Hur kommunicerar en myndighetsföreträdare? : En konversationsanalys av en statsepidemiologs kommunikation på pressträffar under Covid-19 pandemin

Linköpings universitet | IDA - Institutionen för datavetenskap Kandidatuppsats, 18 hp | Kognitionsvetenskap Vårterminen 2021 | LIU-IDA/KOGVET-G--21/008--SE Linköpings universitet SE-581 83 Linköping

Hur kommunicerar en

myndighetsföreträdare?

En konversationsanalys av en statsepidemiologs kommunikation

på pressträffar under Covid-19 pandemin

Vendela Mörkdal

Handledare: Mattias Forsblad Examinator: Erkin Asutay

Upphovsrätt

Detta dokument hålls tillgängligt på Internet – eller dess framtida ersättare – under 25 år från publiceringsdatum under förutsättning att inga extraordinära omständigheter uppstår. Tillgång till dokumentet innebär tillstånd för var och en att läsa, ladda ner, skriva ut enstaka kopior för enskilt bruk och att använda det oförändrat för ickekommersiell forskning och för undervisning. Överföring av upphovsrätten vid en senare tidpunkt kan inte upphäva detta tillstånd. All annan användning av dokumentet kräver upphovsmannens medgivande. För att garantera äktheten, säkerheten och tillgängligheten finns lösningar av teknisk och administrativ art. Upphovsmannens ideella rätt innefattar rätt att bli nämnd som upphovsman i den omfattning som god sed kräver vid användning av dokumentet på ovan beskrivna sätt samt skydd mot att dokumentet ändras eller presenteras i sådan form eller i sådant sammanhang som är kränkande för upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart. För ytterligare information om Linköping University Electronic Press se förlagets hemsida:

https://ep.liu.se/ .

Copyright

The publishers will keep this document online on the Internet – or its possible replacement – for a period of 25 years starting from the date of publication barring exceptional circumstances. The online availability of the document implies permanent permission for anyone to read, to download, or to print out single copies for his/hers own use and to use it unchanged for non-commercial research and educational purpose. Subsequent transfers of copyright cannot revoke this permission. All other uses of the document are conditional upon the consent of the copyright owner. The publisher has taken technical and administrative measures to assure authenticity, security and accessibility. According to intellectual property law the author has the right to be mentioned when his/her work is accessed as described above and to be protected against infringement. For additional information about the Linköping University Electronic Press and its procedures for publication and for assurance of document integrity, please refer to its www home page:

https://ep.liu.se/.

Sammanfattning

Syftet med den här studien är att undersöka hur en myndighetsföreträdare kommunicerar. Studien undersöker därmed Anders Tegnell i sin roll som statsepidemiolog för Folkhälsomyndigheterna och hur han har kommunicerat på pressträffar under Covid-19. Materialet som studiens analyser utgår från är tre pressträffar från Folkhälsomyndigheterna. Allt material har grovtranskriberats och utmärkande sekvenser som presenteras under analysen har detaljtranskriberats. Genom metoderna samtalsanalys och interaktionsanalys så har studiens analyser visat att Anders Tegnells kommunikation på pressträffar i mångt och mycket följer en viss typ av standard. Detta genom att utförligt besvara de frågor han får och genom att tydligt kommunicera utifrån den roll han har som myndighetsföreträdare för Folkhälsomyndigheten. Analyserna visade också att det finns en del utmärkande fenomen för hur kommunikationen ibland kan skilja sig från det som betraktas som standarden. De kommunikativa resurser som utmärkt sig är främst hur journalisternas form på frågor kan påverka hur Anders Tegnell sedan svarar. Även att Anders Tegnells kommunikation i en del situationer kan upplevas som mer osäker och otydlig. Med utgångspunkten att förutsättningslöst undersöka hur Anders Tegnells kommunikation ser ut så är dessa analyser huvudresultatet för studien. En övergripande slutsats från studiens analyser är att en typ av standard för hur Anders Tegnell har kommunicerat har identifierats, likaså att det finns några utmärkande kommunikativa resurser i hans kommunikation.

Nyckelord:

Förord

Jag vill rikta ett tack till familj och vänner som har hjälpt mig under arbetets gång genom att förbättra uppsatsen och genom att komma med stöd när det varit kämpigt att ta sig vidare. Jag vill också rikta ett stort tack till min handledare Mattias Forsblad som under hela arbetets gång visat engagemang och bidragit med stöd och feedback som varit till stor hjälp.

Tack!

Linköpings universitet, maj 2021

Innehåll

2 Bakgrund och teori ... 4

2.1 Bakgrund till denna studie ... 4

2.2 Tidigare forskning ... 5

2.3 Teoretisk bakgrund ... 6

2.3.1 Samtalsanalys ... 6

2.3.2 Interaktionsanalys ... 7

3 Material och metod ... 10

3.1 Material ... 10 3.2 Metod... 11 3.2.1 Databearbetning... 11 3.2.2 Transkription ... 12 3.3 Etik ... 13 4 Analys ... 15 4.1 Resultat av analysen ... 15

4.1.1 Första analysen – Standarden ... 15

4.1.2 Andra analysen – Följdfrågor och riktade frågor ... 20

4.1.3 Tredje analysen – Osäkerhet och otydlighet ... 26

5 Diskussion... 32 5.1 Resultatdiskussion ... 32 5.2 Metoddiskussion ... 35 6 Slutsats ... 38 6.1 Framtida forskning ... 38 Källförteckning ... 40

1 Inledning

När kriser inträffar är det vanligt att människor söker sig till traditionella medier för information. Den kommunikationen för information via till exempel tv och pressträffar utgör därför en mycket viktig funktion för människor när det kommer till att ta till sig aktuell information (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), 2016). Kommunikationen och informationsspridningen för den rådande Covid-19 pandemin är inte något undantag. Människor i hela Sverige söker ständigt information om det rådande läget och utvecklingen i smittspridningen samt nyheter om vilka restriktioner som är aktuella.

Den 6 mars 2020 sände Folkhälsomyndigheterna den första pressträffen angående Covid-19. Sedan dess har över 160 pressträffar sänts för att förmedla information om det aktuella läget i spridningen samt aktuella restriktioner. Kommunikationen på dessa pressträffar har kommit till att spela en viktig roll både för hur folkhälsomyndighetens information förmedlas, samt hur allmänheten bemöter och tar till sig denna information. Folkhälsomyndigheten har ett nationellt uppdrag och ansvar för frågor gällande befolkningens hälsa. I deras ansvar så ingår att studera det aktuella hälsoläget samt att förmedla kunskap och information om detta (Folkhälsomyndigheten, 2020). Att studera hur denna myndighetskommunikation i dagens samhälle i den rådande Covid-19 pandemin ser ut är intressant, så att man kan skapa sig en bättre förståelse om hur kommunikationen fungerar och vilka kommunikativa resurser som utmärker sig.

Denna studie ämnar undersöka hur kommunikationen från en myndighetsföreträdare för Covid-19 pandemin ser ut. Människors kommunikation ser olika ut och anpassas utifrån olika situationer och att studera kommunikationens mönster och olikheter är viktigt för att få en förståelse för dessa skillnader. Anders Tegnell är en person som hela Sverige i över ett år nu har lyssnat på och förlitar sig på. Han som myndighetsföreträdare har ett ansvar i sin kommunikation, huvudsakligen genom att kommunikationen och förmedlingen av information bör ske på ett så tydligt och representativt sätt som möjligt, främst för att det är avgörande för hur informationen uppfattas och sprids. Ambitionen är att denna studie ska bidra med en djupare förståelse för hur den mänskliga kommunikationen, mer specifikt från en myndighetsföreträdare under en kritisk period, kan se ut samt hur den kan särskilja sig genom olika kommunikativa resurser.

1.1 Syfte

Syftet med den här studien är att undersöka och ge en bild av hur en myndighetsföreträdare kommunicerar på pressträffar. Den myndighetsföreträdare som denna studie mer specifikt har valt att undersöka är Folkhälsomyndigheternas statsepidemiolog Anders Tegnell. Studien kommer att undersöka hur myndighetsföreträdarens kommunikation vanligtvis ser ut samt hur det kan se ut när det skiljer sig från det.

