Prestationsmåttens betydelse för den operativa nivån
Hur produktionsoptimering underlättar
produktionsplaneringen i tillverkande företag
Författare: Josefine Färm &
Caroline Jönsson
Handledare: Thomas Karlsson Examinator: Petter Boye Termin: VT17
Tack
Vi vill rikta ett tack till de personerna som på något sätt har bidragit till uppsatsen. Utan er hjälp hade inte studien kunnat genomföras.
Vi vill rikta ett extra stort tack till intervjupersonerna som delat med sig om sina erfarenheter:
Henrik Skoogh Orkla Foods, Tollarp
Peter Åkesson Culinar, Fjälkinge
Per Oxelgren
The Absolut Company, Åhus Heinz Rankovic
Pågen, Malmö Vi vill också rikta ett tack till vår handledare, Thomas Karlsson
samt vår examinator, Petter Boye
för värdefulla synpunkter under arbetets gång.
Kalmar
2017-05-25
Abstrakt
Bakgrund: Prestationsmått är en viktig faktor för tillverkande företags produktion. På senare tid har konkurrensen ökat samtidigt som automatiseringen har utvecklats. Det har skapat ett större tryck på företag att ha kontroll över sina produktionsprocesser och optimera produktionsplaneringen.
Syfte: Syftet med uppsatsen är att med hjälp av empirin och referensramen skapa en förståelse för prestationsmåttens betydelse för produktionsflödet och
produktionsplaneringen i tillverkande företag. Det kommer även framgå vilken roll prestationsmåtten har för den operativa nivån.
Metod: Uppsatsen har genomförts med en induktiv ansats där en kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer legat till grund för empirin. Referensramen har utgått från det empiriska materialet och kopplats samman i en analys.
Slutsats: Vi har kommit fram till att prestationsmått måste anpassas till det enskilda tillverkande företags produktion för att optimera produktionsflödet och förbättra
produktionsplaneringen. Prestationsmått anpassade till den operativa nivån är viktigt för att öka ett företags produktivitet och matcha kunders krav.
Nyckelord
Prestationsmått, nyckeltal, Lean, tillverkande företag, produktionsplanering, operativ nivå, produktion, mål, prestationsmätningssystem, produktionsflöde.
Innehåll
1 Inledning ____________________________________________________________ 1 1.1 Bakgrund _______________________________________________________ 1 1.2 Problemdiskussion ________________________________________________ 3 1.2.1 Problemformulering ___________________________________________ 6 1.3 Syfte ___________________________________________________________ 7 1.4 Disposition av uppsats _____________________________________________ 7 2 Metod ______________________________________________________________ 8 2.1 Forskningsmetod _________________________________________________ 8 2.2 Induktiv forskningsansats ___________________________________________ 9 2.3 Datainsamlingsmetoder ___________________________________________ 11 2.3.1 Empirisk datainsamling ________________________________________ 11 2.3.2 Datahantering _______________________________________________ 12 2.3.3 Urval ______________________________________________________ 12 2.3.4 Litteraturinsamling ___________________________________________ 15 2.4 Utvärdering av studiens kvalitet _____________________________________ 15 2.4.1 Validitet ____________________________________________________ 15 2.4.2 Reliabilitet __________________________________________________ 16 2.4.3 Forskningsetik _______________________________________________ 17
3 Empiri _____________________________________________________________ 19 3.1 Presentation av företagen __________________________________________ 19 3.2 Orkla Foods, Tollarp _____________________________________________ 19 3.2.1 Mål för företagets produktion ___________________________________ 19 3.2.2 Optimering av produktionsflödet _________________________________ 20 3.2.3 Planering på företagets nivåer __________________________________ 21 3.3 Culinar, Fjälkinge ________________________________________________ 21 3.3.1 Mål för företagets produktion ___________________________________ 22 3.3.2 Optimering av produktionsflödet _________________________________ 23 3.3.3 Planering på företagets nivåer __________________________________ 24 3.4 The Absolut Company, Åhus _______________________________________ 25 3.4.1 Mål för företagets produktion ___________________________________ 25 3.4.2 Optimering av produktionsflödet _________________________________ 26 3.4.3 Planering på företagets nivåer __________________________________ 27 3.5 Pågen, Malmö ___________________________________________________ 28 3.5.1 Mål för företagets produktion ___________________________________ 28 3.5.2 Optimering av produktionsflödet _________________________________ 29 3.5.3 Planering på företagets nivåer __________________________________ 29
4 Referensram ________________________________________________________ 31 4.1 Mål för tillverkande företag ________________________________________ 31
4.1.1 Produktionsplanering _________________________________________ 32 4.1.2 Prestationsmätningssystem _____________________________________ 33 4.1.3 Implementering av prestationsmått för produktionsprocessen __________ 34 4.1.4 Datadrivna processer _________________________________________ 36 4.2 Optimering av produktionsflödet ____________________________________ 36 4.2.1 Implementering av 5S system ___________________________________ 37 4.2.2 Just in time (JIT) _____________________________________________ 38 4.2.3 A3 Metodik __________________________________________________ 39 4.3 Planering på företagens nivåer ______________________________________ 39 4.3.1 Kassation ___________________________________________________ 39 4.3.2 Inkurans ____________________________________________________ 40 4.3.3 Omställningstid ______________________________________________ 40 4.3.4 Kvalitetssäkring ______________________________________________ 40 4.3.5 Leveranssäkerhet och kunders förväntningar _______________________ 41 4.3.6 Tillbud _____________________________________________________ 42 4.3.7 Medarbetarindex _____________________________________________ 43 4.3.8 Leading indicators ____________________________________________ 43 4.3.9 Verkningsgrad och effektivitet ___________________________________ 44 4.3.10 Produktivitet _______________________________________________ 45
5 Analys _____________________________________________________________ 46 5.1 Mål för de tillverkande företagen ____________________________________ 46 5.2 Optimering av produtktionsflödet ___________________________________ 52 5.3 Planering på företagens nivåer ______________________________________ 55 6 Slutsats ____________________________________________________________ 62 6.1 Mål för de tillverkande företagen ____________________________________ 62 6.2 Optimering av produtktionsflödet ___________________________________ 64 6.3 Planering på företagens nivåer ______________________________________ 64 6.4 Rekommendationer till fortsatta studie________________________________ 67 Referenser ____________________________________________________________ 1 Bilaga ________________________________________________________________ 7
1 Inledning
Det inledande kapitlet kommer belysa problematiken för tillverkande företags
produktionsflöde och produktionsplanering. Hur användandet av prestationsmått kan ses som ett hjälpmedel för företag kommer att förklaras. I slutet formuleras en
problemformulering och en presentation av uppsatsens syfte.
1.1 Bakgrund
Hur tillverkande företag väljer att utforma och planera sin produktion har sedan slutet av 90-talet varit ett ämne som lockat både forskare och intressenter. Studiens
forskningsområde är betydelsefullt för allmänhetens intresse, speciellt för de företag som verkar på den industriella marknaden. En noggrann schemaläggning av
produktionen blir nödvändig för komplexa tillverkningsprocesser (Jain & Elmaraghy, 1997). Det finns många delar som skapar en osäkerhet i tillverkande företag och påverkar den uppsatta produktionsplanen i form av avvikelser. Vanliga orsaker till avvikelser från en produktionsplan är oplanerade maskinstopp, förändrad
orderprioritering samt tillströmning eller avbokning av ordrar (Jain & Elmaraghy, 1997). Uppsatsen bidrar till en djupare förståelse över prestationsmåttens betydelse för produktionsplanering och produktionsflödet. Tillverkande företag måste konstant vara beredda på förändringar både gällande teknik och strategier samtidigt som de konstant måste utveckla sina processer genom ständiga förbättringar.
För att ett företag ska hålla ledtiderna finns det faktorer som påverkar resultatet och hur väl företaget presterar. Det är viktigt med tydligt uppsatta mål för att en organisation ska lyckas och målen finns till för att försäkra att det som behöver utförs sker i rätt tid, på rätt plats och med hjälp av rätt resurser (Shahin & Mahbod, 2006). Med en växande marknad och ökad konkurrens har komplexiteten medfört att prestationsmätningssystem fått en allt mer betydande roll för produktionsplaneringen och styrningen i ett företag.
