Systematisk bullerdämpning i sågverk

p

IEA[F[P®IEir

Gunnar Eriksson

Systematisk buUerdämpning

i sågverk

Trätek

SYSTEMATISK BULLERDÄMPNING I SÄGVERK TräteknikCentrum, Rapport P 8801004 Nyckelord aooustical insulation compression air hearing preservation machining noise noise control noise sources planers production management saws vibration working conditions Stockholm mars 1988

Sid

FORORD 3 1. INLEDNING 4

Systematisk bullerdämpning 4 Något om b u l l e r och bullermätning 12

B u l l r e t och i n d i v i d e n 15

2. ABSORBENTER 24 Bullerdämpning med l j u d a b s o r b e n t e r - Allmänt 24

Bullerdämpning med absorbenter - P r a k t i k f a l l 31

3. AVSKÄRMNINGAR - HYTTER - VIBRATIONER 37

Avskärmningar 37 L j u d i s o l e r a n d e h y t t e r , manöverrum e t c 42 K r o p p s v i b r a t i o n e r - Allmänt 55 K r o p p s v i b r a t i o n e r - P r a k t i k f a l l 58 4. SLAGBULLER 62 S l a g b u l l e r från s t o c k a r - Allmänt 62 S l a g b u l l e r från s t o c k a r - P r a k t i k f a l l 73 S l a g b u l l e r från brädor i såghus - P r a k t i k f a l l 79 5. TRYCKLUFTBULLER 85 B u l l e r från t r y c k l u f t s v e n t i l e r - Allmänt 85 B u l l e r från t r y c k l u f t s v e n t i l e r - P r a k t i k f a l l 92 6. ÖVRIGT 96 B u l l e r i j u s t e r v e r k 96 Bullerdämpning i h y v l e r i 100 Bullerdämpning i torrklyvsåg - P r a k t i k f a l l 103 7. LITTERATURFÖRTECKNING 108 8. FORTECKNING ÖVER FIGURER 109

Föreliggande s k r i f t är en sammanställning d e l s av e t t a n t a l a r t i k l a r i t i d n i n g e n Sågverken, d e l s av u p p g i f t e r i o l i k a i n f o r m a t i o n s b l a d . De förra är s k r i v n a av Gunnar E r i k s s o n , Opus a k u s t i k ab, Örnsköldsvik, och p u b l i -cerades under åren 1983-1987. De senare togs fram av Arbetsgruppen mot sågverksbuller r e s p e k t i v e Arbetsgruppen mot b u l l e r inom c e l l u l o s a - och p a p p e r s i n d u s t r i n , huvudsakligen under 1 9 7 0 - t a l e t . Båda dessa arbetsgrupper är numera upplösta (och i n f o r m a t i o n s b l a d e n d i s t r i b u e r a s i n t e längre). Då såväl t i d s k r i f t s a r t i k l a r n a som i n f o r m a t i o n s b l a d e n innehåller mycket m a t e r i a l av i n t r e s s e för dagens bullerdampningsarbete i sågverken, har d e t

länge f u n n i t s e t t önskemål a t t göra d e t t a tillgängligt i samlad form. I möjligaste mån har v i b e a r b e t a t t e x t e n för a t t få den e n h e t l i g och konc i s . Vissa upprepningar har e m e l l e r t i d i n t e kunnat undvikas. Angivna k o s t -nader och p r i s e r är på något undantag nar i n t e uppdaterade. En j u s t e r i n g med hjälp av a k t u e l l t byggkostnads e l l e r m a t e r i a l i n d e x bör dock f o r t -farande kunna ge en ungefärlig u p p f a t t n i n g om kostnaderna för de presente-rade åtgärderna. Man t o r d e kunna k o n s t a t e r a a t t dessa, även med dagens p r i s e r , i de f l e s t a f a l l är mycket måttliga. För framtagning av det ovan-nämnda u r s p r u n g s m a t e r i a l e t u t g i c k på s i n t i d b i d r a g från Arbetsmiljö-fonden. Sammanställning och b e a r b e t n i n g av m a t e r i a l e t har utförts av N i l s Lundborg, Trätek.

SYSTEMATISK BULLERDAMPNING

Under de senaste 10 åren har d e t b e d r i v i t s e t t i många stycken framgångs-r i k t a framgångs-r b e t e med a t t bekämpa b u l l framgångs-r e t inom sågveframgångs-rksindustframgångs-rin.

Den s k Arbetsgruppen mot sågverksbuller studerade under f l e r a år de van-l i g a s t e buvan-lvan-lerkävan-lvan-lorna i branschen. Arbetet skedde hand i hand tivan-lvan-lsammans med m a s k i n t i l l v e r k a r n a , och med en sådan i n r i k t n i n g a t t kunskaperna snabbt kunde omsättas i p r a k t i k e n . Allmänna e r f a r e n h e t e r från gruppens a r b e t e presenterades i form av separata i n f o r m a t i o n s b l a d och "meddelanden" i t i d -ningen Sågverken.

Även om m a s k i n f a b r i k a n t e r n a s och sågverksföretagens i n s a t s e r har påverkat förhållandena i rätt r i k t n i n g , måste man vara medveten om a t t den t e k n i s k a u t v e c k l i n g e n mot högre m a s k i n h a s t i g h e t e r är s t a r k t ogynnsam från b u l l e r -synpunkt. T i d i g a r e var d e t nästan undantagslöst så a t t själva maskinerna för sönderdelning av v i r k e t v a r de h e l t dominerande ljudkällorna. I dagsläget är d e t i n t e o v a n l i g t a t t de k o l l i s i o n s l j u d som uppträder v i d v i r k e s -t r a n s p o r -t mellan o l i k a maskiner är l i k a b e -t y d e l s e f u l l a som m a s k i n l j u d e -t . framöver är d e t därmed angeläget med f o r t s a t t a målmedvetna s a t s n i n g a r på bullerbekämpning, och i n t e minst måste i n t r e s s e t nu också i n r i k t a s mot a l l a de ljudkällor som har med v i r k e s t r a n s p o r t a t t göra.

I d e t t a p e r s p e k t i v , då a l l t f l e r ljudkällor b l i r av b e t y d e l s e , är d e t också v i k t i g t a t t ekonomiska och andra ergonomiska värderingar görs av de dämpningstekniker som står t i l l buds. G e n e r e l l t måste d e t långsiktiga bullerdämpningsarbetet främst d r i v a s av m a s k i n t i l l v e r k a r n a (dämpning av b u l l r e t v i d källan), som förhoppningsvis i n s p i r e r a s t i l l d e t t a av i n s i k t s -f u l l a sågverks-företag. Branschens anställda är här en mycket v i k t i g på-t r y c k a r g r u p p .

Eör dem som a r b e t a r i b e f i n t l i g a sågverk, s p e c i e l l t i de äldre, är d e t dock en k l e n tröst a t t f r a m t i d a anläggningar kan förväntas avge mindre b u l l e r , frågan är här närmast: Vad kan göras i den e n s k i l d a anläggningen i e f t e r h a n d ? Hur b e d r i v e s e t t s y s t e m a t i s k t bullerdämpningsarbete?

S y f t e

Huvudsyftet med den här s k r i f t e n är a t t v i s a gången i e t t s y s t e m a t i s k t arbetssätt, och hur man får e t t så g o t t r e s u l t a t av d e t t a a t t andra före-tag i n s p i r e r a s t i l l efterföljd. Redovisningen kommer a t t handla dels om konkreta åtgärder (exempelvis: sätt a t t minska e t t g i v e t s l a g b u l l e r ) men också om motiven a t t satsa på de o l i k a källorna (exempel: n y t t a n av a t t dämpa e t t s l a g b u l l e r med 5 dB(A) r e s p e k t i v e 10 dB(A).

En v i k t i g aspekt som också kommer a t t belysas är a t t v i s a r i s k e r n a för meningslösa i n s a t s e r i bullerdämpande s y f t e . Åtgärder som i n r i k t a s på ljudkällor som är av underordnad b e t y d e l s e får en dubbel n e g a t i v e f f e k t :

Resurser förbrukas utan p o s i t i v t r e s u l t a t .

I allmänhet sätts b u l l r e t på en a r b e t s p l a t s samman av l j u d från e t t s t o r t a n t a l maskiner. Dämpas l j u d e t från en av maskinerna med exempelvis

10 dB(A), kanske b u l l e r b e l a s t n i n g e n för sågverksarbetaren endast minskar med 1 dB(A). Det är i n t e o v a n l i g t a t t r e s u l t a t e t i e t t sådant f a l l r u b r i -ceras som en 10 dB(A)-förbättring, v i l k e t förstås är r i k t i g t om man ser t i l l den a k t u e l l a maskinens l j u d a v g i v n i n g . Med människan i centrum är det i n t r e s s a n t a siffervärdet dock endast 1 dB(A).

Olägenheterna med b u l l e r gäller i n t e enbart r i s k e n för hörselskador, utan hänger också ihop med annan f y s i o l o g i s k påverkan i form av blodtrycksök-n i blodtrycksök-n g , ökad p u l s , muskelspäblodtrycksök-nblodtrycksök-niblodtrycksök-ngar och kärlsammablodtrycksök-ndragblodtrycksök-niblodtrycksök-ngar. Psykologiska e f f e k t e r är också värda a t t beakta: I höga bullernivåer omöjliggöres t a l -kommunikation mellan människor, v i l k e t självfallet upplevs som besvärande förutom a t t d e t är n e g a t i v t u r r e n säkerhetssynpunkt.

