Sjuksköterskors upplevelse av att vårda
personer med substansbrukssyndrom inom
slutenvården.
- En litteraturstudie
Nurses’ experience of caring for people with substance use disorder in inpatient
care
– A literature study
Amanda By
Felicia Ahlbäck
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Sjuksköterskeprogrammet
Examensarbete 15/hp Grundnivå
Handledare: Anette Granlund och Kristina Rendahl-Laage Examinerande lärare: Maria Andersson
SAMMANFATTNING
Titel: Sjuksköterskors upplevelse av att vårda personer med substansbrukssyndrom inom slutenvården.
Nurses’ experience of caring for people with substance use disorder in inpatient care
Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Institution: Institutionen för Hälsovetenskaper
Ämne: Omvårdnad
Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå Författare: Amanda By & Felicia Ahlbäck
Handledare: Anette Granlund & Kristina Rendahl-Laage
Sidor: 27
Nyckelord: Substansbrukssyndrom, upplevelse, omvårdnad, sjuksköterska.
Introduktion/Bakgrund: Personer som lider av substansbrukssyndrom ökar i antal. Med ett substansbrukssyndrom ökar risken för fysiska, psykiska och sociala konsekvenser, vilket gör att dessa personer söker vård. Omvårdnadsbehovet är komplext och det är sjuksköterskans ansvar att ha tillräcklig kunskap för att ge god vård.
Syfte: Att belysa sjuksköterskans upplevelser av att vårda personer med substansbrukssyndrom inom slutenvården Metod: Litteraturstudien utformades enligt Polit och Beck (2017) nio steg och den genomfördes på ett objektivt och induktivt förhållningssätt. I databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo gjordes en sökning som genererade i sju kvalitativa och fyra kvantitativa artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades enligt Polit och Beck (2017) granskningsmallar.
Resultat: Genererade i fyra kategorier: Att inte känna sig bekväm, Rädsla och osäkerhet, Att skapa relationer och Kunskap och erfarenhetens betydelse.
Slutsats: Det visade sig att sjuksköterskor upplevde avsaknad av kunskap i vården av personer med substansbrukssyndrom. Sjuksköterskans upplevelse vid vården påverkades av inställning, kunskap och erfarenheter. Kunskap, erfarenhet och inställning hade betydelse vid vårdmöten.
Litteraturstudiens resultat visade att sjuksköterskor upplevde att de saknade kunskap om att vårda personer med substansbrukssyndrom. Sjuksköterskans upplevelse av vården påverkades av sjuksköterskans inställning, kunskap och erfarenhet. Upplevelser av rädsla och osäkerhet skapade misstro och känslor av att vården inte var meningsfull. Resultatet lyfte att relationer mellan sjuksköterska och personen med substansbrukssyndrom hade betydelse i vårdmöten och kvalitén på vården. Resultatet visade även att kunskap och erfarenhet bidrog till en bra inställningen och därmed bättre vård.
Innehållsförteckning
Introduktion ... 4
Bakgrund ... 4
Substansbrukssyndrom ... 4
Riskfaktorer och hälsorisker vid substansbrukssyndrom ... 4
Sjuksköterskans profession ... 5
Vårdupplevelser av personer med substansbrukssyndrom ... 5
Problemformulering ... 6 Syfte ... 6 Metod ... 7 Litteratursökning ... 7 Inklusionskriterier ... 7 Exklusionskriterier ... 8 Urval 1 ... 10 Urval 2 ... 10 Urval 3 ... 10
Databearbetning och analys ... 10
Forskningsetiska överväganden ... 11
Resultat ... 12
Att inte känna sig bekväm ... 12
Rädsla och osäkerhet ... 12
Att skapa relationer ... 13
Kunskap och erfarenhetens betydelse ... 14
Diskussion ... 15
Resultatdiskussion ... 15
Metoddiskussion ... 16
Slutsats ... 18
Klinisk betydelse ... 18
Förslag till fortsatt forskning ... 18
Referenslista ... 19
4
Introduktion
Personer som lider av substansbrukssyndrom kan ha ett stort och komplext behov av omvårdnad (Solberg & Nåden 2019). De har en högre risk för att drabbas av sjuklighet och dödlighet än för normalbefolkningen (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning [CAN] 2019) och kan vårdas på olika avdelningar inom slutenvården (Socialstyrelsen 2017). Enligt CAN (2019) vårdades år 2017 cirka 10 000 personer inom slutenvården i Sverige på grund av narkotikarelaterade besvär. I förhållande till populationen innebär det en tredubbling på 30 år (CAN 2019). Det ingår i sjuksköterskans ansvar att ha färdigheter och kunskap för att ta hand om personer med substansbrukssyndrom (Mahmoud et al. 2019). Vid brist på kunskap om att vårda personer som lider av substansbrukssyndrom uppkommer svårigheter och utmaningar i mötet (Solberg & Nåden 2019). Forskningsområdet för studien är kompetens och professionsutveckling inom omvårdnad.
Bakgrund
Substansbrukssyndrom
Enligt Socialstyrelsen (2019) har missbruks- och beroendediagnoserna ersatts med samlingsbegreppet substansbrukssyndrom (eng. Substance Use Disorder) i det senaste klassifikationssystemet DSM-5 (Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders) som publicerades 2013. American Psychiatric Association (2014) beskriver att det finns tio olika substansrelaterade diagnoser som ingår i substansbrukssyndrom. De diagnoser som ingår är: Alkohol; Opioider; Cannabis; Sedativa, Hypnotika och Anxiolytika; Kokain; Amfetamin; Fencyklidin och andra hallucinogen; Tobak; Inhalationer; Andra substanser (okända). I denna litteraturstudie har fokus lagts på alkohol- och narkotikamissbruk inom substansbrukssyndrom. Narkotikastrafflagen (SFS 1968:64) definierar narkotika som läkemedel eller hälsofarliga produkter med beroendeframkallande egenskaper eller euforiserande effekter.
För att diagnosen substansbrukssyndrom ska kunna ställas krävs ett antal uppfyllda kriterier. Hasin et al. (2013) beskriver att två av kriterierna behöver uppfyllas för att kunna sätta diagnosen. Kriterierna innefattar skadlig användning av substanser, ökad tolerans, suget efter substansen, abstinensbesvär och behovet av att hela tiden öka dosen för att få tillräckligt önskad effekt. Andra kriterier som ingår är att sociala och personliga problem uppkommer på grund av brukandet. Det är också att användandet fortsätter även om fysiska och psykiska funktioner blir lidande (Hasin et al. 2013).
Riskfaktorer och hälsorisker vid substansbrukssyndrom
Socialstyrelsen (2017) menar att substansbrukssyndrom leder till allvarliga konsekvenser, bland annat för tidig död, sjukdom och sociala komplikationer som kriminalitet, hemlöshet och arbetsoförmåga. De Weert-van Oene et al. (2017) beskriver att överdriven drog- och alkoholanvändning är riskfaktorer för somatiska sjukdomar bland annat leversjukdomar, diabetes, respiratoriska sjukdomar och hjärt- och kärlsjukdomar. Enligt Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU] (2015) uppkommer substansernas fysiska påverkan på kroppen först efter en längre tid av substansanvändandet och att de kortsiktiga konsekvenserna främst är arbetslöshet, våld, kriminalitet och akuta skador på grund av olyckor och våld (SBU
5 2015). SBU (2019) beskriver att det är vanligt förekommande att ha psykisk ohälsa med depressioner och ångest i samsjuklighet med substansbrukssyndrom.
Inom slutenvården behandlas personer med substansbrukssyndrom bland annat med akut avgiftning, behandling av levercirros och gastrit, tillnyktring, alkoholpsykos och alkohol- och drogförgiftning (Socialstyrelsen 2017). En vanlig orsak till att personer med substansbrukssyndrom söker vård är oavsiktliga överdoser. Detta kan även leda till dödsfall (Folkhälsomyndigheten 2019). Socialstyrelsen (2017) beskriver att samsjuklighet som inte lyckats identifieras och ett bristfälligt omhändertagande inom sjukvården kan vara orsaker till att personer med ett substansbrukssyndrom har en hög dödlighet.