Hur varje företag väljer att mäta sina prestationer är individuellt där nyckeltal är en metod att mäta framgång. Att mäta företagets prestationer kan ses som en självklarhet, trots det är det många företag som inte använder prestationsmätningssystem fullt ut för att mäta organisationens resultatutveckling. (Mouzas, 2006) Produktionsplanering har en stor inverkan på produktionen, för att framställa kortsiktiga produktionsschema och optimera ställtider mellan olika produkter. Även om problemet med produktionsschema
kan ses som litet tar det stor plats hos tillverkande företag, eftersom kostnader uppstår utan produktion (Magnanti & Vachani, 1990). Här ser vi att det uppstår en problematik för företag att hitta ett effektivt och enkelt sätt att optimera sin produktionsplanering.
Uppsatsen kan ses som en inspirationskälla för företag som måste förändra sina processer för att optimera sin produktionsplanering och för att se över att alla resurser används på ett effektivt sätt. Studien är till hjälp för både stora och små företag som vill utveckla användningen av prestationsmått då den är föreskrivande för
prestationsmåttens betydelse i tillverkande företag.
Implementeringen av ett prestationsmätningssystem har blivit en stor del av driften i tillverkande företag och är användbart för att styra ett flertal viktiga aspekter som exempelvis försäljning, marknadsföring, logistik och produktion (Phukan, Kalava &
Prabhu, 2005). En organisation kan använda sig av en mängd prestationsmått för att underlätta styrningen och begränsas inte till finansiella aspekter. Att sätta upp tydliga mål med en uppföljningsplan har bevisats förbättra företagens produktion (Shahin &
Mahbod, 2006) och vi ser även det som en förutsättning för att uppfylla de produktionsmål som finns för att styra organisationen mot den uppsatta strategin.
Tillverkande företag har processer som mäts på olika vis vilket medför att studien inte kan ses som en handbok för hur implementeringen av ett prestationsmätningssystem går till, varje företag måste anpassa uppsättningen av prestationsmått efter sina specifika behov. Vi menar att prestationsmått kan användas för att optimera ett företags produktionsflöde. Vid en implementering ser vi en problematik som kan uppstå
eftersom implementeringen kan bli komplex, vilket medför att organisationer därför inte utnyttjar prestationsmåttens fördelar till fullo. I tillverkande företag ser vi att det är viktigt att anpassa prestationsmätningssystemet till det specifika företaget beroende på vilka produkter som tillverkas.
Prestationsmått kan användas för att förbättra och effektivisera produktionen (Ahmad &
Dhafr, 2002), på så vis hjälper prestationsmåtten till att lokalisera vilken del av produktionsflödet som inte når företagets uppsatta mål. Vi ser att användandet av prestationsmått kan öppna många dörrar för tillverkande företag beroende på hur de tillämpas eftersom prestationsmåtten har flera användningsområden. Prestationsmått kan vara en avgörande faktor för att upptäcka brister i tid. Att prestationsmått inte
utnyttjas på bästa sätt anser vi blir ett stort problem för tillverkande företag, det bidrar till att produktionsplaneringen och produktionsflödet inte kan optimeras fullt ut.
Ständiga förändringar i tillverkande företags produktionsplanering tyder på att
industriföretag befinner sig i en dynamisk bransch vilket innebär ett ökat krav på större flexibilitet och kontroll av produktionsflödet (Chan & Chan, 2004). Samtidigt växer problematiken gällande hur alla processer ska kontrolleras och det tvingar företagen att blicka framåt samt förändra och utveckla sina processer för att optimera
produktionsflödet och produktionsplaneringen. Problematiken förstärks av förändringarna i samhället och medför att tillverkande företag måste leva på kortsiktighet vilket påverkar företagets effektivitet och blir avgörande för produktionschefens agerande. Det är inte enbart utvecklingen av den dynamiska industrimarknaden som påverkat produktionsplaneringen i tillverkande företag. Den teknologiska utvecklingen av informationsspridningen har medfört att tillverkande företag är mer beroende av ordrar för att planera sin produktion (Rakar, Zorzut & Jovan, 2004). Kunders krav på ledtider, leveranssäkerhet och antal ordrar styr också hur väl produktionsplaneringen kan följas (Jain & Elmaraghy, 1997).
Prestationsmätningssystem blir viktiga i tillverkande företag för att mäta de processer som finns och minska osäkerheten (Stan, Mărăscu-Klein, Neagoe & Tecău, 2012).
Prestationsmätningssystem hjälper även till att visa hur utfallet från planen förhåller sig till det faktiska resultatet vilket kan underlätta vid problemlösning samt för att hitta nya potentialer (Chae, 2009). Ihop med den tekniska utvecklingen som pågår och på grund av ständiga förändringar är det viktigt för företag att ha koll på sina processer för att se att de är tillräckligt produktiva. Prestationsmått kan vara det hjälpande verktyg som behövs för att företag ska kunna hänga med på marknaden och ha koll på sina processer.
1.2 Problemdiskussion
Under hela vår universitetsstudietid har nyckeltal funnits med som ett omtalat begrepp.
De prestationsmått som behandlats under vår studietid har övergripande varit finansiella mått men det har även diskuterats att icke-finansiella mått blivit allt mer användbara.
Dagens industriella processer har blivit mer komplicerade samtidigt som
automatiseringen har ökat och utvecklingen har bidragit till förändrade förutsättningar för tillverkande företag. Det som förändrats är främst större ställda krav, både gällande högre kvalitet och ökad produktionskvantitet. De ökade kraven medför ett större behov
av processövervakning (Ding, Yin, Peng, Hao & Shen, 2012). Med en ökad processövervakning har behovet av hårdare kontroll på produktionsflödet och
produktionsplaneringen medfört att striktare prestationsmätningssystem implementeras för hela flödet (Ding et al., 2012). Eftersom prestationsmätning benämnts i ett flertal kurser har det väckt ett intresse hos oss till att få en djupare förståelse för användandet av prestationsmått i praktiken. Vi ser även vikten av att företag använder
prestationsmått för att klara av de påtryckningar från samhällsförändringar som finns i dagsläget. Hur prestationsmått kan användas praktiskt i ett företag är något vi ser som en viktig kunskap att ha med sig i framtiden och därför har vi valt att skapa en djupare förståelse inom ämnet. Vi ser även att ämnet är viktigt för företag som har omfattande processer som ständigt måste kontrolleras och följas upp.
Framtagningsprocessen av prestationsmätningssystem för varje specifik organisation avskräcker företag då implementeringen måste anpassas efter företagets strategi (Ding et al., 2012). Vi ser att det krävs mycket arbete för att välja ut prestationsmått för varje specifikt företag och anpassningen kan ses som bortkastad tid och allt för
resurskrävande, vilket skapar problem för många företag. Människor har en tendens till att försöka lösa problem allt för snabbt utan att tänka efter vad de egentligen gör och vad som verkligen orsakar problemet, en implementering av prestationsmått hindrar organisationer från att dra förhastade slutsatser (Kimsey, 2010). Att reflektera över vad som sker i produktionsflödet ser vi vara en viktig del i tillverkades företags arbetsgång.
Företag som råder i en dynamisk bransch måste vara medvetna om vad som händer i företaget för att kunna hantera snabba förändringar och den konkurrens de står inför.
Det finns vissa faktorer som påverkar framtagandet av en organisations prestationsmått, ett problem vid framtagandet är att det inte finns den kunskap och kompetens som krävs för att ta fram och mäta anpassade prestationsmått (Kimsey, 2010). I en studie har Hagberg (2006) påvisat att det finns en avgörande skillnad om företag går i konkurs eller inte beroende på användandet av prestationsmätning. Det handlar om skillnader för hur prestationsmåtten används, främst kapitalstruktur, lönsamhet och likviditet.
Skillnaden som upptäcktes mellan företagen kunde urskiljas så tidigt som fem år innan företaget gick i konkurs. (Hagberg, 2006) Det är alltså avgörande för ett företags fortlevnad att finna brister i tid, stora som små.
