Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek och är fritt att använda. Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet. Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bilder för att avgöra vad som är riktigt.
This work has been digitized at Gothenburg University Library and is free to use. All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text. This means that you can search and copy text from the document. Some early printed books are hard to OCR-pro- cess correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the images to determine what is correct.
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30
CM0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12
INCHTIDSKRIFT FÖR HEMMET.
TILLEGNAl)
DEN SVENSKA QVINNAN.
FÖRSTA ÅRGÅNGEN.
Första häftet.
I n n e h å l l :
TIDSKRIFT FÖR
TILLEGNAD D EN SVENSKA Q VINNAN.
FÖRSTA ÅRGÅNGEN.
GÖT ^ "
STOCKHOLM,
TRYCKT HOS E. WESTRKU, 1850.
/JMMM 'lO'tJ niSJMJI
f l / A H U t Ä t / A f t m\ (lAZiMJJ IT
VSO'/iAiMÀ ÅTZflÖH
E t t h e l s n i n g s o r d t i l l Läsaren.
X
verlden u t v å r T i d s k r i f t t r ä d e r , E t t b l y g s a m t b a r n , försagd ä n n u , S i g d o c k å t u n g a lifvet g l äd e r , B e r , b ä s t e l ä s a r e , a t t d u M e d v ä n l i g h e t d e n e m o t t a ge r , M i l d t m e d d e s s b r i st e r ö f v e r s e r , O c h , l i k s om b i e t , h o n u n g d r a g e r U r b l o m m o rn a d e n h ä r d i g g e r . D e p l o c k at s uti skiljda l ä n d e r , ] ) e vexla o m till f o r m o c h f ä r g ; E n h a r v ä x t u p p på Albions s t r ä n d e r , E n a n n ' i s k y g d af S k a n d i e n s b e r g ; E n e g n a s , l ä s a r e , d i t t Ivjerta, E n a n n a n f ö r din t a n k e ä r ;E n , k a n s k e , b a l s a m h a r f ö r s m ä r t a , F ö r o r o , s o m d i t t s i n n e t ä r ; E n b l i c k a r u p p m o t l j u s e t s s t r å l a r , E n b l o m ma r h e l s t p å b o r t s k y m d s t i g ; D å S ö d e r n s glöd d e n e n a m å l a r . U r s n ö n d e n a n dr a h ö j e r s i g ; M e d hvilka n a m n d u d e m m å k a l l a , l i va d e g e n s k a p e r d e ä n h a ,
Af v a r m a h j e r t a n gifvas a l l a , O m i diii Vård d u d e m vill t a . J a , o m d u s k ä n k e r å t d e s p ä d a E n vänlig fristad i d i t t h e m , D e , k a n sk e , n å g o n g å ng d i g g l ä d a ; F a s t k n o p p a r ä n — f ö r s m å e j d e m !
K a n s å v å r T i d s k r i f t v ä n n e r f i n n a O ch h j e r t a n , s o m d e n r ä t t f ö r s t å , D å skall s i t t m å l d e n o c ks å v i n n a , V å r m ö d a s i n b e l ö n i ng f å .
4
Om behofvet af inteltekfuel uppfostran för Qvinnafl,
Napoleon sade en dag till Fru Campan:
»De ga mla uppfostringssystemerna duga icke;
hvad behöfva unga flickor till en god upp
fostran?» «Mödrar!» svarade Fru Campan.
Detta ord gjorde ett starkt intryck på Kej
saren; tanken gnistrade i hans blick, då han svarade: »Na, detta är ett helt uppfostrings- system, min fru; ni måste bilda mödrar, som förstå att uppfostra sina barn.»
(Aimé Martin, Familjmödrars uppfostran.)
D 5 v i l ä s a h ä f d e r n a s b l a d , b ö r j a n d e m e d d e g a m l a , s a g o - u p p - b l a n d a d e t r a d i t i o n e r n a , f o r t g å e n d e till d e n t i d , d å v i l d a k r a f t e r o c h l ö s s l ä p p t a p a s s i o n e r h e j d l ö s t b r o t t a d e s m e d h v a r a n d r a , t i l l s v i s i d a f ö r s i d a s e d e t g r a d v i s a f r a m å t s k r i d a n d e t , s e i n t e l l i g e n s e n s v ä x a n d e m a k t ö f v e r d e n r å a s t y r k a n , k u n n a v i e j u n d g å a t t m ä r k a , a t t m e n n i s k o - s l ä g t e t , s å v ä l s o m d e i n d i v i d e r , h v a r a f d e t b e s t å r , h a r h a f t o c h h a r a t t g e n o m g å e n s e r i e a f å l d r a r o c h u t v e c k l i n g s p e r i o d e r . V i h a f v a s e t t d e s s b a r n d o m , d e s s u n g d o m o c h ä r o v i e j n u i n n e i s j e l f v a d e n k r a f t i g a , v e r k s a m m a m a n n a å l d e r n ? H u r u v i d a m e n n i s k o s l ä g t e t , l i k s o m m e n n i s k a n , h a r a t t b e f a r a e n å l d e r d o m , u n d e r h v i l k e n s å v ä l k r o p p s - s o m s j ä l s f ö r m ö g e n h e t e r s k o l a a f t a g a o c h f ö r s l a p p a s , i n n a n d e s s j o r d i s k a e x i s te n s u p p h ö r , d e r o m v i l j a v i e j n u i n l å t a o s s i m e r e l l e r m i n d r e s a n n o l i k a g i s s n i n g a r . D e t t a h a r v i s s e r l i g e n v a r i t f a l l e t m e d m å n g a a f d e O r i e n t e n s n a t i o n e r , h v i l k a u n d e r l ä n g e s e d a n f ö r s v u n n a t i d e r i n n e h a f t e n h ö g r e k u l t u r , h v a r a f n u e n d a s t m i n n e t o e h n å g r a m i n n e s m ä r k e n å t e r s t å ; m e n v i t r o d o c k e j , a t t d e n n a e r f a r e n h e t ä r t i l l ä m p l i g p å m e n n i s k o s l äg t e t i s i n h e l h e t , h v i l k e t u t a n t v i f v e l ä r d a n a d t f ö r o u p p h ö r l i g t f r a m å t s k r i d a n d e o c h s t ä n d i g f ö r ä d l i n g .
M e n v i å t e r g å till d e a n a l o g i e r , s o m f i n n a s m e l l a n m e n n i s k o - s l ä g t e t s o c h m e n n i s k a n s u t v e c k l i n g s h i s t o r i a . H v a r o c h e n , s o m h a l t tillfälle a t t f ö l j a d e n g r a d v i s a u t v e c k l i n g e n a f e t t b a r n s k r op p s - o c h s j ä l s k r a f t e r , s o m g i f v i t a k t p å d e s s t i l l t a g a n d e f ö r s t å n d s y t t r i n g a r , s o m å h ö r t d e s s n a i v a , o f t a t r ä f f a n d e r e f l e x i o n e r , m å s t e ä f v e n m e r ä n e n g å n g h a f v a m ä r k t o c h f ö r v å n a t s i g ö f v e r i d é e r , h v i l k a
gnistrat fram såsom stjernskott i natten, utan att man kunnat ana eller upptäcka deras ursprung. Och hos ett intelligent och väl uppfostradt barn utveckla och föröka sig, dessa ny vaknande tan
kar Sr frän är, till dess de hos ynglingen och den unga flickan antaga en rikare, mera poetisk färgton, för att slutligen, bildade, renade och utredda af studier, sjelfkännedom och verldserlärenhet hos mannen och qvinnan erhålla en bestämdare karakter. Dessa idéer utgöra sålunda det kapital Sk aparen anförtrott ät individen, och hvilket han är skyldig att använda till egen och andras för
ädling samt stundom äfven till samhällets bästa. På samma sätt finna vi af menniskoslägtets historia huru allt r ikare, mäktigare idéer uppstå, utveckla och rotfasta si g, till dess de, oaktadt alla de hinder, som fördomar och okunnighet lägga i deras väg, slut
ligen erkännas och öfver det stora hela utsprida sitt välsignelse- bringande inflytande. Hos ett och annat barn, hvars förstånd ti
digare utvecklat sig än vanligen ä r fallet eller brådmognat, som vi ofta kalla det, förvånas vi understundom af omdömen och slut
satser, h vilka man anser tillhöra en mer framskriden ålder. Lika
ledes hafva också under alla perioder af menniskoslägtets tillvaro snillen och tänkare uppstått, hvilka, så att säga, varit framom sin tid, hvilkas idéer ej uppfattats, ej tillämpats af deras samtida, emedan den stora mängden ännu ej varit mogen för att tillegna sig desamma. Men småningom växer dock menniskoslägtet i de stora idéerna och det erfar då ett behof att se dem utvecklade och verkliggjorda ; underbart nog vaknar detta behof ej endast hos en eller annan nation, utan gör sig ungefär samtidigt gällande hos de folk, som stå på samma ståndpunkt i afseende på civilisation och seder. En sådan idé, hvilken, om än ej alldeles ny, dock säkert ännu kan kallas ganska ung, jemförd med den tidrymd, hvarom vi talat, är nödvändigheten af en reform i Qvinnans uppfostran.
