Psykologexamenuppsats
Föräldraskap och sociala medier
En intervjustudie om förstagångsmammors upplevelse av hur sociala medier inverkar på dem själva och sitt föräldraskap
Författare: Sandra Skott & Ellen Zelmerlöw Sigander
Handledare: Caroline Johansson Termin: VT19
Ämne: Psykologi Nivå: Master
Sammanfattning
Användandet av sociala medier har ökat och en aktiv användargrupp är förstagångsmammor. Syftet med föreliggande kvalitativa studie var att få en ökad förståelse för hur förstagångsmammor upplever att sociala medier inverkar på dem själva och sitt föräldraskap. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades genom tematisk analys, vilket resulterade i fem teman: Berikande gemenskap, Underlättande i vardagen, En bild svår att leva upp till, Med barnet som utgångspunkt och Bristande kontroll. Resultatet visade att mammorna upplevde sociala medier som en naturlig del av vardagen och att medierna inverkade på dem själva och föräldraskapet, de uttryckte dock ambivalens gällande hur. Sociala medier beskrevs bidra med socialt stöd och information samtidigt som det kunde bidra med känslor av stress och otillräcklighet.
Jämförelse gällande exempelvis den egna kroppen, uppfostringsstil eller barnets utveckling var återkommande i studiens resultat, vilket diskuteras utifrån rådande ideologier om moderskap som finns på sociala medier.
Nyckelord
sociala medier, förstagångsmamma, normer, stöd, jämförelse, tematisk analys
Abstract
The use of social media is increasing and an active user group is first time mothers. The aim of this qualitative study was to increase the knowledge about first time mothers’
experience of social medias impact on themselves and their parenthood. Nine semi- structured interviews were conducted and analysed with thematic analysis, which resulted in five themes: Enriching community, To ease everyday life, An image difficult to live up to, Childcentric and Lack of control. The result showed that the mothers experienced social media as a natural aspect of everyday life and that social media had an impact on themselves and their parenthood, however they had ambivalent thoughts regarding how.
Social media was described to contribute with social support and information at the same time as it could contribute with feelings of stress and inadequacy. Comparison regarding for example body image, upbringing or the child’s development was reoccuring in the study’s result, which was discussed in relation to existing mother ideologies on social media.
Keywords
social media, new mothers, norms, support, comparison, thematic analysis
Tack
Vi skulle vilja rikta ett stort tack till vår handledare Caroline Johansson som stöttat oss och kommit med värdefulla synpunkter under hela processen. Vi skulle även vilja tacka de mammor som medverkat i intervjuerna och utan vilka studien inte hade varit möjlig att genomföra!
Introduktion
Att bli förälder är en av de största förändringarna som kan ske i en människas liv och innebär ett livslångt åtagande (Salmela-Aro, 2012). I och med omställningen väcks ofta många frågor och anpassningar måste göras fysiskt, praktiskt och emotionellt för att passa det nya livet (Körner, 2005; Mercer 2004; Vismara et al., 2016). Den nya rollen som förälder kan komma med flertalet olika känslor, både positiva som lycka (Nicolson, 1999) och negativa som stress och nedstämdhet (Cast, 2004; Parfitt & Ayers, 2014). Att bli förälder innebär att man går in i en process där identiteten omprövas (Stern, Risholm Mothander & Nilson, 1996), många upplever osäkerhet och ökad jämförelse gällande bland annat föräldrarollen och barns utveckling (Glascoe & MacLean, 1990; Kendall, 2017). Denna livsförändring kan gynnas av exempelvis socialt stöd (Barimani, Vikström, Rosander, Frykedal & Berlin, 2017).
Användandet av sociala medier har ökat i Sverige sedan dess intåg i de svenska hemmen (Davidsson, Palm & Melin Mandre, 2018). Med sociala medier och sociala nätverk avses alla plattformar på internet där det finns möjlighet till social interaktion vilken kan uttryckas i text, bild eller ljud (Chua & Chang, 2015; Haslam, Tee & Baker, 2017; Nationalencyklopedin, 2019). Användningen av sociala medier är hög i åldern 18-29 år, en ålder då det är vanlig att bli förälder (Haslam et al., 2017). Undersökningar har visat att användandet av Facebook i åldern 16-35 ligger över 90 % i Sverige (Davidsson et al., 2018). Enligt amerikansk forskning tycks Facebookanvändandet öka efter inträdet i föräldraskapet och mammor tenderar att vara de mest frekventa användarna (Bartholomew, Schoppe-Sullivan, Glassman, Dush & Sullivan, 2012).
Det finns forskning som indikerar att användande av sociala medier kan ha en negativ inverkan på hur kompetent en person upplever sig vara som förälder (Coyne, McDaniel &
Stockdale, 2017) samt att mer frekvent användning av Facebook är förknippat med högre grad av föräldrastress (Bartholomew et al., 2012). Samtidigt kan sociala medier vara en plattform för föräldrar att hålla kontakt med andra (Strange, Fisher, Howat & Wood, 2018) eller för att söka stöd (Haslam et al., 2017). Majoriteten av den forskning som undersökt sociala mediers inverkan på människan är kvantitativ (Baker & Algorta, 2016). Fler kvalitativa studier behövs för att öka förståelsen för förstagångsmammors upplevelse av sociala medier. Sammantaget är forskning gällande inverkan på föräldraskapet vid användandet av sociala medier sparsam och den som finns tyder på motsägelsefulla resultat (Kendall, 2017). Syftet med föreliggande kvalitativa studie är således att få en ökad förståelse för hur förstagångsmammor upplever att sociala medier inverkar på dem själva och sitt föräldraskap.
Att bli förälder
Föräldrablivandet påbörjas redan vid befruktningen (Young, Roberts & Ward, 2018) och innebär en förändring både psykiskt och kroppsligt (Mercer, 2004; Vismara et al., 2016). I processen att bli förälder aktualiseras många frågor och hur individen reagerar beror exempelvis på personens historia och den nuvarande miljön (Körner, 2005). Förändringarna som sker i och med föräldrablivandet kan upplevas som både positiva och negativa. I en intervjustudie med 30 mammor upplevde deltagarna att de utvecklades gällande exempelvis empati och medkänsla i och med att de blev föräldrar (Laney, Carruthers, Hall & Anderson, 2014). I en annan studie undersöktes insamlad data från 6906 personer för att undersöka om föräldrar var lyckligare än icke-föräldrar. Resultatet indikerar att föräldrar var mer nöjda, kände större mening samt var gladare än de som inte hade barn (Nelson, Kushlev, English, Dunn & Lyubomirsky, 2013) .
Att bli förälder kan med andra ord innebära en tid präglad av lycka (Nicolson, 1999) och en känsla av meningsfullhet (Nelson et al., 2013). Att vara nybliven förälder kan även innebära upplevd stress (Cast, 2004), ångest och nedstämdhet (Parfitt & Ayers, 2014; Wenzel, Haugen, Jackson & Brendle, 2005). En longitudinell studie med 187 par, med syftet att undersöka hur föräldrars självkänsla förändrades under föräldraskapet, indikerade på att mammors självkänsla blev sämre ett år efter att barnet fötts (Bleidorn, Schwaba, Scheppingen, Denissen &
Finkenauer, 2016). Enligt Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU, 2014) drabbas varje år 8-15% av alla nyblivna mammor av en postnatal depression vilket förutom att påverka föräldern även har betydelse för utvecklingen av relationen till barnet.
Prövningarna med att vara förälder fortsätter sedan i och med att barnet utvecklas och ställs inför nya utmaningar och utvecklingsfaser. En studie, där 602 föräldrar fick svara på en enkät online, visade att föräldraångest inte minskade i takt med att barnen blir äldre (Morford, Cookston & Hagan, 2017). Forskarna menar att det skulle kunna bero på att barns beteende blir mer utmanande ju äldre barnet blir och att det således ställs andra krav på föräldraskapet.
