Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder som
främjar livsstilsförändring hos patienter med
diabetes mellitus typ 2
Nurses nursing measures that promote lifestyle
change in patients with type 2 diabetes
Författare: Elin Hansen och Anna-Maria Olserud
VT 2021
Examensarbete: Kandidat, 15 hp
Huvudområde: Sjuksköterskeprogrammet, Omvårdnadsvetenskap Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.
Handledare: Ann Kördel, Universitetsadjunkt, Örebro universitet Examinator: Annica Kihlgren, professor, Örebro universitet
Sammanfattning
Bakgrund: Diabetes typ 2 (DM2) är den snabbast växande och icke smittsamma
folksjukdomen i världen. De senaste årtiondena har sjukdomen ökat anmärkningsvärt i de flesta regioner i världen över. Vid en okontrollerad DM2 som pågått en längre tid finns det en hög risk att utveckla komplikationer som kan leda till för tidig död. Livsstilsförändringar rekommenderas till personer diagnostiserade med DM2 för att främja hälsan.
Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder som främjar
livsstilsförändring hos patienter med diabetes mellitus typ 2.
Metod: En litteraturstudie med systematisk sökning har gjorts i databaserna CINAHL och
MEDLINE där resultatet av 9 artiklar har bearbetats och sammanställts i den här studiens resultat. Resultatet innehåller både kvalitativa och kvantitativa artiklar.
Resultat: Resultatet delades in i två huvudkategorier, motivation med subkategori
motiverande intervjuer och kunskapsöverföring med subkategori olika utbildningssätt. I resultatet framkom vikten av att motivera och utbilda patienten till livsstilsförändring.
Slutsats: Omvårdnadsåtgärder utförda av sjuksköterska kan bidra till livsstilsförändringar och
minskar risken för komplikationer för personer med DM2. Det ger samhället resursbesparingar i form av lägre tryck på vården.
Nyckelord: Diabetes mellitus typ 2, livsstilsförändring, omvårdnadsåtgärder, sjuksköterska
Innehållsförteckning
1. Bakgrund ...4
1.2 Definition av Diabetes ...4
1.3 Symtom ...4
1.4 Komplikationer...4
1.5 Orsaker till diabetes ...5
1.5.1 Livsstilsfaktorer ...5 1.7 Egenvård ...5 1.8 Sjuksköterskans roll ...5 1.9 Problemformulering...6 2. Syfte ...6 3. Metod ...6 3.1 Design ...6 3.2 Datainsamling ...6 3.3 Urvalsförfarande ...7 3.4 Granskning ...7 3.5 Dataanalys ...8 3.6 Forskningsetiska överväganden ...8 4. Resultat ...8
4.2 Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder som främjar motivation ...9
4.2.1 Motiverande intervjuer (MI) ...9
4.3 Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder som främjar kunskapsöverföring ...10
4.3.1 Olika utbildningssatsningar ...10
4.5 Resultatsammanfattning ...11
5. Diskussion ...12
5.1 Metoddiskussion ...12
5.2 Resultatdiskussion ...13
6. Slutsats/klinisk implikation/förslag till framtida forskning ...15
Källförteckning ...17 Bilagor
Bilaga 1, Sökmatris Bilaga 2, Artikelmatris
1. Bakgrund
Diabetes typ 2 (DM2) är en den snabbast växande och icke smittsamma folksjukdomen i världen (Asif, 2014). Under de senaste årtiondena har sjukdomen ökat anmärkningsvärt i de allra flesta regioner. Mellan åren 1980-2014 då befolkningen blivit äldre och medelåldern högre har en fördubbling av DM2 hos framförallt vuxna framkommit (Kolb & Martin, 2017). I sverige har ca 5% av den vuxna befolkningen denna form av diabetes (Socialstyrelsen, 2018). Ökningen av DM2 är dessutom mer utbredd i låg- och medelinkomstländer, och drabbar i högre grad män än kvinnor (Kolb & Martin, 2017).
1.2 Definition av Diabetes
Diabetes är en sjukdom som delas in i två olika typer, diabetes mellitus typ 1 och diabetes mellitus typ 2. Diabetes mellitus typ 1 är en kronisk sjukdom och kännetecknas av att insulinproduktionen helt har upphört vilket gör att personer med typ 1 är helt beroende av kontinuerlig insulintillförsel (WHO, 2020). DM2 kännetecknas av insulinbrist som innebär att produktionen av insulin inte är tillräcklig eller att kroppens egna celler inte kan använda insulin på rätt sätt vilket benämns som insulinresistens. Detta innebär en ökning av glukos i blodet som skapar negativa effekter (Petersmann et al. 2018).
För att identifiera höga glukosvärden i blodet används ett prov som heter Hba1c, som är ett mätvärde av långtidsglukos. Provet tas på patienten över en tid av sex till åtta veckor och visar hur blodglukosen ligger över tid. Blodprovet är en viktig funktion för att senare exempelvis kunna visa effekt av patientens behandling (Giugliano, Ceriello & Esposito, 2008). Livsstilsförändringar som att lägga om kosten, öka den fysiska aktiviteten och ändra sitt beteendemönster inom kost och motion, kan på sikt minska graden av glukosstegring. Det blir ett effektivt verktyg till en sekundär prevention när glukostoleransen hos en patient blir lägre och med ett fortsatt lågt ihållande värde (Knowler et al., 2002).
1.3 Symtom
Symtomen på DM2 präglas av ökad törst, ökad urinmängd, synförändringar och trötthet som indikerar högt blodglukos. Symtomen kan vara svåra att upptäcka och gör att många går odiagnostiserade allt för länge och riskerar därmed att komplikationer uppstår redan innan behandling hunnit sättas in och ge effekt (WHO, 2020) En tidig diagnos tillsammans med livsstilsförändringar kan bidra till att sjukdomen fördröjs eller rentav förhindras (Dendup, Feng, Clingan & Astell-Burt, 2018).
1.4 Komplikationer
Vid en okontrollerad DM2 som pågått en längre tid finns det hög risk att utveckla
komplikationer i form av hjärt- och kärlsjukdomar, nervskador, ögonskador, amputationer av framförallt fot och underben och skador på njurarna (Asif, 2014; Oyewole, Ojewale & Abimbola, 2020). Svårläkta fotsår är också en komplikation som kan komma av en långvarig diabetes (Socialstyrelsen, 2015). Ett högt BMI hos patienter med DM2 ökar risken att drabbas av komplikationer (Garber, A. J., 2012). De här komplikationerna kan leda till
funktionsnedsättningar och samtidigt innebära ett ökat lidande för människor och en för tidig död (Asif, 2014). Höga nivåer av glukos i blodet riskerar negativ påverkan på makro- och mikrocirkulationen (Socialstyrelsen, 2010).
1.5 Orsaker till diabetes
En övervägande del av de personer som har diabetes har DM2 vilket till största del är en konsekvens av övervikt och fetma men även faktorer som en inaktiv livsstil tillsammans med rökning och ohälsosamma kostvanor kan ligga till grund för att utveckla DM2 (Olokoba, Obateru & Olokoba, 2012). Allmänt anses att en kost med högt energiinnehåll och som är av västerländsk karaktär, tillsammans med en livsstil som innebär alldeles för lite rörelse och låg nivå av fysisk aktivitet är den främsta orsaken till att drabbas av DM2 (Kolb & Martin, 2017).
1.5.1 Livsstilsfaktorer
Livsstilsfaktorer kan alltså vara en orsak till utveckling av DM2 (Kolb & Martin, 2017). Livsstilsförändring är ett begrepp som innefattar att göra en förändring i sin vardag, där effekten förväntas vara positiv. Det kan tex handla om att sluta röka, börja motionera, byta arbetsplats eller att lägga om kosten. En livsstilsförändring innebär att personen i många avseenden får ändra på ett invant beteendemönster. För att kunna uppnå god fysisk hälsa rekommenderas livsstilsförändring vid en kronisk sjukdom som DM2 (Ringsberg, 2009). Detta eftersom livsstilsförändringar såsom att lägga om kosten, öka den fysiska aktiviteten och ändra sitt beteendemönster inom kost och motion, på sikt minska graden av
glukosstegring och i och med det minska risken för komplikationer (Socialstyrelsen, 2018).
1.7 Egenvård
En del i behandlingen av DM2 är såsom tidigare framgått livsstilsförändring vilket i sig kan underlättas av egenvård. Egenvård innebär att patienten själv kan påverka sin vård och
behandling (Socialstyrelsen, 2020). Trots att egenvård påverkas av den egna personens beslut och då var och en borde vilja sitt eget väl har det visat sig vara svårt att implementera
egenvårdsrutiner i patienternas dagliga liv. Orsaken kan vara att diabetesvården är otillräcklig, eller att patienterna inte är mottagliga för förändring (Wang et al., 2020) och därför är bland annat egenvård en betydelsefull åtgärd inom diabetesvården (SBU, 2009). En betydande del av behandlingen vid DM2 utgörs av livsstilsförändringar, vilket innebär att ett stort ansvar vilar på den enskilda patienten. Egenvård är därför en viktig faktor i diabetesvården (Socialstyrelsen, 2020).