Vi tro oss, utan att beskyllas för öfverdrift, kunna påstå, att denna tanke först gjort sig med allvar gällande under vårt århun
drade. Visst har den någon gång framträdt hos hänflydda seklers snillen, visst påpekades denna nödvändighet redan af Abbé de Fleury, af Fénélon, af Rousseau och kanske af än många fler för oss obekanta; men tiden var ännu ej inne att göra denna stora idé till verklighet och den fortfor att slumra, likt det i jorden gömda frökornet, som väntar på solljus och regn för att utveckla sin dolda växtkraft. Och af hvad halt den undervisning varit, som för ej så många decennier tillbaka meddelades qv innorna, kunna vi sluta, då vi göras bekanta med det faktum, att i slutet af förra
och början af detta århundrade månget fruntimmer af bättre här
komst knappast kunde skrifva sitt namn, mycket mindre hjelpligt stafva sitt modersmål eller pä detsamma skriftligt uttrycka sina tankar. Att ett och annat undantag då fanns och funnits redan för längre tider tillbaka, att äfven Sverige egt qvinnor, som varit i besittning af en på deras tid grundlig, till och med klassisk, men också ovanlig bildning, att man i detta hänseende kan uppräkna Drottning Christina, Vendela S kytte, Sophia Brenner bevisar ingen
ting, som kan bestrida sanningen af våra anföranden. Hvarje se
kel har sina snillen, sina utmärktheter att uppvisa, och man kan derföre ej efter deras bildning bed ömma tidehvarfvets.
Den första mer genomgripande re form, som hos oss företagits till afhjelpande af bristerna i qvinnans u ppfostran, var stiftandet af Wallinska flickskolan 1831. Det kunskapsförråd, som före denna tid meddelades eleverna i flickpensioner, var högst obetydligt, be
stående i elementerna af Religionsundervisning, Historia, Geografi, Fransyska och någon gång äfven Tyska språket, Uitkonst, Arith
metik och förnämligast handarbeten. Det lilla, som inhemtades, var dock för det mesta endast minnesverk, uppfattadt på ett högst ytligt och obestämdt sätt, och hvaraf följaktligen ej kunde dragas någon väsendtlig nytta. När eleverna derföre vid 1 4 à 16 års ål
der såsom fullärda lemnade pensionen för att, efter den straxt derpå följande nattvardsberedelsen och' confirmationen, inryckas i hvirfveln af sällskapslifvets nöjen eller för att i tarfligare hem bi
träda sina mödrar med hushållsgöromålen, bortglömdes snart utan- lexorna, hvilka ej af en utbildad reflexionsförmåga erhöllo något värde, tillämplighet och varaktighet eller bortblandades de inhein- tade kunskaperna ofta nog på ett ganska bizarrt sätt. Den enda läsning, hvarmed den unga flickan sedan hufvudsakligen sysselsatte sig under en tidpunkt, då hennes tankekraft borde utvecklas, hen
nes förstånd upplysas, hennes omdöme bildas, bestod i romaner, och då man betänker den anda, som i början af detta århundrade var herrskande i denna del af skönlitteraturen, hvars alster för det mesta flöto u r Lafontaines, Kotzebues och deras efterföljares pennor, finner man lätt, huru föga uppbygglig, ja, hur skadlig en dylik läsning mången gång måste hafva varit för det unga, oer
farna sinnet. Samma anmärkning kan äfven med skäl göras i af- seende på den nyare fransyska litteraturen; den bildning för själ och hjerta, som kan hemtas ur Sues, Dumas', Févals, de Kocks, Georges Sands, med fleres arbeten torde vara mer än tvifvelaktig.
Vi upprepa ännu en gång, att vi en dast tala om förhållandena i allmänhet och att vi e j äro okunniga om, att äfven då mången
7
qvimna i intellektuel bildning och utvecklad omdömesförmåga höjde sig öfver mängden; men dessa lyckligare lottade individer, som kornmo i tillgodonjutande af förmåner, hvarifrån de flesta af deras kön voro utestängda, tillhörde dock ännu endast undantagen.
Yi hafva redan nämnt, att Wallinska flickskolan, grundlagd af fraiml. erkebiskop Wallin och Professor And. Fryxell, hos oss utgjorde första steget till den reform i qvinnans uppfostran, hvars nödvändighet ej längre kunde förbises, och vi äro ledsna att ej kunna meddela våra läsare ett utdrag ur det ypperliga tal, hvar- med dess första stiftare invigde den nya läroanstalten. Denna bör
jan till en reform väckte ock myck et uppseende, mycket bifall och, man kan tillägga, äfven mycket ogillande. Många insågo visserligen behof- velt deraf och sky ndade att låta sina döttrar komma i åtnjutande af den mer systematiska undervisning, som erbjöds i den omnämnda sko
lan; andra beklagade de stackars flickorna, hvilka skulle öfveran- strängas för att inhemta ett kunskaps-förråd, hittills ansedt obehöf- ligtt för deras kön, och återigen andra ryckte på axlarne, frågande med en halft medlidsam, halft försmädlig min: »hvartill tj enar allt detta studerande för qvinn an? hvad nytta har hon väl deraf?» Ja, vi känna till och med en man, med anspråk på bildning, som a nsåg de t ha fva v arit vida bättre för landets unga dö ttrar, om de i skolan fått lära ati koka ölost och stöpa ljus än att de, såsom nu var fallet, syssel
satte sig med svensk grammatika och ämnesskrifning, emedan det föir qvinnan vore föga angeläget att känna grunderna för sitt mo
dersmål eller att redigt och klart medelst pennan kunna uttrycka sina tankar. Sådan var kanske i allmänhet opinionen för ungefär 30 år tillbaka — månne den sedan dess undergått stor förändring?
D<et vore dock orätt att påstå det qvinnans bildning under denna tidrymd icke gått framåt. Vi äro till och med af den tanken, att den är i ett ständigt, om än långsamt framåtskridande. Man ser den ena flickskolan efter den andra uppstå — de täfla om att upptaga nya läroämnen, att tillegna sig de bästa lärare och ju mer skolans anseende derigenom stiger, desto större är äfven tilloppet aï elever. Mycket är också derigenom vunnet, det är sant, men ännu återstår mycket att önska. Våra undervisningsanstalter för flickor äro endast lägre elementarskolor — för qvinnan finnes ingen högre lärdomsskola. Hennes uppfostran är således ej slutad, när hon lemnar skolan, ehuru mängden synes vara af denna tan
ke — nej, den är endast påbörjad. Men är grunden väl lagd, äro elementerna rätt inhemtade och förstådda, böra de flesta kun
na fortsätta på egen hand, särdeles om de stundom dertill erhålla dien uppmuntran och de upplysningar, hvaraf de äro i behof. För
några decennier tillbaka fordrade man för qvinnan endast tillträde till försalarne i vetandets helgedom; detta beviljades slutligen, men dörrarne till det allraheligaste söker man ännu omsorgsfullt tillslu
ta för den, hvilken man ej kan förneka det mäktigaste inflytande pä kommande slägtens tänke- och handlingssätt. Och mången qvin- na, som känner tomheten i sin inre verld, som erfar en trängtan efter upplysning, ett behof att tillfredsställa själens törst efter ve
tande, står vid dörren och klappar. Skall den upplåtas för h enne?
