklar från Psycinfo enbart användes till resultatdiskussion och inte till själva resultatet i studien. Psycinfo är en databas som publicerar artiklar inom psykologi och angränsande områden, vilket kan ha resulterat i ett annorlunda resultat i denna studie.

Den systematiska sökningen kompletterades med en manuell sökning för att inte gå miste om relevanta artiklar (Kristensson, 2014). En ytterligare svaghet i metoddelen är att det inte har sökts i ytterligare databaser, som gjort att vi eventuellt gått miste om relevant litteratur att ha med i studien. Orsaken till detta kan vara den korta tidsramen för denna litteraturstudie. Detta kan ha lett till ett annorlunda utfall av resultatet. Efter sökning i databaserna Cinahl, Medline och Psycinfo upplevdes en datamättnad som kunde besvara studiens syfte.

Studiens tillförlitlighet och verifierbarhet stärktes genom att författarna har läst och granskat artiklarna var för sig, för att sedan diskutera huruvida artiklarna besvarade syftet samt deras innehåll. Kristensson (2014) betonar vikten av trovärdighet i litteraturstudier eftersom det används för att bedöma kvaliteten av artiklarna.

För att öka studiens trovärdighet begränsades artiklarna till peer reviewed (Henricson, 2017). Begränsning till artiklar publicerade mellan 2000-2020 för att få ett större tidsspann av artiklar som besvarade syftet. Ytterligare begränsningar med artiklar på engelska samt ålder på deltagarna (18-65) gjordes. Begränsning till artiklar på engelska kan vara en styrka då vetenskapliga artiklar idag skrivs och publiceras på det engelska språket. För att inkludera studier med hög kvalitet i resultaten genomfördes en gallring av artiklar i urvalsprocessen (Kristensson, 2014).Vidare användes SBUs mall för granskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik- patientupplevelse för att säkerställa en god kvalitet på artiklarna. SBUs mall för granskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik möjliggjorde att på ett systematisk sätt kvalitetsgranska artiklarna. En annan fördel med mallen var att den var anpassad till patienternas upplevelser.

Under datainsamling och urvalsprocessen diskuterade författarna aktivt relevanta

forskningsetiska aspekter för att kunna säkerställa att artiklarna var genomförda på ett etiskt acceptabelt sätt. Artiklar som inte hade tagit hänsyn till deltagarnas integritet och

självbestämmande exkluderades. Dessutom inkluderades enbart artiklar i denna studie som hade ett etiskt godkännande från en etisk kommitté eller redovisade ett tydligt etiskt

resonemang. De forskningsetiska aspekterna som beaktades under urvalsprocessen i denna studie stärker studiens etiska förhållningssätt (Kristensson, 2014).

Det fanns en förförståelse inom ämnet hos båda författarna, vilket kan ha påverkat studiens resultat. Författarna har försökt att hantera förförståelsen i möjligaste mån genom att ha ett objektivt förhållningssätt. Ett sätt att hantera förförståelsen var att läsa artiklarna var för sig enskilt och sedan utföra en diskussion kring innehållet. För att minimera riskerna om att innehållet inte presenteras på ett korrekt sätt. Kristensson (2014) understryker vikten av ett objektivt förhållningssätt i litteraturgranskning. I urvalsprocessen inkluderades studier som

bedömdes svara på syftet oavsett om resultaten var i enlighet med författarnas förväntningar eller inte.

5.2 Resultatdiskussion

Resultatet av studien visar att det är individuellt hur patienter upplever och även påverkas av den psykiatriska slutenvården. Samma bemötande och vårdmiljö kan ge annorlunda

upplevelser hos olika individer. Dock finns det gemensamma faktorer som kan vara

avgörande för patienternas upplevelser. Tidigare forskning inom det valda ämnet betonar på vikten av ett personcentrerat förhållningssätt hos sjuksköterskor för att en god vård ska kunna ges (Gabrielsson och Ejneborn Looi 2019; Newman et al., 2015; Shatter et al., 2017). Vad som tydligt framkom utifrån studiens resultat var att personcentrerad omvårdnad var betydelsefullt för patienternas upplevelser i den psykiatriska slutenvården. Patienter som upplevde omvårdnaden som otillräcklig menade att de ofta inte blev sedda som hela människor. Istället såg sjuksköterskor dem som enbart en sjukdom vilket resulterade i att patienter kände mindre värdighet och att de inte togs på allvar. När behovet av professionell hjälp finns, förutsätter det att sjuksköterskan är närvarande. Annars kan det finnas risk att förtroendet för sjuksköterskans färdigheter och kunskaper går förlorad. Känner patienter att sjuksköterskan är otillräcklig gällande sin närvaro, kan målsättningen om en trygg och säker vård riskeras. I studien skriven av Stewart et al., (2015) framkommer det att patienter

upplevde sjuksköterskor som opersonliga. Att vårdrelationen inte var kontinuerlig och att sjuksköterskor endast kommunicerade och interagerade med patienter av en speciell anledning.