1.2 Frågeställningar

För att syftet med studien ska uppnås så har två frågeställningar formulerats. Dessa ligger som grund för att besvara syftet. De frågeställningar som studien kommer att utgå från är följande:

• Hur kommunicerar en myndighetsföreträdare på pressträffar?

• Vilka kommunikativa resurser i kommunikationen på pressträffar kan identifieras och hur ser variationen av dessa ut?

1.3 Studiens avgränsningar

Studiens främsta avgränsning är att den endast ämnar undersöka Anders Tegnell i hans roll som statsepidemiolog för Folkhälsomyndigheten, studien ämnar inte undersöka Anders Tegnell som person på några andra vis. Då studiens syfte är att undersöka hur en myndighetsföreträdare kommunicerar på pressträffar så har också avgränsningen att endast studera frågestunderna på pressträffar gjorts, detta för att frågestunderna bidrar med ett mer interaktionsvänligt datamaterial mellan myndighetsföreträdaren och journalister. Studiens data är också avgränsat utifrån en specifik tidsperiod, detta förklaras ytterligare under avsnittet ”Material och metod”.

1.4 Uppsatsens disposition

Uppsatsen är uppdelad i 6 olika avsnitt. Dessa förklaras kortfattat nedan för att ge en överblick av arbetet och läsningen.

2 Bakgrund och teori. Här återges en djupare bakgrund till studien. Detta genom tidigare

3 Material och metod. I det här avsnittet presenteras studiens material mer ingående, med

motiveringar till urval och avgränsningar. Även studiens metod och tillvägagångsätt beskrivs utifrån hur databearbetningen genomfördes samt hur studiens transkriptioner gick till.

4 Analys. Här presenteras studiens analyser i form av tolkningar och transkriptioner.

Avsnittet är uppdelat i 3 underrubriker för att tydligt skilja på de olika analyserna och dess innehåll.

5 Diskussion. I det här avsnittet diskuteras studiens resultat. Samt studiens val av metod. 6 Slutsats. I det här avslutande avsnittet så sammanfattas studien utifrån dess syfte och

frågeställningar. Kortfattat så beskrivs också vad man kan ta med sig från studien för vidare forskning.

2 Bakgrund och teori

I det här avsnittet presenteras studiens bakgrund. Tidigare relevant forskning introduceras, samt den teoretiska bakgrunden bestående av de teoretiska områdena samtalsanalys och interaktionsanalys beskrivs.

2.1 Bakgrund till denna studie

Studier om interaktion och kommunikation utvecklas ständigt i och med den tekniska utvecklingen, nya verktyg blir tillgängliga och möjligheterna till djupare och mer detaljerade analyser skapas. Förr så studerades interaktionen i realtid, sedan började man använda sig av verktyg för att spela in interaktionen och kommunikationen för att analysera det i efterhand (Broth & Keevallik, 2020). Med hjälp av dagens tekniker och verktyg så kan man utforska den mänskliga interaktionen på flera olika sätt, man kan bland annat studera hur människor samtalar med varandra, hur människor pratar till en publik och hur människor kommunicerar och interagerar med hjälp av artefakter eller gester.

Den här studiens bakgrund grundar sig i intresset att undersöka hur en person som representerar en myndighet kommunicerar, dels för att informationen ska bli så tydlig som möjligt och hur det kan se ut när kommunikationen inte följer standarden. Anders Tegnell är en person som hela Sverige har följt under mer än ett år i och med den pågående Covid-19 pandemin. Han har en mycket viktig roll i Folkhälsomyndigheternas kommunikation och är därför en intressant person att vidare studera och analysera i hans roll som Folkhälsomyndigheternas statsepidemilog. Anders Tegnells roll som statsepidemiolog innebär att han ansvarar för att samordna och leda Sveriges smittskydd, samt att övervaka och kommunicera ut kunskap om sjukdomar och utbrott som sker (Nationalencyklopedin, 2021).

På Folkhälsomyndigheternas Youtubesida så har den spellista som innehåller alla tidigare genomförda pressträffar totalt ca 780 000 visningar, i maj 2021 (Folkhälsomyndigheten, 2021). Så att informationen som Folkhälsomyndigheterna förmedlar är viktig och något som många människor tar del av när det kommer till Covid-19 är uppenbart. Syftet med de pressträffar som Folkhälsomyndigheterna anordnar är att uppdatera om det allmänna rådande läget och förmedla viktig information till befolkningen. Efter att den aktuella informationen presenterats är journalister välkomna att ställa frågor som besvaras av

Folkhälsomyndigheten eller andra närvarande myndigheter. På dessa pressträffar så är kommunikationen uppstyrd, det finns en person som ger ordet till den som är på tur att ställa frågor, samt kontrollerar hur lång tid varje journalist får på sig.

2.2 Tidigare forskning

Studier som tidigare undersökt hur myndighetsföreträdare kommunicerar och interagerar har inte lyckats återfinnas i den här studiens litteratursökning. Likaså har inte heller tidigare studier eller forskning kring hur experter kommunicerar på pressträffar påträffats. Det finns dock en del studier som undersöker hur politiker kommunicerar. En tidigare sådan studie sammanfattas nedan.

En studie genomförd av Göran Eriksson (2011) med titeln ”Follow-up questions in

political press conferences” undersöker hur journalister använder sig av följdfrågor på

politiska presskonferenser. Studien består dels av kritiska granskningar av tidigare genomförd forskning på just följdfrågor, dels en egen undersökning från svenska presskonferenser om hur journalister använder sig av följdfrågor på presskonferenser. Studiens data består av 6 presskonferenser från 2009, presskonferenserna analyserades med syftet att identifiera följdfrågor, samt analysera hur dessa formulerades. Studien använder sig av samtalsanalys som metod för att närmare analysera det talade språket. Studiens val att undersöka just presskonferenser grundar sig i att det institutionaliserade samtalet på flera sätt skiljer sig från ett vardagligt samtal. På en presskonferens så har både politikern och journalisten betydelsefulla roller, då politikerns syfte är att uttrycka sig så korrekt och lämpligt som möjligt, medan journalistens syfte ofta är att ifrågasätta och i många fall kontra det som politikern har sagt. Studien identifierade 25 enskilda frågor och 29 följdfrågor, alltså en majoritet av följdfrågor. Studien jämför detta med USA där normen på presskonferenser är att journalisterna endast får en fråga var och att denna gräns där följs. I Sverige så ser dock normen utifrån denna studie annorlunda ut för att följdfrågor snarare hör till standarden. Studiens resultat visar också att vad journalisterna använder sina följdfrågor till skiljer sig från vad tidigare studier visat. Tidigare studier menar att följdfrågor vanligtvis innebär att journalisten vill utmana politikerns uttalanden eller svar, Erikssons studie visar i stället att det är en klar majoritet (18 av 29 följdfrågor) som inte motsätter sig eller utmanar politikern utan syftar till andra ändamål, som att till exempel förtydliga eller utveckla. Sammanfattningsvis är alltså studiens resultat att journalister på

svenska presskonferenser ofta har möjlighet att ställa följdfrågor och att när de gör det så är det vanligtvis inte några utmanande frågor. Det som har undersökts är alltså hur ofta journalister ställer följdfrågor och hur dessa kan se ut.

Utifrån Erikssons (2011) studie så kan man vidare fundera på presskonferensers och pressträffars form av kommunikation och samtal, om varför det ser ut som det gör. Det skiljer sig trots allt från vardagliga samtal i hur det är uppstyrda och vad kommunikationen har för syfte. Det som kan konstateras är att följdfrågor är vanligt förekommande och att man undersökt hur journalister uttrycker sig. Men presskonferenser ser inte alltid ut på samma sätt och en myndighetsperson kommunicerar antagligen inte på samma sätt som en politiker eller journalist gör. Så genom att undersöka hur en myndighetsföreträdares kommunikation ser ut är förhoppningen att bidra med utökad förståelse för hur kommunikation inom detta område kan utmärka sig och fungera.