Mödraskap och identitet
Daniel Stern beskriver föräldrablivandet, i synnerhet mammablivandet, som en ny psykisk fas vilken han kallar moderskapskonstellationen (Stern et al., 1996). Fasen kan pågå under flera år och innebär bland annat en omorganisering av identiteten. Den nyblivna mamman har tidigare varit en dotter och eventuellt en karriärskvinna vilket byts ut mot att vara mamma och föräldraledig. I en kvalitativ långtidsstudie av Cast (2004) avsågs att, utifrån en identitetsteori, undersöka vad som påverkar föräldrablivandet. Forskaren förklarar identitetsteorin som att förväntningar en person upplever att denne har på sin roll som, exempelvis förälder,
internaliseras i hur personen ser på sig själv. Föräldern försöker sedan verifiera denna bild mot situationer i verkligheten och om den överensstämmer kan det leda till en belåtenhet med både sig själv och andra. Resultatet i studien visade att om inte föräldrarnas syn på den andra förälderns roll stämmer överens med den egna synen, kan det påverka både det egna och partnerskapets mående negativt.
Flertalet kvalitativa intervjustudier har gjorts angående mammablivandet och identitet (Ali, Hall, Anderson & Willingham, 2013; Laney et al., 2014), gemensamt för dem är att de intervjuade mammorna berättade om någon form av upplevd förändring av identiteten. I en studie av Ali et al. (2013) framkom att mammorna upplevde en emotionell förändring i och med att deras identitet förändrades. Nicolson (1999) intervjuade 24 mammor, som ansåg sig vara i riskzon för postnatal depression, en, tre och sex månader efter förlossningen. I resultatet framkom att mammorna upplevde det paradoxalt då de var lyckliga över sitt barn men samtidigt upplevde att de förlorat delar av sin autonomi samt yrkesidentitet.
I likhet med ovanstående teorier har Higgins (1987) utvecklat en teori om självdiskrepans enligt vilken det finns tre delar av självet. De olika delarna handlar om hur man faktiskt är, hur man skulle vilja vara samt hur man borde vara. Diskrepans kan uppstå om bilden av hur man upplever att man faktiskt är (självbilden) inte stämmer överrens med bilden av hur man skulle vilja eller borde vara ("self-guides") förutsatt att man finner dem relevanta. I och med diskrepansen kan olika negativa emotioner uppstå, exempelvis missnöje eller besvikelse.
Sociala medier skulle kunna ge en möjlighet att genom feedback och normer jämföra och validera den bild man har av sig själv som mamma. Schoppe-Sullivan et al. (2017) använde data från 127 mammor i en longitudinell enkätstudie för att undersöka om deltagarna sökte validering av modersrollen på internet samt hur detta påverkade välmåendet. Resultatet visade att unga mammor med högre tendens att vilja bekräfta sin modersidentitet samt högre grad av perfektionism gällande föräldraskapet använde Facebook mer frekvent samt reagerade mer emotionellt på andras kommentarer.
Social jämförelse
Att jämföra sig med andra kan ses som en naturlig del av att vara människa (Chae, 2015;
Gibbons & Buunk, 1999). Enligt Festingers (1954) teori om social jämförelse utvärderar vi oss själva och vår förmåga i jämförelsen med andra människor. Jämförelsen syftar således primärt till att få information om oss själva genom utvärdering samt till personlig utveckling (Gibbons
& Buunk, 1999). Jämförelse kan vara antingen uppåtriktad eller nedåtriktad (Vogel, Rose, Roberts & Eckles, 2014). Uppåtriktad innebär att en person jämför sig med någon de anser ha
mer positiva drag än de själva (Morse & Gergen, 1970), vilket skulle leda till inspiration om personen anser sig ha kapacitet att leva upp till den bilden (Mussweiler, Rüter & Epstude, 2004), men tycks framförallt leda till försämrad självkänsla (Morse & Gergen, 1970). Nedåtriktad jämförelse handlar om att man jämför sig med personer som har mer negativa drag, vilket skulle kunna leda till starkare självkänsla (Wood, 1989).
Sociala medier innebär en möjlighet till jämförelse och ämnet är återkommande i den forskning som finns gällande sociala mediers inverkan på människor (Kendall, 2017). Vogel et al. (2014) menar att jämförelser på sociala medier ofta är uppåtriktad. I sin korrelationstudie med 145 studenter avsågs att undersöka hur självkänslan påverkades av social jämförelse på sociala medier. Resultatet bekräftade att jämförelsen oftast var uppåtriktad och att den hade negativ inverkan på självkänslan (“state self-esteem”).
Jämförelse på sociala medier görs inom flertalet olika områden ex. kroppen och dess utseende vilket kan påverka hur kroppsbilden utvecklas (Fardouly, Diedrichs, Vartanian &
Halliwell, 2015; Mabe, Forney & Keel, 2014; Perloff, 2014). Jämförelsen återkommer även gällande hur individen bedömer sin egen och andras lycka. Chou och Edge (2012) fann i resultatet av sin enkätstudie, med 425 studenter, att facebookanvändande kan påverka perceptionen av andras lycka. De som hade haft Facebook längst svarade att andra var lyckligare och att andras liv var bättre än deras eget, i större utsträckning än de som hade haft Facebook en kortare tid.
Tidigare forskning har visat att människor jämför sig som mest när det finns en aspekt av osäkerhet, vilket blir mer påtagligt i perioder av exempelvis stora förändringar (Gibbons &
Buunk, 1999). En period som karaktäriseras av stora omställningar är just föräldrablivandet (Salmela-Aro, 2012). Hur föräldrar påverkas av social jämförelse på sociala nätverk är enligt Coyne et al. (2017) ett outforskat område. I sin enkätstudie med 749 mammor visade resultatet att jämförelse med andra föräldrar på sociala nätverk kunde bidra till att de kände sig mindre kompetenta i sin föräldraroll. Resultatet visade även på en relation till depressiva symtom.
Kendall (2017) fann i sin kvalitativa intervjustudie resultat som indikerade på att mammor jämför sig i mindre utsträckning under dagar de mådde bättre psykiskt.
Föräldrar tenderar även att jämföra sina barns utveckling med andras. Glascoe och MacLean (1990) genomförde en strukturerad intervjustudie med 100 föräldrar i ett väntrum med syfte att undersöka hur föräldrarna bedömde sitt barns utveckling. Resultatet visade att 67% av föräldrarna jämförde sina barn med andras barn.
Socialt stöd
Socialt stöd kan innehålla olika aspekter såsom emotionellt stöd, information, praktisk hjälp och hjälp att utvärdera sig själv. Det handlar om ett interpersonellt utbyte mellan två eller fler individer och kan vara en faktor som underlättar övergången till att bli förälder (Barimani et al., 2017). I resultatet av en enkätstudie med 410 nyblivna mammor framkom en relation mellan lägre grad av socialt stöd och högre grad av postnatal depression (Warren, 2005). Resultatet i en kvalitativa intervjustudie med med 60 föräldrar i Sverige indikerade på att bland annat socialt stöd från anhöriga samt professionella kunde underlätta övergången till att bli förälder.
Deltagarna i studien upplevde vidare att bristande professionellt stöd var en faktor som kunde hämma övergången (Barimani et al., 2017).
Stödet kan sökas och nås på olika sätt, och i och med utvecklingen av sociala medier har det även kommit att bli ett alternativ att söka stöd online. Enligt en artikelöversikt (Doty &
Dworkin, 2014) med 19 inkluderade artiklar angående socialt stöd och föräldraskap finns evidens för att föräldrar söker och upplever att de får socialt stöd online. Resultatet i en enkätstudie från Australien med 532 föräldrar indikerade på att föräldrar använder sociala medier i sin föräldraroll samt att det kan bidra med socialt stöd. Dessa föräldrar sökte främst stöd i någon specifik fråga och använde främst Facebook, bloggar och föräldrasidor (Haslam et al., 2017).
En annan aspekt av socialt stöd är en minskad känsla av isolering. I en kvalitativ studie av Strange et al. (2018) rapporterade föräldrar att de bland annat använde Facebook för att känna sig mindre ensamma samt för att upprätthålla kontakten med bekanta. Att vara aktiv på Facebook och publicera bilder på sitt barn kan vara ett sätt att komma nära vänner och familj utan att lämna hemmet. Facebook och andra typer av sociala medier erbjuder ett sätt att skapa och underhålla sociala nätverk hemifrån (Bartholomew et al., 2012).