Osäkerhet som skapar avvikelser från planeringen måste åtgärdas på ett effektivt sätt för att säkerhetsställa att produktionen flyter på som den ska. Att mäta flera olika
komponenter med hjälp av prestationsmått kan säkerställa att ett företag är på rätt väg och hitta defekter i produktionsprocessen. Hur företag styr sin produktionsplanering är en viktig del i tillverkande företags produktionsprocess och det finns flera faktorer som påverkar utfallet av planeringen. Vi ser att nyckeltal är ett välbeprövat prestationsmått och används i princip av alla företag men i varierande utsträckning men eftersom det är så avgörande för företag är det viktigt att de har ett väl genomarbetat
prestationsmätningssystem. Ett företagets prestationer måste ständigt mätas och följas upp vilket innebär att prestationsmått blir betydelsefulla för företags styrprocesser och hur väl produktionen kan planeras. Problematiken som uppstår väcker ett intresse för att studera hur prestationsmått används och hur de underlättar företags
produktionsplanering.
För att förbättra hela produktionsflödet måste målen och strategin vara tydliga. För att lyckas med en implementering av prestationsmått krävs det kontroll och uppföljning.
Det är viktigt att produktionsmål, produktionsplaneringsprocess och strategier översätts på ett mätbart sätt (Jovan & Zorzut, 2006). Det är svårt att förbättra delar som inte kan mätas (Nyström, 2017) och en hårdare konkurrens på den industriella marknaden har skapat svårigheter för företag att bibehålla hög kvalitet. Kan inte företag mäta sina prestationer på något sätt uppstår allvarliga problem och försvårar organisationens problemlösningsförmåga. Att inte kunna mäta hur förändringar påverkar företags prestationer kan skapa stora problem och det blir även svårt att veta hur organisationen ska styras. Att få en tydlig bild för hur hela produktionsflödet fungerar underlättar styrningen av en organisation eftersom hela processen enklare kan kontrolleras och oförutsedda händelser kan minimeras och i bästa fall elimineras. Att enbart fokusera på att förbättra själva arbetet på den operativa nivån genom kostnadseffektivitet kan skapa problem för ett företags tillväxt (Mouzas, 2006). Vi ser att om företag endast stirrar sig blinda på att bara förbättra maskiner i produktionen förloras lätt helhetsbilden av hela produktionsflödet. Även om det är viktigt för tillverkande företag att optimera
produktionen genom att minska svinn och onödiga kostnader måste hänsyn tas till hela organisationens arbetssätt. Dagens samhälle ställer högre krav och företag måste vara mer innovativa och bygga nätverk med såväl kunder som leverantörer (Mouzas, 2006).
För att hantera de höga krav som ställs på tillverkande företag har användandet av variabler och prestationsmått ökat för att säkerhetsställa kvaliteten genom prognoser och diagnoser. Sambandet mellan drift och prestationsmått är viktigt för att underlätta och hjälpa operatörerna att producera, samtidigt som de ska hålla nere den ekonomiska driften utan att ge avkall på kvaliteten (Yin, Wang & Yang, 2014). Det problematiska i praktiken ser vi är att ta fram en modell för ett tillverkande företag som enkelt går att implementera i praktiken för att underlätta och optimera produktionsflödet och produktionsplaneringen.
Ett tillverkande företag har många processer i produktionsflödet som kräver kontroll, uppifrån ledningen och ända ner till den operativa nivån. Det kan vara en bidragande faktor till att svårigheter uppstår för företagets samordning vilket också skapar en problematik för företagets produktionsplanering. Många problem kan uppstå längs vägen från ledningen ner till produktion vilket medför svårigheter för de lägre cheferna som måste att ta snabba beslut. Nyckeltal som skulle kunna implementeras som
prestationsmått är säkerhet, effektivitet och kvalitet, men det gäller likväl att hitta en uppsättning som effektivt kan hantera hela produktionsprocessen´(Jovan & Zorzut, 2006). Finns det tydliga prestationsmått i form av nyckeltal över den operativa nivån underlättas kartläggningen av produktionsflödet och produktionen kan enklare förbättras. Vi ser att det kan bli en utmaning för företag att hitta prestationsmått som specifikt mäter vad som händer i produktionen. Med ledning av vårt personliga intresse för produktion och produktionsprocesser har vi valt att lägga fokus på hur tillverkande företag använder olika mått och vilken betydelse de har för produktionsflödet och produktionsplaneringen.
1.2.1 Problemformulering
Problematiken med användandet av prestationsmått uppstår genom att kraven på marknaden ständigt förändras och processerna blir allt mer komplicerade. Vi menar att om tillverkande företag ska kunna fortsätta växa och vara konkurrenskraftiga på marknaden krävs det att företagen är lönsamma och har kontroll på hela
produktionsflödet på grund av samhällsförändringar och andra förväntningar. Samtidigt som en ökad rivalitet på marknaden medför att företagen måste hålla nere kostnaderna för att attrahera kunder har företagen inte råd att göra avkall på kvalitet trots att priserna pressas.
Prestationsmått, produktionsflöde och produktionsplanering är alla viktiga faktorer för ett tillverkande företag och avgörande för tillverkande företags styrning. Kontrolleras inte de uppsatta målen och den valda strategin är det svårt för företagen att veta om de är på rätt väg för att bli framgångsrika på marknaden och problemet blir ett faktum.
Nedan presenteras uppsatsens forskningsfråga vilken kommer besvaras i slutsatsen.
Vilken betydelse har prestationsmått för produktionsflödet och produktionsplaneringen i tillverkande företag?
1.3 Syfte
Syftet med studien är att studera hur några utvalda livsmedelsföretag i Skåne använder sig av produktionsplanering och hur de optimerar produktionsflödet. Uppsatsen skall studera hur de utvalda företagen inom livsmedelsbranschen valt att använda sig av prestationsmått. Det vi vill förmedla är en ökad förståelse för prestationsmått och hur de påverkar styrningen av produktionsflödet och produktionsplaneringen. Det som även kommer att belysas i studien är vissa prestationsmått som produktionscheferna på de olika företagen anser vara viktiga, främst prestationsmått för den operativa nivån kommer lyftas fram. Studien kommer att ge en bild för andra producerande företag om vilka prestationsmått som kan vara användbara för produktionsplaneringen och för att optimera produktionsflödet.
1.4 Disposition av uppsats
Uppsatsen inleddes med ett introducerande kapitel för att skapa en inblick över
problematiken och syftet med studien. Fortsättningsvis kommer en kort presentation om metodval och hur vi valt att genomföra och disponera studien. Sedan presenteras det empiriska materialet följt av en referensram som sammankopplas i en analys. Uppsatsen avslutas med en slutsats där problemformuleringen besvaras.
2 Metod
Metodkapitlet kommer visa vilken forskningsmetod som används i studien med en motivering till metodvalet. Det kommer även presenteras hur undersökningsmaterialet samlats in.
2.1 Forskningsmetod
Metodvalet för en uppsats är viktig för att strukturera upp arbetsgången och hitta svar och förklaringar på det problem som studeras. Det finns två metoder som är vanligast vid vetenskapliga studier; kvantitativ metod och kvalitativ metod (Cohen, Manion &
Morrison, 2011). En kvalitativ metod används för att förklara hur problematiken i studien utspelar sig praktiskt och hur det förhåller sig till litteratur och vetenskapliga artiklar (Marshall, 1996). Ett annat användningsområde för metoden är att studera och förstå andra människors erfarenheter med en strategi där slutresultatet baseras på
tolkningar (Jackson II, Drummond & Camara, 2007). Utifrån forskarens erfarenhetsnivå kan svårighetsgraden variera i den kvantitativa metodens upplägg och lämpar sig därför väl till både erfarna och nya forskare (Turner III, 2010). Vi anser att metoden är
användbar för att öka forskarens kunskaper och utveckla nya erfarenheter och kunskaper inom ett visst område.
Valet av metod ska baseras på forskningsämnet och bör inte baseras på den metod forskarna föredrar (Marshall, 1996). Utifrån valet av metod påverkas även vilken teori, material och ansats som fastställs (Wallén, 1996). Den kvalitativa forskningsmetoden är användbar för att besvara frågor som “varför?” och “hur?”. En kvalitativ metod ger förklaringar till komplexa frågeställningar (Marshall, 1996). Processen påverkas av värderingar och kunskap från både forskarna och miljön som studeras (Holme, Solvang
& Nilsson, 1997). Resultatet i forskningsstudien bygger på ett samspel mellan teori, empiri och samtalet mellan forskarna och de personer som deltar i undersökningen.
