0
Translanguaging som verktyg för lärande
En undersökning av lärares erfarenheter av undervisning inom SO för
elever i processen att lära sig svenska som andraspråk.
Författare: Malin Blomquist & Daniela PadillaHöstterminen 2020 Seminariedatum: 05/11/20 Grundlärarprogrammet f-3
Självständigt arbete I, samhällsorienterande ämnen, 15 hp
Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, Örebro universitet. Handledare: Lars Hansson
1
Abstract
Eftersom skolan idag är multikulturell vill vi ta reda på lärares inställningar
till translanguaging som ett verktyg för att stödja dessa elever att uppnå kunskapskraven i SO. Syftet med uppsatsen är att undersöka lärares erfarenheter inom undervisning av elever i processen att lära sig svenska som andraspråk i SO. Denna uppsats är baserad på både kvalitativa och kvantitativa metoder, dessa har utförts i form av enkäter respektive semistrukturerade intervjuer.
För att svara på dessa frågor ska vi använda oss av både intervjuer och enkäter. Resultatet i enkätundersökningarna visar att flera av respondenterna inte har fått någon utbildning i translanguaging under lärarutbildningen. Ändå var det ett stort antal respondenter som kände till begreppet innan vår studie. Genom intervjuerna kunde vi konstatera att translanguaging inte heller var något som förekom i de intervjuade lärarnas lärarutbildning. Undersökningen i sin helhet visade att flera av de verksamma lärare som deltog i vår surveyundersökning tycker att translanguaging kan vara ett arbetssätt som hjälper elever i processen att lära sig svenska som andraspråk att uppnå kunskapskraven i SO. Däremot finns det en önskan, bland
undersökningspersonerna, om ytterligare kunskaper i ämnet för att kunna använda sig av translanguaging i undervisningen. Genom intervjuerna framkommer det att det finns påverkande faktorer som gör att användningen av translanguaging inte är lika lätt i praktiken.
Nyckelord: Translanguaging, tvåspråkighet och flerspråkighet, sociokulturellt perspektiv, den
proximala utvecklingszonen, elever i processen att lära sig svenska som andraspråk, nyanlända elever.
2
Innehåll
1 INLEDNING ... 1
1.1 Syfte och frågeställningar ... 1
1.2 Disposition ... 2 2 TEORETISKT RAMVERK ... 2 2.1 Tidigare forskning ... 2 2.2 Begrepp ... 5 3 METOD ... 9 3.1 Urval ... 10 3.1.1 Intervjuer ... 10 3.1.2 Enkäter ... 10 3.2 Material ... 10 3.1.3 Intervjuer ... 10 3.2.1 Etiska överväganden ... 12 3.3 Analysmetoder ... 13 3.4 Vetenskaplig kvalitet ... 15 4 RESULTATREDOVISNING ... 16
4.1 Resultatredovisning av det empiriska materialet ... 16
4.2 Slutsatser ... 25
5. DISKUSSION ... 27
5.1 Avslutande diskussioner ... 27
1
1 INLEDNING
Under de senaste decennierna har befolkningsrörligheten lett till en ökad mångfald, vilket innebär förändringar i samhället. Detta avspeglar sig i skolans värld genom mångkulturella klasser där språk och kulturer blandas och barn med olika bakgrund och kulturer
möts. Cummins (2017, s. 15) lyfter fram att antalet flyktingar som kommit till Sverige har ökat betydligt sedan 2006, speciellt sedan 2013, då många asylsökande kom från länder som Afghanistan och Syrien. På grund av den omfattande förflyttningen av människor från ett land till ett annat har skolors kulturella och språkliga mångfald ökat.
Translanguaging är ett bärande begrepp i vårt arbete. Begreppet, enligt Garcia och Wei (2014, s.12) innebär användningen av flerspråkighet som resurs i lärandet.
I vår uppsats ska vi undersöka hur och om translanguaging används som verktyg för att stödja elever som är i processen att lära sig ett nytt språk, i det här fallet svenska som andraspråk, i undervisningen i SO. Detta kommer undersökas med hjälp av semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare som har undervisat elever i lågstadiet F-3 och enkätundersökning online. Eftersom Sverige numera är ett multikulturellt land innebär det att det finns elever som är eller blir flerspråkiga. Därför blir detta en utmaning för lärare eftersom hen då måste använda sig av olika metoder och strategier för att hjälpa eleverna som är i processen att lära sig svenska som andraspråk.
Ett perspektiv för lärande som överensstämmer med translanguaging
är Vygotskjs sociokulturella perspektiv som enligt Säljö (2015, s. 93) ser språket som människans viktigaste redskap. Han menar att genom språket kan vi beskriva, tolka och analysera vår omgivning på olika sätt. Människor är ständigt under utveckling, vi lär genom olika sociala sammanhang och genom att appropriera redskap och på så sätt utvecklas vi.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna uppsats är att studera lärares erfarenheter av undervisning i SO i
flerspråkiga miljöer där elever som är i processen att lära sig svenska som andraspråk befinner sig. Vi undersöker translanguagings roll och användning i dagens skola, där alltfler elever är flerspråkiga. Undersökningen fokuserar på lärare som har undervisat elever i processen att lära sig svenska som andraspråk inom SO-ämnena, i lågstadiet F-3. Studien baseras på
2
surveyundersökning online och intervjuer som utfördes på tre olika skolor. Genom vår undersökning ska vi besvara följande frågor.
Frågeställningar
• Är translanguaging ett känt begrepp bland dagens verksamma lärare?
• Kan translanguaging vara ett arbetssätt för att stödja elever i processen att lära sig
svenska som andraspråk att uppnå kunskapskraven i so ämnen?
• Hur arbetar lärare med elever i processen att lära sig svenska som andraspråk att
uppnå kunskapskraven i SO?
1.2 Disposition
Denna uppsats är indelad i fem kapitel. I kapitel två presenteras den tidigare forskningen inom ämnet samt en beskrivning av de centrala begreppen, detta för att få en bakgrund och därmed en djupare förståelse om ämnet translanguaging. Därefter följer kapitel tre som innefattar metoden som har använts inför våra undersökningar. I detta kapitel redogörs och motiveras de val som har fattats i förhållande till datainsamlingen, etiska överväganden, analysmetoder och vetenskaplig kvalitet. Kapitel fyra innehåller resultat och slutsatser som har framkommit utifrån enkäterna och intervjuerna samt en analys av dessa i respektive ordning.
Avslutningsvis följer kapitel fem som framställer en diskussion utifrån studiens
frågeställningar, där vi knyter an till den tidigare forskning samt en diskussion i ett vidare perspektiv.
2 TEORETISKT RAMVERK
2.1 Tidigare forskning
Vi har valt att undersöka detta område därför att forskning på translanguaging och dess användning med fokus på undervisning i SO är nästan obefintlig. Däremot är mängden av forskning inom området translanguaging i ett generellt perspektiv, alltså inte inriktad på ett specifikt ämne, omfattande och tillgänglig.
Skolverkets (2018, s.7) forskningsöversikt “Greppa flerspråkigheten” av G. Svensson, J. Rosén, B. Straszer och Å. Wedin, menar att den språkliga situationen i den svenska skolan har utvecklats eftersom allt fler elever är flerspråkiga och har svenska som sitt andraspråk. I texten lyfts det fram att språket är det viktigaste verktyget för lärandet, därför är det grundläggande att dessa elever får tillfälle att använda alla sina språkliga resurser och
3
utveckla sin språkliga repertoar i skolan. Författarna visar hur flerspråkiga resurser kan användas taktiskt eller metodiskt, på något sätt strategiskt i lärande för att stärka elevernas tillit till sig själva och deras motivation, och även underlätta och främja deras skolgång. Svensson et al. (2018, s. 24) menar att det viktigaste verktyget för vårt lärande är språket. Det är viktig att eleverna får tillfälle att använda, förbättra och utveckla hela sitt språkliga register. I den här kunskapsöversikten är det genomgående temat, alltså den röda tråden, betydelsen av att de kunskaper och erfarenheter som elever har i språk ska ses som en tillgång för lärande.
Svensson et al. (2018, s. 24) uttrycker att Vygotskji ser språk som ett centralt medium för kommunikation och grundläggande för det sätt vi tolkar världen. I de sociokulturella
sammanhangen byggs språket i familj, skola och samhälle och det förändras jämt. Författarna påpekar att det sociokulturella perspektivet på språk syns i 2011s läroplaner.
I sin artikel “Translanguaging in a Swedish Multilingual Classroom” påpekar Torpsten (2018, s. 104) att nästan en femtedel av eleverna i förskolor och grundskolor har utländsk bakgrund. Torpsten (2018, s. 105) menar att undervisning baserad på elevers resurser är avgörande för flerspråkiga elevers tänkande och lärande. Att möta skolan och ett okänt språk kan förstås som att uppleva en ny språklig praxis som gör att eleven utvidgar sina språkliga horisonter och får en chans att se världen på ett annat sätt.