ICN (2020) understryker att “behovet av omvårdnad är universal”. Sjuksköterskor ska rikta professionella färdigheter mot personer som är i behov av vård. Däremot är varje person unik och omvårdnaden ska anpassas efter individuella behov och förutsättningar, vilket möjliggör för en bättre och säkrare vård (Gabrielsson & Ejneborn Looi, 2019). När omvårdnad anpassas efter den unika personen ska den fortfarande ges med respekt till personens egna val och autonomi. Patienter ska bli bemötta med respekt och värdighet som i sin tur leder till en säkrare vård i positiv riktning (ICN, 2020). Vidare kan ett etiskt resonemang diskuteras gällande sjuksköterskans professionella förhållningssätt kopplat till patienters individuella behov. Ett tydligt etiskt resonemang är viktigt att följa i all omvårdnad som bedrivs. Inom hälso- och sjukvården har sjuksköterskan ett moraliskt ansvar att värdera, bedöma och utföra bästa möjliga omvårdnad för patienten. Därför kan etiska dilemman uppstå då sjuksköterskor kommer att värdera och prioritera sitt arbete utifrån vad som anses vara lämpligt i respektive situation.

Patienter med en positiv upplevelse lyfter bemötandet och interaktionens roll som en

avgörande faktor för att en personcentrerad omvårdnad ska uppnås. Sjuksköterskans attityd i mötet med patienter visade sig vara avgörande för hur patienterna upplevde bemötandet. Sjuksköterskans attityder och arbetssätt hade således en avgörande roll om patienterna hade förtroende för sjuksköterskorna. Detta kan stärkas genom forskning skriven av Strom och Davidson (2010) att majoriteten av patienter ansåg att de blev behandlade med respekt och värdighet. Patienterna beskrev sjuksköterskorna som omtänksamma och stödjande i

vårdmötet. Vilket ledde till att patienterna fick ett större förtroende för sjuksköterskorna (Strom & Davidson, 2010).

Vad som tydligt framkom i resultatdelen och som upplevdes som positivt hos patienterna var sjuksköterskans närvaro och viljan att spendera tid med dem, exempelvis att sätta sig ner och föra en dialog. Patienter kom att känna sig tryggare om sjuksköterskan engagerade sig genom att etablera en kontakt som låg till grund för omtanke. Att sjuksköterskan har en förmåga att synliggöra patientens olika behov och därigenom skapa en terapeutisk miljö ledde till ett större förtroende och säkerhet för patienterna. Att sjuksköterskor är omtänksamma och ser patienten bakom sin sjukdom var för många något som stärkte den positiva upplevelsen under sin tid inom psykiatrisk slutenvård. Att öka patienters delaktighet genom att med

sjuksköterskor interagera och samspela i olika aktiviteter ledde till att de blev sedda som hela människor. Att samtala om annat än patientens sjukdom utgjorde för många en befrielse från skam och skuld.

Samtidigt uppger Strom och Davidson (2010) en annan bild av patienters upplevelse av bemötandet. Patienter ansåg att de inte blev behandlade med respekt när de hamnade i

konflikt med sjuksköterskor. Konflikter kunde uppstå när patienterna upplevde att de inte blev sedda och hörda och när det fanns få möjligheter att kunna vara delaktig i sin vård. En

liknande bild av patienters negativa upplevelser gällande sjuksköterskans bemötande framkom i studiens resultat. Patienterna påpekade sjuksköterskors oförmåga till att kunna lyssna på deras behov och bekymmer. Det kommer utifrån detta vara avgörande att sjuksköterskan visar engagemang i mötet mellan båda parter.

Enligt HSL (SFS 2017:30) ska vården bedrivas på ett sådant sätt där patientens behov av goda relationer lyfts mellan patienter och sjuksköterskor. Studiens resultat visade delade meningar utifrån patienters olika upplevelser gällande goda relationer med sjuksköterskor. Andelen missnöjda patienter var något som överraskade och är således tänkvärt för att en god vård ska kunna ges. En lyckad interaktion är av stor vikt för att patienters problem och behov ska lyftas fram och att vården därigenom går mot en positiv utveckling med att främja hälsa och

förebygga ohälsa. Att kunna samtala om annat än patientens sjukdom och förstå patientens olika behov för att patienten lättare ska kunna öppna upp sig och känna sig betydelsefull är av stor fördel i vårdprocessen. Det är viktigt som sjuksköterska att vara professionell och

samtidigt ha förmågan att se patienten bakom sin sjukdom, för att göra återhämtningen lättare för patienten. Resultatet tar även upp patientens delaktighet i sin vård och samspel i aktiviteter med andra medpatienter. Detta var något som för många var till stor hjälp under vårdtiden. Att inte känna sig ensam om sin sjukdom och att kunna samtala om annat med andra var för många en hjälpande faktor för återhämtningen.

