1
Avskaffandet av revisionsplikten
Väljer små företag frivillig revision?
Emma Domeij
Johanna Gustafsson Wessén
VT 2014
Examensarbete, Kandidat, 15hp Företagsekonomi
Ekonomprogrammet
Handledare: Jan Svanberg Examinator: Stig Sörling
Abstract
Title: The Abolishment of the Audit Requirement – Does small companies choose voluntary audit?
Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Emma Domeij and Johanna Gustafsson Wessén
Supervisor: Jan Svanberg Date: 2014-06
Aim: The rules regarding audit requirement for small companies in Sweden is since 2010 changed. It has since then been discussions about whether the limits in Sweden should be changed or not, and hence the audit requirement is considered to be a current topic. This study aims to describe and analyze whether the three size criteria regarding mandatory auditing (turnover, balance sheet total and numbers of employees) are appropriate and sufficient to measure the benefits of the audit for small companies.
The study also aims to examine the various factors that may affect the choice of a voluntary audit.
Method: The study has a deductive approach with quantitative methods. By formulating hypotheses based on previous research, we then investigated whether these hypotheses can be accepted or rejected on the basis of our empirical material. Based on the quantitative method we have used questionnaires.
Result & Conclusions: The conclusion we reached is that larger companies that are not subject to audit freedom would choose to have a voluntary audit if the limits were raised. Size (turnover, balance sheet total and numbers of employees) cannot fully measure the benefits of the audit in small companies. The study shows that turnover and balance sheet total captures the benefits and costs of the audit. The results also provides hints that numbers of employees neither captures the costs nor the benefits of the audit and could, according to our study, be excluded as a criteria in the audit legislation.
Suggestions for future research: If possible, it would have been interesting to redo the study, but with a larger sample of companies from all over Sweden. A proposal for future research in this area is to investigate small businesses that were formed before the audit requirement was abolished in 2010.
Through this, it is possible to investigate whether the approach to auditing has changed in these companies.
Contribution of the thesis: This study has contributed to new knowledge that can be valuable for companies as well as for auditors. The study has among other things identified the benefits that affect the choice of a voluntary audit. This is something that can be useful for companies to be aware of when and if the limit is raised. Audit is a quality, not just in the financial statements but also for the company.
Keywords: audit, EU, Sweden, mandatory auditing, elimination, voluntary
Abstrakt
Titel: Revisionspliktens avskaffande – Väljer små aktiebolag frivillig revision?
Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi
Författare: Emma Domeij och Johanna Gustafsson Wessén Handledare: Jan Svanberg
Datum: 2014-06
Syfte: Reglerna angående revisionsplikten för små företag i Sverige är sedan år 2010 förändrad. Det har sedan dess förts diskussioner om huruvida gränsvärdena i Sverige bör ändras eller inte och därför kan revisionsplikten anses vara ett aktuellt ämne. Denna studie syftar till att beskriva och analysera huruvida de tre storlekskriterierna angående revisionsplikt (nettoomsättning, balansomslutning och antal anställda) är lämpliga och tillräckliga för att mäta fördelarna med revision för små företag.
Studien syftar även till att undersöka olika faktorer som kan komma att påverka valet av frivillig revision.
Metod: Undersökningen har en deduktiv ansats med kvantitativ metod. Genom att formulera hypoteser som är grundade på tidigare forskning har vi därefter undersökt om dessa hypoteser kan accepteras eller förkastas utifrån vårt empiriska material. Utifrån den kvantitativa metoden har vi använt oss utav enkäter.
Resultat & slutsats: Storlek (nettoomsättning, balansomslutning och antal anställda) kan inte fullständigt mäta fördelarna med revision i små företag. Studien visar att nettoomsättning och balansomslutning fångar nyttan och kostnaden med revision. Resultatet ger även antydningar till att antal anställda varken fångar kostnaderna eller fördelarna med revision och skulle enligt vår studie kunna uteslutas som kriterium i revisionslagstiftningen.
Förslag till fortsatt forskning: Om möjligheten finns hade det varit intressant att göra om studien, men då med ett större urval företag från hela Sverige. Ett förslag till framtida forskning inom detta område är att undersöka små företag som bildats innan revisionsplikten avskaffades år 2010. Genom detta går det eventuellt att undersöka om synen på revision har förändrats hos dessa företag.
Uppsatsens bidrag: Studien har bland annat identifierat vilka fördelar som spelar in när det kommer till valet av frivillig revision. Detta är något som kan vara bra för företagen att vara medvetna om när och om gränsvärdena höjs. Revision är en kvalitetsstämpel, inte bara i årsredovisningen utan även för företaget.
Nyckelord: revision, EU, Sverige, revisionsplikt, avskaffande, frivillig
Förord
Vi vill rikta ett stort tack till de företag som medverkat i denna undersökning, utan dem hade studien inte varit möjlig att utföra. Vår handledares vägledning och råd har varit mycket värdefulla för oss under studiens gång, därför vill vi rikta ett tack till Jan Svanberg för allt han bidragit med. Vi vill även tacka de opponenter som under våren har läst igenom och kommit med konstruktiv kritik under arbetets gång.
Ett särskilt tack till Anders Borg och Jan Wessén för att de tagit sig tid att granska vår studie innan den fick sin slutliga form.
Arbetet med uppsatsen har varit mycket givande för oss och vi har haft en mycket lärorik tid. Vi hoppas därför att ni som läser denna studie finner innehållet värdefullt och av intresse.
Gävle, juni 2014
Emma Domeij Johanna Gustafsson Wessén
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 9
1.1 Bakgrund ... 9
1.2 Problemdiskussion ... 11
1.3 Syfte ... 14
1.4 Avgränsningar ... 14
1.5 Studiens fortsatta disposition ... 15
2. Tidigare forskning ... 16
2.1 Frivillig revision ... 16
2.2 Agentteori... 16
2.2.1 Kostnadsnyttofaktorer ... 17
2.2.2 Agentfaktorer ... 19
2.2.3 Ledningsfaktorer ... 22
2.3 Sammanfattning av hypoteser ... 24
3. Metod ... 25
3.1 Forskningsfilosofi ... 25
3.2 Forskningsansats ... 25
3.3 Val av metod ... 26
3.4 Tillvägagångssätt ... 26
3.4.1 Litteraturstudie ... 26
3.4.2 Urval... 27
3.4.3 Datainsamling ... 27
3.5 Operationalisering ... 28
3.5.1 Frivillig revision ... 29
3.5.2 Nettoomsättning, balansomslutning och antal anställda ... 30
3.5.3 Bank ... 30
3.5.4 Familj ... 30
3.5.5 Kontroll ... 30
3.5.6 Kvalitet ... 31
3.5.7 Utbildning ... 31
3.6 Pilotstudie... 31
3.7 Svarsfrekvens och bortfallsanalys ... 32
3.8 Analysmetoder ... 32
3.9 Validitet och reliabilitet ... 33
3.10 Källkritik ... 34
4. Empiri ... 35
4.1 Deskriptiv statistik ... 35
4.2 Ägande, management och storlek ... 36
4.2.1 Ägande ... 36
4.2.2 Management ... 36
4.2.3 Omsättning ... 38
4.2.4 Balansomslutning ... 38
4.2.5 Antal anställda... 39
4.3 Ledningen och deras syn på revision ... 40
4.4 Agentrelationer... 40
4.5 Valet av frivillig revision ... 41
4.5.1 Frivillig revision ... 41
5. Analys ... 43
5.1 Hypotesprövning ... 43
5.1.1 Korrelationsanalys ... 43
5.1.2 Mann-Whitney U-test ... 44
5.1.3 Chi-square test... 46
5.2 Sammanfattning av hypotesernas resultat ... 47
6. Slutsats ... 48
6.1 Studiens allmänna bidrag ... 48
6.2 Diskussion av resultatet ... 48
6.3 Förslag till framtida forskning ... 52
6.4 Kritik av eget arbete ... 52
Källförteckning ... 53
Bilagor... 60
Bilaga 1. Enkät ... 60
Tabellförteckning
Tabell 1: Storlekskriterier ... 10Tabell 2: Beskrivning av variabler ... 29
Tabell 3: Deskriptiv statistik ... 35
Tabell 4: Familj ... 36
Tabell 5: Aktieägare ... 36
Tabell 6: Utbildning ... 37
Tabell 7: Typ av examen ... 37
Tabell 8: Utbildning som rör verksamheten ... 37
Tabell 9: Utbildning ... 38
Tabell 10: Fördelar med revision ... 40
Tabell 11: Mottagare av det offentliga bokslutet ... 41
Tabell 12: Frivillig revision ... 42
Tabell 13: Nyttan av revision ... 42
Tabell 14: Korrelationsmatris för beroende samt oberoende variabler ... 44
Tabell 15: Mann-Whitney U-test på icke-parametriska oberoende variabler ... 45
Tabell 16: Chi-square test på nominala oberoende variabler ... 46
Tabell 17: Resultat av testade hypoteser ... 47
Figurförteckning
Figur 1: Omsättning. ... 38Figur 2: Balansomslutning. ... 39
Figur 3: Antal anställda. ... 39
1. Inledning
I det inledande kapitlet kommer vi att presentera den bakgrund och problemdiskussion som ligger till grund för uppsatsens frågeställning och syfte. Vidare kommer vi att ge en beskrivning av de nödvändiga avgränsningar som vi anser behövs. Kapitlet kommer sedan att avslutas med en bild av uppsatsens fortsatta disposition.