2.3 Teoretisk bakgrund

I nedanstående avsnitt introduceras och beskrivs samtalsanalys och interaktionsanalys som är de metoder som den här uppsatsens studie använt sig utav.

2.3.1

Vår mänskliga talade interaktion kan skilja sig på flera sätt, beroende på olika sammanhang eller olika syften. Analysmetoden samtalsanalys studerar just denna interaktion och kommunikation som utspelas genom samtal (Ekström & Johansson, 2019). Ett samtal kan definieras som något sorts utbyte av talad information, det kan utspela sig mellan endast två människor som deltar i samma samtal eller mellan flera människor som deltar i samma samtal. Utmärkande för ett samtal är också att det är de människor som är delaktiga som gemensamt ansvarar för att interaktionen och kommunikationen anpassas och fungerar på önskvärt sätt. Denna kommunikation och interaktion anpassar människor hela tiden på olika sätt, till exempel genom att ha förståelse för och tillämpa turtagningar, aktivt lyssnande, förmedlande av olika signaler, ställa frågor samt ge återkoppling.

Olika samtal och interaktioner har inte samma förutsättningar, det kan till exempel skilja sig mellan vilket syfte som samtalet har (Lindström, 2008). Det finns dels det som kallas för institutionella samtal, vilket kan urskiljas genom att turtagningen är mer bestämd, med

ett eller flera bestämda ämnen. Det institutionella samtalet kan också utmärka sig genom användningen av ett mer formellt språk, till exempel när en myndighet kommunicerar med en privatperson. Sedan finns det vardagliga samtal, som kan urskiljas med en mer fri turtagning och mer fria varierande samtalsämnen, samt ett mer informellt språk. För att analysera och lära sig om samtalets alla former så är metoden samtalsanalys lämpligt, för att studera både de institutionella och vardagliga språkliga interaktionerna.

För samtalsanalysen, eller conversation analysis (CA) som det ursprungligen kallas, är utgångspunkten att studera samtal som är naturliga, det vill säga inte något som är arrangerat (Ekström & Johansson, 2019). Samtal som är naturliga och inte arrangerade innefattar både institutionella och vardagliga samtal, det vill säga samtal som skapas och utvecklas genom dess interaktion. Syftet är att studera hur interaktionen och samtalet går till och vad deltagarna gör. Detta innebär att granskningen sker förutsättningslöst utan att på något sätt anta några hypoteser eller teorier inför själva analysen. Granskningen innebär att intresset finns i att undersöka och studera hur deltagarna i samtalet utformar sina handlingar samt agerar under tiden som samtalet utspelar sig. Alltså ligger samtalsanalysens intresse i allt som sker under samtalets gång, och allt som sker kan anses betydelsefullt och ha olika funktioner. Samtalsanalysens utgångspunkt är sedan att analysera detta för att förstå deltagarnas agerande, reflektioner, perspektiv och innehåll.

2.3.2

Att studera samtalsspråket och dess interaktion menar Jan Lindström (2008) är en kunskap som egentligen inte behöver någon vidare motivering. Det mänskliga samtalet är ett grundläggande verktyg för kommunikationen mellan människor och något som existerar både i tal och skrift. Det talade språket och samtalet är något som barn lär sig av sina föräldrar och som sedan under utvecklingens gång upprätthålls mellan olika individer genom olika samtal och interaktioner. Vidare menar Lindström (2008) att samtalet och dess språk är något som i största grad sker genom ett socialt utbyte och gemensamma konventioner mellan de individer som samtalar och interagerar.

Den grundläggande förståelsen om interaktionen och samtalet mellan människor är en kunskap som de allra flesta människor i största grad besitter, genom att själva hela tiden föra samtal och interagera med människor (Lindström, 2008). Att vidare studera denna

interaktion som social handling, i formen av samtal och utbyte av tal är något som vidare kan bidra med kunskap om språket som ett system. Det talade språket i ett samtal kan ses som en sorts kompetens på så sätt att det anpassas utifrån olika språkliga medel, samt att människan i olika situationer anpassar sig själv och talet för vad som är lämpligt och för vad syftet med samtalet är.

Interaktionsanalysens syfte är att genom studier och analyser av mänsklig aktivitet försöka förstå människors sociala verklighet och dennes mänskliga interaktioner. Interaktionsanalysen kan tillämpas inom flera olika områden på den mänskliga interaktionen, till exempel så kan syftet vara att undersöka det språkliga och mer grammatiska i olika samtal, eller så kan syftet vara att undersöka användningen av kroppsliga fenomen som gester, eller användningar av artefakter. En teori som är användbar inom interaktionsanalysen är talhandlingsteorin och dess begrepp talhandling/talakt (Saeed, 2016). Talhandlingsteorin innebär att språk och tal kan betraktas som en handling. En talakt kan dels handla om språkliga yttranden som innefattar något sorts löfte eller liknade, som exempel om någon säger att hen ska göra en specifik sak. En talakt kan också handla om mer fysiska handlingar som att någon faktiskt gör något som yttras, som exempel att någon som städar säger att hen gör det. Det talade språket och dess handlingar bidrar alltså konstant med viktig information från den som yttrar sig till den som agerar mottagare, och i dessa handlingar så är interaktionen som sker mellan samtalets deltagare och handlingar väsentlig för förståelsen och syftet. Viktigt att ta med sig från talhandlingsteorin är att talets handlingar givetvis varierar mellan olika situationer och att förståelsen och syftet med en handling eller ett yttrande kan se olika ut i olika sammanhang. Utgångspunkten är dock alltid att interaktionens handlingar sker med insikt och förståelse.

Interaktionen och turtagningen som utspelar sig i ett samtal är på många sätt naturlig och okomplicerad, för att människor vanligtvis förhåller sig till samtalets normer och konventioner. Det som kallas för den sociala ordningen kan dock se olika ut i olika sammanhang och vara betydelsefull för hur interaktionen kan komma att utspela sig (Goodwin, 1979). Den sociala ordningen innebär att det samspelande eller interagerande utbytet mellan individer kontrolleras i turtagningars tid och funktion. Hur den sociala ordningen ser ut kan som tidigare beskrivet skilja sig för olika sammanhang, till exempel mellan hur vardagliga samtal ser ut i jämförelse med den här studiens samtal på pressträffar, det är alltså skillnad på vad som kan anses lämpligt utifrån den sociala

ordningen för ett vardagligt samtal i jämförelse med vad som kan anses lämpligt på en pressträff. Interaktionens sociala ordning följs vanligtvis med syftet att skapa ömsesidig förståelse genom interaktionens kommunikation och handlingar.

Sammanfattningsvis så kommer den här studien att använda sig av samtalsanalys och interaktionsanalys för att undersöka hur Anders Tegnell som myndighetsföreträdare kommunicerar. Transkriptioner är ett viktigt verktyg som används inom båda dessa fält och som även används i denna studie, för att analysera och studera det talade språket. Tillvägagångsättet för analysen och databearbetningen förklaras ytterligare i nästa avsnitt ”Material och metod”.

3 Material och metod

I det här avsnittet presenteras studiens material samt metod. Datamaterialet består av videoklipp från Folkhälsomyndigheternas pressträffar. Efter att urvalet av datamaterial var klart så transkriberades materialet med hjälp av datorprogrammet Elan (ELAN (Version 5.7) Computer software, 2021) för vidare analys.

3.1 Material

Studiens material är inhämtat från Folkhälsomyndighetens Youtubesida. Den 6 mars 2020 så sändes den första pressträffen och sedan dess, fram till skrivande stund (2020-05-10), så har 159 pressträffar sänds och publicerats via Folkhälsomyndighetens Youtubesida i en egen spellista som kallas ”Pressträffar om covid-19 (coronavirus)”. Via Folkhälsomyndighetens Youtubesida så är alla pressträffar tillgängliga i sin helhet för allmänheten (Folkhälsomyndigheten, 2021).

Urvalet av datamaterialet för kvalitativa studier bör alltid ske förutsättningslöst. Men det är trots detta viktigt att förtydliga och klargöra att det är upp till studiens författare att välja ut det material som slutligen används. Med detta tillkommer risken att författarens intresse kan påverka hur datamaterialet väljs ut och sedan analyseras (Ekström & Johansson, 2019).