En svårmätbar f a k t o r är också den känsla av o t r i v s e l som hänger samman med a t t l o k a l e r n a är ljudhårda: Stereohörandet f u n g e r a r i n t e , och därmed b l i r våra möjligheter a t t bestämma r i k t n i n g och avstånd t i l l o l i k a ljudkällor s t a r k t försämrade.

Detta resonemang vad gäller målsättningen känns angeläget a t t föra, e f t e r -som d i s k u s s i o n e r n a i skyddskommittéer mycket o f t a går u t på a t t om nivå-sänkningen i n t e kan b l i så s t o r a t t hörselskydd kan undvikas, j a då är d e t h e l l e r ingen idé a t t satsa r e s u r s e r på bullerdämpning!

I e t t a k t u e l l t f a l l hade man beräknat d e t förväntade r e s u l t a t e t av v i s s a åtgärder och därefter v i d t a g i t dem, v i l k e t sedan föranledde denna kommen-t a r från p r o d u k kommen-t i o n s c h e f e n : "5 h 7 dB(A) i förvänkommen-tad e f f e k kommen-t låkommen-ter kanske i n t e så mycket, men den f a k t i s k a upplevelsen av de genomförda åtgärderna svarade väl mot förväntningarna."

V i l k e n bullerdämpningsprincip är bäst?

Det är mycket v a n l i g t a t t man hävdar a t t bullerdämpningsarbetet i första hand s k a l l i n r i k t a s mot själva ljudkällan, d e t t a utan a t t närmare p r e c i s e -ra v i l k e t egenvärde denna metod h a r .

Vi kan i n t e se a t t j u s t denna t e k n i k är överlägsen någon av de andra, utan v i l l i stället d e f i n i e r a den bästa lösningen som den som "ger störst

n y t t o e f f e k t i förhållande t i l l kostnaden". En sådan d e f i n i t i o n ger möjlig-het t i l l en r a t i o n e l l analys av b u l l e r p r o b l e m e t , utan förutfattade me-n i me-n g a r .

I nyttobegreppet ingår då såväl den rena nivåsänkningen som andra miljö-mässiga k v a l i t e t e r som hänger ihop med en åtgärd. Rumsdämpning med absorbenter har exempelvis större värde än vad som utsägs av den r e n t b u l l e r -dämpande e f f e k t e n . En inbyggnad e l l e r i n k a p s l i n g ger också goda möjlig-heter a t t k l a r a avsugning av damm och sågångor. En sådan kan e m e l l e r t i d också medföra nackdelar genom a t t t ex arbetsställningarna b l i r besvärande v i d ompostning.

åtgärderna. Det f i n n s ingen expert utifrån som kan k l a r a a l l a dessa bedöm-ningar. An mindre kan man med någon d a t o r "räkna u t " vad som är bästa lös-n i lös-n g .

Det är värdefullt a t t man, innan bullerdämpande åtgärder genomförs, nog-grant går igenom tänkbara a l t e r n a t i v / k o m b i n a t i o n e r och därmed har dessa k l a r l a g d a såväl vad avser e f f e k t som i n s t a l l a t i o n s - och d r i f t k o s t n a d e r . Man kan då på e t t säkrare sätt gå fram s t e g v i s och lättare undvika a t t lägga s t o r a pengar på något som i n t e g e r r e s u l t a t .

Den r e n t bullerdämpande e f f e k t e n kan beräknas med god p r e c i s i o n , v i l k e t n a t u r l i g t v i s är en förutsättning för a t t resonemang k r i n g a l l a övriga frågor s k a l l få någon mening. Framtagning av goda lösningar kräver e t t ständigt u t b y t e av idéer och värderingar hos a l l a inblandade p a r t e r - så-väl m a s k i n t i l l v e r k a r e som sågverksföretag och experter av o l i k a s l a g . Det är lämpligen hela denna process som bör betecknas "Systematiskt b u l l e r -dämpningsarbete" .

Vad menas med s y s t e m a t i s k t arbetssätt?

Först något om hur b u l l r e t sammanlagras från den e n s k i l d a ljudkällorna. Måttenheten för l j u d s t y r k a n , dB-värdet, anger nivån i s k l o g a r i t m i s k s k a l a , v i l k e t medför s p e c i e l l a r e g l e r för hur nivåer från s k i f t a n d e källor adderas t i l l varandra. F i g u r 1;1 v i s a r en kurva med v a r s hjälp dB-värdena p a r v i s kan summeras t i l l en totalnivå.

dB att addera

9 10 11 12 13 dB differens Exempel: addera talen 81 +83+91. Summera först 81 och 83 (här är differensen mellan talen 2 dB, vilket innebär att 2 dB skall läggas till det högre värdet. Summan av dessa tvä blir alltsä 85 dB. Alerstär att summera 85 och 91. Här år differensen 6 dB, vilket svarar mot 1 dB:s tillskott, dvs •lutsumman av de tre talen blir 92 dB.

värde). Deras bullerkaraktär kan dock vara h e l t o l i k a , alltifrån sådana som ger e t t tämligen k o n s t a n t b u l l e r ( t ex ramsågar) t i l l de som ger e t t extremt högt b u l l e r under mycket k o r t t i d ( s l a g b u l l e r , p n e u m a t i k b u l l e r ) . Mellanformen är också v a n l i g , d v s källor som under en p e r i o d ger lågt b u l l e r och i nästa högt (exempelvis k a n t v e r k : tomkörning/sågmoment). Utöver dessa v a r i a t i o n e r i t i d e n , är också källornas tonsammansättning högst o l i k a , alltifrån kantverkens lågfrekventa brummande i tomkörning t i l l k l i n g l i n j e n s högfrekventa l j u d under sågmomentet.

Ljudkällorna kan l i k n a s v i d medlemmarna i en o r k e s t e r med en mångfald i n s t r u m e n t , där d e t h e l a också kompliceras av a t t d e t i n t e a l l t i d är samma s t y c k e som s p e l a s . L j u d e t från sönderdelningen v a r i e r a r med postningen, virkesdimensionen, v i r k e s k v a l i t e t e n e t c ; s l a g b u l l r e t s t y r s i hög grad av slumpen, d v s påverkas av h u r den e n s k i l d a brädan råkar f a l l a ; fräs-I j u d från k a n t v e r k v a r i e r a r s t a r k t med virkesdimensionen och mängden v i r k e som fräses b o r t v i d v a r j e o p e r a t i o n .

För a t t få en nivåsänkning av b e t y d e l s e måste åtgärderna i n r i k t a s mot källor som är dominanta, e l l e r , om d e t f i n n s f l e r a likvärdiga källor, mot s a m t l i g a av samma s t y r k e k l a s s . Följande t a b e l l e r i l l u s t r e r a r d e t t a för-hållande: T a b e l l 1:1 B u l l r e t domineras av en s t a r k källa. Dämpning av e n s k i l d källa Nivåer i utgångsläge F a l l I F a l l I I Källa 1 84 G 10 Källa 2 81 O 10 Källa 3 92 15 O Källa 4 79 O 10 Totalnivå 93 87 92 Förbättring 6 1

T a b e l l 1:2 F l e r a källor med likvärdig s t y r k a .

Dämpning av e n s k i l d källa Nivåer i utgångsläge F a l l I F a l l I I Källa 1 84 O 4 Källa 2 85 O 5 Källa 3 83 O 3 Källa 4 87 15 7_ Totalnivå 91 89 86 Förbättring 2 5

Exemplet v i s a r a t t en k r a f t f u l l s a t s n i n g på en dominant källa ( f a l l I ) ger god u t d e l n i n g , r e s p e k t i v e a t t o r d e n t l i g nivåsänkning av källor som har

l i t e n andel i t o t a l b u l l r e t , e n l i g t f a l l I I , är i s t o r t verkningslösa. Om källorna har samma karaktär är r i s k e n för misstag e n l i g t f a l l I I l i t e n -hörselupplevelsen av b u l l r e t ger i sådana f a l l en god vägledning beträf-fande v i l k a källor som s k a l l dämpas.

Om b u l l r e t däremot är av impulskaraktär ( s l a g b u l l e r , p n e u m a t i k b u l l e r ) är r i s k e n s t o r a t t man u n d e r s k a t t a r d e t t a , och följden kan b l i misslyckade f a l l I l - s a t s n i n g a r .

Av d e t t a exempel framgår a t t en e f f e k t i v dämpning av en ljudkälla (även om källan är den s t a r k a s t e ) har l i t e n e f f e k t då källorna är tämligen l i k a i n -bördes. Satsas däremot åtgärderna på s a m t l i g a källor b l i r e f f e k t e n god. T i d i g a r e har v i d e f i n i e r a t den bästa lösningen som "den som g e r störst n y t t o e f f e k t i förhållande t i l l kostnaden".

Med systematisk bullerdämpning menas "de lösningar som ger störst n y t t o -e f f -e k t i r -e l a t i o n t i l l kostnad-en".

N y t t o e f f e k t e n i n n e f a t t a r då graden av bullerdämpning samt e v e n t u e l l a

v i n s t e r vad gäller andra ergonomiska k v a l i t e t e r . A n t a l e t människor som får n y t t a av åtgärderna är också en v i k t i g f a k t o r i nyttosammanhanget.

Kostnadssidan innehåller: I n v e s t e r i n g s k o s t n a d e r .

E v e n t u e l l a d r i f t s - och underhållskostnader av b u l l e r s k y d d .

Kostnader för e x t r a tidsåtgång v i d p o s t n i n g och l i k n a n d e , p g a b u l -l e r s k y d d .

E v e n t u e l l a kostnader orsakade av driftsstörningar.

