Sjuksköterskors kommunikation med patienter i palliativ vård : En kvalitativ litteraturöversikt

Sjuksköterskors

kommunikation med

patienter i palliativ

vård

HUVUDOMRÅDE: Omvårdnad

FÖRFATTARE: Carolina Mårtensson och Lina Kvist

HANDLEDARE: Berit Munck

JÖNKÖPING 2019 juni

Sammanfattning

Målet med den palliativa vården är att förbättra välbefinnandet för patienter genom ett helhetsperspektiv. Palliativ vård förebygger och lindrar lidande genom behandling av smärta och andra fysiska, psykosociala och existentiella problem. Syftet med stu-dien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation med patienter i palliativ vård. Genom en kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats analysera-des elva artiklar utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultatet visade tre huvudteman och åtta subteman. Det första huvudtemat var vårdrelationens betydelse som inne-fattade tre subteman. Att vara lyhörd, att skapa förtroende och att bekräfta

patien-ten. Det andra huvudtemat var utmanande vårdsituationer som innefattade två

sub-teman att inta professionellt förhållningssätt och att ställas inför svårigheter. Det tredje huvudtemat var hinder och förutsättningar som innefattade tre subteman att

utveckla sin kommunikation, att ha rätt resurser och att använda verktyg.

Studien visade att kontinuitet var grunden för att skapa en god relation vilket var en förutsättning för en tillfredställande kommunikation. Sjuksköterskor beskrev att med ökad erfarenhet blev samtalen lättare. En god kommunikationsförmåga var en nyck-elfaktor då sjuksköterskor behövde bekräfta patienters tankar och känslor inför dö-den vilket minskade oro.

Nurse communication with patients in palliative care

– qualitative

literature review

Summary

Palliative care aims to improve the well-being of patients through a holistic perspec-tive. Palliative care prevents and relieves suffering through the treatment of pain and other physical, psychosocial and existential problems. The purpose of the study was to describe nurses' experiences of communication with patients in palliative care. Through a qualitative literature review with inductive approach, eleven articles were analyzed based on Friberg's five-step model. The result showed three main themes and eight sub-themes. The first main theme was the meaning of the care relationship that includes three sub-themes, to be responsive, to create trust and to confirm the

patient. The second main theme was challenging care situations that include two

sub-themes, to take a professional approach and to face difficulties. The third main theme was obstacles and conditions that include three sub-themes, to develop their

communication, to have the right resources and to use tools.

The study showed that continuity was the basis for creating a good relationship, which was a prerequisite for satisfactory communication. Nurses described that with increased experience, the conversations became easier. Good communication ability was a key factor when nurses needed to confirm patients' thoughts and feelings be-fore death, which reduced anxiety.

Innehållsförteckning

Inledning ... 1

Bakgrund ... 1

Palliativ vård ... 1

Kommunikation ... 2

Travelbee`s teoretiska referensram... 3

Sjuksköterskors roll inom palliativ vård ... 3

Syfte ... 5

Material och metod ... 5

Design ... 5

Urval och datainsamling ... 5

Dataanalys ... 5

Etiska överväganden ... 6

Resultat ... 6

Vårdrelationens betydelse ... 7

Att vara lyhörd ... 7

Att skapa förtroende ... 7

Att bekräfta patienten ... 7

Utmanade vårdsituationer ... 8

Att inta ett professionellt förhållningssätt ... 8

Att ställas inför svårigheter ... 8

Hinder och förutsättningar ... 9

Att utveckla sin kommunikation ... 9

Att ha rätt resurser ... 9

Att använda verktyg ... 9

Diskussion ... 9

Metoddiskussion ... 9

Resultatdiskussion ... 10

Slutsats ... 12

Kliniska och forskningsmässiga implikationer ... 12

Referenslista ... 13 Bilagor

Bilaga 1

Bilaga 2 Bilaga 3

1

Inledning

Varje år avlider omkring 90 000 personer i Sverige. 80 % av dessa har bedömts vara i behov av palliativ vård (Socialstyrelsen, 2018). Palliativ vård innebär att möta pati-enters och de närståendes individuella behov (Socialstyrelsen, 2016). Det är en aktiv vård som ges för att kunna lindra symtom i livets slut (Gröte, Biong & Grov, 2013). Ett palliativt förhållningssätt kännetecknas av en helhetssyn med fokus på att stödja individen att kunna leva med värdighet och med största möjliga välbefinnande till livets slut. Det palliativa förhållningssättet är grunden i vården av människor med obotlig sjukdom som närmar sig livets slut (Socialstyrelsen, 2018). För att kunna ut-föra denna vård behöver sjuksköterskor ha en bra kommunikation med patienten och dess anhöriga men även skapa en känsla av trygghet och förtroende (Eilertsen & Kiik, 2016). Det är många aspekter som påverkar kommunikationen mellan sjuksköterskor och patienter som kontinuitet och att ha tid för patienterna. Kommunikationen spelar en stor roll och påverkar även många andra delar i vårdandet (Antonacci et al., 2018).

Bakgrund

Palliativ vård

Palliativ kommer från det latinska ordet pallium och betyder bemantla, täcka över, hålla om (Pastrana, Junger, Ostgathe, Elsner & Radbruch, 2008). Palliativ vård inne-bär att ge en lindrande vård utan möjlighet att kunna bota (Cross, 2019). Begreppet palliativ vård är en övergripande term för vården som ges till patienter med livsho-tande sjukdom. Vården ges till patienter i alla åldrar och med olika diagnoser med det gemensamma att sjukdomen påverkar deras dagliga liv negativt samt kommer leda till döden (Dahlin, 2015). När en sjukdom inte går att bota och förr eller senare kommer leda till döden inriktas vården på att istället lindra symtom. I palliativ vård ses döden som en naturlig del av livet. Denna vårdform är inte en väntan på att någon ska dö utan en aktiv vårdform med fokus på att stödja den döende att kunna leva med värdighet och största möjliga välbefinnande till livets slut (Nationella rådet för pallia-tiv vård, u.å). Palliapallia-tiv vård förebygger och lindrar lidande genom behandling av smärta och andra fysiska, psykosociala och existentiella problem (World Health Or-ganisation, 2016). Målet är att förbättra välbefinnandet för patienter som vårdas i palliativ vård genom ett helhetsperspektiv. Palliativ vård kan bedrivas i hemmet, inom vård och omsorgsboende, på sjukhus eller specialiserade palliativa enheter. För att kunna ge en god palliativ och värdig vård vid livets slut bör sjuksköterskor arbeta utifrån nationella kunskapsstödets fyra hörnstenar. De innefattar: Symtomlindring av patientens smärta och lindring av andra symtom, samarbete mellan olika profession-er, en god kommunikation och relation i arbetslaget, med patienten och anhöriga för att uppnå välbefinnande samt stöd till närstående under patientens sjukdomstid och död (Socialstyrelsen, 2013a).

Gemensamt för sjuksköterskor som arbetar inom de olika enheterna är en stark am-bition att ge vård av högsta kvalitet till patienter och deras anhöriga (Wallerstedt & Andershed, 2007). Vid palliativ vård blir vården mer personcentrerad genom respekt för patientens val, önskemål och behov. Sjuksköterskor har en lyssnande roll, ska

re-2

spektera patienters självbestämmande och följa förändringar i sjukdomsförloppet (Lavoie, Blondeau & Martineau, 2013).

Det finns två faser i palliativ vård, den tidiga och den sena fasen. Den tidiga palliativa fasen startar när patienten har fått en obotlig sjukdom eller skada, denna fas kan vara lång. Syftet med palliativ vård är i denna fas att ha kontroll över att den livsförläng-ande behandlingen är lämplig för patienten och för att genomföra insatser för att främja högre välbefinnande. Den sena fasen i palliativ vård innebär att fokus inte längre är på livsförlängande åtgärder utan på åtgärder som höjer välbefinnandet. Övergången mellan den tidiga palliativa fasen och den sena fasen i palliativ vård kan vara svår att fastställa. Den sker när läkaren och/eller patienten bestämmer eller tar initiativet till att inte fortsätta med den pågående behandlingen (Socialstyrelsen, 2013a).

