ARBETSRAPPORTER
Kulturgeografiska institutionen
Nr. 644
___________________________________________________________________________
”Messlingen – periferins periferi”
En studie av
turismutvecklingens misslyckande och möjligheter i
västra Härjedalen
Sara Wikström
____________________________________________________________________ Uppsala, augusti 2007
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING 3
1.1 Syfte och frågeställning 4
1.2 Metod och Material 4
1.3 Definitioner 5
1.4 Disposition 6
2. UTVECKLINGSTEORIER OCH SVENSK REGIONALPOLITIK 6 2.1 Gunnar Myrdals teori om cirkulära och kumulativa
utvecklingsprocesser 6
2.2 Entreprenörskap och tillväxtpoler 7 2.3 Teorier om orters och ortsystems utveckling 9 2.4 Sverige och den regionala utvecklingsdebatten 10
2.5 Governance 12
3. HÄRJEDALEN 13
3.1 Turismen i Härjedalen 13
3.2 Utvecklingsarbetet i Härjedalen 15
3.3 Samverkansprojekt inom kommunen 16
3.4 Funäsdalen 18
4. MESSLINGEN 20
4.1 Turismen i Messlingen 20
4.2 Bostadsrättsföreningen Baggårdens verksamhet, intervju 22
4.3 Utvecklingsarbetet i Messlingen 23
4.4 Byarådets verksamhet 26
5. SAMMANFATTANDE DISKUSSION OCH ANALYS 27
1. INLEDNING
Att stå i sluttningen och titta ner över Messlingssjön, en vacker sommardag, är en fröjd för ögat. Vattnet är skimrande blått och fjället i bakgrunden sträcker sig mot himlen. Gräset är långt och grönt och tillsammans med Midsommarblomstren vajar det lätt i vinden. Messlingen är en liten glesbygd utanför Funäsdalen i Härjedalen. Trots att samhället är litet finns där mycket resurser som skulle kunna skapa god tillväxt. Framförallt finns resurser för turistnäringen som är den största näringsgrenen i Härjedalen.1 Ändå så står samhället och stampar på samma ställe. Skidliften och
värdshuset stängs ner från säsong till säsong och har nu sedan ett antal år varit stängda på obestämd tid. Messlingen tillhör Funäsdalsregionen som också innefattar bland annat Bruksvallarna och Ramundberget. Denna region har i stort haft en positiv utveckling och flera satsningar inom turistnäringen har gjorts och lyckats. Men Messlingen som i mina ögon har så mycket potential har stagnerat och i mångas ögon till och med upplevt en tillbakagång. Varför? Hur påverkar olika områden varandra, och kan de dra nytta av varandra eller skapas expansion i ett område alltid på bekostnad av ett annat områdes tillväxt?
År 2001 beslutade Riksdagen om en ny regional utvecklingspolitik som grundas på de regionala utvecklingsavtalen. Dessa avtal syftar till att åstadkomma en utveckling av olika regioner som ska skapa tillväxt i hela landet. Utvecklingen ska skapas genom sektorssamordning av resurser och breda partnerskap mellan privata och offentliga aktörer. Den nya satsningen har dock inte varit så framgångsrik som man hoppats. Målkonflikter angående ökad tillväxt och regional utjämning har identifierats. Det har även varit otydligt vem som innehaft det operationella ansvaret.2
Den svenska politiken bygger på en blandning av centralstyrd sektorspolitik och territoriell delegering. Detta innebär att de olika aktörernas roller överlappar varandra och skapar oklara ansvarsförhållanden. 2005 fanns ännu inget fungerande ansvarssystem för de enskilda regionernas utveckling. Men det problem som kanske har varit det största är att den regionala utvecklingspolitiken inte haft en klar problemformulering.3 Detta skapar följaktligen komplikationer som försvårar
planeringen i det avseende att det blir svårt att tillämpa rätt strategier och åtgärder om man saknar uppfattning om vad som är själva problemet. Kan detta påverka regioners olika utvecklingsresultat? Regioners olika utveckling är ett komplext problem och med denna uppsats vill jag reda ut och identifiera orsaker till den ojämna utvecklingen i Funäsdalsområdet.
1 Härjedalens Kommun, 2004, Översiktsplanen s. 24
2 Lindström, Bjarne, ”Regionalpolitiken som tillväxtpolitik – Retorik och substans i den regionala utvecklingspolitiken”, A2005:011, 2005, ITPS, s. 3-8
1.1 Syfte och frågeställningar
Uppsatsens problemformulering innefattar två aspekter. Den första aspekten är det faktum att olika regioner utvecklas ojämnt. Den andra aspekten är den nya regionala utvecklingspolitikens misslyckande att samordna resurser och utförande för ökad tillväxt i alla regioner. Jag ämnar i denna uppsats beröra dessa områden samtidigt som jag avser belysa och dra paralleller till traditionell utvecklingsteori. Utöver detta är det huvudsakliga syftet med uppsatsen att reda ut och identifiera orsaker till den ojämna utvecklingen i Funäsdalsområdet. Mina grundläggande frågeställningar är; ”Vilka
orsaker finns till den ojämna utvecklingen i Funäsdalsområdet”? ”Kan dessa eventuella orsaker förklara varför Messlingens utveckling släpar efter?” Och vidare, ”Vilka möjligheter har Messlingen att utvecklas”?
För att belysa dessa frågeställningar har jag försökt ta reda på hur kommunala satsningar och prioriteringar sett ut. Vidare kommer jag att reda ut hur nätverken för utvecklingsprojekten sett ut genom att bland annat ta reda på om det funnits eller finns sektorsbaserade partnerskap och hur dessa organiserats.
1.2 Metod och material
Flera olika utvecklingsteorier ligger till grund för denna undersökning. Jag har valt att använda mig av flera perspektiv för att inte bli beroende av en enda teori. Jag är av den åsikt att endast en teoretisk grund formar resultatet i en specifik riktning. Det är för att motverka detta som jag väljer att använda mig av flera olika teorier. Utvecklingsprocesser är komplexa och jag är av den uppfattningen att det finns fler än en anledning till trög utveckling. Jag diskuterar entreprenörskap och företagsagglomeration av olika slag samtidigt som jag klarlägger Gunnar Myrdals teori om cirkulära och kumulativa utvecklingsprocesser. Slutligen nämner jag kortfattat två torier som syftar till att ge förståelse för varför hotell och stugbyar beslutar sig för att lokalisera sin verksamhet till en viss plats. För att bredda underlaget och för att kunna diskutera den förda politikens resultat har jag även diskuterat begreppet governance och hur partnerskap bör organiseras för att bli framgångsrika. Min tanke var att detta breda underlag skulle gynna min analys. Så här i efterhand kan jag fastställa att det definitivt har gjort det och jag anser att detta val har differentierat analysen på ett tillfredställande vis. Bristen med att använda ett så brett underlag kan dock anses vara att vissa av resonemangen kommer i skymundan. Jag tänker framförallt på governancebegreppet4. Områdets samarbetsstruktur som i princip varit likvärdig med governancestyrningen har gjort att resonemanget känts något överflödigt. Jag anser dock att det varit relevant då det gett mig kunskap om hur
ett partnerskapsprojekt kan organiseras. För att själv skapa mig en uppfattning om och ge läsaren förståelse för hur den regionalpolitiska debatten sett ut har jag belyst resonemang och strategier som kan anses vara aktuella för tillfället.
Till största del har jag använt mig av andrahandskällor då jag samlat material till den teoretiska grunden. För att få större förståelse för de kommunala intentionerna har jag även utfört intervjuer med kommunala tjänstemän. Jag ansåg även att det skulle krävas att jag utförde intervjuer med ansvariga personer i eventuella nätverk och partnerskap. Dessa har dock alltid varit knutna till kommunen. Intervjuerna har förts på telefon och samtalen har varat i tjugo till fyrtio minuter. Intervjuerna har haft karaktären av ett vanligt samtal där jag och respondenten diskuterat kring de frågor jag ställt. Frågorna har i alla intervjuer gällt bland annat utveckling, prioriteringar, framtidsförhoppningar och befintliga samverkansprojekt. Sedan har jag inriktat dem med hänsyn till vilken intressent jag talat med. Jag har ett antal gånger försökt att komma i kontakt med ägaren till företaget Baggården AB men utan att lyckas. Några av de frågor jag hade tänkt ställa denne fick jag svar på genom en telefonist på företaget Amfafinans där vederbörande arbetar.