Sjuksköterskans profession
Svensk sjuksköterskeförening (2017) beskriver att sjuksköterskans ansvarsområde är omvårdnad och att en sjuksköterska i sin yrkesutövande roll ska ha tillräcklig kompetens för att kunna leda och utveckla omvårdnadsarbetet samt att möta människors vårdbehov i ett helhetsperspektiv. Det innefattar såväl det patientnära arbetet som det vetenskapliga kunskapsområdet. I omvårdnaden ansvarar sjuksköterskan för bedömning, diagnostik, genomförande, utvärdering och planering av vården (Svensk sjuksköterskeförening 2017). Oldland et al. (2020) beskriver att sjuksköterskor ansvarar över att utföra säker vård som har sin grund i vetenskapen. I Patientlagen (SFS 2014:821) beskrivs det att hela befolkningen ska få god kvalité på vården på lika villkor. Vården ska omsorgsfullt utföras med respekt för människors lika värde. Enligt Oldland et al. (2020) kan kvalitén på vården äventyras ifall sjuksköterskor inte är medvetna om sitt personliga ansvar, inte känner sig utrustade eller inte accepterar ansvaret (Oldland et al. 2020).
Sjuksköterskor ska ha tillräckligt med kunskap och färdigheter för att vårda personer som använder substanser på ett riskfyllt sätt (Mahmoud et al. 2019). Enligt Tierney et al. (2020) ska sjuksköterskor vara lämpade att vårda personer med substansbrukssyndrom, såväl effekterna substansbrukssyndromet har på hälsan, skadorna som tillkommer samt deras välbefinnande då det i sjuksköterskans utbildning ingår att lära sig att tillgodose ett holistiskt hälsobehov (Tierney et al. 2020). Gällande välbefinnande och hälsa ansvarar sjuksköterskan för att känna igen tecken och symtom på hälsoproblem som bland annat missbruk (Felicilda-Reynaldo 2015). Att utveckla kompetensen inom området ansågs däremot vara utmanande på grund av att sjuksköterskor upplevde det vara svårt att tillämpa en evidensbaserad kunskap i vården av personer med substansbrukssyndrom (Solberg & Nåden 2019).
Vårdupplevelser av personer med substansbrukssyndrom
Personer som lever med substansbrukssyndrom är en särskilt utsatt grupp inom vården (Bové et al. 2018). Neale et al. (2008) beskriver att personer med substansbrukssyndrom har negativa upplevelser av att vårdas på sjukhus. De upplevde att personalen fick dem att känna att de inte var värda att få hjälp och att vårda personer med substansbrukssyndrom var slöseri med resurser. Personerna kände att de hade blivit behandlade dåligt och behandlade annorlunda än andra patienter. Det kunde vara att de blev utskrivna i förtid och inte fått information och lämplig eftervård.
Bové et al. (2019b) menar att personer med substansbrukssyndrom har svårt att anpassa sig till sjukvården på grund av svårigheter att fullfölja en behandling. Personer med substansbrukssyndrom upplever ibland att sjuksköterskor är nedlåtande och att det i sin tur leder
6 till en försämring av motivationen vid behandling och en fördröjning av att söka vård. Relationen mellan sjuksköterskan och personen med substansbrukssyndrom präglas ofta av ömsesidig misstro vilket leder till negativa möten (Bové et al. 2019b). Enligt Dion (2019) har det betydelse hur sjuksköterskan interagerar med personen som har ett substansbrukssyndrom för mottagligheten av att vara ärlig, ge information, utbildning och behandling. Tiden sjuksköterskan och personen med substansbrukssyndrom tillbringar har en avgörande roll i vården (Dion 2019).
Problemformulering
Det sker en ökning av antalet personer som lever med substansbrukssyndrom. Ett substansbrukssyndrom kan leda till konsekvenser som påverkar hälsan fysiskt, psykiskt och socialt. Det leder i sin tur till att personer med substansbrukssyndrom någon gång kommer behöva söka vård. Sjuksköterskor upplever svårigheter att tillämpa evidensbaserad kunskap vid vården av dessa personer och relationen mellan sjuksköterska och personen med substansbrukssyndrom präglas ofta av en ömsesidig misstro. Personerna med substansbrukssyndrom kände sig många gånger sämre behandlade vilket kan leda till försämring av motivation till behandling och en fördröjning av att söka vård. Därför är det viktigt att belysa hur sjuksköterskans upplevelser av att vårda personer med substansbrukssyndrom.
Syfte
Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelser av att vårda personer med substansbrukssyndrom inom slutenvården.
7
Metod
En litteraturstudie innebär sammanställning, analys och bearbetning utifrån resultat av befintliga vetenskapliga studier. En litteraturstudie ska innehålla inklusions- och exklusionskriterier vid databassökning. En litteraturstudie ska hålla en hög kvalité och det görs genom att den är replikerbar samt systematiskt genomförd (Polit & Beck 2017). Den här litteraturstudien baserades på Polit och Beck (2017) nio steg.
Figur 1. Fri tolkning och översättning av Polit och Beck (2017) nio steg.
Litteratursökning
Litteratursökningen utfördes enligt Polit och Beck (2017) nio steg. I steg ett formulerades ett syfte till litteraturstudien. I steg två valdes databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo som ansågs relevanta till studiens syfte. Cinahl är en databas med inriktning på omvårdnad, databasen PubMed inriktar sig på medicin och databasen PsycInfo har inriktning på psykologi (Polit & Beck 2017). Relevanta sökord relaterade till studiens syfte valdes med hjälp av ämnesord i databaserna. I Cinahl användes sökorden: Substance Abuse+, Nursing Care,
Professional Competence+ och Clinical Competence+. I PubMed användes sökorden: Substance-Related Disorder, Substance-Related Disorder/Nursing, Nursing Care och Professional Competence. I Psycinfo användes sökorden: “Substance Use Disorder”, “Nursing”, “Professional Competence” och “Therapeutic Processes”.
Inklusionskriterier
I studien inkluderades artiklar som var peer-reviewd, skrivna på engelska, publicerade mellan datumen 2010-01-01 och 2020-09-21 samt endast grundutbildade sjuksköterskor.
Steg 1 Syfte utformas
Steg 2
Sökord och databaser väljs samt inklusions- och
exklusionskriterier
Steg 3
Databassökning genomförs
Steg 4
Granskning av titel och abstrakt relaterat till
studiens syfte
Steg 5
Granskning av artiklarna i sin helhet
Steg 6
Materialet bearbetas och informationen analyseras Steg 7
Det insamlade materialet utvärderas och kritiskt
granskas
Steg 8
Materialet analyseras och sammanställs
Steg 9
Resultatet sammanställs utifrån datainsamlingens
8
Exklusionskriterier
I studien exkluderades alla review-artiklar, gravida kvinnor, personer under 18 år, nikotin och tobaksamt artiklar som inte handlade om slutenvården.