E v e n t u e l l a kostnader orsakade av kvalitetsförsämringar på sågutbytet. Vad gäller de två senast uppräknade posterna kan noteras a t t b u l l e r

minskande arrangemang h e l t e n k e l t i n t e får i n v e r k a m e n l i g t på p r o d u k t i o n -en.

Begreppet "Systematisk Bullerdämpning" betyder i denna s k r i f t de a r b e t s -former som gynnar framtagning av de bästa lösningarna.

Metoder för bullerdämpninq

Från p r a k t i s k utgångspunkt är d e t lämpligt a t t i n d e l a de bullerdämpande p r i n c i p e r n a på följande sätt:

Åtgärder som förhindrar a t t l j u d uppkommer.

D i r e k t a åtgärder på ljudkällor som minskar deras avstrålning av b u l -l e r .

Avskärmningar, inbyggnader av ljudkällor e l l e r p e r s o n a l . Rumsdämpning med absorbenter.

I a r b e t e t som förestår kommer s a n n o l i k t s a m t l i g a dessa p r i n c i p e r a t t tillämpas, a l l t e f t e r vad som är lämpligt i de e n s k i l d a f a l l e n . En k o r t antydan om vad de o l i k a p r i n c i p e r n a kan innebära görs i d e t följande.

Under denna k a t e g o r i hamnar främst s l a q b u l l e r av s k i f t a n d e s o r t . P r a k t i s k t f i n n s d e t e t t f l e r t a l t e k n i k e r a t t välja på för a t t förhindra a t t b u l l e r uppkommer.

D i r e k t a åtgärder på ljudkällor som hindrar_bulleravstrålning

B e a r b e t n i n g s l j u d från exempelvis reducerare kan minskas genom a t t v i r k e t får passera en ljudfälla som är monterad på reduceraren.

P n e u m a t i k v e n t i l e r n a s b u l l e r kan också e n k e l t e l i m i n e r a s med e f f e k t i v a ljuddämpare.

Avskärmning^ inbyggnad av 1judkällor_eller_gersonal

Sågramar, bandsågar, kantverk e t c är o f t a försedda med i n k a p s l i n g a r , men dessa k a p s l i n g a r behöver förbättras från b u l l e r s y n p u n k t .

En möjlighet är också a t t göra enkla h y t t e r för personal som övervakar t ex v i r k e s i n m a t n i n g i huggen, e l l e r a r b e t a r i närheten av andra s t a r k t b u l l r a n d e maskiner.

Såghytter har också i b l a n d d i v e r s e b r i s t e r som bör avhjälpas. Rumsdämpning med absorbenter

I b l a n d är hela såghuset ljudhårt, d v s väggar och t a k har mycket låg l j u d a b s o r p t i o n . Det f i n n s då s t a r k a skäl a t t förse dess y t o r med hög-e f f hög-e k t i v a absorbhög-enthög-er.

Gör beräkningar innan åtgärder v i d t a s

En framgångsrik bullerbekämpning kan i n t e genomföras genom a t t enbart följa schablonartade t u m r e g l e r . Det f o r d r a s kunskaper om d e t s p e c i -f i k a i v a r j e s i t u a t i o n , -för a t t r e s u l t a t e t ska b l i d e t åsy-ftade. Åt-gärda i n t e o k r i t i s k t en maskin bara för a t t d e t råkar f i n n a s t e k n i k a t t bekämpa d e t b u l l e r som j u s t d e t o b j e k t e t f r a m k a l l a r . Detta b e t y -der i n t e a t t nivåsänkningar på enstaka d e c i b e l i n t e ska t i l l v a r a t a s . En b r a anläggning s k i l j e r s i g från den dåliga genom a t t summan av småeffekter har adderats t i l l e t t betydande värde. Det väsentliga är a t t man har en så k l a r b i l d som möjligt över den förväntade n y t t a n av i n s a t s e r n a .

Råd

Som allmänna råd v i l l v i framhålla:

Gör bullermätningarna, som v i s a r v i l k a maskiner som b i d r a r t i l l bullernivån, på a r b e t s p l a t s e n .

Beräkna nödvändiga i n s a t s e r och förväntad bullersänkning.

I de f a l l en åtgärd i n t e b l i r så bra som förväntat, måste orsaken klarläggas. Av e v e n t u e l l a misstag kan mycket läras.

Atgärdsexempel i t ex branschhäften kan ge värdefull i n f o r m a t i o n och uppslag, men de måste läsas med omtanke och tillämpas med försiktighet.

Ljuddämpning i b e f i n t l i g a l o k a l e r

I n o r m a l f a l l e t gäller a t t f l e r a åtgärder måste utföras för a t t man ska nå en påtaglig bullersänkning.

Kartlägg bullerkällorna med hänsyn t i l l deras betydelse på o l i k a a r b e t s p l a t s e r .

Med kartläggningen som underlag kan de s t o r a dragen i b u l l e r dämpningsarbetet bestämmas, t ex nivåsänkning v i d o l i k a k o s t -n a d s a l t e r -n a t i v .

Undersök om m a s k i n b u l l r e t kanske minskas genom konstruktionsänd-r i n g a konstruktionsänd-r . Rådgökonstruktionsänd-r med maskinlevekonstruktionsänd-rantökonstruktionsänd-r.

Överväg möjligheterna t i l l skärmning r e s p e k t i v e inbyggnad av maskinerna.

Undersök om man kan öka rumsdämpningen genom a t t sätta upp absor-b e n t e r .

Gå igenom de p r a k t i s k a nackdelar som bulleråtgärder kan medföra. I annat f a l l är d e t r i s k för a t t utförda kåpor/skärmar e f t e r en t i d v i s a r s i g vara olämpliga och i n t e kommer t i l l användning. Ta t i l l v a r a t i d i g a r e e r f a r e n h e t e r .

D i s k u t e r a tänkbara åtgärder och gör e t t åtgärdsprogram.

Genomför åtgärderna och utvärdera r e s u l t a t e n . Gör gärna d e t t a s t e g v i s och börja med de värsta bullerkällorna.

När d e t gäller v a l av m a t e r i a l för b u l l e r h u s , skärmar o d bör l o k a l a brandmyndigheten och försäkringsbolaget k o n t a k t a s . A l l a åtgärder bör genomföras i samarbete med personalen, spe-c i e l l t dem som kommer a t t beröras av föreslagna åtgärder.

Bestämmelser angående b u l l e r

De miljömässiga v i l l k o r e n i a r b e t s l i v e t r e g l e r a s av den s k Arbetsmiljö-lagen, som är mycket allmänt formulerad. I den föreskrivs a t t

"ljudförhållandena s k a l l vara tillfredsställande". Detta förtydligas i en t i l l fogad kommentar med a t t " a r b e t e t s k a l l ordnas på sådant sätt a t t a r b e t s -tagare i n t e r i s k e r a r hörselskador e l l e r utsätts för trötthet e l l e r annan olägenhet genom b u l l e r " . För a t t lagen s k a l l kunna tilllämpas på e t t

v e t t i g t sätt f o r d r a s a t t den på något sätt översätts i mer konkreta t e r -mer.

Sådana t o l k n i n g a r f i n n s b l a i de kungörelser och meddelanden som Arbe-t a r s k y d d s s Arbe-t y r e l s e n k o n Arbe-t i n u e r l i g Arbe-t uArbe-tfärdar. De kan i o l i k a grad vara av-gränsande t i l l o l i k a ämnesområden.

Ute på a r b e t s p l a t s e r n a är d e t i n t e o v a n l i g t a t t man t r o r a t t d e t f i n n s v i s s a " l a g l i g a " gränsvärden för b u l l e r , v i l k e t alltså i n t e är f a l l e t . Lagen innehåller ingen b e s k r i v n i n g i s i f f e r t e r m e r på vad som är en godtag-bar arbetsmiljö.

De krav som l a g s t i f t a r e n ställer upp är närmast av rimlighetskaraktär. Man f o r d r a r a t t maskiner och annan u t r u s t n i n g såvitt möjligt s k a l l utformas så att n y t t j a r e n i n t e kommer t i l l skada. M a s k i n t i l l v e r k a r e , a r b e t s g i v a r e och försäljare åläggs v i d t a åtgärd om sådan är t e k n i s k t och ekonomiskt utför-bar.

Med vetskap om a t t b u l l e r p r o b l e m e t h e l s t s k a l l bekämpas i e t t t i d i g t skede - innan d e t uppkommit - kräver l a g s t i f t n i n g e n a t t bullerfrågorna studeras redan då man p r o j e k t e r a r en anläggning. För s a m t l i g a p r o j e k t e r i n g s a n s v a -r i g a ä-r d e t v i k t i g t a t t känna t i l l d e t t a .

Beträffande b u l l e r gäller från 1987 en föreskrift "BULLER, AF5 1986:15", som i e t t a n t a l punkter b e s k r i v e r ansvar och s k y l d i g h e t e r hos a l l a i n -blandade p a r t e r .

Den kanske v i k t i g a s t e punkten i denna föreskrift är den som ålägger v a r j e företag a t t v i d t a åtgärder mot b u l l e r e x p o n e r i n g när p e r s o n a l utsätts för en e k v i v a l e n t ljudnivå (se d e f i n i t i o n , s i d 15) som överstiger 85 dB(A) under en t y p i s k arbetsdag. Kravet är a t t d e t s k a l l f i n n a s e t t dokumenterat, t i d s p l a n e r a t åtgärdsprogram som s k a l l kunna v i s a s upp för y r k e s i n -spektionen .

Dokumentationen är en v i k t i g i n g r e d i e n s i föreskriften, rentav en förut-sättning för a t t l a g s t i f t n i n g e n s k r a v s k a l l kunna t a s på a l l v a r . Utan en sådan f i n n s d e t h e l t e n k e l t ingen möjlighet för berörda p a r t e r : företag/ anställda/myndigheter a t t d i s k u t e r a r i m l i g h e t e n av a t t o l i k a åtgärder u t -förs.