Se der en af tidens vigtigaste och mest omtvistade frågor, som räknar många förespråkare, men, vi frukta det, än ilere mot
ståndare. Och från desse sistnämnde ljuder ännu alltid ropet : »men hvartill gagnar qvinnan denna högre upplysning? h vad nytta har • hon väl deraf?» Besynnerliga frågor! Så länge man endast tänkte på att meddela den unga flickan undervisning i åtskilliua talanger, så länge man åtnöjde sig med att ge henne lärare i musik, rit- konst, moderna språk och dans, förspordes sällan dylika frågor, men när man önskar bilda hennes förstånd och på samma gång hennes lijerta, ty själskrafternas harmoniska utveckling är upp
fostrans rätta ändamål, då höja sig tusende röster deremot. Vi tillhöra ej dem, som underskatta talangernas värde; vi inse full
komligt deras nytta som bildningsmedel för smaken och skönhets
sinnet; vi erkänna gerna det behag och den trefnad de förmå spri
da så väl i hemmet som i sällskapskretsen. Men i våra ögon in- nehafva de dock ej det förnämsta rummet i alseende på den unga qvinnans uppfostran och vi tro, att man i allmänhet tillägger dem ett för högt värde, ty i stället a tt låta dem utgöra en angenäm bisak, en slags andlig lyxartikel till lifvets förskönande, äflas man att göra dem till en hufvudsak. Vi äro ölvertygade om, att hvarje rättänkande skall instämma med oss i den åsigten, att sjä
lens moraliska utveckling bör först och främst afses vid hvarje uppfostringssystem. Men vi finria kanske ej alldeles så tåliga och uppmärksamma lyssnare, då vi uttala den åsigten, att själens in
tellektuella utbildning bör gå hand i hand med den moraliska, emedan utan dessa själskrafternas förenade samverkan ingen sann harmoni kan uppstå. Då endast de religiösa och moraliska kän
slorna komma i betraktande, då man vid det unga sinnets upp
fostran blott fäster afseende på dem, kan man väl lyckas dana en i vissa fall god och from varelse, men oftast är dock denna god
het förenad med mycken ensidighet, mycket småsinne och ganska trångbröstade åsigter. Sysselsätter man sig deremot endast med själens intellektuella utbildning, är fara värdt, att man kommer till ett än olyckligare resultat — sorgliga exempel der på se vi i mer än
e n r i k t b e g â f v ad y n gl i n g , s o m g å t t f ö r l o ra d , just e m e da n h a n s u p p f o s t r a n s a k n a t r e l i g i ö s o c h m o r a l i s k g r un d . M å d e t i d e tt a fall t i l l å t a s o s s a t t a n fö r a f ö l j a n de y t t r a n d e af e n u t m ä r k t e n ge l s k f ö r f a t t a r i n na , Miss E m i l y ShirefT:
» S o m j a g r e d a n f ö ru t s ö k t v i s a, ä r u p p f o s t r a n s ä n d a m å l d e n s y s t e m a t i s k a o c h h a rm o n i s k a utvecklingen af m e n n i s k an s m o r a l i s k a o c h i n t e l l e k t u e l l a n a t u r ; m e n d e r d e n na s a n ni n g e j ä r e r k ä n d e l l e r d e r d e n ä r g l ö m d , å t f öl j e s bristen p å e t t b e s t ä m d t ä n d a m å l af b r i s t p å s y s t e m o c h ö f ve n ss t ä m m e l s e . I följd d e r af ä r i v å r t i d s u p p f o s t ra n i n t e t l y te m e r a n mä r k n i n g s v ä r d t ä n f r å n v a r o n a l h a r m o ni o c h allsidighet . B r i s te n ä r lika m ä r kl i g i b å d a k ö n e n s u p p f o st r a n , m e n m i s s fö r h å l l a n d e n a ä r o olika o c h vanligtvis m o t s a t t a . I n t el l e k - t u e l bildning t . e x . , s o m e r k ä n n e s nödvändig f ö r g o s s a r , f å r b r o rs l o t t e n vid d e r a s u pp f o s t r a n , u n d e r d e t d e r as m o r a l i s k a u t v e c k l i n g ä r n ä s t a n v å rd s l ö s a d , l e m n a d å t s l u m p e n o c h o m s t än d i g h e t e r n a s i n f l y t a n d e. A a n d r a s i d a n b e st ä m m es flickornas i n t e l l e k t u e l l a bild
n i n g , e m e d a n d e n e j h a r n å g ot gifvet s y f t e , af n y c k e l l e r m o d e t f ö r d a g e n , m e n f ö r d e r a s m o ra l i s k a bildning s ö r j e s s a m v e t s g r a n n t ; o c h s o m d e n o f t a , å t m i n s t o n e till a f s i gt e n , ä r f ö r t r ä f f l i g , s å f r am b r i n g a r d e n s å m y c k e n f r u k t m a n kan v ä n t a , d å d e n ä r p a r a d m e d t r å n g a å s i g te r o c h e t t o u p p ö f v a d t f ö r s t å n d . I b å da fallen ä r b r i s t e n d e n s a m m a , n e m li g e n o k un n i g h et och g l ö m s k a af d e n i n t e l l e k t u e l l a o c h m o r a l i s k a b i l d n i n g e ns v e x e l v e r k a n på h v a r a n d r a , e n g l ö m s k a , s o m g e r u p p h o f till e n o n a t u r l i g s ö n dr i n g m e l la n f ö r s t å n d e t s o c h k ä n s l a n s lif.»
I s a m m a ä mn e y t t r a r ;sig- e n h ö g t a n s e d d f r a n s y s k s k r i f t st ä l l a r e , A i m é M ar t i n , på f ö l j a n d e s ä t t :
»Af d e s s a t r e u p p fo s t r i n g s sä t t ( d e n f y s i sk a , d e n m o r a l i sk a o c h d e n intellektu ella b i l d n i n g e n ) , v ä l o c h i tillbörlig h a r m o n i u t f ö r d a , s e vi d e n fullständiga m e n n i s k a n f r a mg å . D er a s e n s t a k a e l l e r y t l i g a u t v e ck l i n g f r a m b r i n g a r i n g e n ti n g g o d t : d e t f ö r s t n ä m nd a , e n s a m t , v e r k a r d j u r i s k g r y m h e t e l l e r vildens r å h e t ; d e t v å a n d r a , r e l i g i ö s ö f v e r s p ä n n i n g o c h f a n a t i sm , e l l e r v e t e n s k a p li g t h ö gm o d o c h t o m h e t ; alltid r å h e t : k u n s k a p e ns och o k u n n ig h e t e n s t r ä d b ä r a s a m m a f r u k t . »
V i t r o o s s , g e no m a n f ör a n d e t af d e s sa y t t r a n d e n , u t g ån g na f r än t v e n n e p e r s o n e r , d e n e n e m a n , den a n d r a q v i n n a , s o m b å d a v e r k l i g e n t ä nk t s i g i n i d e t ä m n e d e a f ha n d l a t , h a f v a b ä t t r e b e s v a r a t d e i n ka s t , s o m g ö r a s e m o t n ö d v ä n d i gh e t e n o c h n y t t an af q v i n n a n s i n t e l l e k t u e l l a bildning , ä n v i sjelfva a n s e o s s f ö r m å . Ä n n u n å g r a o r d vilja v i d o c k tillägga i d e t ta a f s e e n d e. E n l i g t d e n r å d a n d e m e n i n g e n f ö r d a g e n b e t r a k t as h ö g r e bildning s å s o m o b e h ö f -
l i g , o m e j o n ö d i g f ö r q v i n n a n , e m e d a n h e n n e s b e s t ä m m e l s e i s a m h ä l l e t e n d a s t ä r a t t s å s o m m a k a o c h m o d e r u p p f y l l a d e h e n n e i d e s s a e g e n s k a p e r å l i g g a n d e p l i g t e r . U n d er l i g a i n k o n s e q v e n s e r i m e n n i s k o n a t u r e n ! M a n h y s e r a k t n i n g f ö r , m a n t a l a r v a c k r a o r d o m d e t t a q v i n n a n s h r g a o c h a n s v a r s f u l l a k a l l , m e n m a n vill h i n d r a h e n n e f r å n d e n u t v e c k l i n g af h e n n e s f ö r m ö g e n h e t e r , s o m k a n s ä t t a h e n n e i s t å n d a t t s o m s i g b ö r u p p f a t t a o c h u p p f y l l a s i n p l a t s i s a m h ä l l e t . O c h n ä r m a n p å s t å r , a t t q v i n n a n g a n s k a v ä l , d e n n a h ö g r e b i l d n i n g f ö r u t a n , k a n s k ö t a o m s i t t h u s o c h h e m , h a r m a n d å g l ö m t , a t t v i r e d a n h ä r p å j o r d e n h a f v a e n h ö g r e u p p g i f t ä n e n d a s t o m b e s ö r j a n d e t a f d e k r o p p s l i g a b e h o f v e n s u p p f y l l a n d e ? O c h , o m m a n ä l v e n f ä s t e r s t ö r s t a a f s e e n d e v i d d e n r e n t m a t e r i e l l a d e l e n a f q v i n n a n s k a l l , m å n n e i n a n e j k a n i n s e , a t t e n q v i n n a m e d o d - l a d t f ö r s t å n d , u p p l y s t o m d ö m e o c h ö f v a d t a n k e k r a f t b ö r e g a s t ö r r e f ö r m å g a a t t o r d n a e t t h u s h å l l s m å n g f a l d i g a d e t a l j e r , d e n n a k e d j a , h v a r s a l l a l ä n k a r m å s t e h å l l a s f r i a f r å n r o s t o c h d a m , p å d e t i n g e n o t r e f n a d m å t t e u p p s t å i h e m m e t , ä n d e n , s o m e j e g e r d e s s a f ö r m å n e r ? M e n , h v a d ä n m a t e r i a l i s t e r n a m å i n v ä n d a d e r e m o t , k a n m a n d o c k e j f ö r n e k a q v i n n a n e t t ä n v i g t i g a r e k a l l — h o n ä r n e m - l i g e n d e t u p p v ä x a n d e s l ä g t e t s u p p f o s t r a r i n n a o c h d e s s a p l i g t e r m å s t e d e n o g i f t a q v i n n a n i n o m f a m i l j e n o f t a d e