Då studiens syfte är att undersöka hur Anders Tegnell kommunicerar som myndighetsföreträdare så har datamaterialet avgränsats ytterligare. Detta genom att endast fokusera på frågestunderna från pressträffarna. Frågestunderna i pressträffarna sker i anslutning till att myndigheterna har presenterat ny och aktuell information gällande det aktuella läget.

Urvalet av material inledes genom att en avgränsning i tid gjordes. Pressträffarna mellan 22 oktober 2020 och 1 december 2020 tittades på i sin helhet. Från den period finns det totalt 11 pressträffar. Efter det så avgränsades urvalet till endast november månad. Avgränsningen till november månad grundar sig i att det under hösten 2020, speciellt under november månad, blev en upptrappning i smittspridningen och nya restriktioner infördes. Kommunikationen under november månad anses ur samhällsperspektiv därför som extra intressant att undersöka. Från november finns det totalt åtta pressträffar och utifrån det valdes tre pressträffar ut som slutgiltigt datamaterial. Det är pressträffarna från 3

november, 12 november och 17 november. Avgränsningen av antalet pressträffar till dessa tre gjordes för att det ansågs som tillräckligt i och med studiens omfång, men också för att studien skulle få den bredd som behövdes för att syftet och frågeställningarna skulle kunna besvaras. Det är också ett rimligt omfång i och med de omfattande transkriberingar som studien kräver. Att det blev just ett urval på dessa tre pressträffar grundar sig dels i att de är aktuella i tiden, dels i att de ger en bra spridning i tiden för november månad och dels för att de alla innehåller sekvenser som vidare ansågs intressanta för analys.

3.2 Metod

Efter att urvalet av datamaterialet var fastställt så studerades de tre pressträffarnas frågestunder mer ingående genom att titta på videon och lyssna på ljudet. Från början så studerades materialet förutsättningslöst genom att endast titta och lyssna utan några förutsättningar. När det var något i kommunikationen som utmärkte sig så gjordes en notering om tid och händelse för möjlig vidare analys. Efter att alla tre pressträffars frågestunder studerats så fanns det flera möjliga intressanta sekvenser och händelser noterade för vidare analys. Sekvenserna var intressanta för att kommunikationen innehöll olika kommunikativa resurser samt för att mönster i kommunikationen utmärkt sig i vad som kan anses som det normala samt avvikelser ifrån det. Analysen genomfördes sedan genom en mer detaljerad databearbetning och transkription, det beskrivs vidare i nästa del.

3.2.1

För vidare databearbetning så laddades de tre aktuella pressträffarna ner som mp4 filer för eget bruk. Datamaterialet bearbetades i datorprogramvaran Elan. Programmet är ett professionellt verktyg för transkribering för både video och ljudinspelningar (ELAN (Version 5.7) Computer software, 2021). I programmet så kan en mer detaljerad analys av materialet göras via olika behjälpliga funktioner, bland annat så kan uppspelningshastighet anpassas samt pauser i tal och liknande kan mätas av i detalj. Det var funktioner som dessa, som att mäta av pauser och att anpassa uppspelningshastighet som Elan användes till under transkriberingsarbetet. Själva transkriberingen, alltså avskrivningen, gjordes inte i Elan utan i ett Word-dokument. Hur studiens transkription genomfördes beskrivs i nästa del.

3.2.2 Transkription

Studiens datamaterial har transkriberats grovt i sin helhet, det innebär att alla tre frågestunder har transkriberats, alltså skrivits av, från början till slut. I en grovtranskription så görs inte några noteringar på uttal och pauser eller liknande. Datamaterialet som transkriberats grovt består av de tre utvalda frågestunderna i sin helhet, från de tre olika pressträffarna. Detta resulterade i grovtranskriptioner av datamaterialet från den 3 november på 29 minuter och 12 sidor transkription, av datamaterialet från den 12 november på 36 minuter och 17 sidor transkription och av datamaterialet från den 17 november på 38 minuter och 18 sidor transkription.

Utifrån dessa grovtranskriptioner så identifierades sedan intressanta sekvenser för vidare analys, detta genom att de utmärkt sig i kommunikationen genom användandet av olika kommunikativa resurser. Sekvenserna var alla kortare avsnitt från pressträffarnas frågestunder på ca 1–2 min. De utvalda sekvenserna transkriberades mer detaljerat, det innebär att utmärkningar av bland annat pauser, betoningar och överlappande tal gjordes. Till studiens analys så har 13 detaljtranskriptioner gjorts på de utmärkande sekvenserna.

Studiens transkriptioner har utgått från transkriptionsnyckeln som återfinns i Broth och Keevallik (2020). I transkriptionerna så är varje rad numrerad för att man tydligare, i till exempel analysen, ska kunna referera till en specifik sekvens. Efter numreringen så följer en stor bokstav för att visa på vem som talar. I Tabell 1 på nästa sida förklaras de olika tecken som har använts i transkriptionen.

Tabell 1: Transkriptionsnyckel (Broth & Keevallik, 2020).

Symbol Betydelse

Stor bokstav

Anger talare. T = Tegnell. J = Journalist. Ö = Övrig.

[ee [åå

Början på överlappande tal mellan olika talare. ee]

åå]

Slutet på överlappande tal.

(.) Paus som är kortare än 0,2 sekunder.

(1.3) Paus i tal mätt i sekunder och tiondels sekunder.

mm= =juste

Anger avsaknad av paus mellan två talare och yttranden.

ne- Tvärt avbrott i tal.

mm:::: Förlängning av ljud (ju fler kolon desto längre

förlängning).

(…) Osäkert uppfattade yttranden.

°nä° Tystare tal.

NÄ Starkare tal.

om du Betonad stavelse.

>du vet< Snabbare tal.

<ja> Långsammare tal.

$jaha$ Ord som sägs med skratt i rösten.

.hh Inandning.

hh Utandning.

3.3 Etik

Denna studies syfte är att undersöka hur Anders Tegnell som myndighetsföreträdare kommunicerar. De etiska överväganden som gjorts i studies utformande, genomförande och presentation grundar sig i att allt material som har använts och presenterats finns tillgängligt för allmänheten. Utifrån detta så har därför inte någon anonymisering av Anders Tegnell ansetts nödvändig att tillämpa på datamaterialet. En anonymisering av andras namn, så som journalisters och andra myndighetsföreträdares, har gjorts i transkriptionerna. Detta för att de inte är relevanta för analysen.

Återigen är det viktigt att poängtera att denna studie inte på något sätt ämnar undersöka hur Anders Tegnell är som privatperson eller att på något sätt kritisera hur han kommunicerar eller arbetar i sin roll som myndighetsföreträdare. Studien ämnar endast undersöka den kommunikation som han utövar.

En viktig etisk aspekt som under studiens genomförande har tillämpats är att studiens genomförare och författare försökt välja ut datamaterialet och behandla det på ett så förutsättningslöst och opartiskt sätt som möjligt. Dock är det viktigt att poängtera att det inom kvalitativ forskning är svårt att helt förutsättningslöst analysera ett material, det är också väldigt svårt att skapa transkriptioner som är helt objektiva. När transkriptioner görs så kommer fenomen att missas, detta kan ske både för att studiens intresse är avgränsat, samt omedvetet (Ekström & Johansson, 2019).

4 Analys

I det här avsnittet presenteras studiens resultat i form av analyser. Analysarbetet är uppdelat i tre analysavsnitt där olika fenomen som utmärkt sig presenteras och analyseras, utdrag på transkriptioner presenteras också för att tydliggöra de utvalda fenomenen och analyserna.

Analysarbetet påbörjades i samband med att grovtranskriptionerna utfördes. Under tiden som grovtranskriptionerna genomfördes så noterades utmärkande och intressanta sekvenser, dessa sekvenser kategoriserades sedan utifrån de olika kommunikativa resurser som de utmärkt sig som. Utifrån sekvensernas fenomenkategorisering så utfördes detaljtranskriptionerna för ytterligare analys av de intressanta sekvenserna.