Flertalet studier visar på kopplingar mellan sociala medier, isolering och välmående. I en studie visade svaren från 157 nyblivna mammor att bloggande kan minska känslan av isolering och öka välmåendet (McDaniel, Coyne & Holmes, 2012). En svensk studie med 2221 föräldrar visade att ensamstående föräldrar var en grupp som upplevde socialt stöd i en föräldragrupp online (Sarkadi & Bremberg, 2005). I kontrast till detta fann Utz och Breuer (2017) ingen koppling mellan användande av sociala nätverk online och välmående, författarna föreslår att detta kan bero på att personer med högre grad av stress söker mer stöd online.
Sociala medier och föräldraskap
Ett begrepp relaterat till sociala medier är social networking sites (SNS) där exempelvis Facebook, Instagram, Twitter och Tumblr kan inkluderas (Baker & Algorta, 2016; Chua &
Chang, 2015). En annan typ av sociala medier är virtual communities (VCs) vilket är sociala grupper som utvecklats på internet utifrån ämnen som engagerar många människor (Deng, Hou, Ma & Cai, 2013). Här kan folk samlas för att via textkommunikation utbyta erfarenheter, hitta lösningar, skapa meningsfulla relationer eller spela spel (Chou & Sawang, 2015; Zhao, Lu, Wang, Chau & Zhang, 2012).
Forskningen gällande sociala mediers inverkan på den psykiska hälsan visar på oförenliga resultat (Kendall, 2017; Pantic, 2014; Turkle, 2011). Viss forskning tyder på att det kan finnas ett samband mellan användande av sociala medier och depressiva symtom samt ruminerande (Feinstein et al., 2013). Flertalet studier tyder på att jämförelse med andra på sociala medier kan leda till att föräldern ser sig själv som sämre än andra (Coyne et al., 2017; Vogel et al., 2014). Det finns även forskning som indikerar att oron över sociala mediers negativa inverkan på den mentala hälsan är obefogad då de inte funnit något samband mellan mental hälsa och användandet av sociala medier (Baker & Algorta, 2016; Berryman, Ferguson & Negy, 2017).
Det verkar snarare handla om hur sociala medier används (Berryman et al., 2017) samt att individuella faktorer exempelvis självkänsla påverkar måendet (ex. depression) i förhållande till sociala medier (Baker & Algorta, 2016).
Forskning visar att användandet av sociala medier ökar i och med att man blir förälder (Bartholomew et al., 2012). En studie fann att fler nyblivna mammor än nyblivna pappor hade Facebook och de mest aktiva användarna var de yngsta mammorna. I stort sett alla mammor (98%) lade upp bilder av sitt barn på Facebook och de vars facebookvänner var familjemedlemmar eller vänner var mer tillfreds i sin föräldraroll. De mammor som fick “likes”
på bilder av sina barn rapporterade högre grad av tillfredsställelse i föräldrarollen. Paradoxalt nog rapporterade de mammor som var mest aktiva, i justering av sitt facebookinnehåll, högst nivåer av föräldrastress (Bartholomew et al., 2012).
Sammanfattningsvis visar tidigare forskning att mammablivandet kan innebära stora livsförändringar (Mercer, 2004; Stern et al., 1996; Vismara et al., 2016). Förändringarna kan väcka olika känslor och många frågor (Cast, 2004; Nicolson, 1999). För förstagångsmammor är sociala medier idag en tillgänglig plattform för att finna svar, stöd och igenkänning (Haslam et al., 2017) men kan även vara en plats att jämföra sig med andra (Coyne et al., 2017).
Jämförelsen kan leda till ifrågasättande av den egna föräldraförmågan (Coyne et al., 2017) men har även visat sig kunna stärka självkänslan (Wood, 1989). Till författarnas kännedom finns
begränsat med studier gällande hur och varför mammor använder sociala medier relaterat till föräldrarollen, de studier som finns tyder på att sociala medier kan användas på olika sätt (Kendall, 2017). Majoriteten av den forskning som undersökt sociala mediers inverkan på människan är kvantitativ (Baker & Algorta, 2016). Fler kvalitativa studier behövs för att öka förståelsen för förstagångsmammors upplevelse av sociala medier. En kvalitativ intervjustudie kan således bidra till forskningsläget genom att mammorna får möjlighet att uttrycka sina upplevelser och tankar vilket kan bidra med nya samt mer nyanserade aspekekter av sociala mediers inverkan på föräldraskapet. Syftet med föreliggande kvalitativa studie är således att få en ökad förståelse för hur förstagångsmammor upplever att sociala medier inverkar på dem själva och sitt föräldraskap. Utifrån rådande forskning inom området ställdes frågor angående social jämförelse, självförtroende, självbild samt socialt stöd.
Frågeställning: Hur upplever förstagångsmammor att sociala medier inverkar på dem själva och föräldraskapet?
Metod Deltagare
I studien deltog nio informanter från Jönköping och Stockholm mellan 23-31 år med en medelålder på 27 år. Samtliga deltagare var förstagångsmammor med barn mellan fem veckor och två år. Sju av mammorna var föräldralediga och två arbetade eller studerade. Informanterna hade olika utbildningsbakgrund, två hade gymnasial utbildning och sju hade eftergymnasial utbildning. Samtliga bodde tillsammans med medföräldern. Rekryteringen av deltagare skedde utifrån ett ändamålsenligt- och tillgänglighetsurval utifrån förbestämda inklusionskriterier som utformats i enlighet med studiens syfte och frågeställning (Wilson & MacLean, 2011). I studien inkluderades förstagångsmammor i åldrarna 18-35 år med ett barn mellan 0-5 år. För att garantera att deltagarna hade erfarenhet av sociala medier var ett kriterium att de definierade sig som användare av sociala medier.
Förfrågan om deltagande skickades ut till mammor via mamma- och föräldragrupper på Facebook i Jönköping, Växjö samt Stockholm. Efter förfrågan till administratören av Facebookgruppen publicerades ett inlägg med en kort sammanfattning och förfrågan om deltagande i studien samt ett informationsbrev (se bilaga I och II). I informationsbrevet framgick studiens syfte, inklusionskriterier, tidsåtgång, plats, frivillighet, möjlighet att avbryta intervjun när som helst samt konfidentialitet. Vid intresse uppmuntrades mammorna att kontakta studiens författare via e-post eller telefon. Ett inlägg publicerades även på författarnas privata Facebooksidor med samma meddelande och informationsbrev som publicerats i
grupperna. Bekanta till författarna delade även informationen vilket resulterade i ett par informanter. Ett flertal informanter som hörde av sig exkluderades redan under rekryteringen då de inte uppfyllde samtliga inklusionskriterier eller hade en nära relation till författarna som bedömdes bli problematisk både etiskt och med hänseende till författarnas objektivitet.
Procedur
Studiens data samlades in via semistrukturerade intervjuer då det avsågs att undersöka deltagarnas subjektiva upplevelser och tankar (Langemar, 2008). En intervjuguide utformades utifrån trattekniken (se bilaga IV). De första frågorna var således mer generella och öppna för att fånga in deltagarnas spontana tankar. Frågorna övergick sedan till att bli mer riktade och syftade till att vara mer i enlighet med tidigare forskning på området gällande socialt stöd, social jämförelse, självbild samt självförtroende (Langemar, 2008). Ett exempel på en specifik fråga var; upplever du att sociala medier har påverkan på bilden du har av dig själv som förälder?
För att möjliggöra en så bred bild som möjligt innehöll intervjuguiden förslag på följdfrågor vilka även kom att formuleras under intervjutillfället utifrån det informanten berättade.
Intervjuerna hölls inte strikt enligt frågornas kronologiska följd i intervjuguiden, utan ställdes i en ordning som passade samtalet. Intervjuguiden testades i ett tidigt skede på en person som stämde in på studiens inklusionskriterier, utifrån detta gjordes några små justeringar. En pilotintervju genomfördes även med en informant utifrån vilken ytterligare justeringar gjordes, intervjun kom sedan att inkluderas i resultatet.