Rimlighetsbegreppet är förstås k n u t e t t i l l en mångfald f a k t o r e r , i n t e minst den a k t u e l l a k o n j u n k t u r e n . I p e r i o d e r då företagen går med goda v i n s t e r kommer bedömningen av vad som är en r i m l i g miljöinvestering a t t b l i annorlunda än den som görs i en ekonomiskt kärv t i d . Också av d e t t a skäl är d e t v i k t i g t a t t åtgärdsplanen f i n n s färdig i s k r i f t l i g form -i n s a t s e r kan då göras d -i r e k t utan s t o r t -i d s s p -i l l a n .

NÄGOT OM BULLER OCH BULLERMATNING

B u l l e r d e f i n i e r a s v a n l i g t v i s som " i c k e önskvärt l j u d " , därför a t t män-niskans inställning t i l l l j u d i många f a l l avgör hur hon upplever det. För r a d i o l y s s n a r e n kan musiken vara en n j u t n i n g , av grannarna i d e t lyhörda bostadshuset däremot u p p f a t t a s den som b u l l e r .

B u l l e r är svängningsrörelser hos l u f t p a r t i k l a r n a . De överförs t i l l örat och omvandlas där t i l l n e r v i m p u l s e r . Dessa leds sedan upp t i l l hjärnan. B u l l r e t s s t y r k a anges med ljudnivån ( e g e n t l i g e n ljudtrycksnivån) i för-hållande t i l l den s k hörtröskeln, som är d e t svagaste l j u d (= l j u d t r y c k e t 0,0002 N/m2 e l l e r Pa) v i l k e t kan u p p f a t t a s av e t t mycket känsligt öra v i d tonhöjden e l l e r frekvensen 1 000 Hz (Hz = Herz = a n t a l svängningar per sekund). Måttenheten är d e c i b e l (dB), och skalan är l o g a r i t m i s k . Uppmätta bullervärden kan därför i n t e adderas t i l l varandra. Exempel: Ljudnivån på en mätplats v i d körning av endera av två l i k a d a n a cirkelsågar uppmäts t i l l 90 dB. Den t o t a l a ljudnivån v i d s a m t i d i g körning b l i r då 93 dB, d v s en ökning med 3 dB ( F i g u r 1:2). Y t t e r l i g a r e en fördubbling, d v s f y r a c i r -kelsågar g e r en totalnivå av 96 dB. Av d e t t a kan man också lätt i n s e a t t man når föga förbättring av bullernivån om man bara dämpar några av f l e r a s t a r k t b u l l r a n d e maskiner. Om i n s a t s e n för a t t bekämpa b u l l r e t s k a l l ha påtaglig e f f e k t , bör man som r e g e l åtgärda s a m t l i g a besvärande b u l l e r -källor i en l o k a l , särskilt om denna är "ljudhård" (se nedan).

90

dB

90

dB

^

93

dB

D e c i b e l s k a l a n s k o n s t r u k t i o n medför a t t ca 10 dB ljudnivåökning u p p f a t t a s av hörseln som en fördubbling av bullernivån.

En fördubbling av avståndet t i l l en ljudkälla ger i f r i t t fält en minskning med 6 dB ( F i g u r 1;3).

Avstånd från ljudkälla

F i g u r 1:3 För en bullerkälla uppställd i f r i t t fält, där inga byggnader e l l e r andra föremål kan r e f l e k t e r a l j u d e t , s j u n k e r ljudnivån med 6 dB v i d v a r j e avståndsfördubbling.

I en l o k a l , t ex e t t såghus, gäller e j "avståndslagen". R e f l e x i o n av l j u d från väggar, t a k och g o l v orsakar en förhöjning av ljudnivån r e l a t i v t d e t f r i a fältet ( F i g u r 1:4) särskilt på större avstånd från ljudkällan där r e -f l e x l j u d e t överväger. Detta område k a l l a s e-fterklang-fält. En -förbättring av ljudnivån i efterklangfältet kan erhållas genom beklädnad av väggar och t a k med 1judabsorberande m a t e r i a l , s k a b s o r b e n t e r . D i r e k t l j u d e t från maskinen i närfältet påverkas e m e l l e r t i d e j . FRITT FALT l i u d n i v å m i n s k n i n g 5 2 4 å i v t t i n d i m f r i n ljudkälla a) B u l l r e t s p r i d s i a l l a r i k t n i n g a r och r e f l e k t e r a s e j b) Ljudnivån minskar med 6 dB

v i d v a r j e fördubbling av avståndet från ljudkällan. HÅRT RUM iilrf^h aflarlilaiigtfllt c) B u l l r e t r e f l e k t e r a s från väggar, t a k , g o l v .

d) Ljudnivån minskar endast o b e t y d l i g t med ökande av-stånd från bullerkällan. DAMPAT RUM n ä r f ä l t H « r t r u m •fttrklangt-lilt e) En s t o r d e l av b u l l r e t absorberas i t a k och väggar f ) Efterklangfältet b l i r

be-t y d l i g be-t mindre än för d e be-t hårda rummet.

F i g u r 1:4 Förhöjd ljudnivå i l o k a l med o l i k a a k u s t i s k u t f o r m n i n g r e l a t i v t f r i t t fält.

B u l l r e t sätts samman av komponenter med o l i k a tonhöjd ( e l l e r f r e k v e n s ) . Beroende på den inbördes s t y r k a n mellan komponenterna kan man få karaktä-ren av dovt lågfrekvent l a s t b i l s b u l l e r e l l e r skärande högfrekvent b u l l e r från en sågklinga.

Vid en noggrann undersökning av b u l l r e t brukar man göra en s k oktavbands-a n oktavbands-a l y s , v i l k e t innebär oktavbands-a t t moktavbands-an mäter ljudnivån för o l i k oktavbands-a frekvenser med en s t a n d a r d i s e r a d ljudnivåmätare. R e s u l t a t e t kan sedan presenteras i diagram-form, v i l k e t s k e t t i F i g u r 1:3 för en ramsåg, en cirkelsåg och e t t fräs-k a n t v e r fräs-k . I diagrammet har även den s fräs-k NR 85-fräs-kurvan l a g t s i n . Den anger v i l k e n bullernivå v i d o l i k a f r e k v e n s e r som innebär r i s k för hörselskada när en i n d i v i d som utsätts för b u l l r e t mer än fem timmar per dag under många år. Mätresultaten i dessa f i g u r e r hänför s i g i s a m t l i g a f a l l t i l l operatörens a r b e t s p l a t s . NR S E ~ S „ e 250 1000 'tOÖO^„^ Hz 125 500 2000 BOOO a) Frekvensfördelning av b u l l e r från en cirkelsåg-l i n j e (exempecirkelsåg-l). b . 125 500 2000 8000 H l b) Frekvensfördelning av b u l l e r från en ramsåglinje (exempel). c) Frekvensfördelning av b u l l e r från e t t fräskant-verk (exempel). 250 ' ;ooo ^ lööo

F i g u r 1:5 Exempel på frekvensfördelning av b u l l e r hämtade från p r o j e k t e t Sågverksergonomi. NR 85-kurvan är gränsen för hörselskaderisk. För a t t e f t e r l i k n a örats sätt a t t r e g i s t r e r a l j u d har man också försett ljudnivåmätaren med vägningsfilter, v i l k a dämpar i de lägsta frekvensom-rådena. Det s k A - f i l t r e t används o f t a s t . Bullervärdet anges då t ex som 90 dB(A), v i l k e t v i s a r a t t A - f i l t r e t v a r i t i n k o p p l a t .

kartläggning av bullerkällorna och de a k u s t i s k a förhållandena nödvändig. Det grova måttet dB(A) är o f t a tillräckligt för a t t b e s k r i v a r i s k e n för hörselnedsättning e l l e r b u l l r e t s störande e f f e k t för i n d i v i d e n .

BULLRET OCH INDIVIDEN

Vad menas med hörselskadliqt b u l l e r

I Sverige har v i en norm, SEN 590111, med vars hjälp man kan bedöma r i s k e n för hörselskada v i d o l i k a d a g l i g e x p o n e r i n g s t i d . Bedömningen avser k o n t i -n u e r l i g t , bredba-ndigt b u l l e r , och tillgår så a t t d e t uppmätta b u l l r e t s oktavbandsvärden jämförs med e t t a n t a l gränskurvor.

För e t t f l u k t u e r a n d e b u l l e r , d v s där s t y r k a n v a r i e r a r med t i d e n , används begreppet e k v i v a l e n t ljudnivå för a t t ange b u l l e r s t y r k a n . Med d e t t a menas en tänkt konstant nivå som har samma energiinnehåll som d e t f l u k t u e r a n d e b u l l r e t .

För denna t y p av b u l l e r är d e t v a n l i g t a t t ange 85 dB(A) som s k a d e r i s k -gräns.

När d e t t i l l s i s t gäller extremt k o r t v a r i g t b u l l e r , s k i m p u l s l j u d , är vår kunskap om riskgränserna osäkra, men även här f i n n s v i s s a riktvärden a t t stödja s i g på.

Dessvärre är d e t i n t e o v a n l i g t a t t dessa k r i t e r i e r u p p f a t t a s som om de på e t t p r e c i s t sätt anger när e t t b u l l e r övergår från a t t vara o f a r l i g t t i l l a t t b l i s k a d l i g t . Så är e m e l l e r t i d i n t e a l l s f a l l e t . P r e c i s som v i d annan exponering är s k i l l n a d e r n a i i n d i v i d u e l l känslighet mycket s t o r a , v i l k e t är v i k t i g t a t t känna t i l l för den som utsätts för b u l l e r .