För att ge en tydlig bild av utvecklingssituationen i området har jag försökt att använt mig av statistik över utvecklingen i området. Om statistik underlaget känns något krasst är det på grund av att det varit svårt att hitta specifik statistik över de områden jag velat studera. Jag har använt mig av den statistik jag hittat i kommunens rapporter och på dess hemsida. Den statistik jag framställer över Messlingen har jag bland annat fått från den bok som Messlingens Kyrkliga Arbetsgrupp färdigställde 1998, ”Messlingen – byn vid vägens ände”, men även från Baggårdens bostadsrättsförening och Kommunens områdesplan över Messlingen. Landskapsbeskrivningarna är delvis hämtade ur mitt eget minne men också från områdenas respektive hemsidor.
I analysen sammanförs teorier, strategier, områdesbeskrivningar och intervjuer för att tillsammans bidra till förståelsen om varför Messlingens turismutveckling inte är den bästa.
1.3 Definitioner
Turism: Aktiviteter som företas av en person som reser från ordinarie bostadsort för
övernattning eller dagsbesök. Avsikten kan vara såväl arbete som fritid. Personen ska dock inte vara tvungen att resa till platsen utan resan ska vara självvald. Turismen delas in i tre olika kategorier: Inhemsk, inresande och utresande. 5
5
1.4 Disposition
Uppsatsen börjar med ett inledande kapitel som syftar till att ge läsaren förståelse för vad som kan förväntas utav uppsatsen och vad dess undersökning kommer att gå ut på. Därefter följer kapitel två som framställer den teoretiska bakgrunden som innefattar teori, politiska strategier och den regionala utvecklingspolitiska debatten. Kapitel tre är en områdesbeskrivning av Härjedalen och Funäsdalen. Kapitlet syftar till att belysa områdets turismutveckling. Messlingen framställs enskilt i kapitel fyra som också syftar till att belysa turismutvecklingen. Avslutningsvis analyseras resultatet i kapitel fem.
2. UTVECKLINGSTEORIER OCH SVENSK
REGIONAL-POLITIK
2.1 Gunnar Myrdals teori om cirkulära och kumulativa
utvecklings-processer
Olika krafter i samhället tenderar att agera och reagera i förhållande till varandra. Ofta så är en negativ faktor både en effekt av och en orsak till andra faktorer som påverkar samhället negativt. I ett brett perspektiv så förblir många fattiga länder och regioner på detta sätt fattiga.
En av Sveriges internationellt mest kända och inflytelserika samhällsvetare, Gunnar Myrdal, har utvecklat vad han kallar principen om cirkulära och kumulativa utvecklingsprocesser. 6 Olika faktorer samverkar med varandra och en kumulativ process startar, då förändring i en faktor skapar en reaktion hos en annan faktor. Vidare så förstärker reaktionen den ursprungliga förändringen och vise versa. I ett utvecklingsperspektiv innebär detta att om förändringen i den första faktorn resulterar i en expansion av en region kommer detta leda till att ju mer utvecklad den första regionen blir desto mindre utvecklad blir en annan region. För att kunna tämja denna process måste man ha förståelse för hur olika faktorer, både ekonomiska och icke-ekonomiska, samverkar och påverkar varandra. Förutom de primära förändringarna så finns även kringliggande faktorer som förstärker processen. Ett scenario kan vara att; en arbetsplats som svarar för en stor del av arbetstillfällena i en region läggs ner. Detta kommer att påverka andra sociala och ekonomiska förhållanden. Arbetslösheten kommer att öka, efterfrågan kommer att minska, vilket ökar arbetslösheten ytterligare. På grund av detta minskar skatteinkomsterna vilket tvingar staten att höja skatterna. Området blir oattraktivt och människor flyttar därifrån till, exempelvis, den närliggande mer blomstrande regionen. Befolkningsstrukturen förändras och
6 Nedanstående avsnitt bygger på Myrdal, Gunnar, ”Economic theoriy and underdeveloped regions”
serviceutbudet som säkerligen minskat får högre efterfrågan. Om marknadskrafterna skulle få spela fritt i denna situation så skulle processen fortsätta nedåt, i verkligheten regleras dock detta ofta genom staten. Här bör dock inte glömmas att den kumulativa processen också kan vara positiv. Minskad arbetslöshet ger ökad efterfrågan och ökade inkomster, vilket i sin tur ger ökade investeringar och ökat sparande. När processen är negativ kallar Myrdal effekterna på till exempel de omgivande regionerna för ”tillbakagångseffekter” och när processen är positiv kallar han dem för ”spridningseffekter”.
En naturlig effekt som är relaterad till spridningseffekterna är att hela regionen kring ett expansionscentrum påverkas positivt och resultatet blir i längden positiv utveckling. Om hela regionen klarar av att hantera och överkomma tillbakagångseffekterna kan den dra nytta av den nya expansion och skapa sig en egen självförsörjande ekonomisk tillväxt. Enligt Myrdal själv är detta resonemang det undantag som bekräftar regeln. Spridningseffekterna tenderar att på denna nivå föra förändringen hos den andra faktorn (som är skapad av den förstas förändring) i samma riktning som förändringen i den första faktorn. Detta innebär att om den första faktorns förändring är positiv blir även den andra faktorns förändring positiv och inte negativ.
Det pågår alltid utveckling i alla regioner men utvecklingen sker i olika takt. Utvecklingsförhållandet mellan olika regioner beror på i vilken takt de utvecklas och det är i förhållande till varandra som de framstår som mycket eller lågt utvecklade. I de regioner där utvecklingen släpat efter har det antingen skapats en balans mellan spridnings- och tillbakagångseffekterna (stagnation) eller så har tillbakagångs-effekterna tagit över och regionen upplever då regression. Utifrån tidigare studier kan tre generella trender urskiljas. Den första är att skillnaden i inkomst mellan olika regioner är större i fattiga länder än i rika länder. Den andra trenden är att skillnaderna mellan regioner har minskat i rika länder men ökat i fattiga länder och den tredje är att ju högre ekonomisk utveckling ett land uppnått desto mer gynnsamma blir spridningseffekterna. Den internationella inriktningen av denna teori är tydlig men perspektivet angående regioners förhållande till varandra och principen om den kumulativa processen gör den ändå relevant vid studier också av regioners utveckling.
2.2 Entreprenörskap och tillväxtpoler
Ett annat sätt att mäta regioners utveckling på kan vara att fokusera på företagsverksamhetens koncentration till området och huruvida regionen erbjuder förutsättningar för företag i en bransch att etablera sig och överleva. Detta kapitel tar upp resonemang som kretsar kring just detta.
skilde sig från den klassiske kapitalisten.7 Entreprenören tycks sträva efter att bryta de
vardagliga mönstren i det ekonomiska kretsloppet för att skapa något nytt och innovativt. För entreprenören är det nyskapandet och inte vinstmotivet som är motivationsfaktorn. Schumpeter anser dock att både innovativt tänkande och vinstambitioner är viktiga delar för framgång, rutiner bör finnas för annars kan det vara svårt att hitta och förändra det moment som skapar ineffektivitet. Han hävdade att företagskoncentration och innovationsskapande bidrar positivt till utveckling plus att detta även tenderar att bryta kapitalistiska traditioner.
Det finns många alternativ på utstickare av Schumpeters teori. En riktning är nyschumpeterianismen som även grundar sig i Kondriatievs långa vågor.8 Detta
perspektiv menar att utveckling kommer med nya teknoekonomiska paradigm som utlöses av innovationer som radikalt ändrar existerande kunskap inom vissa teknologiområden. För att bekräfta sin teori tenderar grundarna av fasteorier av detta slag att endast belysa dem med exempel på fall som bekräftar teorin. Det kan anses att teorins trovärdighet försvagas när det inte finns något undantag som bekräftar regeln. En annan kritik kan även vara att den överbetonar en faktor, dynamiken grundas inte alltid endast i den teknologiska utvecklingen, oftast så är det flera faktorer som bidrar till dynamiken.