Med ledning av uppsatsens problematisering anser vi att den metod som är bäst lämpad för studien är en kvalitativ metod som kan svara på vilka olika typer av prestationsmått som används och varför de valts ut. En kvantitativ metod hade inte gett förklaring på varför de olika prestationsmåtten används och hade inte skapat samma förståelse för hur de används i praktiken. Med den kvalitativa metoden kan det skapas en större förståelse inom ett specifikt område och vi ser att den kvalitativa metoden ger både oss som
forskare och läsare ökad kunskap om hur prestationsmätningssystem kan användas i praktiken. Vi utvecklar våra kunskaper från teorin och genom att ta del av erfarenheter och åsikter kring ämnet från väl insatta personer. Den data som samlats in i form av empiri och teori kommer ligga till grund för vår analys och slutsats vilket också är en egenskap som karaktäriserar ett kvalitativt metodval. Ett kvalitativt metodval precis som kvantitativt bygger mycket på den empiri som samlas in, men i den kvalitativa metoden utgår oftast precis som i det här fallet stora delar av uppsatsens referensram från
empirin. Det vi med hjälp av vårt metodval vill frambringa en bild över hur de
studerade tillverkande företagen arbetar med prestationsmått för att bidra till en djupare förståelse för produktionsplanering och produktionsoptimering.
Vi anser att genom att sammankoppla empiri med teori kommer problematiseringen kunna besvaras och på så vis kan en förståelse skapas över hur det fungerar på ett företagen och vad de anser om prestationsmått. De praktiska erfarenheterna kan därmed jämföras mot vad teorin säger om prestationsmått. Att få ta del av kunskaper från personer med viktiga erfarenheter inom området ser vi som intressant och av stor vikt för att förstå hur prestationsmått används hos de studerade företagen. Att studera hur några utvalda företag frambringar en bild över hur det kan se ut på ett företag och hur prestationsmätningssystem fungerar i praktiken. Att inte enbart studera teorier medför att vi kan ta del av och se vad som ligger bakom implementeringen och reflektera över företagens val av system och tillvägagångssätt. Ett kvantitativt metodval gör att vi kan ge svar på de tidigare nämnda frågorna, varför och hur genom att förena empiri med utvalda teorier som klargör hur ett prestationsmätningssystem används och varför det används.
2.2 Induktiv forskningsansats
Det finns två grundläggande ansatser som kan används i en forskningsstudie; induktiv ansats eller deduktiv ansats. Vid en induktiv ansats genomförs ett antal observationer där forskarna söker samband mellan iakttagelserna (Wallén, 1996). Ansatsen är
välanvänd inom kvalitativ forskning (Starrin, 1994). En kritik mot induktiv ansats är att den begränsas eftersom endast ett litet urval undersökningar utförs och att dra slutsatser från en liten population kan ge en missvisande bild (Wallén, 1996). Vid induktiv ansats är det viktigt att vara förutsättningslös för att det insamlade materialet inte ska påverkas av författarnas förutfattade meningar.
Valet av en induktiv ansats var föll sig naturligt för vår studie då ansatsen speglar den arbetsgång vi valt för att besvara vår forskningsfråga. Ansatsen är välbeprövad och välanvänd inom kvalitativa studier. Den induktiva ansatsen kommer genomsyra hela uppsatsens uppbyggnad och valet av ansatsen kommer innebära att det empiriska materialet samlas in först. Referensramen kommer tas fram med utgångspunkt från empirin för att förklara och stärka det empiriska underlaget. Vi kommer även undersöka om det finns någon koppling mellan hur de studerade företagen valt att använda
prestationsmått för att förbättra produktionsplanering och produktionsflödet. Valet av en induktiv ansats medför att vi presenterar det empiriska materialet före vår referensram eftersom det ligger till grund till referensramens innehåll. Det empiriska materialet kommer att analyseras för att finna viktiga och relevanta delar och begrepp som krävs för att besvara forskningsfrågan. Utifrån det analyserade empiriska materialet kommer viktiga teorier plockas fram för att skapa en förståelse för de olika begreppen och för att ligga till grund för analysen och slutsatsen. Begrepp och fakta som presenteras i
referensramen bygger på empirin och inget nytt kommer presenteras, utan det som presenteras i referensramen har en koppling till empirin för att skapa en större förståelse hos läsaren om vad delarna i empirin betyder för företagen och varför det används.
Vi är medvetna om att det finns begränsningar som tillkommer vid valet av en kvalitativ metod med en induktiv ansats. Vår studie kommer inte resultera i en vedertagen
generalisering av hur ett prestationsmätningssystem används, vi ser att den induktiva ansatsen är användbar för att generera en djupare förståelse för prestationsmått. Den begränsade mängden undersökningar som utförs ser vi som en fördel för vår studie vilket underlättar upptäckten av samband mellan företagens val av
prestationsmätningssystem. Eftersom intervjuerna har varit ingående och
intervjuobjekten har presenterat mycket information anser vi att det hade blivit för mycket att studera fler företag för att kunna se samband. Vi ser även att
undersökningarna skapar en tillräcklig grund för att kunna förklara vikten av
prestationsmått vid förbättring av hela produktionsflödet och produktionsplaneringen.
Det vi menar att det skulle vara mer fördelaktigt att studera andra branscher inom tillverkande företag för att kunna göra en djupare generalisering.
2.3 Datainsamlingsmetoder
2.3.1 Empirisk datainsamling
Vid kvalitativa studier är intervjuer ett vanligt arbetssätt för att samla in grundlig information inom forskningsområdet. Det empiriska datamaterialet samlas in genom interaktioner med olika personer som besitter stor kunskap inom forskningsområdet.
Empirin kopplas samman med en teoretisk datainsamling för att skapa underlag till analysen (Turner III, 2010). Interaktionen mellan olika intervjuobjekt bidrar till att forskarna kan upptäcka användbara mönster och det är en viktig del för att undersökarna ska kunna dra egna slutsatser inom ämnet (Trost, 2010). En anledning till att intervjuer ofta används i kvalitativa studier är på grund av dess flexibilitet (Bryman & Bell, 2013).
Det går att använda sig av antingen en strukturerad eller semi-strukturerad intervjuform.
I en semi-strukturerad intervju finns det utrymme för följdfrågor, så länge deltagaren håller sig nära det förberedda intervjumaterialet. (Kihlgren, 2014) Finns det ett tydligt fokus i forskningen rekommenderas semi-strukturerade intervjuer (Bryman & Bell, 2013).
Vid en kvalitativ intervju får deltagarna samma förutsättningar att svara på frågorna, vilket medför att frågorna som ställs kommer uppfattas olika av varje respondent. Den här metodegenskapen kan ses både som en för- och nackdel. (Holme, Solvang, Nilsson, 1997) En kvalitativ forskningsintervju kan ses som ett slags utbyte av kunskaper och synpunkter som påverkas av deltagarna och interaktionen mellan individerna och blir avgörande för samtalets resultat (Kvale & Brinkmann 2014). Målet med en intervju är att få svar på de frågor som föreligger för att kunna illustrera och besvara forskningens problemformulering.
Vi har valt att använda semi-strukturerade intervjuer som genomförs på fyra olika företag. Semi-strukturerade intervjuer anser vi är den metod som är bäst lämpad för att besvara studiens forskningsfråga. Valet av semi-strukturerade intervjuer skapar en större frihet under intervjuerna och respondenten kan fritt besvara frågorna som ställs utifrån sitt perspektiv, samtidigt som det ger oss utrymme att ställa relevanta följdfrågor. Det skapar också en möjlighet för respondenterna att fylla på med information som de ser som viktigt men som inte ingår i de framarbetade kategorierna. Vi har valt att arbeta fram några kategorier (se bilaga) som utgångspunkt för intervjuerna och används som
en kontroll till oss själva för att inte missa några viktiga delar. Kategorierna har mailats ut till respondenterna i förväg för att de ska kunna förbereda sig inför mötet, både för sin egen och för vår skull som försäkrar oss att personerna är väl insatta i ämnet. Under intervjun följs inte kategorierna till punkt och prickar utan vi låter personerna tala fritt kring forskningsområdet, vilket gör att vi håller oss objektiva under intervjun och inte påverkar personernas svar utan få en så korrekt bild som möjligt om hur det fungerar på företagen. Användandet av den semi-strukturerade intervjuformen bidrar till en mer avslappnad intervjumiljö vilket resulterar i att svaren kommer mer naturligt.
2.3.2 Datahantering
Studiens datamaterial som samlats in ligger till grund för forskningens fortsatta arbete i form av bearbetning, analys och tolkningar. Hanteringen av data brukar delas upp i tre faser; insamlingsfasen, analyseringsfasen och tolkningsfasen (Trost, 2010).