l a m e d d e n g i f t a . M a n k a n e j u n d g å a t t e r k ä n n a d e n s t o r a v i g t , s o m l i g g e r p å h e n n e s u p p f o s t r a n i d e n n a e g e n s k a p o c h f ö l j a k t l i g e n b ö r d e t ä m n e v i h ä r v i d r ö r t p å d e t a l l v a r l i g a s t e b e h j e r t a s . P å d e n ä n d a m å l s e n l i g a u t v e c k l i n g e n a f d e s j ä l s f ö r m ö g e n h e t e r , h v a r m e d S k a p a r e n b e g å f v a t h e n n e , b e r o r s å l u n d a e j b l o t t h e n n e s e g e n s ä l l h e t o c h h e n n e s o m - g i f n i n g s t r e f n a d , m e n ä f v e n k o m m a n d e g e n e r a t i o n e r s v ä l f ä r d . T y , f ö r a t t ä n e n g å n g b e g a g n a e t t y t t r a n d e a f d e n f ö r f a t t a r i n n a , h v i l - k e n s o r d v i r e d a n f ö r u t c i t e r a t , » d e n h ö g s t a e n s k i l t a r e n h e t o c h r e d l i g h e t , u n d e r s t ö d d a f d e n s a n n a s t e r e l i g i ö s a k ä n s l a , s k a l l i c k e b e v a r a o s s f r å n a t t g ö r a s k a d a i v å r a f ö r h å l l an d e n s o m s a m h ä l l s m e d l e m m a r , f r å n a t t u t ö f va e t t f ö r k a s t l i g t i n f l y t a n d e e l l e r u n d e r l å t a a t t u t ö f v a e t t r ä t t m ä t i g t , o m i c k e s j ä l e n , r e n a d a f r e l i g i o n e n , b l i f v i t s t ä r k t g e n o m t a n k e n s o c h o m d ö m e t s u p p ö f n i n g o c h g e n o m t å l i g t a r b e t e o c h s t u d i u m f ö r v ä r f v a t s i g f ö r m å g a a t t d ö m m a r ä t t . » M a n h a r g å t t s å l å n g t i s i n o p p o s i t i o n m o t f r a m å t s k r i d a n d e o c h u p p l y s n i ng , a t t m a n f r u k t a t b i l d n i n g e n s s k a d l i g a i n v e r k a n s å v ä l p å q v i n n a n s o m p å v i s s a s a m h ä l l s k l a s s e r . O c h h u r u m y c k e t h a r m a n e j m i s s t a g i t s i g h ä r i ! D e t ä r o k u n n i g h e t e n , s o m m a n b ö r f r u k t a , d e t ä r h a l f b i l d n i n g e n , s o m m a n b ö r m o t a r b e t a , t y h v a r o c h e n , s o m s t r ä f v a r e f t e r v e t a n d e , e f t e r f u l l k o m l i g h e t , s k a l l i s t ä l l e t f ö r a t t s k e f t u p p f a t t a s i n s t ä l l n i n g , s i n a p l i g t e r , s ä t t a s i n ä r a
i att gagna på den plats, hvilken blifvit honom anvisa d, att vara nyttig, hans verkningskrets må vara inskränkt eller vidtomfattande.
Må vi derföre beflita oss om förvärfvandet af sanningens ljus och af kunskapens skatter, livar och en efter sin förmåga och efter de tillfällen, som stå honom till buds, och må vi sedan bemöda oss om att sprida dem, att göra andra delaktiga af dessa Försynens ovärderliga gåfvor, som ej bestämdes för ett visst kön eller en viss kast, utan h vilka äro tillgängliga för alla dem, som med all
var och kraft striifva derefter! Det välgörande inflytandet deraf skall nog visa sig förr eller senare, ty vid det klara och oförvil
lande skenet af sanningens fackla skola fåfängans mångfärgade lampor blekna och slockna, och ju mer kunskapen upplyser vårt förstånd, desto bättre skola vi förmå att bedönima tingens verk
liga halt, uppskatta dem efter deras innersta väsende och ej blott efter den glänsande ytan, samt bilda oss ett eget pröfvande om
döme, som ej endast utgör ett echo af andras tankar. Vi skola, med ett ord, framstå såsom sjelfständigt tänkande och handlande varelser, som ej vilje- och tankelöst följa med händelsernas ström, so m ej blindt låta sig ledas af den stora mängden, so m ej låta sig hänföras af sina häftigt uppbrusande känslor, men som efter mogen pröfning stadgat sina grundsatser för att göra dem till ett rättesnöre för sina handlingar.
I den förhoppning att åtminstone några af våra läsare, någon mor, någon uppfostrarinna, ja , kanske till och med någon far måtte uppfatta och behjerta de åsigter vi här sökt framställa, låna vi dessa slutord ur samma förträffliga ar bete, hvarur vi valt vårt motto :
»Så bör döttrarnes uppfostran fulländas. Och hvad mannens uppfostran angår, hvarföre bekymra oss derom? den skall enkelt och naturligt tillvägabringas genom qvinnans dygder.»
Vi hafva i det föregående i korthet sökt bevisa behofvet af intellektuel bildning för qvinnan — kanske torde vi en annan gång återkomma till detta ämne, för att då närmare utveckla våra tan
kar i afseende på denna bildnings bibringande och beskaffenhet.
VAU LEKTYR. *)
Då det är ett af denna tidskrifts förnämsta syften att bana väg för en bättre riktning, ett klarare omdöme, eii ädlare smak inom den lättare lektyren, hafva vi trott att ändamålet bäst skulle vinnas genom att i helt förtroligt samspråk med dess läsarinnor meddela, dels hänvisningar till läsvärda arbeten, inom så väl den inhemska som utländska litteraturen, dels några utdrag af goda för
fattares skrifter. Vi hoppas dock att dessa litterära uppsatser, som afsäga sig alla den lärda recensionens anspråk, må få gälla blott som förtroliga meddelanden vänner emellan, utan alla pretentioner på en konstnärlig kritisk ofelbarhet.
Ofverskriften — Vår Lektyr — häntyder på en gemensamhet i intellektuella sysselsättningar och intressen, som det just vore vår önskan att åstadkomma inom den mer eller mindre obekanta kretsen af tidskriftens läsarinnor. Genom en dylik gemensamhet, en viss hjertlig égalité och fraternité inom vetandets och intellig en
sens stora »common wealth», der man tillsammans skulle söka upplysning och nytta, så väl so m nöje och förströelse, torde mycket vara att vinna å ömse sidor. Det der uttrycket, »égalité och fra
ternité» har ju dock, besynnerligt nog, blifvit en antagen upprors
lösen, och det är väl derföre så godt att erkänna att det äfven här står med en viss rabulistisk betydelse och stöder sig, såsom hvarje annat frihetens valspråk, på det lilla ordet reform. Menin
gen är således verkligen att tillställa ett litet uppror — ett gemen
samt uppror mot alla enfaldiga fördomar, all trångbröstad småak
tighet, som förelagt oss fruntimmer romanen såsom den enda pas
sande och tillständiga lektyren. Detta lilla krig mås te fö ras, såsom alla andra, mot en fiende. Men främst bland de fiendtliga lederna torde vi vid närmare sammandrabbning till vår egen förvåning finna oss sjelfva, försvarande just de barrikader, som måste stormas.
*) Vi anhålla att våra läsare ej måtte misstycka de likheter i tendens, som kunna förefinnas emellan denna och föregående artikel, och i följd deraf beskylla oss för enformighet. Dessa båda artiklar äro neml. skrifna af personer, som ej haft tillfälle att meddela sig med hvarandra och som genom likhet i åsigter äfven kommit till likhet i syfte. Men då båda kunna betraktas såsom inlednings artiklar, den förra till sjelfva Tidskriften, den andra till dess litterära afdelning, hafva vi ej kunnat underlåta att införa båda i vårt första häfte, och att låta dem intaga det rum, som med innehållet är mest öfverensstämmande.
D e t , s o m f ö r s t o c h f r ä m s t m å s t e be k ä m p a s , ä r v å r e g e n f ö r s k ä m d a s m a k , v å r t a n k e l ä t t j a , s o m g ö r a a t t v i h e l l r e , a n d e l i g e n h a l f - s l u m r a n d e , g e n o n i b l ä d d r a h ä f t e e f t e r h ä f t e a f d å l i g a r o m a n e r o c h n o v e l l e r , ä n vi r y c k a o s s u p p u r d e n i n t e l l e k t u e l l a d v a l a , s o m d e t t a l ä s a n d e a l s t r a r o c h a n s t r ä n g a v å r t a n k e f ö r m å g a , f ö r a t t f a t t a a l l v a r l i g a r e o c h m e r a d j u p g å e n d e ä m n e n . O c h d å vi s e g ra t ö fv e r os s sjelfva b ö r a v i s e d a n b e m ö d a o s s a t t b l a n d v å r o m g i f n i n g u t r o t a d e n löjliga f ö r d o m , s o m g ö r a t t m a n m å n g e n g å n g h e l l r e s e r o s s m e d e t t , f r å n l å n b i b l i o t h e k e n h e m t a d t , b å d e u t a n o c h i n n a n , b å d e till p e r m a r o c h i n n e h å l l s m u t s i g t h ä f t e af d e S u e s k a e l l e r D u m a s k a r o m a n e r n a i h a n d e n , ä n m e d e n ve t e n s k a pl i g u p ps a t s , o m än a l d r ig s å p o p u l ä r t h å l l e n e l l e r e n b r o s c h y r ö f ve r d a g e ns v i g t i g a s t e h ä nd e l s e r , o m ä n a l d r i g s å l ä t t f a t t l i g o c h till o c h m e d ä n e t t v e r l d s h i s t o r i s k t e l l e r
k o n s t h i s t o r i s k t v e r k , o m ä n a l d r i g s å v ä l s k r i f v e t .