Orems egenvårdsteori innefattar teorin om egenvård, omvårdnadssystem och egenvårdsbrist. Individens förmåga att ta hand om sig själv benämns som egenvård. Förmågan till egenvård är beroende av ålder, kön, miljö och livsstil och om en persons hälsa är god är det en fördel för egenvården. Egenvårdsbristen belyser människors eller närståendes förmåga till
egenvården som inte är tillräcklig. Där har sjuksköterskan en viktig roll för att med hjälp av sin kunskap kunna hjälpa patienterna till förbättrad egenvård. Egenvårdsbalans som är den sista delen i Orems egenvårdsteori handlar om att minska skillnaderna mellan egenvårdskrav och egenvårdskapacitet. Tillsammans med patienten kan sjuksköterskan då skapa en
omvårdnadsplan för att stötta egenvårdsbalansen (Orem, 2001).
1.8 Sjuksköterskans roll
Den Internationella sjuksköterskeorganisationen (ICN) har arbetat fram ledord och centrala begrepp inom fyra olika områden där det vilar ett stort ansvar på den verksamma
sjuksköterskan. Det handlar om att lindra lidande, förebygga sjukdom och att främja samt återställa hälsa. Anpassningar av vården behöver beaktas för varje individ och styras efter
kön, ålder och sjukdom samtidigt som sjuksköterskan bör arbeta med ett professionellt
förhållningssätt och vara lyhörd, visa medkänsla, respekt och integritet. Sjuksköterskan har ett delat samhällsansvar relaterat till att en definiering av professionen innebär att som utövare och medborgare, stödja och bidra med lämpliga åtgärder för att tillgodose medborgarnas vård- och sociala behov (ICN, 2017).
1.9 Problemformulering
DM2 är ett stort växande folkhälsoproblem, inte enbart nationellt utan även globalt. En väsentlig del i behandlingen av sjukdomen består av livsstilsförändringar som främjas av egenvårdsåtgärder där ett stort ansvar åligger patienten själv. Då DM2 är en av de vanligaste folksjukdomarna kommer sjuksköterskan med stor sannolikhet någon gång under sitt arbetsliv komma i kontakt med sjukdomen, vilket betyder att kunskap om diabetesvård och
omvårdnadsåtgärder är viktig. Eftersom livsstilsförändring baserat på egenvård är en stor del av omvårdnaden och behandlingen, likväl svårt att få till, är det viktigt att undersöka vilka omvårdnadsåtgärder en sjuksköterska kan använda sig av för patienter med DM2.
2. Syfte
Syftet var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder som främjar livsstilsförändring hos patienter med diabetes mellitus typ 2.
3. Metod
3.1 Design
För att besvara studiens syfte har en litteraturstudie gjorts med systematiska sökningar i databaser relaterat till hälso- och sjukvårdsområdet omvårdnadsvetenskap. Resultatet är grundat på vetenskapliga artiklar vilket stärker kvalitéten (Kristensson, 2014).
3.2 Datainsamling
Av de meningsbärande orden i syftet gjordes en sökning i svensk mesh för att få fram rätt engelsk term av de svenska orden omvårdnadsåtgärd, diabetes mellitus typ 2 och
livsstilsförändring. I CINAHL användes CINAHL headings och i medline användes
MeSH2021 för att få fram lämpliga ämnesord och synonymer. Ämnesorden som först söktes enskilt i CINAHL var MH “Nursing care”, MH “Nursing interventions”, “MH Nurses”, “MH Life style changes”, “MH behavioral changes”och “MH Diabetes mellitus, type 2”. Därefter gjordes en enskild fritextsökning av de ord som inte fanns som ämnesord men även av synonymer till dessa ord. Trunkering användes på begreppen “nurs*” och “lifestyle change*” för att få ett bredare perspektiv. Begreppet “diabetes mellitus type 2” söktes som fritextord utan trunkering beroende på att ingen böjning på ordet fanns. Ämnesorden och orden i fritext kombinerades med den booelska sökoperanden OR. Varje meningsbärande ord skapade så kallade block och sedan gjordes en sökning med samtliga block tillsammans med den booelska sökoperanden AND (Kristensson, 2014). Därefter gjordes begränsningar på peer rewied, skrivna på engelska och ett åldersspann mellan 2011-2021.
Ämnesorden i MEDLINE var “ MH Nursing care”, “MH Nurses”, och “MH Diabetes mellitus, type 2” och “MH life change events”. Begreppen “nurs*” och “lifestyle change* söktes som fritextord med trunkering enskilt i databasen för att få en bredare sökning. “Diabetes mellitus, type 2” söktes enskilt utan trunkering då ingen böjning på ordet fanns. Ämnesorden och orden i fritext kombinerades med den booleska sökoperanden OR och bildade tre sökblock. Sökblocken söktes därefter tillsammans med den booelska
sökoperanden AND (Kristensson, 2014) och begränsningar genomfördes på peer rewied, engelskspråkig och publiceringsdatum mellan 2011-2021 (Bilaga 1).
Tabell 1
Översikt av använda sökblock i databaserna
Databas Sökblock 1 Sökblock 2 Sökblock 3
CINAHL Nursing interventions (MH) OR Nursing care (MH) OR Nurses (MH) OR Nurs*
Life style changes (MH) OR Lifestyle change* OR Behavioral changes (MH) Diabetes mellitus, type 2 (MH) OR Diabetes mellitus type 2
MEDLINE Nursing care (MH) OR Nurses (MH) OR Nurs*
Life change events (MH) OR Lifestyle change* Diabetes mellitus, type 2 (MH) OR Diabetes mellitus type 2
3.3 Urvalsförfarande
För att få fram ett resultat som svarade på syftet genomfördes ett urval i tre steg. Inledningsvis gjordes en första gallring där samtliga 171 titlar lästes i CINAHL och 207 i MEDLINE. Genom att exkludera de artiklar som inte ansågs relevanta för den här studiens syfte med hänsyn till vilka ämnesord som artiklarna innehöll genererade första gallringen i 33 artiklar i CINAHL respektive 17 i MEDLINE. I det andra steget lästes abstract på de artiklar som blivit inkluderade vilket genererade i 16 artiklar i CINAHL och 9 i MEDLINE. I det tredje steget lästes artiklarnas resultatdel i full text och 12 artiklar från CINAHL och 5 artiklar från MEDLINE inkluderades. Av de 17 artiklarna bedömdes 9 besvara litteraturstudiens syfte. Inklusionskriterierna för den här studien var att de skulle innehålla omvårdnadsåtgärder som kan främja livsstilsförändring hos personer över 18 år med DM2 och att de ska vara utförda av grundutbildad sjuksköterska. Exklusionskriterierna var artiklar med fokus på
specialistutbildade sjuksköterskor, litteraturrewier, artiklar som var publicerade 2010 eller tidigare, studier utförda på personer under 18 år och de artiklar som höll låg vetenskaplig kvalité.
3.4 Granskning
För att granska artiklarna och bedöma deras kvalité och struktur användes Kristenssons (2014) granskningsfrågor tillsammans med en granskningsmall för bedömning av
randomiserade studier från SBU (2020). Granskningen genomfördes av samtliga artiklar där en bedömning av kvalité utfördes, först enskilt av båda författarna och därefter i en diskussion där en jämförelse gjordes av vad författarna själva kommit fram till. Slutligen inkluderades de artiklar som ansågs motsvara medelhög eller hög kvalitét. Resultatet av granskningen
för varje artikel skapades där artikelns styrkor och svagheter togs upp tillsammans med artikelns huvudsakliga innehåll (Bilaga 2).
3.5 Dataanalys
För att bearbeta och sammanställa resultaten från de utvalda artiklarna utfördes en integrerad analys (Kristensson, 2014). Samtliga artiklar som inkluderats i studien granskades enskilt av båda författarna och därefter analyserades de gemensamt. Omvårdnadsåtgärderna från artiklarnas resultat som svarade på litteraturstudiens syfte lyftes ut och färgkodades.
Forskarna diskuterade innehållet för att identifiera och bearbeta likheter och skillnader av det färgkodade materialet. Det färgkodade materialet resulterade efter diskussion och bearbetning i två kategorier där resultatets innehåll som berörde samma område förekom under samma kategori. I det sista steget sammanställdes artiklarnas resultat under de olika kategorierna med subkategori som redovisas i tabell 2 (Kristensson, 2014).