1.1 Bakgrund
I många länder finns idag modeller för revision som legitimeras av staten och dess lagstiftning, och kräver att alla företag av betydande storlek skall ha en obligatorisk årlig revision samt publicera reviderade räkenskaper (Sikka, Filling & Liew, 2009). Även inom EU har revision länge varit lagstadgat, men sedan år 1978 har medlemsstaterna haft möjlighet att avskaffa revisionsplikten för mindre bolag (78/660/EEC).
Enligt Collis (2010) ger EU:s fjärde bolagsdirektiv medlemsstaterna möjlighet att bevilja undantag för den lagstadgade revisionen för små företag genom att använda storlekstester baserade på nettoomsättning, balansomslutning och antal anställda. Storbritannien avskaffade revisionsplikten för mindre företag redan år 1995 och idag omfattar undantaget alla mindre företag enligt EU:s maximalt tillåtna gränsvärde, vilket är cirka 900 000 bolag (Thorell & Norberg, 2005). Enligt Thorell och Norberg (2005) var landets avreglering ett resultat av en eftertänksam regleringsfilosofi för små företag, som innebar att om inte fördelen av en tvingande regel kunde visa sig vara större än de kostnader regeln förde med sig så skulle den avskaffas. Negativa konsekvenser av avregleringen har diskuterats i Storbritannien, men slutsatsen har varit att det inte finns några bevis för att nackdelarna motiverar kostnaderna för revisionsplikten (Thorell & Norberg, 2005). Efter det att undantaget infördes höjt gränsvärdet tre gånger i Storbritannien (Thorell & Norberg, 2005). I Thorell och Norbergs (2005) studie framgår det att detta i princip är samma frågor som kan aktualiseras i Sverige. Deras slutsats var att revisionsplikten för små bolag borde avskaffas på grund av att kostnaden för revision inte kan bevisas överstiga dess nytta.
Jämfört med Storbritannien så införde inte Sverige undantaget för revisionsplikt förrän år 2010, men valde då gränser som var lägre än EU:s rekommendationer (SOU 2008:32). Om de istället följt
direktiven från EU hade det inneburit att en större andel företag kunnat undgå revisionsplikten. Så är alltså inte fallet i dag, utan Sverige håller fast vid sina gränsvärden. Diskussioner förs dock om huruvida dessa gränsvärden skall ändras. Enligt Brännström (2013), FAR:s generalsekreterare, kan Regeringen komma att höja gränsvärdena inom kort. Enligt Collis, Jarvis och Skerratt (2004) är revisionspliktsgränsen ett antagande från lagstiftarnas sida om den upplevda revisionsnyttan inte överstiger kostnaderna. Utifrån gränsvärdena som är satta i Sverige, råder revisionsplikten idag endast för en tredjedel av alla bolag. Frivillig revision uppmuntras och skall locka företagen att köpa redovisningstjänster och revisionstjänster. På så sätt kan även oron om skattefusk och annan ekonomisk brottslighet minska (SOU 2008:32). Tidigare forskning har visat att fördelen med frivillig revision i mindre företag är att det blir lägre kostnader för företagen om de får välja revision när en sådan är motiverad, till exempel att banken ställer detta som krav för en kredit (Thorell & Norberg, 2005).
I Sverige kan ett aktiebolag välja att avstå från revision om det uppfyller två av följande tre kriterier i tabellen nedan (SOU 2008:32):
Tabell 1: Storlekskriterier
Antal anställda Balans- omslutning
Netto- omsättning
(MSEK) (MSEK)
EU:s gräns < 50 < 41,5 < 83
Sverige < 3 < 1,5 < 3
Sedan år 1895 har Sverige haft lagstadgad revision för aktiebolag. Detta för att kunna skydda företagens intressenter och investerare (SOU 2008:32). Samtliga bolag ålades då att utse en lämplig person som kunde granska företagets räkenskaper, dock ställdes det inte några speciella krav på kompetensen hos denna person (SOU 2008:32). År 1912 beslöt Stockholms handelskammare att auktorisera yrkesrevisorer och sju år senare auktoriserade även andra handelskammare revisorer.
Godkännandet av granskningsmän kom först år 1930 genom att handelskamrarna godkände dem (SOU 2008:32). Skyldigheten till att ha en kvalificerad revisor kom med 1975 års aktiebolagslag och kom att omfatta alla aktiebolag med ett högre bundet kapital än en miljon kronor (SOU 2008:32). Samt
aktiebolag där ägare till en tiondel av aktierna begärt det vid deras bolagsstämma.
Syftet med en revisor är att en oberoende part mellan intressenter och företaget det gäller skall finnas, revisorn skall se till att de redovisningsprinciper som finns följs samt ge goda råd för att detta skall kunna skötas på ett bra och korrekt sätt (FAR, 2013; Dedman & Kausar, 2012). Revisorns roll är även att intyga att den offentliggjorda årsredovisningen ger en “rättvisande” bild av det rapporterande företagets finansiella ställning och resultat (Dedman & Kausar, 2012; Kamarudin, Abidin & Smith, 2012).
Revisionen är också viktigt för kreditgivare. Brav (2009) har rapporterat att banken är de viktigaste leverantörerna av externt kapital för privata företag, medan Collis (2008) har funnit att bankerna är de viktigaste mottagarna av lagstadgade redovisningar. Enligt Clatworthy och Peel (2013) tillför en oberoende revision verifiering samt förbättrar kvaliteten på de offentliggjorda räkenskaperna.
1.2 Problemdiskussion
Det har länge pågått diskussioner angående revisionsplikten och det finns även utredningar angående hur EU:s redovisningsdirektiv skall införas i Sverige (Brännström, 2013). Till skillnad från andra länder, där det finns en mängd olika studier gällande frivillig revision, finns endast ett fåtal studier angående undantagen revision i Sverige. Detta då det i Sverige fortfarande kan anses vara relativt nytt.
Med anledning av detta anser vi att denna studie kan vara relevant för framtida forskning och debatter.
Om små företag väljer att avstå revision minskar de sina kostnader genom att en reducering av administrativa bördor skulle ske (SOU 2008:32). De genomsnittliga kostnaderna för revision är 15 000 kr per år (SOU 2008:32) och detta skulle alltså företagen kunna spara om de valde att avstå revision.
Som vi tidigare nämnt har många länder infört att företag av betydande storlek skall använda revision samt publicera dess räkenskaper. Tidigare forskning har visat att kostnaderna för revision kan ha stor betydelse i det mindre företaget och behovet av revision har förklarats med hjälp av bland annat agentteorin (Sikka et al. 2009; Collis et al., 2004). Agentteori (agency theory) används ofta för att förklara motiven bakom bolagens revision (Benston, 1985; Sikka et al., 2009; Arnold & de Lange, 2004). Teorin tar upp problemet med kontroll och information mellan aktieägare och agenter (chefer) (Sikka et al. 2009). Inom ramen för agentteori hanteras konflikten mellan aktieägaren och agenten
genom olika incitament och övervakning (Sikka et al., 2009). En av dessa är att kräva att företag och deras chefer har en årlig revision utförd av kunniga och oberoende revisorer (Sikka et al., 2009).