Perroux är en annan av Schumpeters efterföljare, han talar om tillväxtpoler med ledande nyckelindustrier som har en viktig del i den nationella ekonomin som helhet.9 Som ett resultat av positiv utveckling sker samlokalisering av företagsamhet. Företag och industrier anhopas inom ett geografiskt avgränsat område. En viktig del i planeringen för regionalutveckling blir därmed att skapa goda förutsättningar för dessa typer av tillväxtcentrum. I praktiken är det dock svårt att efterskapa gynnsamma agglomerationer genom planering då alla inte har gått igenom en längre historisk positiv regional process. Dessa processer tar lång tid och ett alternativ för planläggarna kan vara att satsa på Forskning och Utveckling och nationella innovationssystem och försöka sammanföra dessa. Här får dock inte den lokala förankringen glömmas bort utan man bör ta hänsyn till att lokal förankring och engagemang är en viktig grund för utveckling av kunskap och erfarenhet. Denna tanke grundar sig starkt på Schumpeters entreprenörsbegrepp. Entreprenörskapet är en alternativ utvecklingsmodell för regioner som stagnerat men för att främja näringsförnyelsen krävs grundläggande utveckling inom kunskap och teknologi. Det är arbetskraften och dess egenutveckling som är viktigast i denna process, men den befintliga infrastrukturen har också betydelse. Michael Porters klusterteori är en klar utlöpare av Schumpeters förståelse.10. Klusteransatsen presenterades, 1990, av
Michael Porter i boken ”The Competitive Advantage of Nations”, och beskriver hur olika ekonomiska aktiviteter är relaterade till varandra och förklarar näringslivets
7 Hansen, Jens, C, Selstad, Tor, ”Regional omstillning – strukturbestemt eller styrbar?”1999, PDC
Tangen, s. 48
8 Hansen, Jens, C, Selstad, Tor, a.a. s. 50 9 ibid. s. 49
utveckling och dynamik.11 Kluster är regionalt organiserade industriella system. Ett
kluster är en geografiskt avgränsad agglomeration av företag, verksamheter och relaterade näringar som verkar inom samma bransch eller sektor. Genom både samarbete och konkurrens dessa emellan skapas ett innovativt klimat som genererar nationell och internationell konkurrenskraft.12
2.3 Teorier om orters och ortsystems utveckling
Det finns dock fler anledningar till varför företag lokaliserar sig till en viss plats, företagsagglomeration kan vara en av dem. Jag anser dock att det vid studie av en bransch som turismen krävs ett vidare resonemang kring dess lokalisering då till exempel geografiska förutsättningar spelar en viktig roll. Nedan framställs två traditionella teorier om orter och ortsystems utveckling, i detta arbete är det dock dessas kommersiella inriktning som är av betydelse.
Walter Christaller utformade år 1933 den så kallade centralortsteorin som ursprungligen är en teori för tätorters lokalisering och centrala funktioner i system av orter. Teorin har också i planering ofta använts för att lokalisera handel och service. Centralortsteorin bestämmer den rumsliga fördelningen av konsumtion av olika s.k. centrala varor och funktioner. Med detta menas varor och tjänster som kunden är tvungen att ta sig till för att inhandla eller utnyttja. Ekonomisk räckvidd är det centrala begreppet i teorin och det fokuserar först och främst på kundernas konsumtion av varor och funktioner och inte på produktionen av dem. Olika varor och funktioner har olika räckvidd och Christaller skiljer på två olika typer av räckvidder; yttre och inre ekonomisk räckvidd. Den yttre ekonomiska räckvidden är den längsta sträcka som kunden är villig att ta sig för att skaffa en vara eller funktion. Med den inre räckvidden eller tröskelvärdet menas gränsen för det område där befolkningsunderlaget är tillräckligt stort för att det ska bli lönsamt att bjuda ut en central vara eller funktion. Det är den inre och yttre räckvidden som bestämmer hur stor marknad en viss vara kräver. Sällanköpsvaror har en stor yttre och inre räckvidd och dagligvaror har en liten räckvidd. Verksamheter som bjuder ut sällanköpsvaror kommer därför att lokalisera sig på orter med ett stort kundunderlag vilket vanligtvis är orter med stor befolkning och dit fler har möjlighet att resa. Dagligvaror bjuds ut på både stora och små orter.13
Georg Heinrich von Thünen skrev år 1826 ”Den isolerade staten” där han kartlade jordbrukets markanvändning runt städerna. Fokus ligger på att härleda olika verksamheters vilja att betala för centrala och perifera lägen. Man tar också hänsyn till hur koncentrerad marknaden är och hur stor betalningsförmåga per ytenhet olika verksamheter har. Detta ger att verksamheter som har hög betalningsförmåga och är
11 Hallencreutz, D, Lundequist, P, Malmberg, A, “Populärmusik från Svedala”, 2004, SNS Förlag, s.
18
12 Hallencreutz, D, Lundequist, P, Malmberg, A, a.a. s.18
13 Malmberg, Bo, Korpi ”Befolkning och välfärd” Underlagsrapporter till Regionalpolitiska
beroende av närhet till marknaden lokaliserar sig nära den centrala orten. Verksamheter som har lägre betalningsförmåga och är mindre avståndskänsliga finner vi i periferin. Dessa har lägre betalningsvilja för centrala lägen än de verksamheter som har hög betalningsförmåga. Modellen förutsätter att marknaden är koncentrerad till en plats. 14
2.4 Sverige och den regionala utvecklingsdebatten
Debatten kring regionalutveckling och dess inverkan på den nationellt hållbara utvecklingen har blivit allt hetare. I de nordiska länderna har aktiviteter för att försöka skapa hållbar utveckling på regional nivå haft störst fokus på miljöfrågor. Det är först på senare år som regionala aktörer satsar allt mer på andra dimensioner av utveckling. Trots att miljöaspektens betydelse finns kvar så krävs att fokus riktas mer mot de sociala och ekonomiska dimensionerna då man kunnat se att för stor vikt på miljöfrågor och regleringar hindrat utveckling på ett bredare plan. Den regionala utvecklingspolitikens första strävan är numer att få utvecklingens olika dimensioner att interagera för ett positivt resultat på alla plan.15
Jon P. Knudsen, redaktör för tidsskriften Nordregio, menar att den regionala ansatsen inte alltid är så integrerande som den vill framstå. I Sverige till exempel har regeringen valt att flytta ansvaret för den rurala utvecklingen från Näringsdepartementet till Jordbruksdepartementet. Detta innebär att den regionala politiken delas in i två nya politikområden: regional utvecklingspolitik och rural politik. Detta innebär i praktiken att vissa av Sveriges regioner inte får lika stor uppmärksamhet då den regionala utvecklingspolitiken till största del bara avser de betydande FA-regionerna (de funktionella arbetsmarknadsregionerna). Dessa regioner avgränsas genom kommuner som interagerar med varandra via betydande pendlingsmönster och överlappande lokala arbetsmarknader. De kommuner som ses som varken oberoende eller självförsörjande räknas in i den kommun till vilken de största pendlingsströmmarna riktas. Kortfattat är det på detta vis som FA-regionerna är uppdelade.16 Knudsen vill påstå att en debatt angående denna strategi växer fram
och har skapat en misstänksamhet vad gäller den svenska regeringens intentioner. Vassa tungor menar att regeringen vill avgränsa utvecklingen till de områden som redan visat potential och därmed låta resterande regioner enbart utvecklas på ett ruralt plan.17
Svensk regionalpolitik ämnar skapa väl fungerande och varaktiga ekonomiska, sociala och ekologiskt hållbara regionala arbetsmarknader. Mätinstrumentet för dess effektivitet är ekonomisk tillväxt. Men vad har den regionala politiken för ansvar vad gäller regioner vars ekonomiska tillväxt är låg och där befolkningsstrukturen blir allt
14 Haggett, Peter ”Geography – A Global Synthesis” Prentice Hall 2001 15 Knudsen, Jon, P, Journal of Nordregio No. 2 June. Volume 3 – 2003 s. 3
mer ålderstung? Att planera för socialt tillfredsställande hållbarhet i samhällen där effektiva lokala arbetsmarknader aldrig kommer att utvecklas är ett problem för det svenska styret. Är detta ens möjligt i en regressiv ekonomi, frågar sig Erik Westholm, forskare på Svenska Institutet för Framtidsstudier.18 Han menar att den nya
regionalpolitiken tar ett steg bort från den gamla omfördelningspolitiken mot en politik allt mer inriktad på att enbart stärka landets konkurrenskraft på den internationella marknaden. Detta bidrar till att fokus flyttas från jämlikhet mellan regioner. Istället skapas förväntan eller krav på landets regioner att bidra till hela den nationella tillväxten. Westholm hävdar att detta medverkar till att politiken delas upp i en inriktning för tillväxtpolitik och en för välfärdspolitik, i och med att detta underförstått innebär att regeringen förväntar sig att social hållbarhet är ett givet resultat av ekonomisk tillväxt. I klarspråk betyder detta att den sociala hållbarheten i praktiken blir en irrelevant dimension för tillväxten. Detta späs på av att regeringen öppet klargjort att goda levnadsförhållanden och tillgång till offentligt serviceutbud är till för att stödja den ekonomiska tillväxten. En utbildad, frisk och nöjd befolkning gynnar de lokala arbetsmarknaderna och därmed också den ekonomiska tillväxten. Med detta perspektiv försvagas relevansen av tillväxt på alla plan och både de sociala och ekologiska faktorerna blir då medel för att nå ekonomisk tillväxt istället för att själva utvecklas.19