Insamlingsfasen i vår studie kommer bestå av fyra kvalitativa intervjuer med företag inom livsmedelsbranschen som är lokaliserade i Skåne. Tre av fyra intervjuer kommer äga rum på företagen och den fjärde kommer utföras via telefon efter önskemål från intervjuobjekten. Vi har valt att spela in samtalen efter samtycke från
intervjupersonerna, för att kunna lyssna på samtalen i efterhand vilket vi anser har stor vikt för att vårt empiriska material ska bli korrekt och förbli objektivt. I analysfasen kommer intervjuerna analyseras noga genom att sammankopplas och särskiljas för att jämföra de olika organisationernas syn på produktionsplanering och hur det används praktiskt i företagen. I den tredje och sista fasen kommer vi tolka materialet från
intervjuerna, vilket presenteras i uppsatsens slutsats. Som hjälp kommer vår referensram att användas för att urskilja och stärka det som är intressant för forskningens
problemformulering.
2.3.3 Urval
Urval är en del av ett segment som ska spegla och representera en specifik population.
Hur urvalet bestäms i kvalitativa undersökningar har en viktig roll för studiens resultat och trovärdighet. (Onwuegbuzie & Leech, 2007) I kvalitativa undersökningar finns det inget krav på hur stort urvalet måste vara utan baseras på den data som samlats in (Francis, Johnston, Robertson, Glidewell, Entwistle, Eccles & Grimshaw, 2009).
Urvalets trovärdighet är avgörande för valet av intervjuobjekt istället för den kvantitativa mängden (Onwuegbuzie & Leech, 2007). Kravet på empirin är att det
insamlade materialet ska utgöra en tillräckligt grund för analysavsnittet (Francis et al.
2009).
2.3.3.1 Urvalsstorlek
Vid kvalitativa studier blir ofta tid och kostnader en avgörande faktor för forskningens storlek. Studiens syfte, problemformulering och ansats påverkar likväl urvalets storlek. I vissa studier intervjuas endast en eller ett fåtal personer och i andra fall krävs flera intervjuer för att ge tillräckligt datamängd. Urvalet i en kvalitativ undersökning brukar begränsas och blir ofta relativt litet. Blir urvalet för stort kan viktiga detaljer missas eftersom helheten förloras och det blir svårare att sammankoppla och se olikheter mellan intervjuobjekten. Kvalitet på intervjuerna föredras före kvantitet för att skapa högre trovärdighet av studiens data. (Trost, 2010) Vår urvalsstorlek kommer begränsas till fyra företag, vi anser att det ger en tillräckligt stor datamängd för att besvara och förklara studiens forskningsfråga. Som tidigare nämnt har vi inte som avsikt att göra en generalisering för hur alla tillverkande företag specifikt bör implementera och använda prestationsmått. Vi anser således att fyra observationer är tillfredsställande och ger oss möjligheten att få en överblick av det insamlade materialet. Det skapar även goda förutsättningar till att dra paralleller och sammankopplingar mellan intervjuerna. Vi tror inte att kvalitetet på den här studien hade gynnats att ett större urval eftersom vi anser att studien hade blivit för omfattande och det hade varit svårt att se samband mellan de olika företagen. För att få en överblick och inte bli för ingående har vi valt att göra fyra intervjuer. Vid färre intervjuer hade blivit svårt att få samband eftersom studien blir begränsad i sin storlek.
2.3.3.2 Urvalsmetoder
Vanliga urvalstyper som används vid vetenskapliga studier är slumpmässiga- eller sannolikhetsurval (Marshall, 1996). Den urvalstyp som lämpar sig bra för en kvalitativ undersökning är icke-slumpmässiga urval och kan på ett effektivt sätt förklara
frågeställningen. De icke-slumpmässiga urvalen sker systematiskt och är av strategisk och teoretisk art (Holme, Solvang & Nilsson, 1997). Det finns olika tillvägagångssätt när det gäller icke-slumpmässiga urval (Marshall, 1996). Vid valet av urvalsmetod är det viktigt att beakta vilken typ av studie som ska genomföras. Slumpmässiga urval lämpar sig bra till forskningsfrågor där slutsatsen ska försöka generalisera ett segment.
Är målet inte att generalisera är icke-slumpmässiga urval att rekommendera (Onwuegbuzie & Leech, 2007).
2.3.3.3 Val av intervjuobjekt
I uppsatsen har vi valt att använda ett icke-slumpmässigt urval eftersom urvalstypen passar forskningsfrågor som inte har som avsikt att generalisera. Vi har valt att använda en homogen urvalsmetod för att fastställa vilka företag som ska studeras. Den
homogena urvalsmetoden är av strategisk art och användbar för att skildra en specifik undergrupp. Forskningsobjekten bestäms utifrån deras gemensamma karaktäristiska drag (Onwuegbuzie & Leech, 2007). De gemensamma egenskaperna för
forskningsobjekten i studien har vi valt att definiera som tillverkande företag i
livsmedelsbranschen. För att göra studien hanterbar har vi valt att göra en avgränsning till tillverkande företag i Skåne. Anledningen till urvalet är främst av smidighet
geografiskt och utbud branschmässigt. Det finns många livsmedelsproducenter i Skåne och livsmedel är en intressant bransch eftersom det är något som hela tiden efterfrågas.
För att företagen ska vara representativa för vår studie har vi valt företag som använder sig av nyckeltal för att samordna produktionsflödet och produktionsplaneringen. Att studera mindre företag med simplare processer och som inte kommit så långt i sin utveckling av produktionsprocesser anser vi inte bidra med tillräckligt material för att besvara forskningens problemområde och har därför valts bort. De fyra företag som studeras menar vi bidrar med en bred grund till vårt empiriska underlag och
produktionsprocesserna är väl etablerade i organisationerna.
Företagen vi kommer studera närmare är Culinar, Pågen, Orkla Foods och The Absolut Company. Anledningen till att valet föll på de fyra företagen beror på att de är välkända företag vid namnet och stora producenter inom livsmedelsindustrin. För att få en
djupare förståelse över hur produktionsflöde och produktionsplanering fungerar på företag anser vi att det är viktigt att begränsa valet av företag till samma bransch.
Företagen har olika omfattade produktion vilket kan visa på hur långt de har kommit i processerna vid användandet av produktionsplanering och produktionsflödesoptimering.
För att få den bästa informationen om produktionsprocessen kommer vi att intervjua produktionschefen från respektive företag. Valet att prata med produktionschefen baseras på deras närhet till produktionen och den operativa nivån. De besitter stor kunskap för produktionsprocessen och ser inte bara hur det går för hela företaget utan har stort fokus på vad som sker i produktionen. Produktionscheferna fokuserar inte endast på ekonomiska aspekter utan arbetar dagligen med att utveckla produktionen. De
har ett fokus på personalen som jobbar på den operativa nivån eftersom de är en viktig del för producerande företag.
2.3.4 Litteraturinsamling
Uppsatsens referensram har som tidigare nämnts valts för att tydliggöra problematiken och belysa olika begrepp, förklaringar och modeller utifrån empirin. Den industriella marknaden utvecklas ständig och vi anser att litteraturen ska spegla de förändringar som skett på marknaden och även visa hur det har sett ut på senare år. Litteraturen ska hjälpa till att visa och förklara varför företagen använder de olika prestationsmåtten och koppla ihop de studerade företagen med vad som framgår från teorier. Litteraturen består främst av vetenskapliga artiklar från 2000-talet, ett fåtal vetenskapliga artiklar är publicerade innan 2000-talet. Motivet till valet av artiklarna är att tillverkande företag har studerats under en lång tid och vi anser att viss information är tidlös. Äldre artiklar kan även bidra med förklaringar till varför förändring skett och är därmed användbara för att styrka utvecklingen av prestationsmått. Insamlingen begränsas inte helt till vetenskapliga artiklar utan vissa andra referenser kommer förekomma för att skapa en större bredd i teoriinsamlingen och ge ett bredare perspektiv i referensramen.