I Polit och Beck (2017) steg tre utfördes en databassökning utifrån valda sökord. I Cinahl gjordes sökningarna med hjälp av Major Headings, i PubMed användes MeSH-termer och i PsycInfo användes ämnesord från Thesaurus. I databasen Cinahl och Psycinfo valdes explode (+) för att expandera sökorden och inkludera subheadings. Sökningen preciserades och inkluderade både enskilda sökord samt en kombination av flera sökord. I sökningen inkluderades den Booeliska Operatorn AND och OR som enligt Polit och Beck (2017) används för att expandera eller begränsa sökningen. I Cinahl kombinerades “Substance Abuse+” AND
“Nursing Care” och “Substance Abuse+” AND “Professional Competence+” OR Clinical Competence+”, redovisas i tabell 1. I PubMed kombinerades “Substance-Related Disorder”
AND “Nursing Care” och “Substance-Related Disorder/Nursing” AND “Professional
Competence”, redovisas i tabell 2. I PsycInfo kombinerades “Substance Use Disorder+” AND “Nursing”, “Substance Use Disorder+” AND “Professional Competence+” och “Substance Use Disorder+” AND “Therapeutic Processes”, redovisas i tabell 3. Eftersom ämnesorden
inte var likadana i de olika databaserna användes olika sökord för att kunna hitta artiklar inom samma ämne. Ämnesordet Therapeutic Processes användes i PsycInfo för att inkluderade erfarenheter och känslor i samband med behandling vilket gav artiklar som var relevant till studiens syfte.
Tabell 1. Databassökning i Cinahl 20-09-21.
Cinahl Sökord Antal
träffar
Urval 1 Urval 2 Urval 3
S1 (MH”Substance Abuse+”) 66,944 S2 (MH ”Nursing Care”) 20,445 S3 (MH ”Professional Competence+ OR Clinical Competence+”) 73,003 S5 S1 AND S2 43 8 3 2 S6 S1 AND S3 178 18 6 2 Totalt 26 9 4
9
Tabell 2. Databassökning i PubMed 20-09-21.
PubMed Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3
S1 ”Substance-Related Disorder” [MeSH] 279,946 S2 ”Substance-Related Disorder/Nursing” [MeSH] 2,395 S3 ”Nursing Care” [MeSH] 135,509 S4 ”Professional Competence” [MeSH] 50,479 S5 S1 AND S3 277 14(2*) 6 4 S6 S2 AND S4 43 10(3) (2*) 1 1 Totalt 17 7 5
MeSH = Medicin Subject Heading. S = Sökord. () = Intern dubblett. (*) = Extern dubblett.
Tabell 3. Databassökning i PsycInfo 20-09-21.
PsycInfo Sökord Antal
träffar
Urval 1 Urval 2 Urval 3
S1 MM ”Substance Use Disorder+” 107,521 S2 MM ”Nursing” 18,917 S3 MM ”Professional Competence+” 8,350 S4 MM ”Therapeutic Processes” 24,524 S5 S1 AND S2 76 12(2*) 2 1 S6 S1 AND S3 25 2(2*) 0 0 S7 S1 AND S4 176 4(1) 2 1
10
Totalt 13 4 2
MM = Major Concept. S = Sökord. () = Intern dubblett. (*) = Extern dubblett. + = Explode
Urval 1
I steg fyra utfördes en granskning av artiklarnas titel och abstrakt för att inkludera artiklar som ansågs relevanta till studiens syfte. I PubMed inkluderades peer-reviewed artiklar manuellt då peer-reviewd inte fanns som ett alternativ i begränsningarna för sökningarna i databasen. En granskning av totalt 221 artiklar gjordes i Cinahl, 320 artiklar i PubMed och 277 artiklar i PsycInfo. I samband med granskningen identifierades totalt fyra interna dubbletter och åtta externa dubbletter. I PubMed fanns tre interna dubbletter och fyra externa dubbletter och i Psycinfo fanns en intern dubblett och fyra externa dubbletter. I urval 1 exkluderades totalt 762 artiklar. Artiklarna som exkluderades handlade om socialarbetare, specialistutbildade sjuksköterskor, gravida kvinnor, personer under 18 år. Det exkluderades även artiklar som handlade om slutenvården och artiklar där fokus var på en annan sjukdom än substansbrukssyndrom. Det kvarstod totalt 56 artiklar i urval 1, redovisas i tabell 1, tabell 2 och tabell 3.
Urval 2
I steg fem och steg sex granskades och analyserades artiklarna i fulltext. I granskningen lades fokus på syfte, metod och resultat. Artiklarna lästes och analyserades först enskilt, sedan lästes och diskuterades artiklarna tillsammans för att till sist exkludera de artiklar som inte svarade till studiens syfte. I urval 2 exkluderades artiklar som inte innehöll en beskrivning av metod, artiklar som handlade om specialistsjuksköterskor och andra yrkesgrupper samt artiklar som utgick från ett patientperspektiv. I Cinahl exkluderades 17 artiklar, i PubMed exkluderades tio artiklar och i PsycInfo exkluderades nio artiklar. Det resulterade i 20 artiklar i urval 2.
Urval 3
I steg sju genomfördes urval 3 och det innebar en kvalitetsgranskning av de återstående 20 artiklarna. För de kvantitativa artiklarna användes Polit och Beck (2017) granskningsmall ”Guide to an overall critique of a quantitative research report” och till de kvalitativa användes Polit och Beck (2017) granskningsmall ”Guide to an overall critique of a qualitative research
report”. I Cinahl exluderades fem artiklar, i PubMed exkluderades två artiklar och i Psycinfo
exkluderades två artiklar. Artiklarna exkluderades på grund av otillräcklig beskrivning av metoden i studierna samt att studiernas resultat inte var relevant för syftet för litteraturstudien. De artiklar som visade god kvalité utifrån kvalitetsgranskningen var fyra artiklar från Cinahl, fem artiklar från PubMed och två artiklar från PsycInfo. Det blev totalt elva artiklar i urval 3, redovisas i tabell 1, tabell 2 och tabell 3.
Databearbetning och analys
I steg åtta bearbetades och analyserades artiklarna. Genomförandet av databearbetning gjordes induktivt. En induktiv analys innebär enligt Polit och Beck (2017) att objektivt samla in data för att generera nya begrepp utifrån den insamlade datan. Artiklarna numrerades från ett till elva och skrevs ut till pappersform. Författarna läste artiklarna flera gånger både separat och
11 tillsammans för att minimera risken för att något relevant skulle falla bort. De delar i artiklarnas resultat som svarade till studiens syfte ströks under. I två av artiklarna hade deltagarna andra professioner och i dessa artiklar redovisades tydligt endast sjuksköterskornas upplevelse som användes i resultatet av litteraturstudien. Sammanställningen genomfördes i ett word-dokument där likheter identifierades och slutligen utformades fyra kategorier: Att inte känna sig bekväm,
Rädsla och osäkerhet, Att skapa relationer och Kunskap och erfarenhetens betydelse. I steg nio
sammanställdes strukturerat delarna av resultatet i artiklarna som svarade till studiens syfte.
Forskningsetiska överväganden
Forskningsetik innebär att krav finns på forskaren och forskningen för att studien ska kunna genomföras på ett etiskt och korrekt sätt (Vetenskapsrådet 2017). För att hålla en god etisk nivå ska endast artiklar som blivit granskade och godkända av en etisk kommitté användas. Författarna tillämpade granskningsmallar för att säkerställa att artiklarna skulle hålla en god kvalité. I litteraturstudien har alla engelska artiklar översatts med ett elektroniskt lexikon för att undvika missförstånd och vid användning av citat har de ordagrant skrivits för att det inte ska kunna feltolkas eller vinklas. En korrekt referenshantering har använts. Litteraturstudien har eftersträvan att utgå från ärlighet, respekt och ett öppet sinne. Förförståelse har i största mån bortsetts för att hålla ett objektivt förhållningssätt.
12
Resultat
Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans upplevelser av att vårda personer med substansbrukssyndrom inom slutenvården. Resultatet baseras på elva vetenskapliga artiklar varav sju kvalitativa och fyra kvantitativa. En artikel är från Danmark, tre från Storbritannien, en från Finland, två från Sverige, tre från USA och en från Norge. Artiklarna redovisas i ”Artikelmatris”, se bilaga 1. I sammanställningen framkom fyra huvudkategorier:
Att inte känna sig bekväm, Rädsla och osäkerhet, Att skapa relationer och Kunskap och erfarenhetens betydelse.