Fasen när vårdandet övergår från att vara livsförlängande till att vara lindrande kallas för brytpunkt. När den livsförlängande behandlingen inte längre är meningsfull har läkaren ett samtal så kallat brytpunktssamtal med patienten och anhöriga (Socialsty-relsen, 2013a). För att den lindrande vården av patienten ska bli så bra som möjligt behöver patienten och de anhöriga förberedas på vårdens inriktning genom detta samtal. Till sist infinner sig döden (Griffiths, Ewing, Wilson, Connolly & Grande, 2015).

Det kan behövas flera samtal innan beslutet tas att avsluta den livsförlängande be-handlingen (Socialstyrelsen, 2013a). En god kommunikation mellan professioner runt patienten och anhörigas delaktighet i beslut som tas gällande vården är en förut-sättning för att rätt beslut ska tas i tid, utan att förlänga lidandet för den döende pati-enten (Fridh, 2014). Sjuksköterskor har en viktig roll när patipati-entens liv närmar sig slutet, då det ofta är de som är närmast patienten i vårdandet. De är ett stöd för pati-enten och dess anhöriga under brytpunktssamtalet, och efter samtalet erbjuder sjuk-sköterskan stöd och vidare samtal (Griffiths et al., 2015).

Kommunikation

Kommunikationen är en viktig del i vården. Förutsättningar för en god dialog är att lyssna och vara lyhörd (Brown, Johnston & Östlund, 2011). Att bygga en relation ge-nom att ha en öppen kommunikation gör att patienten känner sig respekterad. En välinformerad patient som har förståelse och kunskap om sitt hälsotillstånd ger en trygg patient (Socialstyrelsen, 2015). Att anpassa kommunikationen i patientmötet kan vara komplext och svårt men är viktigt för att patienten ska känna sig delaktig (Stans, Dalemans, Roentgen, Smeets & Beurskens, 2018; Haraldsdottir, 2011). Anhö-riga vill att sjuksköterskor är så naturliga som möjligt och bygger förtroende genom att lyssna på och lära känna patienten och dennes familj. Genom kontinuitet och ge-nom att anpassa besöken till tider då patienten är mer vaken uppmuntras relationen (Brown et al., 2011).

Sjuksköterskor är medvetna om den stora betydelsen av icke verbal kommunikation i mötet med de palliativa patienterna, icke verbal kommunikation kan till exempel handla om beröring, att hålla patientens hand vid svåra stunder men även att ha ögonkontakt. Samtidigt som sjuksköterskor är medvetna om den stora betydelsen av god kommunikation uttrycker de ett behov av mer praktik och teori i detta (Kozslowska & Doboszynska, 2012).

Kommunikationen äger rum i alla möten sjuksköterskan har med personer som är i behov av vård, både i form av verbal dialog sinsemellan men också i form av tystnad mellan varandra när situationen så kräver (Travelbee, 1971).

3

Travelbee`s teoretiska referensram

Travelbee (1971) menar att varje individ är unik. De unika egenskaperna kommer bland annat från upplevelser och erfarenheter, hur individen reagerar på dessa och hanterar dem. Travelbee (1971) hävdar även att människan i grund och botten är lika världen över då de har samma basbehov men dessa behov styrs av vilka förutsätt-ningar som finns i miljön runt omkring.

Inom vården kategoriseras människor genom att kalla dem patienter när de är i be-hov av vård, vilket förenklar kommunikationen mellan sjuksköterskor. Kommunikat-ionen ses som ett verktyg och utvecklas genom en process mellan vårdsökande och vårdgivande individ det vill säga patient och sjuksköterska. Kommunikationen dem emellan skapar en relation och därmed förståelse för vilket behov av vård patienten har vilket är centralt i vårdandet. För att kunna göra detta är det av betydelse att vara medveten om sina egna värderingar för att inte påverka patientens upplevelse genom egna åsikter (Travelbee, 1971).

Den verbala och den icke verbala kommunikationen pågår kontinuerligt när två indi-vider möts. Detta sker omedvetet och grundar sig i viljan att lära känna patienten och dennes behov av omvårdnad. Det är endast när sjuksköterskorna ser individen bakom sjukdomen som den viktiga personcentrerade relationen kan etableras. Det är då patientens behov av omvårdnad kan blir tydligt och en förståelse över patientens situation träder fram. Genom detta utvecklas empatin (Travelbee, 1971).

Sjuksköterskors roll inom palliativ vård

Att vårda en patient i livets slutskede kan vara utmanande för sjuksköterskor då de måste hitta en balans mellan olika känslor gentemot patient, anhöriga och kollegor (Karlsson, Kasén & Wärnå-Furu, 2017). Sjuksköterskor ställs inför många svåra situ-ationer (Heidari & Norouzadeh, 2014). Det är viktigt att sjuksköterskor har en god relation till patienter då de är i behov av att prata om sina känslor och behöver kun-skap om sjukdomen och behandlingen (Brown et al., 2011). Att kunna visa medli-dande och värdighet är nyckelkomponenter. Samtidigt ser sjuksköterskor kompetens, erfarenhet och kunskap som nyckelfaktorer för att kunna ge palliativ vård med god kvalitet (Lees, Mayland, West & Germaine, 2014) Förutom kunskaper gällande sjuk-dom och dess utveckling fordras även förmågor som att kunna kommunicera och skapa förtroende (Gröte et al., 2013).

Tillit till sig själv och till andra är en grundförutsättning för en bra vårdrelation. En målsättning för sjuksköterskor är att patienter och anhöriga ska känna trygghet och respekt vid omvårdnaden och att patienterna ska kunna leva ett så aktivt liv som möj-ligt den sista tiden (World Health Organisation, 2016). Det har under lång tid disku-terats vilka egenskaper en sjuksköterska som arbetar inom palliativ vård bör besitta. Förmågor som att kunna anpassa sig till olika patienters behov och stämningsläge men även att ha förmågan att skifta från att göra till att bara finnas där (Haraldsdot-tir, 2011). Sjuksköterskor i palliativ vård måste vara medvetna om att kunna anpassa sig till patientens stämningsläge och önskemål men samtidigt vara lyhörda över pati-entens behov av att uttrycka svåra känslor och tankar när döden är nära förestående (Socialstyrelsen, 2013a). Sjuksköterskor har en central roll i kommunikationen kring patientens prognos och mål med vården (Milic, et al., 2015). Vid möten mellan sjuk-sköterska och patient i behov av vård finns alltid en kommunikation, som antingen är medveten eller omedveten. Det kan vara gester, ansiktsuttryck eller uppträdande (Travelbee, 1971). Att tala om döendet med de patienter som vårdas nämns ofta som

4

ett problem. Känslor som stress och osäkerhet förekommer och har ofta att göra med att sjuksköterskor anser sig ha för lite kunskap om hur mycket patienten vet om sin sjukdom. Det finns rädsla för att säga något som gör att hoppet hos patienten för-svinner (Georges & Mieke, 2002).

Kommunikation i palliativ vård sett ur sjuksköterskors perspektiv är ett viktigt men inte så utforskat område. Mer kunskap inom området behövs då kommunikationen är central i den palliativa vården. Mötet mellan sjuksköterskor och patienter är grun-den för kommunikation och en förutsättning för en god kvalitet på grun-den palliativa vår-den.

5

Syfte

Syftetvar att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation med patienter i palliativ vård.

Material och metod

Design

För att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation med patienter i palliativ vård användes en kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Den kva-litativa forskningen betonar förståelse för människors berättelser om erfarenheter (Forsberg & Wengström, 2016; Polit & Beck, 2012).