4.1 Resultat av analysen

Analysarbetet av studiens material har bidragit till tre olika aktuella analyser. Den första analysen består av fenomen då Anders Tegnells kommunikation kan anses spegla standarden. Standardens analyser grundar sig från att flera pressträffar med Anders Tegnell har analyserats, och i och med det har de mest förekommande kommunikativa resurserna identifierats som en sorts standard. Dessa analyser presenteras under avsnitt ”4.1.1 Första analysen – Standarden”. Nästa analys består av fenomen som identifierats då interaktionen innehåller följdfrågor från journalister, och sekvenser då journalisten kan upplevas ställa riktade frågor, dessa analyser presenteras under avsnitt ”4.1.2 Andra analysen – Följdfrågor och riktade frågor”. Sista analysen består av fenomen som identifierats då Anders Tegnells kommunikation kan upplevas som osäker och tvekande, dessa analyser presenteras under avsnitt ”4.1.3 Tredje analysen – Osäkerhet och otydlighet”.

Analyserna utgår ifrån olika utdrag från datamaterialet och det som presenteras i det här avsnittet är utvalda sekvenser som syftar till att besvara studiens syfte och frågeställningar.

4.1.1 Första analysen – Standarden

I det här avsnittet så kommer utdrag från studiens material som visar på den standard som utmärkt sig i Anders Tegnells kommunikation att presenteras. När det handlar om att identifiera det ”normala” i en kommunikation och interaktion så är ett bra första steg att definiera vad för sorts samtal det handlar om. Precis som Lindström (2008) beskriver så

finns det olika sorts samtal som påverkar hur kommunikationen ser ut, till exempel så ser oftast strukturen på turtagningen och samtalets agenda olika ut för vardagliga samtal och institutionella samtal. Denna studies material i form av pressträffar kan kategoriseras som institutionella samtal, dels för att agendan är tydlig i vilket ämne som presenteras och diskuteras, dels för att turtagningen mellan samtalets deltagare är uppstyrd dels med hjälp av en samordnare som tilldelar ordet dels genom att interaktionen och samtalet sker genom fråga-svar sekvenser. Det svenska samtalsspråket skiljer sig alltså åt i olika situationer och att anpassa språket och kommunikationen i dessa olika situationer är en grundläggande språklig resurs (Lindström, 2008). Den kommunikativa kompetens som tillämpas i institutionella samtal grundar sig i att deltagarna anpassar sig efter den ordnade turordningen och håller sig inom ramen för samtalets ämne.

Utifrån de analyser som genomförts i syftet att undersöka hur Anders Tegnells kommunikation ser ut i de allra flesta fall, alltså standarden, så har en del kommunikativa språkliga resurser återfunnits. Utmärkande är att kommunikationen från Anders Tegnell sker genom hans roll som myndighetsföreträdare, detta utmärker sig genom hans användning av ”vi” snararare än ”jag” i de flesta situationer då han besvarar frågor där journalisten undrar hur ”han/dom” hanterar eller ser på olika saker. Vad som också har utmärkt sig är hur utförliga svar som han i majoriteten av fallen svarar genom. När han svarar på en fråga så sker det vanligtvis genom att han först korrigerar informationen som journalisten uppgett, om den var felaktig, och sedan besvarar frågan med ett utförligt svar som går igenom flera nivåer av vad frågans ämne handlar om, för att ge korrekt information och för att besvara frågan på ett så noggrant sätt som möjligt. Sammanfattningsvis så kan man säga att den kommunikation som Anders Tegnell vanligtvis använder sig av består av utförliga svar där den fråga han har fått besvaras genom att tillhandahålla korrekt information i sin roll som myndighetsföreträdare, han svarar alltså vanligtvis mycket utförligt och tydligt.

Nedan presenteras tre utdrag på olika sekvenser som visar på hur Anders Tegnells kommunikation som standard kan se ut. Vid varje utdrag beskrivs händelseförloppet i sekvensen mer ingående.

I sekvensen nedan i excerpt 1 så har Anders Tegnell precis innan svarat på en fråga om varför smittspridningen ser ut som den gör i Malmö, sedan ställer journalisten frågan som börjar på rad 01.

Excerpt 1: Från pressträffen den 3 november.

Journalistens fråga riktar sig till Tegnell, genom benämningen av ”du” på rad 01, och vad han tycker om myndighetens agerande gällande införandet av de allmänna råden i Malmö. Tegnell svarar på frågan genom att endast använda sig av ”vi” under hela svarets gång, och genom att grundläggande beskriva och förklara hur myndigheten har tänkt i deras bedömning i denna fråga. I och med att svaret är så tydligt och utförligt så blir det inte heller några följdfrågor eller otydligheter. Denna kommunikation kan alltså betraktas som standard genom Tegnells användning av ”vi” i sin roll som myndighetsföreträdare och genom det utförliga svaret.

I sekvensen nedan i excerpt 2 så ställs en utförlig fråga riktad till Anders Tegnell, genom att journalisten på rad 07–08 ber Anders Tegnell, åt myndigheternas vägnar formulera kommunikationen från deras sida så att den blir så tydlig som möjligt.

Excerpt 2: Från pressträffen den 12 november.

Svaret som Anders Tegnell ger är utförligt och inleds med att rätta den information som journalisten har sagt, då journalisten menar att informationen har varit otydlig, säger Tegnell att det inte är vad de får för signaler från sina undersökningar. Han använder sig av ”vi” under hela svarets gång och efter att ha korrigerat journalistens uttalanden så ger han myndighetens syn på frågan. Kommunikationen kan betraktas som standard i och med användningen av ”vi” samt det korrigerande och utförliga svaret.

I sekvensen nedan i excerpt 3 så handlar kommunikationen om de hemlösas utsatthet som riskgrupp i och med spridningen av Covid-19. Journalisten ställer en kort sista fråga om detta ämne är något som Anders Tegnell kommer att ta med sig och Anders Tegnell svarar då väldigt tydligt i sin roll som myndighetsföreträdare. Dels genom användningen av ”vi” genom att understryka att det är viktigt för myndigheten. Dels genom ett relativt förklarande svar på en så kort fråga, svarat hade till exempel kunnat bestå av endast ”ja absolut det kommer vi ta med oss”, men Tegnell utvecklar det ytterligare och förklarar varför. Denna kommunikation kan alltså betraktas som Anders Tegnells standard när han kommunicerar som myndighetsföreträdare för att han är tydlig i sin roll och för att han ger ett tydligt svar.

4.1.2 Andra analysen – Följdfrågor och riktade frågor

Ett fenomen som utmärkt sig under analysarbetets gång är journalisters användning av följdfrågor och hur journalisterna i en del situationer ställer mer riktade frågor än standarden genom att till exempel hänvisa till information de tagit del av eller genom att vinkla frågan. I dessa situationer så har kommunikationen från Anders Tegnell skiljt sig lite ifrån vad som annars kan anses som standard, dessa skillnader ser också lite olika ut i olika fall. Initialt så kan man analysera dessa förekomster av följdfrågor och riktade frågor utifrån samtalets naturliga turtagningsmönster som Lindström (2008) beskriver. Turtagningen i institutionella samtal är mycket strukturerad och skapas generellt genom deltagarnas kompetenser för hur turtagningen får ske utifrån deras olika rättigheter i samtalet. Dessa rättigheter som deltagarna anses ha utifrån den social ordningen i samtalet, kan till exempel handla om vem som är ansvarig att svara på frågor eller vem som ska ställa frågor. De turtagningssekvenser som uppstår när följdfrågor ställs frångår de vanliga kommunikativa mönstren som finns för de institutionella samtalens turtagningar.

De kommunikativa resurser som uppmärksammats i och med användningen av följdfrågor och riktade frågor är dels att Anders Tegnells kommunikation blir mer avgränsad, alltså kortare svar, dels i och med att han blir avbruten, men också för att det kan uppfattas som att han vill ge ett mer kortfattat och tydligare svar i samband med att kommunikationen och interaktionen inte utspelar sig som vanligt. Anders Tegnells svar kan också, i de fall då journalisternas frågor kan upplevas som riktade, upplevas ha en lite hårdare framtoning i sin kommunikation genom att han tydligare betonar sina svar och att han gör flera rättelser i det som journalisten påstår. Utmärkande är också Anders Tegnells fortsatta användning av ”vi” när han svarar på frågor, för att hela tiden kommunicera och svara i sin roll som myndighetsföreträdare.

