Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 1939

S T A T E N S V Ä G I N S T I T U T

S T O C K H O L M

R A P P O R T 8

VÄG BELÄGGNINGAR

PÅ LANDSBYGDENS ALLMÄNNA VÄGAR

I SVERIGE DEN i JANUARI 1939

F Ö R T E C K N I N G

Ö V E R

R A P P O R T E R F R Å N S V E N S K A V Ä G I N S T I T U T E T

O C H

S T A T E N S V Ä G I N S T I T U T

1. E r f a r e n h e t e r f r å n p r o v v ä g e n v i d B å l s t a u n d e r å r e n 1 9 3 2 och 1 9 3 3 , a v

N . von Matern

och

S. H allberg

... 1 9 3 3 2. V ä g b e l ä g g n i n g a r p å la n d s b y g d e n s a l l m ä n n a v ä g a r i S v e r i g e den 1 j a n u a r i 1 9 3 4 ... J 9 34 3. V ä g b e l ä g g n i n g a r p å la n d s b y g d e n s a l l m ä n n a v ä g a r i S v e r i g e den 1 ja n u a r i 1 9 3 5 ... 1 9 3 5 4. H y v e l b l a n d n i n g p å k u s t v ä g e n n o r r o m K a l m a r å r 1 9 3 5 , a v

N . von M a t e r n

... 1 9 3 6 5. V ä g b e l ä g g n i n g a r p å la n d s b y g d e n s a l l m ä n n a v ä g a r i S v e r i g e den 1 ja n u a r i 1 9 3 6 ... 1 9 3 6

6

.

V ä g b e l ä g g n i n g a r p å la n d s b y g d e n s a l l m ä n n a v ä g a r i S v e r i g e den 1 j a n u a r i 1 9 3 7 ...

I 937

7. V ä g b e l ä g g n i n g a r p å l a n d s b y g d e n s a l l m ä n n a v ä g a r i S v e r i g e den 1 j a n u a r i 1 9 3 8 ... 1 9 3 8 8. V ä g b e l ä g g n i n g a r p å l a n d s b y g d e n s a l l m ä n n a v ä g a r i S v e r i g e den 1 j a n u a r i 1 9 3 9 ... 1 9 3 9

V Ä G B E L Ä G G N I N G A R

PÅ L A N D S B Y G D E N S A L L M Ä N N A V Ä G A R

I S V E R I G E D E N i J A N U A R I 1 93 9

Landets vägingenjörer ha till Statens Väginstitut lämnat uppgifter rörande

längden av olika vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar den 1 januari

1939. Uppgifterna äro sammanställda i tabell 1 och grafiskt framställda på dia­

grammet fig. 1.

Beläggningarna ha indelats i följande grupper:

Grupp I (huvudsakligen permanenta vägbeläggningar):

T ill denna grupp hänföras gatsten, cementbetong av normal tjocklek, tunn ce­

mentbetong (»vibrobetong») samt högvärdiga asfaltbeläggningar, vad de senare

beträffar även dylika utförda som tunt slitlager. Med högvärdiga asfaltbelägg­

ningar förstås här beläggningar framställda i blandningsmaskin och av sådan

kvalitet, att de kunna nedslitas och ej tarva regelbundna, ofta upprepade ytbe­

handlingar.

Grupp II (huvudsakligen halvpermanenta vägbeläggningar):

T ill denna grupp hänföras beläggningar, erhållna genom indränkning eller yt­

behandling av en makadam- eller grusvägbana med bituminösa bindemedel,

cementbruk o. d. Indränknings- och ytbehandlingsbeläggningar äro grupperade

på asfaltmakadam, tjärmakadam och emulsionsmakadam efter det bindemedel,

som använts huvudsakligen vid anläggningen. Grupperingen avser sålunda icke

de bindemedel, som senare blivit använda vid underhållet. Enär det i vissa fall

visat sig svårt att erhålla fullständiga uppgifter om använda bindemedel, före­

finnes viss osäkerhet beträffande längden av de olika slagen av indränknings-

och ytbehandlingsbeläggningar. T ill grupp II föras även vissa enkla typer av

bituminösa beläggningar såsom ytbehandling av grusväg (»Värmdömetoden»),

hyvelblandning och emulsionsbetong.