Intervjuerna hölls under våren 2019 utifrån informantens önskemål på caféer, hemma hos informanten, i grupprum på stadens universitet eller på informantens arbetsplats. Intervjuerna varade mellan 35-60 minuter och spelades in med hjälp av en inspelningsfunktion på mobiltelefon. Innan intervjun påbörjades återgavs informationen i informationsbrevet muntligt och informanterna fick ge ett skriftligt informerat samtycke (se bilaga III). En av författarna genomförde intervjuerna i Stockholm och den andra i Jönköping.
En transkriberingsguide skapades med hänsyn till syftet och valda analysmetod utifrån vilken de inspelade intervjuerna skrevs ut ordagrant. Längd på tystnader och bekräftande fraser från intervjuaren inkluderades inte.
Analys
Föräldraskap är ett komplext fenomen och syftet med denna studie var att få ökad förståelse för förstagångsmammors upplevelse och verklighet snarare än att hitta orsakssamband, således gjordes studien enligt en kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats (Banister, 2011;
Langemar, 2008; Wilson & MacLean, 2011). I studien har ett induktivt och ett deduktivt tillvägagångssätt kombinerats. Intervjuguiden utformades utifrån tidigare forskning och teorier, deduktivt. Data analyserades sedan med hjälp av en induktiv tematisk analys enligt rekommendationer från Braun och Clarke (2006). Analysmetoden valdes då det, utifrån syfte och frågeställning, ansågs lämpligt att hitta teman samt med hänsyn till att metoden är lämplig för nybörjare inom kvalitativ metod.
Efter att materialet transkriberats lästes det som en helhet, upprepade gånger, av båda författarna. Initiala idéer och möjliga koder noterades utifrån syfte och frågeställning vilka sedan diskuterades och jämfördes författarna emellan. Intervjuerna kodades därefter vilket innebar att minsta meningsbärande enhet identifierades i enligt med frågeställningen. Båda författarna kodade allt material och även under detta steg gjordes därefter en jämförelse för att skapa en enhetlig kodning av materialet. För att underlätta analysen sammanställdes alla koder i en lista där dataextrakt och kod framkom. Kodernas förhållande och relation till varandra undersöktes vilket resulterade i fem övergripande teman med två till tre kategorier. Samtliga extrakt, inom varje tema, lästes sedan för att avgöra om de var enhetliga nog för att forma ett tema. Intervjumaterialet lästes ytterligare en gång för att kontrollera att de teman som framkom var återkommande och hade betydelse i förhållande till datamaterialet. Det resulterade i att ytterligare koder tillkom och ett par kategorier justerades. De slutgiltliga temana namngavs sedan. För exempel på analysprocessen, se tabell 1 nedan. Citat har justerats i tabell och resultatavsnitt för att öka läsbarheten, utan att betydelsen har ändrats.
Tabell 1. Exempel på analysprocessen
Citat Kondensering Kod Underkategori Kategori
Det var en av de mammor som jag följer som lade upp ett inlägg om jobbiga saker med att vara mamma. Och det blir ju också ett stöd att man känner igenkänningsfaktor där
Stöd genom att känna igen sig i andra
Igenkännande stöd Stöd Igenkänning
Jag följer lite mer matkonton och sådär för att hitta lite inspiration till honom
Sociala medier bidrar med
barnmatsinspiration
Matinspiration Mat Inspiration
Idealet är att man ska älska sitt barn villkorslöst och ska vara en lejonmamma […] det påverkar ju en att man ifrågasätter sig själv
Ifrågasätter sig själv i jämförelse med idealet
Sämre än idealet Negativa känslor Den perfekta mamman
Men egentligen känner jag stress att andra barn i samma ålder gör saker som inte han gör
Stress vid jämförelse av utveckling på sociala medier
Känslor vid jämförelse av utveckling
Stress Jämför utveckling
Där tror jag tyvärr att mamman är så väldigt lätt målgrupp att kunna påverka, just eftersom vi går från, vecka ett går vi in i hormonerna och vill vara det bästa
Sociala medier kan lätt påverka mammor
Mammor lättpåverkade
Lättpåverkad Mottaglig grupp
Etik
Studien påbörjades först efter granskning av Ettikkommitteén Sydost vilka inte såg något etiskt hinder för att studien påbörjades samt gav rekommendationer bland annat angående förvaring av data, vilka togs i beaktning. Hänsyn har tagits till Vetenskapsrådets (2002) krav för individskydd vilket innebar att deltagarna, innan de tog beslut om deltagande, fick information om syfte, frivillighet samt rätt att avbryta intervjun utan att anledning uppgavs. De informerades även om att allt material skulle komma att behandlas konfidentiellt samt att det i den slutgiltliga rapporten inte skulle kunna gå att identifiera någon enskild person. Skriftligt informerat
samtycke inhämtades och en muntlig påminnelse om frivillighet samt möjlighet att avbryta gavs även innan intervjun påbörjades.
Vid två tillfällen behövde en avvägning angående informanternas eventuella deltagande göras då de hade en anknytning till en av författarna. Avvägningen gällde huruvida det skulle kunna uppstå metodologiska eller etiska problem eftersom relationen skulle kunna innebära svårigheter för författaren att vidmakthålla ett objektivt förhållningssätt. Författarna bedömde att relationen inte var så pass nära att den skulle ha inverkan på objektivitet eller skapa etiska bekymmer, men informanterna informerades och fick ta ställning till deltagande. Båda informanterna ansåg att anknytningen inte var ett problem och valde att delta. Ytterligare mammor hörde av sig där relationen bedömdes vara för nära varav dessa inte kom att delta i studien.
Föräldraskap är ett ämne som kan väcka känslor och tankar och författarna var därför noga med att vara lyhörda för eventuell negativ känslomässig påverkan eller behov för paus under intervjun samt poängtera att inget informanten sa skulle komma att värderas. Ingen intervju avbröts och inga pauser togs, med undantag för när informantens barn närvarade och behövde omvårdnad.
För att ytterligare säkerställa konfidentialiteten togs alla namn på personer, grupper och föreningar bort i transkriberingen. Samtliga deltagare gav sitt skriftliga samtycke till att citat fick användas i uppsatsen. Allt material förvarades oåtkomligt för obehöriga och efter avslutad studie destruerades allt material.
Resultat
Syftet med föreliggande studie var att få en ökad förståelse för hur förstagångsmammor upplever att sociala medier inverkar på dem själva och sitt föräldraskap. Det transkriberade intervjumaterialet analyserades med en tematisk analys vilket resulterade i fem teman:
Berikande gemenskap, Underlättande i vardagen, En bild svår att leva upp till, Med barnet som utgångspunkt och Bristande kontroll. Samtliga teman hade två till tre kategorier vilka hade en till tre underkategorier. Resultatet redogörs nedan i en tabell (se tabell 2) med teman, kategorier och underkategorier följt av resultatet i löpande text.
Tabell 2. Översiktstabell med teman, kategorier och underkategorier.
Tema Kategori Underkategori
Berikande gemenskap Igenkänning Stöd
Ömsesidigt stöd Stöttar varandra Bekräftelse Sociala kontakter Upprätthålla
Skapa
Underlättande i vardagen Tillgängliga svar Sjukvårdsfrågor Förberedelse Vara kritisk
Inspiration Mat
Saker En bild svår att leva upp till Verklighetsfrämmande bild Onyanserad
Förskönad
Hårt klimat Dömande
Obehag Den perfekta mamman Ideal
Negativa känslor Med barnet som utgångspunkt Jämför utveckling Nyfikenhet
Stress
Interaktion Bemötande
Aktiviteter
Bristande kontroll Tid För mycket tid
Borde gjort annat Anpassad användning Ofrivillig påverkan Självklar
Omedveten
Mottaglig grupp Lättpåverkad
Berikande gemenskap
Temat handlade om mammornas upplevelse av att sociala medier, genom olika former av gemenskap, kunde bidra med stöd. Gemenskapen kunde uppnås genom att de kände igen sig i andras berättelser eller genom att de stöttade varandra. Sociala medier sågs även som en möjlighet att upprätthålla och skapa kontakter. Temat bestod av tre kategorier: Igenkänning, Ömsesidigt stöd och Sociala kontakter.