Nedan presenteras fem utdrag på olika sekvenser som visar på Anders Tegnells kommunikation i kombination av riktade frågor och följdfrågor. Vid varje utdrag beskrivs händelseförloppet i sekvensen mer ingående.

I sekvensen nedan i excerpt 4 så ställer journalisten en fråga där hon själv påpekar att hon inte vill låta ”småaktig” utan vill ha ett förtydligande om de allmänna råden som införts i några regioner.

Excerpt 4: Från pressträffen den 3 november.

Anders Tegnell svarar på frågan genom att från myndighetens sida förklara hur de tänkt i frågan. Journalisten ställer då en följdfråga direkt på rad 22 i och med Tegnells första svar, det journalisten säger är att hon förtydligar sin första fråga genom att tydliggöra vad hon egentligen vill ha svar på. Det är sedan på rad 24 Anders Tegnell som avbryter journalisten med att besvara frågan innan journalisten uttalat sig klart och näst intill direkt i följd av det så avbryter journalisten Tegnell med ytterligare en följdfråga. Sedan i tredje turen på rad 28 avbryter Tegnell journalisten igen för att slutligen kort besvara och förtydliga det som har sagts. Denna överlappande interaktion som sker mellan journalisten och Tegnell

upplevs som att de båda vill få fram sin mening och vara tydliga i det dom undrar över, eller förklarar.

I sekvensen nedan i excerpt 5 så ställer journalisten en lång fråga i form av två olika frågor till Anders Tegnell om munskydd på äldreboenden och om att hålla avstånd.

Excerpt 5: Från pressträffen den 3 november.

Anders Tegnell börjar svara på första frågan om äldreboenden och munskydd genom att förklara hur det fungerar på sådana verksamheter och när han fortfarande håller på att förklara så avbryter journalisten honom på rad 19. Det journalisten avbryter Tegnell med är en rak fråga om att införa ett krav på munskydd, och i nästa sekvens så avbryter Anders Tegnell journalisten för att förtydliga att det är ett krav. Anders Tegnell får sedan prata

kort innan journalisten åter igen avbryter honom genom att ställa en till rak fråga om varför det inte funkar och då besvarar Anders Tegnell det genom att förklara hur det regleras och lämnar över frågan till berörd myndighet att utveckla. De följdfrågor och överlappande tal som förekommer i denna interaktion kan till skillnad från interaktionen i excerpt 4 upplevas som mer hård i sina turer mellan deltagarna, för att de båda avbryter varandra och betonar en del ord. Det är tydligt att de båda deltagarna genom sina följdfrågor och överlappande tal vill förmedla sin åsikt och information.

I sekvensen nedan i excerpt 6 så ställer journalisten en fråga om hur Anders Tegnell anser att Folkhälsomyndigheternas arbete av råd och kommunikation har fungerat.

Excerpt 6: Från pressträffen den 12 november.

Frågan kan uppfattas som en aning riktad då journalisten lägger fram de som ”så bra beslut som möjligt” på rad 07–08. Frågan hade också kunnat ställas mer öppet och då hade svaret kanske blivit mer utvecklat. På så sätt som frågan nu är ställd så är det som att journalisten nästan vill att Anders Tegnell ska bekräfta att han tycker att Folkhälsomyndigheten har agerat fel. Anders Tegnells svar blir i stället kort och tydligt då han bekräftar de villkor som journalisten ställer i sin fråga genom frasen ”utifrån den information vi har haft på plats” på rad 09–10, som journalisten också uttalar i sin fråga. Anders Tegnell använder sig också av ”vi” för att tydliggöra sin roll som myndighetsföreträdare och för att ytterligare förstärka svaret.

I sekvensen nedan i excerpt 7 så har journalisten i sekvensen innan frågat om Anders Tegnell kan ge ett tydligt besked om vad som gäller i frågan om max 8 personer i sittande publik. Anders Tegnells svar var då att dom ännu inte kan det för att den frågan är under arbete.

Excerpt 7: Från pressträffen den 17 november.

I sekvensen i excerpt 7 så är alltså journalistens fråga en följdfråga som syftar till att få ett förtydligade från myndigheten, och Anders Tegnells svar blir samma som innan, att de inte ännu kan kommentera det utan de måste avvakta så att det som myndigheten säger blir korrekt och tydligt. Trots Anders Tegnells svar så ställer journalisten ännu en följdfråga om samma ämne och då tar Anders Tegnell över ordet för att återigen tydliggöra det han sagt tidigare. Denna sekvens med återkommande liknande följdfrågor från journalisten blir tydlig i Anders Tegnells svar, för det han gör är egentligen bara att han återupprepar det som han tidigare sagt genom att omformulera sig. Svaren han ger är också kortare än vanliga svar för att han inte har något att utveckla inom detta ämne.

I sekvensen nedan i excerpt 8 så ställer journalisten en fråga om munskydd.

Excerpt 8: Från pressträffen den 17 november.

I frågans formulering så säger journalisten på rad 03–04 att WHO vill att Sverige inför munskyddskrav. Frågan kan upplevas som riktad i och med att den grundar sig i information som går emot Folkhälsomyndighetens tidigare val inom munskyddsfrågan. När turen sen ligger hos Anders Tegnell att svara så gör han detta genom att först klargöra informationen som journalisten påstår om WHO och munskydd. Detta klargörande utgör halva svaret på frågan och upplevs som ett inövat svar från Folkhälsomyndighetens sida, det är utifrån klargörandet också tydligt att frågan kan anses som riktad då den innehåller felaktig information. Efter klargörandet så svarar Tegnell på frågan genom att tydligt förklara vad studier om munskydd har visat. Interaktionen och kommunikation från Anders Tegnell i denna sekvens kan upplevas som lite strängare än hur den i vanliga fall ser ut, främst i och med hans betoning i rättelsen att det är en ”helt feltolkning” på rad 07, i och med journalistens riktade fråga.

4.1.3 Tredje analysen – Osäkerhet och otydlighet

Det tredje utmärkande fenomenet som utmärkt sig i och med studiens analysarbete är att Anders Tegnells kommunikation i en del situationer kan framstå som mer osäker, otydlig och tvekande i jämförelse med hur hans kommunikation i vanliga fall ser ut. Detta fenomen utmärker sig på olika sätt och skiljer sig lite åt i olika situationer, det kan dels handla om hur journalisten ställer sin fråga och hur det påverkar svaret som Tegnell ger, det kan också handla om formen på svaret som Tegnell ger, alltså hur långt svaret är eller hur lång tid det tar att svara på frågan. En kommunikativ resurs som kan utmärka sig vid osäker kommunikation eller otydlig kommunikation är det som Lindström (2008) kallar för reparation. En reparation av tal kan utmärka sig som en resurs som används för att upprätthålla förståelsen under interaktionens gång och för att modifiera yttrandes struktur och produktion. Reparationen kan ses som en process som tillämpas i sekvenser där förståelsen måste förbättras eller där ett yttrandets innehåll inte är komplett, reparationen kan ske både genom talaren och den andra deltagaren. En reparation utmärks ofta genom sekvensens innehåll av tvekljud som ”ee”, samt fördröjningar av yttranden genom pauser.