V å r l e k t y r u t g ö r e s v a n l i g t v i s b l o t t af s å d a n a b ö c k e r , s o m a n s l å v å r i n b i l l n i n g o c h v å r a k ä n s l o r — o c h af d e s s a i c k e a l l t i d d e r e n a s t e o c h b ä s t a . D e n n y a t i d s k r i f t e n s s y f t e ä r a t t g i f v a o s s h å g o c h l u s t f ö r , o c h s e d a n ä l v e n a n v i s n i n g till s å d a n l ä s n i n g , s o m o c k s å t a g e r t a n k e n i a n s p r å k . U t a n a t t a n s e s t u d i e r s å s o m e t t o u n d v i k l i g t v i l k o r f ö r all t a n k e n s v e r k s a m h e t , e l l e r e n s f ö r a l l a n a t u r e r a n v ä n d b a r t , v e t a vi d o c k l i t e t h v a r h v i l k e t v ä l g ö r a n d e i n f l y t a n d e g o d l ä s n i n g h a r p å s i n n e t , o b e r ä k n a d t n ö j e t d e r a f f ö r d e m , s o m ä l s k a d e n n a s y s s e l s ä t t n i n g ; l i k a s å k u n n a v i , o m v i vilja v a r a u p p r i k t i g a , e j u n d g å a t t m ä r k a d e n försofT ande v e r k a n a f e t t o m å t t l i g t l ä s a n d e i d e b l a n d a d e , o c h a l l t a n n a t ä n v a l d a ä m n e n , s o m d e n v a n l i g a r o m a n l i t t e r a t u r e n e r b j u d e r . V i k u n n a e j u n d g å a t t f i n n a h v i l k e t s k a d l i g t i n t l j t ä n d e d e n u t e s l u t a n d e r o m a n l ä s n i n g e n u t - ö f v a r , i s y n n e r h e t p å u n g a s i n n e n , h e l s t d å d e s s a f i k t i o n e n s a l s t e r , s å s o m o f t a ä r f a l l e t , s l u k a s u t a n all b e s i n n i n g o c h u t a n a l l t s l a g s u r v a l . V i k u n n a e j b l u n d a f ö r h u r u d e n , p å s å s ä t t a n v ä n d , u p p t ä n d e r i n b i l l n i n g s k r a f t e n p å s a m m a g å n g d e n f ö r l a m a r t a n k e k r a f t e n , s o m b o r d e h å l l a d e n f ö r r a s ö f v e r dr i f t e r i j e m v i g t — h u r u d e n e g g a r l i d e l s e r n a , p å s a m m a g å n g d e n d ö d a r e l l e r f ö r s l ö a r d e n k y s k a i n s t i n k t , s o m i e t t r e n t s i n n e v a k a r , l i k t e n V e s t a s j u n g f r u , ö f v e r e l d e n o c h l å t e r d e n l y s a o c h v ä r m a , m e n i c k e f ö r t ä r a .
1( l e r t a l e t , o m i c k e a l l a a f d e n n a t i d s k r i f t s l ä s a r i n n o r ä r o t v i f - v e l s u t a n s å d a n a , s o m ä l s k a e n u n d e r h å l l a n d e l e k t y r o c h i n t r e s s e r a s i g f ö r s å v ä l f o s t e r l a n d e t s s o m u t l a n d e t s l i t t e r a t u r ; o c h d o c k f ö r s t å k a n s k e d e f l e s t a m e d o r d e t l i t t e r a t u r , e n d a s t r o m a n e r . S o m l i g a t o r d e v ä l d e r i i n b e g r i p a ä f v e n d e m e s t b e r y k t a d e s k a l d e r s v e r k , h v a r a f d o c k s ä l l a n n å g o t a n n a t ä n s m å b i t a r l ä s a s ; t y d e S t ö r r e o c h m e r a u t a r b e t a d e s k a l d e s t y c k e n a t a g a ä n d å f ö r m y c k e t
af vårt tänkande väsen i ansp råk, för a t t kunna med beqvämlighet genombläddras under siestan efter en fin middag, eller vid toilett en medan kammarjungfrun ordnar våra Jockar till afto nens bal, eller annars på lediga stunder då, efter sällskapslifvets alla ansträngnin
gar eller hvardagslifvets små förtretligheter »tanken behöfver hvila sig», som det heter, och sinnet tarfvar en liten förströelse. Må vi icke blifva alltför förvånade och isynnerhet icke f örnärmade, o m någon ä r djerf nog att vilja bibringa oss en annan föreställning o m litteraturens betydelse och ändamål; om någon vill försöka att väcka hos oss en tanke på möjligheten — på skyldigheten att bättre använda äfven vår lediga tid, korteligen, om någon skulle komma ocli säga oss, att våra tankar skulle må bättre af att icke
»hvila sig») fullt så mycket — at t vi skulle finna en ädlare f örströ
else, ett friskare nöje om vi valde sådana tidsfördrif, der tanken fick vara med.
Vill man i valet af lektyr leda ett ungt och lifligt sinne, som måhända ännu ej är moget för en allvarligare sysselsättning, så borde man — à la bonheur — låta romanerna passera till en tid såsom uteslutande föda för läslusten, men aldrig utan det vilkoret för den läsande att skriftligen uppsätta sina tan kar om den lästa boken.
Det skulle gifva en vana och en håg för att reflektera och tänka, som åtmin stone till en tid torde motverka det ond a, en ständig romanläsning skulle medföra. Det skulle hos de m, som vore ohå
gade för all djupare iakttagelse och eftertanke, blifva en hållhake, at t ej läsa för mycket, då läsningen alltid skulle medföra en an
strängning för tanken. Ho s lifligare och mera vakna sinnen åter skulle ett dylikt vilkor bringa till reda, klarhet och urskillning alla de stridiga elementer, som inrymmas inom romanlitteraturens ge- biet och h vilka hos de flesta, då ingenting tvingar dem att ordna sina intry ck, alstra ett sammelsurium af tankar, känslor och idéer, som ä r allt annat än helsosamt.
De fieste unga flickor öfvergå med ens från de, blott allt för tidigt afslutade studierna, omedelbarligen till roman erna, hvilkas förledande innehåll inom kort fängslar äfven de förut för läsning minst hågade och hos lifliga och mottagliga sinnen väcker, snart sagdt en passion för detta slags lektyr och en motvilja, om ej rent af oförmåga, för all gagnande och allvarlig läsning. Det ligger i romanen en stimulus för känslan och inbillningen, so m, rätt an
vänd, ej ä r utan sin nytta ; men till jfverdrift anlitad verkar den först berusande och sedan enerverande och gör oss slutligen odug
liga till hvarje tankens ansträngning. Denna stimulus blir då ett slags opiat för vår intellegens, som alstrar sjukdom i stället för
heisa och försätter vårt tänkande väsen i en dvala, livilken beta
ger själen dess ädlare krafter.
Vi hafva måhända något hvar lidit af detta onda utan att göra oss rätt reda derför. Vi visa i allmänhet en förvånande liknöjdhet, ja, rent af känslolöshet för all moralisk sjuklighet, alla andeliga åkommor, hvaremot vi hafva ögonen väl Öppna för hvarje fysiskt lidande, som kan hota oss och plåstra väl om oss vid minsta till
stymmelse af blott en simpel influenza. Vi gå till doktorn t. es . och beklaga oss öfver tyngd och olust i kroppen, dålig smak m. m., men det faller oss aldrig in att söka någon l äkare för d en tyngd, s om hvilar öfver tanken, för den olust, som hämmar andens friska lif och undergräfver själens helsa, eller för den i sanning dåliga smak, som kommer oss att sky all närande och stärkande andelig föda och lefva blott på slisk. Ar åter det fysiska onda af allvarsammare art, angriper det någon af organismens ädlare delar, då fattas vi af oro och förskräckelse, hemta läkaren till oss hvarje dag och gifva oss ingen ro förr än vi fått hjelp. Men huru är det om ett smygande själsondt kommer och tär på andens »ädlare delar»?