Urval och datainsamling

Artikelsökning gjordes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Dessa data-baser användes då de är inriktade mot ämnet omvårdnad (Henricsson, 2017). Utifrån det valda syftet prövades olika sökord och resulterade till sist i följande söksträng:

Palliative care*, patient*, nurse*, communication* och experience*. Funktionen peer reviewed användes vid artikelsökning för att få artiklar från

veten-skapliga tidskrifter (Henricson, 2017; Friberg, 2017). Andra avgränsningar var artik-lar som var skrivna på engelska samt att artikartik-larna var publicerade mellan år 2012– 2019. Avgränsning gällande studiedeltagarnas ålder i CINAHL var all adult, PubMed >19 år och PsycINFO >18 år. Ålder i databassökning anges olika då de hade olika sök-funktion. Inklusionskriterierna var kvalitativa studier. Reviewartiklar exkluderades. Booleska operatorn AND användes mellan sökorden för att göra sökningen mer spe-cifik och avgränsad. Booleska operatorn OR prövades men resulterade i för stort ur-val av artiklar som ej var relevanta (Friberg, 2017; Kristensson 2014). Trunkering (*) användes för att få fram olika böjningsformer av orden (Östlund, Blomberg, Söder-man & Werkander Harstäde, 2019).

Sökningen i CINAHL gav 70 artiklar, utifrån formulerat syfte valdes 41 abstracts ut för läsning som resulterade i att 16 artiklar lästes i sin helhet. Sökningen i PubMed gav 71 artiklar varav 27 abstracts lästes. Sex av dessa lästes hela artikeln igenom. Sökningen i PsychINFO gav 68 träffar, 25 abstracts lästes och tio av dessa lästes hela artikeln igenom. Sökningen i de tre databaserna resulterade i flera dubbletter (Bilaga 1). Två av studierna hade mixad metod där enbart resultat med kvalitativ design an-vändes. Dessutom var två av studierna enkätstudier med öppna frågor där svaren från de öppna frågorna användes till resultatet.

Utvalda artiklar granskades utifrån kvalitetsgranskningsprotokoll framtaget av Häl-sohögskolan, avdelningen för omvårdnad (Bilaga 2). Nivån på kvalitetsgranskningen lades på fyra av fyra i del ett och sju av åtta godkända kriterier i del två. Efter genom-gången kvalitetsgranskning av utvalda artiklar användes slutligen elva artiklar till resultatet (Bilaga 3). Urvalet inkluderade studier gjorda i sju olika länder.

Dataanalys

Analysen gjordes enligt Fribergs femstegsmodell (Friberg, 2017). Artiklarna lästes vid flera tillfällen för att kunna urskilja det väsentliga i studiernas resultat. Artiklarna

6

analyserades först individuellt och i nästa steg gemensamt. I steg två fokuserades på det som var mest framträdande utifrån formulerat syfte. De viktigaste fynden i varje artikel identifierades. I steg tre användes överstrykningspenna och anteckningar gjordes i marginalen. Därefter gjordes en sammanställning från varje studie genom att skriva ner det som markerats och antecknats på post it lappar, vilket gav en dju-pare förståelse för artiklarnas innehåll. Steg fyra i dataanalysen var att se likheter el-ler olikheter i studiernas resultat och skapa teman och subteman. Detta gjordes ge-nom att föra ihop post it lappar med likbördigt innehåll. Det var viktigt att tänka på syftet under hela analysarbetet. Det sista steget var att presentera analysarbetet på ett tydligt sätt, genom nya teman (Friberg, 2017). Analysarbetet resulterade i tre huvud-teman och åtta subhuvud-teman se Figur 1.

Etiska överväganden

Det är viktigt att väga nyttan med studien för den enskilde och för samhället gente-mot risken det innebär att delta (Polit & Beck, 2012). Vid en litteraturöversikt ska etiken i andras studier granskas och då är det viktigt med ett forskningsetiskt ställ-ningstagande (Kristensson, 2014; Henricson, 2017). Litteraturöversiktens resultatar-tiklar är granskade utifrån kvalitetsgranskningsprotokollet (Bilaga 2) och samtliga artiklar har ett etiskt godkännande.

Författarna till litteraturöversikten var under arbetets gång medvetna om sin förför-ståelse av ämnet och diskuterade fortlöpande vikten av att vara objektiva. Personliga erfarenheter av ämnet diskuterades för att inte påverka analysen (Priebe & Land-ström 2012). Författarnas förförståelse för ämnet bestod av mångårig erfarenhet som sjuksköterskor inom palliativ vård inom såväl hemsjukvård som särskilt boende då författarna tog sjuksköterskeexamen år 2003 samt år 2006.

Resultat

Analysen av artiklarna resulterade i tre huvudteman och åtta subteman, se Figur 1.

Figur 1. Översikt på huvudteman och subteman

Vårdrelationens

betydelse

• Att vara lyhörd

• Att skapa

förtroende

• Att bekräfta

patienten

Utmanande

vårdsituationer

• Att inta

professionellt

förhållningssätt

• Att ställas inför

svårigheter

Hinder och

förutsättningar

• Att utveckla sin

kommunikation

• Att ha rätt

resurser

• Att använda

7

Vårdrelationens betydelse

Att vara lyhörd

Att lyssna på patienten underlättade samspelet mellan sjuksköterskor och patienter, att vara hundra procent närvarande i stunden och vara en aktiv lyssnare är centralt för relationen (Keall, Clayton & Butow, 2014; Mishelmovich, Arber & Odelius, 2015; Strang, Henoch, Danielson, Browall & Melin-Johansson, 2014; Walker & Water-worth, 2017; Wittenberg, Ragan & Ferrell, 2017). Det var viktigt att vara medveten om att patienter inte alltid ville prata. Ibland fanns ingen energi hos patienten för samtal, de kunde vara deprimerade eller arga, medan andra inte hade vana att sätta ord på sina känslor. I dessa situationer bör sjuksköterskor vara lyhörda och respek-tera patienters önskningar, att känna av var gränsen för det privata gick och inte på-tvinga dialog (Strang et al., 2014).

Det viktigaste var inte att ha alla svar på frågorna som uppkom, kärnan var att vara närvarande och att vara lyhörd. En otillräcklig kommunikation kunde göra en svår situation värre (Keall et al., 2014). Sjuksköterskor ansåg att det var deras ansvar att öppna upp för dialog om existentiella frågor. Enligt sjuksköterskor var en god kom-munikationsförmåga en nyckelfaktor. Det innebar att vara en aktiv lyssnare, ställa öppna frågor, svara med en fråga, bolla tillbaka en fråga, undvika laddade ord och använda humor när det passade (Strang et al., 2014).

Sjuksköterskor skulle våga tillåta tystnad istället för att fylla tomrummet med frågor (Keall et al., 2014; Wittenberg et al., 2017).

Att skapa förtroende

Genom att ha ett öppet sinne, vara ärlig och flexibel skapade sjuksköterskor förtro-ende vilket underlättade kommunikationen. Förtroförtro-endet gjorde också att patienten lättare kunde ta till sig information om försämringar i sjukdomstillståndet. Att känna av patientens känslomässiga status, visa empati och föra dialog när tillfälle gavs un-derlättade en djupare vårdrelation (Keall et al., 2014; Mishelmovich et al., 2015; Strang et al., 2014). Sjuksköterskor berättade om att de hade unika relationer med patienterna. Denna relation underlättade vid samtal om olika symtom och vid frågor om vård i livets slut (Daines et al., 2013).

En god patient-sjuksköterskerelation skapades genom kontinuitet. Kontinuiteten be-fäste relationen och skapade trygghet vilket gav förutsättningar för svåra samtal på ett djupare plan. Kommunikation var grunden för personcentrerad omvårdnad. Sjuk-sköterskor lyfte vikten av kontinuerliga samtal, samtalen var tidskrävande men vik-tiga för att bygga förtroende (Daines et al., 2013; Johnson, Singer, Masso, Sellars & Silvester, 2015; Keall et al., 2014; Mishelmovich et al., 2015; Walker & Waterworth, 2017).

De kände sig tillfreds i dialog med patienter och kände sig hedrade över att ha fått patienters förtroende. Det gjorde att arbetet kändes meningsfullt och sjuksköterskor kände sig berikade (Strang et al., 2014).

