Examensarbete inom huvudområdet Folkhälsovetenskap
Avancerad nivå 15 Högskolepoäng Vårtermin 2021
Författare: Jessica Hammarström
BASAL HYGIEN INOM KOMMUNAL VÅRD OCH OMSORG
BASIC HYGIENE IN MUNICIPAL CARE AND NURSING
Undertitel
SAMMANFATTNING
Titel: Basal hygien i den Kommunala Vård- och omsorgen Författare: Hammarström, Jessica
Avdelning/Institution: Avdelningen för folkhälsovetenskap, institutionen för hälsovetenskaper, Högskolan i Skövde
Program/kurs: Folkhälsovetenskap: Smittskydd och vårdhygien - magisterprogram, Examensarbete inom folkhälsovetenskap: Smittskydd och vårdhygien A1E, 15 hp
Handledare: Tognon, Gianluca
Examinator: Suominen Sakari
Sidor: 34
Nyckelord: Smittspridning; Följsamhet; Handhygien; Basal hygien;
Kommunal vård -och omsorg
___________________________________________________________________________
Sammanfattning
Introduktion: Det är väl känt världen över att god handhygien är en av de enskilt mest effektiva insatserna för att hindra smittspridning. Trots detta visar flera studier på låg följsamhet till denna viktiga företeelse och orsakerna för försummandet varierar. Syfte: Denna studie kartlägger kunskaper om basal hygien samt uppskattar hur följsamheten uppfattas av personal med ett vårdnära arbete inom kommunal vård och omsorg.
Metod: Personalen fick i en tvärsnittsstudie svara på kunskapsfrågor om basala hygienrutiner och uppskatta sin egen följsamhet till dem i en webbaserad enkät. Prestationerna på varje fråga bedömdes individuellt i fyra svarskategorier. Respondenterna tilldelades sedan gruppen låg, mellan eller hög nivå på kunskapsblocket.
Resultat: Studien visar att de allra flesta uppskattade sig ha bra eller mycket bra kunskaper i basal hygien, samt ha en hög följsamhet till rutinerna. Personalens egen uppfattning om följsamhet är dock högre än vad den senaste prevalensmätningen visar (73 % jämfört med 54 %). Respondenternas svar visade på tydliga
kunskapsluckor. Nära hälften av respondenterna uppger till exempel felaktigt att handskar ska användas vid all patientkontakt. Samma resultat gäller för användning av visir. Det finns dock goda kunskaper om reglerna kring arbetskläders utformning och hantering. Det förekommer vidare en signifikant skillnad i kunskaperna mellan personal inom de olika boendeformerna särskilda boenden [SÄBO] och andra särskilda boenden som omfattas av lagen om stöd och service [LSS], (58 % respektive 44 % uppvisar en hög kunskapsnivå).
Följsamheten uppges dessutom vara lägre på LSS, och de största hindren enligt personal verkar vara tidspress och placering av hygienmaterial.
ABSTRACT
Title: Hygiene in municipal care Author: Hammarström, Jessica
Dept./School: Department of Public Health, School of Health Sciences, University of Skövde
Course: Master Degree Project in Public Health Science: Infection Prevention and Control A1E, 15 ECTS
Supervisor: Tognon, Gianluca Examiner: Suominen, Sakari
Pages: 34
Keywords: Infection control; Hand hygiene; Handwashing; Nursing home, Compliance
___________________________________________________________________________
Introduction: It is widely known that good hand hygiene is one of the single most effective efforts to prevent spread of infection. Despite this, several studies show low compliance to this important practice and causes vary. The aim: The study maps knowledge of and compliance to hygiene routines among health professionals at close-to-care jobs in municipal health care. Methods: Via a cross-sectional study the respondents answered questions of basic hygiene routines and compliance to them via a web-based questionnaire. Quiz answers were assessed over four levels per question and respondents were assigned one of three categories of understanding for the entire block of basic hygiene routine awareness. Results: The majority consider themselves having good or very good knowledge of basic hygiene and representing high level of compliance. However, compliance levels were perceived higher than the most recent prevalence survey conveyed (73% vs 54%).
There is an apparent knowledge gap around hygiene routines. Around half of the participants for example reported unjustified use of gloves and visors during all contact with patients. There is, however, good perception of routines around design and handling of workwear. Furthermore, level of knowledge was quite different for health professionals employed in nursing homes [SÄBO] versus those employed in group homes for persons with certain functionals impairments [LSS, Swedish entitlement law] (58% and 44% were assigned to a high level of knowledge respectively). Compliance was also lower in LSS, and the major obstacles according to the employees seems to be time constraints and placement of hygiene material.