Svensson et al. (2018, s.7) menar att dagens perspektiv om meningsfull undervisning för flerspråkiga elever har pågått under en lång period. Redan vid 1997 visade forskare att chansen till att lyckas i skolan ökade för de elever som hade möjligheten att använda sina förstaspråk för kunskapsutveckling. Detta har vidare bekräftats i praktiknära exempel av bland annat forskaren Jim Cummins, som i sin uppsats
“Rethinking the monolingual instructinal strategies in multilingual classrooms” (2012) argumenterar för en förändring från den förekommande enspråkiga principen i klassrummet.
Cummins (2012, s. 222) menar att det är när vi befriar oss från att enbart förlita sig på
enspråkiga instruktionsmetoder, uppstår en mängd olika möjligheter för undervisning i språk. Med hjälp av tvåspråkiga instruktionsstrategier som bekräftar verkligheten av och starkt främjar något som översatt till svenska heter tvåvägsöverföring av språk. Författaren tar upp tre påståenden som handlar om negativa inställningar för blandningen och användningen av elevens modersmål med det nya språket. Dessa påståenden grundar sig på den enspråkiga
4
principen, denna handlar om användningen av bara TL som står för Target Language som översatt till svenska betyder målspråk. Då L1 som står för Language 1 som översatt till svenska betyder förstaspråket ska undvikas. Detta med syfte att eleverna ska ha möjligheten att tänka på målspråket (TL) utan någon stor påverkan av förstaspråket(L1). Cummins (2012, s. 227) lyfter fram att översättning är en integrerad del av att skapa dubbelspråkiga
identitetstexter. Det spelar också en viktig roll för att göra det möjligt för tvåspråkiga och nyanlända elever att delta aktivt i undervisningen. Implementering av tvåspråkiga
instruktionsstrategier i klassrummet kan främja en kompetenskänsla från socialt
marginaliserade grupper, vilket gör det möjligt för dem att engagera sig på ett tryggt sätt med läskunnighet och annat akademiskt arbete på båda språken. Tvåspråkiga instruktionsstrategier kan också främja identitetsinvestering bland både majoritets- och minoritetselever i
tvåspråkiga program genom att uppmuntra dem att uttrycka sig genom båda språken.
Författaren belyser att elevernas L1 bör inte ses som en fiende när det gäller främjandet av höga kunskapsnivåer av L2 som står för Language 2, vilket på svenska betyder andraspråk. Snarare, när elevernas L1 åberopas som en kognitiv och språklig resurs genom tvåspråkiga instruktionsstrategier, kan den fungera som en språngbräda för att bygga upp mer utförda prestationer i L2. Samtidigt menar Cenoz & Gorter (2015, s.19) att elevernas L1, alltså
förstaspråket, spelar en stor roll som grund till lärande och därför är av stort intresse för lärare och språkforskare vilket är en av anledningarna till av forskning inom detta ämne har gjorts runt om i världen. Författarna lyfter fram studierna utförda av Polio & Duff (1990)
och Duff & Polio (1994) (Cenoz & Gorter, 2015, s.19) som visade att elevernas L1 har en grundläggande roll när det gäller inlärningen av ett andraspråk. Samtidigt som en annan studie pekar på det faktum att ansträngningar att öka användningen av målspråket borde inte leda till undvikandet av elevens L1, och att L1 och målspråket visst kan existera sida vid sida
(Cenoz & Gorter 2015, s. 19).
Translanguaging undersöks vidare och beskrivs som den flexibla användningen av den tvåspråkiga repertoaren i en forskningsrapport av Alexis A. Lopez, Sultan Turkan och
Danielle Guzman-Orth (2017, s. 1) De belyser att de tvåspråkiga bedömningarna kan placeras i ett kontinuum. (A.A. Lopez et al. 2017, s.2). På ena ändan av kontinuumet kan testtagarna, alltså eleverna som ska bedömas, använda sig av olika språk men då räknas bara de svaren som är på målspråket. Och på andra ändan finns alla språk som en del av ett integrerat system, då kan testtagarna använda sig av de olika språken och även blanda dessa med varandra
5
(A.A.Lopez et al.2017, s. 2). Författarna vill framhäva betydelsen av fördelarna
som translanguaging för med sig till tvåspråkiga elever. De argumenterar för att den nutida innehållsbedömningen borde omfamna de flytande och dynamiska tvåspråkiga metoder som är närvarande i dagens klassrum och att språk borde uppfattas som ett enhetligt system som interagerar i huvudet på två- och flerspråkiga elever. De menar att dessa typer av metoder kan tillåta nyanlända elever som ska bli två- eller flerspråkiga att använda sig av hela sin språkliga repertoar genom att växla fram och tillbaka från ena språket till det andra. De påstår att om dessa elever inte tillåts använda hela sin språkliga repertoar kan det betyda att de blir orättvist missgynnade. Om dessa elever får chansen att använda sig av språk som de behärskar kan de på så vis sätt visa sina kunskaper och färdigheter vid ett provtillfälle. Lopez et al. (2017, s. 4) skriver återigen att translanguaging är ett flexibelt sätt att bedöma nyanlända elever och ge dem möjligheten att använda sig av komplexa och flytande diskursiva metoder för att bevisa sina kunskaper och färdigheter. De menar att för att kunna inkorporera translanguaging i bedömningen kan man använda sig av två olika principer. Den ena handlar om möjligheten för de nyanlända eleverna att använda sig av sina språkliga repertoarer, och den andra handlar om möjligheten för interaktion mellan elev-elev eller elev-lärare för att skapa ett utrymme för interaktiva stunder för translanguaging i bedömningen eller i klassrummets miljö.
2.2 Begrepp
Translanguaging
Nationellt Centrum för svenska som andraspråk (NC, 2019) skriver
att translanguaging handlar om att på ett medvetet sätt använda elevers flerspråkighet som en resurs i lärande och undervisning. Termen translanguaging har utvecklats och vidgats av många forskare och därför finns det små skillnader mellan var och en av dessa forskares definitioner av vad translanguaging innebär. Begreppet är dock byggt på idéer om språk och flerspråkighet. Enligt Garcia och Wei (2014, s.34) är translanguaging något som går bortom tanken om två språk. Författarna belyser att translanguaging handlar om nya språkliga praktiker som åskådliggör komplexiteten i utbyten av språk mellan människor med olika historier.
”…ett begrepp som utgår ifrån antagandet att tvåspråkiga personers språkliga praktiker istället bör ses som en gemensam språklig repertoar med drag som socialt har konstruerats som tillhörande två separata språk.” (Garcia och Wei, 2014, s.19)
6
Enligt Kaya (2016, 53) har tidigare forskning kring tvåspråkighet, flerspråkighet och andraspråksutveckling blivit uppdelad mellan förstaspråk, andraspråk och främmandespråk. Persson (2016, s.43) påpekar att translanguaging är ett ämne som man talar alltmer om en term som ibland har använts i Sverige är korsspråkande. Termen utgår från att flerspråkighet ses som en norm och att en individs alla språk är delar av en och samma helhet.
En individ som är tvåspråkig är alltså inte två enspråkiga individer i en och samma kropp, varje nytt språk en individ lär sig växer i ett slags ömsesidigt förhållande till de språken denna individ redan behärskar eller använder sig av i sin vardag (Kaya,2016, s. 53).
I vår uppsats använder vi oss av begreppet translanguaging utifrån Garcia och Weis
definition, eftersom vi har mött deras arbete hos olika andra författare som skriver om ämnet.
Tvåspråkighet och flerspråkighet
Begreppet flerspråkighet har genom åren fått olika definitioner, år 1956 definierades termen som ett övergripande begrepp som omfattade människor med olika språkkunskaper och det enda gemensamma mellan dessa människor skulle då vara att de inte är enspråkiga (Garcia och Wei, 2014, s. 31). Termen tvåspråkig har följaktligen kommit till användning när man beskriver en person som har kunskap om och använder två olika språk som är autonoma från varandra. Termen flerspråkig används då i sin tur om personer som har kunskap om eller använder sig av fler än två språk. Oavsett definitionen av dessa begrepp delar de något gemensamt, de hänvisar till en pluralitet av autonoma språk.
Garcia och Wei (2014, s. 33) förklarar att Cummins menar att tvåspråkigas kunskaper inom två olika språk lagras inte på separata ställen i hjärnan, utan kunskaper inom respektive språk är inte oberoende av de andra. Begreppet gemensam underliggande förmåga beskrivs med hjälp av en bild av två isberg, men som under ytan sitter ihop, träder fram. Topparna beskriver olika fenomen såsom form och ljud och skiljer språken åt på det ytliga planet, men under dessa ser man den gemensamma språkliga förmågan som finns inom en kunskapsbas. Utifrån begreppet argumenterar Cummins för att om strukturella elementen hos två olika språk skulle se olika ut på ytan så finns det ett kognitivt ömsesidigt beroende som gör överföringen av språkliga praktiker möjligt.