3.6 Forskningsetiska överväganden
Att delta i en studie ska vara frivillig och personen ska när som helst kunna lämna utan förklaring (Codex, 2021). Studiedeltagarna har rätt till självbestämmande och information gällande forskningen (Kristensson, 2014). En etisk granskning gjordes av de artiklar som blivit inkluderade i studien och alla artiklar utom två stycken har granskats av en etisk kommitté eller hållit ett etiskt resonemang. Med hänsyn till etiska överväganden har författarna till den här litteraturstudien granskat artiklarna objektivt genom att åsidosätta förförståelse och egna värderingar för att inte felaktigt återge resultatet. För att säkerställa att ingen feltolkning gjorts av komplicerade termer i artiklarnas resultat har ett engelskt-svenskt lexikon använts för att få korrekta översättningar då författarna till den här studien inte har engelska som modersmål. Litteraturstudiens samtliga resultat som svarat mot syftet har redovisats (Kristensson, 2014). Under studiens gång har risk för feltolkningar och förförståelse diskuterats.
4. Resultat
Resultatet baserades på 9 vetenskapliga artiklar med kvantitativ och kvalitativ ansats. Forskningsresultaten kommer frånChina, Nya Zeeland, USA, Iran, Schweiz, Brasilien, Thailand och Storbritannien. Resultatet presenteras i två kategorier rubricerade motivation och kunskapsöverföring där resultatet ur de vetenskapliga artiklarnas innehåll (tabell 2) presenteras under 2 subkategorier och bidrog till resultatets struktur.
Tabell 2. Översikt av huvudkategorier Huvudkategori Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder som ökar motivation Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder som bidrar till kunskapsöverföring
Subkategori Motiverande intervjuer Olika utbildningssatsningar
Azami G, G., et al. x x
Fazio, S., et al. x x
Higgs, C., et al. x
Huang, C. x x
Liu, Y., et al. x x
Miyamoto, S., et al. x x
Steffen, P. L. S., et al. x x
Tachanivate, P., et al. x x
Whitehead, C. L., et al. x x
4.2 Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder som ökar motivation
4.2.1 Motiverande intervjuer (MI)
Motiverande intervjuer (MI) med omvårdnadsinsatser av sjuksköterska, där fokus att motivera och stötta till bättre hälsoval resulterade i ökad förståelse för vikten av livsstilsförändring hos personer diagnostiserade med DM2 (Azami et al., 2018; Fazio et al., 2019; Huang et al., 2015; Liu et al., 2019; Miyamoto et al., 2019; Steffen, Mendonca, Meyer & Faustino-Silva., 2021; Tachanivate et al., 2019; Whitehead et al., 2017) Sjuksköterskans uppgifter innefattar att ge deltagarna hälsocoachning genom motiverande intervjuer (MI) (Azami et al., 2018; Fazio et al., 2019; Miyamoto et al., 2019, Steffen et al., 2021). Intervjuerna användes för att deltagarna skulle få identifiera de områden där de själva behövde hälsoförändring (Fazio et al., 2019) och stöttning till att göra bättre hälsoval (Azami et al., 2018). Vikt lades till största del på de förändringar som hade stor betydelse för och resulterade i en ökad fysisk aktivitet och förbättrade kostvanor. Deltagarna fick hjälp att sätta upp mål och upptäcka eventuella brister i självkännedom. 96% svarade att de uppfattar sitt resultat som en positiv förändring i det egna hälsobeteendet och fick en bredare kunskap om att kunna hantera sin sjukdom (Fazio et al., 2019).
MI innefattade även att tillgodose den enskilde individens behov av stöttning i och att engagera sig i egenvård (Azami et al., 2018; Miyamoto et al., 2019). Under samtalen fick deltagarna hjälp att observera negativa känslor och att hantera sin attityd mot sjukdomen. De fick tillsammans med sjuksköterskan diskutera vilka möjligheter det finns att söka motivation till att fortsätta sitt positiva hälsobeteende. Vikt lades på hur sjuksköterskans stöd fick dem att utveckla ett förbättrat perspektiv, fokuserad medvetenhet och ett större ägande av sin
diabetessjukdom. Deltagarna uppskattade sjuksköterskornas förförståelse och deras förmåga att stötta människor som lever med diabetes. Resultatet har visat ge betydande effekt till
minskning av diabeteskomplikationer och en bättre glykemisk kontroll (Miyamoto et al., 2019) samt ledde de hälsofrämjande åtgärderna till en bättre förståelse och hantering av sjukdomen (Azami et al., 2018; Miyamoto et al., 2019; Steffen et al., 2021).
Samtal genomfördes både via telefon (Azami et al., 2018) och genom fysiska möten (Miyamoto et al., 2019; Steffen et al., 2021). Intervjuerna behandlade ämnen inom
diabetesens grundläggande patofysiologi, förståelse av diabetes som sjukdom, hur blodsockret fungerar och riskfaktorer och komplikationer som går att förknippa med diabetes. Innehållet i intervjuerna berörde även vilken form av livsmedel som ansågs mest fördelaktigt relaterat till HbAIc. Portionsstorlek, motion, läkemedel, stresshantering, medvetenhet om hypo- och hyperglykemi och när hjälp bör sökas diskuterades.21,1% av patienterna i
interventionsgruppen uppnådde ett HbA1c under 7% jämfört med ingen i kontrollgruppen. En signifikant förbättring av deltagarnas egenvård sågs också i interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen(Azami et al., 2018). Intervjuerna bidrog till ökad förståelse för diabetes och förbättring av kost och motionsvanor. Deltagarna uppgav att de fått mer insikt i hur
läkemedlet påverkar kroppen och hur de undviker ojämna blodsockernivåer (Miyamoto et al., 2019; Whitehead et al., 2017).
4.3 Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder som bidrar till
kunskapsöverföring
4.3.1 Olika utbildningssatsningar
Utbildning i diabeteskunskap och åtgärder som kan påverka levnadssättet för personer med DM2 gavs både via samtal, broschyrer och utbildningsfilm (Azami et al., 2018; Fazio et al., 2019; Higgs, Skinner & Hale., 2016; Huang et al., 2015; Liu et al., 2019; Steffen et al., 2017; Tachinivate et al., 2019; Whitehead et al., 2017)Broschyrerna handlade om
livsstilsförändring med budskap om vikten av en hälsosam kost, fysisk aktivitet, kontroll av medicinering, övervakning av blodglukos, fotvård och ett hälsosamt liv för personer med DM2. Innehållet i broschyren visades även som filmklipp för att ge deltagarna ett extra tydligt budskap. Filmen innehöll också information om kort- och långvariga komplikationer som kan komma av diabetes. Deltagarna fick också kostrådgivning där sjuksköterskan visade upp bilder på olika maträtter och informerade om hur hälsosamt innehållet var (Azami et al., 2018; Liu et al., 2019;). Resultatet visade att deltagarna hade lägre HbA1c-nivåer och en förändrad livsstil i form av kostförändringar, ökad fysisk aktivitet och regelbundna
diabetesuppföljningar (Azami et al., 2018; Steffen et al., 2021).
Gruppträffar utfördes med intervall om mellan 1 gång/vecka (Liu et al., 2019), 2 gånger/vecka (Higgs et al., 2016) eller 5-20 träffar uppdelade på en 12-20 veckors-period (Huang et al., 2015; Tachanivate et al., 2019; Whitehead et al., 2017). Syftet med gruppträffarna var att tillsammans med deltagarna skapa en dialog och dela med sig av erfarenheter, bidra till en signifikant ökad förståelse om fysiologiska orsaker till diabetes, insulinets påverkan,
begreppet övervikt i sin helhet och vilka diabeteskomplikationer det finns (Higgs et al., 2016; Huang et al., 2015; Liu et al., 2019; Tachanivate et al., 2019; Whitehead et al., 2017).
Träffarna genomfördes även som träningspass där möjligheten att tillsammans utöva olika former av fysisk aktivitet erbjöds (Tachanivate et al., 2019; Higgs et al., 2016).
För att hjälpa deltagarna att följa interventionens råd om kost och motion används digitala verktyg i form av smart watch med stegräknarfunktion och en app med kostregistrering.
Deltagarna uppmanades att motionera regelbundet och att registrera kosten och motionen via den elektroniska applikationen. Kliniska funktioner och resultat av deltagarnas fysiska kondition och mått av midja, respiratorisk status, kondition, BMI, puls och blodtryck registrerades (Higgs et al., 2016; Miyamoto et al., 2019). Resultatet visade att
interventionsgruppen utvecklade ett ökat perspektiv och en större medvetenhet till hälsovanor (Miyamoto et al., 2019).