Det är några kommunikativa resurser som har varit utmärkande i Anders Tegnells kommunikation inom fenomenet osäkerhet och otydlighet. Det handlar dels om sekvenser när journalistens fråga kan uppfattas som osäker då omstruktureringar görs och tvekljud används, ämnet upplevs möjligtvis svårt eller otydligt och det kan i en del fall bidra till att Anders Tegnells svar också är otydligt. Tegnells otydliga svar kan utmärka sig på flera sätt, dels handlar det om hur hans svar är strukturerat, han kan i flera fall svara med en lång sekvens som först inte direkt handlar om frågan och så kommer hans svar långt in i svaret. Ytterligare en tydlig kommunikativ resurs som också i en del situationer visar på osäkerhet är Anders Tegnells användning av ”ja/jag” i stället för ”vi” som han annars använder i sin roll som myndighetsföreträdare. När han använder ”jag” snarare än ”vi” så görs det också i samband med en del tvekljud och pauser i yttrandet. Sammanfattningsvis så kan man se att inom de osäkra och otydliga yttranden som Anders Tegnell ibland gör att en reparation oftast eftersträvas genom att han trots allt tydliggör sina yttranden så att de resulterar i någon form av slut.

Nedan presenteras fem utdrag på olika sekvenser som visar på när Anders Tegnells kommunikation kan framstå som osäker eller otydlig. Vid varje utdrag beskrivs händelseförloppet i sekvensen mer ingående.

I sekvensen nedan i excerpt 9 så ställer journalisten en fråga om munskydd och under frågans gång så omformulerar han sig och tvekar lite genom att säga ”ee” tre gånger.

Excerpt 9: Från pressträffen den 3 november.

När Anders Tegnell sedan svarar på frågan så gör han det först tydligt genom användningen av ”vi” som myndighetsföreträdare. Det man dock kan se i svaret är att han pausar mer än vanligt, dock är det inte pauser som innebär att han byter riktning på svaret och yttrandet. Det man kan se på rad 12 är sedan att han övergår från ”vi” till ”ja” i hans svar, detta är inte något som han vanligtvis gör och genom detta uttalande övergår hans kommunikation från att vara myndighetsföreträdande till en mer privat tanke eller åsikt. Det svar som ges kan därför ses som tvådelat, dels med hans svar om hur Folkhälsomyndigheterna inte kan se någon skillnad från studier som studerar användningen av munskydd. Dels med Tegnells avslutning i svaret till en mer personlig koppling då han yttrar sig om att han personligen inte tror att det går att införa munskydd i de miljöerna som smittspridningen sker mest. Detta kan framstå som lite otydligt då det blir som ett svar från två perspektiv, dels myndighetens sida, dels Anders Tegnells sida som en mer kunnig person inom detta ämne i jämförelse med den personen som ställer frågan.

I sekvensen nedan i excerpt 10 så kan journalistens fråga först antas handla om munskydd inom äldreboenden, men hon utvidgar sedan frågan till att hon snarare undrar över är hur Folkhälsomyndigheten tänker kring yrken där det inte går att hålla avstånd och om det finns några tankar om att införa rekommendationer inom sådana yrken.

Excerpt 10: Från pressträffen den 3 november.

När Anders Tegnell sedan börjar på sitt svar så inleder han med att bemöta ämnet om munskydd på äldreboenden genom att förklara hur munskydd på äldreboenden regleras. Han förklarar först en gång från rad 07–11, sedan börjar han om genom användningen av ”såatt” som kan tolkas som en reparation och förklarar ytterligare en gång samma sak igen med en ny formulering. Det är inte förrän på rad 17 som han kommer fram till ämnet om munskydd för andra verksamheter som frågan till största del handlade om. Anders Tegnells kommunikation i denna sekvens består alltså av en relativt lång utläggning om det allmänna ämnet som frågan nämner, för att sedan i slutet besvara den faktiska frågan. Att

hans svar är upplagt så här kan betraktas som osäkert i och med att det ämne som frågan egentligen handlar om inte besvaras direkt. Svaret består i stället av mer allmän information om ämnet, innan själva svaret kommer på de fem sista raderna.

I sekvensen nedan i excerpt 11 så kan journalistens fråga om flockimmunitet först upplevas som lite tvekande då hon tar en del pauser i frågan.

När Anders Tegnell sedan besvarar frågan så gör han det på ett relativt normalt sätt genom att grundläggande förklara hur läget ser ut gällande flockimmuniteten. Han gör detta genom att använda sig av ”vi” och genom att utläggande förklara flera aspekter om ämnet. Det som vanligtvis kan betraktas som osäkerhet eller otydlighet, som användningen av tvekljud eller reparationer inträffar inte så mycket i denna sekvens. Det som i stället är utmärkande i denna sekvens är hur långt Anders Tegnells svar är och att det därför kan upplevas som otydligt. Själva yttrandet innehåller väldigt mycket information i form av en del upprepningar. Kommunikationen kan därför upplevas som otydligt i och med att det är så mycket att lyssna på och förstå.

I sekvensen nedan i excerpt 12 så får Anders Tegnell en fråga om antalet personer som får vistas i en biosalong, journalisten vill att han ska ge ett förtydligande för att det under de senaste uttalandena har varit lite olika information som har sagts.

Excerpt 12: Från pressträffen den 17 november.

I motsats till excerpt 11 då Anders Tegnell svarar långt och utläggande så är svaret på denna fråga i stället kort. Utmärkande är också att han använder ”ja/jag” snarare än ”vi” genom hela uttalandet. I Anders Tegnells roll som myndighetsföreträdare så uttalar han sig vanligtvis genom att säga ”vi”, men när han som i denna sekvens i stället säger ”ja” så går det att tolka som att det inte finns ett genomtänkt svar och därmed osäkert. Det han säger är dock tydligt för att han avstår från att vidare kommentera det frågan handlar om, för att han inte har tillräckligt med information om det. Men man kan ändå säga att han inte ger ett svar på frågan utan ämnet lämnas öppet och osäkert.

I sekvensen nedan i excerpt 13 så undrar journalisten om det finns någon diskussion eller något besked gällande nedstängningar av gymnasieskolor.

Excerpt 13: Från pressträffen den 17 november.

I Anders Tegnells svar så använder han sig en del av kortare pauser och tvekljudet ”ee”. I en del av de sekvenser som tvekljudet används så görs det i samband med att en reparation sker, alltså att Anders Tegnell strukturerar om svaret och hur han uttalar sig. Svaret följer alltså inte någon rak linje och kan därför uppfattas som lite tvekande. Journalisten ställer sedan en följdfråga för att hon önskar ett förtydligande, vilket också tyder på att det första svaret inte var tydligt nog, och då svarar Tegnell kortare så att det han säger ska bli så tydligt som möjligt.

5 Diskussion

I det här avsnittet följer en diskussion kring studiens resultat och analyser. Samt studiens val av metod och material. Avsnittet är uppdelat enligt rubrikerna resultatdiskussion och metoddiskussion.

5.1 Resultatdiskussion

Studiens analyser visar att Anders Tegnells kommunikation på pressträffar i mångt och mycket följer en viss typ av standard genom att utförligt besvara de frågor han får och genom att tydligt kommunicera utifrån den roll han har som myndighetsföreträdare för Folkhälsomyndigheten. Analyserna visar också att det finns en del utmärkande fenomen för hur kommunikationen ibland kan skilja sig från det som betraktas som standarden. De kommunikativa resurser som utmärkt sig är främst hur journalisternas form på frågor kan ha en påverkan på hur Anders Tegnell sedan svarar. Även att Anders Tegnells kommunikation i en del situationer kan upplevas som mer osäker och otydlig. Med utgångspunkten att förutsättningslöst undersöka hur Anders Tegnells kommunikation ser ut så är dessa analyser huvudresultatet för studien.

Att resultatet ser ut som de gör kan bero på flera faktorer. En stor påverkande faktor är vilken typ av samtal det är man studerar och vad det har för betydelse för samtalets och interaktionens innehåll. De pressträffar som analyserats är av typen institutionella samtal, då det finns ett förbestämt ämne och för att samtalets struktur följer förbestämda strukturer, i form av fråga-svar sekvenser mellan journalister och Anders Tegnell. De institutionella samtalen har ofta en specifik typ av struktur och kontext, vilket bidrar till att kommunikationen oftast ser ut på ett specifikt sätt (Lindström, 2008). Detta har utmärkt sig i studiens resultat då analyserna har visat att kontextens inverkan spelar roll. Då pressträffar är det som analyserat och resultatet har visat att fråga-svar strukturen tydligt följs i de flesta fall. Anders Tegnells användning av ”vi” snarar än ”jag” har också varit utmärkande för att förtydliga den roll han representerar i kontexten pressträffar. Vidare intresserar sig samtalsanalysen sig av allt som sker under samtalets gång, för att försöka förstå dess innehåll och hur det är meningsskapande (Ekström & Johansson, 2019). Detta har utmärkt sig i studiens resultat i och med att utmärkande fenomen har uppmärksammats i samtalens innehåll och uppbyggnad. Dess fenomen, som riktade frågor, följdfrågor,

osäkerhet och otydlighet är alla något som kan kopplas till hur ett samtal skapas och sedan utvecklas genom olika faktorer.