Att bekräfta patienten

I samtalen mellan sjuksköterskor och patienter var det viktigt att bekräfta patientens känslor och uppfattningar vilket kunde leda till att de själva hittade svaren på sina frågor (Strang et al., 2014). Patienter behövde prata om sin oro och rädsla inför dö-den, sjuksköterskor behövde bekräfta patienter i dessa tankar för att minska oron. Ibland var det viktigt att sjuksköterskor lyfte dessa frågor för att patienter skulle vara

8

känslomässigt förberedda och lättare kunna acceptera döden (Daines et al., 2013; Strang et al., 2014; Walker & Waterworth, 2017).

Sjuksköterskor berättade också om vikten av beröring vid förmedling av svåra be-sked. Beröring förstärkte trovärdigheten i omvårdnaden (Mishelmovich et al., 2015; Walker & Waterworth, 2017).

Utmanade vårdsituationer

Att inta ett professionellt förhållningssätt

Sjuksköterskor upplevde att de behövde vara förberedda på olika reaktioner hos pati-enter som rädsla, oro, ilska, ånger och uppgivenhet. Ilska och vrede som uttrycktes skulle inte tas personligt av sjuksköterskor då det ofta stod för något annat. Om sjuk-sköterskor inte kunde möta patienter i detta var det viktigt att kunna erbjuda stöd från någon annan i teamet (Strang et al., 2014). Att vara tydlig och inte använda många eller komplicerade ord och att tala sakta var faktorer som påverkade samtalet och var avgörande för hur patienten uppfattade informationen som gavs (Mishelmo-vich et al., 2015; Strang et al., 2014). Det var viktigt att vara medveten om icke ver-bala tecken och beteenden hos patienter men även att vara uppmärksam på sitt eget kroppsspråk. Kroppsspråket avslöjade om sjuksköterskor klarade icke verbal kom-munikation och om de hade tålamod eller tid att stanna kvar (Keall et al., 2014; Strang et al., 2014).

Det var vanligt att sjuksköterskor identifierade sig med patienterna och tänkte att det kunde varit jag. Det var svårt att hjälpa patienter när allt var svårt och hopplöst. Sjuk-sköterskor kämpade med sina egna känslor och i dessa situationer var det viktigt att lägga band på sig för att inte bli känslomässigt överbelastad (Arantzmendi, Adding-ton-Hall, Saracibar & Richardson, 2012; Strang et al., 2014). De tyckte det var viktigt att kunna ta en paus och diskutera svåra samtal med kollegor (Strang et al., 2014). Med tiden lärde sig sjuksköterskor att hitta en balans mellan närhet och distans, pro-fessionalitet och medmänsklighet (Mishelmovich et al., 2015; Strang et al., 2014).

Att ställas inför svårigheter

Sjuksköterskor upplevde att djupa samtal kring döden och döendet var en svår upp-gift. De kände sig obekväma, det tog mycket energi och kunde leda till oro. Detta gjorde att vissa sjuksköterskor undvek dessa samtal (Arantzamendi et al., 2012; Tay, Ang & Hegney, 2012; Keall et al., 2014; Mishelmovich et al., 2015; Strang et al., 2014). Sjuksköterskor beskrev hur deras egen rädsla hämmade kommunikationen speciellt när de kände sig oförmögna att svara på vissa frågor eller när de skulle ge svår information. Även brist på helhetssyn hämmade kommunikationen (Tay et al., 2012). Sjuksköterskors utmaningar var att bibehålla en god och saklig kommunikat-ion mellan patient, patientens familj, kollegor och övriga medarbetare (Daines et al., 2013). Sjuksköterskor upplevde att det blev lättare att samtala kring existentiella frå-gor efter att ha arbetat några år inom palliativ vård. Vissa patienter var svårare att prata med än andra (Strang et al., 2014). Effektiv kommunikation kunde försvåras av att patienter befann sig i sorg eller förnekelse (Tay et al., 2012). Även yngre patienter upplevdes svårare att kommunicera med då de jämfört med de äldre levde ett mer aktivt liv och därför hade mer att förlora (Mishelmovich et al., 2015).

Det fanns svårigheter när patienter skrevs in för sent i palliativ vård. Patienter och anhöriga hann inte förberedas på försämring av allmäntillståndet och samtal om vård i livet slut kom för sent i sjukdomsprocessen vilket ledde till stress för alla inblandade (Keall et al., 2014).

9

Hinder och förutsättningar

Att utveckla sin kommunikation

Somliga sjuksköterskor upplevde brist på erfarenhet av svåra samtal. De upplevde det frustrerande och krävande att prata om sorg och död vilket gjorde att de istället foku-serade mer på praktiska uppgifter (Arantzamendi et al 2012; Brooks, Manias & Nicholson, 2017; Strang et al., 2014). Förmågan att kunna kommunicera de svåra samtalen ökade ju längre erfarenhet sjuksköterskor hade (Strang et al., 2014). Sjuk-sköterskor upplevde att de hade för lite utbildning i att vårda patienter i palliativ vård. Flera sjuksköterskor efterfrågade mer utbildning i kommunikation. De önskade stöd och strategier från äldre kollegor kring svåra frågor (Arantzamendi et al., 2012; Brooks et al., 2017; Strang el at., 2014). Att gå kurser i samtalsteknik och stöd förbätt-rade kommunikationsförmågan med patienten (Keall et al., 2014). Med tiden och med mer erfarenhet blev det lättare att förmedla svåra besked. Med en ökad kompe-tens utvecklades självförtroende i dessa situationer (Mishelmovich et al., 2015).

Att ha rätt resurser

Det var viktigt med förutsättningar från verksamheten. De behövde möjlighet att kunna fokusera på kommunikation med patienterna istället för på uppgifter. Att det fanns tillräckligt med tid, personal och att miljön var anpassad (Tay et al., 2012; Keall et al., 2014; Strang et al., 2014). Tiden var det största hindret för sjuksköterskor i pal-liativ vård. Tidsbrist gjorde att sjuksköterskor inte pratade med patienterna om deras bekymmer (Keall et al., 2014; Strang et al., 2014). De upplevde känslor av stress ge-nom att hela tiden behöva vara tillgängliga i telefon under samtal med patienter (Strang et al., 2014).

Att använda verktyg

Sjuksköterskor berättade att upprättandet av en vårdplan underlättade kommunikat-ionen mellan patient, personal och anhöriga runt omvårdnaden av patienten och kunde uppfattas som ett redskap för att tala om vården i livet slut. Det var viktigt att samtalen om patienters önskemål om vård i livets slut togs i tidigare skede då patien-ten fortfarande var delaktig i sin vård. Familjens och personalen kände sig tryggare i beslut gällande vården när patientens önskemål fanns nedskrivna i en vårdplan (Brooks et al., 2017; Cagle, Unroe, Bunting, Bernard & Miller, 2017; Johnson et al., 2015).

Diskussion

Metoddiskussion

Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation med patienter i palliativ vård. En kvalitativ design belyser individens upplevelser och erfa-renheter av ett fenomen. Studien gjordes med induktiv ansats som utgår från inne-hållet i texten vilket ansågs passande för litteraturöversikten(Henricson, 2017; Kris-tensson, 2014). Artiklarna som analyserades hade alla en kvalitativ design vilket överensstämde med syftet. Att göra en litteraturöversikt med det syfte som är presen-terat visade sig vara svårt då det inte fanns mycket forskning om ämnet. Syftet i litte-raturöversikten har vid ett par tillfällen justerats. Trots det har syftet hela tiden varit tänkt utifrån sjuksköterskans perspektiv och inkluderat palliativ vård.

10

Till en början användes endast databasen CINAHL men utökades sedan med PubMed och PsychINFO vilket kan anses som en styrka då urvalet av artiklar blev större vilket stärker trovärdigheten. Valet av databaser avgörs av studiens syfte (Kristensson, 2014). En svaghet i datainsamlingen är att årtalen vid artikelsökning borde vidgats till 2009 istället för 2012. Vidare årsintervall torde ge ett större urval av artiklar vilket hade stärkt trovärdigheten. Samtidigt kan det ses som en styrka att litteraturöversik-ten baseras på den senaste forskningen. Sökningen genererade 11 dubbletter vilket stärker söksträngens tillförlitlighet.