Igenkänning. Flertalet mammor uttryckte att det var skönt att de genom sociala medier kunde läsa och känna igen sig i andras beskrivningar av de mer utmanande stunderna i föräldraskapet, både i förhållande till eget mående och upplevd ovisshet. Igenkänningen kunde uppnås genom att läsa andras inlägg och att de således fick kännedom om att de inte var ensamma och att andra gick igenom krävande situationer och perioder liknande deras egen. En informant beskrev att igenkänningen kunde skapa en känsla av tillhörighet och flertalet uttryckte att den kunde ha en lugnande inverkan. En mamma beskrev den lugnande inverkan som följande:
Jag skulle säga att det påverkar mig också i att man bli lugn i sitt föräldraskap, att det finns andra som vissa dagar också bara vill lägga sig ner och gråta för att man har haft det tungt, vilket är ganska skönt.
Vidare berättade ett par mammor att de i perioder under barnets livstid hade mått dåligt psykiskt och att de genom att läsa andras liknande historier på sociala medier kände sig mindre ensamma.
Flertalet beskrev det som stödjande att andra visade en mer nyanserad bild där även de mer utmanande sidorna av föräldraskapet framkom och ett par uppskattade särskilt konton med humoristiska inslag. En mamma uttryckte att det kunde minska känslan av otillräcklighet, vilken hon kunde uppleva när hon endast fick se hur härligt andra hade det med sina barn.
Ömsesidigt stöd. I intervjuerna framkom att flertalet informanter upplevde att de och andra mammor hjälpte och stöttade varandra på sociala medier genom normaliserande kommentarer och att ge svar utifrån egen upplevelse. Det beskrevs kunna ske exempelvis via olika forum där mammorna ställde frågor utifrån situationer och tankar de hade om sitt föräldraskap. En mamma beskrev en grupp där alla delade samma specifika syn gällande bemötande av barn, i vilken hon kunde ställa frågor och läsa andras svar för att bli stärkt i sitt eget synsätt. Ett par informanter berättade att de varit med om svåra situationer i föräldraskapet och att de då sökt och fått stöttning i forum där andra varit med om liknande händelser. En mamma beskrev följande:
[…] men jag använder ju mest det här forumet där det är folk som gått igenom samma sak. Så man kan få lite stöttning i vardagen, lite peppning. Kanske lägger upp något inlägg om det är något som är svårt eller man vill ha hjälp med så vet man att flera svarar och man kan diskutera.
I intervjuerna framkom möjligheten att genom sociala medier vidga sin stödgrupp från de närmaste vännerna, vilket sågs som positivt. Det beskrevs att det gällande vissa frågor var
lättare att prata med okända personer på sociala medier än med personer utanför, ett exempel som framkom var känslor kring den egna kroppen.
Vidare beskrev flertalet att de via sociala medier kunde få bekräftelse gällande olika aspekter av sitt föräldraskap genom att fråga och läsa hur andra skulle gjort i olika situationer.
Bekräftelsen kunde sökas och nås genom att ställa en fråga, lägga ut en bild eller att endast läsa andras kommentarer. En mamma beskrev att hon genom att läsa svaren andra fått på sina frågor kunde få en bekräftelse på att hon i sin föräldraroll agerat i likhet med andra, vilket kunde stärka hennes självförtroende som förälder. En annan informant beskrev följande:
[…] och speciellt om jag läser en fråga som någon har och jag tänker att jag hade agerat så här och så är det fler i kommentarerna som hade agerat så som jag hade tänkt agera. Då får jag en bekräftelse på att det är fler som hade gjort som jag, alltså är jag en bra mamma.
Sociala kontakter. Sociala medier beskrevs av majoriteten av mammorna ge möjlighet att upprätthålla och skapa kontakter. Flertalet uttryckte att det fanns möjlighet att kommunicera med andra trots att de satt hemma, vilket de gjorde mycket i början av föräldraskapet. I intervjuerna framkom att mammorna genom bilder och kommunikation kunde hålla vänner och familj uppdaterade gällande barnets utveckling vilket upplevdes som positivt. En informant beskrev sig själv som kontaktsökande och att hennes sociala behov tillgodosågs genom att chatta med andra, då främst med andra mammor. Att ha kontakt med andra beskrevs även kunna minska den upplevda känslan av isolering som kunde uppstå i början av föräldraskapet.
Man blir lite isolerad när man har barn och man kan inte riktigt hitta på det man gjorde innan. Då blir det sociala medier lite en flykt från verkligheten. Man hänger ändå med sina vänner och kan ha en kontakt med dem fast jag sitter hemma.
Vidare beskrev ett par mammor att de sökte gemenskap och bestämde fysiska träffar genom olika grupper online. En informant uttryckte att hon genom sociala medier återupptagit kontakten med gamla vänner som också fått barn. En mamma beskrev en risk med sociala medier då hon kunde uppleva att kontakten online ledde till att träffarna utanför sociala medier blev färre.
Underlättande i vardagen
Temat Underlättande i vardagen handlade om mammornas upplevelse av att sociala medier kunde underlätta vardagen genom tillgänglig information angående sjukvårds- och praktiska
frågor samt möjligheten till inspiration gällande mat och saker. Temat bestod av två kategorier:
Tillgängliga svar och Inspiration.
Tillgängliga svar. I intervjuerna framkom att flertalet mammor upplevde att de på sociala medier kunde få snabba och lättillgängliga svar. Frågorna kunde syfta till att söka information kring exempelvis utslag, allergier, amning eller angående den egna kroppen efter förlossningen.
Några av mammorna beskrev att de själva ställde frågor, och andra att de läste svar på redan ställda frågor. Ett par informanter beskrev att de i vissa fall upplevde att de fick mer information via forum på sociala medier än via sjukvårdande instanser gällande problem som uppstod i vardagen. En mamma beskrev att det i början av föräldraskapet väcktes många frågor varje dag, vilka hon snabbt kunde få svar på online. En informant beskrev tillgängligheten som följande:
Det finns tusentals människor som är med i de här grupperna och det finns ju så många människor som är experter på det här och kan svara jättefort. De svarar ju snabbt och man får liksom svaren nästan direkt, det kan gå bara en minut efter att de har skrivit, så det är jättebra.
Vidare uttryckte flertalet mammor att de på sociala medier kunde få hjälp att förbereda sig inför besök på BVC (barnavårdcentralen) eller sjukhus gällande praktiska frågor som exempelvis parkering och vad som var lämpligt att ha i en förlossningsväska.
Den snabba och tillgängliga informationen beskrevs inte enbart som positiv och majoriteten av mammorna betonade att de även kunde se en fara med att okritiskt lita på den information och de svar de fick. I intervjuerna lyfte flertalet mammor att de inte visste vilka de som svarade var eller om de hade någon utbildning. En mamma uttryckte att hon var noga med att inte använda sociala medier på samma sätt som sjukvårdsrådgivningen, en annan mamma sa att hon i första hand sökte svar hos sin barnmorska.
[…] där finns det ju hur mycket information som helst att hämta på diverse forum och sådär. Men man kanske hellre ska gå till BVC eller så och prata, eller läsa böcker skrivna av proffs.
Inspiration. I intervjuerna redogjorde flertalet informanter för att de via sociala medier kunde finna inspiration som berikande eller underlättande i vardagen. En del mammor uttryckte att de under graviditeten förberedde sig rent praktiskt inför att bli mamma och fann inspiration via bilder eller texter på sociala medier. Ett par informanter berättade om upplevd inspiration gällande pedagogiska leksaker att införskaffa till sina barn. En mamma berättade om hur hon via sociala medier funnit inspiration till att tillverka leksaker av sådant hon hade i hemmet,
något hon inte hade kommit på själv. Vidare talade många om hur de följde olika konton eller hashtags kopplade till barn, exempelvis gällande inredning av barnrum eller mat till barn.
[...] sen finns det ju mycket inspiration om inredning och om man vill laga barnmat och allt möjligt liksom.
Mycket folk som delar med sig av mycket information och man får mycket fakta så att det är ju väldigt användbart också. Man kan ju bara söka på en hashtag på Instagram så har du ju 130 recept liksom.