Sjuksköterskan tog hjälp av andra professioner som dietister, fysioterapeuter och
fotvårdsspecialister för att ge studiedeltagarna en djupare förståelse om kost och motion, vilket hos interventionsgruppen påvisade ett minskat kaloriintag och BMI (Higgs et al., 2016; Tachanivate et al., 2019). Träffarna delades upp i olika stationer där deltagarna fick
information och erbjöds en fysisk genomgång tillsammans med sjuksköterska och
fysioterapeut. Interventionsgruppen visade en signifikant ökning om diabeteskunskap och en positiv inställning till livsstilsförändring(Tachanivate et al., 2019). Fokus låg på att förbättra den fysiska hälsan, bidra till ökad fysisk aktivitet och förändring av motionsvanor (Fazio et al., 2019). En psykoterapeut ledde åtta tillfällen med kognitiv beteendeterapi vilket användes för att förstärka effekten av sjuksköterskans åtgärder där utbildning inom egenvård, risken att drabbas av diabeteskomplikationer och vikten av att upprätthålla goda kost- och motionsvanor var fokus. Deltagarna upplevde statistiskt signifikanta skillnader i HbA1C och minskade nivåer av depressionssymtom (Huang et al., 2015). En fotvårdsspecialist föreläste och gav information om vikten av fotvård för att undvika diabeteskomplikationer relaterat till hård träning (Liu et al., 2019; Tachanivate et al., 2019). Fotscreening där en riskbedömning av fötter och skor inklusive eventuella sår gjordes (Higgs et al., 2016; Tachanivate et al., 2019; Liu et al., 2019). De som bedömdes ha hög risk för komplikationer relaterade till
diabetessjukdom och fotsår hänvisades att ta kontakt med ett team inom studien som var specialistutbildade på fotvård (Tachanivate et al., 2019).
4.5 Resultatsammanfattning
Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder som främjar livsstilsförändring hos patienter med DM2. Resultatet behandlar omvårdnadsåtgärder i form av motivation och kunskapsöverföring och kommer diskuteras tillsammans med att en av sjuksköterskans mest väsentliga omvårdnadsåtgärder för att främja till livsstilsförändring var motivation och då att arbeta med motiverande intervjuer (MI). Intervjuerna används för att deltagarna ska identifiera de områden där de själva behöver en förändring i sitt hälsobeteende. Sjuksköterskans åtgärder innefattar att motivera personen till att förändra livsstilen, skapa en medvetenhet om sin sjukdom och vilka hälsorisker det bär med sig att leva en osund livsstil och samtidigt vara diagnostiserad med DM2. Även kunskapsöverföring tillsammans med olika undervisningsmetoder visade sig vara en åtgärd som främjar livsstilsförändring.
Sjuksköterskan kan i sin profession med fördel samverka med andra professioner, utbilda och informera patienter med DM2 om bland annat vikten av att vara fysiskt aktiv, kostens
inverkan på långtidsglukos och hur det tillsammans kan bidra till ökad egenvård och främja livsstilsförändring.
5. Diskussion
5.1 Metoddiskussion
En litteraturstudie med systematisk sökning bedömdes lämpligt för att besvara studiens syfte. För att få ett bredare resultat hade en empirisk studie kunnat genomföras men forskarna ansåg att tiden eller möjligheterna till det inte var tänkbart på grund av den pandemi som världen nu befinner sig i. Studiens resultat baseras endast på vetenskapligt granskade artiklar vilket gör att trovärdigheten ökar (Kristensson, 2014). I resultatet framkommer artiklar av kvalitativ, kvantitativ och mixad metod, och genom att kombinera dessa kan resultatet stärkas
(Kristensson, 2014).
För att skapa en bra sökstrategi utfördes sökningarna i databaserna CINAHL och MEDLINE där fokus är omvårdnadsvetenskap och innefattar artiklar som kan besvara studiens syfte (Kristensson, 2014). PsycINFO exkluderades då fokus där främst är psykologi vilket författarna till studien inte efterfrågade. Under provsökningen kontrollerades att rätt meningsbärande ord identifierats genom att jämföra med vad andra forskare lagt till för sökord i publicerade artiklar. En testsökning med ordet “Behavioral change*” gjordes i MEDLINE men valdes att överges på grund av att det inte innefattade fler sökträffar. I MEDLINE exkluderades sökordet “Nursing interventions” eftersom ämnesordet “Nursing care” motsvarade relevanta termer. I efterhand har författarna insett att sökordet “promote” borde ha lagts till då det blev nödvändigt att manuellt exkludera artiklar där
omvårdnadsåtgärder ej främjades. För att utöka sökresultatet och öka sökningens sensivitet skapades sökblock genom att använda den booleska sökoperanden OR på en del av sökorden (Kristensson, 2014). För att författarna skulle förstå artiklarna och kunna sammanställa den senaste forskningen så korrekt som möjligt och samtidigt få ett tal av sökträffar som
upplevdes rimligt gjordes begränsningar till engelska språket och publiceringsdatum mellan 2011 - 2021. Genom att exakt beskriva sökstrategier förstärks den externa reliabiliteten vilket gör sökningen reproducerbar (Henricsson, 2012).
För urval av relevanta artiklar till studien lästes alla abstract enskilt av båda författarna. Därefter diskuterades vilka artiklar som var relevanta och skulle läsas i fulltext. Artiklar där författarna upplevde delade meningar lästes i fulltext för att ingen artikel som kunde svara på studiens syfte skulle bli förbisedd. För att stärka studiens trovärdighet inkluderades endast artiklar med peer rewied vilket betyder vetenskapligt granskade innan publikation
(Kristensson, 2014). För att öka möjligheterna till att föra över resultatet till olika kontexter gjordes inga begränsningar för var studien var genomförd. Artiklar från världsdelarna Europa, Amerika, Asien och Sydamerika ingick till slut i inkluderingen vilket kan bidra med en större bredd till studien. Dock finns det en risk att resultatet inte är generaliserbart då länderna kan ha olika förutsättningar och att sjukvårdssystemen skiljer sig åt. En av exklusionskriterierna innefattar artiklar som innehöll omvårdnadsåtgärder utförda av specialistsjuksköterskor, och en av de inkluderade artiklarna innehöll omvårdnadsåtgärder utförda både av
diabetessjuksköterskor och grundutbildade sjuksköterskor. Dock ingår endast
omvårdnadsåtgärder utförda av grundutbildade sjuksköterskor i litteraturstudiens resultat. Kristenssons (2014) granskningsfrågor tillsammans med en granskningsmall från SBU (2020) användes för att granska artiklarnas kvalité och att stärka den interna reliabiliteten.
Granskningen utfördes enskilt av författarna för att därefter diskuteras. De artiklar där någon av författarna kände en osäkerhet diskuterades tillsammans innan den inkluderas till studien.
För att stärka validiteten i studien inkluderades artiklar med medelhög eller hög kvalitét. I en studie fick deltagarna betalt för att delta och den studien kunde möjligen ha exkluderats men valdes att inkluderas för att få ett bredare resultat. Då författarnas tidigare erfarenhet av granskningsmallar och granskningsfrågor får anses som begränsad kan bedömningen ses som en svaghet.
För att utforma kategorier diskuterade författarna tillsammans innehållet i artiklarnas resultat genom att först färgkoda resultatet (Kristensson, 2014). Flertalet olika kategorier och
rubriceringar diskuterades vilket gjorde att en övervägning utfördes där författarna identifierade kategorier med likvärdigt innehåll och plockade ut de som krävde en egen kategori alternativt subkategori. Färgkodningen resulterade i två huvudkategorier och två subkategorier (Tabell 2). Ur artiklarnas resultat framkom det tydligt hur likvärdigt innehållet var, vilket resulterade i endast två huvudkategorier där författarna valde att inte dela upp resultatet. En diskussion om uppdelning av resultatet fanns men beslutades efter hand att ingen ändring var nödvändig då inga andra kategorier framkom.
Hänsyn togs till etiska aspekter och alla artiklar som blivit inkluderade i studien var etiskt godkända. Däremot framgick det ej om alla artiklar fört ett etiskt resonemang, det fanns endast information om informerat samtycke till deltagande (Kristensson, 2014). Vilket får anses oklart om det uppfattades tydligt vad det innebar för studiedeltagarna. I en artikel med otydlighet fanns det dock i tidskriften där artikeln var publicerad ett krav på etiskt
övervägande från studieförfattaren att få publiceras. Artiklarna översattes från engelska till svenska vilket medför risk för feltolkning. För att minimera den risken översattes artiklarna till en början enskilt av båda författarna för att sedan diskuteras tillsammans (Kristensson, 2014). Under arbetets gång har författarna strävat efter att den egna förförståelsen inte ska påverka resultatet genom att kontinuerligt diskutera tillsammans angående tidigare
erfarenheter. Dock går det ej att utesluta att analysen påverkats av förförståelsen då båda författarna har tidigare erfarenheter av DM2 och kan ha haft förutfattade uppfattningar om sjukdomen som kan påverka analysvärdet.
5.2 Resultatdiskussion
Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder som främjar livsstilsförändring hos patienter med DM2. Resultatet diskuteras utifrån Orems egenvårdsteori och relevant forskning. I resultatet framkom att motivation och kunskapsöverföring är
åtgärder som sjuksköterskan kan använda sig av för att främja livsstilsförändring hos patienter med DM2.