Att inte känna sig bekväm
Vården av personer med substansbrukssyndrom beskrevs som en utmanande, komplex och krävande uppgift (Bové et al. 2019a; Morley et al. 2015). Sjuksköterskor upplevde att de inte hade tillräcklig kunskap för att ge god vård till personer med substansbrukssyndrom (Neville & Roan 2014; Russel et al. 2017). Bristen på kunskap gjorde också att sjuksköterskorna inte kände sig bekväma med att jobba med dessa personer (Neville & Roan 2014). “I feel
uncomfortable because we do not have adequate training in this field” (Neville & Roan 2014,
s. 342). Det visade sig att sjuksköterskor hade fördomar och negativa attityder till personer som lider av substansbrukssyndrom (Neville & Roan 2014; Morley et al. 2015; Monks et al. 2012; Russel et al. 2017). Det resulterade i att sjuksköterskor blev dömande gentemot dessa personer. Det fanns en medvetenhet hos sjuksköterskorna om att brist på kunskap och dåligt omdöme hade ett samband (Monks et al. 2012).
Sjuksköterskorna upplevde svårigheter i vården med personer som lider av substansbrukssyndrom och därför begränsade de vården jämfört med andra personer på grund av att personerna med substansbrukssyndrom var svåra att hantera samt att de hade orealistiska krav och var svåra att behaga (Monks et al. 2012; Johansson & Wiklund-Gustin 2015; Neville & Roan 2014; Mäkelä et al. 2019). Bristen på kunskap kunde resultera i att vården inte utfördes på ett säkert sätt (Monks et al. 2012; Neville & Roan 2014).
En orsak till bristfällig kunskap var att sjuksköterskor inte hade någon formell utbildning om hur man vårdade personer med komplikationer av droganvändning. Monks et al. (2012) och Neville & Roan (2014) beskriver att sjuksköterskor kände sig självsäkra i att ta hand om fysiska tillstånd som djup ventrombos och sepsis men när det gällde att ha hand om personer som hade abstinensbesvär och krävde övervakning kände de sig osäkra då de inte upplevde sig ha tillräckligt med kunskap. Monks et al. (2012) skriver även att bristen på kunskap om missbruk resulterade i svårigheter att ge stödjande patientundervisning. Vården av personer med substansbrukssyndrom blir därför inte helt optimal för varken sjuksköterska eller patient (Monks et al 2012).
Rädsla och osäkerhet
Sjuksköterskor upplevde en viss oro vid vård av personer med substansbrukssyndrom. Sjuksköterskorna var oroliga för sin egna säkerhet då många av dessa personer upplevdes som aggressiva och våldsamma (Neville & Roan 2014; Morley et al. 2015). Lundahl et al. (2013) och Monks et al. (2012) beskriver att dessa personer även var oförutsägbara då de ena sekunden
13 kunde vara rädda och hjälplösa och andra sekunden vara aggressiva och hotfulla. Enligt Monks et al. (2012) resulterade det i att sjuksköterskorna inte var engagerade i att tillgodose det basala behovet hos personer med substansbrukssyndrom. Det fanns också tvivel hos sjuksköterskorna på att vården var meningsfull för dessa personer vilket ledde till en osäkerhet i hur sjuksköterskorna skulle ta ansvar (Bové et al. 2019a). Sjuksköterskorna upplevde att det var svårt att kunna förbereda sig och hantera alla typer av situationer (Monks et al. 2012).
Enligt Monks et al. (2012) upplevdes arbetsmiljön som hotfull och sjuksköterskorna kände sig då ofta maktlösa. Sjuksköterskorna beskrev personerna som svåra, manipulativa, opålitliga och motstridiga (Morley et al. 2015; Neville & Roan 2014). Enligt Monks et al. (2012) och Neville och Roan (2014) upplevde sjuksköterskor att de hade en misstro mot personer med substansbrukssyndrom. “I feel that these patients may not be telling the whole truth regarding
their histories” (Neville & Roan 2014, s. 343). Sjuksköterskorna kände också att de hela tiden
behövde vara vaksamma gentemot personerna med substansbrukssyndrom, både för sin egen säkerhet och för de andra patienternas säkerhet (Neville & Roan 2014; Johansson & Wiklund-Gustin 2015). Att få stöd från kollegor skapade en bättre förutsättning att vårda personer med substansbrukssyndrom då det skapade en trygghet för sjuksköterskan (Lundahl et al. 2013). Nilsen et al. (2013) beskriver att sjuksköterskorna ofta hade ett bra stöd av kollegor och alltid hade någon att fråga om de var osäkra.
Att skapa relationer
Sjuksköterskor beskrev att de ibland slits mellan kraven av hur vården ska gå till och en verklighet där förutsättningarna ser annorlunda ut (Johansson & Wiklund-Gustin 2015; Bové et al. 2019a). God omvårdnad och god kommunikation var viktigt för sjuksköterskan för att ha möjligheten att skapa goda relationer till personerna som led av substansbrukssyndrom (Lundahl et al. 2013; Bove et al. 2019a). Sjuksköterskor ansåg att det var viktigt med ärlighet och tydlighet gentemot personerna för att de skulle känna sig mer bekväma och säkra. Det resulterade i ett ökat förtroende mellan parterna vilket även minskade risken för missförstånd (Lundahl et al. 2013; Bove et al. 2019a). Genom att sjuksköterskan visade hopp och tro till personen skapades ett ökat förtroende där personen också upplevdes vara mer mottaglig för att samarbeta med sjuksköterskan (Thorkildsen et al. 2014). Mötet och förhållandet mellan sjuksköterskan och personen som led av substansbrukssyndrom hade stor betydelse för att ge en god kvalité på vården. Goda vårdmöten där sjuksköterskor hade en bra inställning och personerna kände sig sedda för vilka de var bortom missbruket genererade i bättre vård och en mer positiv miljö (Monks et al. 2012).
... being able to find a bond with a person who might.. feel inferior in.. her own understanding of the role he/she has in society or feels miserable.. and is worn out, dirty and smells bad, and.. full of anger and ugly words, and.. being able to break that ice, is very exciting challenge,.. you have to show that person that you see him/her so much that they feel that they are seen and feel whole right through. (Thorkildsen et al. 2014, s. 356)
Thorkildsen et al. (2014) beskriver vikten av att skapa en relation mellan sjuksköterskan och personen med substansbrukssyndrom och även att handla på ett respektfullt och ödmjukt sätt för att visa att sjuksköterskan ville vara delaktig i vården (Thorkildsen et al. 2014). Trots att sjuksköterskorna upplevde ett hot om fara vid vård av dessa personer kände de ett professionellt
14 ansvar att vårda dessa personer utifrån ett holistiskt synsätt (Neville & Roan 2014). “As a nurse,
I am still a professional, and I have to put my feelings aside and take care of the patients to the best of my ability.” (Neville & Roan 2014, s. 343). Sjuksköterskorna ansträngde sig och försökte
göra sitt allra bästa för att ge den bästa möjliga vården relaterat till de möjligheter som fanns (Bové et al. 2019a).
Kunskap och erfarenhetens betydelse
Att bli utbildad inom alkohol, droganvändning eller missbruk hade en påverkan på sjuksköterskors självutnämnda färdigheter kring området. Sjuksköterskor som hade en missbruksrelaterad utbildning inom det närmsta året hade i sin tur en högre kompetens kring vårdandet av personer som levde med substansbrukssyndrom. Det gjorde även att de kände sig mer självsäkra och hade en mer positiv inställning till att vårda, hjälpa och motivera dem (Mäkelä et al. 2019; Russel et al. 2017). Sjuksköterskor som hade erfarenhet av att jobba med personer med substansbrukssyndrom hade i större utsträckning lättare att erbjuda hjälp (Wheeler et al. 2014; Morley et al. 2015).