Westholm menar att flera studier visar på ett ökande socialt glapp mellan Sveriges periferi och utvecklingscentra, både på nationell och på regional nivå. Alla regioner är inte segrare och många regioner upplever förändrad befolkningsstruktur och befolkningsminskning. Vissa forskare förutspår att vissa rurala regioner kommer att tappa upp till 40 procent av sin befolkning och vissa regioner kommer inte ens att ha resurser för att klara sina egna servicebehov. Westholm hävdar att det kommer bli svårt att uppnå social hållbarhet om regeringen fortsättningsvis kommer att anlägga ett perspektiv som liknar det ovan beskrivna, speciellt om den sociala hållbarheten enbart definieras som ett resultat av ekonomisk tillväxt. För att komma till rätta med detta problem förespråkar Westholm att social tillväxt måste hanteras som en egen faktor med egna mätindikatorer. På detta vis kan de kausala sambanden mellan ekonomisk och social tillväxt identifieras och tas till vara. Tidigare har till exempel dålig hälsa bara indikerat sämre ekonomisk tillväxt. Westholms förslag kan ge regeringen en uppfattning om hur befolkningen faktiskt mår och hur det svenska sociala tillståndet ser ut och förändras, oberoende av den ekonomiska tillväxten.20
18 Westholm, Erik, Journal of Nordregio No. 2 June. Volume 3 – 2003 s. 17 19 Westholm, Erik, a.a. s.18
2.5 Governance
Governance definieras som det handlingsförlopp eller det styrningssystem där gränser mellan offentlig och privat sektor suddas ut. 21 Vidare innebär governance en relation mellan det politisk-administrativa systemet och olika icke-statliga organisationer. Politiken planeras och genomförs därmed i samverkan med aktörer utanför det offentliga systemet. Betydelsen av governance i planering och utvecklingsarbete har ökat i takt med att samhällets komplexitet och regionala differentiering har ökat. Marknadsbaserade lösningar är inte längre det enda sättet att uppnå en större effektivitet i genomförandet av politiska program. Fördelningen av resurser genom partnerskapsliknande arbetsformer har kommit att bli mer och mer effektiva. Governance innebär huvudsakligen att representanter från de privata och ideella sektorerna deltar i och tilldelas ansvar för planering och genomförande av politiska program i samverkan med offentlig sektor. Dessa grupperingar eller så kallade partnerskap tilldelas beslutsrätt över offentliga resurser. Formen av politiskt arbete har även territoriella utgångspunkter och konsekvenser, både som en rumslig anpassning av den förda politiken och som en fråga om en aktiv rumslig omkonstruktion av den svenska politisktadministrativa strukturen. Slutligen förväntas de nya verksamhetsformerna ge resultat som andra former av politisk organisation inte skulle kunna leverera på ett lika effektivt sätt.
Ett problem som dock uppstår vid denna organisationsform är att när representanterna inte är demokratiskt folkvalda uppstår en smärre legitimitetskris. Det finns dock sätt att mäta det demokratiska inslaget i projekt. Mätinstrumenten kan bestå av medborgerligt inflytande över problemdefiniering och dagordning, insyn och upplyst förståelse i och med fri åsiktsbildning, demokratisk representativitet och slutligen möjlighet till utkrävande av politiskt ansvar. Fördelningen mellan de olika aktörerna kan dock variera mellan projekt. Lars Larsson som skrivit en avhandling rörande utvecklingsprojektet LEADER i Sverige menar att när det gäller inflytande och beslutsfattande har det fungerat bra men att de drivande krafterna har varierat. Dalarna har till exempel haft den största företagsrepresentationen medan fem andra leaderområden haft majoritet av kommunala representanter. I enlighet med vår svenska tradition av öppenhet i det politiska systemet anser Larsson att insynen i laggruppernas arbete varit god men att få har utnyttjat denna förmån. Val av juridisk person för laggruppen medför ett regelverk för kontroll som vidare kan användas för ansvarsutkrävande men även att laggrupperna innefattade flera förtroendefulla relationer till ett antal aktörer i det omgivande samhället medför legitimitet.
21 Nedanstående avsnitt bygger på Larsson, Lars, ”När EU kom till byn – LEADER II – ett sätt att styra landsbygdensutveckling”, Geografiska Regionstudier, 0431- 2023 ; 50, Uppsala Universitet:
3. HÄRJEDALEN
Landskapet Härjedalen ligger i södra Norrland. Härjedalens kommun omfattar i stort hela landskapet som till ytan är 11 405 km². Detta gör kommunen till en av Sveriges ytmässigt största. Invånarantalet ligger på drygt 11 000 personer vilket innebär att varje individ har tillgång till cirka 1 km²/person. Rationaliseringen inom jordbruket, som var mycket omfattande mellan 1950 och 1970, medförde att kommunen drabbades hårt av utflyttning. Senare insatta regionalpolitiska åtgärder och turismexpansion har gjort att kommunen sett en del inflyttning i slutet på 1970-talet och början på 1980-talet. Den nuvarande trenden är dock att utflyttningen börjat öka igen. Utflyttning och minskande folkmängd är ett typiskt glesbygdsproblem och ett problem som kommunen prioriterar som ett av sina allvarligaste.22
3.1 Turismen i Härjedalen
Turismen kom igång redan 1880 och har sedan successivt ökat genom åren och har nu en avgörande betydelse för de flesta som bor i Härjedalen. Funäsdalen, Vemdalen och Lofsdalen är de tre ledande turistområdena. I de västra delarna av kommunen, och i Lofsdalen och Vemdalen, är turismen som störst men i stort sett i hela kommunen bedrivs någon form av småskalig turism. Turismen gynnas av att landskapet har klimat- och naturresurser som skapar goda förutsättningar för både vinter- och sommarturism.23
Kommunen jobbar med ett projekt som går under namnet Projekt Marknadsplan
Härliga Härjedalen. Trettiofem lokala resmål samarbetar inom projektet för att
gemensamt skapa en marknadsföringsprofil som ska vara konkurrenskraftig både nationellt och internationellt.24
Från år 1999 till 2002 var Härliga Härjedalen ett EU-projekt och det finansierades då genom EU-medel. Kommunen har fortsatt med projektet då resultatet varit väldigt framgångsrik. Projektledare är nu Malin Nyqvist på kommunens turismutvecklingskontor. Hon förklarar att projektet är ett treparts samarbete mellan kommunen, dess turismföretag och ideella föreningar. Kommunen har det operationella ansvaret och står för koordinatorsrollen, projektledning och ekonomin. Nu träffas kommunen och dess sju turistbyråer fyra gånger per år för att diskutera hur kommunen ska utvecklas och vad som ska framhävas. I år har kommunen avsatt cirka 270 000 kronor för projektet, dessa ska till största del användas till att finansiera en Internetutbildning. Utbildningen ska utveckla kommunens förmåga att marknadsföra sig på nätet.25
Det övergripande målet med projektet är att åstadkomma förutsättningar för utveckling av fler upplevelseprodukter och aktiviteter som i sin tur ska generera fler
22 Härjedalens Kommun, 2004, Översiktsplanen s. 13 23 Härjedalens Kommun, 2004 s. 15
24 Härjedalens Kommun, 2004 s. 18
framgångsrika samverkansprojekt. Denna strävan går hand i hand med kommunens turismstrategi som antogs år 2002. Strategin innebär att företag, kommuner och bygder tillsammans ska arbeta för att utveckla Härjedalen och lyfta fram den mångfald som finns i landskapet. För detta krävs ett väl utvecklat samarbete aktörerna emellan och en gemensam vision som grundas i gemensamma mål. Styrningen för kommunens vision återfinns i kommunens översiktsplan och belyser viljan att forma Härjedalen till en attraktiv och konkurrenskraftig region på marknaden.26
Turismnäringen ger sysselsättning över hela kommunen då den genererar förutsättningar och resurser för att samhället i övrigt ska fungera. Kommunen anser att turismen i dagsläget är absolut nödvändig för kommunens fortlevnad. Man anser också att turismnäringen är den näring som kan generera tillväxt bäst och är därmed den näring som ges första prioritet. Turismen uppvisar en tillväxt på tio procent per år och i nuläget finns inga tecken på avmattning. Den svarar idag för sexton procent av den totala sysselsättningen i kommunen vilket kan jämföras med fyra och en halv procent för riket respektive sju och en halv procent för länet. Vinterturismen svarar för sjuttiosju procent av den totala turismen.27 I samhällena kring fjällkedjan är