Revisorerna har incitament att bete sig hedervärt eftersom rykten kan förstöra deras förtroende samt att de ofta är begränsade av ett ansvarssystem som kan betyda påföljder (Sikka et al., 2009; Benston, 1985).
Collis et al. (2004) undersökte frågan angående små företags efterfrågan på revision i Storbritannien år 1994, året då landet avskaffade revisionsplikten. Studien omfattade 385 små företag och författarna kom fram till att 63 procent av dessa företag valde att ha en frivillig revision trots att de var undantagna den. Detta tydde på att de företag som valde att ha kvar revisionen ansåg att fördelarna övervägde kostnaderna med att ha revision (Collis et al., 2004). Collis et al. (2004) fann i deras studie att ju större företagen var desto mer troligt var det att företagen skulle välja frivillig revision. De fann även att nettoomsättningen i sig är signifikant, vilket innebär att nettoomsättningen fångar kostnadsnyttofaktorerna med revision. Gränsvärdena finns till för att små företag inte skall behöva bära betydande kostnader och lagstiftningen hävdar att dessa kostnader kan falla oproportionerligt på små företag. Vad är det då som får små företag i Sverige att behålla revisionen och vad upplever de att den har för nytta?
I en studie av Collis (2010) undersöktes frivillig revision i Danmark och Storbritannien. Resultatet visade att företag i Storbritannien, trots att de hade möjlighet att avstå revision, kom att välja att frivilligt få sina redovisningar granskade. Detta för att företagen ansåg att revision gav tydliga fördelar.
I båda länderna var ledningsfaktorerna som bestämmer frivillig revision, att kostnad inte anses vara en betydande utgift och att revision ger förmånen av att förbättra kvaliteten på den finansiella informationen. I Danmark var en annan fördel med revision att det ansågs ha kontroll över redovisningsregister samt system, som även stöds av Collis et al. (2004). Det finns empiriska bevis som visar att bolagens ledning är de huvudsakliga användarna av de granskade rapporterna och att revision förbättrar kvaliteten på de finansiella rapporterna (Collis, 2010; Collis et al., 2004).
Enligt Collis (2010) har undantag för revision sin grund i att Europeiska kommissionen och nationella tillsynsmyndigheter anser att bördan från finansiell rapportering faller oproportionellt på små företag.
Bevis har lagts fram att kostnaden för revision kan vara av stor betydelse för små företag, vilket gör att
de satta gränsvärdena anses tillämpliga. Collis et al. (2004) kom i sin studie fram till att majoriteten av de företag som kunde välja frivillig revision skulle fortsätta att få sina finansiella rapporter granskade till förmån för sina aktieägare. Tidigare forskning har dock visat att kostnaderna för revision kan ha stor betydelse för det mindre företaget samt att det är tydligt att lagstiftarna även anser detta genom de satta gränsvärdena (Seow, 2001; Collis et al., 2004). Bland annat kom Seow (2001) fram till att den obligatoriska revisionen kan ge små företag onödiga bördor i form av finansiella kostnader.
Tauringana och Clarke (2000) undersökte i sin studie vilka faktorer som låg bakom att vissa företag valde att ha frivillig revision trots att de inte ansågs behöva detta. Faktorerna som Tauringana och Clarke (2000) studerade var storlek (nettoomsättning och balansomslutning), chefsaktieägande, skuldsättningsgrad samt likviditetskvot. Författarna fann inget samband mellan valet av att ha frivillig revision och företagets storlek och likviditetskvot. Däremot kom de fram till att aktieägandet är en viktig faktor när det kommer till företagets val angående revision. Detta för att kunna stärka sina agentförbindelser med aktieägarna.
Enligt Collis et al. (2004), med stöd av bland andra Acher (1999) och Graham (1999), finns det delade synpunkter om vilken som är den lämpligaste nivån för undantagen revision. I studien visade det sig att företag i Storbritannien skulle fortsätta att använda sig av revision trots att de blir undantagna den vid en höjning av gränsvärdena. Detta för att ledningen ansåg sig ha kunskapen om kostnaderna och nyttan av revisionen, och vilka fördelar som revision kan erbjuda. Detta stämmer inte överens med regeringens kostnadslogik angående revision. Däremot visar det att majoriteten av de företag som skulle påverkas av en höjning av gränsvärdena skulle välja att få sina redovisningar granskade på grund av de upplevda fördelarna. Samtidigt som det har hävdats från olika håll inom litteraturen att alla företag borde bli undantagna revision, finns det även de som anser att gränsvärdena bör vara kvar precis som de är alternativt höjas så att fler företag har möjligheten att avstå från revision. Som vi tidigare nämnt pågår det diskussioner om gränsvärdena skall höjas eller inte även i Sverige på grund av detta. I och med att Sverige är ett av de länder som var sist med att införa undantagen revision har det funnits många länder att jämföra gränsvärdena med och Sverige har då, i jämförelse, valt att lägga sina gränser betydligt lägre än vad andra länder har gjort.
Det finns brister, vad vi har sett, i litteraturen gällande frivillig revision i små företag i Sverige. Först
och främst verkar det inte finnas något empiriskt bevis på lämplighet eller tillräcklighet hos valda kriterier av nettoomsättning, balansomslutning och antal anställda (Collis et al., 2004; Acher, 1999;
Graham, 1999). För det andra saknas det bevis om fördelarna med revision för ledningen i små företag (Collis et al., 2004). Detta är viktigt eftersom ledningen är de främsta användarna av den lagstadgade redovisningen och är även de som står för kostnaderna för revisionen. För det tredje är det inte känt varför små bolag skiljer sig åt när det kommer till deras val om att behålla revisionen trots att företaget är undantagen den samt hur de reagerar vid undantaget (Collis et al., 2004). Denna studie syftar till att ta sig an dessa brister genom att fokusera på följande forskningsfrågor:
Angående undantagen revision, fångar storlekskriterierna (nettoomsättning, balansomslutning och antal anställda) nyttan av revision i små privata företag?
Vilka faktorer kan komma att påverka valet av frivillig revision?
1.3 Syfte
Syftet med studien är att beskriva och analysera huruvida de tre storlekskriterierna angående revisionsplikt (nettoomsättning, balansomslutning och antal anställda) är lämpliga och tillräckliga för att mäta fördelarna med revision för små företag. Studien syftar även till att undersöka olika faktorer som kan komma att påverka valet av frivillig revision.
1.4 Avgränsningar
Vi har valt att avgränsa oss till företag som klassas som små företag i Sverige, samt större företag som skulle klassificeras som sådana om gränsvärdena höjdes till EU:s nivå. Företagen som vi valt att undersöka ligger i Gävleborgs län, detta på grund av att vi varken har haft resurser eller teknik till att undersöka alla företag i Sverige.
1.5 Studiens fortsatta disposition
2. Tidigare forskning
• I detta kapitel presenteras studiens teoretiska referensram och de teorier som är relevanta för ämnet. Dessa följs av en presentation av de hypoteser som utvecklats genom teorierna och den tidigare forskningen.
3. Metod
• Kapitlet går igenom den undersöknings- och forskningsmetod som studien har använt. En presentation av uppsatsens forskningsfilosofi, forskningsansats och val av metod kommer att ske. Vidare kommer en operationalisering av enkäten att genomföras och undersökningens svarsengagemang, validitet och reliabilitet diskuteras. Därefter beskrivs de metoder som tillämpas vid dataanalys.
4. Empiri
• Detta kapitel inleds med en presentation av det empiriska material som samlats in. Materialet justeras och kontrolleras därefter för vidare analys.
5. Analys
• I detta kapitel presenteras de statistiska tester som gjorts på det empiriska materialet som samlats in. Hypoteserna testas genom studiens valda analysmetoder.