Sjuksköterskor ansåg att det fanns behov av utbildning och kunskap i arbetet med att vårda personer med ett substansbrukssyndrom (Neville & Roan 2014; Russel et al. 2017). Med mer kunskap kunde sjuksköterskan möta personerna med en mer positiv och icke dömande inställning (Russel et al. 2017). Sjuksköterskorna beskrev att det fanns en vilja om att förbättra sina kunskaper, men att ingen uttryckte att de ville ta personligt ansvar för att göra det (Monks et al. 2012).
15
Diskussion
Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans upplevelser av att vårda personer med substansbrukssyndrom inom slutenvården. Resultatet genererade i fyra kategorier. Resultatet visade att sjuksköterskor kände sig rädda, osäkra och obekväma vid vård av personer med substansbrukssyndrom. Kunskapsbristen påverkade sjuksköterskans synsätt och upplevelser av att vårda personer med substansbrukssyndrom. Utbildning och erfarenhet genererade i en bättre inställning vid vård av personer med substansbrukssyndrom.
Resultatdiskussion
I resultatets kategori Att inte känna sig bekväm framkom det att sjuksköterskor upplevde sig ha en bristande kunskap i vårdandet av personer med substansbrukssyndrom som i sin tur genererade i att de kände sig obekväma. Chang och Yang (2013) styrker att det finns ett nära samband mellan kunskap, omvårdnadserfarenhet, fortsatt utbildning och vilken inställning sjuksköterskor har till personer med substansbrukssyndrom. De styrker även att sjuksköterskor som har kunskap och erfarenhet om att vårda personer med substansbrukssyndrom också har en mer positiv attityd. Chang och Yang (2013) menar att otillräcklig utbildning och bristfällig förberedelse gör att sjuksköterskan inte har adekvat kunskap och färdigheter för att kunna vårda dessa personer. Natan et al (2009) menar att det finns svårigheter vid omvårdnad av personer med substansbrukssyndrom och att sjuksköterskor upplever en försämring av vårdkvalitén. Natan et al. (2009) säger däremot att sjuksköterskor hade tillräckligt med erfarenhet och kunskap men trots det fortfarande kände sig obekväma i vården av personer med substansbrukssyndrom.
I kategorin Rädsla och osäkerhet från resultatet framkom det att sjuksköterskor kände en rädsla och osäkerhet kring säkerheten vid vårdande av personer med substansbrukssyndrom. Ford (2011) styrker att många sjuksköterskor upplever ett aggressivt och våldsamt beteende från personer med ett substansbrukssyndrom och är rädda för sin egna säkerhet. Sjuksköterskorna känner sig maktlösa och det skapas hinder för att kunna ge god omvårdnad. Natan et al. (2009) beskriver att sjuksköterskor hade en rädsla över att behandla personer med substansbrukssyndrom på grund av att de inte ville råka ut för våld och manipulation. Arbetsmiljöverket (2011) beskriver att det finns en ökad risk för hot och våld vid vård av personer som är påverkade av alkohol, narkotika och läkemedel. Det är viktigt att vara uppmärksam och använda sig av förebyggande åtgärder som att alltid ha ett larm eller telefon på sig och att inte arbeta ensam (Arbetsmiljöverket 2011).
Det våldsamma beteendet från personer med substansbrukssyndrom uppkommer i artiklar och rapporter och därmed skapar en bild av att alla personer som lider av ett substansbrukssyndrom beter sig så. Det kan leda till att sjuksköterskor som aldrig vårdat en person med substansbrukssyndrom utgår från fördomar och negativ inställning i vårdandet. Arbetsmiljöverket (2011) menar att personer med substansbrukssyndrom kan uppträda hotfullt på grund av att de känner sig maktlösa och frustrerade över tidigare upplevelser inom vården. För att förebygga situationer av hot och våld ska bemötandet ske på ett empatiskt och respektfullt sätt där sjuksköterskan aktivt lyssnar på vad personen vill förmedla (Arbetsmiljöverket 2011).
16 I kategorin Att skapa relationer i resultatet beskrevs det att skapa relationer mellan sjuksköterska och person med substansbrukssyndrom som en förutsättning för goda vårdmöten. Bové et al. (2020) styrker att ett gott möte där sjuksköterskan uppmärksammade och respekterade personen med substansbrukssyndrom resulterade i att vården upplevdes mer hanterbar. Socialstyrelsen (2019) menar också att ett gott samarbete med personer som har ett substansbrukssyndrom leder till en god vård. För att underlätta vården är det viktigt att handla på ett respektfullt och empatiskt sätt men även att förhålla sig till sin kompetens. Molina-Mula et al. (2018) styrker att sjuksköterskor som bemöter personer med substansbrukssyndrom med empati, acceptans och respekt främjar personens hälsa och motivation till behandling.
I kategorin Kunskap och erfarenhetens betydelse i resultatet framkom det att utbildning och erfarenhet av att vårda personer med substansbrukssyndrom gav en bättre inställning till att ge god vård. Socialstyrelsen (2019) anser att utbildning i bemötande med personer som lider av missbruk kan förbättra både kommunikationen och bemötandet. Natan et al. (2009) styrker att sjuksköterskor kände sig trygga med sina förmågor och kunde ge en bra vård till personer med ett substansbrukssyndrom. Sjuksköterskorna kände att de hade kunskap, utbildning, erfarenhet och verktyg och att de då kunde ge bra kvalité på vården. Kelleher och Cotter (2009) menar att brist på specifik kunskap och erfarenhet inte är det största hindret för att ge adekvat vård till personer med substansbrukssyndrom, det ansågs vara bristen på resurser.
Metoddiskussion
Denna litteraturstudie utgick från Polit och Beck (2017) 9 steg för att genomföra studien med en tydlig struktur. För att kunna svara på syftet och få med artiklar med olika insynsvinklar, som omvårdnad, medicin och psykiatri användes databaserna Cinahl, Pubmed och Psycinfo. Det ansågs vara en styrka i litteraturstudien.
Vid databassökningen användes Mesh-termer i Pubmed, Major Headings i Cinahl och ämnesord från Thesarus i Psycinfo. De sökord som valdes ut var Substance Use Disorder som på svenska betyder Substansbrukssyndrom (SBU 2019), Professional Competence, Nursing
Care och Therapeutic Processes. I Psycinfo användes Substance Use Disorder som ämnesord
men i Pubmed var Mesh-termen Substance-Related Disorder. I Cinahl användes Substance
Abuse+ som Major Heading även om Substance Use Disorder fanns som ämnesord. Författarna
sökte på Substance Abuse och Substance Use Disorder enskilt och därefter kombinerades de med de andra sökorden för att se vilket som gav mest relevant sökresultat. Det gjordes även en sökning med Substance Abuse OR Substance Use Disorder men det resulterade i ett orimligt antal träffar. Det mest lämpliga sökresultatet utifrån litteraturstudien framkom med sökordet Substance Abuse där artiklarna var relevanta till syftet. En annan orsak till att Substance Abuse användes var att Substance Use Disorder är en ny benämning som uppkom 2013 (Socialstyrelsen 2019). Då inklusionskriterierna sträckte sig från 2010 togs beslutet att byta sökord för att inget relevant skulle falla bort. Sökordet Substance Abuse skulle även ha använts i Pubmed och Psycinfo men i dessa databaser fanns inte dessa som Mesh-term och i Thesaurus.