Urvalet till resultatet baserades på nio intervjustudier och två enkätstudier med öppna frågor. Enkätstudierna och de två artiklar med mixad metod användes då de genererade ett större antal artiklar till resultatet. Övervägande del av artiklar var ge-nomförda med samma metod. Detta gör att resultatet blir mer trovärdigt (Kristens-son, 2014).

Genom att det varit två stycken som har läst och tolkat artiklarna så har hela tiden en diskussion utifrån tolkning förts och det gör att resultatet blir mer tillförlitligt. Tro-värdigheten stärks genom att kollegor kritiskt har läst resultatet, även handledare och handledningsgrupp (Mårtensson & Fridlund, 2012; Kristensson, 2014). Svårigheter i analysen var att kunna urskilja huvudteman och subteman då kommunikation är ett centralt begrepp. Under arbetets gång ändrades teman ett flertal gånger för att svara mot syftet.

Det kan det vara svårt att vara helt objektiv med tanke på sin förförståelse (Priebe & Landström, 2012). Om författarna beskriver sin förförståelse så påvisar det pålitlighet och bekräftelsebarhet i resultatet. Artiklarna som användes i resultatet genomgick processen med kvalitetsgranskning. Tio av elva artiklar fick tolv av tolv poäng. En av artiklarna fick elva av tolv poäng då den saknade kvalitetssäkringsbegrepp i diskuss-ionen men inkluderades då den uppfyllde kravet som var satt för hög tillförlitlighet (Henricson, 2017).

Överlag finns en överrensstämmelse mellan studierna. Det kan tolkas som att erfa-renheterna av kommunikation med patienter i palliativ vård är liknande i olika delar av världen. Resultatet kan därmed anses vara överförbart till andra länder med lik-nande förutsättningar.

Resultatdiskussion

Resultatet visade att kommunikation var grunden för en god relation med patienten. Denna relation skapades genom kontinuitet och genom att bygga ett förtroende ge-nom ärlighet och respekt. Men även gege-nom att bekräfta patientens behov och se indi-viden bakom sjukdomen. För att underlätta en djupare vårdrelation var det viktigt att känna av patientens känslomässiga status, visa empati och föra dialog när tillfälle gavs.

Ett av huvudfynden var att vara lyhörd. Vikten av att vara hundra procent närvarande framkom och att vara en aktiv lyssnare. Det viktigaste var inte att ha svar på alla pati-entens frågor utan att lyssna och vara lyhörd för patipati-entens önskningar.

Travelbee anser att det är viktigt att fokusera på den unika individen och att lyssna på patientens behov. För att kunna förstå vad patienten uttrycker krävs en tillfredstäl-lande kommunikation mellan sjuksköterskor och patienter (Travelbee, 1971). Sjuk-sköterskors roll är att fokusera på att lyssna på patienten och visa intresse för den unika individen (Svensk sjuksköterskeförening, 2016).

Studier visar att lyssna på, vara närvarande och att våga stanna kvar när patienten pratar om sin oro och rädsla inför döden är viktigt i palliativ vård. Att se individen och vara lyhörd och öppen för önskemål och att respektera behov är en viktig del i

11

samtalet (Iranmanesh, Axelsson, Sävenstedt & Häggström, 2009). Detta stärks av andra studier som påvisar att när sjuksköterskors relation med patienten befästs ut-vecklas lyhördheten för patientens olika signaler, vilket ger förutsättningar för att ge en god omvårdnad. Vid försämring i sjukdomstillståndet har sjuksköterskor en god kunskap om patienters behov och önskemål. Att kunna uppfatta signaler och vara mottaglig för vad som händer runt omkring patienten hjälper sjuksköterskor i arbetet och detta leder till att patienter känner välbefinnande. Att sjuksköterskorna är ly-hörda minskar patienternas ångest och fysiska smärta (Casey et al., 2011).

Enligt patient lagen ska vården utformas och genomföras i samråd med patienten (SFS, 2014:821). För att kunna vara lyhörd för patientens behov krävs en bra sjukskö-terske-patientrelation. Sjuksköterskor behöver också känna sig trygga i sin profess-ion. Kunna lägga egna tankar och känslor åt sidan och bara fokusera på patienten. Ett annat av huvudfynden var att skapa förtroende genom att lyfta vikten av ärlighet och empatisk förmåga. En förutsättning för att få patienters förtroende var kontinui-tet. Detta var också förutsättningen för att kunna ha djupa förtroliga samtal. Tra-velbees teori belyser kommunikationen som en central roll. När interaktionen mellan sjuksköterskor och patienter utvecklas börjar en relation byggas. Med relationen skapas en förståelse för patientens behov och upplevelser. Genom att relationen byggs kan empati uppstå (Travelbee, 1971). Sjuksköterskors roll är att ge en god vård som bygger på respekt för den enskilda patienten samt kontinuitet för en säker vård (SFS, 2017:30).

I andra artiklar beskrivs vikten av att möta varje person som en unik individ med in-dividuella behov och genom att vara ärlig skapas förtroende. Detta är en förutsättning för att kunna ge en god vård (Iranmanesh et al., 2009; Nakrem, Guttormsen- Vinsnes & Seim, 2011; Luker, Austin, Caress & Hallett, 2000). Andra studier visar att förtro-ende skapas när sjuksköterskor svarar på patientens behov på ett trovärdigt sätt och patienten får en känsla av att de är genuint intresserade. En tillfredsställande relation gör att patienten känner förtroende vilket inbjuder till djupare samtal (Mok & Chiu, 2004; Casey et al 2011).

En patientfokuserad hälso- och sjukvård innebär respekt för människors lika värde. Vården måste utföras med respekt för individens behov och förväntningar och ska anpassas till patientens kunskaper, förståelse och insikt. Det är viktigt att ta hänsyn till den enskildes självbestämmande, värdighet och integritet. Detta förutsätter att kommunikationen är en integrerad del i vården. Kommunikation måste få ta tid och underlättas av kontinuitet och entydighet i vilken information som ges (Socialstyrel-sen, 2009).

Grunden för att skapa ett förtroende med en patient är kontinuitet. Upprepade kon-takter gör att relationen förstärks. Allt eftersom sjuksköterskan och patienten lär känna varandra växer förtroendet fram. Genom ärlighet och respekt möta patienten som en individ. Att vara genuint intresserad av patientens situation inger förtroende och skapar tillit som leder till en djupare relation.

I det tredje huvudfyndet, att ställas inför svårigheter framkom det att kommunikation med patienter i palliativ vård inte var enkel. Patienten var sårbar i en utsatt situation, vilket gör att det ställdes höga krav på sjuksköterskors förmåga att kommunicera. Att den egna rädslan kunde utgöra ett hinder i kommunikationen framförallt vid svåra frågor och vid försämring i sjukdomstillstånd.

Travelbee menar, för att sjuksköterskor ska kunna förstå och identifiera patientens behov behöver de kunskap och förståelse för att kunna tillgodose behoven (Travelbee, 1971). Sjuksköterskor behöver återkommande kompetensutveckling gällande vårdens

12

komplexitet för patienter inom palliativ vård (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Litteraturöversiktens resultat stärks av andra studier som visar att kommunikationen är avgörande för kvaliteten på den palliativa vården. Att i tidigt skede kunna prata om döden och vårdens inriktning, att kartlägga och tydliggöra behov är betydelsefullt. Trots detta anses det mycket svårt. Att ha djupa samtal kring död och döendet är en utmaning för sjuksköterskor (Verschuur, Groot & van der Sande, 2014). Andra stu-dier påvisar att kunskapsbrist och brist på erfarenhet gör att sjuksköterskor medvetet undviker att prata om döden och döendet vilket leder till att patienterna ej får möj-lighet att samtala kring dessa ämnen (Casey et al. 2011). Att nyutbildade sjuksköters-kor får stöd av både mer erfarna kollegor men även av organisationen är avgörande för att klara denna kommunikation (Zheng, Lee & Bloomer, 2016). Sjuksköterskor med erfarenhet har lättare att kommunicera med patienter i palliativ vård och de be-höver stödja oerfarna sjuksköterskor i samtalen med patienterna (Isaacson, Minton, DaRosa & Harming, 2019).

