• No results found

Biogeografisk uppföljning fladdermöss Värmlands Säby, Kristinehamns kommun 2019

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Biogeografisk uppföljning fladdermöss Värmlands Säby, Kristinehamns kommun 2019"

Copied!
16
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

BIOGEOGRAFISK UPPFÖLJNING

FLADDERMÖSS VÄRMLANDS SÄBY,

KRISTINEHAMNS KOMMUN 2019

(2)

2 Uppdragsgivare Länsstyrelsen i Jönköpings län Uppdragstagare Naturcentrum AB Strandtorget 3 444 30 Stenungsund Tel. 010-220 12 00 ncab@naturcentrum.se Naturcentrums projektledare Johan Ahlén Tel. 010-220 12 04 johan.ahlen@naturcentrum.se Omslagsbild

En av ekarna på Värmlands Säby, nära boxplats 2. Foton i rapporten

(3)

Innehåll

INNEHÅLL ... 3

SAMMANFATTNING ... 3

UPPDRAG OCH BAKGRUND ... 4

INVENTERINGSOMRÅDET ... 4 METOD ... 5 RESULTAT ... 7 DISKUSSION... 10 KOSTNADER ... 10 REFERENSER ... 11 AUTOBOXPLATSER ... 11

Sammanfattning

Fladdermusfaunan på Värmlands Säby inventerades med två besök om två nätter vardera. Arbetet genomfördes enligt artkarteringsmetoden, med manuell inventering samt 9 till 10 utlagda autoboxar. 10 arter hittades, varav två rödlistade enligt 2015 års rödlista: fransfladdermus och sydfladdermus. Detta innebär att samma arter förekom som vid 2017 års inventering, med någorlunda liknande antal inspelningar.

(4)

4

Uppdrag och bakgrund

Naturcentrum AB har på uppdrag av Länsstyrelsen i Jönköpings län genomfört en fladdermusinventering med två fältbesök på Värmlands Säby, precis norr om länsgränsen vid Vänerns östra strand, i Kristinehamns kommun. Inventeringen är en del i den nationella biogeografiska uppföljningen av fladdermöss. Värmlands Säby har pekats ut som ett av de artrikaste områdena i Svealand och fladdermusfaunan följs därför upp. Målet med inventeringen var att avgöra om artmångfalden fanns kvar.

Värmlands Säby, markerat med en röd punkt, ligger mellan Kristinehamn och Mariestad, mitt på Vänerns östra kust.

Inventeringsområdet

Det inventerade området består av slottet Värmlands Säby och udden mellan Kilsviken och Kolstrandsviken. Inom området finns betesmarker med grova ädellövträd, sumpskogar, betade åkrar, åkermark, strandängar, produktionsskog och långgrunda sjöstränder.

Området har inventerats vid minst tre tidigare tillfällen: 2007–2008, 2015 och 2017. Vid de två första besöken hittades 8 fladdermusarter. Vid besöken 2017 tillkom arterna fransfladdermus och sydfladdermus, som tidigare misstänkts funnits där, men som tidigare inte säkert kunnat konstateras.

(5)

Metod

Inventeringen följer den metodik som beskrivs i Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning, undersökningstyp: ”Artkartering av fladdermöss” (Ahlén 2017). Den går i korthet ut på att identifiera så många arter som möjligt, helst alla, av de som förekommer i ett givet område.

Under varje inventeringsnatt användes 9–10 stycken autoboxar (Pettersson D500X). Därutöver genomfördes manuell inventering med fladdermusdetektor (Pettersson D1000X). Ett avsteg från metoden gjordes enligt önskemål från uppdragsgivaren: Autoboxarna fick ligga ute under två, på varandra följande nätter.

Vid inventeringen 2017 användes 12–14 autoboxar, vilket gör att det samlade inspelade materialet från den inventeringen kan förväntas vara något större. Kravet för genomförande av inventeringen var minst 6 autoboxar. Bland de tidigare använda boxplatserna valdes de som sammantaget givit det bästa resultatet.

För varje utplacerad autobox noterades tiden den var aktiv (från strax innan solnedgång till soluppgång, position (i SWEREF99 TM) höjd över marken och riktning. Vid den manuella inventeringen noterades väder, start- och sluttid. Boxplatserna framgår av karta 1 och tabell 1, samt finns på bild i slutet av rapporten.

Vädret under högsommaren var skapligt stabilt med varmt väder, men flera kvällar var klara, med stora temperaturfall. För inventeringsbesöken valdes kvällar med så goda förutsättningar som möjligt. Att detta lyckades visas av att flygaktiviteten åtminstone var relativt god. Väderförhållandena visas i tabell 2.