I Cinahl användes även ämnesordet Clinical Competence+ som är en subheading till Professional Competence. Vid sökningen på Professional Competence uppkom inte det
17 önskade antalet relevanta träffar, vilket ledde till att explode (+) användes och då Nursing skills var subheading till Clinical Competence användes även explode här. Eftersom Psycinfo är en databas som inriktar sig på psykiatri och psykologi (Polit & Beck 2017) genererade inte sökorden från de andra databaserna i ett tillräckligt antal artiklar. I Thesaurus gjordes därför en sökning på Nurse Patient Interaction för att få med erfarenheter och känslor i samband med behandling och då fanns ämnesordet Therapeutic Processes att använda. Eftersom litteraturstudien handlade om sjuksköterskans upplevelser gjordes även en sökning i de tre databaserna på ordet ”experience”, men det visade sig inte tillföra något relevant i sökningsresultatet och redovisas därför inte. Eftersom olika sökord har använts i de olika databaserna kan det ses som en styrka i litteraturstudien då det skapade en större bredd. Artiklar som publicerats mellan 2010 och 2020 inkluderades. I början av litteraturstudien utfördes en sökning efter artiklar som publicerats mellan 2015 och 2020 men det visade sig att det inte fanns tillräckligt mycket forskning på ämnet för att enbart inkludera artiklar från de fem senaste åren i litteraturstudien. I databassökningarna uppkom artiklar som handlade om primärvården och en tanke var att inkludera dessa för att kunna ha artiklar som var från 2015 till 2020. Det togs då ett beslut om att inte inkludera dessa och istället öka tidsspannet till 10 år då det kan vara skillnad på sjuksköterskors upplevelser inom slutenvården och primärvården.
I litteraturstudien inkluderades enbart artiklar som var peer-reviewd, vilket innebär att de är godkända av en forskare inom samma ämnesområde. Det ansågs vara en styrka i litteraturstudien. En svaghet i litteraturstudien är att samtliga artiklar var skrivna på engelska och eftersom engelska inte är författarnas modersmål fanns risk för feltolkning. Författarna använde sig av ett elektroniskt engelskt-svenskt lexikon för att undvika det.
I urvalsprocessen användes inklusion- och exklusionskriterierna noggrant för att hålla en objektivitet. Inför urval ett inkluderades alla artiklar som återspeglade litteraturstudiens syfte i titeln och/ eller abstraktet. Vissa artiklar hade ett kort abstrakt och en titel som inte var rätt formulerad efter studiens innehåll, vilket gjorde att det var svårt att se om det var exempelvis grundutbildade sjuksköterskor eller specialistsjuksköterskor artikeln handlade om. Inför urval 3 fanns artiklar som saknade väsentliga delar av metoden även om de lästes igenom inför urval 2. Det kan bero på att det språket i artikeln var svårt, även översatt till svenska. Det kan även bero på okunskap från författarnas sida angående vad som borde finnas med i en metodbeskrivning. Med hjälp av granskningsmallar från Polit och Beck (2017) blev det tydligt vilka artiklar som hade en bra kvalité. Majoriteten av resultatartiklarna var kvalitativa studier vilket var en styrka. Enligt SBU (2017) är kvalitativa metoder lämpliga att använda om syftet är att utveckla en djupare förståelse för personens personliga upplevelser. Att använda sig av citat styrker också en litteraturstudie. Databearbetningen gjordes om flera gånger för att få fram ett resultat med tydliga kategorier som svarade på syftet, vilket är en styrka i litteraturstudien.
18
Slutsats
Litteraturstudiens resultat visade att sjuksköterskor upplevde att de saknade kunskap om att vårda personer med substansbrukssyndrom. Sjuksköterskans upplevelse av vården påverkades av sjuksköterskans inställning, kunskap och erfarenhet. Upplevelser av rädsla och osäkerhet skapade misstro och känslor av att vården inte var meningsfull. Resultatet lyfte att relationer mellan sjuksköterska och personen med substansbrukssyndrom hade betydelse i vårdmöten och kvalitén på vården. Resultatet visade även att kunskap och erfarenhet bidrog till en bra inställning och därmed bättre vård.
Klinisk betydelse
Litteraturstudien kan bidra till ökad kunskap för att vidareutveckla arbetet kring vård av personer som lider av substansbrukssyndrom. Resultatet i litteraturstudien lyfter flera av utmaningarna sjuksköterskor upplever vid vård av personer med substansbrukssyndrom inom slutenvården. Upplevelserna som resultatet visar ger argument och underlag för förändringar. För att ge sjuksköterskor en ökad möjlighet att hantera svårigheterna krävs det utbildning inom ämnet. Litteraturstudien kan även motivera sjuksköterskor till att själva ta eget initiativ för att öka sin kunskap och kunna vårda och förstå dessa personer bättre.
Förslag till fortsatt forskning
Det finns idag forskning som beskriver en komplex bild vid vård av personer med substansbrukssyndrom. Det finns däremot få studier om vad sjuksköterskor behöver ha för kunskap för att kunna vårda dessa personer. Sjuksköterskor kommer troligtvis möta personer med substansbrukssyndrom under sin karriär då personerna förr eller senare kommer behöva söka vård. Förslag till fortsatt forskning är att undersöka hur mycket kunskap om detta område som ingår i grundutbildningen, vilken typ av kunskap som behövs för att få sjuksköterskor motiverade till att jobba inom området samt undersöka vilken kunskap som krävs för att det ska ge en god kvalité på vården. Ett annat förslag till fortsatt forskning är att undersöka hur personer med substansbrukssyndrom upplever kvalitén på vården ifrån sjuksköterskor.
19
Referenslista
* = Artiklar som använts i resultatdelen
American Psychiatric Association. (2014). MINI-D 5: Diagnostiska kriterier enligt DSM-5. Stockholm: Pilgrim Press
Arbetsmiljöverket (2011:16). Kunskapsöversikt - Hot och våld inom vård och omsorg. Stockholm: Arbetsmiljöverket
Bové, H. M., Lisby, M., Brünés, N. & Norlyk, A. (2020). Considering “the more” of patients suffering from alcohol use disorders. An illustration of acute nursing care from a lifeworld-led perspective. International Journal Of Qualitative Studies On Health And
Well-being, 15(1). doi:10.1080/17482631.2020.1783860
* Bové, H. M., Lisby, M. & Norlyk, A. (2019a). Do the carers care? A phenomenological study of providing care for patients suffering from alcohol use disorders. Nursing inquiry, 27(1). doi:10.1111/nin.12322.
Bové, H. M., Lisby, M. & Norlyk, A. (2019b). Scheduled care-As a way of caring: A phenomenological study of being cared for when suffering from alcohol use disorders.
Journal of clinical nursing, 28(7-8), 1174–1182. doi: 10.1111/jocn.14715
Chang, Y.-P. & Yang, M.-S. (2013). Nurses’ Attitudes Toward Clients With Substance Use Problems. Perspectives in Psychiatric Care, 49(2), 94–102. doi: 10.1111/ppc.12000
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning [CAN]. (2019). Drogutvecklingen i
Sverige 2019. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.
De Weert-van Oene, G. H., Termorshuizen, F., Buwalda, V. J. A. & Heerdink, E. R. (2017). Somatic health care utilization by patients treated for substance use disorders. Drug and
Alcohol Dependence, 178, 277-284. doi: 10.1016/j.drugalcdep.2017.05.022
Dion, K. (2019). Perceptions of Persons Who Inject Drugs About Nursing Care They Have Received. Journal of addictions nursing, 30(2), 101–107. Doi: 10.1097/JAN.0000000000000277
Felicilda-Reynaldo, R. F. D. (2015). Recognizing Prescription Drug Abuse and Addiction in Patients, Part II. MEDSURG Nursing, 24(1), 47–61.
20 Folkhälsomyndigheten. (2019). Alkohol- och narkotikaberoende: Förekomst, överlappning och
demografiska skillnader enligt register över öppen- och slutenvård, läkemedelsuttag, sjuk- eller aktivitetsersättning och lagförda brott. Stockholm: Folkhälsomyndigheten.