Tillgång till olika kompetensutvecklingsinsatser är en förutsättning för att personal ska kunna utvecklas i sitt arbete. Insatser som handledning, kurser och föreläsningar. Det är dock viktigt att dessa insatser ses långsiktigt och inte som projekt. Kompe-tensutveckling behöver vara fortlöpande (Socialstyrelsen, 2013b).

Erfarenhet kan uppnås på olika sätt. Att följa en mer erfaren kollega och se hur kommunikation går till kan ge verktyg. Även att träffa och kommunicera med patien-ter i palliativ vård ger erfarenhet och rollen som sjuksköpatien-terska utvecklas. Det behövs även kompetensutveckling för sjuksköterskor inom området för att de ska känna sig trygga och kunna föra samtal på ett djupare plan.

Slutsats

Litteraturöversikten belyser vikten av kommunikation i palliativ vård. Den lyfter även vilka förutsättningar som behövs för att kunna ha en god kommunikation.

Det fanns många aspekter som påverkade kommunikationen mellan sjuksköterskor och patienter som till exempel förtroende, trygghet och kontinuitet. Studien påvisade att genom kontinuitet skapades goda relationer mellan sjuksköterskor och patienter. Kommunikation var grunden för personcentrerad vård. En god kommunikationsför-måga var en nyckelfaktor för att minska oro inför döden genom att lyssna på och att bekräfta patienten. Sjuksköterskor upplevde att kommunikation med patienter i li-vets slut var en svår uppgift och att det krävdes utbildning och stöd från mer erfarna kollegor för att känna trygghet i uppgiften.

Kliniska och forskningsmässiga implikationer

Som sjuksköterskor med erfarenhet av att vårda patienter i livets slut inom palliativ vård valde vi att fördjupa oss i kommunikationen då den delen av vårdandet tas för given men är nog så utmanande. Vår studie kan vara till hjälp för kollegor som arbe-tar med patienter i palliativ vård. Genom att i tidigt skede bygga vårdrelationen på en god kommunikation skapas förtroende och tillit mellan sjuksköterskor och patienter vilket underlättar vårdandet. Allteftersom tryggheten av att utföra ordinationer och arbetsmoment växer utvecklas förståelsen för vikten av helhetssyn av patienten. Kommunikationen har då en möjlighet att utvecklas.

För framtida forskning vore det intressant att göra en studie på hur nätbaserade pati-entmöten inom palliativ vård påverkar kommunikationen mellan sjuksköterskor och patienter med fokus på förtroende och trygghet.

13

Referenslista

*Artiklar som är med i resultatdelen

Antonacci, R., Fong, A., Sumbly, P., Wang, Y.F., Maiden, L., Doucette, E., & Chevrier, A. (2018). They can hear the silence: Nursing practices on communication with pa-tients. Canadian Journal of Critical Care Nursing, 29 (4). 36-39

*Arantzamendi, M., Addington-Hall, J., Saracibar, M., & Richardson, A. (2012). Spanish nurses ´preparedness to care for hospitalised terminally ill patients and their daily approach to caring. International Journal of Palliative Nursing, 18 (12)

*Brooks, L-A., Manias, E., & Nicholson, P. (2017). Communication and decision-making about end of life care in the intensive care unit. American Journal of Critical

Nursing, 26 (4). https://doi.org/10.4037/ajcc2017774

Brown, H., Johnston, B., & Östlund, U. (2011). Identifying care actions to conserve dignity in end-of-life care. British Journal of Community Nursing, 16 (5). 238–245

*Cagle, J., Unroe, K., Bunting, M., Bernard, B., & Miller, S. (2017). Caring for dying patients in the nursing home: Voices from frontline nursing home staff. Journal of

Pain and Symptom Management, 53 (2).

https://doi.org/10.1016/j.jpainsymman.2016.08.022

Casey, D., Murphy, K., Ni Leime, A., Larkin, P., Payne, S., Froggatt, K, A., & O´Shea, E. (2011). Dying well: factors that influence the provision of good end of life care for older people in acute and long stay care settings in Ireland. Journal of Clinical

Nurs-ing, 20, 1824-1833. https://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2010.03628.x

Cross, L. A. (2019). Compassion Fatigue in Palliative Care Nursing: A Concept Analy-sis. Journal of Hospice & Palliative Nursing, 21(1), 21-28.

Dahlin, C. (2015). Palliative care: Delivering Comprehensive Oncology Nursing Care.

Seminars in Oncology Nursing, 31(4), 327 – 337.

14

*Daines, P., Stilos, K., Moura, S., Fitch, M., McAndrew, A., Gill, A., & Wright, F. (2013). Nurses ´experiences caring for patients and families dealing with malignant bowel obstruction. International Journal of Palliative Nursing, 19 (12)

Eilertsen, I., & Kiik, R. (2016). Nurse’ emotional challenges in providing home care in Norway. Nordic Journal of Nursing Research, 36, 82–87. https://doi.org/10.1177/2057158515623406

Forsberg, C., & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier:

vär-dering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm, Sverige:

Na-tur & kulNa-tur

Friberg, F. (2017). Dags för uppsats, vägledning för litteraturbaserade

examensar-beten. Lund, Sverige: Studentlitteratur AB

Fridh, I. (2014). Caring for the dying patient in the ICU-The past, the present and the future. Intensive and Critical Care Nursing 30, (6) https://doi.org/10.1016/j.iccn.2014.07.004

Georges, J-J., & Mieke, G. (2002). Moral problems experienced by nurses when car-ing for terminally ill people: a literature review. Nurscar-ing Ethics, 9 (2). https://doi.org/10.1191/0969733002ne495oa

Griffiths, J., Ewing, G., Wilson, C., Connolly, M., & Grande, G. (2015). Breaking bad news about transition to dying: A qualitative exploration of the role of the District Nurse. Palliative Medicine, 29 (2), 138-146. https://doi.org/10.1177/0269216314551813

Gröte, Å., Biong, S., & Grov, E-K. (2013). Acting with dedication and expertise: Rela-tives’ experience of nurses ´provision of care in a palliative unit. Palliative and

Sup-portive Care, 13, 1547-1558. https://doi.org/10.1017/S1478951513000825

Haraldsdottir, E. (2011). The constraints of the ordinary:’ being with´ in the context of end-of-life nursing care. International Journal of Palliative Nursing, 17 (5)

Heidari, M-R., & Norouzadeh, R. (2014). Supporting families of dying patients in the Intensive Care Unit. Holistic Nursing Practice 28 (5), 316–322. https://doi.org/10.1097/HNP.0000000000000045

15

Henricson, M. (red.). (2017). Vetenskaplig Teori och Metod: Från ide´ till

examinat-ion inom omvårdnad. Lund, Sverige: Studentlitteratur AB

Iranmanesh, S., Axelsson, K., Sävenstedt, S., & Häggström, T. (2009). A Caring rela-tionship with people who have cancer. Journal of Advanced Nursing, 65 (6), 1300– 1308. https://doi.org/10.1111/j.1365-2648.2009.04992.x

Isaacson, M, J., Minton, M, E., DaRosa, P., & Harming, S. (2019). Nurse comfort with palliative and end of life communication: A rural and urban comparison. Journal of

Hospice & Palliative Nursing, 21 (1).

https://doi.org/10.1097/NJH.0000000000000483

*Johnson, C., Singer, R., Masso, M., Sellars, M., & Silvester, W. (2015). Palliative care health professionals ´experiences of caring for patients with advance care directives.

Australian Health Review, 39, 154–159. https://doi.org/10.1071/AH14119

Karlsson, M., Kasén, A., & Wärnå-Furu, C. (2017). Reflecting on one´s own death: The existential questions that nurses face during end of life care. Palliative and

Sup-portive Care, 15, 158-167. https://doi.org/10.1017/S1478951516000468

*Keall, R., Clayton, J, M., & Butow, P. (2014). How do Australian palliative care nurs-es addrnurs-ess existential and spiritual concerns? Facilitators, barriers and strateginurs-es.