De inspelade fladdermusfilerna analyserades och artbestämdes i ljudanalysprogrammet BatSound. Ett urval av inspelningar av de mest sällsynta och svårbestämda arterna kontrollbestämdes och verifierades av Ingemar Ahlén.

Fynddata lagras i en databas på Länsstyrelsen i Jönköpings län och ska även föras över till Artportalen.

Tabell 1. Autoboxplaceringar. Koordinater anges i SWEREF 99 TM.

Box-plats SWEREF E SWEREF N Noggr. Lokal/läge Substrat Höjd

Mikro-fonriktn.

1 449668 6547935 10 Ek vid ladugård Ek 2 m NV

2 449633 6547682 10 Hassel vid ekhage Hassel 2 m SV

3 449399 6546914 10 Hassel i lövskog Hassel 2 m N

4 449060 6546922 10 Apel vid torp Apel/

fågelholk 2,5 m NV 5 448330 6547289 10 Björk bakom uthuslänga Stor björk >3 m SÖ

6 448508 6548749 10 Tall vid strand Tall >3 m NV

7 448530 6548403 10 Kanten av tät, fuktig lövskog Hassel 2 m NÖ 8 448564 6547820 10 Hassel i bryn mellan lövskog och hage Hassel 1 m SÖ 9 451022 6550460 10 Al i bortersta delen av parken Grov al >3 m SÖ 10 450008 6547447 10 Tall på udde mot viken i öster Solitär tall 2,5 m NÖ

(6)

6

Karta 1a. Autoboxplatser 1-8 och 10, markerade med röda punkter samt ungefärlig rutt som följts vid den manuella inventeringen i orange.

(7)

Tabell 2. Väderförhållanden vid fältbesöken. Datum med * är nätter med manuell inventering. Datum Temperatur, max Temperatur, min Vind Moln/nederbörd 2019-06-27* 18 9 Stilla Klart 2019-06-28 17 12 Stilla Klart 2019-07-25* 21 16 Stilla Klart 2019-07-26 24 19 Stilla Klart

Resultat

Sammanlagt spelades knappt 19 000 ljudfiler med fladdermusläten in under de fyra inventeringsnätterna. Av dessa var drygt 3400 identifierbara till art. Totalt registrerades 10 säkert bestämda arter eller artpar (tabell 3 och 4).

Tabell 3. Observerade fladdermusarter ordnade efter antal registreringar.

dvärgpipistrell 1593 nordfladdermus 1059 mustasch-/tajgafladdermus 383 vattenfladdermus 223 brunlångöra 112 fransfladdermus 40 större brunfladdermus 25 trollpipistrell 17 gråskimlig fladdermus 13 sydfladdermus 9

(8)

Tabell 4. Observationer vid inventeringsbesöken. * i kolumnen Box_ID avser handhållen detektor.

Lokal/läge Datum Box_ID

m u st as ch -/ ta jga fl ad d e rm u s va tt e n fl ad d er m u s fr an sfl ad d e rm u s tr o llp ip is tr e ll d rgp ip is tr e ll n o rd fl ad d e rm u s syd fl ad d e rm u s st ö rr e b ru n fl ad d e rm u s gr ås ki m lig fl ad d er m u s b ru n n ra Ek vid ladugård 20190627 1 1 70 8 1 6

Hassel vid ekhage 20190627 2 1 2 2 1 25 3

Hassel i lövskog 20190627 3 98 28 6 346 3

Apel vid torp 20190627 4 3 2 35 2 1 42 1 1

Björk bakom uthuslänga 20190627 5 7 34 6

Tall vid strand 20190627 6 1 84 476 27

Kanten av tät, fuktig lövskog 20190627 7 7 12 3 1

Hassel i bryn mellan lövskog och hage 20190627 8 8 5 1 21 7

Al i bortersta delen av parken 20190627 9 2 18 474 68 3 30

20190627 * 9 4 1 14 5

Ek vid ladugård 20190725 1 3 10 1

Hassel vid ekhage 20190725 2 1 8 3 27 1

Hassel i lövskog 20190725 3 61 93 21 206 1

Apel vid torp 20190725 4 50 15 4 1 55 44 1 1 2 1

Björk bakom uthuslänga 20190725 5 74 23 1 10 282 89 4 5 4 30

Tall vid strand 20190725 6 3 2 6 16 5

Kanten av tät, fuktig lövskog 20190725 7 151 27 10 1 138 33 4 2

Hassel i bryn mellan lövskog och hage 20190725 8 2 4 14 2 1

Al i bortersta delen av parken 20190725 9 1 2 176 280 23

Tall på udde mot viken i öster 20190725 10 2 7 84 26 2 4 4

(9)
(10)

10

Diskussion

Samtliga tidigare noterade arter kunde återfinnas. Inga fynd av nya arter gjordes.