6. Slutsats
• I slutsatsen diskuteras de resultat som framkommit. Slutligen kommer vi att ge kritiska reflektioner kring uppsatsen och förslag till framtida forskning
presenteras.
2. Tidigare forskning
I detta kapitel presenteras studiens teoretiska referensram och de teorier som är relevanta för ämnet.
Dessa följs av en presentation av de hypoteser som utvecklats genom teorierna och den tidigare forskningen.
2.1 Frivillig revision
En oberoende revision levererar verifiering och förbättrar kvaliteten på offentligjorda räkenskaper (Clatworthy & Peel, 2013). Därför kan det vara troligt att en betydande faktor, i ett företags beslut att genomföra revision eller inte, är att ge sina externa kreditgivare signaler av att ha hög kvalitet på informationen (Datar, Feltham & Hughes, 1991; Pittman & Fortin, 2004; Collis, 2012).
Collis (2003) har tidigare undersökt och analyserat ledningens syn på undantagen revision hos företag i Storbritannien. Collis (2003) fann bevis för att sannolikheten att ledningen kommer att välja frivillig revision ökade med omsättningen hos företaget. Det faktum att välja revision, när den är undantagen, ökar även med uppfattningen om att revision ger en försäkran av att redovisningsposter och system är korrekta, förbättrar företagets kvalitet på information och har en positiv inverkan på kreditvärdigheten (Collis, 2003; Collis, 2012). Vilket kan vara av stor vikt för företag som vill expandera och utveckla sin verksamhet och som vill visa sina intressenter vad som sker i företaget. Det visade sig även vara mer sannolikt att ett företag skulle välja frivillig revision om det inte var helt familjeägt (Collis, 2003). I en annan studie av Collis et al. (2004) visade det sig att sannolikheten att ett företag väljer frivillig revision ökar med företagets storlek (nettoomsättning, balansomslutning och antalet anställda).
2.2 Agentteori
Motiven bakom bolagens revision förklaras ofta med hjälp av agentteorin (Benston, 1985; Sikka et al., 2009; Arnold & de Lange, 2004). Teorin tar upp problemet med kontroll och information mellan aktieägaren och agenten, och fokuserar på relationen mellan dem. En relation som, på grund av informationsasymmetri, kan skapa stor osäkerhet (Deegan & Unerman, 2011). Konflikten mellan dessa hanteras bland annat genom olika incitament och övervakning. En av dessa är att kräva att företag och deras chefer underkastar sig en årlig revision av kunniga och oberoende revisorer (Sikka et al., 2009).
Enligt Kamarudin et al. (2012) har ledningen mer information om företaget och dess verksamhet än vad ägaren har på grund av separationen av ägande och kontroll. Enligt Seow (2001) tyder agentteori på att efterfrågan av revision kan uppstå från en önskan att signalera angående kvaliteten på företaget, både för nuvarande och framtida ägare samt långivare.
Efterfrågan på frivillig revision i allmänhet modelleras med hänvisning till agentteori.
Intressekonflikter mellan förvaltare och investerare leder till agentkostnader som kan lindras genom övervakning, inklusive rapportering av finansiell information om företaget till externa parter (Clatworthy & Peel, 2013). Dock kan agentkostnader komma att vara lägre i små privata företag, där chefer ofta har intern tillgång till information utan finansiell rapportering (Hope, Langli & Thomas, 2012). Agentkonflikter i privata företag har tillräckligt stort inflytande att företagen visar en högre ansträngning att ha revisor och en ökad benägenhet att anställa högre kvalificerade revisorer (Hope et al., 2012).
Följande genomgång av litteraturen sammanfattar det aktuella kunskapsläget i förhållande till kostnaderna och fördelarna med det lilla företagets revision från ett antal teoretiska perspektiv.
2.2.1 Kostnadsnyttofaktorer
Regeringens användning av vissa storlekskriterier (nettoomsättning, balansomslutning och antal anställda) i revisionslagstiftningen visar att det finns en relation mellan dessa mått och den relativa kostnaden och nyttan av revision (Collis et al., 2004). Dessutom finns ett antagande i lagstiftningen att nivån för undantagen revision är satt där kostnaderna för revision inte längre överväger fördelarna (Collis et al., 2004). En undersökning av 413 företag i Storbritannien genomfördes innan de tre nivåerna i storleksklassificeringen infördes och möjligheten till att små företag kunde avstå revision vunnit laga kraft. Resultatet från denna studie visade att 15 procent av de tillfrågade skulle avstå revision om lagkravet togs bort (Page, 1984). Vilken som är den lämpligaste nivån skiljer sig därför åt bland professionens synpunkter. Det har hävdats att alla företag borde bli undantagna, medan det även finns de som anser att gränsvärdena bör stå fast eller höjas (Collis et al., 2004). Till förmån för att höja omsättningsgränsen när det kommer till frivillig revision, använde Mitchell (1999) sin egen organisations statistik för att hävda att 92 procent av revisorerna stod bakom en befrielse för alla privata och ägarledda små aktiebolag (Collis et al., 2004). Beckerlegge (1999) ansåg däremot att de
rådande gränserna bör hållas kvar på grund av att regeringens förslag förespråkar avskaffandet av revisionen, men inte kravet för ledningen att leverera rättvisande årsredovisningar. Eftersom 90 procent av arbetet utförs i överensstämmelse med revisorer kan det vara dumt att ta bort den mervärdesaspekt som kommer med revisionen (Beckerlegge, 1999).
Enligt Collis et al. (2004) har regeringen i Storbritannien hävdat att kostnader för revision har en högre proportionell effekt för mindre företag. Detta bekräftas också i en studie av 126 företag med en omsättning på en miljon pund tid (Freedman & Goodwin, 1993). Slutsatsen blev att för många ägare i små företag är det lagstadgade revisionsarvodet en extra kostnad och som verkar ge en allt för liten fördel, antingen för sig själva eller för andra, samt tar för mycket av små vinster och ledningens tid (Freedman & Goodwin, 1993). Även om det har varit många debatter om diverse kostnadsbesparingar så har lite empiriskt bevis samlats in angående detta (Collis et al., 2004). Det verkar logiskt att säga att ju högre kostnader för revisionen, desto större besparingar skulle det bli om företaget skulle välja att helt avstå den. I en studie av stora företag i USA fann Ettredge, Simon, Smith och Stone (1994) att kostnadsbesparingar är ett särskilt incitament i företag som har komplexa verksamheter. I en studie i Storbritannien fann Collis (2003) att kostnaden var en faktor för de företag som beslöt sig för att avstå revision. Det var dock bara 43 företag som kunde ge en siffra på hur mycket de hade sparat på detta (Collis, 2003). För de som kunde ange en summa var den ett tusen pund, vilket även matchade deras revisionskostnader som bokförts föregående år. I många fall så är revisionsarvodet en bred uppskattning, på grund av överlappningen med att förbereda redovisningarna (Marriott, Collis &
Marriott, 2006). Om företaget har beslutat att avstå revision, är det dock troligt att de förberedande avgifterna skulle komma att stiga. Kostnaderna skulle också stiga om etiska normer kräver att förberedelser av redovisningar och revisionsarbete för små företag skall genomföras av separata företag (Collis & Jarvis, 2005).