turismen den främsta sysselsättningen medan delar av övriga kommunen, som dock påverkas av turismen, till största del livnär sig på skogs- och jordbruk. Kommunen har fyra samebyar, där rennäringen är den främsta sysselsättningen. Den ständiga turismexpansionen innebär inte den enda förändringen inom kommunen. I den östra delen av kommunen försvagas arbetsmarknaden, överskottet på lägenheter blir allt större och serviceutbudet försämras. Den kommunala servicen är dock relativt väl utbyggd på grund av turismens förtjänster. I turistområdena är den offentliga verksamheten anpassad för ett mycket större befolkningsantal än den permanent boende befolkningen medan den i övriga områden är mer avpassad till antalet bofasta.28
Figur 1: Vision Härjedalen, Härjedalens Kommun, 2004, Översiktplanen s. 19
26 Härjedalens Kommun, 2004 s. 18 27 Härjedalens Kommun, 2004 s. 17 28 Härjedalens Kommun, 2004 s. 19
Vision
De övergripande målen för den kommunala verksamheten är att tillskapa: En hög livskvalitet för dem som bor och arbetar i kommunen. En hög livskvalitet består naturligt vis av många olika faktorer med varierande betydelse för olika människor. Det
handlar om arbete, bostad service, fritid kultur, utbildning, miljö, ekonomi m.m. Ett starkt näringsliv och hög sysselsättning
En ekologisk, ekonomisk, social och kulturell hållbar utveckling En attraktiv kommun att bo och leva i
3.2 Utvecklingsarbetet i Härjedalen
Utgångspunkten för kommunens utvecklingsarbete är att ha ett långsiktigt helhetsperspektiv. Det gäller att fastsälla hur Härjedalen ser ut idag och hur befolkningen vill att det ska se ut i framtiden. Utflyttningen ökar och befolkningsstrukturen förändras, kommunen anser att turismen är den näringsgren som har störst potential att skapa förutsättningar för omvända trender. Därmed behövs en tydligare profilering av näringslivet med relaterade företag och näringar som kan stödja och utveckla varandra i väl utformade samarbeten. Kommunen kan redan nu se en ökad tillväxt inom turismnäringen och kommunens åsikt är den att resurser i första hand bör gå till dessa expansionsområden. Trots att kommunen bedriver attraktivitetsarbete i andra regioner än turistområdena är det inte meningen att detta ska ske på bekostnad av den naturliga utvecklingen i fjällområdena. Tron är den att vinnande konkurrenskraft skapas genom tillvaratagande av de lokala styrkorna. Trots att jämn resursfördelning över landskapet kan upplevas som rättvist och riktigt, anser kommunen att detta innebär en intressekonflikt då denna strategi kan bidra till att tillväxten inte blir den allra effektivaste. Intentionen är därför att styra resurser och investeringar till de områden och verksamheter som tros ha bäst potential att skapa ökad sysselsättning och ny inflyttning. Strategin klargör att det gäller att prioritera och våga satsa där det redan växer. Denna strategi kan kopplas till Myrdals resonemang, vilket skulle betyda att de områden i kommunen som inte anses ha potential hamnar efter i utvecklingen.
Utförsåkningen är en av de viktigaste vinteraktiviteterna. Kommunen anser därför att det är av strategisk betydelse att fastställa nödvändiga och tänkbara expansionsområden för utförsåkningen och skapa möjligheter för dessa att utvecklas positivt.29 Kommunen har gällande vissa områden genomfört fördjupade översiktsplaner, däribland Messlingen, och i översiktsplanen nämns att dessa områden ger utrymme för ett avsevärt bäddtillskott men att det inom vissa turistområden inte finns någon planlagd mark kvar. Kommunen avser därför att se över befintliga fördjupade översiktsplaner för att kunna fastställa om det finns möjlighet att frigöra byggbar mark och därmed tillmötesgå den ökande efterfrågan.30 Man har skapat
undantag för exploatering i dess områden som gör det möjligt att utnyttja viss mark trots att det inte har stöd i den fördjupade översiktplanen.31
Då turismnäringen är starkt beroende av natur- och kulturvärden är miljöaspekten av stor betydelse för kommunen, och an understryker sin vilja och kapacitet att skapa hållbar turismutveckling med ansvar för miljön då den är källan till kommunens möjligheter.32
29 Härjedalens Kommun, 2004, Översiktsplanen s. 19-25 30 ibid. s. 45
3.3 Samverkansprojekt inom kommunen
Härjedalens kommun jobbar mycket med samverkansprojekt tillsammans med de lokala företagen.33 De flesta projekten finns inom turismnäringen då den är
kommunens främsta näring. Men det har även investerats i projekt inom bionäringen. Turismen breder ut sig runt om i kommunen och destinationsutvecklingen är det samverkansprojekt som har varit mest framgångsrikt. Destination Härjedalen är ett av dessa projekt som jobbar med att utarbeta lokala utvecklingsplaner. Just nu arbetas det med flera sådana utvecklingsprojekt runt om i kommunen. Projekten går ut på att forma starka och konkurrenskraftiga destinationer dit folk återvänder. Ett av målen är att skapa kännedom om området hos konsumenten men Svensson klargör att detta arbete inte är det huvudsakliga marknadsföringsarbetet utan det står projektet Härliga Härjedalen för. De lokala destinationsutvecklingsprojekten jobbar med sina egna destinationer, Funäsdalen, Lofsdalen och Vemdalen och de liftsystem och de andra turistnödvändigheter som finns inom dessa områden. Arbetet går ut på att formulera hur samarbetspartnerna vill att området ska utvecklas och hur resurserna ska nyttjas på bästa sätt. Hållbar utveckling är viktig och därför jobbar alla projekt aktivt för att motverka överutveckling. Funäsdalsfjäll är det bolag som ansvarar för turismnäringen i Funäsdalsområdet, bolaget ägs och drivs av 130 lokala företag och intressenter där ibland kommunen. Funäsdalsfjäll ingår i projektet Destination Funäsdalen. Företagen i området väljer själva om de vill ingå i projektet och ta del av den marknadsföring som förs i utbyte mot en del av deras omsättning.34 Utvecklingsstrategierna arbetas
fram lokalt och sedan är kommunen med och finansierar. Det finns en person på kommunen som är projektledare och sedan finns en person som ansvarar för varje område, dessa benämns turistchefer. Svensson är dock inte riktigt säker på hur organiseringen av arbetet mellan samverkansaktörerna ser ut och vem som innehar det operationella ansvaret.
Destinationsutvecklingsprojekten har varit framgångsrika. Näringslivet i Funäsdalen har haft denna samverkansstruktur i över femton år, alltså fanns denna organisation redan innan omformuleringen av den nya regionala utvecklingspolitiken gjordes. Svensson ser inga anledningar till varför kommunen eller de lokala företagen skulle upphöra med detta samarbete. Det samverkansprojekt som finns över hela kommunen, mellan de olika turistområdena, innefattar lokaltrafiken och infrastrukturen. Kommunen investerar i utbyggnad av infrastruktur som ska underlätta framkomligheten mellan de olika områdena. Målet är även att hela tiden skapa bättre förutsättningar för god kommunikation med övriga landet, i syfte att underlätta för inpendling av turister.
De mindre och mer perifera områdena kring Funäsdalen så som Mittådalen och Messlingen betraktas som en del av området. Svensson menar att där finns goda förutsättningar för till exempel skoterleder och vandringsleder. Han jämställer de
33 Nedanstående avsnitt bygger på en intervju med Hans Svensson, Utvecklingsledare i Härjedalens
Kommun, Närings- och Utvecklingskontoret 070522
mindre områdenas natur med de större och hävdar att dessa små områden inte går att utesluta. Han nämner också liften i Messlingen men säger sedan att han inte riktigt vet hur det är med den, om den är öppen eller inte. Det verkar dock inte ha någon större betydelse då han menar att fokus på slalomturismen ändå inte är lika stor där som i de större områdena. Samtalet fortsätter kring investeringsprioriteringar och Svensson uttrycker att kommunen arbetar efter parollen ”gasa där det växer”. Detta innebär att de investeringar kommunen gör är riktade till de områden där utveckling redan sker. Men kommunen är inte negativ till investeringar på de mindre platserna initierade av privata företagare. Jag hänvisar till mitt samtal med Anita Nylén, kassör i byarådet i Messlingen, och de problem som hon belyst i byn. Svensson vet att det funnits en konflikt där men hur den ser ut nu eller vad som orsakat den vet han ingenting om. Det enda han vet är att det hämmar utvecklingen i området. Han kan heller inte svara på om områdesplanen för Messlingen, som utarbetades 1978, fortfarande kan anses aktuell utan han hänvisar mig vidare till miljö- och byggnadskontoret i den frågan.