De båda rödlistade arterna hittades båda, fransfladdermus (sårbar, VU) med lite fler inspelade filer än 2017, sydfladdermus (starkt hotad, EN) med relativt många färre. Det finns dock inte grund för att dra slutsatsen att någon minskning skett.

Av de vanligare arterna är vattenfladdermus dramatiskt mycket mindre noterad 2019. Detta kan bero på att färre boxar användes och att färre var lagda riktat ut över vattenytor. Dock upplevdes aktiviteten över vattnen kring udden som relativt låg, vilket var lite förvånande.

Dvärgpipistrell var 2019, liksom tidigare den absolut vanligaste arten. 2019 var ungefär 45 % av alla inspelningar från den, 2017 var siffran 36 %.

Områdets skötselstatus var sannolikt liknande den som rått vid tidigare inventeringstillfällen. De stora betesmarkerna var relativt välbetade och inga röjningar av täta, Myotis-rika skogar hade gjorts, såvitt kunde ses från de vägar och stigar som användes vid inventeringen. Markägaren berättade att det fanns planer på att anlägga våtmarker på ett eller ett par ställen. Sannolikt kan detta vara positivt för fladdermusfaunan.

Kostnader

Moment Budget, timmar Budget, kronor Utfall, timmar

Förarbete 4 2800 3

Fältarbete 24 16800 32

Analys 8 5600 10

Rapport 12 8400 12

Summa 48 33600 57

På grund av uppdragsavtalets konstruktion debiteras kostnaden enligt budget och inte enligt utfallet.

(11)

Referenser

Ahlén, I. 2017. Handledning för miljöövervakning – undersökningstyp: Artkartering av fladdermöss. Naturvårdsverket.

De Jong, J. & Eriksson, A. 2015. Biogeografisk uppföljning av fladdermöss – rapportering av inventering 2015 Område: Värmlands Säby, Värmlands län.

De Jong, J. & Eriksson, A. 2017. Biogeografisk uppföljning av fladdermöss – rapportering av inventering 2017 Område: Värmlands Säby, Värmlands län.

Dietz, C., von Helversen, O. & Nill, D. 2007. Handbuch der Fledermäuse Europas und Nordwestafrikas. Biologie, Kennzeichen, Gefährdung. Kosmos Naturführer.

Länsstyrelsen i Värmland. Lötberg, L. & Wahlström, N. 2009. Artkartering av fladdermöss i Värmlands län 2007–2008 – inventering med ultraljudsdetektor och nätfångst. Publiceringsnummer 2009:29. Länsstyrelsen i Värmland. Karlstad.

Autoboxplatser

(12)

12

Autoboxplats 2.

(13)
(14)

14

Autoboxplats 6.

(15)
(16)

16

Figure

Tabell 1. Autoboxplaceringar. Koordinater anges i SWEREF 99 TM.
Tabell 2. Väderförhållanden vid fältbesöken. Datum med * är nätter med manuell  inventering
Tabell 4. Observationer vid inventeringsbesöken. * i kolumnen Box_ID avser handhållen detektor

References

Related documents

Det aktuella området inom ramen för en biogeografisk uppföljning utgörs av Hallaröd-Allarps bjär, Höörs kommun, Skåne län, som omfattar 2 lokaler, dels området kring

Procentuell andel av totala antalet registreringar av fladdermöss inom Allarps bjär, Höörs kommun, åren 2016 2018 och 2020 samt totala antalet registreringar. Biogeografisk

Ett alternativt förslag till att inventera de artrika områdena två nätter vid två tillfällen kan vara att i stället för två nätter använda en natt med bra väder men med

Företagsamheten inom välfärdssektorn klart under genomsnittet Antalet företagsamma inom välfärdssektorn har ökat med 23 procent i Värmland under de senaste fem åren och uppgår

Det finns ett stort behov av att säkra artbestämningar av mycket ovanliga arter och om flera inspelningar påträffas på en lokal rekommenderas att insatser görs för att

Beställare: Marks kommun, Bygg- och miljökontoret, Miljöenheten Handläggare: Svante Brandin, Marie Nyberg och Peter Wredin Rapportansvarig: Jens Rydell.. Text: Jens

Miljö för hårklomossa: mycket god, mycket bred svämzon, gott om substrat, sten klibbal, vide, ek, asp och asp.. Klomossa

Detta leder till att flera tusen fladdermöss dör varje år på grund av vindkraftverk endast i Sverige.. Vindkraften är den snabbast växande förnybara energikällan