Ford, R. (2011). Interpersonal challenges as a constraint on care: The experience of nurses’ care of patients who use illicit drugs. Contemporary Nurse: A Journal for the Australian
Nursing Profession, 37(2), 241–252. doi: 10.5172/conu.2011.37.2.241
Hasin, D. S., O'Brien, C. P., Auriacombe, M., Borges, G., Bucholz, K., Budney, A., Compton, W. M., Crowley, T., Ling, W., Petry, N. M., Schuckit, M. & Grant, B. F. (2013). DSM-5 criteria for substance use disorders: Recommendations and rationale. The American
Journal of Psychiatry, 170(8), 851. doi: 10.1176/appi.ajp.2013.12060782.
* Johansson, L. & Wiklund-Gustin, L. (2016). The multifaceted vigilance - nurses' experiences of caring encounters with patients suffering from substance use disorder. Scandinavian
journal of caring sciences, 30(2), 303–311. doi: 10.1111/scs.12244
Kelleher, S. & Cotter, P. (2009). A descriptive study on emergency department doctors’ and nurses’ knowledge and attitudes concerning substance use and substance users.
International emergency nursing, 17(1), 3–14. doi: 10.1016/j.ienj.2008.08.003
* Lundahl, M., Olovsson, K. J., Rönngren, Y. & Norbergh, K. (2014). Nurse’s perspectives on care provided for patients with gamma-hydroxybutyric acid and gamma-butyrolactone abuse. Journal of Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 23(17–18), 2589–2598. doi: 10.1111/jocn.12475
Mahmoud, K. F., Finnell, D., Lindsay, D., MacFarland, C., Marze, H. D., Scolieri, B. B. & Mitchell, A. M. (2019). Can Screening, Brief Intervention, and Referral to Treatment Education and Clinical Exposure Affect Nursing Students' Stigma Perception Toward Alcohol and Opioid Use?. Journal of the American Psychiatric Nurses Association, 25(6), 467–475. doi:10.1177/1078390318811570
Molina-Mula, J., González-Trujillo, A. & Simonet-Bennassar, M. (2018). Emergency and Mental Health Nurses’ Perceptions and Attitudes towards Alcoholics. International
Journal of Environmental Research and Public Health, 15(8), 1733. doi:
21 * Monks, R., Topping, A. & Newell, R. (2013). The dissonant care management of illicit drug users in medical wards, the views of nurses and patients: a grounded theory study. Journal
of advanced nursing, 69(4), 935–946. doi: 10.1111/j.1365-2648.2012.06088.x
* Morley, G., Briggs, E. & Chumbley, G. (2015). Nurses’ Experiences of Patients with Substance-Use Disorder in Pain: A Phenomenological Study. Pain Management Nursing, 16(5), 701–711. doi: 10.1016/j.pmn.2015.03.005
* Mäkelä, K.-L., Kylmä, J., Hakala, T., Löyttyniemi, E., Puolakka, K. & Koivunen, M. (2019). Nursing staff´´s self-assessed skills concerning the care of acutely ill alkohol-intoxicated patients emergency departments. Nordic Journal of Nursing Research, 40(1), 25–32. doi:10.1177/2057158519864856
Natan, M. B., Beyil, V. & Neta, O. (2009). Nurses' perception of the quality of care they provide to hospitalized drug addicts: testing the theory of reasoned action. International journal
of nursing practice, 15(6), 566–573. doi: 10.1111/j.1440-172X.2009.01799.x
Neale, J., Tompkins, C. & Sheard, L. (2008). Barriers to accessing generic health and social care services: a qualitative study of injecting drug users. Health & social care in the
community, 16(2), 147–154. doi: 10.1111/j.1365-2524.2007.00739.x
* Neville, K. & Roan, N. (2014). Challenges in Nursing Practice: Nurses’ Perceptions in Caring for Hospitalized Medical-Surgical Patients With Substance Abuse/Dependence. Journal
of Nursing Administration, 44(6), 339–346. doi: 10.1097/NNA.0000000000000079
* Nilsen, S. L., Stone, W. L. & Burleson, S. L. (2013). Identifying medical-surgical nursing staff perceptions of the drug-abusing patient. Journal of addictions nursing, 24(3), 168– 172. doi: 10.1097/JAN.0b013e3182a4cb9c
Oldland, E., Botti, M., Hutchinson, A. M. & Redley, B. (2020). A framework of nurses’ responsibilities for quality healthcare - Exploration of content validity. Collegian, 27(2), 150-163. doi: 10.1016/j.colegn.2019.07.007
Polit, D. F. & Beck, C. T. (2017). Nursing Research: Generating and Assessing Evidence for
Nursing Practice. 10 uppl. Philadelphia: Wolters Kluwer.
* Russell, R., Ojeda, M. M. & Ames, B. (2017). Increasing RN Perceived Competency With Substance Use Disorder Patients. Journal of continuing education in nursing, 48(4), 175– 183. doi: 10.3928/00220124-20170321-08
22 SFS 1968:64. Narkotikastrafflagen. Stockholm: Justitiedepartementet
SFS 2014:821. Patientlagen. Stockholm: Socialdepartementet.
Socialstyrelsen. (2019). Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende: Stöd
för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2017). Vård och omsorg till personer med en riskfylld konsumtion eller
beroende av olika substanser. Stockholm: Socialstyrelsen.
Solberg, H. & Nåden, D. (2019). Is it just that people treat you like a human being: The meaning of dignity for patients with substance use disorder. Journal of Clinical Nursing, 29(3-4), 480-491. doi: 10.1111/jocn.15108
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU]. (2015). Att förebygga missbruk
av alkohol, droger och spel hos barn och unga vuxna. Stockholm: Statens beredning för
medicinsk och social utvärdering.
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU]. (2019). Missbruk och beroende
av alkohol och narkotika - Kunskapsläget för utredningar och insatser inom socialtjänsten. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering.
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU]. (2017). Värdering och syntes
av studier utförda med kvalitativ analysmetod. Stockholm: Statens beredning för
medicinsk och social utvärdering.
Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. https://www.swenurse.se/globalassets/01-
svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf [2020-09-08].
* Thorkildsen, K. M., Eriksson, K. & Råholm, M.-B. (2015). The core of love when caring for patients suffering from addiction. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 29(2), 353– 360. doi: 10.1111/scs.12171
23 Tierney, M., Finnell, D. S., Naegle, M., Mitchell, A. M., & Pace, E. M. (2020). “The Future of Nursing: Accelerating gains made to address the continuum of substance use.” Archives
of Psychiatric Nursing, 34(5), 297–303. doi:10.1016/j.apnu.2020.07.010
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed.
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf [2020-09-25].