I resultatet framkom att sjuksköterskan kan genom att använda omvårdnadsåtgärder i form av motiverande samtal, främja livsstilen hos patienter med DM2. Det har visats vara positivt att låta sjuksköterskor ta del av undervisning i motiverande samtal (MI) för att i professionen och i vården av människor främja till livsstilsförändring vilket styrks av annan forskning (Martín-Payo et al., 2021). Resultat av andra studier har visat att behovet av ökad utbildning för sjuksköterskor inom MI är stort och att det är en förutsättning för att sjuksköterskorna ska kunna tillämpa undervisningsmetoden på ett individanpassat plan (Noordman, Koopmans, Korevaar, van der Weijden, & van Dulmen, 2013). Att skapa mer utrymme i sjuksköterskans schema för utbildning inom MI kan dock stöta på hinder då det råder tidsbrist inom
sjukvården vilket är en aspekt som kan göra det svårare att genomföra MI i sjuksköterskans yrkesroll (Miller & Beech, 2009). Resultatet visar att motiverande samtal med fördel kan användas för en förbättrad effekt på egenvården och blodsockerkontrollen vilket styrks i
annan forskning (Dogru, Ovayolu & Ovayolu, 2019). Orem (2001) skriver att relationen mellan sjuksköterskan och patienten är viktig för god egenvård. Det lyfts även i resultatet att en förutsättning för livsstilsförändring och MI är förknippat med sjuksköterskans
förhållningssätt där hen måste vara mottaglig och lyhörd för vilka förändringar patienten själv vill uppnå. Det visades vara en viktig aspekt som gav positiv effekt till livsstilsförändring. Det kan styrkas av Terkildsen-Maindal, Bonde, & Aagaard-Hansen (2014) som skriver att genom att ställa öppna frågor och bemöta patienten på ett sätt som upplevs mottagligt kan en mer personcentrerad inriktning på vården ges.
Resultatet visar att tillsammans med sjuksköterskan diskutera vägar för motivation att fortsätta sitt positiva hälsobeteende gav en betydande effekt till en bättre egenkontroll av hälsan. Det är en förutsättning att patienten har motivation till förändring för att ha möjlighet att utöva aktiviteter som kan uppmana till bättre kontroll av egenvård, hälsan och det goda välbefinnandet (Renpenning & Taylor, 2003). Det är patientens beslut som är avgörande och det är upp till individen själv att ha koll på sin behandling (Kirkevold, 2000). Viktigt att ha i åtanke är att sjuksköterskan inte ensam kan förändra patientens hälsobeteende om inte personen själv har motivation att förändra (Faskunger, 2013). I en studie (Borji Otaghi & Kazembeigi, 2017) som utgick från Orems egenvårdsmodell framkom att personer med DM2 fick en ökad livskvalité efter att en individuell omvårdnadsplan utformats och samtidigt fick deltagarna utbildning som anpassades efter behoven.
Resultatet lyfter att deltagare som av sjuksköterska får information om hur de ska sköta sin diabetes och om vilka komplikationer den kan ge, visar ett större engagemang i sin egenvård som i sin tur främjar livsstilsförändring. Orem (2001) beskriver att det är en komplex inlärd förmåga att kunna öka personers kunskaper, vilket förutsätter att sjuksköterskan har särskild utbildning inom området. Fortsättningsvis beskriver Orem (2001) även hur sjuksköterskan förväntas stötta, visa vägen, handleda och hjälpa till att skapa ett utrymme för egenvård. Det kan av antagas vara problematiskt att implementera nya tankesätt och att få människor att förändra ett ur hälsosynpunkt redan inlärt negativt beteendemönster. Ett förslag är att tillämpa systemet av Orem (2001) som går ut på att agera stödjande och undervisande när patienten utför egenvård och sjuksköterskans uppgift blir att förse patienten med relevant information och stöd i valet av handling.
I resultatet framkom att när sjuksköterskan undervisar deltagarna om vikten av en bra
kosthållning och att upprätthålla en sund livsstil, lever deltagarna mer hälsosamt och har ökat sin fysiska aktivitet. I åtgärden ingick bland annat undervisning om kostens betydelse där deltagarna fick se bilder av olika maträtter och ta del av kunskap om hur hälsosamt innehållet uppfattas. I annan forskning lyfts problematiken med kulturella skillnader i just kosthållning fram (Björk Brämberg, Dahlborg-Lyckhage, & Määttä, 2012). Orem (2001) beskriver att det finns ett samband mellan en persons kultur och hur egenvården uttrycks. När det gäller kunskap av innehåll i olika livsmedel kan det skilja stort mellan olika kulturer då det som anses vara av hälsosam karaktär för en, kan anses det motsatta av en annan. Det kan med andra ord vara fördelaktigt för sjuksköterskan att vara påläst om olika kulturers kosthållning för att kunna utföra omvårdnadsåtgärder på ett individanpassat plan (Björk Brämberg, et al., 2012). I resultatet återfinns inga åtgärder där anpassning till kulturella aspekter utförts, därför vill författarna till litteraturstudien uppmärksamma att resultatet av åtgärderna kan anses vara generaliserande då det inte framkommer huruvida kulturella skillnader ansågs vara ett
problem. Det stöds av Vincent (2009) som skriver att kommunikationen mellan vårdgivare och patient kan förbättras och effektiviseras genom att anpassa undervisningen till deltagarens kultur, och kan i högre grad bidra till ökad kunskap och en mer effektiv egenvård. Faskunger
(2013) beskriver att otillräcklig kunskap om det som klassas som en sund livsstil inte är det primära problemet, det är att levnadsvanor är komplexa och utgörs av intryck från kulturella skillnader, normer, politik och hur samhället är format.
Resultatet lyfter även att sjuksköterskan kan samarbeta med andra professioner som fysioterapeuter, dietister och fotvårdsspecialister för att öka kunskapen om diabetes och främja en hälsosam livsstil hos patienter diagnostiserade med DM2. ICN (2017) betonar vikten av att arbeta i ett tvärprofessionellt team som inkluderar flera olika paramedicinare vilket kan vara en bidragande åtgärd till att hälso- och sjukvården kan komma att öka patientsäkerheten och bli mer personcentrerad.
I resultatet återfinns ingen åtgärd som knöts samman med skam eller skuld över
kroppsuppfattning relaterat till hur DM2 kan knytas an till övervikt och fetma. Enligt (SBU, u.å.) har sjuksköterskan ett ansvar att ta hänsyn till etiska aspekter när en person ska genomgå en livsstilsförändring. En människa kan uppleva skam och skuld över sin övervikt och fetma och uppleva en känsla av utanförskap relaterat till de normer som samhället skapat. Det kan handla om klädstorlek, storleken på skyltdockor i affärer eller reklaminslag på TV som ger en bild av hur kroppsidealet enligt samhället borde se ut. Det kan antagas att en sådan
omvårdnadsåtgärd skulle kunna resultera i ett bredare resultat. Orem (2001) skriver att kön är en relevant faktor för förmågan att tillgodose sina huvudsakliga behov. Det är i högre grad kvinnor som aktivt söker vård och de har även lättare för att öppna sig och prata om känslor och upplevelser (Socialstyrelsen, 2004) vilket å andra sidan kan antaga vara en förklaring till att resultatet i studien visar en skev könsfördelning. I en studie av Santana, Santos och
Nogueira (2009) är män överrepresenterade när det kommer till övervikt och fetma vilket kan vara en förklaring till varför litteraturstudiens resultat visar att de flesta deltagare var män. Resultatet visar att digitala mätverktyg i form av stegräknare och kostregistrering med fördel kan användas för att utveckla ett ökat perspektiv och en större medvetenhet till människors hälsovanor. I dagens samhälle används digitala hjälpmedel till det mesta vi tar oss för, och det i stor utsträckning. Ett antagande är att det kan vara fördelaktigt att låta deltagarna både kommunicera med en coach och att registrera resultat genom digital teknik. På det viset förenklas människors förmåga att ta kontroll över egenvården och kan därmed bidra till livsstilsförändring. Ytterligare ett antagande kan vara att teknisk utrustning som är beroende av elförsörjning och i vissa fall internetuppkoppling anses vara en riskfaktor om deltagaren inte har kunskap nog att hantera tekniken. Enligt Orem (2001) behöver individen ha förmågan att hantera sin situation i en förändrande miljö för att kunna genomföra en god egenvård.
6. Slutsats/klinisk implikation/förslag till framtida
forskning
Litteraturstudiens resultat visar att motivation och kunskapsöverföring är åtgärder som främjar livsstilen hos personer med DM2. Individuellt anpassade omvårdnadsåtgärder har visats ge goda resultat i motivationsarbetet där motiverande intervjuer (MI) är en sådan. En stor förändring som det innebär att genomgå en livsstilsförändring vid DM2 är tidskrävande och patienten kan vara beroende av coachning. Det har visats att patienterna uppskattar utbildning av sjuksköterskan i diabetesvården men deras inställning till egenvård är även av stor betydelse. Sjuksköterskan har till uppgift att vägleda patienten och att överföra den kunskap som är av betydelse för förändringen. Sjuksköterskan bör även agera lyhört och se
patientens individuella möjligheter att göra en livsstilsförändring och kan på så sätt få motivationen hos människor att öka.
