Diskussion i ett vidare perspektiv

Vår undersökning utgick från lärarnas syn på ämnet och deras tankar och åsikter. Efter undersökningen har vi hittat fler områden som är möjliga till att genomföra vidare forskning på. För att bredda undersökningen skulle ett elevperspektiv kunna antas. Vidare skulle det kunna vara intressant om det fanns möjligheter att göra ännu fler intervjuer med lärare, för att få en större bild av hur de ser på ämnet. Även en jämförelse mellan hur olika lärare i olika kommuner, eller rentav länder arbetar och resonerar kring ämnet, skulle vara av intresse. Med hjälp av fältstudier skulle forskning om translanguaging kunna bidra till utvecklingen av detta arbetssätt i två- eller flerspråkiga klassrum.

Genom den kvantitativa undersökningen fick vi fram att flera av respondenterna

tycker translanguaging kan vara ett bra arbetssätt att stödja elever i processen att lära sig svenska som andraspråk, men att de skulle behöva mer kunskap inom ämnet. Men det finns en liten del som använder sig av något annat arbetssätt, vilket också kan vara intressant att forska vidare på.

Till slut, tycker vi också att det skulle behövas ytterligare forskning om translanguaging inom SO-ämnena, detta på grund av att materialet inom detta var näst intill obefintligt i vårt letande av tidigare forskning.

31

Referenser

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber. Cenoz,J., & Gorter, D. (Eds).

(2015). Multilingual education between language learning and translanguaging. Cambridge, UK: Cambrigde University Press.

Cummins,J.(2007). Rethinking monolingual instructional strategies in multilingual classroo

ms. Canadian Journal of Applied Linguistics 10(2), 221-24.

Ejlertsson, G. (2019). Enkäter i praktiken – En handbok i enkätmetodik. Lund: Studentlitteratur

Fejes,A., & Thornberg,R. (Red.).(2015).Handbok i kvalitativ analys.Stockholm: Liber Garcia, O., & Wei, L. (2014). Translanguaging- Flerspråkighet som resurs i lärandet. Stockholm: Natur & Kultur.

Kaya, A. (2016). Att undervisa nyanlända: metoder, reflektioner och erfarenheter. Stockholm: Natur & Kultur.

Hagevi, M., & Viscovi, D. (2019). Enkäter: att formulera frågor och svar. Lund: Studentlitteratur

Lopez,A., Turkan, S., & Guzman-Orth, D. (2017) . Conceptualizing the Use of Translanguaging in

Initial Content Assessments for Newly Arrived Emergent Bilingual Students. Research Report.

ETS RR-17-07

Nationellt centrum för svenska som andra språk. (2019). Vad

innebär translanguaging?. https://www.andrasprak.su.se/om-oss/vanliga- fr%C3%A5gor/grundskola/vad-inneb%C3%A4r-translanguaging-1.265067 Persson, S. (2016). Nyanlända elever – undervisning, mottagande och

32

Skolförordning (2011:185). Sveriges Riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skolforordning-2011185_sfs-2011-185 Skolverket (2018). Greppa flerspråkigheten- En resurs i lärande och undervisning.

https://www.skolverket.se/getFile?file=3905

Säljö, R. (2015). Lärande-En introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö: Gleerups Torpsten, A. (2018). Translanguaging in a

Swedish Multilingual Classroom. Multicultural Perspectives, 20:2, 104-110, DOI:

10.1080/15210960.2018.1447100

33

Bilagor

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

Bilaga 3 Intervjuguide

Intervjuguide

Vårt självständiga arbete handlar om translanguaging och dess betydelse som resurs för elever i processen att lära sig svenska som andraspråk, med inriktning på samhällskunskap. Syftet med arbetet är att undersöka om translanguaging kan vara ett sätt att stödja dessa elever att uppnå kunskapskraven för samhällskunskap.

Vi vill bara informera dig om att din medverkan är frivillig och att du kan avbryta den när som helst utan att behöva berätta för oss om varför. Dina uppgifter behandlas med största möjliga konfidentialitet och de uppgifterna som samlas idag ska bara användas som data till vår undersökning.

Fråga om vi får spela in. Bakgrundsfrågor:

Vi vill börja med att fråga om du vet vad translanguaging innebär?

Translanguaging innebär användningen av flerspråkighet som resurs i lärandet. Alltså är det ett sätt för elever som inte behärskar, i det här fallet, det svenska språket och använder sig av sitt förstaspråk som resurs till att lära sig svenska samtidigt som hen får möjligheten att visa sina kunskaper på sitt språk.

Hur länge har du arbetat som lärare?

Har du arbetat på någon annan skola, än den som du arbetar på nu?

Upplever du att de skolorna som du har arbetat på under din karriär som lärare har varit multikulturella?

Hur stor erfarenhet har du av att undervisa elever som är i processen att lära sig svenska som andraspråk?

Har ni tillgång till extrastöd för dessa elever, som till exempel studiehandledare? Hur ser samarbetet mellan er (lärare) och dessa elevers vårdnadshavare?

På vilket sätt kan detta påverka elevernas prestationer?

Hur stor erfarenhet har du av So-undervisning?- för dessa elever?

Hur kan SO-ämnena introduceras till elever som är i processen att lära sig svenska som andraspråk?

Vad använder du för typ av läromedel till dessa elever?

Hur stor av en utmaning är det att följa kursplanen i samhällskunskap i undervisningen av dessa elever?

Hur arbetar du med dessa elever för att uppnå kunskapskraven?

46

Tycker du att ett sociokulturellt perspektiv på lärandet är användbart för bedömningen av eleverna som är i processen att lära sig svenska som andraspråk? Är det proximala utvecklingszonen något du tar hänsyn till i din bedömning?

Hur skulle du kunna implementera translanguaging i din SO undervisning? Alt. fråga-Har du några tips för hur man kan implementera translanguaging i SO undervisning?

Finner du för- eller nackdelar med translanguaging?

Kan translanguaging vara ett sätt att stödja elever i processen att lära sig svenska som andraspråk att uppnå kunskapskraven för samhällskunskap? Varför?