Rose och Thornicroft (2010) beskriver att patienter reagerar olika med att diagnostiseras med en psykiatrisk sjukdom och i många fall till något negativt. Detta kan bero på att diagnoser i sig orsakar ett stigma hos patienterna. Patienter upplever att de blir förminskade till deras diagnoser. Socialstyrelsens undersökning visade att det fanns brister i allmänhetens kunskaper gällande personer med psykisk ohälsa (Socialstyrelsen, 2017). Vidare synliggjorde

undersökningen att det framkom negativa attityder och inställning i samhället gentemot denna patientgrupp. Kvinnor hade en mer positiv inställning till personer med psykisk ohälsa

jämfört med vad män hade (Socialstyrelsen, 2017). Resultatet i denna studie bekräftar att stigmatiserande åsikter kan leda till att patienternas självkänsla påverkas på ett negativt sätt. Inga samband mellan könstillhörigheter och upplevelser kring psykiatrisk slutenvård har identifierats. Studiens syfte var att beskriva patienternas upplevelse på ett generellt sätt, utan någon hänsyn till deras könstillhörighet. I resultatet framkom även att existensen av negativa attityder kring psykisk ohälsa ledde till att patienter med psykisk ohälsa inte ville bli

aktiviteter. Tidigare forskning visar att patienter med psykisk ohälsa upplever att de inte får samma bemötande, vård och behandling som andra patienter (Folkhälsomyndigheten, 2019). Stigma kopplad till psykisk ohälsa kan leda till att denna patientgrupp inte söker vård i rätt tid. Detta i sin tur kan leda till allvarliga konsekvenser för psykisk hälsa men även fysisk hälsa. Andra konsekvenser av stigmatisering kring psykisk ohälsa kan vara att patienter blir isolerade, ha svårare att hitta jobb och att utbilda sig (Folkhälsomyndigheten, 2019). Således är inte psykisk ohälsa enbart ett problem för patienter och sjukvården utan ett

problem för samhället i stort, i form av en ökad samhällskostnad. Patienter i den psykiatriska slutenvården kan vara mer sårbara med tanke på deras utsatthet och hälsotillstånd. Därför är det av stor vikt att sjuksköterskor har ett professionellt förhållningssätt och en helhetssyn gentemot patienter, för att vården ska sträva efter goda möjligheter till en bra vård.

6. Slutsats

Varje patient är unik och har unika behov och förutsättningar. Hur varje patient med psykisk ohälsa upplever den psykiatriska slutenvården är individuellt. Faktorer som sjuksköterskors bemötande, existens av stigma kring psykisk ohälsa och resursbrist kan påverka patienters upplevelser. Genom att se patienter som en hel människa och bemöta dem med respekt och medkänsla kan sjuksköterskor påverka deras upplevelser av vården i positiv riktning. Det är av stor vikt att sjuksköterskor har kunskap om vilka faktorer och situationer som kan påverka patienternas upplevelser av psykiatrisk slutenvård. Denna kunskap tillsammans med andra professioners kunskap ska verka för att främja hälsa och förebygga ohälsa.

7. Klinisk nytta

I sjuksköterskans yrkesutövning är patientbemötande en central del. Brister i

sjuksköterskors bemötande med patienten kan leda till patientsäkerhetsrisker. Sjuksköterskors arbetssätt och bemötande ska vara i enlighet med personcentrerad omvårdnad där patienter känner sig sedda och hörda. Denna litteraturstudie kan bidra till att förbättra sjuksköterskors insikt gällande bemötande och ge en ökad förståelse för att sjuksköterskors arbetssätt och bemötande har en stor påverkan på patienternas upplevelser av psykiatrisk slutenvård. I resultatet av studien synliggjordes patienters negativa och positiva upplevelser samt

avgörande faktorer som kan påverka patienters upplevelser. Att studera patienters upplevelser kan ge möjligheten att utveckla omvårdnaden för denna patientgrupp, och därmed bidra till att främja patienternas hälsa samt förebygga ohälsa.