Grupp III:

Denna grupp omfattar grus- och makadamvägar, behandlade med dammbin­

dande medel, såsom oljor, sulfitlut och hygroskopiska salter, vanligen utan efter­

följande pågrusning.

Längden av dessa olika grupper vägbeläggningar på landsbygdens allmänna

vägar sedan år 1930 framgår av tabell 2, längden angiven i km. A v tabellen

Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar

L ä n G r u p p I. Stor­ gat­ sten Små- gat-sten Cement­ betong Tunn cement­ betong Sand­ asfalt Topeka Grov asfalt- beton g Tjär-betong Essen-asfalt

KH- belägg-ning 1 2 3 4 5 6 7 8 ₉ 1 0 Sto ck h o lm s . 5-9 IO.5 2 2 . 9 — 2.8 1 2 . 0 15-7 5-7 1 . 2 1 . 9 U p p sala . . . — 1 2 . 9 _5-9 — - I I . i — O.9 _5*9 — Sö d erm an lan d s . . . — 2 1 - 3 IO.9 — 2-7 39*7 0 .8 I 3 . 0 — I . i Ö stergötlan d s . . . . 3-4 1 1 . 2 1 8 . 7 — 7 . 2 2 5 - 7 — — _{9 - 1} — J ö n k ö p i n g s ... — 4 .6 — — — 3 1 . 4 — — _0.3 — K r o n o b e r g s ... — 0 .2 — — — I 7 . 0 — — — I I . 0 K a lm a r . . . . 0.4 2 2 . 0 0 .4 — G o t l a n d s ... — — 7 . 2 3.6 — — — - — — B l e k i n g e ... — 80 . 5 — — — 3 .2 — — 4-5 — K ristianstads . . . . 8.0 1 5 . 2 1 8 . 1 1.8 0 .2

122.7

0 .2 — 24 . 6 2 3 .x M alm ö h u s I . o 9 5 .1 79 - 5 3 .0 4- 3

96-5

1 9 . T I . o 3 .0 _3-3 H a l l a n d s ... — 5 1. 4 4 8 . 1 0 .6 1 0 . 9 9.8 — — 13-5 2.3 G ö te b o rg s o. B oh u s _{7- 9} I 1 0 . 2 0 .2 — — I . o — 4- 7 — A lv s b o r g s ... - 1 2 . 7 4 .0 — — 2 2 . 7 — — 1 2 . 0 I 5 . 0 S k a r a b o r g s ... — 3-9 — 0 .4 — — — — 12.3 — V ä r m l a n d s ... — 4 .6 1.5 — 1 . 9 3-3 — — 80.4 — Ö re b ro . . . . —

6.6

10.8 _I-S 1 . 6 1 5 . 4 — — I 7 . 1 — V ä stm an lan d s . . . — 2 4 . 4 — — — 2 6 . 4 — — — — K o p p a rb e rg s . — I . o — 0-3 3*4 4 7 . 6 — 3 4 - 1

2.1

— G ä v l e b o r g s ... — — — — 3.2 17. 2 — 5.2 — — V ä stern o rrla n d s . . — — 10.3 — 6-3 4 .9 — — ₅- 1 I I . o Jä m tla n d s ... — — 0.6 — — 3-5 O.4 — 1 . 2 — V ä s te r b o tte n s . . . . — — — — — — — — 0.3 — N o rrb o tte n s . . . . 8.9 — S u m m a v ä g lä n g d _{2 7} 4 8 8 _{2 3 9} 1 1 4 4 51 1 3 6

60

2 0 7 69 i ja n . 19 3 8 _{2 7} 4 0 5 2 2 3 8 _{4 4 4 3 3 3 7 53} 1 8 3

62

1 ja n . 1 9 3 7 . . . . _{2 4} 3 5 2 2 0 1 _{7 4 i 3 2 4 3 9 53} 1 49 4 3 1 ja n . 1 9 3 6 . . . . _{2 3} 2 9 3