Taga vi väl då så illa vid oss? Söka vi väl då någon utmärkt lä
kares hjelp eller råd, eller bjuda vi ens till att på egen hand söka hämma det ondas vidare framfart? — De äro måhända få, som kunna svara ja på denna fråga. Detta slags sjuklighet är så mycket farligare, som det smyger sig på oss oförmärkt och be- röfvar oss tankens ursprungliga friskhet, på samma gång som det till viss grad förlikar oss med det ofriska, kraftlösa tillståndet och betager oss till och med den eljest så vanliga åtrån att få ige n den förlorade helsan. De flesta finna» sig rätt behagligt i den halft be
rusande dvalan, der man med slumrande sinne och blott half upp
märksamhet följer vexlingarne af den fantasmagori, som diktaren framkallar för vår själs halfiJutiia öga. Men det går med denna njutning som med alla andra — den upphör att vara njutning då man frossar af den. I>et sinne, som till en början åtnöjt sig med fiktioner, hvilka hemtat sina ämnen och karakterer ur den verkliga naturen, finner detta snart allt för simpelt och hvardagligt.
Man har redan börjat förvänja sig med ett allt för tätt upprepande af den dosis, som föreskrifvits en till helsa; man ökar portionerna och begär opiatet allt starkare och starkare. Man lemnar de na
turliga skildringarne och uppsöker orimligheter; dessa måste åter stegras i mån, som vanan förslappar och skämmer smaken, och slutligen är det ingenting annat än de onaturligaste adsurditeter i karaktersväg och det ytterligaste eflektsökeri i händelsernas hopan
de, som finner något slags genklang — ett påstående, för hvilket
Fransmänn en och deras romanlitteratur kunn a tjena som bevis och för livars sanning icke heller vi kunn a värja oss, så länge Sven
ska såväl läsare som läsarinnor låta sig väl smaka dessa skadliga och onaturliga intellektuella näringsmedel.
Måhända skall mången stöta sig på des sa, kanske alltför oför
täckt framställda åsigter; måhända skola många af de yngsta läsa
rinnorna rynka sina fina näsor osh draga de släta pannorna i olycks
bådande vec k, unde r det de sinsemellan hviska någonting ogillande om »rom anhatare, tråkiga moralpredikanter» m . m. och det torde tlerföre vara bäst att vi s öka rättfärdiga oss för dessa beskyllningar innan vi gå vidare. Meningen ä r nemligen alldeles icke att för- dömma allt romanläsande, långt derifrån. Må gerna de goda ro
manerna läsas, men dock äfven dessa, e j till öfvermått. De böra utgöra e t t angenäm t tidsfördrif, men e j en daglig sysselsättning, och äfven i tidsfördrifvet borde vi söka någon nytta, borde vi tänka och reflektera och icke blott njuta och sluka . — Hvad å t er »moral
predikanterna» beträffar, så mås te det väl erkännas att d e af gam
malt hafva dåligt rykt e om sig bland d e unga och glada, hvarf ör vi ogerna ville vidkännas epitetet; men slippa vi icke med mindre så vilja vi åtminstone bjuda till a t t göra moralen så litet frånstö
tande som möjligt — taga all vår kok-konst till hjelp för a tt sockra in och glacera de illa beryktad e kakorn a, så a t t de s e så läckra och inbjudande ut som möjligt. Och gömm a de icke dess mindre under yti>n en och annan helsosam , om också bitter krydda , s å ä r det blott för att gifva anrättningen mera »haut gout!»
Då vi nu en gång komm it in på den kära kok-konstens kapi
t e l , tor det också kunn a återföra oss till vår t ämne. Det ä r nemligen med rom anerna för den intellektuella smak en som med deser ten för den fysiska. De ä r o e t t slags läckerheter för sinnet likasom sötsakerna för gom men, o ch , likasom dessa, göra de intet ondt, måttligt njutna, kunna tvertom, rätt anvä nda, verka godt för mången — lena mången sträfhe t, uppmjuka mången styfhe t, läka mången s å r n a d, göra samma nytta som karameller för en sjuk strupe — m en , hvem lefver väl ostrafladt på endast konfekt?
Många af oss hafva säke rt redan kommit till öfvertygelse om denna sannin g, äfven i intellektuel mening tagen och tröttnat vid att e j hafva någon annan näring för sitt intellektuella lif än idel rom a
ner. Många af oss, som befinna sig i ett tillstånd af andelig indi
gestion, vämjas vid den äckliga föda hvarvid d e förvänjt sig, på sam ma gång de dock blifvit alltför svaga och förslappade till själens krafter för att kunn a smälta någon fastare. Me n, e h ur u de kan
s k e länge sedan insett det onaturliga och ohelsosamma i ett dylikt
t i l l s t å n d , h a f v a d e d o c k o f t a h v a r ke n m o d e l l e r t i l l f ä l l e a t t a f h j e l p a d e t . S o m l i g a v e t a k a n s k e e j r ä t t h v a r d e s k u l l e s ö k a b o t e m e d l e t f ö r d e t o n d a o c h f i n n a i n g e n välvill ig h a n d a t t l e d a d e m till d e h e l s o k ä l l o r , s o n t k u n n a å t e r g i f v a d e m s j ä l e n s f ö r l or a d e f r i s k h e t . A n d r a h a f v a v ä l e n a n i n g o m h v a r h j e l p e n b ö r s ö k a s o c h ö n s k a a t t b ö r j a e n a n n a n d i e t f ö r s i n i n r e m e n n i s k a ; m e n d å å t e r s t å r ä n n u e t t h i n d e r a t t b e k ä m p a , n e m l i g e n s v å r i g h e t e n , j a , m å n g e n g å n g r e n t a f o m ö j l i g h e t e n a t t e r h å l l a n å g o t a n n a t a t t l ä s a ä n f i k t i o n s - v e r k . B l o t t f å h a f v a r å d e l l e r l u s t a t t s j e l f v a l ä g g a s i g till n å g r a b ö c k e r , u t a n m a n l å n a r a f v ä n n e r o c h b e k a n t a , e l l e r h e m t a r f r å n l å n b i b l i o t h e k e n — a l l t r o m a n e r . P o e s i t o r d e m a n v ä l k u n n a s k a f f a s i g , m e n d e t ä r o c k s å h e l g d a g s m a t , i c k e d e n s t ä r k a n d e n ä r i n g t a n k e n b e h ö f v e r f ö r a t t f å k r a f t e r till e g e t a r b e t e . P o e s i e n p a s s a r i a l l m ä n h e t e j till d a g l i g l ä s n i n g ; m a n m å s t e v a r a i e n a n n a n s i n n e s s t ä m n i n g ä n d e n b v a r d a g l i g a , f ö r a t t r ä t t k u n n a n j u t a d e r a f . F ö r m å n g a ä r d e t d e s s u t o m i c k e n o g a t t l ä s a p o e s i b l o t t m e d ö g o n e n , l i k a s o m m a n h a r s v å r t a t t ö f v e r t y g a s d e t n å g o n k a n h a f v a l i k a full n j u t n i n g a f a t t l ä s a r t i u s i k , s o m a t t h ö r a d e n . P o e s i e n h a r s i n m u s i k , l i k a v ä l s o m t o n k o n s t e n o c h f o r d r a r , l i k a s o m d e n n a , H g o d t ö r a . » M a n m å s t e h ö r a t a k t e n s r y t h m o c h o r d e n s k l a n g o c h t a n k e n s v e x l a n de u t t r y c k , f r å n d e s s m e s t m a r k e r a d e k ar a k t e r till d e s s f i n a s t e n y a n c e r . D å f ö r s t i n t r ä n g e r s k a l d e n s t a n k e i e n s e g e n s j ä l , d å f ö r s t f ö r s t å r m a n r ä t t h v a r t u t h a n s y f t a t o c h h v a r t h ä n h a n h u n n i t , o c h n j u t e r r ä t t a f h a n s h e r r l i g a k o n s t . F ö r d e m s o m ä l s k a p o e s i ä r d e t d e r l ö r e j n o g a t t p å n å g r a d a g a r l å n a s i g d e s t o r a s k a l d e r n a s v e rk , u t a n m a n m å s t e s j e l f e g a d e m f ö r a t t k u n n a g ö r a s i g r ä t t f ö r t r o l i g m e d d e m . D e f l e s t a , s o m k u n n a k ö p a s i g b ö c k e r , l ä g g a s i g o c k s å till v å r a b e r ö m d a s k a l d e r s a r b e t e n , o c h h a f v a s å o n e k l i g e n s a m l a t s i g e n k ä r o c h d y r b a r s k a t t , a t t t a g a a f i s å d a n a s t u n d e r , d å s i n n e t b e h ö f v e r l y f t n i n g o c h f a n t a s i e n ä g e r f r i h e t a t t följa d e n s n i l l r i k a i n s p i r a t i o n e n s f l y g t m o t h ö g r e r y m d e r ; m e n d e a r o l i k a f a t t i g a s o m f ö r u t p å d e t s l a g s f ö r r å d e r , s o m m a n b o r d e h a f v a a t t t i l l g å , d å t a n k en b e h ö f v e r s k ä r p a s , d å s i n n e t b e h ö f v e r s t y r k a s , d å s j ä l e n b e h ö f v e r a r b e t e . O c h h a d e m a n o c k s å d e s s a f ö r r å d e r , s å t o r d e m a n , i fall d e n f ö r s l a p p a n d e s j ä l s d i e t e n l ä n g e l å t t o h ä m m a d t u t ö f v a s i n e n e r v e r a n d e v e r k a n , k n a p p a s t v a r a i s t å n d a t t g ö r a s i g d e m till g o d o . M a n f ö r s ö k e r t . e x . , d å m a n k o m m i t till m e d v e t a n d e a f s i n i n r e o h e l s a o c h v i l l s ö k a b o t e m e d e l d e r f ö r , a t t k a s t a s i g i n i a n d r a ä m n e n ä n d e s o m r o m a n - l e k t y r e n e r b j u d e r . M a n f ö r s ö k e r s i g i h i s t o r i a , i n a t u r v e t e n s k a p e r , i r e l i g i o n s å s o m s t u d i u m o c h i c k e b l o t t till a n d a k t s ö f n i n g , m e n
Tidskrift för Hemmet.