Framtida forskning om vilka åtgärder som främjar livsstilen hos personer med DM2 är av stor vikt eftersom allt fler blir drabbade, framförallt i yngre åldrar. Forskningen bör syfta till att ta reda på hur personer blir motiverade att göra en livsstilsförändring relaterat till DM2 och en intressant aspekt är att se det ur ett patientperspektiv. Forskningen bör även belysa hur sjuksköterskan kan arbeta för att främja livsstilen och egenvården.
Källförteckning
* Artiklar som ingår i litteraturstudiens resultat
Asif, M. (2014). The prevention and control the type-2 diabetes by changing lifestyle and dietary pattern. Journal of education and health promotion, 3,1. doi: 10.4103/2277-9531.127541
*Azami G, G., Azami, K., Soh, S., Sazlina, M., Salmiah, S., Aazami, M., Taghinejad, H. (2018). Effect of a Nurse-Led Diabetes Self-Management Education Program on
Glycosylated Hemoglobin among Adults with Type 2 Diabetes. Journal of Diabetes Research., 2018, 4930157, 12 pages. https://doi.org/10.1155/2018/4930157
Björk Brämberg, E., Dahlborg-Lyckhage, E., & Määttä, S. (2012). Lack of individualized perspective: A qualitative study of Diabetes care for immigrants in Sweden. Nursing and health science, 14(2), 244-249. https://doi:10.1111/j.1442-2018.2012.00684.x
Borji. M., Otaghi, M., & Kazembegi, S. (2017). The Impact of Orem’s Self-Care Model on the Quality of Life in Patients With Type 2 Diabetes. Biomedical and Pharmacology Journal, 10(1), 213-220. doi.org/10.13005/bpj/1100
Codex (2021). Forskning på människor. Hämtad 15 Maj, 2021 från: https://codex.uu.se/forskning-pa-manniskor/
Dendup, T., Feng, X., Clingan, S., & Astell-Burt, T. (2018). Environmental Risk Factors for Developing Type 2 Diabetes Mellitus: A Systematic Review. International journal of environmental research and public health, 15(1), 78. doi:/10.3390/ijerph15010078
Dogru, A., Ovayolu, N., & Ovayolu, O. (2019). The effect of motivational interview persons with diabetes on self-management and metabolic variables. JPMA. The Journal of the Pakistan Medical Association, 69(3), 294–300.
Faskunger, J. (2013) Beteendeförändring – att hjälpa patienter med livsstilsfrågor. I B. Klang-Söderkvist (Red.), Patientundervisning (s. 115–129). Lund: Studentlitteratur
*Fazio, S., Edwards, J., Miyamoto, S., Henderson, S., Dharmar, M., & Young, H. (2019). More than A1C: Types of success among adults with type-2 diabetes participating in a technology-enabled nurse coaching intervention. Patient Education and Counseling., 102(1), 106-112. doi:10.1016/j.pec.2018.08.028.
Folkhälsomyndigheten (2020) Vad är en folksjukdom. Hämtad 31 mars, 2021.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/om-folksjukdomar/ Garber A. J. (2012). Obesity and type 2 diabetes: which patients are at risk? Diabetes, obesity & metabolism, 14(5), 399–408. doi:10.1111/j.1463-1326.2011.01536.x
Giugliano, D., Ceriello, A., & Esposito, K. (2008). Glucose metabolism and hyperglycemia. The American Journal of Clinical Nutrition, 87(1), 217–222. doi:10.1093/ajcn/87.1.217S Henricson, M. (2012) Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från
idé till examination inom omvårdnad (s. 411–419). Lund: Studentlitteratur.
*Higgs, C., Skinner, M., & Hale, L. (2016). Outcomes of a community-based lifestyle
programme for adults with diabetes or pre-diabetes. Journal Prim Health Care ;8(2):130–139. doi: 10.1071/HC15038
*Huang, C., Lai, H., Chen, C., Lu, Y., Li, S., Wang, L., & Su, Y. (2015). Effects of
motivational enhancement therapy plus cognitive behaviour therapy on depressive symptoms and health-related quality of life in adults with type II diabetes mellitus: A randomised
controlled trial. Quality of Life Research., 25(5), 1275-1283. doi:10.1007/s11136-015-1165-6; ICN (2017). ICN:s ETISKA KOD FÖR SJUKSKÖTERSKOR [Broschyr]. Stockholm:
Åtta45. Hämtad 6 Maj från:
https://beta.swenurse.se/download/18.9f73344170c0030623146a/1584003553081/icns%20eti ska%20kod%20f%C3%B6r%20sjuksk%C3%B6terskor%202017.pdf
Kirkevold, M. (2000). Omvårdnadsteorier: analys och utvärdering.
Knowler. CW., Barrett-Connor. E., Fowler. SE., Hamman. RF., Lachin. JM., Walker. EA., & Nathan. DM. (2002). Reduction in the incidence of type 2 diabetes with lifestyle intervention or metformin. National Institutes of Health, 356(6), 393-403. doi:10.1056/NEJMoa012512 Kolb, H., & Martin, S. (2017). Environmental/lifestyle factors in the pathogenesis and prevention of type 2 diabetes. BMC Medicine. 15(131) doi:10.1186/s12916-017-0901-x Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. (1. utg.). Litteraturstudien (s.150-175). Stockholm: Natur & Kultur. *Liu, Y., Jiang, X., Jiang, H., Lin, K., Li, M., & Ji, L. (2019). A culturally sensitive nurse‐led structured education programme in patients with type 2 diabetes. International Journal of Nursing Practice., 25(5), 2019, Vol.25(5). doi:10.1111/ijn.12757
Martín-Payo, R., Papín-Cano, C., Fernández-Raigada, R. I., Santos-Granda, M. I., Cuesta, M., González-Méndez, X. (2021) Motiva.DM2 project. A pilot behavioral intervention on diet and exercise for individuals with type 2 diabetes mellitus. Diabetes Research and Clinical Practice. doi.org/10.1016/j.diabres.2020.108579
Miller, S. T., & Beech, B. M. (2009). Rural healthcare providers question the practicality of motivational interviewing and report varied physical activity counseling experience. Patient education and counseling, 76(2), 279–282. doi:10.1016/j.pec.2008.12.022
*Miyamoto, S., Henderson, S., Fazio, S., Saconi, B., Thiede, E., Greenwood, D., & Young, H. (2019). Empowering Diabetes Self-Management Through Technology and Nurse Health Coaching. Science of Diabetes : Self-management and Care, 45(6), 586-595.
https://doi:10.1177/0145721719879421
Noordman, J., Koopmans, B., Korevaar, J. C., Van der Weijden, T., & van Dulmen, S. (2013). Exploring lifestyle counselling in routine primary car consultations: The proffessionals’ role. Family practice, 30(3), 332-340. doi.org/10.1093/fampra/cms077 Olokoba, A., Obateru, O., & Olokoba, L. (2012). Type 2 Diabetes Mellitus: A Review of Current Trends. Oman medical journal. 27(4). doi:10.5001/omj.2012.68
Orem, D. E. (2001) Nursing: Concepts of Practice. 6:e upp. USA: Mosby
Oyewole, E. Y., Ojewale, L. Y., & Abimbola, O. O. (2020). Primary Health Care Nurses’ Competencies and Resources Availability for Diabetes Mellitus Care at Local Government Areas of Ibadan. International Journal of Caring Sciences, 13(1), 368–380.
Petersmann, A., Nauck, M., Müller-Wieland, D., Kerner, W., Müller, U. A., Landgraf, R., Heinemann, L. (2018). Definition, classification and diagnostics of diabetes mellitus. Laboratoriumsmedizin, 42(3), 73-79. doi.org/10.1055/a-0898-7266
Renpenning, M.K., & Taylor, G.S. (2003). Self-care theory in nursing: selected papers of Dorothea Orem. New York: Springer Publisations
Ringsberg, K. C. (2009). Livsstil och hälsa. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt (s.263-292). Lund: Studentlitteratur.