Journal of Clinical Nursing, 23, 3197-3205

Kozslovska, L., & Doboszynska, A. (2012). Nurses nonverbal methods of communi-cating with patients in the terminal phase. International Journal of Palliative

Nursing, 18 (1), 40–46

Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för

stu-denter inom hälso-och vårdvetenskap. Stockholm, Sverige: Natur & kultur

Lavoie, M., Blondeau, D., & Martineau, I. (2013). The integration of a person-centered approach in palliative care. Palliative and Supportive Care, 11, 453-464. https://doi.org/10.1017/S1478951512000855

Lees, C., Mayland, C., West, A., & Germaine, A. (2014). Quality of end of life Care for those who die at home: views and experiences of bereaved relatives and carers.

16

Luker, K, A., Austin, L., Caress, A., & Hallett, C, E. (2000). The importance of know-ing the patient: community nurses' constructions of quality in providknow-ing palliative care. Journal of Advanced Nursing, 31 (4), 775-782. https://doi.org/10.1046/j.1365-2648.2000.01364.x

Milic, M., Puntillo, K., Turner, K., Joseph, D., Peters, N., Ryan, R., & Anderson, W. (2015). Communicating with patient`s families and physicians about prognosis and goals of care. American Association of Critical-Care Nurses, 24 (4). Doi: http://dx.doi.org/10.4037/ajcc2015855

*Mishelmovich, N., Arber, A., & Odelius, A. (2015). Breaking significant news: The experience of clinical nurse specialists in cancer and palliative care. European

Jour-nal of Oncology Nursing, 21, 153-159. https://doi.org/10.1016/j.ejon.2015.09.006

Mok, E., & Chiu, P, C., (2004). Nurses-patient relationships in palliative care.

Jour-nal of Advanced Nursing, 48 (5), 475–483.

https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.1111/j.1365-2648.2004.03230.x

Mårtensson, J & Fridlund B (2012). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I M. Hen-ricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom

om-vårdnad (s. 421–438). Lund, Sverige; Studentlitteratur AB

Nakrem, S., Guttormsen-Vinsnes, A., & Seim, A. (2011). Residents experiences of in-terpersonal factors of nursing home care. International Journal of Nursing studies,

48, 1357–1366. https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2011.05.012

Nationella rådet för palliativ vård. (u.å). Hämtad 17 april 2019 från https://www.nrpv.se/om-nrpv/vad-ar-palliativ-vard/

Pastrana, T., Jünger, S., Ostgathe, C., Elsner, F., & Radbruch, L. (2008). A matter of definition–key elements identified in a discourse analysis of definitions of palliative care. Palliative Medicine, 22(3), 222–232. doi:10.1177/0269216308089803

Polit, D, F., & Beck, C.T. (2012). Nursing research generating and assessing

evi-dence for nursing practice. Philadelphia, USA: Wolters Kluwer Health/Lippincott

Williams & Wilkins

Priebe, G & Landström, C. (2012). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar – grundläggande vetenskapsteori. I M. Henricsson (Red.),

Vetenskap-lig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 25–42). Lund,

17

SFS 2014:821. Patientlag. Hämtad 2019-04-17 från

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821

SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Hämtad 2019-04-13 från

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30

Socialstyrelsen (2009). Nationella indikatorer för God vård Hämtad 17 april 2019 från https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/17797/2009-11-5.pdf

Socialstyrelsen (2013b). Kompetens och kompetensförsörjning Hämtad 17 april 2019 Från https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2013/2013-2-2/Documents/2013-2-2_Kompetensochkompetensforsorjning.pdf

Socialstyrelsen (2013a). Nationella kunskapsstödet för god palliativ vård i livets

slutskede. Hämtad 6 februari 2019 från

https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2013/2013-6-4

Socialstyrelsen (2015). Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig.

Handbok förvårdgivare, chefer och personal. Hämtad 6 februari 2019 från

http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2015/2015-4-10

Socialstyrelsen (2016). Palliativ vård i livets slutskede, indikationer och underlag för

bedömningar. Hämtad 8 februari 2019 från

https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2017/2017-10-22/

Socialstyrelsen (2018). Palliativ vård-förtydligande och konkretisering av

begrep-pet. Hämtad 8 februari 2019 från

https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2018/2018-8-6

Stans, S., Dalemans, R., Roentgen, U., Smeets, H., & Beurskens, A. (2018). Who said dialogue conversations are easy the communication between communication vulner-able people and health-care professionals: A qualitative study. Health expectations 21 (5), 848–857. https://doi.org/10.1111/hex.12679

*Strang, S., Henoch, I., Danielson, E., Browall, M., & Melin-Johansson, C. (2014). Communication about existential issues with patients close to death- nurses

`reflec-18

tions on content, process and meaning. Psycho-Oncology, 23, 562–568. https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.1002/pon.3456

Svensk sjuksköterskeförening, (2016). Värdegrund för omvårdnad. Hämtad 6 febru-ari 2019 från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-

sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/vardegrund.for.omvardnad_reviderad_2016.pdf

Svensk sjuksköterskeförening, (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad

sjuk-sköterska. Hämtad 14 april 2019 från

https://www.swenurse.se/globalassets/01- svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-

sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf

*Tay, L.H., Ang, E., & Hegney, D. (2012). Nurses’ perceptions of the barriers in effec-tive communication with inpatient cancer adults in Singapore. Journal of Clinical

Nursing, 21, 2647–2658. https://doi-org.proxy.library.ju.se/101111/j.1365-2702.2011.03977.x

Travelbee, J. (1971). Interpersonal aspects of nursing. Upplaga 2. Philadelphia, USA: Davis company

Verschuur, E., Groot, M., & Van der Sande, R. (2014). Nurses’ perceptions of proac-tive palliaproac-tive care. International Journal of Palliaproac-tive Nursing, 20 (5)

*Walker, H., & Waterworth, S. (2017). New Zealand palliative care nurses´ experi-ences of providing spiritual care to patients with life limiting illness. International

Journal of Palliative Nursing, 23, (1)

Wallerstedt, B., & Andershed, B. (2007). Caring for dying patients outside special pal-liative care settings: experiences from a nursing perspective. Scandinavian Journal

of Caring Sciences, 21, 32–40

*Wittenberg, E., Ragan, S., & Ferrell, B. (2017). Exploring Nurse Communication About Spirituality. American Journal of Hospice & Palliative Medicine. 34 (6) 566-571. https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.1177/1049909116641630

19

World Health Organization (2016). WHO Definition of Palliative Care. Hämtad 7 feb-ruari 2019 från www.who.int/cancer/palliative/definition/en/

Zheng, R., Lee, S-F., & Bloomer, M-J. (2016). How new graduate nurses experience patient death. International Journal of Nursing Studies 53, 320–330. https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2015.09.013

Östlund, U., Blomberg, K., Söderman, A., & Werkander Harstäde, C. (2019). How to conserve dignity in palliative care: suggestions from older patients, significant others, and healthcare professionals in Swedish municipal care. BMC palliative care, 18(1), https//doi.org/10. 10 1186/s12904-019-0393-x

20

Bilagor

Sökord Avgränsningar Antal

träffar vid artikel-sökning och lästa titlar Urval 1: Lästa abstract Urval 2: Läst hela artikeln Urval 3: Till kvali- tets-granskning Till Resultat 190130 CINAHL Palliative care* AND nurse* AND patient* AND communication* AND experience* Peer reviewed, engelska artik-lar All adult 2012→ 70 41 16 6 6 190212 PubMed Palliative care* AND nurse* AND patient* AND communication* AND experience* Peer reviewed, engelska artik-lar >19 år 2012→ 71 4 dubbletter från sökning-en i CINAHL 27 6 2 2 190214 PsycINFO Palliative care* AND nurse* AND patient* AND communication* AND experience* Peer reviewed, engelska artik-lar >18 år 2012→ 68 2 dubbletter från sökning-en i CINAHL 5 dubbletter från sökning-en i PubMed 25 10 3 3 Summa: 209 93 32 11 11

21

Bilaga 2

Omvårdnad Examensarbete, 15 hp

Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ

me-tod

Beskrivs problemet i bakgrund/inledning? Ja

□

□

Kunskapsläget inom det aktuella området är Ja

□

□

Beskrivet?