8. Förslag till fortsatt forskning

Resultatet av denna studie tydliggjorde att majoriteten av patienter upplevde den psykiatriska slutenvården som något positivt. Trots detta förekom även negativa erfarenheter och

upplevelser. Detta visar att mer forskningsresultat behöver nå ut till sjuksköterskor inom psykiatrin för att sedan kunna appliceras i vården. För att kunna undersöka och identifiera orsaker till negativa upplevelser samt få en fördjupad förståelse för problematiken utifrån patientens perspektiv föreslår författarna fortsatt forskning i ämnet. Identifiering av hinder, utmaningar och kunskapsluckor inom området kan bidra till att vården blir bättre och mer personcentrerad för denna patientgrupp. Kvantitativa studier i syfte med att framställa korrekt statistik över andel patienter som upplever psykiatriska slutenvården som något negativt, kan bidra till en ökad förståelse för problematiken samt ge en rättvisare bild av dess omfattning.

Fortsatt forskning kring hur sjuksköterskor utan specialistutbildning inom psykiatri upplever vårdandet av patienter med psykisk ohälsa är av vikt, då denna patientgrupp kan komma i kontakt med andra vårdnivåer och vårdenheten utöver psykiatrin.

9. Referenslista

Artiklar som markerats med en asterix (*) är resultatartiklar.

*Bacha, K., Hanley, T. & Winter, L. A. (2020). ‘Like a human being, I was an equal, I wasn't just a patient’: Service users’ perspectives on their experiences of relationships with staff in mental health services. Psychology and Psychotherapy : Theory, Research and Practice.,

93(2), 367-386.doi:org/10.1111/papt.12218

*Borge, L. & Fagermoen, M. S. (2008). Patients' core experiences of hospital treatment: Wholeness and self-worth in time and space. Journal of Mental Health, 17(2), 193–205. doi:10.1080/09638230701505996

Cook, J. A., Razzano, L. A., Swarbrick, M. A., Jonikas, J. A., Yost, C., Burke, L.,… Santos, A. (2015). Health Risks and Changes in Self-Efficacy Following Community Health

Screening of Adults with Serious Mental Illnesses. PLoS One, 10(4). doi:10.1371/journal.pone.0123552

*Cutler, N. A., Sim, J., Halcomb, E., Moxham, L. & Stephens, M. (2020). Nurses' influence on consumers' experience of safety in acute mental health units: A qualitative study. Journal

of Clinical Nursing., 29(21/22), 4379-4386. doi:org/10.1111/jocn.15480

*Dahlqvist Jönsson, P., Schön, U. K., Rosenberg, D., Sandlund, M., Svedberg, P. (2015). Service users' experiences of participation in decision making in mental health services.

Psychiatric Mental Health Nurs. 2015 Nov;22(9):688-97. doi: 10.1111/jpm.12246. Epub

2015 Jul 3. PMID: 26148016.

Danielsson, U. (2010). Träffad Av Blixten Eller Långsam Kvävning: Genuskodade Uttryck

För Depression I En Primärvårdskontext. Umeå universitet.

Eldal, K., Natvik, E., Veseth, M., Davidson, L., Skjoelberg, Å., Gytru, D., ... Moltu, C. (2019a). Being recognized as a whole person: A qualitative study of inpatient experience in mental health. Issues in Mental Health Nursing, 40(2), 88-96.

doi:10.1080/01612840.2018.1524532

*Eldal, K., Veseth, M., Natvik, E., Davidson, L., Skjølberg, Å., Gytri, D., ... Moltu, C.

(2019b). Contradictory experiences of safety and shame in inpatient mental health practice – a qualitative study. Scandinavian Journal of Caring Sciences., 33(4),

791-800. doi:org/10.1111/scs.12674

Etikprövningsmyndigheten. Vad säger lagen?. Hämtad 19 november 2020 från https://etikprovningsmyndigheten.se/for-forskare/vad-sager-lagen/ Folkhälsomyndigheten (2020) hämtad 2020-11-13 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/vad-ar-psykisk-halsa/ Folkhälsomyndigheten (2019) hämtad 2021-01-17 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/s/stigmatisering-kopplad-till-psykisk-ohalsa/

Gabrielsson, S. & Ejneborn Looi, G. (2019). Reflekterande arbetssätt i psykiatrisk vård. I Skärsäter, I. & Wiklund Gustin, L. (Red), Omvårdnad vid psykisk ohälsa- på̊ grundnivå̊. (3:e uppl., s. 587-601). Lund: Studentlitteratur AB.

Henricson, M. (2017). (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom

omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.

Kristensson, J. (2014). Handbok för uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter

inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.