Flerspråkighet beskrivs som en rik källa till kreativitet och kritik, då det innebär spänningar, konflikter, skillnader och konkurrens på ett antal områden såsom ideologier, praktiker och
7
riktlinjer samt historiska eller samtida sammanhang (Garcia och Wei, 2014, s. 47). I det här fallet har vi valt att använda oss av Cummins definition av begreppet gestaltade i Garcia och Wei (2014, s.33).
Sociokulturellt perspektiv och den närmsta utvecklingszonen
Säljö (2015, s. 89) beskriver det talade språket som nyckeln till kunskapsutveckling sedan jorden började befolkas av Homo Sapiens. Med hjälp av kommunikation av erfarenheter kan sociala eller kollektiva minnen byggas som resurs för en grupp eller ett samhälle. Han menar att man kan utveckla olika typer av tekniker för att bevara dessa språkligt formulerade kunskaper och erfarenheter som i sin tur kan vara en utgångspunkt för lärande för nya generationer.
Det sociokulturella perspektivet har sina rötter i den ryske psykologen Lev
S. Vygotskjs utvecklingspsykologi. Utgångspunkten för hans teori, som avgör hur man ser på lärande, är att en människans förmågor inte bestäms av hennes biologiska förutsättningar, utan att människan kan utvecklas och använda sig av redskap. Vygotskji menade att det viktigaste redskapet är det mänskliga språket (s.93) Genom språket kan vi beskriva, tolka och analysera vår omgivning på olika sätt (Säljö, 2015, s.94). Huvudtemat i hans teorier är
betydelsen av kulturen och den sociala interaktionen mellan människor för att främja deras intellektuella, emotionella och övriga utveckling (Williams, 2006, s. 40). Vygotskjs teori handlar om idén att barn som får handledning av vuxna eller mer kunniga kamrater ges den bästa möjligheten för lärande. Detta på grund av att kan barn hjälpa och utmana varandra att använda mer komplexa ansatser. Enligt Vygotskjs teori är nyckeln till socialt lärande
förmågan att efterlikna och utveckla sina högre mentala funktioner, han betonar att en stor del av det vi lär oss, lär vi oss av andra.
Kaya (2016, s. 57) belyser att inom den sociokulturella teorin spelar interaktionen en stor roll för lärandet och språkutvecklingen. Det är grundläggande att interaktionen är mellan en person som kan lite mer och en som kan lite mindre. Författaren menar att klyftan mellan vad en person kan göra själv på egen hand och vad en person kunde göra med hjälp och stöttning av någon annan kallades av Vygotskji för den närmaste utvecklingszonen.
Kaya (2016, s. 58) lyfter fram att den hjälp som den personen som är mer kompetent kan erbjuda kallas för stöttning. Detta begrepp syftar på en tillfällig men nödvändig hjälp som
8
läraren erbjuder. Eftersom eleverna som är i processen att lära sig svenska ska även lära sig ämneskunskaper parallellt menar Kaya att stöttningen kan användas som en bro som binder samman det talade vardagsspråket och det som anses vara det mer avancerade skolspråket. Författaren belyser att det är viktigt att ha i åtanke när man undervisar nyanlända elever att de har ett mer utvecklat vardagsspråk på sina modersmål än på svenska. Därför ska man ta hänsyn till detta när broar mellan vardagsspråk och skolspråk byggs i undervisningen.
Elever i processen att lära sig svenska som andraspråk och nyanlända elever
Elever i processen att lära sig svenska som andraspråk är ett begrepp som vi har skapat själva
inför detta arbete, därför att vi ville vidga gränserna för vilka individer kan anses tillhöra denna grupp vid intervjuer och enkäter. Enligt vår erfarenhet associerar man ordet nyanländ till en individ som inte kan det svenska språket. Vi har fått den uppfattningen eftersom de intervjuade lärarna har enbart berättat om sina erfarenheter med elever som nyligen har börjat i den svenska skolan och därmed inte behärskar det svenska språket.
Emellertid förklarar Persson (2016, s. 14) att med nyanländ elev avses den som har varit bosatt i ett annat land och som numera är bosatt i Sverige. En nyanländ elev kan också vara en individ som är bosatt i Sverige och som har påbörjat sin utbildning i landet efter
höstterminens start på samma kalenderår som hen fyller sju år. Då räknas denna individ som en nyanländ elev i fyra år. Kaya (2016, s. 23) påpekar då att definitionen utgår ifrån när eleven började i svensk skola och inte om ankomstdatum till Sverige. Vi använde oss av begreppet elever i processen att lära sig svenska som andraspråk i syfte att lärare som har elever som inte längre anses vara nyanlända, enligt den tidigare nämnd definition, skulle kunna delta i vår undersökning.
I Skolförordning (SFS 2011:185 5 kap, 14 §) står följande angående undervisning för de elever som vi tar hänsyn till i vår undersökning:
14 § Undervisning i svenska som andraspråk ska, om det behövs, anordnas för 1. elever som har ett annat språk än svenska som modersmål,
2. elever som har svenska som modersmål och som har tagits in från skolor i utlandet, och 3. invandrarelever som har svenska som huvudsakligt umgängesspråk med en
vårdnadshavare.
9
Nationellt Centrum för svenska som andraspråk (NC, 2019) påpekar att elever som undervisas i svenska som andraspråk ska bedömas enligt kursplan och kunskapskrav för det ämnet. NC (2019) skriver att undervisning för dessa elever ska främja deras språkutveckling och ska bygga på tanken att det är ett andraspråk som ska utvecklas och inte ett förstaspråk. Med detta menas att elever med svenska som förstaspråk och elever med svenska som andraspråk inte kan undervisas på samma sätt och sedan bedömas utifrån olika kriterier. Detta med anledning av att då får en del elever ett betyg som är baserat på en undervisning som inte var anpassad för dem.
Vi vill klargöra att begreppet nyanländ elev är en del av den stora gruppen som innefattar elever som är i processen att lära sig svenska som andraspråk, därför använder vi oss av detta begrepp i vår undersökning.
3 METOD
Vi började med att fundera över vilken typ av uppsats vi ville göra. Vi valde då en empirisk studie där vi skulle användas oss av eget insamlat material som bestod av enkäter och intervjuer. Detta med anledning av att flermetodsforskning kan ge en bättre insikt av ett fenomen än att bara användningen av en metod. Vi valde att använda oss av två metoder då Bryman (2018) påpekar att användningen av flermetodsforskning kan stärka studiens
trovärdighet (Bryman, 2018, s. 788). Eftersom syftet är att undersöka lärares erfarenheter av SO-undervisning använde vi oss av två olika metoder för att undersökningen skulle ha mångfald i åsikter.
Som Bryman (2018) beskriver i Samhällsvetenskapliga metoder, vill forskare ibland få två typer av data, vilket i vårt fall passar vår undersökning och dess syfte. Genom kvalitativa data får vi information hur de intervjuade personerna uppfattar sin värld (s. 784). Samtidigt som vi genom enkäter får kvantitativa data som gör det möjligt att utforska frågeställningar som är av betydelse för oss (s. 784).
Vi strävade efter att utforska ett område på två olika sätt. Den kvalitativa undersökningen är ett semistrukturerat sätt att samla in data, där deltagarnas åsikter och svar står i fokus och med stöd av ett strukturerat kvantitativt tillvägagångssätt har vi kunnat studera frågor som är relevanta för vår undersökning. Därför är det kvalitativa empiriska materialet av stor vikt.
10
Frågorna i enkäten och intervjuerna utgick från uppsatsens frågeställningar. Vi utgick även från den fakta och information som vi har hittat i den tidigare forskningen.
3.1 Urval 3.1.1 Intervjuer
Genom bekvämlighetsurvalet lyckades vi boka tre intervjuer med fyra olika verksamma lärare, som har erfarenhet av att undervisa elever i processen att lära sig svenska som
andraspråk inom SO. Dessa lärare undervisar inom lågstadiet F-3. Det innebär att vi använde oss av de objekt som råkade finnas närmast för oss att välja (Bryman, 2011, s. 243).