2.4 Utvärdering av studiens kvalitet
Måtten reliabilitet och validitet är främst inriktade mot kvantitativ forskning men går även att använda för kvalitativ forskning (Bryman & Bell, 2013). Vid en kvalitativ metod är det forskarnas insats som utvärderas vilket blir avgörande för om studien anses trovärdig och tillförlitlig. Att uppfylla reliabilitet vid kvalitativa studier kan vara svårt och ibland vilseledande. Begreppet är inte lika relevant i kvalitativ forskning som kvantitativ forskning eftersom meningen med måttet är att utvärdera genom förklaringar. Ett bättre mått för kvalitativa studier blir att mäta kvaliteten eftersom forskningsmetodens ändamål är att generera förståelse för komplexa situationer. Vid kvalitativa studier används ofta begrepp som trovärdighet, överförbarhet och
tillförlitlighet istället för att utvärdera studiens kvalitet (Golafhani, 2003). Vi anser av den orsaken att reliabilitet inte är ett bra kvalitetsmått för en kvalitativ metod eftersom det inte går att upprepa en intervju och få samma svar.
2.4.1 Validitet
En studie är i behov av mätning eller kontroll, kan validiteten mätas blir studiens
resultat mer trovärdig och försvarbar (Golafhani, 2003). Extern validitet visar att om det
går att generalisera resultatet från studien till andra branscher finns en extern validitet, men kan bli ett problem vid begränsade urval. Intern validitet innebär att det ska finnas en koppling mellan observationer och teorier. (Bryman & Bell, 2013) Validiteten i forskningsstudier påverkas av hur forskarna själva ser på validiteten beroende på deras synsätt inom problemområdet. Vid kvalitativa intervjuer ökar validiteten när flera metoder används simultant som exempel inspelning och observation, (Golafhani, 2003)
För att validitet ska uppnås menar vi att det är viktigt att det finns markanta
avgränsningar för att tydligt visa och förklara uppsatsens problemområde, det är också viktigt att bara mäta det som ska mätas i undersökningen. Med hjälp av avgränsningarna mäter vi specifikt det som undersöks och inget annat vilket gör att validiteten i studien ökar. Vår referensram bygger på materialet från empirin som utvecklats från studiens frågeställning och allt material som presenteras i uppsatsen har valts ut för att generera en förståelse inom problemområdet. Att samla in material till referensramen efter empirin ser vi har en stor betydelse för uppsatsens validitet eftersom det ökar
objektiviteten under den empiriska insamlingsfasen. Valet stärker vår avgränsning och bidrar till ökad kvalitet. I vår forskning har vi sammankopplat empirin med
referensramen i analysen vilket gör att den interna validiteten stärks. Att den interna validiteten stärks beror på att utifrån observationerna kan man se tydliga kopplingar till vad teorierna i referensramen säger om det som presenterats i empirin. Trots vår
begränsning av urval och problemområde kommer det finnas en extern validitet då det går att binda samman forskningens resultat till andra tillverkande branscher. Vi har även valt att använda flera metoder simultant under den empiriska insamlingen vilket
påverkar tillförligheten positivt. Objektiviteten i vår uppsats gynnas av att intervjuerna spelades in vilket gav oss möjlighet att i efterhand lyssna på vad som sagts.
Inspelningarna bidrog till att vi kunde fokusera på interaktionen och analysera miljön under samtalet.
2.4.2 Reliabilitet
Reliabilitet handlar oftast om att kunna upprepa en studie på samma sätt vid ett annat tillfälle och få samma svar. Reliabilitet menas att en studie inte har påverkats av något yttre som kan vara i form av slumpvariabler eller att intervjuer sker på olika sätt och platser. (Trost, 2010) Reliabilitet kan vara svårt att uppnå vid en kvalitativ studie och
det är svårt att nå en hög reliabilitet. Att förklara hur intervjuerna gått till genom att nämna vart eller via telefon kan skapa en förståelse för de olika svaren och det är högre reliabilitet vid intervjuer som sker på plats då det är enklare att observera
intervjupersoner via tonläge och kroppsspråk som kan vara påverkande variabler. För att öka reliabiliteten och möjligheten att göra om studien har intervjukategorierna bifogats som en bilaga för att kunna användas vid liknande framtida studier. Att bifoga
intervjukategorierna anser vi ökar reliabiliteten och möjligheten att upprepa studien.
2.4.3 Forskningsetik
Vikten av ett etiskt perspektiv i studier har markant ökat i takt med att den kvalitativa metodens uppskattning har expanderats. Det etiska perspektivet blir betydande eftersom olika tillvägagångssätt för att bringa ny kunskap och har en avgörande roll för hur och vad för material forskarna väljer att presentera. (Miller, Birch, Mauthner & Jessup, 2012) Forskningsprocessen kan bli som en balansgång för författarna att studera ett fenomen samtidigt som forskningsobjektet måste respekteras och inte utsättas för skada.
Det kan förebyggas med hjälp av att forskarna använder sig av ett etiskt perspektiv.
Forskningsobjekten kan erbjudas anonymitet för att skydda deltagarna. Även hur tillgången och valet av objekt är en etisk fråga. Intresset för att delta i studien beror på deltagarnas vilja att dela med sig av sina erfarenheter och vid all forskning som inkluderar människor måste det finnas en etisk medvetenhet. (Orb, Eisenhauer &
Wynaden, 2001)
Det material som presenteras i studien grundas från en empiriskt insamlad data och materialet i uppsatsens referensram. Valet för presentation av den data som samlats in baseras på att vi vill skapa ett tydligt upplägg där läsaren ska kunna bygga upp en förståelse för ämnet och för att få ny kunskap samtidigt som det finns en etisk tydlighet varför just det utvalda materialet presenteras. Vid insamlingen av det empiriska
materialet erbjöd vi alla intervjuobjekt anonymitet för att skydda deras identitet, men alla deltagarna i studien valde att inte vara anonyma. När vi valde ut vilka företag som skulle studeras närmare hade vi ett öppet förhållningssätt och var fullt medvetna om att inte alla vill medverka, vilket måste respekteras oavsett vad den bakomliggande orsaken är. De vi tror kan vara bakomliggande orsaker är rädsla för att missförstås eller för att kunskapen som förmedlas används på fel vis. För att stärka det etiska perspektivet i undersökningen klargjorde vi för objekten att allt inspelat material endast var avsedd för
forskningen och förstörs efter avslutad studie. Vi ser även att det är viktigt att respektera intervjuobjekten i deras val om vad de vill dela med sig av och inte pressa fram
information som de inte vill ska komma ut från företaget. Därför har intervjuerna skett mycket på deltagarnas villkor i form av plats, rätt till anonymitet och vad de vill dela med sig om sitt företag.
3 Empiri
Intervjuer har gjorts med produktionschefer på fyra livsmedelsföretag. Varje intervju kommer presenteras var för sig för att tydligt särskilja intervjuerna och inledas med en presentation av företagen. Empirikapitlet ligger till grund för den efterföljande
referensramen.
3.1 Presentation av företagen
Fyra tillverkande företag i livsmedelsbranschen i Skåne har delat med sig om hur de använder prestationsmått i produktionen. De företag som studerats är Orkla Foods, Culinar, The Absolut Company och Pågen. Informationen från företagen har sammanställts för att ge en överblick hur prestationsmått används på tillverkande företag i livsmedelsbranschen.
3.2 Orkla Foods, Tollarp
Orkla Foods Sverige är ett företag som producerar mat och dryck. Orkla grundades år 2014 genom en sammanslagning av företagen Abba Seafood, Procordia och Frödinge.
Omsättningen för företaget är ungefär 5 miljarder kronor per år och de har 1500
anställda. Det är många drivande varumärken som ingår i företaget Orkla Foods och de arbetar för att utveckla och förbättra en hållbar livsmedelsbransch. Produktionen i Tollarp har nordens största syltfabrik, varumärken som produceras här är Önos, Bob, Den Gamle Fabrik och Felix. På fabriken i Tollarp jobbar det ungefär 50 personer.
(Orklafoods, 2017) Henrik Skoogh är produktionsansvarig för en fyllnadsavdelning i Tollarp, chef över 20 personer och jobbar med prestationsmått och målstyrning. Enligt Skoogh krävs det många nyckeltal i produktionen och det finns inte ett som täcker allt.