Inspirationen kunde finnas via influencers, kändismammor, i grupper eller via bekanta på sociala medier.
En bild svår att leva upp till
Temat En bild svår att leva upp till redogjorde för mammornas upplevelse av den ideala bilden av mödraskapet som de beskrev förmedlades via sociala medier. Temat redogjorde även för hur informanterna upplevde klimatet och jämförelsen mellan mammor på sociala medier samt upplevda negativa känslor kopplade till detta. Temat bestod av tre kategorier:
Verklighetsfrämmande bild, Hårt klimat och Den perfekta mamman.
Verklighetsfrämmande bild. I intervjuerna beskrev de flesta av mammorna att den bild som visades upp på sociala medier ofta var onyanserad eller förskönad. Flertalet upplevde att många endast visade upp sin bästa sida på sociala medier och att de saknade en realistisk verklighetsbild. En mamma beskrev sin upplevelse av den verklighetsfrämmande bilden enligt följande:
Det blir ju en mer polerad yta på Instagram och jag påverkas ju mer av dem då eftersom det ser ut som ett bättre liv än det man ser i verkligheten.
Flertalet mammor beskrev att den bild som vänner och bekanta förmedlade av sig själva på sociala medier bara var en del av hur de beskrev sina liv i andra sammanhang. I intervjuerna berättade flertalet informanter att de själva, precis som andra endast la upp smickrande bilder från sitt liv och därmed bidrog till en förskönad bild. En bild som flera mammor upplevde förstärktes av influencers eller kända mammors exponering av fina middagar, vältränade kroppar eller märkessaker till barnet. Flera informanter beskrev att de jämförde sig med den förskönade bilden, även om de visste att den inte speglade hela verkligheten, vilket kunde leda till självtvivel eller känslor av otillräcklighet. Ett par informanter talade om vikten av att ta vad de såg och läste på sociala medier med en nypa salt och att det kunde vara bra att
emellanåt göra en reality check med vänner och bekanta. En informant beskrev att hon blev provocerad då hon upplevde att andra ljög då de endast visade upp sina bästa sidor på sociala medier. En annan mamma fann det inspirerande att se hur mysigt andra hade det, även om de inte visade en komplett verklighetsbild.
Hårt klimat. De flesta mammor beskrev stämningen mellan mammor på sociala medier som tuffare än i andra sammanhang, vilket kunde leda till känslor av obehag, självtvivel och otillräcklighet. En mamma uttryckte att förstagångsmammor måste stålsätta sig för att våga uttrycka sig och att hon, på grund av risken för de hårda kommentarerna, aldrig skulle ha ett konto öppet för alla. I intervjuerna beskrev flertalet mammor att de kunde känna sig tillrättavisade bara av att läsa hur andra mammor kommenterade varandra eller influencers på sociala medier, varför de själva mycket sällan la upp något. En mamma beskrev mammors skuldbeläggande och tillrättavisande av varandra:
[…] det har ju kommit otroligt mycket på senaste år det här med mom-shaming, att man liksom shamar mammor för att dem kollar på babblarna på Youtube när barnet är tre månader och man får absolut inte visa barnen skärm förens dem är två år, det är extremt skadligt för hjärnan. Alltså sånt där du vet såna där pk-morsor som sitter och pekar, du gör rätt och du gör rätt och du gör fel, eller sådär.
Ett par mammor beskrev att de stundom övervägde att sluta använda sociala medier på grund av det hårda klimatet.
Den perfekta mamman. Samtliga mammor beskrev att det på sociala medier fanns en idealbild av hur en mamma skulle vara. Bilden förmedlade att allt skulle vara perfekt, relationen till barnet, hemmet och det egna måendet. Flera mammor beskrev ett ideal kopplat till kroppen, utseende och träning. Många talade om att sociala medier förmedlade en press, att gå ner mammakilona eller att återgå till sin ursprungsvikt efter förlossningen. En bild som ofta var sporrad av influencers eller kändismammor, en mamma beskrev:
[...] det är ju väldigt lätt att man jämför med orimliga mått, att man jämför med de här influencerna som kanske tar bilder i perfekta vinklar och har tränat hela sitt liv. Och så tänker man att varför ser inte jag ut sådär?
En mamma beskrev idealbilden som komplex:
[…] vi ska amma, vi ska inte gå upp för mycket, vi ska inte gå upp för lite, vi ska ligga på en bra kurva hela graviditeten, vi ska inte få några bristningar. Man kan få lite bristningar men inte för mycket bristningar.
Man ska liksom hela tiden, det finns så himla mycket.. Vi får liksom inte äta vad vi vill, vi får inte, alltså det är så mycket pekpinnar från första starten exakt hur en graviditet ska gå till. Hur vi ska se ut, hur det ska kännas, hur lycklig man ska vara.
I intervjuerna beskrev flertalet mammor ett ideal kring hur hon skulle känna för sitt barn. Bilden förmedlade att en mamma ska älska sitt barn villkorslöst från födseln och vara en lejonmamma, vilket kunde leda till känslor av otillräckligher eller självtvivel.
Många mammor upplevde att det enligt idealet helst inte skulle märkas att hon fått barn och hon skulle vara vara aktiv, leva på och göra saker på samma sätt som tidigare. Ett par informanter menade att det även förmedlades en bild av hur hemmet skulle vara, städat med var sak på sin plats. En mamma berättade att hon jämförde sig med den bilden och undvek att bjuda hem folk för att hon inte hade tid att städa upp efter sitt barns lek. Ett par mammor upplevde att det fanns en idealbild men att den inte inverkade på dem själva eller deras föräldraskap.
Med barnet som utgångspunkt
Temat Med barnet som utgångspunkt redogjorde för mammornas upplevelse av hur sociala medier inverkar på olika aspekter av förhållandet till barnen, känslomässigt och i interaktionen.
Temat skildrade känslor som uppstod vid jämförelse av barnets utveckling, hur sociala medier inverkade på bemötandet och vilka aktiviteter som valdes. Temat bestod av två kategorier:
Jämför utveckling och Interaktion.
Jämför utveckling. I intervjuerna framkom att flertalet av mammorna jämförde sitt barns utveckling med andra barn på sociala medier. Jämförelsen kunde gälla olika aspekter av utveckling såsom motorisk, språklig, social och kognitiv men även gällande barns beteende.
Jämförelsen beskrevs i flera fall drivas av en nyfikenhet om barnet låg i fas med andra barn. En oro över om barnet avvek i sin utveckling beskrevs kunna stillas genom att se att andras barn uppvisade liknande beteende. En informant beskrev att om det var något hennes barn inte klarade, som andra barn i samma ålder tycktes kunna utföra, blev hon motiverad att introducera nya lekar och aktiviteter för att främja sitt barns utveckling.
Jämförelsen beskrevs också kunna väcka en oro och stress om barnet inte kunde göra det som mammorna såg att andras barn kunde. En mamma beskrev det som följande:
[…] när han sitter och mitt barn inte gör det till exempel, då får jag en oro i mig. Att jag tänker såhär, men varför sitter inte mitt barn? Är det något fel på mitt barn?
Vidare utryckte några mammor att de inte jämförde sitt barns utveckling på sociala medier och ett par beskrev att de jämförde sitt barns utveckling mer med barn utanför sociala medier.
Interaktion. I intervjuerna framkom att majoriteten av informanterna upplevde att sociala medier inverkade på hur de interagerade med barnen. Flertalet mammor beskrev att de genom bilder eller att läsa vad andra skrivit i inlägg och grupper började reflektera över sitt förhållningssätt gällande exempelvis uppfostran och hur de skulle kunna hantera olika situationer med sitt barn. Det beskrevs kunna vara både genom att de bläddrade förbi en bild men även då de utifrån intresse aktivt sökte sig till grupper, gällande exempelvis genusmedvetenhet. Det kunde i sin tur leda till att de testade nya sätt där en del såg det som positivt och andra upplevde att de nya sätten egentligen gick emot deras ursprungliga intention.