Stefan Ericsson, Utrednings- och Näringslivssekreterare i Härjedalens kommun, berättar att kommunen arbetar med många utvecklingsprojekt på olika nivåer.35 Just
nu arbetar man för att EU-projektet LEADER + ska komma till skott, projektet befinner sig ännu i projekteringsfasen. Projektet är ett samarbete för landsbygdsutveckling mellan Åre, Berg, Malung och Härjedalen, och projektet sträcker sig alltså över två län, Jämtlands och Dalarnas län. Kommunen deltar i projektet tillsammans med ideella organisationer, företag och företagarföreningar. Tillsammans skapar aktörerna ett treparts samarbete som är det krav på projektstruktur som ställs av EU. Laggruppen utgör projektets styrelse där 12 personer ingår. Företagen lägger fram förslag till laggruppen, där de avslås eller beviljas. Kommunen handhar de pengar som projekten finansieras med, det är också det enda ansvar som kommunen har i samarbetsprojektet. Företagen svarar för att projekten genomförs.
Utöver LEADER + deltar kommunen i en interregional utvecklingsgrupp. I detta samarbete ingår Jämtlands län, Dalarnas Län och de närliggande kommunerna på norska sidan. Samarbetet går ut på att skapa kontakter för ett gynnande informationsutbyte. Aktörerna tar hjälp av varandra och lär av varandras erfarenheter, allt i syfte att skapa god kunskap om förutsättningar, möjligheter och hinder för utveckling. På lägre nivå finns lokala utvecklingsgrupper och byalag som ansvarar för utveckling av lokal service, lokala aktiviteter och så vidare. Ett exempel på detta kan vara de tre bygdesamrådsgrupper som finns i kommunen i; Mitthärjedalens och Västra Härjedalens bygdesamrådsgrupper och Hogdalbygden i samverkan. Dessa grupper för med sig ett spår av den kommunstruktur som fanns före den senaste kommunindelnings reformen år 1973. Byalagen runt om i kommunen samverkar i sin bygdesamrådsgrupp, detta underlättar för kommunen då de nu bara behöver arbeta med tre grupper istället för med 40 olika byalag. Bygdesamrådsgrupperna jobbar för
35 Nedanstående avsnitt bygger på en intervju med Stefan Ericsson, Utrednings- och
att samordna resurser och lokala angelägenheter. Västra Härjedalens bygdesamrådsgrupp har precis avslutat två lyckade projekt. Det ena var en kraftansträngning för att koordinera skyltningen av byarnas och orternas vandringsleder. Tidigare har alla gjort detta på sitt eget vis medan man nu arbetade fram en strategi för hur man skulle gå till väga för att underlätta för turisterna. Målet var att skapa ett helhetsbegrepp med gemensamma symboler och likadana skyltar för hela regionen. Detta projekt har i de allra flesta fall varit mycket uppskattat. Det andra projektet finansierades med EU-medel och syftade till att förbättra framkomligheten och kommunikationsmöjligheterna inom regionen. I Funäsdalen har man även samordnat all offentlig service i en och samma byggnad. Kommunen är med och stöttar de flesta projekt på olika sätt. Antingen hjälper de till med finansieringen, de ser även till att infrastrukturen är väl anpassad och de sköter kontakterna med Länsstyrelsen och Nutek.
Ericsson är övertygad om att kommunens och de olika projektgruppernas utvecklingsarbete gynnas av att bygden alltid har präglats av en samarbetskultur. Det är föreningsmänniskor som bor i Härjedalen, de är drivande, menar han. Folket har inte alltid haft det så lätt, de har blivit tvungna att samarbeta för att överleva. Detta har gjort att till exempel Funäsdalen och byarna i dess omnejd har utvecklat ett starkt föreningsliv.
När jag ställer frågor gällande projektens utgång funderar Ericsson en stund och kommer fram till att det finns en problematik, nämligen att det under projektet gång glöms bort att planera för hur finansieringen ska gå till när projektpengarna börjar sina. Problemet måste belysas och rättas till, men annars så har projekten i övrigt varit mycket lyckosamma. Just nu har vissa projekt vind i seglen medan andra ligger lite i träda och som regel ser det oftast ut så, att vissa projekt är mer aktiva än andra men rollerna förändras mellan olika perioder. Sammanfattningsvis så menar Ericsson att det dock är ytterst, ytterst få av projekten som kraschat, för närvarande kan han inte erinra sig något exempel. Den regionala utvecklingen ska också enligt Ericsson just för tillfället vara positiv. Kommunen jobbar aktivt med att skapa förutsättningar för att denna utveckling ska fortsätta i rätt riktning.
Vad gäller Messlingen så anser Ericsson att det är problematiskt med den konflikt som infinner sig där och att den missgynnar utvecklingen. Han ser potential i bygden och berömmer byarådet för dess insatser. Slutligen ser han positivt på utvecklingen i Funäsdalsområdet, han hoppas att Messlingen kommer att gynnas av spridningseffekter från denna expansion.
3.4 Funäsdalen
Funäsdalen i Västra Härjedalen och har ett stort omland med orter som jobbar med turism. Funäsdalen är centralorten men till området hör också Ramundberget, Bruksvallarna, Ljusnedal, Fjällnäs, Tänndalen, Hamra och Tännäs.36 Hemsidan
förmedlar lite tvetydiga uppgifter angående om Messlingen tillhör området eller inte. På vintersidorna räknas Messlingen upp som ett tillhörande område medan byn utesluts på sommarsidorna, här finns den dock med på hemsidans karta över områdets resmål. Stugbyn i Messlingen finns med som boendealternativ på både sommar- och vintersidorna. Funäsdalen präglas av en storslagen vildmarksnatur med vackra dalar och fjäll med toppar på uppemot 1200 till 1300 meter. Området erbjuder alla typer av boendeformer, det finns att välja mellan stugbyar, lägenhetshotell, hotell, camping, privatstugor och pensionat.37 Funäsdalsfjällen erbjuder kring cirka 50 stycken olika boendealternativ runt om i området med sammanlagt 26 000 bäddar. Dessa olika alternativ har alla i sin tur kapacitet att, uppskattningsvis, ta emot mellan 50 till 150 gäster.38 På vintern erbjuder Funäsdalsfjällen 34 liftar och 101 nedfarter för slalom på alla nivåer.39 På sommaren finns 60 toppar att bestiga och 30 turer att vandra.40
Utöver dessa aktiviteter kan turisterna aktivera sig med längdskidåkning, skoterkörning, fiske, golf, klättring, kajakpaddling och mycket annat.
År 2006 spenderade turisterna i Härjedalen 1,1 miljarder kronor vilket skapade arbetstillfällen för 1 273 personer.41 Omsättningen ökade med tio procent och detta till
stor del på grund stugboendets ökade intäkter. Den största ökningen skedde år 2006 inom branscherna logi och aktivitet. En faktor att ta hänsyn till är att sysselsättningssiffrorna och skatteeffekterna påverkas av att många anställda inte är skrivna i Härjedalen. Siffrorna påverkas även av att 2006 hade en bra vintersäsong. Funäsdalen är det område, av tre viktiga turismområden, där konsumtionen har varit som högs under 2006. Turisterna spenderade 556 miljoner kronor i området, vilket skapat sysselsättning för 614 personer. De kommersiella övernattningarna har nått ny rekordnivå varav stugboendet svarar för sextiosex procent.
Resandet är inte konstant, menar Turistekonomiska Modellen TEM®, och den faktor som påverkar resandet mest är vädret. Kortare vintersäsonger och regniga somrar ger färre resor och övernattningar. Därefter spelar även faktorer som ekonomin och omvärldshändelser in för omfattningen av vårt resande. I slutet på 1990-talet hade turistnäringen en nergång men ökade från 2001 till 2003 varefter en nergång startade igen och nu inför 2007 så ser branschen ut som den gjorde i slutet på 1990-talet. De nuvarande trenderna inom resandet innefattar fler och kortare resor både i tid och i avstånd. Vi kräver även mer innehåll i våra resor, alltså mer aktivitetsresor och vi kräver också större tillgänglighet till resmålen.42
Kommunikationen till Messlingen är inte den bästa men området utbjuder ett antal olika aktiviteter både sommar och vinter. Följande kapitel är ämnat att ge vidare kännedom kring Messlingen och dess eventuella utvecklingspotential.