3.1.2 Enkäter
Vi har även använt oss av bekvämlighetsurvalet inför enkätundersökningen. Genom mejlutskicket fick vi 10 svar i början av vår undersökning. På grund av de få svar letade vi efter olika Facebookgrupper för lärare för att nå ut till flera möjliga respondenter. Gruppernas innehåll var varierande, en grupp fokuserade på SO-ämnena, en annan grupp var en idébank för lärare och en tredje handlade om kooperativt lärande. I dessa grupper skrev vi att vi letade efter lärare som har undervisat elever i processen att lära sig svenska som andraspråk inom SO. Vi kan inte med säkerhet säga i vilka årskurser lärarna som har svarat på vår enkät undervisar i, eftersom grupperna är till för alla lärare oavsett årskurs. Genom
bekvämlighetsurvalet fick vi till slut sammanlagt 92 enkätsvar. 3.2 Material
Den kvantitativa forskningsprocessen och kvalitativa forskningsprocessen liknar varandra, men det finns också en del skillnader. Nedan kommer vi beskriva de olika processerna och hur man går tillväga.
3.1.3 Intervjuer
Enligt Bryman (2018, s. 561) handlar en kvalitativ undersökning om att försöka förstå
människors syn på något. Den kvalitativa forskningen bygger på ett induktivt synsätt, alltså att teorin skapas utifrån de resultat som forskningen har visat. Vi har använt oss av den
kvalitativa metoden för intervjuerna.
Inför den kvalitativa forskningsprocessen formulerade vi olika frågeställningar som utgick ifrån det som vi ville forska på och undersöka (Bryman, 2018, s. 459). I vårt fall är de
generella frågeställningarna translanguaging och dess användning som verktyg för elever som i processen att lära sig svenska som andraspråk att uppnå kunskapskraven för SO.
11
Sedan valde vi plats och undersökningspersoner som hade betydelse för uppsatsen (Bryman, 2018, s. 459). I vårt fall var de undersökningspersonerna verksamma lärare som har erfarenhet av att undervisa elever i processen att lära sig svenska som andra språk, i lågstadiet F-3, i SO. Vi valde att arbeta med semistrukturerade intervjuer och förberedde oss genom att utforma en intervjuguide. Semistrukturerade intervjuer är en flexibel intervjuform, vilken kan leda till att kunskap som tidigare var okänd kan komma fram (Bryman, 2018, s. 563). Bryman (2018, s. 565) beskriver intervjuguiden som en välordnad lista över vilka frågeställningar som ska beröras i en semistrukturerad intervju. Författaren menar att dessa frågor gör det möjligt för forskaren att få information om den intervjuades upplevelser samtidigt som dessa gör det möjligt för intervjuarna att rymma flexibilitet.
Intervjuerna genomfördes i skolan där intervjupersonen arbetar. Båda författarna genomförde intervjun där vi turades om att ställa frågor. Intervjuerna dokumenterades genom att spela in samtalet med hjälp av författarnas mobiltelefoner
3.2.2 Enkäter
Enligt Bryman (2018, s. 215) handlar kvantitativ forskning om att undersöka det mätbara, fokus är på det som kan kvantifieras. Vi har konstruerat en enkät i syfte att samla in kvantitativa data. När vi hade hittat och sammanfattat den tidigare forskningen började vi konstruera enkätfrågor. För att konstruera enkätfrågorna använde vi oss av
Göran Ejlertsson handbok i enkätmetodik (2019) för att dessa skulle bli så tydliga som möjligt för respondenterna att svara på.
Författaren framhäver olika sätt att utforma frågor på bästa sätt, bland annat råder han att man ska undvika dubbla negationer, det är bäst att ställa en fråga åt gången samt att inte ha
omotiverat långa frågor. För att skapa enkäten använde vi oss av programmet Survey & Report. Programmet finns tillgängligt för studenter och personal på universitetet. Vi använde oss av surveyundersökningar online, som enligt Bryman (2018, s. 295) är något att föredra, eftersom det finns många program att använda. I kapitlet bilagor finns enkätfrågorna samt rapporten.
Vi började med att formulera olika frågor utifrån undersökningens syfte och frågeställningar. Vi valde sedan vilken forskningsdesign vi skulle arbeta med. Forskningsdesign
enligt Bryman (2018, s. 71) fungerar som en beskrivning och begränsning av insamlingen och analysen av data. Detta kan exempelvis handla om hur man utifrån de individer som är med i
12
undersökningen kan generalisera (Bryman, 2018, s. 71). Sedan valde vi de olika begreppen som var relevanta att ta med i enkäten med tanke på undersökningens syfte. Detta handlar om något som Bryman (2018, s. 199) beskriver ofta kallas för operationalisering, där forskaren väljer begrepp som är av intresse. Dessa begrepp har vi beskrivit i kapitel två.
Vi valde att göra surveyundersökningar, platsen där undersökningen genomförs är ingen fysisk plats, utan på nätet. Vårt val av respondenter var till en början en avgränsad grupp med lärare men eftersom antalet svar var otillräckligt ar vi tvungna att vända oss till sociala
medier. Detta betyder att enkätrespondenterna är lärare som är medlemmar i olika
Facebookgrupper för lärare från alla delar av Sverige. Vårt undersökningsinstrument blev en surveydesign i form av enkäterna. Efter att vi ansåg att vi hade fått tillräckligt med svar stängde vi enkäten så att inga fler svar skulle komma in. Programmet Survey & Report samanställde resultatet i en rapport, detta redovisades i form av stapeldiagram. (Se bilaga 2) Med hjälp av diagrammen kunde vi tolka och analysera den data som vi fick in.
Med hjälp av data gjorde vi en tolkning av resultaten från analysen. Det är här som
forskningsresultaten uppenbaras. Genom det insamlade data fick vi material som skulle bidra till att kunna svara på arbetets frågeställningar. I resultatredovisningen använder vi oss av svarsandelar.
3.2.1 Etiska överväganden
Vi som forskare är medvetna om att det finns etiska principer och riktlinjer som vi måste följa. Därför har vi gjort olika etiska överväganden inför vår enkätundersökning samt våra intervjuer.
Det första vi tänkte på var att vi skulle informera rektorerna om den aktuella undersökningen samt dess syfte. Detta gjorde vi också för att rektorerna skulle vara medvetna om att vi hade önskemål att kontakta lärarna i deras skola. Rektorerna hade då i sin tur möjlighet att tacka nej till lärarnas medverkan och på så sätt uppfyllde vi kraven om frivillighet och samtycke.
Vi bestämde att enkätens framsida skulle informera om att deltagarna kunde ta tillbaka sitt samtycke och sina svar när som helst. Vi förtydligade också att svaren skulle bara användas i forskningssyfte till vår uppsats då enkäten är tidsbegränsad och det insamlade materialet, data,
13
raderas efter en viss tidperiod. Vi informerade också om att deras medverkan skulle behandlas konfidentiellt eftersom alla deltagare skulle vara anonyma.
Inför intervjuerna informerade vi deltagarna om syftet med vår undersökning. Vi förklarade att deras medverkan var frivillig och att de hade rätt att hoppa av om de så önskade utan att behöva ange skäl för detta. Vi meddelade dem att deras uppgifter skulle behandlas med största möjliga konfidentialitet och att deras svar skulle endast användas för forskningsändamålet. Innan vi började ställa våra frågor frågade vi deltagarna om vi kunde spela in intervjun. På så sätt har vi följt de etiska principer och riktlinjer som Bryman betonar i boken
Samhällsvetenskapliga metoder (2018, s. 170).
Vi har även tagit hänsyn till Dataskyddsförordningen (GDPR) som enligt Datainspektionen (2020) gäller i hela EU och har som mål att skapa en enhetligt och jämngod nivå för skyddet av personuppgifter. Detta har följts genom att sätta ett tydligt ändamål på våra enkäter, dokumentera samtycke, förmedla att deltagandet är frivilligt och att det kan tas tillbaka.
3.3 Analysmetoder
I följande avsnitt kommer vi beskriva tillvägagångssätt och de metoder vi har använt för att analysera vår empiriska data
3.3.1 Analysmetoder Intervjuer
För att vidare analysera datamaterialet tolkar vi data. Vi använde oss av IPA-metoden, vilket står för Interpretative Phenomenological Analysis (Fejes & Thornberg, 2019, s. 165). Denna metod handlar om att försöka få personens uppfattning av världen, vidare menar Fejes och Thornberg (2019, s. 166) att man till största del ska ha ett inifrånperspektiv i en sådan stor sträckning som möjligt. Forskare som vill undersöka och försöka förstå personers tankar och känslor om vardagliga och särskilda händelser i livet, gynnas av att använda IPA-metoden. Vi valde IPA-metoden för att ha möjligheten att undersöka lärares erfarenheter
av translanguaging i skolan med hjälp av semistrukturerade intervjuer.
Vi transkriberar och analyserar intervjuerna. I marginalerna antecknade vi saker man kommer att tänka på när man läser och även teman. Sedan identifierar vi teman, vilket innebär att texten läses igen och delas in i olika teman. Dessa teman får sina namn från vad texten handlar om, dess kontext. Många teman kan finnas i en intervju nästan uppåt 30 stycken kan man hitta (Fejes och Thornberg, 2019, s. 170). Vi hittade 12 teman som handlade om
14
följande: insikter, undervisning, arbetssätt, erfarenheter, utbildning, bakgrund, samverkan, kunskapskrav, translanguaging, åsikter, önskemål och tankar.