.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INTRODUKTION...1
Folkhälsovetenskaplig relevans ...1
Hållbar utveckling...1
Smittskyddsarbetets utveckling...1
Basala hygienrutiner...2
Följsamhetens utmaningar ...2
SYFTE...3
METOD...4
Datainsamling ...4
Urval...4
Statistisk analys...4
Etiska överväganden ...5
RESULTAT ...6
Demografiska data ...6
Kunskapsinhämtning och följsamhet till basala hygienrutiner ...6
Kunskaper i Basal Hygien...11
DISKUSSION ...15
REFERENSER...18
B
ILAGA1 ...23
B
ILAGA2 ...28
B
ILAGA3 ...29
INTRODUKTION
I tider av pandemier blir det alltmer tydligt att arbetet med att skydda sig själv och patienterna i vårdnära arbetssituationer är av yttersta vikt för att förhindra smittspridning. Trots stora insatser på alla nivåer i samhället sprider sig viruset covid-19 världen över. Detta virus är bara ett av många som tillsammans med resistenta bakterier skapar ohälsa hos jordens befolkning. Enligt European Center for Disease Prevention and Control [ECDC] (2020) var det i november 2020 fler än 45 miljoner människor som blivit smittade runt om i världen och drygt 1 miljon människor har avlidit sedan mätningarna av Covid-19 startade december 2019.
Folkhälsovetenskaplig relevans
Vårdrelaterad infektion [VRI] är en infektion som uppkommer hos en person under slutenvård eller till följd av behandling eller annan omvårdnad inom övrig vård och omsorg (FOHM, 2020). De är ett
världsomspännande hot mot folkhälsan och drabbar alla länder oavsett utvecklingsnivå. Enligt World Health Organization [WHO] (2009) ligger prevalensen av VRI på Europas sjukhus på mellan 4,6 % -9,3 %. Det innebär att ca 5 miljoner patienter årligen drabbas av VRI i Europa. Enligt ECDC (2013) är VRI en bidragande faktor till 110 000 dödsfall varje år och en direkt orsak till ca 37 000 dödsfall. Förutom det lidande som VRI skapar för den enskilda människan och deras anhöriga så kostar det samhället ofantliga summor. WHO (2011) uppskattar kostnaderna till €7 billioner årligen bara i Europa.
Hållbar utveckling
Förenta Nationerna [FN] (2015) har tagit fram globala mål med en uppmaning till alla länder att arbeta för att främja välstånd samtidigt som de ska bevara vår planet. Förutom målen att få slut på fattigdom, öka
utbildning, möjligheter till arbete och miljöarbete finns målet God hälsa & välbefinnande. Det målet innebär att säkerhetsställa hälsosamma liv och främja välbefinnande hos befolkningen och skapa tillgång till god vård för alla. Förutsättningarna för detta mål skapas genom förebyggande insatser och vård. Dessa insatser
bekämpar smittsamma sjukdomar och utrotar epidemier av bland annat malaria och AIDS. Arbetet med basala hygienrutiner är en viktig del i arbetet att skapa denna goda vård och minska spridning av smitta och därmed bidra till de globalt uppsatta målen (FN, 2015).
Smittskyddsarbetets utveckling
Kunskaperna om hur smittspridning kan minskas har funnits länge. Redan under mitten av 1850-talet införde den ungerske läkaren Ignaz Semmelweis handtvätt med klorkalk för läkarna att använda mellan deras arbete på obduktion och förlossning som medförde en 10 procentig minskning av dödsfall i barnsängsfeber.
Tydligare resultat kunde ses när kirurgen Joseph Lister något årtionde senare började applicera karbolsyra på operationssår, händer och instrument vid amputationer. Detta fick dödligheten att sjunka från 45% till 15%.
Florence Nightingale fortsatte sätta hygien på agendan under Krimkriget när hon med sina strikta
hygienrutiner i de engelska fältsjukhusen minskade dödligheten bland soldaterna med hela 40 % (Melhus, 2010).
komponenter är riktlinjen “My five moments for hand hygiene” (WHO, 2009) den innehåller tydliga råd om när handhygien ska utföras i ett patientnära arbete. Riktlinjen har för avsikt förutom att öka kunskaperna också främja möjligheterna till utvärdering.
