Avslutande diskussioner

Litteraturen om translanguaging problematiserar inte dess användning utan belyser bara fördelarna. Däremot har vi genom undersökningen fått insikt om att det inte är lika lätt i praktiken.

Undersökningen visar att flera av undersökningspersonerna känner till

begreppet translanguaging. Dock kan vi inte veta undersökningspersonernas mängd

kunskaper inom ämnet. Däremot kan vi påstå, utifrån våra intervjuer, att dessa deltagare inte kände till begreppet med just den termen. Detta resonerar även Persson (2016, s. 43) kring, då hon belyser att translanguaging är ett ämne som idag är ett vedertaget begrepp och vidare talar

28

hon om att den termen som i Sverige ibland har använts är korsspråkande, vilket innefattar att en individs hela språkliga kompetens syns som språk och att alla språk är delar av en stor helhet som gynnar individens växande språkliga system.

I enkätresultaten framkommer det att mer än 80 % av respondenterna inte har fått kunskaper om translanguaging inom lärarutbildningen, men samtidigt är det mer än 60 % som kände till begreppet innan deras deltagande i enkätundersökningen. Detta kan bero på lärarnas behov av att lära sig mer om ämnet, just för att skolorna idag ser annorlunda ut. Torpsten (2018, s.104) konstaterar att nästan en femtedel av eleverna i förskolor och grundskolor har olika utländsk bakgrund. Hon menar att undervisning baserad på elevers resurser är avgörande för

flerspråkiga elevers tänkande och lärande, därför belyser hon att modersmålsundervisning och flerspråkiga elevers utveckling av litteratur och kognitiv utveckling är av stor vikt.

Sammantaget visar vår undersökning att translanguaging uppfattas som ett bra arbetssätt som kan gynna elever i processen att lära sig svenska som andraspråk att uppnå kunskapskraven för SO. I vår undersökning har det inte framkommit negativa inställningar till att elever ska få använda sig av sina förstaspråk tillsammans med målspråket. Enligt Cummins (2018) är detta något som vanligtvis förekommer i klassrum med enspråkiga instruktionsmetoder. Däremot har det framkommit att translanguaging medför en del svårigheter vid användandet av det som arbetssätt i praktiken. Dessa faktorer är elevernas mognadsnivå, deras kunskaper inom

modersmålet samt att det behövs någon som behärskar modersmål.

A.A. Lopez et al. (2017) lyfter fram att translanguaging är ett flexibelt sätt att bedöma nyanlända elever och ett sätt att ge dem chansen att använda sig av svåra och flytande diskursiva metoder för att visa sina färdigheter inom ett ämne. Därför argumenterar författarna att den nutida innehållsbedömningen borde omfamna tvåspråkiga metoder.

Detta kan knytas an till de intervjuade lärarnas gemensamma tankesätt om att elever i processen att lära sig svenska som andraspråk inte behöver visa sina kunskaper skriftligt. De menar att det finns olika sätt för de att visa sina kunskaper inom ett område. Dessa kan innebära muntliga bedömningar även på elevens språk så länge det är tydligt att eleven har förstått och har kunskaper inom området som bedöms. Cummins (2018) uttrycker att elevernas förstaspråk inte bör ses som en fiende utan en tillgång för främjandet av höga kunskapsnivåer av deras andraspråk, alltså kan translanguaging bidra till högre prestationer i

29

andraspråket. Som tidigare nämnt ser samhället annorlunda ut, därför belyser Svensson et al. (2018) att skolans språkliga situation har förändrats på grund av de växande antal flerspråkiga elever med svenska som andraspråk. Författarna belyser vikten av att dessa elever får

möjligheter att utveckla sitt språkliga register, samt väsentligheten av användningen av dessa elevers förstaspråk som verktyg för lärande.

Enligt författarna, Svensson et al. (2018, s. 24) syns Vygotskjs sociokulturella perspektiv i 2011s läroplaner. Detta är något som också framkommer i de intervjuade lärares tankesätt när det gäller att elever ska kunna använda varandra som resurs till lärande. De menar att det faktum att elever som har samma modersmål kan ta stöd av varandra när det gäller att förklara begrepp eller innebörden av ett visst område, kan ses som en fördel i klassrummet. Samarbete och diskussioner i mindre grupper är ett arbetssätt som gynnar elever i processen att lära sig svenska som andraspråk, uttrycker Lärare B, därför att interaktionen mellan elever skiljer sig från interaktionen mellan lärare - elev.

Williams (2006, s. 47) förklarar att idén bakom det sociokulturella perspektivet handlar om betydelsen av den sociala interaktioner mellan människor, samt att barn har möjligheten att hjälpa och utmana varandra till att använda sig av avancerade ansatser.

Enligt Kaya (2016, s. 57) menade Vygotskij att klyftan mellan vad en person kan uppnå på egen hand och det som personen kan uppnå med stöd från någon annan kallas för den

proximala utvecklingszonen. Utifrån intervjuerna framkommer det att lärarna har olika syn på den proximala utvecklingszonen som en påverkande faktor till bedömning. Lärare B tycker att det är ett bra sätt att se individens behov angående sin utveckling och inte bara hela klassen som helhet. Lärare D uttrycker att hen förstår att alla elever utvecklas i olika takt men att till slut är det ju kunskapskraven som man ska bedöma utifrån.

För att kunna använda translanguaging på ett sätt som gynnar eleverna är det viktigt att lärarna själva har alla verktyg som behövs. Med detta menas kunskaper inom ämnet, tillgång till resurser såsom studiehandledare, samarbete med modersmålslärare eller en vuxen som kan stödja dessa elever med språk- samt kunskapsutvecklingen.

30