37 http://www.funasdalsfjall.se/boende/index_omfunasdalen_sommar.htm 070528 38 Funäsdalsfjällens bokning Telefon: 0684-15580 070528
39http://www.funasdalsfjall.se/vinter/utfor.htm 070528 40 Funäsdalen Sommar 07, Broschyr, Ord&Bild Reklambyrå
41 http://www.harjedalen.se/download/18.53f63a0911222a00a7a8000236/Pressmedelande_TEM06.pdf
070510
42 TEM® 2006 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i FUNÄSDALEN. Inkl.
4. MESSLINGEN
Messlingen är en liten glesbygd som ligger tre mil nordost om Funäsdalen. Den bofasta befolkningen är inte stor, knappt 60 personer bor där året om.43
Förutom den idylliska härjedalsnaturen så har Messlingen flera intressanta sevärdheter. En stor del av Messlingens vildmarksområde anses som kulturhistoriskt värdefull enligt den fysiska riksplanen.44 En av landets största hällmålningar ligger på Ruändans lågfjällsrygg och dit tar sig många av de turister som besöker Messlingen. Vandringsleden till hällmålningarna startar vid Ruvallen, en fäbodvall med stuga från 1600-talet med gräs på taket, som i sig är en del av upplevelsen av natur- och kulturlandskapet. Vandringen upp till hällmålningarna tar knappt en timme och är väl värd mödan då utsikten uppe på toppen är magnifik.
Vidare kan man ta sig till Evagraven och Fiskehålsgraven, två stora erosionssänkor som formats av inlandsisen. Det är en storslagen syn att stå vid sluttningen till Evagraven och titta ner i den 40 meter djupa sprickan och det är med förundran som man funderar över vilka krafter vår natur har. Fiskehålsgraven har fått sitt namn genom att de urtidsöringar som levde i havet innan landhöjningen fortfarande simmar omkring i de vatten som finns i sprickan. Här råder strängt fiskeförbud men Messlingen erbjuder flera andra fina fiskevatten, Stadsån och Mittåälven är några bland många. Vandringsmöjligheterna är många och begränsas inte bara till området kring Ruvallen. Topparna västra och östra Stoljan har bra vandringsleder. Vandringsleden upp till Mittåkläppen är också väldigt populär speciellt som att man kan belöna sig själv med en varm våffla med grädde och hjortronsylt när man kommer ner. För att besöka Mittåkläppen måste man dock ta sig någon mil från Messlingen med bil.
4. 1 Turismen i Messlingen
Kring år 1930 registrerades de första turisterna i byn och två familjer från Uppsalas omnejd var de första återkommande besökarna. Den första fritidsstugan byggdes 1933 av ingenjör Ivan Göthner och fler husbyggen kom till stånd de efterföljande åren. År 1998 fanns det omkring 480 bebyggda sportstugetomter och det kan tänkas att de stugor som var under uppbyggnad då förmodligen står klara nu. Det har inte varit möjligt att få det nuvarande exakta antalet av stugor. Byborna är av den uppfattningen att den sportstugebebyggelse som nu finns etablerad smälter väl in i byns natur och att byn ännu inte byggts sönder. Det är även på detta vis man vill att utvecklingen ska fortgå.45
43 Messlingens Kyrkliga Arbetsgrupp, ”Messlingen – Byn vid vägens ände”, 1998, s. 210 44 Härjedalens Kommun, Förslag till Områdesplan för Messlingen, 1979, s. 16
Mittåkläppen
Foto: Härjedalens översiktsplan 2004
På 1960 talet skedde den hittills största turismsatsningen i byn. Sammanlagt uppfördes, av Lars Wahlberg, 31 stugor med bäddar för totalt 127 personer. Två större hus köpta på annan ort fördes dit för att användas som kontor, handelsbod och servering. Allt detta kom att bli Baggården vilket fortfarande är anläggningens namn. Baggården ligger någon kilometer öster om byns kärna intill Messlingssjön. 1968 byggdes området ut med fler stugor och större servering. År 1977 sålde Wahlberg sitt livsverk och den nya ägaren Bo Göransson utökade stugbyn ytterligare. Idag finns där 84 hus varav 16 är privat ägda.46 56 av husen ingår i Brf. Baggården som har 400
medlemmar. Husen är uppdelade i 24 andelar där varje andel består av två veckors vistelse om året. Föreningen är mån om stugbyns karaktär och profilerar sig som en liten by i avstressande och rofylld fjällmiljö.47 Föreningen tar emot 350 gäster i fasta
bäddar. Utförsåkningsmöjligheterna utökades när föreningen arrenderade mark på Kappruet för lift med tre preparerade nedfarter. Jöns Hansson, bybo och tidigare arbetande vid Baggården, tror att Messlingen hade avfolkats om inte denna turismsatsning skett. Lars Wahlberg och Jöns Hanson uppskattar att det fram till år 1998 investerats cirka 1,4 miljoner kronor i anläggningen. Finansieringen har skett genom eget kapital och lån i Svenska Handelsbanken.48 Sökta lokaliseringsstöd har
avslagits av Länsstyrelsen i Jämtlands län med motiveringen att kommunikationer och serviceinrättningar i byn är otillräckliga. Till detta bör tillfogas att liknande anläggningar med samma förutsättningar tilldelats stöd.49 Messlingeborna anser att
46 Messlingens Kyrkliga Arbetsgrupp s. 141 47www.brf-baggarden.se 070516
nyskapandet av arbetstillfällen i byn är av största vikt för byns kommande utveckling.50
Ramundberget Vårvinter på fjället
Foto: Härjedalens Översiktsplan 2004 Foto: Härjedalens Översiktsplan 2004
4.2 Bostadsrättsföreningen Baggårdens verksamhet
För att sätta mig in i stuguthyrningsverksamheten intervjuade jag en representant för bostadsrättsföreningen Baggården Magnus Fjällvidd.51 Fjällvidd är anställd av
föreningen och är den person som ansvarar för uthyrningen och övriga frågor gällande den aktiva verksamheten. De övergripande frågor som låg till grund för denna i stort sett ostrukturerade intervju var; hur ser man på framtiden, vilka utvecklingsplaner finns, vilka hinder kan identifieras och vilken betydelse har anläggningen för byn?
På grund av en tidigare ekonomisk kris var föreningen tvungen att sälja ut några av stugorna för att skapa likvida medel. Den ekonomiska krisen uppstod i samband med att en av andelsägarna aktivt vädjat till de andra andelsägarna att inte betala in sina årsavgifter, vilket också blev fallet. Därför består bostadsrättsföreningen nu av 55 stugor och som resultat av en lyckad utförsäljning är det ekonomiska läget nu stabilt. I nuläget finns inga expansionsplaner. Fjällvidd säger att bostadsrättsföreningens utbud gott och väl täcker den nuvarande efterfrågan. Han tror dock att efterfrågan är på uppgång då man har sett den tendensen sedan nedgången i mitten av 1990-talet. De allra flesta av andelsägarna nyttjar sina veckor flitigt.
Under intervjun kom samtalet in på ett företag vid namn Baggården AB. Baggården AB är det företag som äger värdshuset och den närliggande Kappruliften. Detta företag är helt skiljt från Brf. Baggården och det finns inget gemensamt ägande dem emellan. Sedan värdshusets arrendator försattes i konkurs för fem år sedan har både värdshuset och liften varit stängda. Företaget existerar fortfarande men det är vilande och det bedriver ingen verksamhet i Messlingen.52 Magnus är säker på att bostadsrättsföreningen skulle påverkas positivt om Baggården AB skulle öppna upp sin verksamhet igen. Som han ser det är liften inte ”livsviktig” men värdshuset är av
desto större betydelse. Stugbybesökarna vill gärna ha någonstans att gå ut och äta på sin semester trots tillgång till eget kök. Han menar också att det skulle vara lättare att anordna konferenser och gruppresor till stugbyn om värdshuset var i drift. Nu finns den enda serveringen i bygdegården där byarådet ordnat ett litet café med möjlighet till lättare måltider. Fjällvidd berättar att det pågått förhandlingar med Baggården AB om öppning och uppköpning av dess ägor men dessa har varit förgäves. Ägaren vill av någon anledning inte sälja anläggningarna men han vill heller inte öppna upp verksamheten. Fjällvidd vet inte anledningen till detta eller så uttryckte han sig bara försiktigt angående detta.