Är syftet relevant till ert examensarbete? Ja

□

□

Är urvalet beskrivet? Ja

□

□

Samtliga frågor ska besvaras med ja för att artikeln ska granskas med hjälp av Frågorna i Del II. Vid Nej på någon av frågorna ovan exkluderas artikeln. Del II

Kvalitetsfrågor

Beskrivs vald kvalitativ metod? Ja

□

□

Hänger metod och syfte ihop? Ja

□

□

(Kvalitativt syfte – kvalitativt metod)

Beskrivs dataanalysen? Ja

□

□

Beskrivs etiskt tillstånd/förhållningssätt/ Ja

□

□

ställningstagande?

Diskuteras metoden mot kvalitetssäkringsbegrepp (t ex tillförlitlighet och

trovärdighet) i diskussionen? Ja

□

□

Diskuteras huvudfynd i resultatdiskussionen? Ja

□

□

Sker återkoppling, från bakgrunden gällande teori, begrepp eller förhållningssätt i

diskussionen? Ja

□

□

22

Omvårdnad Examensarbete, 15 hp

Är resultatet relevant för ert syfte? Om ja, beskriv:

……… ……….……….………. ………

Om nej, motivera kort varför och exkludera artikeln:

……… ……….………...… ………

Forskningsmetod/-design (t ex fenomenologi, grounded theory)

……… ……… Deltagarkarakteristiska Antal……… Ålder………... Man/Kvinna……… Granskare sign: ………

1 Bilaga 3 Tabell 1: Artikelmatris Författare (År) Tidskrift Land

Titel Syfte Deltagare Metod Kvalitetsgranskning Resultat

Arantzamendi et al. (2012) International Jour-nal of Palliativ Nursing Spanien

Spanish nurses` pre-paredness to care for hospitalised termi-nally ill patients and their daily approach to caring Spanska sjuksköters-kors färdigheter gäl-lande vård i livets slut. 22 st. Observationer 21 st. intervjuer Kvinnor: 98% Män: 2 % Mixad metod observation-er och intobservation-er- inter-vjuer Del 1: 4/4 Del 2: 8/8

Känner sig obekväma i vissa samtal. Har behov av utbild-ningar i psykologiska och emotionella delar. Pratar med kollegor om olika dilemman på arbetet. Brooks et al. (2017) American Journal of Clinical Care Australien Communication and decision-making about end of life care in the intensive care unit Beskriva erfarenhet-er hos sjuksköterfarenhet-erskor på en intensivvårds-av-delning när det övergår till vård i livets slut. 17 st. Kvinnor: 15 Män: 2 Kvalitativ Semi-strukturerad intervju, focus grup-per Del 1: 4/4 Del 2: 8/8 Kommunikationen är svår när patienten är på intensiven, viktigt i tidigt skede identifiera patientens önskemål.

Cagle et al. (2017)

Journal Pain Symp-tom Manage USA

Caring for dying pa-tients in the nursing home: Voices from frontline nursing home staff

Beskriva personalens positiva och negativa erfarenheter av att vårda patienter i livets slut. 107 st. Kvalitativ Intervjuer Del 1: 4/4 Del 2: 7/8 Beskrivning av sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta på äldreboende med patienter i palliativ vård. Positiva och negativa aspekter.

1 Tabell 2: Artikelmatris Författare (år) Tidskrift Land

Titel Syfte Deltagare Metod Kvalitetsgranskning Resultat

Daines et al. (2013) International Journal of Pallia-tive Nursing USA

Nurses` experiences car-ing for patients and fami-lies dealing with malig-nant bowel obstruction

Sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med malign tarmobstruktion. 15 st. Majoritet av kvinnor Kvalitativ Semi-strukturerad intervju, focus grup-per Del 1: 4/4 Del 2: 8/8 Kommunikation är en viktig del i vården. Svårig-heter med kommunikation i vissa stadier. Viktigt med kontinuitet och teamwork.

Hui Tay et al. (2012)

Journal of Clinical Nursing

Singapore

Nurses` perceptions of the barriers in effective communication with in-patient cancer adults in Singapore

Undersöka faktorer som påverkar en effektiv kom-munikation med patienter och sjuksköterskor på onkologisk avdelning. 10 st. Kvinnor:10 Män: 0 Kvalitativ Intervjuer Del 1: 4/4 Del 2: 8/8 Svårigheter i kommunikat-ion, sjuksköterskors rädsla för samtal om döden. Johnson, C (2015) Australian Health Review Australien

Palliative care health professionals´ experienc-es of caring for patients with advance care direc-tives

Att kartlägga sjuksköters-kors erfarenheter av att beslut tas om vårdnivå vid palliativ vård. Och hur vår-den påverkas. 60 st. Kvalitativ Enkät med öppna frågor Del 1: 4/4 Del 2: 8/8 Kommunikationen under-lättas om diskussion gäl-lande vårdnivå och patien-tens önskemål om vård har kartlagts.

1 Tabell 3: Artikelmatris Författare (År) Tidskrift Land

Titel Syfte Deltagare Metod Kvalitetsgranskning Resultat

Keall et al. (2014) Journal of Clinical Nursing Australien How do Australian palliative care nurses address existential and spiritual con-cerns? Facilitators, barriers and strate-gies.

Att undersöka vilka hinder och strategier som sjuk-sköterskor i palliativ vård identifierar när existentiell och andlig vård ges.

20 st. Kvinnor: 19 Män: 1 Kvalitativ Semistrukturerad intervju Del 1: 4/4 Del 2: 8/8

Vikten av en djup sjukskö-terske-patientrelation för att kunna kommunicera runt andligfrågor. Vikten av kontinuitet. Icke verbal kommunikation. Mishelmovish, N. (2015) European Journal of Oncology Nursing England Breaking significant news: The experi-ence of clinical nurse specialists in cancer and palliative care

Att förstå sjuksköterskor inom specialiserad och palliativ vård erfarenheter av att lämna svåra besked till patienter med avance-rad cancer. 10 st. Kvinnor: 10 Män: 0 Gått kurs i avancerad kommunikation Kvalitativ Semi-strukturerad intervju Del 1: 4/4 Del 2: 8/8

Verbal och icke verbal kommunikation. Att bygga förtroende. Att inta olika perspektiv. Vara lyhörd.

Strang, S. (2013) Willey Online Library Sverige Communication about existential issues with patients close to death-nurses reflection content process and meaning

Att beskriva sjuksköters-kors reflektioner om exi-stentiella frågor och kommunikation med pati-enter nära döden.

98 st. Kvinnor: 98 Män: 0 Mixad metod Randomiserad kontrollerad studie Del 1: 4/4 Del 2: 8/8 Kommunikationen runt existentiella frågor, livet, döden och relationer. Att använda samtalstekniker för att öppna upp för dia-log

1 Tabell 4: Artikelmatris Författare (år) Tidskrift Land

Titel Syfte Deltagare Metod Kvalitetsgranskning Resultat

Walker, H & Wa-terworth, S. (2017) International Journal of Pallia-tive Nursing Nya Zeeland

New Zealand palliative care nurses' experi-ences of providing spiritual care to pa-tients with life limiting illness

Sjuksköterskans erfaren-heter att ge andlig vård till patienter i livets slut.

9 st. Kvalitativ Semistrukturerad intervju Del 1: 4/4 Del 2: 8/8 Kommunikation är hjärtat av andlig vård. Identifiera individuella behov, viktigt med beröring, samtal och skapa en bra relation.

Witterberg, E. (2016)

American Journal of Hospice & Pal-liative Medicine USA

Exploring nurse com-munication about spirituality

Att utforska onkologisjuk-sköterskors erfarenheter av andlig vård för att lära sig mer om patientens behov och sjuksköters-kors respons. 57 st. En 2 dagars kurs i kommunikat-ion Kvalitativ

Enkät med öppna frågor

Del 1: 4/4 Del 2: 8/8

Att känna in patien-tens känslor för att kunna erbjuda stöd och tröst. Vikten av icke verbal kommuni-kation att uppmuntra samtal om livet.