2
u t a n f r a m g å n g . T a n k e k r a f t e n ä r a f o v e r k s a m h e t f o r m y c k e t Tor*
s l a p p a d a t t f ö r m å f ö l ja o c h s t u d e r a n a t u r l a g a r n e , e n s i d e r a s f ö r s t a o c h e n k l a s t e u t v e c k l i n g , s m a k e n a l l t f ö r b o r t s k ä m d a f f i k t i o n e n s e g g e l s e r o c h f ö r l e d a n d e t r o l l s p e l , f ö r a t t k u n n a å t n ö j a s i g n e d h i s t o r i e n s t o r r a , o s n i i n k a d e f a k t a o c h s l u t l i g e n k ä n s l a n , e h u r u c f t a o k l a r o c h h a l f t o u t r e d d , a l l t f ö r v a n a t t v a r a d e n a l l e n a r å d a r d e i f r å g a o m r e l i g i ö s a ä m n e n , f ö r a t t v i l j a l e r m i a r u m ä f v e n å t a n d e l i g f o r s k n i n g , å t r e l i g i ö s t t ä n k a n d e o c h v e t a n d e . E f t e r n å g r a s å d a n a m i s s l y c k a d e f ö r s ö k a t t r y c k a u p p s i n d o m n a d e t a n k e f ö r m å g a ä r d e t f a r a v ä r d t , a t t n i a n p å n y t t f ö r s j u n k e r i d e t g a m l a t i l l s t å n d e t .
H ä r b e h ö f d e v i s å l e d e s e n ö f v e r g å n g f r å n d e n a l l t f ö r l ä t t s m ä l t a r o m a n l i t t e r a t u r e n t i l l d e d j u p g å e n d e v e t en s k a p e r n a , s o m t a n k e n ä n n u e j f ö r m å r f a t t a . H ä r f o r d r a d e s e n p å s a m m a g å n g a l l v a r l i g o c h u n d e r h å l l a n d e l e k t y r , u p p l y s a n d e u t a n a t t v a r a s v å r - f a t t l i g , g e d i e g e n u t a n a t t v a r a t r ö g l ä s t . O c h s å d a n l e k t y r f i n n e s g o d t o m , e h u r u d e n a f m ä n g d e n f ö r b i s e s . R e s e b e s k r i f n i n g a r , lif - l i g t o c h v ä l f r a m s t ä l l d a , s å s o m A n d e r s s o n s , A r f v e d s o n s , K o h l s o c h T a y l o r s m . f l . l ä m p a s i g v ä l h ä r t i l l . K o r t a r e o c h p o p u l ä r t a f l a t - t a d e u p p s a t s e r i v e t e n s k a p l i g a ä m n e n , s å d a n a m a n o f t a f i n n e r i
u t l a n d e t s t i d s k r i f t e r , ä f v e n s o m n å g o n g å n g i v å r a e g n a t i d n i n g a r , ä r o o c k , å t m i n s t o n e f ö r n å g o t a l l v a r l i g a s i n n e n , an v ä n d b a r a - S k i l d r i n g a r a f o l i k a e p o k e r u n d e r s e n a r e t i d e r s h i s t o r i a b ö r a k u n n a l ä s a s m e d i n t r e s s e o c h n y t t a , ä f v e n a f d e m , h v i l k a ä r o o v a n a v i d t a n k e a n s t r ä n g n i n g a r , o c h v i h a f v a g o d a s å d a n a a r b e t e n b å d e p å S v e n s k a o c h a n d r a s p r å k ; l i k a s å s k u l l e h i s t o r i s k t r e l i g i ö s a a r b e t e n , l ä t t f a t t l i g t s k r i f n a , o c h v ä d j a n d e i c k e b l o t t t i l l k ä n s l a n u t a n ä f v e n t i l l t a n k e n , t . e x . d ' A u b i g n é s R e f o r m a t i o n s h i s t o r i a , K u r z ' B i b e l o c h A s t r o n o m i m . f l . , v a r a e n g o d t i l l f l y k t u n d a n d e t m a t t a r e l i g i ö s a p j o l l r e t i e n d e l a f d e s e n a r e E n g e l s k a t e n d e n s r o m a n e r n a . V i k u n d e u p p r ä k n a ä n n u m å n g a a n d r a ä m n e n , p a s s a n d e a t t e r s ä t t a e l l e r å t m i n s t o n e a t t g å i b r e d d m e d r o m a n l ä s n i n g e n , o c h d e r i b l a n d è t t , s o m m å h ä n d a b ä t t r e ä n n å g o t a n n a t l ä m p a r s i g t i l l e n s å d a n f ö r m e d l a n d e ö f v e r g å n g s o m v i s ö k a : d e t ä r k a r a k t e r s s k i l d r i n g a r o c h l e f n a d s t e c k n i n g a r ö f v e r f o r n v e r l d e n s o c h s a m t i d e n s u t m ä r k t a p e r s o n l i g h e t e r — s t a t s m ä n , k o n s t n ä r e r , m i s s i o n ä r e r , s k a l d e r o c h v e t e n s k a p s m ä n — a l l a s o m f r a m s t å p å n å g o t me r a b e t e c k n a n d e s ä tt , l i k a g o d t i n o m l i v a d g e b i e t . O b e r ä k n a d t i n t r e s s e t f ör h v a rj e b i l d a d p e r
s o n a t t l ä r a k ä n n a d e s t o r e m ä n s ö d en , h vi l k a , g en o m s in a u t m ä r k t a e g e n s k a p e r , i e n e l l e r a n n a n r i k t n i n g b r a g t m e n n i s k o s l ä g t e t s u t v e c k l i n g e t t s t e g f r a m å t , s å f i n n e r m a n i s å d a n a s k i l d r i n g a r t i l l s t o r d e l s a m m a d e m e n t e r s o i n i r o m a n e n , m e n m e d d e n s k i l l n a d
a t t d e t e n a ä r d i k t o c h d e t a n d r a v e r k l i g h e t . H ä r ä r d e t e j e n m e r e l l e r m i n d r e s k i c k l i g f ö r f a t t ar e , s o m h o p s p i n n e r i n t r i g e r n a , d i k t a r s i n h j e l t e s ö d e o c h e f t e r s i t t g o d t y c k e l ä n k a r u t g å n g e n , u t a n h ä r ä r d e t m e n n i s k a n s fria v i l j a , s o m s m i d e r l ä n k a r n e i h ä n d e l s e r n a s k e d j a , d e n e g n a k r a f t e n , s o m s k a p a r ö d e t o c h e n h ö g r e m a k t , s o m e f t e r s i t t a l l v i s a r å d b e s t ä m m e r u t g å n g e n ; h ä r ä r i n e d e t t o r d , s a n n i n g o c h v e r k l i g h e t , o c h s a n n i n g o c h v e r k l i g h e t ä r j u s t h v a d vi b e h ö f v a till n i o t v i g t f ö r e n ö f v e r l a s t a d i n b i l l n i n g .