K r i t e r i e r n a får b e t r a k t a s för vad de är: r i k t l i n j e r , och i n t e m e d i c i n s k t säkra gränser för a l l a i n d i v i d e r . Här har skyddstjänsten och skyddsombuden en v i k t i g i n f o r m a t i o n s u p p g i f t . A r b e t a r man i b u l l e r nära gränsvärdena bör man ge a k t på tendenser t i l l n e d s a t t hörsel. Starka skäl t a l a r också för a t t man s k a l l använda hörselskydd om i n t e b u l l r e t kan dämpas y t t e r l i g a r e . B u l l r e t kan hos en i n d i v i d b l a orsaka:

Störning, i r r i t a t i o n och " s t r e s s " .

Hörselnedsättning på grund av skador på innerörat.

Störning, i r r i t a t i o n och s t r e s s B u l l r e t kan b l a leda t i l l :

Koncentrationssvårigheter med försämrat p r o d u k t i o n s r e s u l t a t som följd, något som i sågverksindustrin särskilt drabbar sågare, k a n t a r e , klam-pare, trimmeroperatörer och andra v i l k a s a r b e t s u p p g i f t e r kräver hög, fortlöpande uppmärksamhet.

Försvårad e l l e r u t e b l i v e n kommunikation mellan i n d i v i d e r , något som b l a kan medföra s o c i a l i s o l e r i n g och höjd o l y c k s f a l l s r i s k ( v a r n i n g s -rop e l l e r v a r n i n g s s i g n a l e r maskeras).

Stressymptom som höjt b l o d t r y c k , ökad hjärtverksamhet och s t e g r i n g av muskelspänningar. Om a r b e t e t i s i g är s t r e s s a n d e , kan b u l l r e t b i d r a g a t i l l stressnivåer som innebär påtagliga hälsorisker. Dessutom kan d e t allmänna välbefinnandet försämras med b l a försämrat u t b y t e av f r i -t i d e n och sömnsvårighe-ter som f o ' l j d .

Om med b u l l r e t följer damm, hög värme e l l e r andra obehag förstärks o f t a störningsintrycket. A andra sidan är den som för s i n utkomst är beroende av en b u l l r a n d e maskin böjd a t t t o l e r e r a b u l l r e t på e t t annat sätt än en utomstående. Oväntade bullerstötar och upprepat p e r i o d i s k t b u l l e r är i r e g e l mer störande än ihållande b u l l e r . Höga fekvenser är mer störande än låga. " N a t u r l i g t " b u l l e r som regn, v i n d o s v upplevs mindre störande än b u l l e r av t e k n i s k n a t u r , t ex från köksfläktar och sanitära anläggningar. E t t v i s s t b u l l e r s störverkan ökar med höjden över " b a k g r u n d s b u l l r e t " . Om en i n d i v i d s t r e s s a s , producerar organismen v i s s a ämnen, b l a a d r e n a l i n . Det gör vederbörande beredd t i l l kamp e l l e r f l y k t - en r e a k t i o n som v a r i t f u l l t ändamålsenlig under människosläktets mångtusenåriga e x i s t e n s men som i dagens samhälle kan vara en b e l a s t n i n g och en hälsofara. V i d långvarig och s t a r k bullerpåverkan, hinner kroppen e j b r y t a ned d e t a d r e n a l i n som produceras, utan d e t t a ombildas t i l l e t t ämne som är släkt med m e s k a l i n , LSD och andra psykofarmaka. Närvaron av dessa ämnen i kroppen kan öka r i s k e n för inneröreskada (se nedan), men också förstärka den p s y k o l o g i s k a e f f e k t e n av b u l l e r . L j u d n i v å d B -2a > c •o O 20 40 60 80 roo 1 ! J

t i l

i i

Den skuggade ytan v i s a r ungefär v i l k a ljudnivåer v i d o l i -ka f r e k v e n s e r som normalt t a l ger upphov t i l l på en meters avstånd.

1) Grundtonsområde.

2) V i k t i g a s t e område för vo-k a l e r .

3) Område för tonande konso-nanter .

4) Område för tonlösa konso-n a konso-n t e r .

F i g u r 1:6 Exempel på tonaudiogram för b u l l e r s k a d a och på den d e l av t a l e t som går förlorad för den hörselskadade.

Hörselnedsättninq på grund av skada på innerörat

Innan v i går i n på sambandet mellan b u l l e r och hörselskada ges först några allmänna f a k t a om hörselskador. Hörselskador är huvudsakligen av två s l a g : a) Ledningskada.

b) Nervskada.

Ledningsskador kan uppstå t ex genom i n f l a m m a t i o n i mellanörat. Sådana skador h i n d r a r e l l e r försvårar l j u d e t s passage i n i örat, men brukar i n t e förvanska l j u d e t . L j u d e t upplevs i stället som om d e t kom från e t t längre avstånd. Sådana skador går o f t a a t t operera e l l e r kompensera med hörappa-r a t .

Nervskador i Örat kan orsakas, förutom av b u l l e r , av s l a g mot huvudet och av åldersförändringar. Ärftliga f a k t o r e r kan också spela ganska s t o r r o l l . T i l l s k i l l n a d mot hörselnedsättning av l e d n i n g s t y p försvåras v i d nervskada i första hand u p p f a t t a n d e t av de högre tonerna. Nervskador kan i n t e repareras genom o p e r a t i o n s i n g r e p p . En nervskada orsakad av b u l l e r betyder alltså a t t man för a l l f r a m t i d är hörselskadad.

E v e n t u e l l hörförlust anges i d e c i b e l . Hörselskadans svårighetsgrad kan v i s a s i e t t tonaudiogram som ger hörförlusten (hörselnedsättningen) v i d o l i k a f r e k v e n s e r ( F i g u r 1;6).

I Figur 1:7 v i s a s e t t exempel (från g r u v i n d u s t r i n ) på hörselnedsättning e f t e r v a r i e r a n d e e x p o n e r i n g s t i d för b u l l e r i a r b e t e t . 1-20 2 5 0 1000 4000 2000 8000 Wi F i g u r 1:7 Hörselnedsättningens v a r i a t i o n med a n t a l e t år i b u l l e r ( e n l i g t B Johansson). Normvärden för b u l l e r e x p o n e r i n g

A t t g e n e r e l l t ange när r i s k för b u l l e r s k a d o r kan föreligga är i n t e möjl i g t , eftersom den i n d i v i d u e möjl möjl a känsmöjligheten v a r i e r a r s t a r k t . Vissa r i k t -värden f i n n s e m e l l e r t i d . I den t i d i g a r e nämnda Standard SEN 590111 anges, med hänsyn t i l l r i s k e n för hörselskada, högsta värden för b u l l e r e x p o n e r i n g

L j u d m ' v S dB 130 110 100 90 80 11

-\

F i g u r 1:8 Högsta tillåtna exponering för b u l l e r (med v i s s förenkling e f t e r SEN 590111).

E n l i g t mätningar på 15 sågverk i p r o j e k t e t "Sågverksergonomi" i början av 1 9 7 0 - t a l e t var 70-75 % av de anställda u t s a t t a för hörselskadligt b u l l e r . Vid en senare (1984-86) företagen undersökning på sågverken i Östergötland bedömdes minst en t r e d j e d e l av personalen vara u t s a t t för b u l l e r över ekvivalentvärdet 85 dB(A). E n l i g t samma undersökning u p p s k a t t a r 90 % av sågverksarbetarna a t t de v i s t a s mer än 5 timmar per dag i b u l l e r . För t i o år sedan var motsvarande s i f f r a 77 ^, d v s en ö"kning under senare år. För a l l a i n d u s t r i b r a n s c h e r sammantagna var motsvarande s i f f r o r 62 % r e s -p e k t i v e 68 d v s en minskning med t i d e n .

När d e t gäller b u l l r e t s störningsverkan används följande högsta b u l l e r -nivåer som riktvärden:

Max värde Störning av samtal med hög röst på en meters avstånd

Hörselvilohytt manöverrum, förmanskontor K o n t r o l l r u m , d r i f t s k o n t o r Matrum, matsal Pausrum 75 dB(A) 70 60 50 50 45 -"-Hörselskydd

Bullerbekämpning s k a l l i första hand ske genom a t t uppkomsten av b u l l e r förhindras e l l e r genom a t t s p r i d n i n g e n av b u l l r e t bekämpas. Är d e t av

t e k n i s k a e l l e r ekonomiska skäl e j möjligt a t t u n d e r s t i g a gällande normer för hörselskaderisk, måste p e r s o n l i g a hörselskydd användas.

I A r b e t a r s k y d d s s t y r e l s e n s a n v i s n i n g a r 45:2 " P e r s o n l i g s k y d d s u t r u s t n i n g , Hörselskydd", lämnas allmänna bestämmelser om hur hörselskydd s k a l l vara beskaffade och v i l k a krav som hörselskydden s k a l l u p p f y l l a .

E n l i g t de ovannämnda föreskrifterna från A r b e t a r s k y d d s s t y r e l s e n är a r b e t s -g i v a r e n s k y l d i -g a t t v i d behov tillhandahålla hörselskydd och a r b e t s t a -g a r e n är s k y l d i g a t t använda dessa och a t t sköta dem väl, d v s följa de sär-s k i l d a a n v i sär-s n i n g a r sär-som medföljer v a r j e hörsär-selsär-skydd. Behovet av hörsär-selsär-skydd bestämmes av b u l l r e t s ljudnivå, frekvensfördelning och v a r a k t i g h e t .