Därefter placerar vi teman i olika kluster. De olika temana som hamnar i samma kluster kan vara för att de har gemensamma drag (Fejes och Thornberg, 2019, s. 171). I detta fall har vi valt att använda oss av två kluster, där kluster ett har som huvudtema “Lärarnas verklighet” och som innehåller mindre teman såsom erfarenheter, arbetssätt, samverkan och stöd. Kluster två har i sin tur som “Reflektioner” som huvudtema och som innehåller mindre teman såsom synsätt, önskemål, åsikter, kunskapskrav och translanguaging.
Vi gör en översiktstabell som innefattar en summering av alla kluster och de teman som dessa innefattar. I varje kluster finns exempel på det som intervjupersonerna har sagt i form av citat som illustrerar varje kluster Tabellen ger en tydlig och överskådlig bild av fenomenet som undersökts, vilket betyder att några av de beskrivande teman som fångades kommer att exkluderas (Fejes & Thornberg,2019, s. 172).
3.3.2 Analysmetoder Enkät
Vi valde att analysera det kvantitativa data genom att göra en univariat analys. Detta bestämdes redan vid utformningen av enkäten och innan vi samlade in data. Detta
eftersom Bryman (2018, s. 411) belyser att man inte ska vänta med att bestämma hur analysen ska göras, utan redan tidigt i processen ska vi vara medvetna om vilka tekniker vi ska använda oss av. Bryman (2018, s. 405) menar att man inte kan tillämpa vilken teknik som helst på alla variabler, utan att man ska skapa egna variabler genom undersökningen och se till att
teknikerna vi väljer passar dessa. Alltså, det är viktigt att man känner sig säker på hur de olika typerna av variabler ska klassificeras. En univariat analys innebär analysen av en variabel i taget. Därför valde vi att använda oss av diagram metoden, som enligt Bryman (2018, s. 411) är en av de vanligaste metoderna för att beskriva kvantitativa data. Den typen av diagram vi valde att arbeta med är ett stapeldiagram. (Se bilaga 2) Författaren belyser att
stapeldiagrammet är bland de lättaste representationerna att göra om man arbetar med nominal- och ordinalvariabler.
Vi har främst ställt frågor om lärarnas bakgrund, deras bekantskap med translanguaging och eventuella arbete med ämnet, translanguaging, i klassrummet. I nästa kapitel ska vi visa svarsfördelningen med enkla deskriptiva sammanfattningar.
15
3.4 Vetenskaplig kvalitet
I följande avsnitt kommer vi redovisa de begrepp som visar att vår uppsats är av vetenskaplig kvalitet.
Validitet-Validitet är något som refererar till vilken utsträckning den forskningen som genomförs och om metoderna som används verkligen undersöker det som ska undersökas (se Kvale 1989 i Fejes & Thornberg, 2019, s. 275). Därför är frågorna i intervjuguiden anpassade efter syftet med uppsatsen samt våra frågeställningar. Vi valde semistrukturerade intervjuer och genom ett målinriktat urval av respondenter blir forskningen relevant. De lärare som intervjuades, visste vi på förhand, hade erfarenhet av att undervisa elever i processen att lära sig svenska som andraspråk. Detta innebär att det målinriktade urvalet gör vår forskning tillförlitlig. Intervjuguiden lämnades inte ut till lärarna i förhand för att vi ville ha spontana och direkta svar. Detta var något som vi gjorde för att lärarnas svar ska vara äkta och därmed öka graden av validitet och trovärdighet.
Vi har utgått från uppsatsens syfte och våra frågeställningar när vi skapade våra enkätfrågor, dessa är mätinstrumentet. När vi skrev enkäten tänkte vi på att använda oss av en inledande text, något som enligt Ejlertsson (2018, s. 123) kallas för följebrev. Följebrevet beskrev vad vår uppsats handlade om, undersökningsområdet på ett sätt som är förståeligt för de avsedda respondenterna. Vi skrev även att deras deltagande är frivilligt, att de när som helst kan avbryta och att respondenterna är anonyma. Vidare var våra enkätfrågor formulerade på ett begripligt sätt och inte hade flera frågor i samma fråga, detta för att inte förvirra respondenten. På så sätt har vi arbetat för att uppnått en hög grad av validitet i den kvantitativa
undersökningen.
Reliabilitet-Reliabilitet handlar däremot om pålitligheten hos måtten (Bryman, 2018, s. 207). Vi har på ett tydligt och detaljerat sätt beskrivit hur vi har gått tillväga, i metodavsnittet och analysen, i vår kvalitativa undersökning. Vi har motiverat val vi har gjort med stöd av relevant litteratur. Vi beskriver även hur vi har hanterat det insamlade data, vilket är ett till kriterium som visar på att reliabilitet finns i vår undersökning. Vi beskriver också hur kontakten med lärarna för intervjuerna såg ut.
För att uppnå en hög grad av reliabilitet i vår kvantitativa forskning så har vi varit transparanta genom att på ett tydligt sätt beskrivit hur vi har gått tillväga med vår
16
stöd av relevant litteratur. Vi beskriver även hur vi har hanterat insamlade data, vilket är ett till kriterium som visar på att reliabilitet finns i vår undersökning.
Generaliserbarhet- Generaliserbarhet handlar om till vilken grad resultatet från studien kan tillämpas på andra individer. Generalisering ställer frågor om hur, var, när och för vilka individer kan resultatet på forskningen vara användbara, belyser Fejes & Thornberg (2019, s. 287). På grund av vårt urval kan vår undersökning inte generaliseras till en hel population. Vi står bakom valet av det målinriktade urvalet eftersom det var det optimala för att kunna besvara våra frågeställningar, men vi är medvetna om att det kan finnas brister med den typen av urval för kvalitativa intervjuer.
Bryman (2018, s. 244) påpekar att på grund av bekvämlighetsurvalet är det omöjligt att kunna generalisera svaren på enkätundersökningen eftersom respondenterna till våra enkäter inte representerar hela lärarkåren. Detta betyder dock inte att vår undersökning inte kan godtas, eftersom vi trots allt har fått svar från lärare runt om i Sverige.
4 RESULTATREDOVISNING
I följande avsnitt ska innehållet av de semistrukturerade intervjuerna samt svaren på enkäterna redovisas. I resultatredovisningen kommer fokus riktas på det kvalitativa empiriska materialet eftersom det är av störst betydelse och väger tyngst. Efter vi har presenterat resultaten ska dessa analyseras och kommenteras.
4.1 Resultatredovisning av det empiriska materialet
Dessa intervjuer har genomförts under tre olika tillfällen på tre olika skolor och med fyra olika lärare. För att beskydda deras anonymitet har vi valt att kalla dem för Lärare A, Lärare B, Lärare C och Lärare D. Samt att vi kallar deras skolor för Skola 1, Skola 2 och Skola 3. Vi kallar intervjupersonerna för Lärare A, B, C och D för att deras identitet ska förbli
könsneutralt, därför valde vi bokstäver istället för namn. De intervjuade lärare undervisar i lågstadiet F-3.
17
Genom att ställa bakgrundsfrågor i början av intervjuerna kunde vi raskt få en blick på hur ovanligt ordet translanguaging är i dessa lärares skolor. Några av lärarna uttryckte dock efter att vi hade förklarat innebörden av begreppet att de inte hade hört just den termen, vilket vi tolkar som att syftet med translanguaging är ändå något de har hört talas om.
I enkätundersökningen var bekantskapen med begreppet större. Av de 92 respondenterna, kände 65 % till begreppet. Vi vill också påpeka att urvalet av enkätrespondenter innefattar olika lärargrupper som undervisar i olika årskurser, så deras svar kan inte generaliseras till bara gruppen F-3.
De intervjuade lärarna uttryckte att translanguaging inte har varit något som de har mött under utbildningen, därför att de flesta, förutom, Lärare C, har gått lärarutbildning för minst femton år sedan och att på den tiden var translanguaging inte något som introducerades för dem eller diskuterades.
Ja det jag minns det var ju längesen. Så det här ordet fanns inte då, nä det var ingenting vi diskuterade (Intervjuperson D).
Inte heller i enkätstudien var det en särskilt stor andel som kommit i kontakt med begreppet translanguaging under lärarutbildningen.
Multikulturalitet i skolorna som de har undervisat i var också av intresse därför att vår uppsats har som fokus två- eller flerspråkiga klassrum. Lärare D uttryckte att hen inte hade haft många, om ens någon elev med utländsk bakgrund förrän hen hade börjat jobba på Skola 3, där hen har arbetat i tre år efter att ha varit en verksam lärare i ungefär tjugo år.