Huruvida företagets storlek är en avgörande faktor för finansiell rapportering är oklart (Cormier, Magnan & Van Velthoven, 2005). Trots detta har det hävdats att kostnaderna ökar i proportion till storleken på företaget på grund av ökad separation av ägandet och kontroll (Simunic & Stein, 1987;
Ettredge et al., 1994). I en studie av 92 små företag visade resultatet bevis på att storleken på företaget påverkar efterfrågan av frivillig revision med avseende på omsättning, men däremot inte balansomslutning eller likviditet (Tauringana & Clarke, 2000). I en studie av Collis et al. (2004) visade
det sig att nettoomsättning, balansomslutning och antal anställda var för sig har ett signifikant samband med frivillig revision. Resultatet betyder att sannolikheten att ett företag väljer frivillig revision ökar med företagets storlek. När alla kriterier testades samtidigt mot frivillig revision var det däremot bara nettoomsättningen som visade sig vara signifikant (Collis et al., 2004). Detta visar att omsättningen i sig fångar kostnaden och nyttan av revision och de andra två kriterierna inte ger någon signifikant information och kan uteslutas som kriterier i revisionslagstiftningen. Collis et al. (2004) fann att 63 procent av företagen skulle välja att ha frivillig revision om gränsvärdena höjdes och de blev undantagna revision. Detta kan tyda på att majoriteten av de som blir påverkade av eventuella höjda gränsvärden anser att fördelarna med att ha sina redovisningar granskade överväger kostnaderna. I en liknande studie i Finland var resultatet i linje med uppfattningen om att nettoomsättningen är en signifikant faktor till frivillig revision (Niemi, Kinnunen, Ojala & Troberg, 2012). Resultatet från denna studie visade att 60 procent av respondenterna skulle välja frivillig revision (Niemi et al., 2012)
Vi anser att det råder brist på enighet gällande vad som är lämpliga gränsvärden för att beakta efterfrågan på frivillig revision i små företag. Det verkar inte finnas något empirisk bevis på lämplighet och tillräcklighet av regeringens valda kriterier, nettoomsättning, balansomslutning och antal anställda, för att fastställa undantagen revision (Collis et al., 2004; Acher, 1999; Graham, 1999). Därför grundar den första hypotesen sig på den ekonomiska logiken i revisionslagstiftningen, att kostnaden för revision faller oproportionerligt på små företag (Collis et al., 2004):
H1: Sannolikheten att företaget väljer frivillig revision ökar med storlek (nettoomsättning, balansomslutning och/eller anställda)
2.2.2 Agentfaktorer
Från ett agentperspektiv uppstår efterfrågan på reviderade uttalanden från antagandet att den mänskliga naturen är svag, opålitlig och i behov av någon form av kontroll (Power, 1997). Agentmotiven tillämpas i företag där det finns externa aktieägare och de reviderade räkenskaperna spelar en stor roll i förhållandet mellan aktieägaren och ledningen (agenten) (Collis et al., 2004). Informationsasymmetri kan också förekomma bland interna aktieägare om de saknar den kompetens som krävs för att tolka den finansiella informationen som är tillgänglig (Power, 1997). Dock är det inte helt säkert att efterfrågan på revision från aktieägare är beroende av storlek, eftersom det även i de minsta företagen kan uppstå
tvister mellan aktieägare. De reviderade räkenskaperna kan då vara ett viktigt skydd (Collis et al., 2004).
Det har hävdats att i och med att små företag ofta är familjeägda och ägarledda finns det en liten delegering av kontroll och risken för intern och extern moralisk risk är betydligt lägre än i stora företag (Collis & Jarvis, 2000). Detta kan bekräftas av Page (1984) som fann att endast 9 procent av respondenterna i sin undersökning skulle få sina redovisningar granskade huvudsakligen för förmån till sina aktieägare. Empiriska bevis från Storbritannien (Page, 1984; Carsberg, Page, Sindall & Waring, 1985) och Irland (Barker & Noonan, 1996) visar att direktörerna är de främsta användarna av lagstadgad redovisning och det har visats sig vara användbart för en rad externa och interna syften (Collis & Jarvis, 2002). Mottagarna av årsredovisningen är även bank/långivare, skattemyndigheter, chefer som inte är aktieägare samt leverantörer (Collis & Jarvis, 2000). Redovisningen granskas för att hjälpa till att kontrollera de intressekonflikter som kan uppstå bland chefer, aktieägare och diverse borgenärer (Tauringana & Clarke, 2000). Undersökningar i Italien och Finland identifierar att huvudanvändare till dessa rapporter är ledning, skattemyndigheten och banker (Collis, 2010), med de två sistnämnda grupperna som representerar ett allmänt intresse (Evans et al., 2005)
En svensk studie (Svensson, 2003) visade att banker använder finansiell information som en grund för kreditvärdighet. Agentrelationer med bank/långivare och med aktieägare i företag som inte är familjeägt har visat sig ha påverkan på frivillig revision (Collis et al., 2004). En studie i Finland har däremot inte funnit några bevis för ett samband mellan frivillig revision och företagets agentrelationer med ägare och långivare (Niemi et al., 2012). Studier av små företag och upplåning har visat att de reviderade räkenskaperna för små företag är avgörande för banken i dess beslut om huruvida lån skall beviljas (Berry, Faulkner, Hughes & Jarvis, 1993; Deakins & Hussain, 1994). Från ledningens perspektiv skulle 17 procent av de tillfrågade fortsätta att ha revision till förmån av externa användare, såsom exempelvis långivare (Page, 1984). Förberedande forskning i Storbritannien i och med införandet av revisionens avreglering år 1994 verkade bekräfta denna uppfattning (Seow, 2001).
Skuldnivån testades även i Australien (Carey, Simnett & Tanewski, 2000), tillsammans med storlek och ersättare för separationen av kontroll från ägandet. Resultatet från studien visade att bland dessa faktorer var det endast skuld och separation av kontroll från ägandet som var en signifikant faktor.
Efterfrågan på privata företags redovisningsinformation är lägre för dessa företag än för offentliga företag (Ball & Shivakumar, 2005). Dock förlitar sig utomstående fortfarande på finansiella rapporter för skuldupphandling (Peek, Cuijpers & Buijink, 2010; Niskanen & Niskanen, 2004; Lennox &
Pittman, 2011) och för tillhandahållandet av handelskrediter (Collis et al., 2004). Därav kan det vara av stor vikt att företag använder sig av frivillig revision trots att de är undantagna den. Genom företagens möjligheter att få lägre finansieringskostnader och att kunna signalera trovärdighet i sina finansiella rapporter kan detta leda till ökad efterfråga på frivillig revision bland företag som är undantagna revisionsplikten (Van Tendeloo & Vanstraelen, 2008). I linje med dessa argument har även Hope, Thomas och Vyas (2011) funnit att om företag väljer att ha en revisor kan de möta färre finansieringsproblem. Detta medan Dedman och Kausar (2012) rapporterar om att frivilliga granskningar av räkenskaper kan leda till en högre kreditvärdighet för privata företag.
I samband med utlåning har det visat sig att skuldsättningsgrad och till en viss del även företagets storlek är signifikanta faktorer (Collis et al., 2004; Tauringana & Clarke, 2000). Ettredge et al. (1994) visar i deras studie att skuldsättningsgraden dock inte är signifikant för att kunna förklara efterfrågan på frivillig revision.Detta kan tyda på att skuldsättningsgrad inte är ett bra mått på efterfrågan på revision.
Dichev och Skinner (2002) stöder detta då de rapporterade att skuldsättningsgraden används i andra studier för att fylla ett annat syfte, nämligen visa vilka begränsningar skuldavtal kan ge företagen.
Agentkostnader ökar i proportion till storleken och komplexiteten i företagets verksamhet (Simunic &
Stein, 1987; Ettredge et al., 1994). Sådana kostnader kan förväntas vara mindre betydande i små företag där själva separationen av ägande och kontroll är mindre markerad och verksamheten är mindre komplex än i stora företag. Kostnaden för tillämpning av kravet på de reviderade redovisningarna faller oproportionerligt på små företag, särskilt om räkenskaperna är till liten nytta för externa användare (Keasey, Watson & Wynarczyk, 1988). Det verkar logiskt, eftersom andelen av fasta kostnader i förhållande till rörliga kostnader sannolikt kommer att vara högre i små företag jämfört med stora företag. Detta skulle även kunna kopplas samman med den syn som lagstiftningen har om att kostnaderna för revisionen är proportionellt större ju mindre företaget är.
Som vi tidigare pekat på så kan information vara en betydande faktor för användarna av de reviderade räkenskaperna. Detta kan vara avgörande för företagens beslut om att välja frivillig revision. Det anses
vara av stor vikt för företagen att kunna erbjuda pålitlig och tillgänglig information till sina intressenter och detta kan då revisionen stå för. Från denna syn förefaller det sig som betydande att förlita sig på reviderade räkenskaper för små företag för att kunna upprätthålla agentförbindelser, både med ägare och med långivare. Regeringens argument för att begränsa eller ta bort kravet för små företag angående revision verkar dock ha motivet att enbart minska kostnadsbördor (Collis et al., 2004). De följande två hypoteserna utgår därför från påståendet att efterfrågan på frivillig revision påverkas av agentfaktorer som är relaterade till informationsasymmetri (Collis et al., 2004):
H2: Det är sannolikt att företaget väljer frivillig revision om det finns agentförbindelser med långivare.