Det f i n n s i p r i n c i p två t y p e r av hörselskydd: 1. Proppar som p l a c e r a s i y t t r e hörselgången. 2. Kåpor som omsluter h e l a örat.

För a t t en hörselpropp av p l a s t e l l e r glasdun s k a l l ge god dämpning, d v s minst 10-15 dB, måste den sättas i n i hörselgången på e t t r i k t i g t sätt. För d e t t a f o r d r a s noggrann i n s t r u k t i o n och övning. Flergångsproppar måste tvättas, h e l s t v a r j e dag med tvål och v a t t e n för a t t e j i r r i t a t i o n e l l e r i n f l a m m a t i o n i hörselgången s k a l l uppstå. Engångsproppar av glasdun e d y l måste formas på särskilt sätt och tillräckligt s t o r mängd av m a t e r i a l e t användas.

Kåpor f i n n s i f l e r a utföranden. Dämpningen b l i r omkring 30 dB v i d rätt v a l och användning av kåpan. För a t t kunna välja rätt kåpa i v a r j e särskilt f a l l bör h e l s t oktavbandsanalys göras av d e t a k t u e l l a b u l l r e t . Man måste vara medveten om a t t d e t o f t a är svårt a t t undvika ljudläckage mellan kåpa och huvud. Det är nödvändigt a t t kåpans bygel ger tillräckligt t r y c k mot örat. Dessutom får i n t e håret h i n d r a kåpans a n l i g g n i n g . Hörselkåpor l e v e -r e -r a s också monte-rade på hjälma-r. Endast e t t fåtal av dessa ä-r godkända och man bör vända s i g t i l l A r b e t a r s k y d d s s t y r e l s e n för a t t få rekommenda-t i o n e r .

I v i s s a f a l l kan en kombination av hörselpropp och kåpa ge bättre e f f e k t än bara kåpa, men o f t a s t är kombinationen (överraskande nog) sämre från dämpningssynpunkt.

Av många skäl eftersträvas a t t personalen har v a r i e r a n d e a r b e t s u p p g i f t e r under arbetsdagen. Detta b l i r också a l l t v a n l i g a r e , i n t e minst inom såg-v e r k s i n d u s t r i n . Den e k såg-v i såg-v a l e n t a ljudnisåg-vå som människorna då kommer a t t utsättas för b l i r därmed beroende av bullernivån och av e x p o n e r i n g s t i d e n på r e s p e k t i v e p l a t s .

För a t t avgöra hur s t o r den e k v i v a l e n t a ljudnivån b l i r f i n n s d e t några o l i k a metoder, b e s k r i v n a i d e t följande:

Metod 1 : Mätning

Med en bärbar b u l l e r d o s i m e t e r kan e k v i v a l e n t a ljudnivån bestämmas för r e s p e k t i v e p e r s o n a l k a t e g o r i . Tekniken har e t t a n t a l nackdelar som gör den mindre a t t r a k t i v : som främsta b r i s t kan sägas vara a t t den i n t e ger någon

som h e l s t vägledning angående var förbättrande åtgärder s k a l l sättas i n för f a l l e t a t t värdena är högre än önskvärt.

E t t h e l t k o r t besök i e t t huggrum (där hörselskydd kanske är den själv-k l a r a lösningen) själv-kommer a t t påversjälv-ka dagsdosen på e t t avgörande sätt, och därmed kanske ge en v i l s e l e d a n d e b i l d av hur personalen utsätts för b u l -l e r .

K o r t v a r i g a ljudstötar med hög nivå ( h o s t n i n g e l l e r handklappning nära mik-rofonen) r i s k e r a r också a t t i n f e k t e r a d e t "sanna" mätvärde som man är u t e e f t e r .

Metod 2: Beräkning

Det bästa sättet a t t t a fram b u l l e r b e l a s t n i n g e n för o l i k a personalkatego-r i e personalkatego-r äpersonalkatego-r a t t bepersonalkatego-räkna ekvivalentnivån utifpersonalkatego-rån u p p g i f t e personalkatego-r om ljudnivå och e x p o n e r i n g s t i d v i d de o l i k a a r b e t s p l a t s e r n a .

Fördelen med beräknandet är b l a a t t d e t går utmärkt a t t snabbt och e n k e l t studera e f f e k t e r n a av varierande former för a r b e t s r o t a t i o n . Det b l i r också e n k e l t a t t se konsekvenserna om e x p o n e r i n g s t i d e r n a s k u l l e ändras.

Vid beräkningarna rekommenderas en metod som har den s t o r a fördelen a t t den k l a r t v i s a r v i l k e n a r b e t s p l a t s som s t a r k a s t påverkar b u l l e r d o s e n . Metoden ger på så sätt besked om var d e t är önskvärt a t t sätta i n y t t e r

-l i g a r e bu-l-lerdämpande åtgärder.

A t t enbart sätta i n exponeringstider/ljudnivåer i en e k v a t i o n och beräkna ekvivalentnivån är alltså i n t e lämpligt - e t t sådant förfarande ger bara u p p g i f t om s l u t r e s u l t a t e t ( l i k s o m mätning av ekvivalentnivån), men ingen vägledning om v a r b u l l r e t s k a l l bekämpas.

T a b e l l 1:3 v i s a r en smidig beräkningsmetod med vars hjälp den e k v i v a l e n t a ljudnivån kan bestämmas om operatören har s k i f t a n d e a r b e t s u p p g i f t e r under dagen. Tabellen ger i schematisk form en k o r t b e s k r i v n i n g av metoden -l i t e mer o r d r i k t förk-laras den i d e t fö-ljande.

5 t e g _ I

Börja med a t t göra en förteckning över de a r b e t s p l a t s e r som gäller för b e f a t t n i n g s h a v a r e n . I n o r m a l f a l l e t är a n t a l e t p l a t s e r nog färre än vad beräkningsexemplet h a r .

Eftersom s y f t e t är a t t beräkna den e k v i v a l e n t a dagsdosen på årsbasis gäl-l e r det a t t få e t t h y g g gäl-l i g t grepp om hur den t y p i s k a s i t u a t i o n e n är under e t t år.

Steg I I

A k t u e l l a bullernivåer på r e s p e k t i v e p l a t s s k a l l också noteras - värdena kan v a n l i g t v i s fås ur en k a r t e r i n g som företagets skyddsingenjör g j o r t .

Steg I I I

E x p o n e r i n g s t i d e n på r e s p e k t i v e p l a t s förs också i n i t a b e l l e n . I och med a t t d e t t a är g j o r t f i n n s a l l a basdata för de v i d a r e beräkningarna. Vad som är svårt när man s e r sammanställningen så här långt är a t t få e t t grepp om v i l k e n b e t y d e l s e o l i k a ljudkällor kan tänkas ha på den s l u t l i g a nivån, eftersom såväl nivåer och b u l l e r s t y r k o r v a r i e r a r . E l l e r för a t t gå t i l l exemplet: V i l k e t är värst? A t t v i s t a s 9 minuter i 107 dB(A), e l l e r 2,5 timmar i 95 dB(A)?

Steg IV

Elegansen hos beräkningsmetoden l i g g e r i a t t man f o r m u l e r a r om problemet så a t t d e t b l i r överskådligt, utan a t t någonting i sak ändras.

Idén är följande: Man gör tankeexperimentet a t t e x p o n e r i n g t i d e r n a på res-p e k t i v e res-p l a t s tänjes t i l l en h e l arbetsdag. För a t t b u l l e r b e l a s t n i n g e n e f t e r en sådan uttänjning i n t e s k a l l förändras måste nivån också k o r r i -geras i samma grad som t i d s s k a l a n ändras. Det innebär a t t om t i d e n tänks fördubblad måste b u l l e r e n e r g i n h a l v e r a s , v i l k e t i dB-skalan innebär 3 dB, Matematiskt b l i r k o r r e k t i o n s f a k t o r n därmed:

v e r k l i g a r b e t s t i d 10 l o g

f u l l arbetsdag, 8 h

T a b e l l 1:3 Arbetsgång v i d beräkning av e k v i v a l e n t a ljudnivåer för perso-nal som har r o t e r a n d e arbetsgång.

I : I I : I I I : I V : V: V I : A r b e t s p l a t s Bullernivå Exponerings- K o r r f a k t o r Deldos

Atgärds-dB(A) t i d min exempel

Såghytt 62 Vid sågram 92 Vid kantverk 95 I huggrum 107 T r a k t o r h y t t 81 E k v i v a l e n t ljudnivå 180 90 150 9 51 • 4,3 • 7,3 • 3,1 •17,1 • 9,8 57,7 84,7 89,9 89,9 7 K 2 I O O 4 20 O I I O 4 6 20 O 93,5 88,5 85,9

Steg I : Gör en sammanställning över a k t u e l l a a r b e t s p l a t s e r .

Steg I I : Förteckna v i l k a bullernivåer som råder på r e s p e k t i v e p l a t s . Steg I I I : Bedöm e x p o n e r i n g s t i d e n på de o l i k a a r b e t s p l a t s e r n a .

Steg IV: Formulera om problemet: "Tänj" a l l a t i d e r t i l l f u l l arbetsdag, k o r r i g e r a nivån ( l o g a r i t m i s k t ) i samma grad.

Steg V: De k o r r i g e r a d e nivåerna är nu d i r e k t jämförbara med varandra -d e t t a är själva v i t s e n me-d meto-den. A-d-dera -del-doserna för a t t få den s l u t l i g a e k v i v a l e n t a ljudnivån.

Steg V I ; Nu går d e t på e t t s y s t e m a t i s k t sätt a t t bedöma inverkan av s k i f t a n d e åtgärder (nivåsänkning/kostnader och andra paramet-rar kan vägas i n ) .