167

2 ₃₉ 2 1 8 _{3 7 3 i} 1 0 2 3 6 1 ja n . 1 9 3 5 . . . . _{2 4}

201

1 2 4 — 2 8 1 2 1 _{3 9} 1 0 _{5° 2 5} 1 ja n . 1 9 3 4 _{2 4 I 7 1} 98 —

26

_{7 5 3 9} 1 _{3 4 5} 1 ja n . 1 9 3 3 . . . . _{2 5 1 5 4 7 8} — 2 4 4 9 38 1

26

— 1 ja n . 1 9 3 2 . . . . _{2 4 143 5°} — 2 1 _{2 4 38} 1 2 4 — 1 ja n . 1 9 3 1 . . . . _{1 9 133 3 9} — 1 4 1 4 3 6 1

16

— 1 ja n . 1 9 3 0 . . . . ₁₉ I I I 2 1 — 9

6

3 6 1

8

—

Tabell i.

i Sverige den 1 januari 1939, längd i km.

Andra belägg­ ningar G r u p p I I . G r u p p I I I . Grupp IV. Summa våg­ längd Asfalt-maka­ dam Tjär- maka-dam Emul- sions- maka-dam Hyvel- bland-ning Ytbehandl. av grusväg med asfalt eller tjära Andra belägg­