I de sekvenser då analyserna har visat på att kommunikationen är mer osäker eller otydlig kan kopplingar göras till Saeed (2016) talhandlingsteori. Då kommunikation genom samtal och yttranden kan betraktas som handlingar, så är målet med dessa handlingar att försöka skapa en grundläggande förståelse genom samtalet och interaktionen. Om handlingarna då är otydliga genom att till exempel ämnet frångås eller att informationen som förmedlas är motstridigt så påverkar det samtalets förståelse och kan därför upplevas som osäkert eller otydligt. Talhandlingen mellan samtalets deltagare kan också påverkas av användandet av tvekljud och reparationer som har visat sig förekomma mer i de sekvenserna där osäkerhet eller otydlighet sker. Dessa handlingar har visat sig påverka samtalet och interaktionen genom att följdfrågor ställs och att talakten uppfattas som osäker eller otydlig. I de sekvenser då analyserna har visat på att kommunikationen påverkas av följdfrågor och riktade frågor så kan kopplingar göras till det Goodwin (1979) refererar till som den sociala

ordningen i ett samtal. Det innebär att turtagningen som utspelar sig förhåller sig till

normer och konventioner. De sekvenser som denna studie analyserat omfattas samtal mellan journalister och Anders Tegnell i rollen som statsepidemiolog och myndighetsföreträdare. Den sociala ordningen i den interaktionen påverkas av att Anders Tegnell är en expert inom det område han svarar för och att journalisternas uppgift är att ställa frågor och ta till sig information. Detta innebär att normen för dessa samtal regleras av ett tydligt syfte och en tydlig turtagning. När den sociala ordningens norm för turtagning i detta sammanhang frångås och blir mer överskridande med överlappande tal eller många följdfrågor så påverkar det samtalet och interaktionen. Detta har visat sig genom att journalister frångår den sociala ordningen till exempel genom att de ställer riktade frågor eller genom att de avbryta Anders Tegnell, vilket inte alltid är lämpligt på pressträffar. Detta för att interaktionens och samtalets sociala ordning har som syfte att skapa ömsesidig förståelse genom dess kommunikation och handlingar.

Studiens resultat visar på att det finns en del likheter och skillnader i Anders Tegnells kommunikation som myndighetsföreträdare. De likheter som utmärkt sig är att han i de flesta fall kommunicerar genom utförliga svar och i de flesta situationer formulerar sin kommunikation på så sätt att han i största möjliga mån ser till att besvara den fråga han får. Kommunikationens skillnader utgörs av de fenomen som utmärkt sig, alltså hur formen

på en fråga ställs och om ett svar är osäkert eller otydligt. Studiens resultat av dessa likheter och skillnader måste dock sättas i ett större perspektiv än bara denna studie för att kunna generaliseras.

Syftet med studien har varit att undersöka och ge en bild av hur en myndighetsföreträdare kommunicerar på pressträffar. Utifrån detta så har analyserna resulterat i att en ”standard” för hur kommunikationen vanligtvis ser ut har presenterats. Även utmärkande kommunikativa resurser har identifierats och analyserats. Det utmärkande fenomenet att Anders Tegnells kommunikation kan skilja sig i situationer då följdfrågor uppstår och när journalisten ställer frågor som upplevs som riktade kan kopplas samma med vad Lindström (2008) skriver om samtalets turtagningar. I ett institutionellt samtal så är vanligtvis strukturen ordnad och tydlig. När situationer med följdfrågor då uppstår så bryts den vanliga institutionella strukturen, vilket kan bidra till att kommunikationen ser annorlunda ut. Detta kan kopplas samman med Göran Erikssons (2011) studie som undersökte följdfrågor på presskonferenser med politiker. Studien visade på att följdfrågor ofta förekommer och att majoriteten av följdfrågorna, i motsats till tidigare studier, inte syftade till att journalisterna ämnade att utmana politikern med sin följdfråga. Den här studiens resultat går i samma spår som Erikssons (2011) studie, för att det visats sig att följdfrågorna från journalisterna till Anders Tegnell i de flesta fall syftar till att få ett förtydligande på det som Anders Tegnell tidigare sagt, inte att utmana eller konfrontera.

Att utöka den här studiens omfång, med till exempel ett mer omfattande datamaterial, och genomföra en ny undersökning inom liknande forskningsfält hade varit intressant för att validera de resultat som denna studie presenterar. Även om den här studiens analyser har visat på att det finns en del likheter och skillnader i Anders Tegnells kommunikation så skulle utökade studier bidra till forskningen och legitimera denna studies fynd.

Sammanfattningsvis så anser jag att det är av stor relevans att undersöka hur interaktionen och kommunikationen ser ut för en myndighetsföreträdare. Detta för att få en bättre förståelse och förhoppningsvis bidra med nya insikter i hur kommunikationen utformas och anpassas. Jag är medveten om att denna studie är begränsad, då arbetet har utförts inom en tidsram och omfång. Trots detta är mina förhoppningar att studien har resulterat i en ökad förståelse för området och att det möjligtvis kan inspirera till ny framtida forskning.

5.2 Metoddiskussion

Denna studie är av kvalitativ metod och grundar sina analyser genom samtalsanalysen och interaktionsanalysen. Det innebär att studien baseras på studieledarens personliga tolkningar. Detta i jämförelse med studier av kvantitativ metod som bygger på data som är mätbar. Kvantitativ metod hade varit lämpligare för denna studie om syftet hade varit att undersöka till exempel antalet förekommande fenomen av ett specifikt slag i interaktionen. Att undersöka det som kvalificerats sig som standard jämfört med icke-standard hade alltså blivit mycket tydligare genom en kvantitativ datainsamling och metod. Men i och med att syftet främst varit att undersöka hur en myndighetsföreträdare kommunicerar så utgick studien från ett kvalitativt tillvägagångsätt. Studiens frågeställningar hade dock kunnat besvaras genom båda kvalitativa och kvantitativa datainsamlingar.

Som tidigare beskrivet under metodavsnittet så finns det alltid risk för att analyser som bygger på egna tolkningar eventuellt kan leda till generalisering och därmed skiljer sig från person till person. Analyserna som genomförts i förhållande till studiens syfte kan alltid riskera att påverka att man ser det man vill se och på så sätt påverkas också resultatet. Men genom att hela tiden försöka angripa materialet med en så neutral utgångspunkt som möjligt och genom att försöka koppla analyserna till litteratur har ett så opartiskt perspektiv som möjligt antagits.

I den här studien så har enbart interaktionen i samtalet och det talade språket studerats. Detta innebär att mycket av det som ingår i kommunikationen och som också är meningsskapande kan förbises. Till exempel så exkluderas användandet av gester och ansiktsuttryck. Att inte analysera det multimodala i en interaktionsanalys bidrar givetvis till att faktorer som påverkar samtalet utesluts och att analysen därför inte kan ses som helt fullständig och representativ för hur kommunikationen utspelar sig. Att undersöka gester och liknande hade bidragit till en ytterligare dimension av kommunikationen, men i och med studiens omfattning så gjordes avgränsningen att utesluta detta. Avgränsningen att utesluta det multimodala i det analyserade datamaterialet grundar sig också i att gester i stor utsträckning inte användes eller var framträdande i kommunikationen eller interaktionen som har analyserats. Denna studie undersöker också endast situationer i miljön på pressträffar och dess frågestunder. Denna kontext, det institutionella samtalet i form av fråga-svar sekvenser på en myndighets pressträff, har i och med studiens