H3: Det är sannolikt att företaget väljer frivillig revision om det finns agentförbindelser med ägare.
2.2.3 Ledningsfaktorer
Till skillnad från kostnadsnytto- och agentfaktorer kan efterfrågan på revision hänföras till ledningens behov av kontroll för att minska risken för väsentliga fel (Collis et al., 2004). I små företag kan sannolikheten för att väsentliga felaktigheter uppstår (intern risk) och sannolikheten av redovisningskontroll att upptäcka materiella felaktigheter (riskkontroll) vara hög. Även om Carsberg et al. (1985) i sin studie fastställde att den huvudsakliga användningen av de lagstadgade räkenskaperna är till för ledningsändamål, särskilt för bekräftelse, utforskade deras studie inte den roll som revisionen har i detta sammanhang.
I en undersökning av ACCA, Association of Chartered Certified Accountants, visade resultatet att 40 procent av små företag anser att information som tillhandahålls av revision är till nytta för företaget (Collis et al., 2004). Vilket tyder på att ledningen i sådana företag har en allmän uppfattning att det finns fördelar med att ha redovisningen granskad (Collis et al., 2004). Detta visar att kvaliteten på information är viktig att beakta. Tidigare studier har funnit ett signifikant samband mellan kvalitet och frivillig revision, vilket kan relateras till ledningens uppfattningar om kostnaden och nyttan av revision (Collis et al., 2004; Niemi et al., 2012). Särskilda skäl för att ha frivillig revision, som är identifierad i litteraturen, inkluderar att ett effektivt genomförande av företaget görs (Page, 1984). Detta eftersom det
är av god praxis för kontinuitet med det förflutna, de har ett resultatbaserat ersättningsschema eller för att deras revisor har rekommenderat det (Pratten, 1998).
Det är ledningens ansvar att väga upp kostnaderna och fördelarna av finansiell rapportering och det är logiskt att anta att beslutet grundar sig på ekonomisk rationalitet (Collis, 2010). Den klassiska modellen av Weber (1968), som även har utvecklats av andra, bygger på formell rationalitet som påverkas av materiell rationalitet och traditionell handling. Modellen utgår från vanor eller anpassande som har sitt ursprung i känslor (Jarvis, 1996). Detta ger ett sammanhang för det faktum att väga fördelarna med frivillig revision till ledningen (Collis, 2010).
En fördel med oberoende granskning av den interna kontrollen är att den kan minska informationsrisk, internrisk samt kontrollrisk, och därigenom minska agentkostnader (Watson, Shrives & Marston, 2002;
Prencipe, 2004). Trots att revision inte är ute efter att upptäcka bedrägerier, kan det spela en viktig roll i att upptäcka materiella bedrägerier och avskräcka potentiella bedragare (Güntert, 2000; Ramos, 2003). I många företag kan intern risk och kontrollrisk vara av stor vikt. I en studie av 103 privata företag i USA lades det fram bevis på att ägare till företag krävde frivillig revision som ett kompenserande styrsystem för den kontrollförlust som kan finnas i hierarkiska organisationer (Abdel-Khalik, 1993). Collis et al.
(2004) har i deras studie funnit empiriska bevis från Storbritannien att efterfrågan på revision har ett positivt samband med fördelarna med att ha en årlig kontroll av interna system och register. Samt att det förbättrade kvaliteten på informationen. I en studie från Finland visade resultatet ett liknande samband mellan frivillig revision och kontroll som i Storbritannien (Niemi et al., 2012). De flesta små företag är familjeägda (Collis & Jarvis, 2000; Collis, 2003) och genom detta så kan opportunistiskt beteende från ledningen, på bekostnad av aktieägarna, vara ett mindre problem i små företag än i större företag där det är vanlig att det finns en separation av ägande och kontroll. I mindre företag är intern risk och intern riskkontroll höga (Collis et al., 2004). Följaktligen finns det en stor sannolikhet att materiella felaktigheter uppstår i bokslutet och en stor sannolikhet att sådana felaktigheter inte kommer att upptäckas i tid genom interna kontroller (Collis, 2012).
Gällande ledningens kunskaper om kostnaden och nyttan med revision fann Collis et al. (2004) att ett signifikant samband fanns mellan ledningens kunskaper om revision och frivillig revision. Andra studier har dock funnit att ledningens kunskaper om revision och frivillig revision inte har ett
signifikant samband (Collis, 2003; Niemi et al., 2012). Vi anser att det därmed finns tydliga brister på bevis om nettofördelarna med revision för ledningen. Detta kan anses vara av stor vikt, eftersom styrelseledamöterna har bevisats vara de främsta användarna av den lagstadgade redovisningen och det är de som står för kostnaden för revision (Collis et al., 2004; Carsberg et al., 1985). Det verkar inte heller vara helt känt varför vissa företag väljer frivillig revision och för att testa detta på ett effektivt sätt så utgår vi från att det är viktigt för företagen att ha kunskap och erfarenhet om vad revision kan bidra med. Med anledning till detta utgår de tre sista hypoteserna från ledningens övertygelser om fördelar med frivillig revision (Collis et al., 2004):
H4: Det är sannolikt att företaget väljer frivillig revision med deras tro om att revision fungerar som en kontroll av redovisningen.
H5: Det är sannolikt att företaget väljer frivillig revision med deras tro om att revision ökar kvaliteten på informationen.
H6: Det är sannolikt att företaget väljer frivillig revision utifrån deras allmänna kunskaper om kostnaderna och fördelarna med revision.
2.3 Sammanfattning av hypoteser
H1: Sannolikheten att företaget väljer frivillig revision ökar med storlek (nettoomsättning, balansomslutning och/eller anställda)
H2: Det är sannolikt att företaget väljer frivillig revision om det finns agentförbindelser med långivare.
H3: Det är sannolikt att företaget väljer frivillig revision om det finns agentförbindelser med ägare.
H4: Det är sannolikt att företaget väljer frivillig revision med deras tro om att revision fungerar som en kontroll av redovisningen.
H5: Det är sannolikt att företaget väljer frivillig revision med deras tro om att revision ökar kvaliteten på informationen.
H6: Det är sannolikt att företaget väljer frivillig revision utifrån deras allmänna kunskaper om kostnaderna och fördelarna med revision.
3. Metod
Kapitlet går igenom den undersöknings- och forskningsmetod som studien har använt. En presentation av uppsatsens forskningsfilosofi, forskningsansats och val av metod kommer att ske. Vidare kommer en operationalisering av enkäten att genomföras och undersökningens svarsengagemang, validitet och reliabilitet diskuteras. Därefter beskrivs de metoder som tillämpas vid dataanalys.
3.1 Forskningsfilosofi
Tillvägagångssättet i denna studie har sin grund i en kunskapsteoretisk ståndpunkt, positivismen.
Positivismen förespråkar en användning av naturvetenskapliga metoder vid studiet av den sociala verkligheten och alla dess aspekter (Bryman & Bell, 2013). Den utgår från rena objektivitetsideal (Eriksson & Wiedersheim-Paul, 2011).
Positivismens syfte är att generera hypoteser som därefter kan prövas. Detta är den forskningsfilosofi som vi anser är mest lämplig för denna studie då vi har valt att utgå från tidigare forskning för att konstruera våra hypoteser samt att vi vill utforska hur våra respondenters uppfattning är utan att själva påverka deras värderingar. Positivismen gör även en skarp åtskillnad mellan teori och forskning (Bryman & Bell, 2013).