I Sverige styrs den svenska hälso- och sjukvården av lagar och författningar om hur vård- och omsorgsarbete ska utföras så kraven på en god vård med minimal smittspridning uppfylls. Det innebär bland annat att vården särskilt ska vara av god kvalitet med en god hygienisk standard (HSL, SFS 1982:763; SOSFS 2015:10).
Ytterligare en lag som vidmakthåller den hygieniska kvaliteten är Smittskyddslagen (SFS 2004:168). Lagens primära mål är att skydda befolkningen mot smittsamma sjukdomar och se till att vården värnar både om de som bär på smitta och de som inte gör det. Socialstyrelsens föreskrift om basal hygien och klädregler ska enligt lag följas av all vårdpersonal som arbetar patientnära. Ett tillägg i föreskriften om basal hygien kom 1 januari 2016. Det innebar att de hygienregler som redan gäller inom sjukvården även ska gälla i kommunala verksamheter, hemtjänsten, särskilda boenden [SÄBO] och andra särskilda boenden som omfattas av lagen om stöd och service [LSS] (SOSFS 2015:10).
Samhällsförändringar idag har resulterat i färre vårdplatser vilket gör att de enbart räcker till de allra sjukaste.
Rikssnittet för Sveriges disponibla vårdplatser inom slutenvården är 2,1 per tusen invånare (SKR,2020b).
Inom den specialiserade somatiska vården är platserna färre, 1,6 per tusen invånare (SKR,2020c). Det medför att delar av vården alltmer flyttas ut till kommunerna där vården utförs av personal i hemtjänst, särskilt boende för äldre och LSS. Det ställer höga krav på personalens kunskaper om basala hygienrutiner och
smittspridningsvägar för att kunna fortsätta bedriva en god och säker vård. I Sverige beräknar Sveriges Kommuner och Regioner [SKR] (2019b) att antalet drabbade av VRI är ca 60,000 patienter per år. Utav dessa tror SKR att mellan 30–50% skulle kunna förebyggas. Förutom lidandet som detta medför bedöms
kostnaderna årligen uppgå till 1,5 - 2,2 miljarder kronor.
Basala hygienrutiner
Att arbeta enlig basala hygienrutiner innebär att personal inom vård- och omsorg ska i situationer där det finns risk för överföring av smitta vidta specifika åtgärder (SOSFS 2015:10).
De arbetskläder som används under arbetstid ska ha ärmar som slutar ovanför armbågen, bytas dagligen eller så snart det är möjligt om de blivit förorenade och eller våta.
Om arbetskläderna riskerar att komma i kontakt med kroppsvätskor eller annat biologiskt material under ett arbetsmoment, ska plastförkläde, skyddsrock eller liknande användas utanpå arbetskläderna. Skyddskläderna byts mellan varje omsorgstagare. Om händerna riskerar att komma i kontakt med kroppsvätskor under ett arbetsmoment ska skyddshandskar användas. Skyddshandskarna ska vara ämnade för ändamålet och är för engångsbruk. De ska också bytas mellan varje arbetsmoment. Händer och underarmar ska hållas fria från armbandsur, smycken, förband, stödskenor eller motsvarande. Naglarna ska vara korta och fria från
konstgjorda material. Händerna desinfekteras med ett alkoholbaserat handdesinfektionsmedel omedelbart före och efter ett vård- eller omsorgsmoment samt före och efter användning av handskar. Det är nödvändigt att händerna är torra innan de desinfekteras. Om händerna antas vara smutsiga ska de tvättas med tvål och vatten före desinfektion. Händerna ska alltid tvättas med tvål och vatten om den som vårdats kräks eller har diarré (SOSFS 2015:10).