* Wheeler, A., Crozier, M., Robinson, G., Pawlow, N. & Mihala, G. (2014). Assessing and responding to hazardous and risky alcohol and other drug use: The practice, knowledge and attitudes of staff working in mental health services. Drugs: Education, Prevention &
Bilaga 1 – Artikelmatris
Författare, årtal och
land Syfte Metod Huvudresultat
Bové, H. M. et al. 2019 Danmark Syftet var att belysa sjuksköterskornas erfarenheter av att vårda patienter som lider av Alkohol användningsstörningar (AUD). Studiens metod: Kvalitativ fenomenologisk och hermeneutisk metod Metod för datainsamling: Öppna dialoger med öppen strategi Urval: Ändamålsenligt urval, 10 sjuksköterskor somatiskt akut medicinenhet Bortfall: 0 Metod för dataanalys: Gadamers Hermeneutiska regel Att vårda patienter med AUD upplevdes vara en komplex uppgift för sjuksköterskan. Det ställdes krav på sjuksköterskan att ha ett engagemang för en patients invecklade livssituation. Sjuksköterskorna upplevde ett professionellt och personligt ansvar som kunde orsaka känslor av förtvivlan. Johansson, L. & Wiklund-Gustin, L. 2016 Sverige Syftet var att beskriva vårdande möten mellan sjuksköterskor och personer som lider av substansbrukssyndrom. Studiens metod: Kvalitativ metod Metod för datainsamling: Gruppdialoger Urval: Ändamålsenligt urval, 6 sjuksköterskor Bortfall: 0 Metod för dataanalys: Induktiv innehållsanalys Resultatet delades in i fyra kategorier; balans mellan frustation och förståelse, att vara stödjande och skapa struktur, vara observant på problem gällande hälsan samt att skydda sig själv vid samtidigt engagemang av en vårdande relation. Lundahl, M.-K. et al. 2013 Sverige Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och åsikter av att vårda personer med ett Gamma-hydroxibutansyra (GHB) och Gamma-butyrolakton (GBL) missbruk på en psykiatrisk enhet. Studiens metod: Kvalitativ metod Metod för datainsamling: Semistrukturerade djupintervjuer Urval: Ändamålsenligt urval, 15 sjuksköterskor på psykiatrisk avdelning Bortfall: 0 Metod för dataanalys: Innehållsanalys Utifrån resultatet framkom 4 huvudkategorier; känslor av ångest och förtvivlan, förberedelsen för osäkra och oförutsägbara situationer, en strävan efter bra relation samt strävan efter att utveckla omvårdnaden
Författare, årtal och
land Syfte Metod Huvudresultat
Monks, R. et al. 2012 Storbritannien Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor vårdar patienter med komplikationer av droganvändning som är inlagda på medicinsk avdelning. Studiens metod: Kvalitativ metod Grounded Theory Metod för datainsamling: Semistrukturerade intervjuer Urval: Målmedvetet och teoretiskt urval, 29 sjuksköterskor 12 patienter på medicinsk avdelning Bortfall: 0 Metod för dataanalys: Konstant jämförande analys Resultatet delades in i två kategorier: Brist på kunskap att vårda samt en misstro och avskiljning. Dessa två kategorier bildade en kärnkategori: splittrad vård. Förhållandet mellan sjuksköterskor och patienter hade en negativ påverkan genom en kombination av negativa attityder, erfarenhet, aggressioner, opålitlighet och brist på pedagogiska förberedelser. Morley, G. et al. 2015 Storbritannien Syftet var att få en djupare förståelse för sjuksköterskans erfarenheter och upplevda hinder mellan sjuksköterskor och patienter med substansbrukssyndrom som upplever smärta. Studiens metod: Kvalitativ fenomenologisk metod Metod för datainsamling: Semistrukturerade intervjuer Urval: Bekvämlighets- och snöbollsurval, 5 sjuksköterskor Bortfall: 0 Metod för dataanalys: Giorgis fenomenologiska analysmetod Resultatet delades in i fem teman; patientens egenskaper, hantering av patienten, faktorer som påverkar patientens smärthantering, psykosociala faktorer och behov av stöd och utbildning. Mäkelä, K.-L. et al. 2019 Finland Syftet var att beskriva vårdpersonalens självbedömda färdigheter om att vårda akut sjuka personer med alkoholpåverkade patienter på en akutmottagning. Forskningsfrågor: - Vilka färdigheter har vårdpersonalen vid vård av akut sjuka personer som är alkoholpåverkade på en akutmottagning? - Hur påverkas vårdpersonalens färdigheter av deras bakgrund? Studiens metod: En beskrivande kvantitativ design Metod för datainsamling: Frågeformulär Urval: Strategiskt urval, 252 vårdpersonal på akutmottagning; 215 sjuksköterskor,10 avdelningschefer, 16 undersköterskor och 11 andra. Bortfall: 0 Metod för dataanalys: Statistisk analys Vårdpersonalen hade en god vård gällande säkerhetsfrågorna men hade brister i uppföljning av behandling. Det fanns en koppling mellan personalen som hade erfarenheter i psykiatrisk omvårdnad eller utbildning inom alkoholanvändning relaterat till färdigheterna. Arbetserfarenheten ökar kompetensen vid vård av alkoholberoende, men resultatet visar att utbildning tidigare i en sjuksköterskas arbetskarriär skulle förbättra färdigheterna.
Författare, årtal och
land Syfte Metod Huvudresultat
Neville, K. & Roan, N. 2014 USA Syftet var att undersöka sjuksköterskors uppfattningar om att vårda patienter med drogmissbruk eller beroende på medicinska och kirurgiska avdelningar. Studiens metod: Kvalitativ metod Metod för datainsamling: Frågeformulär Urval: Bekvämlighetsurval, 24 sjuksköterskor Bortfall: 0 Metod för dataanalys: Konstant jämförande analys Resultatet delas in i fyra kategorier; etisk vårdplikt, negativa uppfattningar gentemot personen med missbruk eller beroende, ett behov av vidareutbildning samt problem med smärtlindring och sympati. Det visade att det är en utmaning att få en god kvalitet på omvårdnaden för personer med missbruk eller beroende. Nilsen, S. L. et al. 2013 USA Syftet var att undersöka det terapeutiska engagemanget hos medicinsk och kirurgisk vårdpersonal vid vård av drogmissbrukare. Studiens metod: Kvantitativ metod Metod för datainsamling: Frågeformulär Urval: Bekvämlighetsurval, 40 sjuksköterskor 11 stödpersonal 19 andra Bortfall: 0 Metod för dataanalys: Variansanalys Resultatet visar att det finns en konstruktiv attityd och en måttligt hög grad av engagemang för patienter med missbruks hos vårdpersonal. Studien visade även att sjuksköterskor känner ett professionellt ansvar för patienten med missbruk. Russel, R. et al. 2017 USA Att öka sjuksköterskors upplevda kompetens av att vårda patienter med substansanvändning på sjukhus. Studiens metod: Kvantitativ metod med Kvasi-experimentell, preclass-postclass design Metod för datainsamling: Frågeformulär Urval: Bekvämlighetsurval, 57 sjuksköterskor på 5 sjukhus Bortfall: 0 Metod för dataanalys: Ickeparametrisk statistik, SPSS version 19 software Det skedde en signifikant ökning av sjuksköterskornas upplevda kompetens efter en 2 timmars kurs om beroendeproblematik, psykisk ohälsa, etik och resurser. Kompetensen innefattade självförtroende, attityd, kommunikation och kunskap.
Författare, årtal och
land Syfte Metod Huvudresultat
Thorkildsen, K. M. et al. 2014 Norge Syftet var att få förståelse för kärnan av kärlek vid vård av personer med missbruk. Studiens metod: Kvalitativ metod med ett hermeneutiskt tillvägagångssätt Metod för datainsamling: Intervjuer Urval: Bekvämlighetsval, 4 sjuksköterskor på en avgiftningsenhet Bortfall: 0 Metod för dataanalys: Gadamers Hermeneutiska tolkning Resultatet delades in i fyra teman; kärlek som inre drivkraft, sökandet efter människan bakom missbruket, tron på en människas inre makt och se kärlek som att ge och ta. Wheeler, A. et al. 2014 Storbritannien Syftet är att bedöma vårdpersonal inom psykiatrins kunskap, färdigheter och attityder relaterat till alkohol och drog (AOD) användning. Samt att bidra till utvecklingen av utbildning för effektiv screening och interventioner för personer med psykisk ohälsa och AOD-problem (comorbiditet). Studiens metod: Kvantitativ metod Metod för datainsamling: Frågeformulär Urval: Strategiskt urval, 104 vårdpersonal inom psykiatrin; 58 sjuksköterskor, 10 läkare, 11 psykologer, 8 arbetsterapeuter, 11 social arbetare och 3 andra. Bortfall: 0 Metod för dataanalys: Statistisk analys Personalen hade generellt bra attityder samt motivation gentemot att arbeta med personer som har psykisk ohälsa samt AOD. Däremot saknades det formell utbildning, erfarenheter samt kunskap inom ämnet. Tillgång till utbildning hade underlättat bedömningen och förmågan att vårda dessa personer.