Steg_V

Nu behöver v i bara ändra de f a k t i s k a bullernivåerna med vår k o r r e k t i o n för a t t få fram deldosen v i d r e s p e k t i v e a r b e t s p l a t s . Dessa värden är nu d i r e k t jämförbara med varandra och i k l a r s k r i f t s e r v i v a r åtgärder behöver sättas i n . V i s e r nu a t t exemplets k o r t a v i s t e l s e i d e t mycket b u l l r a n d e huggrummet ger samma deldos som över två timmars exponering av k a n t v e r k e t ! För a t t få fram den t o t a l a e k v i v a l e n t a ljudnivån under arbetsdagen behöver v i s l u t l i g e n bara l o g a r i t m i s k t addera deldoserna i kolumn V. T i l l d e t t a

används lämpligen räknedosa, gärna en programmerbar sådan. Användning av diagram är avsevärt mer tidsödande och ger större r i s k för f e l .

A d d i t i o n e n görs på följande sätt:

37,7 84,7 89,9 89,9 71,2 10 10 10 10 10 10 l o g (10 + 1 0 + 1 0 + 1 0 + 1 0 ) = 93,5

5 t e g _ y i

Nu kan v i på e t t r a t i o n e l l t sätt fundera på a l t e r n a t i v a åtgärder, d v s a t t upprätta den h a n d l i n g s p l a n som föreskrifterna ålägger oss för d e t f a l l ekvivalentnivån överskrider 85 dB(A).

Tabellen upptar två sådana h a n d l i n g s p l a n e r . I den första tänker v i oss a t t b u l l r e t v i d k a n t v e r k e t minskas med 4 dB(A). Åtgärden kanske består i a t t kantverksinbyggnaden k o m p l e t t e r a s med ljudkällor på i n t a g och u t l o p p . Vidare tänker v i oss a t t operatören konsekvent bär hörselskydd den k o r t a stund han är i huggrummet. Enkla skydd ger ca 20 dB(A):s nivåsänkning. Summeras delnivåerna e f t e r d e t a t t dessa nya förutsättningar t a g i t s med hamnar v i på ekvivalentnivån 88,5 dB(A).

En ny ansats - e f f e k t i v a r e åtgärder mot k a n t v e r k s b u l l r e t , dämpning av såg-ramarnas b u l l e r , samt hörselskydd v i d besök i huggrummet, ger den nya slutnivån på 85,9 dB(A). Detta värde med tillhörande åtgärder kan tänkas vara målet för d e t handlingsprogram som u t a r b e t a s .

Det bör betonas a t t hörselskydd i n t e räknas som en bullerdämpande åtgärd i lagens mening - v i l k e t i n t e h i n d r a r a t t man på en a r b e t s p l a t s ändå kan f i n n a en sådan lösning som r i m l i g , s p e c i e l l t om e x p o n e r i n g s t i d e r n a är k o r t a .

Det är kanske onödigt a t t påpeka a t t den angivna metoden ger en k a l l ana-l y s av b u ana-l ana-l e r p r o b ana-l e m e t (som e t t mätinstrument). Vad gäana-lana-ler åtgärder är d e t förstås v i k t i g t a t t människornas u p p l e v e l s e av problemen i högsta grad beaktas - örat, hörseln måste t i l l syvende och s i s t ändå vara huvuddomare.

2. ABSORBENTER

BULLERDÄMPNING MED L3UDABS0RBENTER - ALLMÄNT Hur f u n g e r a r absorbenterna a k u s t i s k t ?

Utomhus kommer l j u d e t från en bullerkälla a t t avta a l l t e f t e r som avståndet t i l l källan ökar. För de ljudkällor som är v a n l i g a i e t t såghus s j u n k e r ljudnivån under dessa förhållanden med ca 6 dB v a r j e gång avståndet dubblas ( v i d en avståndsdubbling ökas y t a n , på v i l k e n l j u d e n e r g i n för-d e l a s , meför-d f a k t o r n 4, v i l k e t i s i n t u r innebär 6 för-dB i för-dB-mått).

Med ljudhårda väggar och t a k , d v s med y t o r som r e f l e k t e r a r l j u d e t , kom-mer l j u d r e f l e x e r n a a t t adderas t i l l varandra och t i l l d i r e k t l j u d e t . Däri-genom byggs en högre ljudnivå upp än vad som s k u l l e v a r i t f a l l e t utomhus. Styrkan hos d e t t a e x t r a ljudfält b l i r beroende av hur mycket energi l j u d e t tappar v i d v a r j e r e f l e x i o n . Ju ljudhårdare y t a , desto f l e r gånger kan en e n s k i l d ljudvåg r e f l e k t e r a s innan den t i l l s i s t t y n a r b o r t .

Reflexionsegenskaperna, e l l e r snarare dess motsats: absorptionsförmågan hos o l i k a m a t e r i a l , anges med den s k a b s o r p t i o n s k o e f f i c i e n t e n . För l j u d -hårda m a t e r i a l , betong, t e g e l , u n d e r s t i g e r a b s o r p t i o n s k o e f f i c i e n t e n 5 %, d v s v i d v a r j e studs förloras mindre än 5 % av l j u d e n e r g i n . Plåt- och träytor h a r en absorptionsförmåga av 20 å 30 5o v i d låga t o n e r , men endast några få procent v i d de höga, mest s k a d l i g a t o n e r n a .

Goda absorbenter däremot, har e t t absorptionsvärde som l i g g e r nära 100 d v s p r a k t i s k t taget a l l i n f a l l a n d e l j u d e n e r g i sugs upp av absorbenten! F i g u r 2:1 v i s a r h u r ljudnivån a v t a r med avståndet i f r i t t fält, r e s p e k t i v e i mer e l l e r mindre ljudhårda l o k a l e r .

Med 1judabsorbenter i t a k och på väggar söker man e f t e r l i k n a l j u d u t b r e d ningsförhållandena i d e t f r i a fältet, d v s absorbenterna t a r b o r t r e f l e x -l j u d e n , som -l o k a -l e n s y t o r annars s k u -l -l e g e t t upphov t i -l -l .

Av f i g u r e n framgår a t t d e t r e f l e k t e r a d e l j u d e t framför a l l t dominerar på större avstånd från ljudkällorna, v i l k e t alltså innebär a t t absorbenterna främst dämpar l j u d från källor som är belägna en b i t b o r t från mottaga-ren.

T a b e l l e r n a 2:1 och 2:2 v i s a r y t t e r l i g a r e exempel på vad som sagts ovan: den nivåsänkande e f f e k t e n b l i r i högsta grad beroende på avståndet t i l l de mest dominanta ljudkällorna!

G e n e r e l l t kan sägas a t t absorbentmontage i e t t såghus ( i t a k och på väg-gar) ger en nivåsänkning i i n t e r v a l l e t 3-6 dB(A). Detta kan tyckas vara en l i t e n e f f e k t i förhållande t i l l kostnaderna, men hög rumsdämpning innebär också andra k v a l i t e t e r , som framgår av d e t följande.

relativ nivå - 5 - 10 - 15 - 20 - 25 k u r v a 2 l\ B 16 32 avstånd, m F i g u r 2:1 Ljudnivåns avtagande med avståndet v a r i e r a r med rumsdämpningen

Skärmverkan

En v a n l i g p r i n c i p i bullerdämpningssammanhang består i a t t arrangera en skärm mellan ljudkälla och störd p e r s o n a l . Skärmen minskar i hög grad direktstrålningen från ljudkällan, och är e f f e k t i v mot d e t t y p i s k a såg-v e r k s b u l l r e t , som är tämligen högfreksåg-vent.

För a t t en e n k e l skärm s k a l l kunna göra någon n y t t a förutsättes a t t b u l l -r e t i n t e kan passe-ra fö-rbi skä-rmen, exempelvis genom a t t -r e f l e k t e -r a s v i a ljudhårda väggar e l l e r t a k .

I d e t t a sammanhang gör absorbenten s t o r n y t t a genom a t t den förhindrar denna " k o r t s l u t n i n g s e f f e k t " . F i g u r 2:2 i l l u s t r e r a r p r i n c i p e n närmare. Framgångsrik bullerdämpning med enkla skärmar förutsätter således a t t vägg- och t a k y t o r är höggradigt ljudabsorberande!

T a b e l l 2:1 och 2:2 Beräknad inverkan av absorbenter i såghus, T a b e l l 2:1 Dominerande källan är nära b e t r a k t e l s e p u n k t e n . Källa Avstånd Ljudnivå Absorbentmontage

m dB(A) i n v e r k a n resultatnivå se F i g 2:1 3 8 15 91 86 85 93 3 5 6,5 88 81 78,5 89,2 Absorbentens e f f e k t b l i r : 93 - 89,2 = 3 , 8 dB(A)

T a b e l l 2:2 S t o r t avstånd mellan b e t r a k t e l s e p u n k t och värsta källa.

Källa Avstånd Ljudnivå Absorbentmontage

m dB(A) inverkan resultatnivå

se f i g 2:1 d 3 85 - 3 82 e 8 86 - 5 81 f 15 91 - 6,5 84, 5 93 87, 5 Absorbentens e f f e k t b l i r i d e t t a f a l l : 93 - 87,5 = 5,5 dB(A) 'iibsorbent m y c k e t s v a o / r e f l e x — - y

/

Psykologiska e f f e k t e r

I t i d e r n a s g r y n i n g har en god hörsel säkert v a r i t en livsavgörande förut-sättning också för vår a r t . Det har då i n t e bara gällt förmågan a t t kunna u p p f a t t a svaga l j u d av o l i k a karaktär, utan också egenskapen a t t kunna l o k a l i s e r a o l i k a ljudkällor, d v s bestämma r i k t n i n g och avstånd t i l l dem. Det avgörande för denna egenskap är a t t v i har två öron. Därigenom kan v i göra s o f i s t i k e r a d e jämförelser mellan de o l i k a l j u d som träffar vänster r e s p e k t i v e höger öra, och på så sätt beräkna varifrån de o l i k a l j u d e n kommer.