(Intervjuperson D, 7 oktober, 2020). En annan lärare, Lärare A, berättade om sina erfarenheter om hur det såg ut förr i tiden jämfört med hur det ser ut idag. Hen förklarade att även fast hen hade svenska som andraspråk i hens utbildning var det mycket lättare i början när några enstaka elever som hade svenska som andraspråk togs emot.
Idag har antalet elever som tas emot ökat, samtidigt som andra faktorer såsom
normöverskridande beteende och elevers särskilda behov gör att det uppstår en konkurrens mellan de som är läs- och skrivsvaga och agerande. Detta leder till att resurserna går till dessa elever och mindre till elever som behöver språkstöd (Intervjuperson A, 26 september, 2020). Frågan om multikulturalitet ger utrymmet till olika typer av svar eftersom det handlar om ens upplevelse av omgivningen man är i samt att mångfalden ser olika ut beroende på var i
18
Sverige man befinner sig i. Det enkätundersökningen visar är att den största delen av respondenterna upplever sina skolor som multikulturella till mindre än 50%, medan den minsta andelen respondenterna upplevde att deras skolor inte alls var kulturella. (Se bilaga 2) För alla intervjuade lärare ser det olika ut när det gäller erfarenheter av att undervisa elever i processen att lära sig svenska som andraspråk. Lärare B berättar att hen till exempel haft en elev från Kanada som lärde sig svenska under ett år. Hen märkte att denna elev hade lättare att lära sig språket eftersom grammatiken mellan svenska och engelska ändå hade några likheter och att denna elev redan behärskade två språk.
Lärare A berättade att hen fick en elev från Island och att kommunikationen i början skedde med mycket gester, bilder och användningen av det engelska språket när det behövdes. Lärare A upplevde att det var svårt att använda sig av elevens modersmål som resurs därför att hen inte kunde språket och att modersmålsundervisningen av elevens språk skedde bara online med anledning att det inte finns många isländska modersmålslärare. Detta ledde till att Lärare A inte kunde samarbeta med modersmålsläraren (Intervjuperson A, 26 september, 2020).
Det var ju när vi hade hon lilla isländska flickan så kanske vi till och med fick googla på något ibland när vi kände bara nej jag kan inte förklara upplägget, så fick hon läsa på (Lärare A).
Lärare C och D uttryckte att i deras skola har de flesta av deras elever ett annat språk än svenska som modersmål. Detta innebär dock inte att alla dessa elever är i processen att lära sig svenska som andraspråk, eftersom en stor del är födda i Sverige. (Intervjuperson C & Intervjuperson D, 7 oktober, 2020).
Stöd och samverkan
Stöd för lärare som har nyanlända elever eller elever i processen att lära sig svenska som andraspråk ser olika ut i olika skolor. I vår kvalitativa analys framgår det tydligt att det finns en stor skillnad mellan Skola 1 och Skola 2 och 3. Lärare A, som tillhör Skola 1, upplever att det inte finns någon hjälp eller stöd för dessa elever. Det finns en brist på hemspråkslärare och på grund av det upplever hen att eleverna i processen att lära sig svenska som andraspråk har blivit mer utsatta i sin position att komma direkt in i klassen. (Intervjuperson A, 26 september, 2020).
Det finns ingen extra hjälp eller stöd, inte deras, något hemspråkslärare är också minimalt så att barnet i sig har blivit mer utsatt i sin position att komma direkt och ibland så menar en del på att
19
det är bättre att språkbadas, så här liksom att höra svenska runt omkring sig. Men sen är det ju också ett ekonomiskt beslut att det är billigare att bara ha dem ute i klasserna direkt (Lärare A).
Så är dock inte fallet i de andra två skolorna, Skola 2 och 3. Genom intervjuerna framgår det tydligt att lärarna i dessa skolor får stöd av både studiehandledare och hemspråkslärare. En av skolorna har till och med möjligheten att ta hjälp av sin flerspråkiga personal när det uppstår språkhinder.
Jag har till exempel fått, om jag har fått en elev som inte har varit i Sverige så länge eller precis kommit, så här har vi haft studiehandledare, lite som en modersmålavdelning (Lärare B). Detta är som en stor fördel eftersom språkhinder är oftast det huvudsakliga problemet när det gäller samverkan mellan lärare och vårdnadshavare. Lärarnas uttalanden visar att kontakten är oftast bra mellan dem men att språket är ett ständigt hinder. Lärare A menar att detta problem påverkar i sin tur nyanlända elever som lär sig språket snabbare än sina föräldrar och därför har svårt att få kunskapsstöd hemifrån. Lärare B uttrycker att det är grundläggande att ha en bra kontakt med vårdnadshavarna eftersom det är något som förmedlar trygghet. Hen belyser att på det sättet behöver inte eleven vara den som bär all information hem till vårdnadshavarna och känna sig orolig över det ansvaret. Emellertid är inte språket den enda påverkande faktorn när det gäller elevers prestationer i skolan. Lärare C och D menar att vårdnadshavarnas
utbildning har mycket att göra med hur elever presterar i skolan, invandrare som svenskfödda, de hävdar att det syns tydligt på barnen om vårdnadshavarna är engagerade och bryr sig om skolan.
Arbetssätt för att följa kursplanen och uppnå kunskapskraven i SO
Den typ av stöd som dessa lärare använder sig mest av är bildstöd. De uttrycker vikten av användningen av bilder i undervisningen av dessa elever. Lärare A nämner Widget Online som verktyg för bildstöd, däremot påpekar hen att det kräver mycket av lärarens planeringstid. Hen använder sig också av material som innehåller texter på enkel svenska så att det
tillsammans med bildstödet komplimenterar varandra (Intervjuperson A, 26 september, 2020). Förutom bildstöd använder Lärare B Skolverkets modul som heter “Från vardagsspråk till ämnesspråk” som handlar om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, vilket är något som hen försöker implementera i sin undervisning. Samtidigt finns möjligheten att samarbeta med en studiehandledare, så att dessa elever får chansen att gå igenom en ny text eller begrepp inför lärarens genomgång med hela klassen.
20
I Lärare C och Ds fall är samarbete med studiehandledare också en möjlighet inför
introduktionen av ett nytt område. Då har eleverna fått möjligheten att gå igenom begrepp och det som lektionen sedan kommer att handla om, detta för att de ska få en chans till
förförståelse. De uttrycker att användningen av bildstöd varierar beroende på hur abstrakt ett ämne är (Intervjuperson C & Intervjuperson D, 7 oktober, 2020).
När det gäller kursplanen och kunskapskraven i SO uttrycker lärarna att utmaningen är stor. Lärare A menar att det konkurrerar med andra elevers behov och att prioriteringen ligger mer på andra ämnen som svenska och matematik. För att dessa elever ska kunna uppnå
kunskapskraven arbetar Lärare A med bildstöd, förenklingar och muntlig respons, det sistnämnda är något som hen tycker är viktigt för att elever ska kunna visa sina kunskaper. Lärare B framhäver att SO- ämnen handlar mycket om att läsa texter, reflektera, samarbeta med andra grupper och att genom diskussioner mellan elever och att de får jobba ihop blir det enklare för dem. Precis som Lärare A, tycker resterande intervjupersoner att eleverna ska få möjligheter att visa vad de kan på andra sätt än bara skriftligt i syfte att uppnå
kunskapskraven inom SO.
Men absolut det kan det väl. Det finns ju inget krav på att man måste skriva kan man uttrycka sig likväl så kan man ju bli godkänd och om man uttrycker sig på ett annat språk men ser att eleven har fått förstått så varför inte. Så kan dom ju absolut få göra det (Lärare D).
I sin tur påpekar Lärare C och D att det är svårt att hinna med allt. Detta på grund av att i vissa områden behöver man jobba med begrepp som elever med svensk bakgrund redan har. De uttrycker att de inte gör en stor skillnad mer än att anpassa när eleverna inte förstår som ett sätt att stöta dessa elever för att dem ska uppnå kunskapskraven. De arbetar med
studiehandledaren, upprepar och repeterar det som eleverna inte har förstått samt gör mycket tillsammans såsom att rita, prata och läsa. Lärarna tycker att translanguaging kan vara ett bra arbetssätt att stödja elever i processen att lära sig svensk som andra språk i SO. Däremot finns det olika faktorer som påverkar möjligheten till att kunna utföra det i dagens klassrum.
Faktorerna kan till exempel vara mognadsnivå inom åldersgruppen, behovet av att kunna elevens språk eller elevens brist på läs- och skrivförmåga på modersmålet.
Genom enkätundersökningen kan vi se att mer än 40 % av respondenterna använder av translanguaging beroende på lektionens innehåll. Detta visar att en stor del av respondenterna använder sig av translanguaging som arbetssätt i undervisningen av SO. Vi vill förtydliga att
21
de som valde att svara på vår enkät troligtvis redan har kunskaper inom ämnet translanguaging. Därför kan detta påverka enkätsvaren.