3.2.1 Mål för företagets produktion
På Orkla Foods arbetar de efter mål och prestationsmått formade utifrån företagets strategi som sedan bryts ned till de olika nivåerna. Målen som sätts för företaget kopplas från ledningen ända ner till den operativa nivån. Produktionen i Tollarp jobbar främst med prestationsmått inom fyra områden enligt Skoogh. Områdena är viktiga vid framtagandet av nyckeltal, för att mäta hur väl de uppfyller sina mål. På Orkla Foods har de valt att rangordna de fyra områdena efter vilka de anser vara viktigast att arbeta med:
1. Arbetsmiljö relaterade nyckeltal 2. Kvalitet, minskade reklamationer 3. Leveranssäkerhet
4. Produktivitet och ekonomi
Skoogh menar att om företaget har en bra produktivitet är det lättare att hålla leveranstiden och bidrar till att det blir mer tid över för arbetsmiljöfrågor.
Prestationsmått har utgjort en grund vid utvecklandet av produktionsprocessen på Orkla Foods och varit ett hjälpmedel för att öka lönsamheten berättar Skoogh. När det gäller investeringsbeslut på Orkla Foods krävs det underlag för att genomföra investeringar över en viss summa och omfattning. Underlaget är ofta baserat på prestationsmått, investeringarna kan godkännas med en motivering och uppvisande av nyckeltal som styrker hur investeringsbeslutet hjälper företaget att nå de uppsatta målen.
Investeringsbesluten handlar inte bara om att uppnå mål kopplade till produktivitet och ekonomiska aspekter, utan kan även vara kvalitetsförbättringar för att minska antalet reklamationer. Ett högt uppsatt mål på Orkla Foods är arbetsrelaterade frågor, vilket innebär att underlaget för investeringar inte behöver handla om att öka lönsamheten utan kan innebära att hålla sina medarbetare friska och välmående.
3.2.2 Optimering av produktionsflödet
För att optimera produktionsflödet i Orkla Foods tas de nyckeltal fram som Skoogh anser vara rätt för produktionen i Tollarp under A3-dagar som hålls fyra gånger om året, där det utvärderas och ifrågasätts hur fabriken styrs. Under A3-dagarna ser de över nyckeltalen som används, hur nuläget ser ut, vilka utmaningar de står inför och vad det önskade läget är. Vid A3-dagarna kan de ändra måltal som inte längre är relevanta och omprioritera nyckeltalen. Att prestationsmåtten förändras beror på olika faktorer och den största anledningen till att måtten blir inaktuella är på grund av att målen uppnåtts eller att produktionen påverkats av omvärldsförändringar. En viktig del med A3- dagarna är att utvärdera om det finns brister i produktionen som måste åtgärdas. Ser de exempelvis en ökning av skador i fabriken värderar de om vilka nyckeltal som är viktiga att följa för att minimera antalet skador. A3-metodik är en del av Lean som ser över nuläge, orsak, önskat läge och handlingsplan.
På Orkla Foods i Tollarp har de ett stort fokus på input vilket kan följas via nyckeltal, processer och leading indicators. Händer en olycka är det redan försent, därför är inputen viktigare än outputen för att förebygga och minska antalet tillbud. Vid kontroller av arbetsmiljön i produktionen görs riskanalyser och skyddsronder för att säkerhetsställa att allt ser bra ut. Under skyddsronderna kontrolleras exempelvis att det finns maskinskydd på de platser där klämrisken är som störst, för att minska
skaderisken.
3.2.3 Planering på företagets nivåer
För att optimera produktionsflödet i Orkla Foods tas de nyckeltal fram som Skoogh anser vara rätt för produktionen i Tollarp under A3-dagar som hålls fyra gånger om året, där det utvärderas och ifrågasätts hur fabriken styrs. Under A3-dagarna ser de över nyckeltalen som används, hur nuläget ser ut, vilka utmaningar de står inför och vad det önskade läget är. Vid A3-dagarna kan de ändra måltal som inte längre är relevanta och omprioritera nyckeltalen. Att prestationsmåtten förändras beror på olika faktorer och den största anledningen till att måtten blir inaktuella är på grund av att målen uppnåtts eller att produktionen påverkats av omvärldsförändringar. En viktig del med A3- dagarna är att utvärdera om det finns brister i produktionen som måste åtgärdas. Ser de exempelvis en ökning av skador i fabriken värderar de om vilka nyckeltal som är viktiga att följa för att minimera antalet skador. A3-metodik är en del av Lean som ser över nuläge, orsak, önskat läge och handlingsplan.
På Orkla Foods i Tollarp har de ett stort fokus på input vilket kan följas via nyckeltal, processer och leading indicators. Händer en olycka är det redan försent, därför är inputen viktigare än outputen för att förebygga och minska antalet tillbud. Vid kontroller av arbetsmiljön i produktionen görs riskanalyser och skyddsronder för att säkerhetsställa att allt ser bra ut. Under skyddsronderna kontrolleras exempelvis att det finns maskinskydd på de platser där klämrisken är som störst, för att minska
skaderisken.
3.3 Culinar, Fjälkinge
Livsmedelsföretaget Culinar är ett företag som ägs av 600 lantbrukare i Sverige och ingår i Lyckeby koncern. Företaget producerar främst kryddor och stärkelse men även andra livsmedelsingredienser. På Culinar arbetar det ungefär 130 personer och företaget
omsätter ungefär 430 miljoner kronor per år. (Culinar, 2017) På fabriken i Fjälkinge produceras det välkända varumärket Kockens som också ingår i Lyckeby koncernen (Kockens, 2017). Produktionschefen Peter Åkesson för Culinar i Fjälkinge har delat med sig av vilken roll prestationsmått har för produktionsprocessen i organisationen.
Åkesson berättar att det finns många prestationsmått i företaget och valet av nyckeltal beror på företagets nivå och de uppsatta lönsamhetskraven.
3.3.1 Mål för företagets produktion
Åkesson förklarar att det är ledningsgruppen som bestämmer vilka prestationsmått som ska användas för att uppnå målen med utgångspunkt från budgeten, det är viktigt att det finns en röd tråd genom hela verksamheten. Culinar har ett lönsamhetskrav från sina ägare och prestationsmåtten hjälper till att uppnå kravet, Åkesson berättar att det är ovanligt att nyckeltal på ledningsnivå ändras under budgetåret. Förbättringsgruppen över den operativa nivån kan göra justeringar av prestationsmåtten under budgetåret för att optimera verksamheten och avgöra vilka förändringar som ger bäst effekt. I gruppen ser de över de befintliga nyckeltalen och söker förbättringsmöjligheter, exempelvis hur de optimerar tiden på bästa sätt. OEE är förbättringsgruppens underlag där de ser vad som behöver utvecklas. Utifrån underlaget väljer de ut de viktigaste nyckeltalen att jobba med och mål för prestationsmåtten sätts, exempelvis hur mycket tid de ska kapa på omställningstiden. Prestationsmått kan vara vad som helst berättar Åkesson, det beror på vad som ska mätas och följas. Nyckeltal finns för att påvisa om några förbättringar skett, Åkesson påpekar vikten av att kunna mäta vad de blivit bättre på.
Prestationsmåtten på Culinar tas fram i ledningsgruppen och det är viktigt att allt hänger ihop från ledning till operativ nivå för att de uppsatta målen ska kunna uppnås. Alla nyckeltal på Culinar rapporteras inte till ledningen utan bara produktivitet och OEE.
Åkesson berättar att deras morgonmöten i fabriken kan användas som en indikation för att kontrollera att det finns en “röd tråd” i företagets användning av nyckeltal och planering i förhållande till de uppsatta målen. Uppstår en avvikelse försöker de hantera den så fort som möjligt men går det inte att hitta en lösning läggs en avvikelse in i systemet och tas upp på morgonmötet för att avgöra hur de ska hantera avvikelsen. På Culinar är de noga med att härleda vart problemen finns och inte bara att det har uppstått ett problem. De använder sig av indikatorer som visar vart i flödet problemet finns och det är viktigt att hitta en förklaring och lösning till problemet.
På Culinar har de valt att använda sig av ett datasystem för att ta fram OEE.
Operatörerna som jobbar i produktionen rapporterar in i systemet och resultatet kan ses direkt efter avslutad order. Via systemet kan ledningsgruppen få information och plocka fram vilka prestationsmått de vill följa. Allt som berör prestationsmåtten sköts i
programmet, de kan välja att lägga ett nyckeltal åt sidan när ett problem har eliminerats och istället fokusera på nyckeltal som är viktiga i det nya läget. Det medför att
nyckeltalen kan ändras ofta eftersom de fokuserar på olika prestationsmått beroende på vilka problem de har. Åkesson kan se att prestationsmått hjälper till att utveckla
produktionsprocessen. På Culinar använder de sig av en FU-plan där de planerar in underhåll av maskiner. Underhållet av maskinerna måste stämma in med
produktionsplaneringen för att inte driftstoppet ska påverka leveranssäkerheten.