En informant beskrev att hon påverkades i sitt bemötande och agerande som följande:
[...] i de här grupperna på Facebook så kan jag ju bara jämföra i huvudet, så dem gör på det här sättet när de bemöter sitt barn, och så tänker jag att jag kanske inte skulle gjort så. Och så tänker jag på hur jag skulle ha gjort. Det är väl på det sättet jag jämför då, och på andra sätt med. Exempelvis att jag läser någonting som lät bra, och så gör ju inte jag, det kanske jag skulle testa.
Vidare fann flertalet mammor att de genom andra på sociala medier kunde få tips och inspiration på aktiviteter de kunde göra med sitt barn, vilka kunde leda till roliga stunder tillsammans. En annan positiv konsekvens av de nya aktiviteterna var att de upplevdes främja barnets utveckling, vilket en mamma beskrev stärka hennes självförtroende.
Bristande kontroll
Temat Bristande kontroll berörde mammornas upplevelse och reflektioner kring tiden de spenderade på sociala medier och hur tiden kunde tänkas inverka på dem själva eller föräldraskapet. Genomgående handlade temat om att inte ha kontroll, att försöka skapa kontroll och bestod av tre kategorier: Tid, Ofrivillig påverkan och Mottaglig grupp.
Tid. I intervjuerna uppgav flertalet mammor att de upplevde sig lägga för mycket tid på sociala medier. De hade dock ingen bestämd uppfattning om hur mycket tid som var för mycket, och vid en direkt fråga hade de svårt att uppskatta hur mycket tid de la. Flertalet mammor uttryckte att tiden spenderad på sociala medier ofta upplevdes som bortslösad. En informant uttryckte det enligt följande:
Jag kan känna att när jag sitter i en tråd och har läst hur många inlägg som helst, att jag bara varför läser jag det här, det är helt irrelevant för mig. Och så känns det som att jag har slösat min tid lite.
Ett par mammor uttryckte att de upplevde skuldkänslor relaterat till tiden spenderad på sociala medier. Skuldkänslorna kunde bottna i att hon lade fokus på annat än på barnet. En mamma beskrev upplevda skuldkänslor efter att ha läst om något på sociala medier som hon upplevde att hon borde göra men inte gjorde. Flertalet mammor uttryckte att de kunde ha spenderat tiden på vettigare saker som exempelvis att städa eller att sova.
I intervjuerna beskrevs ett anpassat användande av sociala medier sedan barnet kom. Det upplevdes som viktigt att vara närvarande och att telefonen inte skulle ta uppmärksamhet när barnet sökte mamman. Vidare uttrycktes att de var rädda för att missa något i barnens utveckling eller att det var viktigt att ta vara på tiden när barnen var små. En informant beskrev att hon snabbt fick dåligt samvete när hon satt med sociala medier framför barnet. En annan mamma uttryckte att hon, i framtiden, inte ville ångra att telefonen tog tid från barnet. En mamma beskrev följande:
Ifall man sitter med henne och hon gör någonting, då vill jag ju vara med ifall hon pratar första gången eller vänder sig, rullar första gången. Då vill jag ju vara med på de upplevelserna istället för att kanske sitta med telefonen och klappa henne lite och sitta sådär. Är man med henne försöker man ju att inte ha telefonen.
I intervjuerna framkom en ambivalens då flertalet av mammorna beskrev att de använde sociala medier främst när barnet sov eller då de inte hade barnet med sig, men samtidigt gärna ville ta kort och filma vissa stunder för att skicka till familjemedlemmar. En informant uttryckte att hon instinktivt tog upp telefonen för att kunna dela med sig av roliga ögonblick, men samtidigt kunde känna att, om det blev för mycket, skulle det kunna störa kontakten med barnet. Ett par mammor beskrev att de emellanåt använde sociala medier som avkoppling eller underhållning.
Ofrivillig påverkan. Majoriteten av mammorna uttryckte det som självklart att sociala medier påverkade dem själva och andra, vare sig de ville det eller inte. I intervjuerna hade de flesta mammor vid en direkt fråga dock svårt att uttrycka hur de upplevde att sociala medier påverkade dem. En mamma beskrev att användandet av sociala medier idag är en självklar del av vardagen, att det därmed inte gick att förstå hur det påverkade henne. Vidare trodde hon att det påverkade henne i allt hon gjorde hela tiden. En annan informant beskrev hur användandet av sociala medier mer eller mindre skedde per automatik. Att ta upp telefonen och scrolla på Instagram skedde utan att hon hann reflektera över det. I stort sett alla mammor hade en uppfattning om att sociala medier påverkade dem omedvetet. En mammas reflektioner:
Jag tror att jag kanske påverkas mer än vad jag tänker, och det här idealet att vara en duktig förälder kanske kommer till en mer än hur jag själv upplever att det gör. Tror jag.
Mottaglig grupp. I intervjuerna beskrev flertalet informanter att rollen som nybliven mamma kunde innebära känslor av osäkerhet, en osäkerhet som de beskrev gjorde dem mycket receptiva för kommentarer eller intryck från sociala medier. Flera mammor beskrev sig som extra sensitiva under den allra första tiden i den nya rollen som förälder, att de i hög utsträckning jämförde sina känslor och beteenden med andra mammor på sociala medier. När barnet blivit lite äldre beskrev flera sig ha stärkt självförtroende i föräldrarollen, varav de upplevde sig påverkas av intryck från sociala medier i mindre utsträckning än tidigare. Dessa mammor beskrev dock hur mottagligheten för intryck kunde skifta beroende på vart de befann sig i föräldraskapet.
En mamma beskrev den nyblivna modersrollen som en öm punkt och resonerade kring att flera faktorer bidrar till att mammor är mottagliga, såsom hormoner, osäkerhet i den nya rollen eller bilden av hur en mamma ska vara. Hon menade att mammor var en grupp som kände en press att leva upp till flera ideal samtidigt och därmed var en grupp som drabbades hårt:
[…] mammorna är hårdast drabbade i det här, både hur man ska vara mot sitt barn, vad man ska ha för typ av barn till att man, vad man ska ha för vagn, hur snabbt man ska gå ner mammakilona, vad man ska ha för kläder på sitt barn, vad man väljer återigen, ekologisk plast, o-ekologisk plast, baby-gym, är det bra för barnet?
Flertalet informanter upplevde sig mottagliga för reklam riktad till småbarnsföräldrar på sociala medier. De beskrev det som naturligt att som förstagångsförälder köpa saker andra beskrivit underlättat föräldraskapet eller varit fördelaktigt för barnet. Flera mammor berättade att de mer eller mindre spontant köpte dyra märkesvaror till sina barn via sociala medier för att de läst att de skulle vara det bästa. Många återgav att de jämförde sina barns saker och kläder med sådant andra barn hade. En mamma beskrev att hon kunde känna sig nedslagen och mindre bra om hon upplevt att hon inte köpt de bästa sakerna till sitt barn.
Ett par informanter upplevde att mammor jämfört med pappor hade fler pekpinnar riktade mot sig under den första tiden som förälder. En mamma förväntades ha koll på sådant som rörde barn och föräldraskap från att de blev gravida, en förväntan de inte upplevde fanns på pappan i samma utsträckning. Mammor upplevdes därmed vara en mer mottaglig grupp än pappor.
Diskussion
Föreliggande studie syftade till att öka förståelse för hur förstagångsmammor upplever att sociala medier inverkar på dem själva och sitt föräldraskap. Nio förstagångsmammor intervjuades och analysen av dessa resulterade i fem teman: Berikande gemenskap, Underlättande i vardagen, En bild svår att leva upp till, Med barnet som utgångspunkt och Bristande kontroll.
Sammantaget stärkte resultatet den ambivalens angående sociala mediers inverkan på föräldrar och mammor som återfinns mellan tidigare studier. Tidigare forskning har visat att sociala medier kan ha negativ inverkan genom ökad föräldrastress samt minskat tilltro till den egna förmågan (Bartholomew et al., 2012; Coyne et al., 2017), men kan även bidra med stöd och minskade känslor av ensamhet (Haslam et al., 2017; McDaniel et al., 2012). Genomgående uttryckte mammorna att de upplevde både för- och nackdelar med sitt användande och inom de teman som framkom i resultatet hade mammorna ofta, men inte alltid, samstämmiga upplevelser av samma fenomen, exempelvis upplevt stöd. Historia och miljö spelar in på hur en person reagerar i övergången till föräldraskapet (Körner, 2005) och enligt tidigare forskning bidrar individuella faktorer till hur en person påverkas av sociala medier (Berryman et al., 2017;
Baker & Algorta, 2016), vilket skulle kunna förklara resultatet i föreliggande studie.