Det sociokulturella perspektivet och translanguaging
Enligt lärare B är det sociokulturella perspektivet ett användbart perspektiv inom
undervisningen av elever i processen att lära sig svenska som andraspråk. Hen menar att det gör skillnad om en elev pratar med en annan elev och jobbar med hjälp av att använda sig av språket på olika sätt för att kunna uttrycka sig, än om samarbetet skulle bara ske mellan läraren och eleven. Den proximala utvecklingszonen är något hen tar hänsyn till för att hålla koll på vad det är som händer i klassrummet gällande utveckling. Det är viktigt att man ser individen och inte bara gruppen som helhet.
Lärare D håller med att alla elever utvecklas i olika takt, men att i slutändan är det ändå kunskapskrav som de ska uppnå i trean som hen har som grund. Alltså hen förmedlar blandade känslor angående den proximala utvecklingszonen och bedömning. Lärare C uttrycker att det är viktigt att vara medveten om att man ska undvika att förenkla för mycket, att läraren ändå ska utmana eleven i sin utveckling. Hen påpekar att det också finns en skillnad på förväntningar beroende på elevens situation. Lärare C menar då att om hen skulle få en elev i början på vårterminen som kommer helt ny till Sverige, hade den eleven inte fått samma krav som en elev som har varit med från början i årskurs ett, till exempel. Då får läraren anpassa sina krav, menar hen. Lärare D påpekar att det också finns elever som
utvecklas otroligt fort, medan andra elever har svårigheter så det i sig blir också en utmaning. Lärare C tillägger återigen att det handlar mycket om föräldrarna och hur pass driftiga de är.
När det gäller translanguaging som arbetssätt i klassrummet upplever lärarna att det bara finns fördelar med det. Lärare A uttrycker att när det gäller användningen av translanguaging så är det grundläggande att det ger alla elever någonting. Det är viktigt att eleverna är så pass mogna så att dem kan använda sig av det. Hen påpekar att det kan vara något med stegrande ålder på elevgrupperna, som kan bidra att det utförs på ett bra sätt.
Ja det gäller ju att det ger alla elever någonting då och att barnen är så pass mogna också då man kan använda sig av det. Det känns som att det kanske har lite med stegrande ålder på
elevgrupperna också då att kunna utföra det bra (Lärare A).
22
Lärare B lyfter fram att för att kunna använda translanguaging i undervisningen av dessa elever skulle det underlätta att ha möjligheten att ägna mer tid åt att få kunskaper inom ämnet för att kunna synliggöra att det är bra att använda sig av olika språk i klassrummet. Detta ser vi också i enkätundersökningen där mer än 60 % tycker att translanguaging är ett användbart arbetssätt och skulle kunna tänka sig att använda det i ett flerspråkigt klassrum. Även fast nästan alla respondenter är öppna för idén om användningen av translanguaging är det samtidigt en liten del som motsvarar ungefär 2 % som inte tycker det.
Lärare C (Intervjuperson C, 7 oktober, 2020) hävdar att eftersom hen arbetar med de lägre åldrarna att många av dessa elever, även de som är födda i Sverige oftast inte kan skriva på sitt modersmål. En del kan göra det men lite knaggligt. Därför anser hen att när de är äldre och kan skriva så kan det användas som stöd. Hen belyser att man kan använda eleverna som resurs till varandra, genom att elever som talar samma språk jobbar tillsammans eller sitter och diskuterar på det språket. Lärare C tycker även att det går bra om en elev behöver hjälp att uttrycka sig, kan en annan elev hjälpa till och översätta till svenska.
Så därför tycker jag att när de är äldre och kan skriva på, jag menar har de arabiska som modersmål och kan skriva på arabiska då kan man använda det som lite hjälp eller man kanske har nån fritidspedagog som pratar arabiska och som kan skriva och man kan använda de som resurser, så på det sättet kan det vara lite svårare men jag tycker har man personal runt omkring sig som är två språkiga så kan man ju använda de till att förklara (Lärare C).
Lärarnas önskemål
Under intervjuerna kom det fram olika typer av önskemål från de intervjuade lärare. Dessa framkom speciellt från Lärare A som berättade att förut var det nästan obligatoriskt att de första veckorna som en nyanländ elev blev placerad ute i grundskolan, skulle den eleven ha en tolk med sig. Hen understryker att det är en kostnadsfråga, så det har försvunnit helt. Lärare A tycker att det vore en otrolig fördel om en nyanländ fick ha en tolk med sig de första två veckorna så att tolken kan förklara allting runt kapprummet, rasterna, musiken, slöjd, idrotten då dessa aspekter kan upplevas som något annorlunda av dessa elever. Lärare A tycker också att genom att eleven har en tolk med sig kan hen få en förförståelse för ämnet som berörs i klassrummet. Gällande kunskapskraven uttrycker hen en önskan om när en av dessa elever inte blir godkänd, att det åtgärder tas på en gång genom att sätta in extra resurser. Idag känns resurserna otillräckliga när det gäller stöd för dessa elever eftersom det ändå blir inom klassens ram att läraren som står ensam ska hjälpa alla.
23
…Så det är väl det som man ibland kanske skulle önskat att med de första veckorna hade (eleven) någon med sig, en person som kunde barnets bashemspråk så att han kunde börja introducera och då skulle man ju kunna berätta om ämnet på hemspråket först. Då har man lite förståelse, och sedan kommer man in i klassrummet på det som sägs på svenska, då fast med ämnet, så att det vore det optimala (Lärare A).
Angående translanguaging önskar Lärare B (Intervjuperson B, 6 oktober, 2020) att hen hade mer kunskaper om detta. Hen uttrycker en vilja och behov att veta mer eller kunna läsa relevant litteratur som berör ämnet.
Ja, kanske ha mer om man tänker jag som är lite så här, inte läst så mycket skulle verkligen kanske behöva veta mer om det och läsa teorier och hitta bra sätt och vad som funkar och ha kanske lite systematik i det här, så att jag, för att göra det rätt (Lärare B).
Gällande kursplanen för SO önskar Lärare B att hen skulle vilja öka den praktiska delen. Hen menar att språkutvecklingen kan gynnas av att jobba praktiskt, hen påpekar att även alla andra elever kan positivt påverkas av detta.
Lärare D uttrycker att hen hade velat ta bort SO i ettan, eftersom det tar en stor del av
undervisningen. Hen menar då att det hade varit gynnsamt att kunna ha mer tid till matematik och svenska för att kunna lägga större fokus på det. Lärare D påpekar att det finns viktiga delar inom SO såsom värdegrund och hur man är en bra kompis och att det självklart också ska lyftas i undervisningen oavsett. Lärare C håller med, hen menar att de delarna inom SO som känns mindre viktiga kan tas upp sedan i tvåan, för att i ettan kunna fokusera på språket och matematik.
Ja, jag har ju tänkt att helst skulle jag vilja ta bort SO i ettan men det gäller överlag, men det tar så stor del so helst skulle jag vilja ha matte och svenska och lägga större fokus på det och sen kan man ju ta upp, det finns ju viktiga delar absolut i SO som värdegrund och hur man ska vara en bra kompis. Det tycker jag inte att vi ska ta bort och naturen att vara ute i den och prata om årstider och så där… (Lärare D)
Önskan om mer kunskap om translanguaging speglar sig även i enkätundersökningen där 63 % av respondenterna uttrycker att translanguaging kan vara ett bra arbetssätt att stödja elever som är i processen att lära sig svenska som andra språk att uppnå kunskapskraven i SO ämnen. Dock skulle de 63 % vilja ha mer kunskap om ämnet.
24
Analytiska kommentarer till resultat av det empiriska materialet
Redovisningen av resultatet från intervjuerna visar blandade åsikter och erfarenheter. Däremot innehåller de olika svaren vissa likheter inom tankesättet om translanguaging. Lärarnas
bakgrund visar att translanguaging inte är ett mycket känt begrepp, men att de ändå förstår tanken bakom det. Ingen av lärarna hade hört talas om något liknande under sina utbildningar, förutom Lärare C som hade avslutat sin utbildning för sex år sedan.
Som tidigare nämnt är detta något som stämmer överens med svaren på enkätundersökningen då mer än 80 % svarade att de inte hade fått undervisning om translanguaging på
lärarutbildningen.