3.3.2 Optimering av produktionsflödet
En metod som använts på Culinar för att optimera produktionsflödet är Lean.
Arbetssättet har tidigare använts men för tillfället har de valt att lägga det åt sidan.
Åkesson berättar att de framöver ska implementera 5S som står för ständig förbättring, vilket görs på fem veckor. Anledningen till att Culinar inte arbetar med Lean just nu är på grund av att det inte finns rätt förutsättningar för att implementeringen ska fungera i längden. Arbetet handlar inte bara om att det ska vara snyggt i fabriken, det ska även effektivisera arbetssättet. Åkesson menar att finns inte förutsättningarna för Lean ska det inte användas. Det är viktigt att medarbetarna inte tappar förtroende för Lean, vilket risken är om implementeringen ständigt börjar om.
Att jobba snålt är viktigt för tillverkande företag men vid en implementation av Lean anser Åkesson att det är viktigt att först skapa en generell förståelse. Ledningsgrupperna behöver förstå innebörden av Lean och 5S för att kunna ta fram anpassade
prestationsmått. Innan arbetet med ständiga förbättringar kan startas måste de först sätta en standard. Åkesson berättat hur han planerar implementationsfasen:
1. Första veckan handlar om att de ska lägga undan allt som inte används i produktionen.
2. Under andra veckan ska de hänga upp allt där de vill ha det.
3. Tredje veckan börjar utvärderingen och de ser över om de behöver plocka tillbaka något som valts bort.
4. Fjärde veckan ska standarden följas.
5. Under femte veckan går projektledaren runt i produktionen och ser hur allt fungerar.
När implementeringen är klar ser de vad över vad som kan göras för att förbättra standarden genom att upptäcka avvikelser. Om felen åtgärdas kommer det spara tid och underlätta för produktionen.
3.3.3 Planering på företagets nivåer
På Culinar används prestationsmått i hela organisationen och är ett hjälpmedel för att avgöra om några åtgärder behöver göras. Åkesson berättar att operatörerna på de olika produktionsavdelningarna i dagsläget inte jobbar med individuella nyckeltal, men målet är att de ska göra det i framtiden eftersom det visar vad som behöver prioriteras för att styra verksamheten i rätt riktning. Operatörerna får likväl i dagsläget ta del av vad som förväntas produceras och vid avdelningsmötena kan personalen tydligt se hur de presterat på de olika prestationsmåtten i form av röd- och grönmarkerade nyckeltal.
Prestationsmått är deras framgångsfaktorer och mått som inte är relevanta för tillfället läggs därför åt sidan. Hos Culinar följer de upp prestationsmåtten dagligen, veckovis och månadsvis beroende på vilka nyckeltal det handlar om.
Åkesson berättar att de fokuserar mycket på inkuransen och att den hela tiden ska genomsyra flödet för att finna avvikelser, sker ett fel måste de veta vad som hänt för att förhindra att de händer igen. För att hålla koll på ordrar använder de sig av ett program för ordrar och körplaner. Programmet är användbart för att se om de använt mer timmar eller material än planerat och vad anledningen till det är. Åkesson redogör vikten av att veta varje enskild maskins kapacitet och ständigt försöka förbättra maskinens förmåga att leverera. Inkuransen visar hur de ligger till och jämför kalkyl mot det verkliga resultatet.
På Culinar använder de sig av finansiella nyckeltal för att rapportera till ägarna men Åkesson berättar att de använder sig av andra prestationsmått i produktionen. Där använder de sig bland annat av kvalitet, leveransförmåga, OEE, takvärde, inkuransen
och omställningstid. Ledningsgruppen fokuserar mer på leveransspecifikation, kvalitet, produktivitet och kostnad per kilo. För att nå företagets vision jobbar de med delmål på vägen och ledningsgruppen arbetar mycket med prestationsmått. Åkesson anser att leverantörsleveransförmågan är avgörande för planeringen av produktionen och det är viktigt att råvarorna kommer in i tid. Ett annat viktigt mått som Culinar arbetar med är omställningstid, varje omställning mäts för att mål för tidsoptimering ska kunna sättas.
Vid frågan om användandet av prestationsmått i framtiden säger Åkesson att nyckeltal är en förutsättning för att veta vart de befinner sig och vart de vill komma. Eftersom nyckeltal visar vart de är och vart de ska är de viktiga för produktionsprocessen, nyckeltal är mycket mer än bara finansiella mått.
3.4 The Absolut Company, Åhus
Verksamheten i Åhus har funnits sedan 1906, men varumärket Absolut grundades år 1979. Idag finns det endast produktion i Nöbbelöv där den 96 procentiga finspriten tillverkas och i Åhus där spriten smaksätts och tappas på flaska. År 2008 såldes företaget till den globala aktören Pernod-Ricard eftersom staten inte längre ville tjäna pengar på spritförsäljning. Absolut tillverkar ca 450 olika artiklar som distribueras ut över hela världen. Företaget omsätter ungefär 5,4 miljarder kronor per år (allabolag, 2017) och det är ca 300 som jobbar med produktionen av vodka, varav 45 arbetar i Nöbbelöv och resterande i Åhus. På The Absolut Company tappas det runt 600 000 flaskor om dagen. Per Oxelgren är produktionschef på The Absolut Company i Åhus och menar på att de har prestationsmått på allt i företaget och produktionen.
3.4.1 Mål för företagets produktion
På The Absolut Company jobbar de enligt Oxelgren främst med något de kallar för företagets tre ben när de pratar om prestationsmått. Nyckeltalen är avgörande för verksamheten och det är viktigt att de ständigt förbättras, de tre benen är:
leveranssäkerhet, verkningsgrad och produktivitet. Oxelgren nämner att de har prestationsmått för näst intill allt och begränsas inte till produktionens tre ben.
Nyckeltalen förändras med målen annars är det alltid samma mått som används och de bryts ner till många mindre mått för att mäta produktionens processer. Kraven om vilka prestationsmått som ska användas kommer uppifrån i företaget och anpassas till
produktionen.
En metod som The Absolut Company använder sig av för att ta fram prestationsmått är OEE. Det visar inte specifikt varför det finns ett stopp, men genom att bryta ned OEE kan de hitta en förklaring av händelseförloppet och kan bland annat se om stoppen beror på produktbyte, omställning eller maskinfel. Verkningsgraden är viktig i produktionen, om OEE är högt fungerar allt i produktionen. Företaget har kommit långt vid
inrapportering av nyckeltal och det sker direkt i ett automatiserat system och alla prestationsmått är helt databaserade. Vissa manuella rapporter görs årligen men allt annat följs i ett system.
3.4.2 Optimering av produktionsflödet
The Absolut Company har arbetat konsekvent med Lean Production i 20 år för att optimera produktionen och de började jobba systematiskt med 5S år 2000. De har gjort Lean metodiken till en företagskultur och ser inte själva att de aktiv arbetar med Lean utan de har valt att anpassa arbetssättet till verksamheten. Lean kan implementeras i många kulturer och flera verksamheter kan jobba med arbetssättet. Med Lean ska slöseri elimineras och det ska inte använda sig av stora buffertar på företaget vilket The
Absolut Company jobbar mot. De har kommit långt med förbättringsgrupper och jobbar tvärfunktionellt med att lösa problem, dock ser Oxelgren att förbättringar aldrig bli fulländade utan det är en fortlöpande process. Oxelgren menar också att de har utvecklat operatörsunderhåll till något av de bästa han sett.
På The Absolut Company har de en produktion som är väldigt automatiserad och en liten störning kan ge extremt stora effekter. Det kostar främst i verkningsgrad, därför bryter de ned nyckeltalen för att smidigare kunna jobba med måtten som förbättrar verkningsgraden och påverkar produktionsprocessen. OEE är ett prestationsmått
Oxelgren anser måste vara högt och att produktionslinjerna ska fungera. De har lastbilar som hela tiden kommer och går, skulle det uppstå en störning i processen medför det stora problem eftersom lastbilarna som lämnar material ska ta med sig färdiga flaskor.
The Absolut Company har endast en lagringskapacitet för två till tre timmars produktion vilket medför att de är ett just in time företag.