P å S v e n s k a h a f v a v i i d e n n a g r e n a f l i t t e r a t u r e n e t t f ö r t r äf f l i g t a r b e t e : A t t e r b o m s S i a r e o c h S k a l d e r . M e n d y r t a t t k ö p a o c h e j t i l l g ä n g l i g t i l å n b i b l i o t h e k e n ä r d e t f ö r m å n g a o å t k o m l i g t o c h h a r d e r f ö r e n f å t a l i g a r e p u b l i k ä n e t t s å - d a n t v e r k b o r d e h a f v a . E t t d y l i k t a r b e t e , s o i n s k i l d r a r n a t i o n e n s y p p e r s t a s n i l l e n o c h d e r a s s k r i f t e r b o r d e o c k s å v a r a e n n a t i o n e ns t i l l h ö r i g h e t o c h e j f ö r - b l i f v a f r e m m a n d e f ö r m ä n g d e n . O m m a n i S v e r i g e , s o m i a n d r a l ä n d e r , v i l l e g i f v a u t a l l a s å d a n a a r b e t e n , s o m a f h a nd l a n a t i o n e l l a i n t r e s s e n , i H e r e u p p l a g o r , p r y d l i g a o c h d y r b a r a f ö r d e n r i k e s b i b l i o t h e k , s i m p l a s k i l l i ng s u p p l a g o r f ö r d e n f a t t i g e s b o k h y l l a , s å s k u l l e S v e n s k a r n e l ä r a k ä n n a s i g s j e l f v a , s i t t l a n d o c h s i n l i t t e r a t u r b ä t t r e o c h blifva e t t m e r a t ä n k a n d e o c h u p p l y s t f o l k .
B l a n d u t l ä n d s k a s k r i f t s t ä l l a r e , s o m p å v å r t i d s y s s e l s a t t s i g m e d d e t t a s l a g s l i t t e r a t u r , i n t ag e r M a c a u l a y e t t a f d e f r ä m s t a r u m m e n . V i vilja d e r f ö r v ä l j a h o n o m till f ö r s t a ä m n e t f ö r v å r g e m e n s a m m a l e k t y r , i d e t v i t i l l s a m m a n s g e n o m g å n å g r a a f h a n s b e r ö m d a E s s a y s * ) , s e d a n v i Jlikväl f ö r s t s ö k t g ö r a o s s l i t e t f ö r t r o l i g a i n e d h a n s s k r i f s ä t t g e n o m e n k o r t k a r a k t e r i s t i k ö f v e r a r t e n a f h a n s f ö r f a t t a r s k a p .
M a n f i n n e r h o s M a c a u l a y e t t k r a f t i g t o c h å s k å d l i g t f r a m s t ä l l n i n g s s ä t t , e n d j u p o c h m å n g s i d i g u p p f a t t n i n g a f ä m n e t o c h e n s k a r p s y n t h e t , s å d a n s o m e n b i o g r a f f r a m f ö r a l l a a n d r a b e h ö f v e r , d å h a n s b l i c k s k a l l n e d t r ä n g a ä n d a till g r u n d e n f ö r d e n m e n n i s k a s h a n d l i n g s s ä t t , h v a r s lif h a n s k a l l s k i l d r a , m ä t a v i d d e n a f h e n n e s i n r e s y n k r e t s , p e j l a d j u p e t a f h e n n e s h e m l i g a s t e t a n k a r . L ä g g e r i n a n d e r t i l l d e n o m s o r g i g r a n s k n i n g e n o c h d e n o v ä l d i o m d ö m e t , s o m k a r a k t e r i s e r a d e f l e s t a af M a c a u l a y s E s s a y s , d e k r i t i s k a o c h h i s t o r i s k a , s å v ä l s o m d e b l o t t o c h b a r t b i o g r a f i s k a , s å t o r d e m a n _/—
; ' V *
< f ^ f
') Dessa så kallade Essays utgöras af en samling kritiska och historiska samts> • -* , ; biografiska uppsatser, hvilka först utgifvits i Edinburgh Review, och sedau sam- ^ lade och intagna i Tauchnitz' upplaga, gjort sin rund kring hela den läsande verl- den. En stor del af dem afhandla händelser och personer på Stuartarnes tid och tyckas hafva utgjort likasom förstudierna till författarens så högt berömda histo
riska arbete.
finna f å s k r i f t s t äl l a r e s å väl e g n a d e a t t gifva e n s a n n o c h t r o g e n s k i l d r i n g af n a t i on e r na i s i n h e l h e t o c h i n d i vi d e r na e n s k i l t , a f s e k l e r n a i h e l a s i n o m f a t t n i n g o c h e p o k e r n a i s i n a d e t a l j e r , af d e i d j u p e t a r be t a n d e p r i n c i p e r na o c h d e i d a g e n f r a m t r ä d a n d e h a n dl i n g a r n e , s o m h a n .
H a n h a r e t t e g e t s ä t t a t t b e h a n d l a s i n a ä m n e n , i d e t h a n e j u t e s l u t an d e h å l l er s i g till d e t f ö r e m å l h a n vill s k i l d r a , u t a n g ö r otaliga u t v i kn i n g a r d e r i f r å n , o c h sällan s l ä p pe r e t t tillfälle u r h ä n d e r n a a t t y t t r a s i g i s å da n a ä m n e n , s o m a n s lu t a s i g till h u f vu d - s a k e n . D e tt a f ö r fa r i n g s s ä t t , o m d e t o c k s å å e n a s i d an k l a n d ra s s å so m alltför o m s t ä n dl i g t , g i f v e r d o c k o n e k l i ge n t e c k n i n g a r n e e t t m å n gs i d i g a r e i n t r es s e o c h h a r d e t g o d a m e d s i g , a t t lä s ar e n in h e m - t a r m y c k e t m e r a af d e s sa E s s a y s , ä n af s å da n a s k i l d r i n ga r , s o m h å l l a s i g i n o m t r ä n g r e , b e s t ä md a g r än s o r .
D e t fängslan de i s t y l e n , d e t t r ä f f a n d e i b i l d e r n a o c h d e t lef- v a n d e i t i d sm å l n i n g a r n e g ö r d e s s u t o m M a c a u l ay , m e r ä n n å g o n a n n a n , e g n ad a t t g i f v a å t allvarliga o c h d j u p g å e n d e ä m n e n e n l ä t t fattlig f o r m , u t a n a t t d o c k l å t a d e m f ö r l o r a n å g o t af s i n b e t y d e l s e . H a n h a r e n e g e n f ö r m å g a a t t k l ä d a h i s t o r i e n s t o r r a f a k t a i e n i n t a g a n d e d r ä g t o c h a t t , g e n o m d e t i n t r e s s e h a n g i f v e r t a f l a n s e n s k i l d h e t e r , g ö ra d e n i d e ss h e l h e t i n t r e s s a n t och l ä t t a t t f a t t a , ä f - v e n f ö r o s s a n d e l i g e n n ä r s y n t a , h v il k a , f ö r v ä nj d a g e no m a t t a l d r i g s t r ä c k a blicken u t o m d e a l l r a t r ä n g s t a p e r s o n li g a f ö rh å l l a n d e n, s å väl i b ö c k e r s o m i lifvet o m k r i n g o s s , l ä t t g r i p a s af s v i n d e l d å n å g o n d r a g e r u n da n f ö r h ä n g e t , u t o m h vilket vi a l d r i g v å g a t o s s , o c h ö p p n a r f ö r v år t h ä p n a n d e ö g a e n v e r l d s o m f a t t an d e s y n k r e t s . O ch f i n n e s d e t o c k s å n å gr a af o s s , s o m v å g a l y f t a p å e n flik af d e tt a f ö r h ä n g e , f ö r a t t f å s e v e r l d e n o c h lifvet m e r a i s t o r t ; d r i s t a r s i g n å g o n a t t g å u t f r å n s i g sjelf o c h s i n a t a n k ar s vanliga lilla å t er v ä n d s g r ä n d , s å ä r d e t b l o t t f ö r a t t p å l å n g t a f s t å n d k a s t a e n flyktig blick u t å t f o r nt i d e n s e l l e r s a m t i d e n s h i s t o r i s k a p a n o r a m a , h v a r s aflägsna k on t u r e r d o c k s a mm a n f l y t a i e t t o r e di g t o c h s u d d i g t v i r r - v a r r f ö r v å r s v a g a s y n , d å d e t sällan faller o s s i n a t t r u b b a o s s f r å n v å r l å g a b e qv ä m a s t å n d p u n k t , f ö r a t t s ä t t a o s s i n i d e f ö r h å l l a n d en , d e n t i d s a n d a vi vilja s t u d e r a o c h p å s å s ä t t k o m m a i r ä t t d a g e r f ö r a t t u p p f a t t a b å d e l j u s p a r t i er n a o c h s k u g g s i d or n a af d e n s t o r a taflan. — M e d M a c a u l a y ä r d e t d e r e m o t o m ö j l i g t a t t s t å s t i l l a ; h a n d r a g e r o s s ovilkorligen m e d s i g d i t d e r h a n sjelf f a t t a t p o s t o , f ö r a t t m e d k l a r h e t o c h oväld k u n n a b e d ö m a s i t t ä m n e. H a n s l ä p p e r i c k e s i n l ä s a r e f ö r r ä n h a n f ö r t h o n o m u p p till s i n e g e n s y n p u n k t , o c h e h u r u h a n alltid l ä m p a t d e n n a e f t e r d e n t i d s an d a o c h d e f ö r h å l l a n d e n , s o m gifvit s i n p r ä g e l å t d e