ningar Oljor Sulfitlut Hygro-skopiska salter Vanliga grus- och makadam­ vägar

11

1 2 13 1

4

1

5

1

6

1

7

1

8

1

9

2 0 2 1 2 2

4

-

8-3

1 16.4 80.3 26.9 4.2 146.7 2.6

₅₉

— I 640 897 3 100 —

₇

₄

8.5 2.4 2.0

_23-9

2.0 14 — I 1 1 4 862 2 0 7 3 — 23.2 0.4 0.2 —

_4-7

—

₄

— _I

₅₄₄

848 2

514

— 32.2

_4-5

25.4 —

5-3

—

₅

— i

759

2

315

4 2 2 1 — — —

_9-5

9.6 I.o —

₉

86 ₁

₇₉₇

₂

₄₅₃

44 OI — 4.6

_14-3

_2.5

— — —

₉

679 965 I 926 3 629 —

8.9

—

33-4

14.9 — —

73

₁₉ 2 192 I 4 1 4 _{3 7 7 8} — 2.1 0.9 0 .5 — I.o 0.2 — 6 827

₅₉₁

1 4 4 0 — 16.7 - 1.0 9. o 2.1 — 125 1 5 6 540 464 I 402 2.4

_56*3

40 .1 16 .1 — 1 8.1 0.6 204 28 1 906

954

3

439

5-5

1 9 1 . 4 1 4 2 .1 *

6-3

— 2.4 15.0 18 18 1 636 ₁

557

3

949

— 19.8

2-7

34.8 — — — 22 — 758 1 262 2 235 2.0 1-5 — 31.4 — — — — _{67 1 4 9 5} 700 2 4 2 1

1-3

— — 40.7 — — — ₂₃

432

_{2 1 7 5} 2 263 5 001 — 1.4 12.7 2.1 — 10.3 5.2 — — _{3 056}

733

3

₈₃₇ — 1.2 — 26.7 — — — — 200 1 500 _{2 392} 4 2 1 2 0.2 2.9 — 8.1 —

6.0

— 1 — 1 922 654 2 647 17.6 — —

85

1 726

493

_{2 372} 2.6 9.8 13.8 8.2 — 12.7 — ₂₅

55

2 629 1 449

4

293

— — — _2.3 —

5*9

— _{1 5 72} 2 202

754

3

077

—

3

_-1

33-4

0.6 — 13.8 13.2 — — 2 857 1 769 4 7 2 8 — 0.6 0.7 2.1 — —

_3-9

8 3C0 1 2 1 4 2 807

₄

₃₄₂

—

1-3

13.0 0.4 — —

_1-3

- — 2 250

5

034

7 300 0.8 —

3-5

_14.7 — _2.6 — — — _{3 895} 2 536 6 462

63

501

3 7 1

346

40

274

44

6 1 4 2 203 43 599 37 86 873

58

473

323

343

23

159

5

i

432

2 0 4 3 3 7 4 1 8

_{42 973}

₈₅₇₇₁

62 440 290 326

₁₅

1 5 0

₄₇

463 1 767 28 494 5 0 9 3 8 8 4 2 2 5 64 328

₂₃₃

₂₉₅

₅

108 32

₇₂₅

1 276 22 296 56 282 82 592

6 7

308 146 267

4

59

8

7 9 1

6 1 0 1 6 4 3 5 6 1 7 3 8 8 1 0 5 5

64

217

•90

216

1

₄₃

12 509 720 1 2 69 t 64 283 79 3 1 9

74

16 4

₅₂

_[

₅₄

1

₉

₁₃ 90

_5°5

8 262 68 448 7 8 1 6 7

74

12 6 ₂₄ i n — — 10 — 463

4

307

7

_i

531

76971

S3

97

24

67 — — 10 — 192 1 982

73

_{17 0}

75 867

2

₃₄

₇

28 — — 1 1 —

35

_{3 5 0}

73

433

74 i n

F ig . i . U tv e c k lin g e n av v ä g b e lä g g n in g a r p å la n d sb y g d en s allm än n a v ä g a r i S v e rig e åren 1 9 3 6 — 38 .

framgår, att utvecklingen på beläggningsområdet varit kraftigt under år 1938.

Tabell 3 anger skillnaden i väglängd år från år för de olika grupperna.

Sammanlagda längden av vägar, som hade permanent eller halvpermanent be­

läggning eller behandlats med dammbindande medel var under år 1938 ca

49.746 km, motsvarande ca 57.3

%

av hela vägnätet. Motsvarande procentsiffra

utgjorde år 1930 ca 3

.6

%, 1932 12.4 %, 1934 ca 24

%,

19 3

6

ca 39.5

%

och

1937 ca 49.9

%.

ökningen faller till största delen på de med

dammbindnings-medel behandlade grusvägarna och inom denna grupp framför allt på de hygro­

skopiska salterna. Det förefaller dock ej sannolikt, att alla de vägar, som be­

handlats med hygroskopiska salter, kunnat hållas fullt dammfria.

Såsom framgår av tabell 2 utgör längden av permanenta och halvpermanenta

beläggningar f. n. ca 3.300 km eller ca 3.8 %

av hela vägnätet, ökningen under

1938 har varit större för beläggningar tillhörande grupp I.

Väglängden smågatsten har under 1938 ökats med 83 km (1937 53 km), van­

lig cementbetong och tunn cementbetong med 19 km (1937 23 km), topeka

med 78 km (1937 109 km) och essenasfalt med 24 km (1937 34 km). Den tun­

na cementbetongen, huvudsakligen s. k. vibrobetong, har en längd av 1 1 km.

Under rubriken »andra beläggningar» har upptagits bl. a. amiesite ca 54 km.

Längden indränkningsbeläggningar (kol. 12, 13 och 14 i tabell 1) har något

ökats under 1938. Det bör emellertid observeras, att ett flertal äldre indränk­

ningsbeläggningar blivit täckta med topeka eller andra tunna bituminösa be­

läggningar, som i statistiken upptagits under grupp I. Den väglängd, som ut-

göres av ytbehandlad grusväg (»Värmdömetoden») har under 1938 kraftigt ökats

(1 15 km). Hyvelblandning företer även en relativt stor ökning under året.

Längden av med olika dammbindningsmedel behandlade grusvägar har under

1938 ökats starkt; sålunda var ökningen för oljor 182 km, för sulfitlut 160 km

och för hygroskopiska salter 6.200 km.