International council of nurses. (2020). The ICN code of ethics for nurses. Hämtad 18 Januari 2021 från

https://www.icn.ch/sites/default/files/inlinefiles/2012_ICN_Codeofethicsfornurses_%20eng.p df

*Lilja, L. & Hellzén, O. (2008). “Former Patients’ Experience of Psychiatric Care: A Qualitative Investigation.” International Journal of Mental Health Nursing, 17 (4): 279–86. doi:10.1111/j.1447-0349.2008.00544.x

*Molin, J., Graneheim, U. H. & Lindgren, B. M. (2016). Quality of interactions influences everyday life in psychiatric inpatient care—patients ́ perspectives. International Journal of

Qualitative Studies on Health and Wellbeing, 11 (1). doi:10.3402/qhw.v11.29897.

*Molin, J., Graneheim, U. H., Ringnér, A. & Lindgren, B. M. (2019). Patients’ experiences of taking part in Time Together - A nursing intervention in psychiatric inpatient care.

International Journal of Mental Health Nursing, 28(2), 551–559.doi:10.1111/inm.12560

Newman, D., O'Reilly, P., Lee, S. & Kennedy, C. (2015). Mental health service users' experiences of mental health care: an integrative literature review. Journal of Psychiatric &

Mental Health Nursing.doi:10.1111/jpm.12202

Ottosson, H. & Ottosson, J. (2007). Psykiatriboken. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Rose, D., & Thornicroft, G. (2010). Service user perspectives on the impact of a mental illness diagnosis. Epidemiology and Psychiatric Sciences, 19(2), 140–147. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1017/S1121189X00000841

SBU. Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården: En handbok. Version 2012-01-04 Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). Hämtad från

https://moodle.med.lu.se/pluginfile.php/16690/course/section/3462/Mall_kvalitativ_forskning smetodik.pdf

SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet

SFS 2003:460 Lagen om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Shattell, M. M., Starr, S. S. & Thomas, S. P. (2007). ‘Take my hand, help me out’: Mental health service recipients' experience of the therapeutic relationship. International Journal of

Skärsäter, I. (red.) (2014). Omvårdnad vid psykisk ohälsa: på grundläggande nivå. (2., [revid. och utök.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Svensk sjuksköterskeförening (2017). Hämtad 2020-11-19 Från

https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c0030623146a/1584003553081/icns%20et iska%20kod%20f%C3%B6r%20sjuksk%C3%B6terskor%202017.pdf

Socialstyrelsen (2017). Allmänhetens kunskaper om psykiska sjukdomar samt attityder till och avsikter för framtida beteenden gentemot personer med psykisk sjukdom,

Befolkningsundersökning 2017. 2017. Report No.: 2018-5-11.

*Stenhouse, R. C. (2011). “They all said you could come and speak to us”: patients’ expectations and experiences of help on an acute psychiatric inpatient ward. Journal of

Psychiatric and Mental Health Nursing, 18(1), 74–80.

doi:/10.1111/j.1365-2850.2010.01645.x

Stewart, D., Stewart, H., Burrow, A., Duckworth, J., Dhillon, S., Fife, E., … Bowers. (2015). Thematic analysis of psychiatric patients' perceptions of nursing staff. International Journal

of Mental Health Nursing., 24(1), 82-90.doi:10.1111/inm.12107

Storm, M. & Davidson, L. (2010). Inpatients' and providers' experiences with user

involvement in inpatient care. Psychiatr Q. 2010 Jun;81(2):111-25. doi: 10.1007/s11126-009-9122-6.

*Waldemar, A. K., Esbensen, B. A., Korsbek, L. Petersen, L. & Arnfred, S. (2018). Recovery orientation in mental health inpatient settings: Inpatient experiences? International Journal of

Mental Health Nursing, 27(3), 1177-1187. doi:10.1111/inm.124

WMA-declaration of Helsinki (2013). Ethical principles for medical research involving

human subject. hämtad 2020-12-15 från

https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/

World Health Organization (2018). hämtad 2020-11-05 från https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/mental-health-strengthening-our-response

Bilaga 1 Sökmatris

Databas Sökord Resultat av

sökningen Antal träffar Urval 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa abstract Urval 3 Antal artiklar till studien MEDLINE 2020-11-22 Kl. 10.30 S1MH Inpatients S2MH Perception S3MH Mental disorders 22,154 34,499 162,012 0 0 0 0 0 0 0 0 0 S4 Mental Illness S5 experience S6 psychiatric care 182,683 823,408 68,697 0 0 0 0 0 0 0 0 0 S7: S2 OR S5 S8: S3 OR S4 S9: S1 AND S7 AND S8 S10: S6 AND S9 852,714 213,488 289 138 0 0 20 5 0 0 0 0 0 0 0 0 Begränsningar Engelska 2000-2020 Ålder på deltagarna +18 år peer-reviewed S11: 73 st med begränsningar 73 73 38 4