Santana, P., Santos, R., & Nogueira, H. (2009). The link between local environment and obesity: A multilevel analysis in the Lisbon Metropolitan Area, Portugal. Social science & medicine, 68(4), 3004–530. Doi: 10.1016/j.socscimed.2008.11.033
SBU. (2020). Bedömningen av randomiserade studier. Hämtad 2 April 2021, från: https://www.sbu.se/globalassets/ebm/bedomning_randomiserade_studier_tilldelas.pdf SBU. (u.å.) Livskvalitet. Hämtad 6 Maj 2021, från:
http://www.sbu.se/contentassets/5feb5706ab904687835b28d526f3229a/kapitel_6.pdf SBU. (2009). Patientutbildning vid diabetes. Hämtad 1 April 2021, från:
https://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/patientutbildning-vid-diabetes/ Socialstyrelsen. (2015). Diabetesvård. Hämtad 4 Maj 2021, från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2015-2-1.pdf
Socialstyrelsen. (2020). Egenvård. Hämtad 1 April 2021, från:
https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/risker-och-vardskador/riskomraden/egenvard/ Socialstyrelsen. (2010). Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010: stöd för styrning och ledning. Hämtad 15 April 2021, från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2015-2-1.pdf
Socialstyrelsen. (2018). Nationella riktlinjer för diabetesvård. Hämtad 14 April 2021, från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2018-10-25.pdf
Socialstyrelsen. (2004). Jämställd vård. Hämtad 13 Maj 2021, från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2004- *Steffen, P., Mendonça, C. S., Meyer, E., & Faustino-Silva, D. D. (2021). Motivational Interviewing in the Management of Type 2 Diabetes Mellitus and Arterial Hypertension in
Primary Health Care: An RCT. American Journal of Preventive Medicine, 60(5), 203-212. doi:10.1016/j.amepre.2020.12.015.
*Tachanivate, P., Phraewphiphat, R., Tanasanitkul, H., Jinnawaso, R., Areevut,C., Rattanasila, R., ... Jerawatana, R. (2019). Effectiveness of Diabetes Self -- Management Education in Thais with Type 2 Diabetes. Pacific Rim International Journal of Nursing Research, 23(1), 74–86.
Terkildsen-Maindal, H., Bonde, A., & Aagaard-Hansen, J. (2014). Action research led to a feasible lifestyle intervention in general practice för people with prediabetes. Primary care diabetes. 8(1). doi:10.1016/j.pcd.2013.11.007.
Vincent, D. (2009). Culturally tailored education to promote lifestyle change in Mexican Americans with type 2 diabetes. Journal of the American academy of nurse practitioners, 21(9), 520-527. doi:10.1111/j.1745-7599.2009.00439.x
Wang, W., Cheng, M. T. M., Leong, F. L., Goh, A. W. L., Lim, S. T., & Jiang, Y. (2020). The development and testing of a nurse‐led smartphone‐based self‐management programme for diabetes patients with poor glycaemic control. Journal of Advanced Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 76(11), 3179–3189. doi: 10.1111/jan.14519
*Whitehead, L. C., Crowe, M. T., Carter, J. D., Maskill, R. V., Carlyle, D., Bugge, C., & Frampton, M. A. C. (2017) A nurse‐led education and cognitive behaviour therapy‐ based intervention among adults with uncontrolled type 2 dia-
betes: A randomised controlled trial. Journal Evaluation Clinical Practice. 2017;23:821–829. doi:10.1111/jep.12725.
WHO. (2020). Diabetes. Hämtad 30 mars 2021, från: https://www.who.int/en/news-room/fact-sheets/detail/diabetes
Bilaga 1 Sökmatris
Databas Sökord Resultat av
sökningen Antal träffar Urval 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa abstract Urval 3 Antal artiklar till studien CINAHL 2021-04-04 Kl. 12.00 S1 (MH ”Nursing interventions”) 8,860 S2 (MH “Nurses”) 68,735 S3 (MH ”Nursing care”) 25,007 S4 Nurs* 967,698
S5 (MH “Life style changes”) 12,794
S6 (MH “Behavioral changes”) 11,177
S7 Lifestyle change* 16,236
S8 (MH ”Diabetes mellitus, Type 2”) 63,626
S9 Diabetes mellitus type 2 80,099
S10 S1 OR S2 OR S3 OR S4 967,698 S11 S5 OR S6 OR S7 34,412 S12 S8 OR S9 80,099 S13 S10 AND S11 AND S12 ● Peer rewied ● Published date 20110101-20211231 ● English language 171 171 33 7
Databas Sökord Resultat av sökningen Antal träffar Urval 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa abstract Urval 3 Antal artiklar till studien MEDLINE 2021-04-05 Kl. 15.00 S1 (MH “Nursing care”) 30,085 S2 (MH “Nurses”) 40,077 S3 Nurs* 892,692
S4 (MH “Diabetes mellitus, type 2”) 139,051
S5 Diabetes mellitus type 2 181,517
S6 Lifestyle change* 31,280
S7 (MH “Life change events”) 22,937
S8 S1 OR S2 OR S3 892,692
S9 S4 OR S5 181,517
S10 S6 OR S7 53,920
S11 S8 AND S9 AND S10 AND S11
● Peer rewied ● English language ● Published date
20110101-20211231
Bilaga 2 Artikelmatris
Författare/år/ titel/tidskrift/sidnr/land Syfte Metod Värdering Resultat
Azami G, G., Azami, K., Soh, S., Sazlina, M., Salmiah, S., Aazami, M., Taghinejad, H.
2018
Effect of a Nurse-Led Diabetes Self-Management Education Program on Glycosylated Hemoglobin among Adults with Type 2 Diabetes. Journal of Diabetes Research., 2018, 4930157, 12 pages. Iran The aim of this study was to investigate the effectiveness of a nurse-led diabetes self-management education on glycosylated hemoglobin. Design:
Randomiserad kontrollerad studie
Inklusionskriterier:
Iranska vuxna över 18 år som är diagnostiserade med diabetes mellitus typ 2 i minst 6 månader samt ett hba1c (långtidsglukos) som var högre än 8%.
Exklusionskriterier:
Personer med kognitiv nedsättning, hörselnedsättning, synnedsättning, hemolytisk anemi,
hemoglobinopatier, gravida eller personer med ett blodtryck högre än 180/110mmHg. Även analfabeter och akuta eller allvarliga diabeteskomplikationer eller personer med svårigheter i det dagliga livet exkluderades i studien.
Urvalsförfarande:
Randomiserat urval
Urval:
348 personer tillfrågades om de ville delta i studien mellan oktober 2016 och juli 2017. 83 personer uppfyllde inte inklusionskriterierna och 78 avböjde att delta. Av de 187 berättiga gav 144 informerat samtycke och valde att delta i studien.
Beskrivning slutlig studiegrupp:
265 personer uppfyllde inklusionskriterierna, 144 personer deltog i studien efter informerat samtycke där 72 personer tilldelades interventionsgruppen och 72 personer tilldelades kontrollgrupp. Under studiens gång avbröt 6 personer varav 5 tillhörde kontrollgruppen och 1 tillhörde interventionsgruppen. Resultatet visade att låginkomsttagare var mer benägna att dra sig ur studien. 93 personer var kvinnor och 49 var män.
Datainsamlingsmetod:
Data samlades in från oktober 2016 och juni 2017 genom gruppintervju och mätvärden.
Analysmetod: Statistisk analys Styrkor: Tydliga inklusions- och exklusionskriteri er. Tydligt syfte. Rapportering av bortfall Pilotstudie genomförd Dubbelblindad Svagheter: ojämn könsfördelning. Kvalité: Hög kvalité Sjuksköterskeledda omvårdnadsåtgärder i form av telefonsamtal med principen- motiverande intervjuer. Visning av filmklipp och utdelning av broschyrer. Resultatet visades sig ge förbättrade insikter i
egenvården i
interventionsgruppen hos personer med diabetes mellitus typ 2.
Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land
Syfte Metod Värdering Resultat
Higgs, C., Skinner, M., & Hale, L.
2016
Outcomes of a community-based lifestyle programme for adults with diabetes or pre-diabetes
Journal Prim Health Care 2016;8(2):130–139. 10.1071/HC15038 Nya Zeeland To investigate clinical outcomes and acceptability of a community-based lifestyle programme for adults with
diabetes/prediabetes at programme completion and 3-month follow-up.
Design: Prospektiv observationsstudie Inklusionskriterier:
Medicinskt stabila personer med diagnos av diabetes typ 2 och HbA1c-avläsning på 50 mmol/mol) eller som sedd med hjälp av diabetesriskbedömningsverktyg ha hög risk att utveckla diabetes typ 2 under de kommande fem åren. Kunna förstå enkla instruktioner, oberoende eller med hjälp från deras stödperson.
Exklusionskriterier:
Personer med hjärt-kärlproblem eller personer med ett blodtryck över 180/100 och/eller som inte kan gå 30 m oberoende med eller utan hjälp.
Urvalsförfarande: Bekvämlighetsurval
Urval: Trettioåtta potentiella deltagare utvärderades för behörighet. Två uteslöts: en levde inte upp till
inkluderingskriterierna och den andra uteslöts på grund av arbetsförpliktelser. Medelåldern för de 36 deltagarna var 62 år, alla var överviktiga eller överviktiga och hade flera sjukdomar. 58% var kvinnor.
Beskrivning av slutlig studiegrupp:
25 deltagare genomförde. Elva deltagare (30%) hoppade av på grund av orelaterade medicinska skäl - cancerdiagnos, knäbyte, fraktur från fall, blodförgiftning och ett okontrollerat psykiskt hälsotillstånd var de vanligaste orsakerna.