3.2 Forskningsansats
I denna studie har vi använt oss av en deduktiv forskningsansats, att vi utifrån befintliga begrepp och teorier angripit resultatet och kommit fram till våra slutsatser. Till skillnad från en induktiv forskningsansats som istället använder empirin som utgångspunkt (Eriksson & Wiedersheim-Paul, 2011). Deduktiv representerar den vanligaste uppfattningen om hur förhållandet mellan teori och praktik inom samhällsvetenskapen ser ut (Bryman och Bell, 2013). Utifrån det en forskare vet inom ett visst område härleder denna därefter en eller flera hypoteser som skall underkastas i en empirisk granskning (Bryman & Bell, 2013).
I hypotesen ingår de begrepp som skall översättas till forskningsbara företeelser. Den deduktiva forskningsansatsen passar därför vårt arbete då våra hypoteser har konstruerats utifrån redan grundade teorier och därefter bekräftats eller förkastats.
3.3 Val av metod
Denna studie har använt sig av en kvantitativ metod då datainsamlingen har skett genom enkäter. Datan har av den anledningen redovisats i numerisk form och ansetts lämplig att analyseras genom statistiska metoder (Bryman & Bell, 2013).
Kvantitativ metod kan betraktas som en forskningsstrategi som betonar kvantifiering när det gäller insamling av data samt att den innehåller ett deduktivt synsätt. Den har införlivat den naturvetenskapliga modellens normer och tillvägagångssätt, där tyngden ligger på positivismen (Bryman & Bell, 2013). För att kunna testa våra hypoteser har vi genomfört en enkätundersökning, vilken också är en av de vanligaste metoderna för att samla in kvantitativ data (Eliasson, 2013).
3.4 Tillvägagångssätt
Nedan kommer vi att gå igenom hur vi har gått tillväga under studiens gång. Vi beskriver och motiverar de val vi har gjort samt hur datainsamlingen har gått till.
3.4.1 Litteraturstudie
Under vårterminen har vi haft fyra seminarietillfällen där vi skulle leta upp artiklar som vi kunde ha användning för i vår undersökning. Detta för att gå igenom vad som redan är känt inom forskningsområdet (Bryman & Bell, 2013). Redan vid första tillfället hittade vi en artikel som vi valde att fördjupa oss i och som vi därefter har använt som inspiration till vårt valda forskningsområde.
Därefter letade vi artiklar och annat material för att få oss en inblick i detta ämnesområde samt hur tidigare forskare har upplevt detta. De artiklar vi studerat är hämtade från databaser såsom Emerald och Google Scholar och genom att utifrån dessa artiklar använda oss av deras referenslistor har vi kunnat tillhandahålla oss ännu fler artiklar samt annat material. Vi anser därför att vi har fått en tillräckligt god grund för vår empiriska studie.
3.4.2 Urval
Den population vi har valt att studera är företag som ligger under EU:s satta gränser för undantagen revision. För att kunna säga något om denna population har vi gjort ett urval. Vi valde ett slumpmässigt urval för att varje enhet i populationen skulle ha samma möjlighet att komma med i urvalet (Bryman &
Bell, 2013). Genom att använda oss av ett slumpmässigt urval finns det ringa utrymme för att skevheter skulle uppstå som beror på den mänskliga faktorn (Bryman & Bell, 2013).
Vi har använt databasen Retriever som finns i biblioteket på Högskolan i Gävle för att hitta dessa företag. Sökningen resulterade i 380 703 företag som uppfyller EU:s kriterier. På grund av att databasen endast tillåter en exportering av 65 000 företag, vilket innebar att möjligheten att undersöka alla Sveriges företag blev mindre, valde vi att begränsa oss till Gävleborgs län. Detta kändes lämpligt med tanke på att vi varken hade resurser eller rätt teknik för att undersöka hela Sveriges företag. Denna sökning resulterade i 1 582 företag. Vi ansåg även att företag kanske skulle vara mer villiga att svara på vår enkät då Högskolan i Gävle ligger i samma län.
Urvalets storlek blev bestämt till 1 000 företag och genom att använda oss av Minitab, ett statistikprogram som kan generera slumpmässiga siffror, fick vi fram ett slumpmässigt urval. Genom att välja en urvalsstorlek på 1 000 företag så ökar vi sannolikheten att precisionen i samplet också blir större (Bryman & Bell, 2013). Då vi valde att göra en enkätundersökning ansåg vi att ett urval på 1 000 företag kändes lämpligt i förhållande till populationen. Dels på grund av tid, och dels på grund av att en ökad precision är kostsammare (Bryman & Bell, 2013). Vi ansåg det även lämpligt då enkäter ofta får ett stort bortfall (Bryman & Bell, 2013). Vi sökte manuellt upp mailadresser på företagsfakta.se och skickade därefter ut enkäter till dessa företag. Då många företag inte hade mailadresser att tillgå har det skett ett bortfall, vilket gjorde att vi endast hittade mailadresser till 720 företag. Då vi ville att enkäten skulle hamna hos rätt person valde vi att endast skicka till de företag som hade kontaktuppgifter till en ansvarig, exempelvis VD eller ekonomiansvarig. Detta innebar att vi valde bort företag som endast hade info-mailadresser. Vårt slutliga urval blev således 500 företag.
3.4.3 Datainsamling
En forskningsdesign utgör en ram för att koppla samman empirisk data med undersökningens forskningsfrågor och slutligen även sammankoppla dessa med slutsatserna (Yin, 2007). Det finns olika
typer av forskningsdesign, och vi har i vårt arbete valt att använda oss av tvärsnittdesign i form av en surveyundersökning för att samla in kvantitativ data (Bryman & Bell, 2013).
I tvärsnittsdesign samlas data in från mer än ett fall, vanligtvis många fler än ett, vid ett specifikt tillfälle i syfte att komma fram till en mängd kvantitativ data med koppling till många olika variabler.
Dessa variabler granskas därefter för att olika slags sambandsmönster skall kunna upptäckas (Bryman
& Bell, 2013).
Utifrån surveyundersökningens metoder har vi utformat en enkät, då vi ansåg att det var mest lämpligt till det vi ville undersöka i vår studie. Enkäter är billiga att administrera och ger av den anledningen en stor fördel vid till exempel ett stort urval (Bryman & Bell, 2013; Eliasson, 2013). Vi har utformat enkäten med inspiration från tidigare studier och resultatet från enkäten möjliggör att vi kan göra en jämförelse med hypoteserna. Resultatet har även kunnat undersökas statistiskt. Frågeformuläret består mestadels av fasta frågor, vilket innebär att svarsalternativen redan finns angivna. Då svaren blir mer precisa är det enklare att analysera datan och det ger större möjligheter att kunna jämföra svaren bland olika respondenter(Bryman & Bell, 2013).
En nackdel med valet att använda oss av enkäter är att vi inte har kunnat hjälpa respondenten med en förklaring av frågorna och missförstånd har kunnat uppstå (Bryman & Bell, 2013; Eliasson, 2013).
Detta kan då ha lett till felaktiga svar och för att det inte skulle inträffa har vi försökt att vara så tydliga och relevanta som möjligt i vår formulering för att säkerställa att det inte funnits några oklarheter. Dels för att få ett sanningsenligt svar och dels för att respondenterna inte skall lämna några frågor obesvarade. Enkätundersökningen har genomförts genom manuell hantering av mailadresser, till vilka vi har skickat ut enkäten.
3.5 Operationalisering
I operationaliseringen beskrivs variablerna samt hur de mäts (Bryman & Bell, 2013). Vi har kopplat samman frågorna i enkäten med de tidigare hypoteserna för att visa att enkäten mäter samtliga variabler. I tabell 2 presenteras de olika variablerna som är inkluderade i analysen. I tabell 2 presenteras de olika variablerna som är inkluderade i analysen. Vårt frågeformulär bestod av totalt 15 frågor varav
9 frågor var hämtade från Collis et al. (2004). Tre av frågorna är kopplade till de olika storlekskriterierna och övriga frågor är kopplade till agent- och ledningsfaktorer.