Cinahl Plus 2020-11-22 Kl. 10:.30 S1MH Inpatients S2 MH Perception S3 MH Mental disorders 83,299 29,967 59,730 0 0 0 0 0 0 0 0 0 S4 Mental illness S5 Experience S6 Psychiatric care S7: S2 OR S5 S8 :S3 OR S4 S9: S1 AND S7 AND S8 S10: S6 AND S9 69,235 363,929 50,125 393, 670 83,693 391 169 0 0 0 0 0 0 22 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Begränsningar · språk Engelsk · år 2000-2020 · ålder på deltagarna: +18 år · peer reviewed S11: Med dessa begränsningar 69 69 34 4 Manuella sökningen i Primo inpatients experience of psychiatric care 70 946 0 0 0 Begränsningar · språk Engelsk · år 2000-2020 · peer reviewed Med dessa begränsningar. 53154 58 7 2

Databas Sökord Resultat av sökningen Antal träffar Urval 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa abstract Urval 3 Antal artiklar till studien Psycinfo 2020--12-21 Kl. 11:00 S1 DE Psychiatric patients S2 DE Perception S3 De Mental disorders 28, 752 34, 677 132, 539 0 0 0 0 0 0 0 0 0 S4 Mental illness S5 Experience S6 Psychiatric care S7: S2 OR S5 S8 :S3 OR S4 S9: S1 AND S7 AND S8 S10: S6 AND S9 164, 213 602, 335 98, 068 631, 619 214, 330 1, 036 397 2 1 4 8 3 26 38 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Begränsningar · språk Engelsk · år 2000-2020 · ålder på deltagarna: +18 år · peer reviewed S11: Med dessa begränsningar 149 149 19 3 Utvalda artiklar från Psycinfo användes i resultatdiskussionen.

Bilaga 2 - Artikelmatris

Författare, år, titel,

tidskrift, sidnr och land

Syfte Metod Värderin

g

Resultat

Bacha, K., Hanley, T., & Winter, L. A. (2020). ‘Like a human being, I was an equal, I wasn't just a patient’: Service users’ perspectives on their

experiences of relationships with staff in mental health services. Psychology and Psychotherapy : Theory, Research and Practice., 93(2), 367-386.doi:org/10.1111/papt.1 2218 England The aim of this study was to explore service users’ experience s and perceptions of their relationshi ps with mental health practitioner s. Inklusionskriterier var patienter med psykisk ohälsa som hade sökt hjälp inom psykiatrin. Patienter som nyligen hade besökt krisstöd och de som inte kunde lämna sitt samtycke exkluderades. Totalt 8 deltagare, 4 Kvinnor och 4 män. Självurval. Datainsamlingsme tod var intervjuer. Analysmetoden var kvalitativ analys. Styrkor: Väl definierad Syfte. Tydlig beskrivni ng av vilka frågor som ställdes till deltagarn a. Lämpligt urval till studiens syfte. Tre huvudkategor ier identifierades: Försöka att överleva, traumatiska upplevelser i relation med sjukskötersko r och hjälpsamma relationer.

Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land

Syfte Metod Värdering Resultat

Borge, L., & Fagermoen, M. S. (2008). Patients' core experiences of hospital treatment: Wholeness and self-worth in time and space. Journal of Mental Health, 17(2), 193–205. doi:10.1080/096382307015 05996 Norway To explore and describe patients’ perceptio ns on what were essential experienc es for their recovery processes . Inklusionskriterier var psykisk ohälsa Total 15 frivilliga deltagare, 8 kvinnor och 7 män. Ålder :19-59 Datainsamlingsmet oden var semi-strukturerad intervju. Kvalitativ analys Styrka: Tydlig beskrivning av att bias kunde eventuellt ups tå. Detta på grund av att författarna var en del av administratio nen på patienternas klinik. De hade inte direkt ansvar i behandling och omvårdnaden av patienter. Alla kategorier baserades enligt patienternas egna ord och citat användes. Väl genomförd datainsamling Patienter upplevde en känsla av helhet och självvärde under vårdtiden. Det betonades på vikten av professione lla sjuksköters kor och med- patienterna s roll för en snabbare behandling.

Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land

Syfte Metod Värdering Resultat

Cutler, N. A., Sim, J., Halcomb, E., Moxham, L., & Stephens, M. (2020). Nurses'

influence on consumers' experience of safety in acute mental health units: A qualitative study. Journal of Clinical Nursing., 29(21/22), 4379-4386. doi:org/10.1111/jocn.15 480 Australia To explore how nurses influence the perceptio ns and experienc e of safety among consumer s who have been admitted to an acute mental health

Patienter som blev inlagd på akut psykiatri minst en gång. Exklusionskrite rier var patienter under 18 och de som inte talade engelska. Urvalsförfarande var uppsökande urval. Totalt 15 deltagare, 10 kvinnor och 5 män. Ålder: 23- 56 Datainsamlingsmetod en var via intervjuer. Analysmetoden var kvalitativ analys. Styrkor: Väl definierad datainsamlin g. Resultatet redovisades på ett adekvat sätt. Patienters egna ord användes för att identifiera olika kategorier. Svagheter: Författaren som gjorde intervjuer var en del av institutionen s ledning. Däremot hade de inga ansvar för behandling och vård av patienter. Överväldigan de majoritet av patienterna hade positiva upplevelse av personalens bemötande. Patienterna upplevde känsla av trygghet om sjukskötersko r var närvarande, lyssnade lyhörd på dem och var omtänksamm a.

Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land

Syfte Metod Värdering Resultat

Dahlqvist Jönsson,P., Schön, UK., Rosenberg ,D., Sandlund, M., Svedberg, .P,. Service users' experiences of participation in decision making in mental health services. J Psychiatr Ment Health Nurs. 2015 Nov;22(9):688-97. doi: 10.1111/jpm.1224 6. Epub 2015 Jul 3. PMID: 26148016. Sweden Service user’ experiences of participatio n in decision making in mental health services. Inklusionskriterie r var vuxna med erfarenheter av psykisk ohälsa och psykistrisk slutevård. uppsökande urval. 29 personer hörde av sig och 9 hoppade av studien. 20 vuxna mellan 26-64 år. 4 män och 16 kvinnor. Grundad teori/ empirisk forskning. Styrka: Väl definierad syfte. Representativt urva l. Det fanns en röd tråd i studien vilket gör att det blir lättförståeligt. Resultatet presenterades på ett adekvat sätt. Majoriteten av patienterna upplevde svårigheter att uppfattas som jämlik och kompetent i sin vårdplanering. Patienterna nämnde faktorer som negativa attityder och avsaknad av medicinska kunskaper till minskad delaktighet i sin vård.

Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land

Syfte Metod Värderi

ng

Resultat

Eldal, K., Veseth, M., Natvik, E., Davidson, L., Skjølberg, Å., Gytri, D,... Moltu, C. (2019b). Contradictory

experiences of safety and shame in inpatient mental health practice – a qualitative study. Scandinavian Journal of Caring Sciences., 33(4), 791-800.doi:org/10.1111/scs. 12674 Norway This study explores the lived experience of hospitalisati on from the perspective of people with a mental health disorder. Inklusionskriterier va frivillig slutenvård i minst 3 veckor. Exklusionskriterier var aktiv psykos. Urvalsförfarande var självurval. Totalt 14 deltagare,7 kvinnor och 7 män. 11 av de 14 deltagarna intervjuades två gånger. Datainsamlingsmet oden var genom intervju. Analysmetoden var tolkande fenomenologisk analys. Styrka: Detaljera d översikt över deltagarn a. Citat från deltagarn a samt tydlig beskrivni ng av syftet. Resultat redovisad es på ett adekvat sätt. Stor variation i patienternas upplevelser ledde till två motsatta huvudtema. (i) En plats där det är okej att vara sårbar.( ii) Bördan av vardaglig stigma och tecken på avpersonaliseri ng.

Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land

Syfte Metod Värdering Resultat

Lilja, L. & Hellzén, O. (2008)“Former Patients’ Experience of Psychiatric Care: A Qualitative Investigation.” International Journal of Mental Health Nursing 17 (4): 279–86. DOI:10.1111/j.14 47-0349.2008.00544. x Sweden Syftet med studien var att få en förståelse för tidigare inneliggande patienters upplevelser på en psykiatrisk slutenvårdsenh et. Inklusionskriteri er: 10 st patienter varav 3 män och 7 kvinnor. Alla deltagare hade upplevelser av psykiatrisk slutenvård de senaste 5 åren och med olika sjukdomar. Semistrukturera d intervju. Kvalitativ analys. Styrka: Intervjuerna genomfördes efter avslutad behandling. Eftersom beroendepåverk an kan påverka studien. Studien bedöms ha god kvalitet. Personliga citat användes i studien. Resultatet av hur patienterna upplevde sin psykiatriska slutenvård var olika från person till person. Upplevelsen av ensamhet, ingen närhet och relations- fattigt. Samtidigt som många uppskattade sjuksköterskore ns närvaro och empatiförmåga, och såg dem som normala personer.

Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land

Syfte Metod Värdering Resultat

Molin, J., Graneheim, U. H. & Lindgren, B. M. (2016). Quality of interactions influences everyday life in psychiatric inpatient care—patients ́ perspectives. International Journal of Qualitative Studies on Health and Wellbeing,

11 (1). doi:10.3402/qhw.v11.29 897. Sweden This study aims to explore everyday life in psychiatric inpatient care based on patients’ experience s. Inklusionskriterier var vuxna patienter som hade erfarenheter från psykiatrisk slutenvården mellan 2011-2015 Uppsökande urval Datainsamlingsmet oden var intervju. Kvalitativ analys användes. Styrka: Studien hade ett tydligt syfte. Representat ivt urval. Resultatet redovisades på ett adekvat sätt. Resultaten visade att vardagliga livet för patienterna inom psykiatri påverkas av interaktionens kvalitet med sjukskötersko r. Tre subkategorier, personal gör skillnad, söka skydd i stigmatiserad miljö och möta förvirrande vårdinnehåll var relaterad till huvudkategor in.

Författare, år, titel,

tidskrift, sidnr och land

Syfte Metod Värdering Resultat

Molin, J., Graneheim, U. H., Ringnér, A., & Lindgren, B. M. (2019). Patients’ experiences of taking part in Time Together - A nursing intervention in

psychiatric inpatient care.

International Journal of Mental Health Nursing, 28(2), 551– 559.doi:10.1111/inm.125 60 Sweden The aim was to illuminate patients experiences of taking part in the nursing intervention Time Together Inklusionskriteri er för studien var vuxna patienter. 7 kvinnor och fyra män mellan åldrarna 20-48 år med olika psykiska sjukdomar. Patienterna har haft återkommande behandling inom psykiatrin mellan 3-7 gånger. Semistrukturerad intervju. Kvalitativ analys. Styrka: Studien hade ett tydligt syfte. Intervjuerna gjordes under patienternas sjukhusvistels e och i enkelrum vilket stärker studien. Resultatet redovisades på ett adekvat sätt. Personliga citat användes i studien. Resultaten visade att TimeTogethe r (aktiviteter med vårdpersonal och medpatienter ) var en hjälpande faktor för patienterna. Olika upplevelser som att bli sedda som hela personer, patienterna och sjukskötersk or kom varandra närmare vilket påverkade patienterna till något positivt. Känslan av trygghet och tillit.

Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land

Syfte Metod Värdering Resultat

Stenhouse, R. C. (2011). “They all said you could come and speak to us”: patients’ expectations and experiences of help on an acute psychiatric inpatient ward. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 18(1), 74– 80. doi:/10.1111/j.1365-2850.2010.01645.x Scotland The aim of the study was to gain insight into the experience of being a patient on an acute inpatient psychiatric ward. Inklusionskriterier: Patienter som var med i studien hade förmåga till

samtycke, inte utgjorde någon risk eller hade varit på avdelningen en vecka eller mer. 13 deltagare i studien. 6 män och 7 kvinnor mellan åldrarna 18-65. Ostrukturerad intervju Kvalitativ analys. Styrkor: Studien bedömdes ha god kvalitet. Studien är genomförd på ett förståeligt sätt. Svaghet: Endast 13 deltagare. Ej så stort bortfall, från början 15 deltagare varav 3 hoppade av. Resultatet presenterades på ett adekvat sätt. Patienters upplevelser av avsaknad tillgänglighet hos sjuksköterskor. Det var viktigt att kunna prata med

sjuksköterskor och patienter kände att det inte fanns tid för dem.

Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land

Syfte Metod Värdering Resultat

Waldemar, A. K., Esbensen, B. A., Korsbek, L. Petersen, L., & Arnfred, S. (2018). Recovery orientation in mental health inpatient settings: Inpatient experiences? International Journal of Mental Health Nursing, 27(3), 1177-1187. doi:10.1111/inm. 124 Denmark The aim was to explore whether these recovery orientati on efforts are in any way reflected in the inpatient experien ce of their care and treatment in a mental health inpatient setting. Studien genomfördes på två psykiatriska sjukhus i Danmark. Allmänna psykiatriska vårdavdelningar med olika diagnoser hos patienterna. 14 deltagare, 7 kvinnor och 7 män mellan åldrarna 18-49 år. Inklusionskriteri e: Patienter som vid intervjuerna var inlagda på någon av dessa avdelningar. Exklusionskriteri er: Patienter som låg inne pga kriminalitet. Semi-strukturerad intervju. Kvalitativ analys. Styrkor: Väldefinierat syfte. Analys av resultat tydligt. Svagheter: Stort bortfall av deltagarna. Intervjuaren har en bakgrund som psykiatrisjuksköterska vi lket kan medföra en förförståelse i studien. Olika perspektiv av patienternas upplevelser inom psykiatrisk vård presenteras. Bra bemötande och professionell t förhållningss ätt upplevde patienterna vara bidragande till deras vård. Interaktion med både personal och medpatienter skapade trygghet, och att man kunde prata om sin sjukdom med andra.