Samtidigt visade enkäterna att 65 % av respondenterna kände till begreppet innan deltagandet. Detta kan bero på Sveriges växande multikullturalitet som idag är större än tidigare. Svaren mellan de intervjuade lärarna och enkätrespondentera kan variera på grund av att dom tillhör olika åldersgrupper, deras lärarutbildning har sett olika ut samtidigt som de har varit
verksamma olika länge vilket på grund av den växande multikulturaliteten i Sverige har behovet av nya arbetssätt i sin tur ökat. Lärarna uttryckte att translanguaging kan vara ett bra sätt att stödja elever i processen att lära sig svenska som andraspråk. Lärare A samt C och D uttryckte dock att det kan vara ett arbetssätt som fungerar bättre inom de äldre elevgrupper och lite svårare att använda vid de låga åldrarna som f-3 innebär. Emellertid ville Lärare B få möjligheten att få större kunskap inom ämnet och uttryckte att användningen av elevernas förstaspråk är något som skulle vara till stor nytta inom deras utveckling i skolan.
Språket är en faktor som spelar en stor roll i skolan, det är därför lärarna upplever att det kan vara ett hinder mellan dem och vårdnadshavarna. De menar att samarbetet mellan lärare- vårdnadshavare påverkar elevernas prestationer. Lärare A menar att ibland lär sig eleverna språket fortare än sina föräldrar och då blir det svårt för dessa elever att få kunskapsstöd hemifrån. Lärare C hävdar att föräldrarnas utbildning är också en påverkande faktor, hen tycker att det är synligt på barnet att vissa föräldrar har en högre utbildning samt deras eget intresse och inställning till skolan.
En annan aspekt dessa lärare har gemensamt är sättet de arbetar med dessa elever på. Lärarna använder sig mycket av bildstöd, upprepning, förenklingar och förklaringar när eleven inte förstår. Dessa lärare anpassar sin undervisning utifrån elevens behov och alla delar tanken om att dessa elever inte måste uttrycka sig skriftligt för att kunna visa sina kunskaper, utan att det
25
finns andra sätt. Enkätundersökningen visar att mer än 40% av respondenterna använder sig av det beroende på lektionens innehåll. Detta resultat kan dock påverkats av urvalet av respondenter, på grund av att de som har valt att delta i undersökningen kanske redan är bekanta med translanguaging.
Ytterligare ett gemensamt tankesätt är synen på det sociokulturella perspektivet, alltså att elever lär av varandra. Lärare B påpekar att interaktionen mellan elever skiljer sig från
interaktionen mellan lärare-elev och att genom samarbeten och diskussioner, kan dessa elever utmana varandra och utvecklas med stöd av varandra.
De intervjuade lärarna uttryckte att det bara finns fördelar med translanguaging däremot tycke några att elevernas ålder är en påverkande faktor för att användningen av translanguaging ska vara lyckad. Enkätundersökningen visar att ungefär mer än hälften tycker att det är ett
användbart arbetssätt, 37 % av respondenterna ansåg att det kanske är ett användbart arbetssätt och 2 % av respondenterna tycker inte att translanguaging är ett användbart arbetssätt.
En aspekt som inte ser likadant ut för dessa lärare när det gäller arbetssätt är möjligheten till samarbete med studiehandledare vilket är något som hjälper eleverna att få en förförståelse innan läraren introducerar ämnet i helklass. Lärare A upplever att det inte finns extrastöd för dessa elever i hens skola och önskar att nyanlända elever fick ha med sig en tolk de första två veckorna i skolan.
Avslutningsvis kan vi genom våra intervjuer lyfta fram att dessa lärare tycker att
translanguaging kan vara ett bra arbetssätt att stödja eleverna som ännu inte behärskar det svenska språket att uppnå kunskapskraven i SO. Däremot har vi förstått genom intervjuerna att det finns en mängd krav för att translanguaging ska kunna användas på ett bra sätt.
4.2 Slutsatser
Syftet med vår undersökning var att studera lärares tillvägagångssätt i undervisning i ett flerspråkigt klassrum, med elever som är i processen att lära sig svenska som andraspråk, i SO.Vi ville undersöka translanguagings betydelse i dagens skola, där alltfler elever är flerspråkiga. Vi riktade vårt fokus till SO-undervisning av elever i processen att lära sig svenska som andraspråk. För att undersöka detta använde vi oss av kvantitativa och
26
kvalitativa undersöksmetoder, som gjordes genom enkäter och intervjuer. Med hjälp av dessa ville vi få svar på våra frågeställningar:
Är translanguaging ett känt begrepp bland dagens verksamma lärare?
Det som har framkommit i vår undersökning är att translanguaging är ett känt begrepp bland lärare enligt enkäterna, mer än 60% av enkätrespondenter påstod att de hade hört talas om begreppet innan vår enkät. Däremot var inte translanguaging ett begrepp som de intervjuade lärarna hade hört talas om förut. De kände till innebörden av begreppet, bara inte med den benämningen.
Enkätresultatet visade att respondenterna hade kunskap om translanguaging, dock kan mängden kunskapen inte klargöras, innan deras deltagande i undersökningen. Däremot framkom det att de inte hade fått den kunskapen genom lärarutbildningen, något som också framkommer under de intervjuerna. De intervjuade lärarna, förutom en, uttryckte att det inte var något som diskuterades under tiden de studerade till lärare. Anledningen till att en stor del av respondenterna känner till begreppet kan bero på deras behov att lära sig mer om ämnet. På grund av att samhället idag är multikulturellt och att skolorna har i sin tur blivit
multikulturella och flerspråkiga.
Under intervjun betonar Lärare A att i början av sin karriär, för ungefär tjugo år sedan även om svenska som andraspråk ingick i hens utbildning var inte användningen av nyanlända elevers modersmål som verktyg till lärande något som uppmärksammades på den tiden. Detta visar på hur samhällsförändringar påverkar lärarutbildnings utveckling. Därför kan vi säga att translanguaging kan bli ett vanligare begrepp bland lärare samt ett verktyg för lärande i undervisningen av elever i processen att lära sig svenska som andraspråk för att främja deras språk- och kunskapsutveckling. Däremot finns det en del problematiserande faktorer som translanguaging som arbetssätt kan föra med sig. Dessa berör vi i nästa fråga.
Kan translanguaging vara ett arbetssätt för att stödja elever i processen att lära sig svenska som andra språk att uppnå kunskapskraven i so ämnen? Hur arbetar lärare med dessa
elever?
En annan slutsats som kan dras utifrån vår undersökning är att flera av enkätrespondenterna tycker att translanguaging kan vara ett bra arbetssätt för att stödja elever i processen att lära sig svenska som andraspråk uppnå kunskapskraven i SO. Lärarna som intervjuades uttryckte att det kan vara ett arbetssätt som gynnar dessa elever, dock anser några av dem att det hade
27
varit mer passande hos den äldre årskursen. Med detta menade de att det handlar mycket om mognaden samt elevernas kunskaper inom sina modersmål, alltså att vissa kan varken läsa eller skriva på sitt modersmål.
För att translanguaging ska kunna tillämpas i skolan, tycker de intervjuade lärarna att det skulle behövas stöd från individer som behärskar dessa elevers språk. De menar att för att translanguaging ska kunna utföras på rätt sätt måste språket behärskas av någon som har behörighet för att undervisa. Samtidigt är translanguaging ett obekant begrepp för 30 % av respondenterna och för de intervjuade lärarna. Slutsatsen som dras utifrån dessa svar är att lärare behöver mer kunskap inom ämnet för att kunna implementera det i sin
SO-undervisning. Detta uttrycks av de intervjuade lärarna samt av mer än 60 % av respondenterna som deltog i enkätundersökningen.
Genom att intervjua olika lärare fick vi reda på att de vanligaste arbetssätt i deras SO-undervisning av elever som är i processen att lära sig svenska som andraspråk är bildstöd, samarbete med studiehandledare om möjligt, anpassat material och mycket upprepning. Enkäterna visade att ungefär 40 % av respondenterna använde sig av translanguaging som ett sätt arbeta med dessa elever i SO-undervisningen, beroende på lektionens innehåll.
5. DISKUSSION
De slutsatserna har framkommit i föregående kapitel kommer i detta avsnitt diskuteras och kopplas till teorin, den tidigare forskningen på temat. Vi kommer använda oss av de begrepp som vi har tagit upp i avsnittet tidigare forskning. Sedan ska vi kan diskutera våra slutsatser i ett vidare perspektiv, med förslag på vidare och fortsatt forskning.
5.1 Avslutande diskussioner
Litteraturen om translanguaging problematiserar inte dess användning utan belyser bara fördelarna. Däremot har vi genom undersökningen fått insikt om att det inte är lika lätt i praktiken.
Undersökningen visar att flera av undersökningspersonerna känner till
begreppet translanguaging. Dock kan vi inte veta undersökningspersonernas mängd
kunskaper inom ämnet. Däremot kan vi påstå, utifrån våra intervjuer, att dessa deltagare inte kände till begreppet med just den termen. Detta resonerar även Persson (2016, s. 43) kring, då hon belyser att translanguaging är ett ämne som idag är ett vedertaget begrepp och vidare talar