Datainsamlingsmetod: Mätvärden och uppföljning i grupp efter 3 månader
Analysmetod: Tematisk analysmetod
Styrkor: väl presenterade och tydliga inklusions -och exklusionskriterier jämn könsfördelning Svagheter: Liten studiegrupp Kvalité: Hög kvalité Sjuksköterskan utbildade deltagarna i studien två gånger i veckan inom diabeteskunskap.
Sjuksköterskan samverkade i team med andra professioner såsom dietist,
fotvårdsspecialist och fysioteraput för att förstärka deltagarnas kunskap och möjligheter till
Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land Syfte Metod Värdering Resultat Huang, C., Lai, H., Chen, C., Lu, Y., Li,
S., Wang, L, & Su, Y.
Effects of motivational enhancement therapy plus cognitive behaviour therapy on depressive symptoms and health-related quality of life in adults with type II diabetes mellitus: A randomised controlled trial.
Quality of Life Research., 25(5), 1275-1283.
2015 Schweiz
This paper evaluates the effectiveness of motivational enhancement therapy plus cognitive behavioural therapy on depressive symptoms, glycosylated
haemoglobin, fasting glucose, body mass index (BMI), and health-related quality of life in type II diabetes patients
Design: Randomiserad kontrollerad studie Inklusionskriterier: 20 år eller äldre
Exklusionskriterier: Beroende, alkohol- eller drogmissbruk,
neurologisk sjukdom eller fysisk funktionsnedsättning.
Urvalsförfarande: Slumpmässigt urval
Urval: 241 personer undersöktes. 110 var berättigade, 131
uppfyllde inte inklusionskriterierna, 45 fick inte delta. 65 personer randomiserades till en interventionsgrupp och en kontrollgrupp. 33 Personer tilldelades interventionsgruppen och 32 personer tilldelades kontrollgruppen.
Beskrivning av slutlig studiegrupp: 61 deltagare där 29 var män
och 32 var kvinnor med en medelålder på 57 år.
Datainsamlingsmetod: Mätvärden samlades in mellan mars 2012 -
september 2012.
Analysmetod: Deskriptiv statistik
Styrkor: Välbeskriven intervention Svagheter: Oklara inklusionskriterier Endast deltagare över 50 år Ej rapportering av bortfall Kvalité: Medelhög kvalité Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder innefattade motiverande intervjuer och i samverkan med psykoterapeut som utförde kognitiv beteendeterapi och hade som nytta att samverka med sjuksköterskans åtgärder för att identifiera eventuella hinder till livsstilsförändring.
Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land Syfte Metod Värdering Resultat Fazio, S., Edwards, J., Miyamoto, S.,
Henderson, S., Dharmar, M., & Young, H. 2019
More than A1C: Types of success among adults with type-2 diabetes participating in a technology-enabled nurse coaching intervention.
Patient Education and Counseling., 102(1), 106-112. USA
In this paper, we use a person-centered approach for understanding and defining success in diabetes. Specifically, we examine types of successes experienced by adults with type-2 diabetes who participated in a randomized control trial involving a technolo- gy-enabled nurse coaching intervention.
Design: Kvalitativ design
Inklusionskriterier: Engelsktalande vuxna med diabetes
mellitus typ 2
Exklusionskriterier: Saknas Urvalsförfarande:
Saknas
Urval:
Engelsktalande vuxna med diabetes typ 2 från
primärvårdskliniker vid ett hälsosystem randomiserades till två grupper, en med vanlig vård och en med
sjuksköterskecoachad vård.
Beskrivning slutlig studiegrupp:
Totalt genomförde 132 deltagare sjuksköterskans coachingsdel av interventionen och ingick i
dokumentanalysen. 68 var män och 62 var kvinnor där medelåldern var 59år.
Datainsamlingsmetod:
Mellan februari och december 2016 samlades data in från dokument på en primärvårdsklinik vid ett hälsosystem Analysmetod: Kvalitativ analys Styrkor: Jämn könsfördelning Välskrivet resultat Svagheter: Ej beskriven rekryteringsprocess Oklara inklusions- och eklusionskriterier Oklart bortfall Oklart urval
Kvalité: Medelhög
kvalité
Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder var att genom MI coacha deltagarna att fokusera på förbättring av deras fysiska aktivitet, kostförändringar och förändring av hälsobeteende.
Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land
Syfte Metod Värdering Resultat
Liu, Y., Jiang, X., Jiang, H., Lin, K., Li, M., & Ji, L.
2019
A culturally sensitive nurse‐led structured education programme in patients with type 2 diabetes International Journal of Nursing Practice., 25(5), China
The aims of this study were (a) to assess the feasibility and acceptabil- ity of the structured education programme and (b) to explore the pre- liminary efficacy on diabetes knowledge, self‐efficacy, self‐ management behaviours, A1C, fasting blood glucose (FBG), total cho- lesterol (TC), triglycerides (TG), low‐ density lipoprotein cholesterol (LDL‐C), high‐ density lipoprotein cholesterol (HDL‐C), weight, body mass index (BMI), blood pressure, and waist circumference (WC).
Design:
“Mixed methods”
Inklusionskriterier:
Deltagarna skulle vara mellan 18 och 75 år och ha diagnosen diabetes mellitus typ 2. De skulle ha ett långtidsglukos på ett värde mellan 7,5% och 10% under de senaste 12 veckorna.
Exklusionkriterier:
Personer som var gravida eller planerar att bli gravida, hade psykiska störningar eller kognitiv funktionsnedsättning eller hade några kroniska komplikationer på grund av sin diabetes. Personerna fick heller inte delta i några andra studier eller genomgå någon insulinbehandling.
Urvalsförfarande:
Bekvämlighetsurval
Urval:
Urvalet har rekryterats från en vårdcentral där personerna har besökt på grund av sin diabetessjukdom och tagit mätvärden relaterat till diabetesen. Personerna som då stämde överens med inklusionskriterierna tillfrågades att delta i studien. Av 62 patienter gav 55 samtycke till att delta i studien.
Beskrivning slutlig studiegrupp:
Studien innehöll 55 deltagare men endast 44 deltagare slutförde studien varav 20 var män och 24 var kvinnor i åldrarna 23 till 75.
Datainsamlingsmetod:
Uppgifterna samlades in från April till December 2015. Mätvärden och intervjuer.
Analysmetod: Kvantitativ data analyserades med deskriptiv statistik och kvalitativ data analyserades med hjälp av
tematisk innehållsanalys. Styrkor: Välbeskrivna inklusions- och exklusionskriteri er Tydliga åtgärder Powerberäkning Rapportering av bortfall jämn könsfördelning Svagheter: Urvalet Kvalité: Hög kvalité Sjuksköterskans omvårdnadsinsatser i studien gick ut på att undervisa deltagarna under gruppträffar. De delade ut
informationsbroschyrer, talade om vikten av en god fotvård, visade upp bilder på olika maträtter och undervisade i vikten av medvetenhet av kost.
Författare/år/titel/tidskrift/sidnr/land Syfte Metod Värdering Resultat
Miyamoto, S., Henderson, S., Fazio, S., Saconi, B., Thiede, E., Greenwood, D., & Young, H.
2019
Empowering Diabetes Self-Management Through Technology and Nurse Health Coaching.
Science of Diabetes : Self-management and Care, page(s): 586-595 USA
This research explores the impact of mobile health (mHealth) technology and nurse health coaching on views of diabetes self-management (DSM) for persons living with diabetes.
Design: Kvalitativ design Inklusionskriterier:
Personer över 18 år, kan tala engelska, diagnos diabetes mellitus typ 2 och långtidsglukos över 6,5%.
Exklusionskiterier:
Personer under 18 år och ingen diabetes mellitus typ 2 diagnos.
Urvalsförfarande:
Bekvämlighetsurval
Beskrivning slutlig studiegrupp:
Studien inkluderade 24 deltagare varav 10 var män och 13 var kvinnor, och 1 svarade ej på könsfrågan. Åldern var mellan 35-90 år. Majoriteten var mellan 55-65 år.
Datainsamlingsmetod:
Fokusgrupp med intervju Analysmetod: Kvalitativ analys Styrkor: Inget bortfall Tydliga inklusionskriterier Jämn könsfördelning Svagheter: Oklara exklusionskriterier Framgår ej om studien är blindad Ej beskriven rekryteringsprocess Kvalité: Medelhög kvalité
Sjuksköterskeledda omvårdnadsinsatser i form av telefonsamtal med motiverande intervjuer (MI) där deltagarna fick motiverande samtal för att bland annat förebygga en osund livsstil. Sjuksköterskan hjälpte deltagarna att sätta upp hälsomål och att identifiera dåliga inställningar till en fortsatt sund livsstil. Sjuksköterskan motiverade patienterna och talade om vikten för egenvård.