Flertalet mammor uttryckte att de i och med sin nya roll som förälder ofta upplevde sig som bundna till hemmet och att sociala medier då kunde hjälpa dem att minska upplevd ensamhet samt att upprätthålla kontakter. Resultatet återfinns även i tidigare forskning (Strange et al., 2018). Vidare framkom att sociala medier kunde inverka på mammornas föräldraskap genom att de upplevde stöd och gemenskap via ömsesidig stöttning och igenkänning med andra som var i en liknande situation. De upplevde sig även få snabba svar och såg information kring exempelvis sjukvårdsfrågor som lättillgängligt. Enligt Barimani et al. (2017) är stöd en underlättande faktor när en person blir förälder. Resultatet i föreliggande studie indikerar således på att stödet även skulle kunna uppnås via sociala medier, vilket styrks av tidigare forskning (Doty & Dworkin, 2014).
I studiens resultat var jämförelse en aspekt som återkom i flertalet teman. Enligt Festingers teori (1954) om social jämförelse utvärderar vi vår förmåga i jämförelsen med andra människor. Likt tidigare forskning visade föreliggande studie att jämförelse på sociala medier förekom och kan ha både positiv och negativ inverkan på självförtroendet (Kendall, 2017). I resultatet framkom att mammorna kunde känna en tillhörighet samt bli lugnade av att läsa eller se att andra upplevde liknande situationer som dem själva. Flertalet beskrev att de kunde uppleva en bekräftelse i föräldraskapet, och om andras agerande tycktes stämma överens med
mammornas eget kunde det stärka självförtroendet. Samtidigt beskrev majoriteten att det på sociala medier fanns en idealbild enligt vilken allt kopplat till barn och hemmet skulle vara perfekt. Idealet beskrevs som komplext, svårt att leva upp till och bilden som förmedlades upplevdes ofta vara onyanserad och förskönad, vilket i flera fall kunde leda till känslor av otillräcklighet eller självtvivel. Självkänslan kan, enligt Morse och Gergen (1970), försämras om en person jämför sig med någon som denne anser ha mer positiva drag än en själv men utan möjlighet att leva upp till bilden, så kallad uppåtriktad jämförelse.
Föreliggande studies resultat antyder att mammorna upplevde ett flertal ideal samtidigt, vilket har stöd i tidigare forskning som beskriver att moderskapet kan ses som komplext (Amaro, Joseph & de los Santos, 2019; McMahon, 1995). En mamma måste inte bara förhålla sig till normer kopplade till att vara en mamma, hon är också en kvinna som bör förhålla sig till den rådande kvinnonormen, vidare kan den rådande kvinnonormen tänkas inverka på moderskapsnormen (Hasan & Yunus, 2019). Den moderna kvinnan förväntas ta mer plats samtidigt som hon ska vidmakthålla traditionellt kvinnliga egenskaper som exempelvis att rå om sitt yttre (Zaslow, 2009 refererad i Panagakis, 2011) och ta hand om familj och hem (Brown
& DeRycke, 2010). Den moderna kvinnan och mamman förväntas således leva upp till flera ideal samtidigt, vilket kan tänkas skapa en känsla av stress, något som flertalet mammor i studien vittnade om. Exempelvis beskrevs en upplevd press att efterlikna den ideala kroppen som ofta förmedlades via influencers eller kändismammor på sociala medier. Det kunde exempelvis handla om att gå ner i vikt efter förlossningen. Resultatet är i linje med tidigare studier som visat att jämförelsen av kroppen på sociala medier kan påverka en persons kroppsbild (Fardouly et al., 2015; Mabe et al., 2014; Perloff, 2014). Flertalet mammor resonerade kring att de jämförde sin kropp trots att de visste att bilden förmedlad på sociala medier inte speglade en fulltalig verklighetsbild. Jämförelsen kunde leda till känslor av otillräcklighet, självtvivel eller irritation, känslor som i tidigare forskning visat sig uppstå vid jämförelse av hälsobeteenden som exempelvis träning på sociala medier (Vaterlaus, Patten, Roche & Young, 2014).
Resultatet i föreliggande studie indikerar att mammor upplevde klimatet på sociala medier som hårt och att det förekom mycket tillrättavisningar och skuldbeläggande mellan mammor. Det framkom att de inte behövde vara direkt involverade utan det räckte med att läsa vad andra skrivit och kommenterat för att känslor av obehag och självtvivel skulle kunna uppstå. Uttrycket mom-shaming nämndes som en vedertagen term som syftade till det hårda klimatet mammor emellan. Flertalet beskrev att de övervägde att sluta använda sociala medier för att undkomma de hårda orden.
Det upplevt hårda klimatet och mom-shaming kan tänkas vara kopplat till moderskapsideologier (eng. mothering ideolegies) som är vanliga på sociala medier (Abetz &
Moore, 2018; Amaro et al., 2019). Intensive mothering är en ideologi som har vissa kopplingar till mammorna i föreliggande studies beskrivningar av klimatet på sociala medier. Enligt Intensive mothering ska en mamma finna sin identitet genom sitt barn, vända sig till experter för råd, tävla med och eventuellt övervinna andra mammor. Enligt ideologin bör en mamma lägga alla sina fysiska, finansiella och emotionella resurser på sitt barns välmående (Abetz &
Moore, 2018; Amaro et al., 2019; Garvin, 1997). Flertalet mammor i föreliggande studie beskrev en upplevelse av otillräcklighet eller stress om de inte levde upp till bilden av den perfekta mamman som förmedlades på sociala medier. En del undvek även att själv skriva inlägg med rädsla för hårda eller dömande kommentarer. Enligt Amaro et al. (2019) kan en bidragande faktor till att nyblivna mammor drabbas hårt av kommunikationsklimatet på sociala medier vara att de är mitt uppe i en identitetsförändring och ett sökande efter tillhörighet. Att kommunicera med andra mammor på sociala medier menar Amaro et al. (2019) är viktigt för att känna tillhörighet i gruppen. Att flertalet mammor i föreliggande studie undvek att kommunicera med andra mammor på sociala medier skulle kunna bidra till en känsla av att inte tillhöra gruppen. Ett hårt klimat mammor emellan likt det mammorna i föreliggande studie vittnar om kan således tänkas inverka på förstagångsmammans identitetsutveckling och känsla av tillhörighet.
Studien visade att mammorna inte bara jämförde sig själva med andra på sociala medier, de jämförde även sina barn. Människor har en större benägenhet att jämföra sig under perioder av stora förändringar, vilket mammablivandet är (Gibbons & Buunk, 1999; Salmela-Aro, 2012). Tidigare forskning har visat att majoriteten av föräldrar jämför sitt barns utveckling med andras (Glascoe & MacLean, 1990) och enligt föreliggande studie skulle sociala medier kunna vara en plattform för det. Jämförelsen beskrevs av mammorna kunna skapa en oro eller stress om barnet inte upplevdes utvecklas i linje med jämnåriga. Oron kunde dock stillas om andra barn uppvisade liknande beteenden som sitt eget barn. Jämförelsen kunde även föranledas av nyfikenhet samt motivera till att introducera nya lekar som kunde gynna barnets utveckling.
Mammorna i studien upplevde att sociala medier hade inverkan på dem själva och deras föräldraskap. Flertalet gav dock uttryck för en bristande kontroll över sitt användande samt en bristande medvetenhet kring hur de påverkades. Resultatet överensstämmer med tidigare forskning som visat på oförenliga resultat gällande hur individen påverkas av sociala medier (Kendall, 2017; Pantic, 2014; Turkle, 2011). I intervjuerna hade majoriteten mammor vid en direkt fråga svårt att uttrycka hur de upplevde att sociala medier inverkade på dem, samtidigt