I övrigt är Fjällvidd positiv inför framtiden då det just nu sker en generationsväxling bland gästerna. Det är många äldre som äger andelarna i stugbyn men nu är det till stor del bara deras barn och barnbarn som åker dit upp på semester. Fjällvidd menar att det positiva i detta är att man kan förutse att dessa kommer att skapa underlag för framtida års verksamhet. Stugbyn är av stor betydelse för hela Messlingens framtid då den utgör grunden i dess turismverksamhet. Fjällvidd menar att anläggningens karaktär lockar trogna turister och detta skapar arbetstillfällen i byn. Till exempel så skulle det inte finnas något underlag för butiken om inte turisterna fanns. Det finns också en småskalig turismverksamhet tack vare anläggningens existens. Denna bedrivs av bybor med aktiviteter som islandshästridning och skoteruthyrning. Många av byborna är också duktiga hantverkare och en del av dem har varit med och byggt flertalet av de privata fritidshus som finns i byn. Fjällvidd är inflyttad bybo men säger att det nog inte finns någon av de ursprungliga byborna som inte någon gång jobbat i någon av Baggårdens verksamheter. En ökning av antalet turister skulle inte skada, spekulerar Fjällvidd, framförallt skulle detta vara bra för butiken skull. Han är positiv inför framtiden och menar generellt sett så har intresset för byn som turistort ökat. Nu är priset för ett privat fritidshus cirka 700 000 kronor medan man för bara något år sedan fick motsvarande hus för cirka 400 000 kronor.
Bostadsrättsföreningen har ett samarbetsavtal med Destination Funäsdalen AB som går ut på att turistbyrån i Funäsdalen marknadsför Baggården som ett turistmål inom Funäsdalsområdet. Fjällvidd anser att detta samarbete har varit väldigt lyckat och ser inga anledningar till att föreningen skulle bryta detta samarbete.
4.3 Utvecklingsarbetet i Messlingen
Enligt Härjedalens kommuns översiktsplan är den områdesplan som finns för Messlingen fortfarande aktuell.53 Denna områdesplan ingår nu i översiktsplanen som en fördjupad översiktsplan för Messlingsområdet. Områdesplanen fastställdes 1978 och reviderades senast i maj 1979. Mycket av byggnationen i Messlingen har färdigställts sedan dess, till exempel så finns numer genomfart mellan Hede och
53 Nedanstående avsnitt bygger på Härjedalens Kommuns Förslag till Områdesplan för Messlingen,
Messlingen, sedan vägen mellan Särvsjö och Messlingen invigdes 21/10 1993.54
Kommunen anser att inflyttning är viktigt för Messlingens fortlevnad och vill således att detta eftersträvas. Målsättningen med planarbetet för Messlingen är att långsiktigt möjliggöra en fortsatt bosättning i området. Detta ska ske genom en ökad men kontrollerad utbyggnad av turistnäringen, andra näringar tros inte ge några större sysselsättningstillfällen. Trots att kommunen uppmuntrar till utbyggnad ställer man krav på att den noga anpassas till de bofastas behov av sysselsättning. De flesta yrkesverksamma i Messlingen var under tiden för områdesplanens utarbetande verksamma inom byggnadsbranschen och denna är starkt sammankopplad med turismutvecklingen. I områdesplanen klargörs att Messlingen skiljer sig från till exempel Bruksvallarna - Ramundberget, med avseende på bland annat terrängförhållandena. Detta innebär därmed att förutsättningarna för större stugbyanläggningar och hotell i Messlingen är få. Vidare så ställer kommunen en del krav på var nybyggnation får ske och inte ske. Detta är då ihopkopplat med befintlig VA-anläggning och var förekommande kulturminnen finns lokaliserade. Det ställs även krav på bättre kommunikationer för fortsatt större utbyggnad av Messlingen. Några större utbyggnader av parkeringsplatser planeras dock eftersom man tror att inpendlingen av dagturister kommer att förbli låg. Kommunen föreslår även att den tillkommande bebyggelsen bör vara av kollektivbäddskaraktär.
När områdesplanen utarbetades existerade ett starkt exploateringstryck, och på grund av detta ansågs den kommunala styrningen vara mycket viktig. Det var angeläget att förhindra överhettning av arbetsmarknaden inom området. Styrningen sker genom planmonopol och exploateringsavtal. Genom hela områdesplanen läggs fokus på byns sysselsättningsbehov. Utbyggnadstakten får inte överskrida sysselsättningsbehovet så att arbetskraft måste tillkallas utifrån. Målsättningen är att utbyggnadstakten istället successivt ska minska. Kommunen fastställer i genomförandeplanen att man ej avser att aktivt delta i utbyggnad av Messlingsområdet. Exploatörerna får själva stå för all finansiering av byggande i de föreslagna utbyggnadsområdena. Sammanfattningsvis så är områdesplanen, enligt min mening, väldigt begränsande och kommunens visioner vad gäller utvecklingen av Messlingen känns något tvetydiga. I ena stunden fastställs att efterfrågan på fritidshus är stor och att den bör tillgodoses, medan det i andra meningen fastställs strikta begränsningar för hur och var det får byggas. Inflyttning uppmuntras men kommunen ser det inte som troligt att nya permanenta bostäder kommer att behöva byggas. Slutligen finns en framtidstro på turismen och dess expansion men flera regleringar och uttalanden gällande förutsättningar för detta är mer negativt än positivt inriktade. Tron på byn känns något frånvarande.
För att få lite närmare information om den fördjupade översiktsplanen för Messlingen har jag talat med Ann Christine Olofsson på miljö- och byggnadskontoret på Härjedalens Kommun och nedanstående uppgifter är hämtade ur min intervju med henne. Min första fråga blev självklart huruvida den fördjupade översiktsplanen fortfarande kan anses som aktuell då den färdigställdes för mer än 25 år sedan.
Olofsson förklarar att hur konstigt det än må låta så är den fortfarande aktuell vad gäller markanvändningen men att vissa av syftena kan vara något föråldrade. Efterfrågan på byggnation i området har inte varit så stor så det finns fortfarande lediga tomter och områden som är avsatta för bebyggelse av stugor och fritidshus. Det är dock inte längre aktuellt att begränsa byggnationen efter de bosattas sysselsättningsbehov. De flesta som bor i byn är pensionerade och de som inte är det jobbar till största del med turismen, med några undantag.
Just nu är det andra områden som kommunen måste ta hänsyn till. Olofsson nämner Funäsdalen som det absolut viktigaste området, det är där efterfrågan på tomter finns, men även Lofsdalen och Vemdalen är viktiga expansionsområden. Hon förklarar att kommunen först och främst måste ta hänsyn till de områden där behov finns, bland annat så är det viktigt för planeringen av den kommunala VA-anläggningen. I Messlingen till exempel har de flesta tomter enskild anläggning och det är bara i Baggården som anläggningen är gemensam. Det var menat att anläggningen skulle underhållas av ägaren, Baggården AB, men på grund av en konflikt mellan företaget Baggården AB och Bostadsrättsföreningen Baggården har detta underhåll varit bristfälligt. Det finns därför inga planer från kommunens sida att investera i större utbyggnad av VA-anläggning i Messlingen just nu.
Jag hänvisar till mina samtal med Magnus Fjällvidd och Anita Nylén och deras åsikt att turismen, trots trög efterfrågan, är byns levebröd. Olofsson förstår detta eftersom det är så det ser ut i de flesta orter runt om i kommunen. Men eftersom det just nu finns lediga tomter som täcker det årliga behovet i Messlingen och det faktum att efterfrågan riktas mot andra orter har kommunen inga planer på att bevilja mer bygglov. Vidare för hon en diskussion om Messlingens turismresurser. Hennes åsikt är att naturförutsättningarna är begränsade. Att backen inte är öppen för bruk är självklart negativt men Olofsson menar att backen inte är så tillfredställande i sig självt heller, även om den vore öppen. Tre nedfarter går inte att jämföra med de liftsystem som finns runt om i kommunen och berget är inte så mycket högre så utbyggnad är knappast att tänka på. Andra attraktioner som hällmålningarna och glaciärsprickorna anser hon visserligen spännande men har man sett dem en gång kanske man inte åker tillbaka nästa år för att se dem igen. Kommunen är dock inte negativ till att någon utomstående investerare satsar pengar i byn men för deras del finns det inga sådana planer.