Tabell 2: Beskrivning av variabler
Namn Beskrivning Förväntat
tecken
Hypotes
FREV Huruvida företaget skulle välja frivillig revision (1 = ja, 0 = nej)
OMS Storlek på företaget mätt i nettoomsättning (MSEK) +ve H1
BAL Storlek på företaget mätt i balansomslutning (MSEK) +ve H1
ANST Storlek på företaget mätt i antal anställda +ve H1
BANK Om den lagstadgade redovisningen normalt ges till bank/andra finansiärer (1 = ja, 0 = nej)
+ve H2
FAM Huruvida företaget är familjeägt (1 = ja, 0 = nej) -ve H3
KONTR Ledningens uppfattning om påståendet att revision ger en kontroll av redovisningen (1 = instämmer inte alls, 5 = instämmer helt)
+ve H4
KVAL Ledningens uppfattning om påståendet att revision förbättrar kvaliteten på den finansiella informationen (1 = instämmer inte alls, 5 = instämmer helt)
+ve H5
UTB Om respondenten har en examen, en vanlig/yrkesexamen eller fått utbildning i management/businessämnen eller ämnen som rör företagets aktivitet (1 = ja, 0 = nej)
+ve H6
3.5.1 Frivillig revision
Frivillig revision (FREV) är den beroende variabeln som används i analys och fångar huruvida styrelseledamöterna skulle fortsätta att ha sina redovisningar granskade även om de inte är juridiskt skyldiga att göra det. Det är en kategorivariabel, vars kategorier inte går att rangordna (Bryman & Bell, 2013) och mäts på en nominal skala i enkäten. Datan har kodats 1, om de skulle fortsätta med frivillig revision och 0 om inte (fråga 10 i enkäten). Icke-svar och fall där de uppgav att de var osäkra klassades
för vidare analys som nej-svar. För analysen är denna variabel istället dikotom, då den endast antar två värden (Bryman & Bell, 2013).
3.5.2 Nettoomsättning, balansomslutning och antal anställda
Omsättning (OMS), balansomslutning (BAL) och antal anställda (ANST) är kvot-/intervallvariabler som skall mäta företagets omsättning, balansomslutning och antalet anställda för att kunna testa H1.
Kvot-/intervallvariabler är variabler som innehåller lika stora avstånd mellan kategorierna (Bryman &
Bell, 2013). Om variablerna urskiljer avstånd är det en intervallskala och kvotskala om en enhet har si eller så mycket mer av en egenskap än en annan enhet (Eliasson, 2013). Dessa variabler fångar storlekskriterierna och förväntas med anledning av detta att ha en positiv inverkan på den beroende variabeln och används därav för att testa H1. Datan för dessa storlekskriterier är kopplade till fråga 2-4 i enkäten.
3.5.3 Bank
Bank är en nominalvariabel som används för att testa H2 och den fångar agentförhållandet med långivare. Den har kodats 1 om företaget normalt ger en kopia av årsredovisningen till banker/övriga långivare och variabeln har kodats 0 om de inte gör det (fråga 11, femte variabeln). Detta innebär att variabeln har blivit omvandlad till dikotom i analysen. Bank förväntas ha en positiv inverkan på den beroende variabeln och får därav ett positivt tecken.
3.5.4 Familj
Familj är en nominalvariabel som ska fånga agentförhållandet med aktieägare och används för att testa H3. Den har kodats 1 om företaget är helt familjeägt och 0 om det är delvis familjeägt eller inte familjeägt (fråga 5-6). Detta innebär att variabeln har blivit omvandlad till dikotom i analysen. Denna variabel förväntas ha en negativ påverkan på den beroende variabeln och får därför ett negativt tecken.
3.5.5 Kontroll
Kontroll är en ordinalvariabel kopplad till ledningen som skall fånga om direktörerna instämmer i påståendet att revisionen ger en kontroll av redovisningen och används för att testa H4. En ordinalvariabel har kategorier som kan rangordnas (Bryman & Bell, 2013). Ett mått på en egenskap
ligger på ordinalskalenivå om det även säger, att en enhet har mer av en viss egenskap än en annan enhet (Eliasson, 2013). Den har kodats på en skala från 1 till 5, där 1 är instämmer inte alls och 5 är instämmer helt (fråga 8, första variabeln). Denna variabel kan beräknas ha en positiv inverkan på frivillig revision.
3.5.6 Kvalitet
Kvalitet är även den en ordinalvariabel som är kopplad till ledningen som skall fånga om direktörerna instämmer med uttalandet att revisionen förbättrar kvaliteten på information och används därmed för att testa H5. Denna variabel har även den kodats på en skala från 1 till 5, där 1 är instämmer inte alls och 5 är instämmer helt (fråga 8, fjärde variabeln). Kvalitet förväntas ha en positiv inverkan på den beroende variabeln.
3.5.7 Utbildning
Utbildning är en ledningsrelaterad nominalvariabel som skall fånga utbildningsprofilen av respondenten och används för att testa H6. Den har kodats 1 om respondenten har en examen eller en professionell yrkesexamen eller har studerat/utbildats i business/management relaterade ämnen, och 0 om inte (frågorna 13-15). Detta innebär att variabeln har blivit omvandlad till dikotom i analysen.
Denna variabel är en proxy för styrelseledamöternas kunskaper om kostnader och fördelar med revisionen och förväntas ha en positiv inverkan på den beroende variabeln.
3.6 Pilotstudie
En pilotstudie är en undersökning av frågeformuläret på en del som skulle kunna vara den undersökta gruppen (Eliasson, 2013). Undersökningen är framförallt intressant eftersom den kan ge besked om frågor som är osäkra, hur svarsalternativen bör vara utformade samt leda till att frågor där respondenterna är osäkra på hur de skall svara kan identifieras (Eliasson, 2013). Enkätens första utformning presenterades för vår handledare. Därefter justerades vissa svarsalternativ och det lades till fler relevanta frågor.
En pilotstudie genomfördes därefter på personer i vår omgivning som fick läsa igenom enkäten och komma med respons på förbättringar och därefter korrigerades enkäten till sin slutgiltiga form.
3.7 Svarsfrekvens och bortfallsanalys
Svarsfrekvensen i vår studie uppgår till 15,8 procent. Det har förekommit många bortfall då företag har valt att inte svara på enkäten på grund av olika faktorer. Vi har fått svar via mail där företagen förklarar att de inte vill svara på enkäten på grund av tidsbrist eller att de helt enkelt inte har för avsikt att svara på den. I det senare fallet tror vi att revision kan upplevas som ett känsligt ämne för obehöriga. Detta tyder på att det finns en utmaning med den låga svarsfrekvensen för forskare som studerar små företag.
Det kan grunda sig i att ledningen är skeptisk i relevansen av akademisk forskning eller är för upptagen med att driva sin verksamhet för att delta i denna typ av undersökning.
Andra framstående studier angående revision (Collis et al. 2004; Collis, 2008; Collis & Jarvis, 2000) har uppnått en snarlik svarsfrekvens, vilket visar att det finns ett problem med detta och inte är unikt för vår studie. Möjligheten till generalisering kan bli begränsad av en svarsfrekvens på mindre än 25 procent (Bryman & Bell, 2013). Enligt Bryman och Bell (2013) är det viktiga med ett stort bortfall att vara medveten om konsekvenserna och de begränsningar som en låg svarsfrekvens innebär. Den viktigaste slutsatsen att tänka på enligt Bryman och Bell (2013) är dock att inte dra sig för att använda denna typ av undersökning (enkäter) bara för att risken med ett stort bortfall finns.
Vi har utfört en bortfallsanalys för att jämföra de 15 först inkomna svaren med de 15 sist inkomna svaren. Detta för att se om svaren skiljer sig åt bland dessa. Vår analys visar att sena svar inte statistiskt kan särskiljas från de som svarat tidigt (Larson & Catton, 1959) och ger oss en bild av att skevheten inte påverkar resultatet.
3.8 Analysmetoder
All data importerades direkt från enkätverktyget som finns i Google drive till ett Exceldokument för redigering. Datan överfördes sedan till statistikverktyget SPSS där vi senare framställde deskriptiv statistik och diverse analyser. För att kunna testa hypoteserna genom datan som samlats in användes de metoder som beskrivs nedan.
Vi utförde en korrelationsanalys för att se hur stark relationen mellan variablerna är. En beräkning av statistisk signifikans för en korrelationskoefficient ger information om sannolikheten att koefficienten