En jämförelse mellan de olika länen ger vid handen, att Malmöhus, Stock­

holms, Kristianstads, Hallands samt Göteborgs och Bohus län ha största längden

av permanenta och halvpermanenta beläggningar såsom framgår av tabell 4.

Tabell 2.

Väglängd för olika grupper åren 1930—1939.

G r u p p 1 jan. 1930 1 jan. 1931 1 jan. 1932 1 jan. 1933 1 jan. 1934 1 jan. 1935 1 jan. 1936 i jan. 1937 1 jan. 1938 1 jan. 1939 V ä g l ä n g d i k m .

Grupp I :

(h uv ud sa k ­ ligen p erm a n enta

b e l ä g g n i n g a r ) 1 . . _{213 325 399} 469 ₅₃₇ 689 I 0 1 2 _{I 295 i 533 I 755}

Grupp II:

(hu v u d sa k ­ ligen h a lv p e r m a ­

nenta beläggnin gar) 80 198 _{2 7 1 3 9 3 579 79 2} I OOI I 268 1 372 I 575

Grupp III:

d a m m ­ b u n d n a gr usv ä gar . ₃₈₅ 2 1 7 4 4770 8 8 5 7 1 3 9 2 0 _{17 836 2 4 2 9 7} 3 0 7 2 4 39 893 46 4 1 6

Grupp I V :

van li ga grus- oc h m a k a d a m ­ v ä g a r ... _{73433 73 1 7 0 7i 531} 68 44 8 64 2 8 3 6 l 7 3 8 vo OO N 50 9 38 4 2 9 7 3 37 1 2 7 S u m m a v ä g lä n g d . . _{74 m} 75 867 7 6 9 7 1 7 8 1 6 7 ₇₉₃₁₉ 8 l 05 5 82 59 2 8 4 2 2 5 _{8 5 7 7 1} 86 873

Tabell j.

Skillnad i väglängd för olika grupper 1930—1939.

G r u p p 1930— 1931 1931 — 1932 1932-1933 1933— 1934 1934-1935 1935— 1936 1936— 1937 1937— 1938 1938—

1939

Väglängd i km.

Grupp I

... + 1 1 2 + 74 + 7° -f 68 + 15 2 4 323 + 283 + 238 + 222

Grupp I I

... + 1 1 8 + 73 + 12 2 + 186 + 2 1 3 + 209 + 26 7 + 1 0 4 + 2 03

Grupp I I I

... + 1 7 8 9 _{+ 2 596 + 4 0 8 7 + 5° ^ 3} + 3 9 1 6 -f~ 6 4 6 1 4 6 4 2 7 4- 9 1 6 9 + 6 5 23

Grupp I V

... _{— 263 — 1 639 — 3 0 8 3 — 4 1 6 5 — 2 545 — 5 4 5 6 — 5 344 — 7 9 6 5 — 5 846} Summ a väglängd . + 1 7 5 6 + 1 1 0 4 4- 1 1 9 6 + 1 1 5 2 + 1 7 3 6 _{+ 1 5 3 7 + 1 6 3 3 + 1 5 4 6} + I 1 02

Tabell 4.

L ä n V ä g

1

ä n jg d i k m

G rupp I Grupp II G rupp III i + m - m M a lm ö h u s ... ... 3 1 0 (7.9) 407 (10 .3) 1 672 (42.5) 2 389 (é i) Stockholms . . . . . . . . 12 7 (4.1) 377 (12 .2 ) 1 699 (54.8) 2 203 (71) Kristianstads . . . 2 16 (6.3) 1 3 1 (3.8) 2 138 (62.0) 2 4 8 5 (72) H a ll a n d s ... 1 3 7 (6.1)

57

U -s) 780 (35.0) _{974 (44)} Göteborgs och Bohus . . ... 12 6 (5.2) 33 (1-4) 1 5 6 2 (64.5) 1

7

2 1 (

7

1 ) Siffror inom parentes angiva längden i

%

av vägnätet inom resp. län.

Stockholm

1939

, Ivar Hfeggströms Boktryckeri A. B.