I en ljudhård l o k a l , där merparten av l j u d s t y r k a n från en bullerkälla be-står av r e f l e x l j u d , f u n g e r a r i n t e vårt stereohörande särskilt b r a . Det är därför i n t e o s a n n o l i k t a t t en sådan " n a t u r v i d r i g " ljudmiljö sätter spår i psyket, om än svårmätbara, och påverkar d e t allmänna välbefinnandet. Som stöd för dessa tankar f i n n s d e t en bred e r f a r e n h e t från i n d u s t r i n a t t personalen i en ljudhård a v d e l n i n g o f t a anser s i g ha sämre ljudmiljö än arbetskamraterna i en väldämpad l o k a l , även om de f a k t i s k a bullernivåerna är k l a r t lägre i den ljudhårda, ekande l o k a l e n !

Obehaget med bullerstörningar kan alltså i n t e enbart r e l a t e r a s t i l l u t s l a -gen på en ljudnivåmätare. Andra f a k t o r e r kommer också i n i b i l d e n , i n t e minst frågan om l o k a l e r n a s rumsdämpning!

Säkerhetsaspekter

Svårigheten a t t l o k a l i s e r a ljudkällor kan också få konsekvenser av mer b r u t a l t s l a g än en allmän obehagskänsla. På många i n d u s t r i e r f i n n s d e t a k u s t i s k a v a r n i n g s s i g n a l e r ( t r u c k a r , t r a v e r s e r e t c ) som d e t är v i k t i g t att man u p p f a t t a r e n t y d i g t . Vidare är p r o d u k t i o n e n många gånger sådan a t t exempelvis e t t h a v e r i ger s i g t i l l känna i förväg genom förändrad l j u d -a l s t r i n g ( s p r i c k o r i b-andsågbl-ad).

I dessa f a l l är d e t n a t u r l i g t v i s en fördel ur r e n säkerhetssynpunkt om man med hörseln kan i d e n t i f i e r a vad som är på gång!

G e n e r e l l t är skadefrekvensen inom i n d u s t r i n högre hos nyanställd p e r s o n a l , v i l k e t t i l l en d e l kan tänkas bero på a t t bullerförhållandena o f t a nog är sådana a t t förvarningar i n t e erhålles v i a hörseln.

D r i f t , underhåll

Som framhållits är d e t svårt a t t i den ljudhårda miljön upptäcka föränd-r i n g a föränd-r i b u l l föränd-r e t hos o l i k a ljudkälloföränd-r. I den dämpade l o k a l e n ökas dessa möjligheter hÖgst påtagligt, v i l k e t medför a t t l a g e r f e l och m i s s l j u d av annat s l a g lättare kan spåras.

Från r e n d r i f t s - och underhållssynpunkt f i n n s d e t alltså också skäl a t t göra l o k a l e r n a e k o f r i a .

b u l l r a n d e verksamhet s k a l l försiggå i l o k a l e r med hög rumsdämpning: bullerdämpning av f y s i o l o g i s k a skäl - skärmdämpning b l i r möjlig p s y k o l o g i s k a skäl säkerhetsaspekter d r i f t s t e k n i s k a m o t i v

Då nivåsänkning och kostnader är likvärdiga med andra bullerdämpnings-metoder är absorbentmontaget k l a r t gynnsammast, j u s t genom värdet i de

nämnda b i e f f e k t e r n a .

Var s k a l l absorbenterna monteras?

Eftersom absorbentmontage i e f t e r h a n d o f t a s t ställer s i g tämligen k o s t -b a r t , är d e t normalt i n t e möjligt a t t förse s a m t l i g a t a k - och väggytor med absorbenter. Frågan b l i r då v i l k a y t o r som i första hand s k a l l beklädas. Figur 2:3 ger besked på den punkten:

Taket är en v i k t i g r e f l e k t o r y t a som bör dämpas. Väggarnas nedre p a r t i e r är också v i k t i g a .

S p e c i e l l t angeläget är d e t med absorbenter på y t o r som f i n n s nära personal r e s p e k t i v e nära k r a f t i g a bullerkällor.

Figur 2:3 Absorbenternas p l a c e r i n g

övre väggytor ger däremot o f t a s t r e f l e x e r som d i r e k t hamnar i d e t absor-berande t a k e t - absorbenter på dessa p a r t i e r ger därför mycket l i t e n e f f e k t .

I kombinationen takabsorbent samt absorbent på överdel väggar ( a r r a n g e -manget är i n t e o v a n l i g t - det är p r a k t i s k t t i l l t a l a n d e ) gör väggabsorben-ten p r a k t i s k t t a g e t ingen n y t t a a l l s .

Vid nybyggnad kan a b s o r b e n t v a l e t i många f a l l utgöra en kombination v e n t i l a t i o n s t a k / a b s o r p t i o n s y t a e l l e r värmeisolering/absorbent.

I dessa f a l l rekommenderas a t t avvägningarna görs i samråd med e x p e r t i s . I b e f i n t l i g a anläggningar är förutsättningarna e m e l l e r t i d o f t a sådana a t t en g e n e r e l l r e g e l kan lämnas: Förse minst 75 % av t a k y t a n i b u l l r a n d e a v d e l n i n g a r med absorbent. Typ av absorbent b l i r i dessa f a l l närmast beroende på t a k e t s k o n s t r u k t i o n . Skisserna e n l i g t Figur 2:4 v i s a r t y p e r som är v a n l i g a i r e s p e k t i v e f a l l .

lättbetong

^ k l o c k s p i k + b r i c k a

•5 cm m i n . u l l med

s t a p e l f i b e r

_betong

^plåtprofil

-5 cm m i n . u l l med

s t a p e l f i b e r

nTTTTT

'-S cm m i n . u l l med

s t a p e l f i b e r

' p o p n i t e l . s p e c . s k r u v +

b r i c k a

—papptäckning + i s o l e r i n g +

plåt.

(EU

^ l i n a , w i r e

- b a f f l a r

Figur 2:4 Exempel på absorbenter och montage V i l k a a b s o r b e n t t y p e r är bäst?

Det a k u s t i s k a k r a v e t på absorbenterna är a t t de s k a l l ge mycket hög l j u d -a b s o r p t i o n v i d de tonområden där b u l l r e t är mest besvär-ande.

U t t r y c k t i s i f f r o r innebär d e t a t t a b s o r p t i o n s k o e f f i c i e n t e n minst s k a l l vara 90 % inom tonområdet 500-4000 Hz.

Övriga krav som ställs på absorbenterna är: obrännbarhet e j dammackumulerande rengöringsbar l j u s y t a mekaniskt hållfast r i m l i g prisnivå

Om man med hänsyn t i l l dammproblemen v i l l täcka absorbenten med p l a s t får p l a s t d u k e n i n t e vara t j o c k a r e än 0,035 mm. En t j o c k p l a s t d u k t a r b o r t nästan h e l a e f f e k t e n av absorbenten!

Inklädnad av väggar och t a k är bland annat från dammsynpunkt bättre än hängande b a f f l a r . Dessutom får man förbättrad värmeisolering på köpet. Om d e t är mer än 4-5 m högt t i l l t a k e t kan man göra e t t absorberande undertak över och nära b u l l r a n d e maskiner.

För efterhandsmontage är det framför a l l t en absorbent som har dominerat under senare år: M i n e r a l u l l s a b s o r b e n t med s t a p e l f i b e r y t a , t j o c k l e k 3-5 cm. V i l k e n montagemetod som väljes är främst en ekonomisk/praktisk fråga -r e s p e k t i v e m i n e -r a l u l l s f a b -r i k a n t ha-r e t t b -r e t t s o -r t i m e n t med tillbehö-r fö-r montage på o l i k a u n d e r l a g .

Ofta anser sågverken d e t fördelaktigt a t t använda eget m a t e r i a l i samband med montage.

V a r i a n t e r n a på montagesätt b l i r därför många, och i l l u s t r e r a s i n t e utförl i g t i denna r a p p o r t . F utförl e r a k t u e utförl utförl a t i p s och exempeutförl kan man få i m i n e r a utförl -u l l s f a b r i k a n t e r n a s a n v i s n i n g a r .

I t a k kan normalt accepteras a t t absorbenten monteras utan e x t r a y t s k y d d . På väggar är d e t däremot p r a k t i s k t med någon form av y t s k y d d , som kan be-stå av:

Gles träpanel med maximalt 75 mm breda bräder, minst 50 % öppen area. Högperforerad plåt med minst 35 % öppen area.

Grovtrådigt nät av sträckmetall e l l e r l i k n a n d e .

A v s l u t n i n g s v i s s k a l l poängteras a t t d e t t a a v s n i t t h a n d l a t om överväganden som bör göras i samband med åtgärder i b e f i n t l i g a anläggningar.

När man bygger n y t t är förhållandena r a d i k a l t annorlunda vad gäller k o s t -nadsaspekterna. Den värmeisolering som ändå f o r d r a s kan då också användas som absorbent. Kostnaderna för högeffektiva 1judabsorbenter b l i r därför så m a r g i n e l l a a t t d e t framstår som självklart med högabsorberande väggar och tak i nya anläggningar.