Följsamhetens utmaningar
Majoriteten av dem som arbetar inom hälso- och sjukvård har en positiv attityd gällande hygienrutinens viktiga roll att minska smittspridning (Allison et al., 2009; Gould et al., 2017). Trots detta är andelen låg av dem som faktiskt praktiserar dem. I Brasilien uppgav 64 % av sjukvårdspersonal 100 % följsamhet till
hygienrutinerna före och efter patientkontakt samtidigt som observationen av dem visade att endast 8,5 % hade
korrekt följsamhet (Oliveira et al., 2019). En studie i Kanada presenterar en följsamhet på knappt 15 % inom äldrevården (Smith et. al., 2008). Liknande siffror upprepas i Italien där 17 % tillämpade handhygien innan patientkontakt inom äldreomsorgen. Den siffran stiger dock till 35 % efter patientkontakt (Pan et.al., 2008). I Sverige genomför SKR årliga punktprevalensmätningar [PPM] i följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler sedan 2010. För 2019 var rikssnittet i Sverige för korrekt följsamhet gällande klädregler och hygienrutiner inom den kommunala omvårdnaden 50 procent (SKR, 2019a). Den siffran steg till 59 % under våren 2020. Ytterligare ökning till 54 % under höstens mätning (SKL, 2020d). I några kommuner var siffran så låg som 15 % (SKR, 2020a). En god handhygien anses enskilt vara en av de mest effektiva sätt att förhindra smittspridning på (Allegranzi & Pittet, 2009) Trots detta är det via vårdpersonalens händer som smittan förs vidare (Ludlam et al., 2009). Thorstad et al (2011) menar att utmaningarna ligger i dåligt utformade enheter, personalbrist och i det stora antalet outbildad personal. Studien som genomfördes inom äldreomsorgen i Norge visade att 70 % av personalen inte hade någon specifik vårdutbildning. Liknande problematik ses i Sverige (Lindh et al, 2013; Lindh et al., 2015). I en rapport från Inspektionen för vård och omsorg [IVO] (2018) framkommer det att det finns en omfattande kunskapsbrist inom äldreomsorgen. Den uppskattar att 30 % -40
% av personalen som arbetar inom äldreomsorg saknar en grundläggande vårdutbildning.
Förutom kunskapsbristen anges det andra orsaker till bristande följsamhet. Däribland förekommer det hinder i hur hygienrutinerna utförs korrekt. Att handdesinfektion ska användas före och efter patientkontakt och i vissa situationer även tvål och vatten ter sig självklart för många som arbetar inom vård- och omsorgen, men blir de felaktigt utförda påverkas följsamheten negativt. I studier framkommer det att endast 40 % kan svara på frågan om hur länge händerna ska tvättas (Allison et al., 2009) eller missar andra viktiga steg i handtvättsförfarandet (Novák et.al., 2019) och felaktig användning av handskar i omsorgssituationer (Naderi et al., 2012). Andra anledningar är att det stör flytet i arbetsmomentet, hög arbetsbelastning eller att den fysiska miljön helt enkelt inte möjliggör en god följsamhet (Atif et al., 2019; Hammerschmidt & Manser, 2019; Lindh et al., 2013, 2015;
Smith et al., 2008).
Många studier om basal hygien har gjorts inom slutenvården. Denna studie har för avsikt att kartlägga
kunskaperna i basala hygienrutiner hos personal som arbetar inom vård och omsorg inom kommunal vård och omsorg. Resultatet kan ge en värdefull uppfattning av kunskapsläget och vad som eventuellt påverkar
följsamheten. Det kan användas som stöd i framtida utvecklingsarbete inom området vårdhygien.
SYFTE
Att genom en webbaserad enkät kartlägga kunskaper om och följsamhet till basala hygienrutiner hos personal som arbetar vårdnära inom kommunal vård och omsorg.
METOD
Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie där personal som arbetar i ett vårdnära arbete med boende inom LSS och SÄBO i den kommunala vård- och omsorgen fick svara på kunskapsfrågor om basal hygien och
följsamheten till den. Insamlingen begränsades till Botkyrka kommun i södra Stockholm. Urvalet gjordes utifrån närhetsprincipen. Omkring 650 brukare och 900 anställda bor eller arbetar på de 8st SÄBO och 26st LSS gruppbostäder/servicebostäder som finns i kommunen.
Datainsamling
Datainsamlingen gjordes via en webbaserad enkät. Insamlingen pågick under två veckor. I mejlet med inloggningsuppgifterna skickades det även med ett informationsbrev om studiens syfte och upplägg. En påminnelse skickades automatiskt ut till dem som inte svarat efter en vecka. Inkomna data laddades ner och importerades sedan över till IBM SPSS Statistics (version 26) för analys.
Enkäten var uppdelad i tre block. Det första blocket innehöll demografiska frågor om respondenten. Block två samlade in information om hur respondenterna fått sin kunskap om basal hygien, om och i så fall hur den uppdateras. Även respondentens subjektiva uppfattning om sin egen kunskapsnivå samt följsamhet till basala hygienrutiner efterfrågades. I block tre ställdes rena kunskapsfrågor om basal hygien. I block tre fanns det flervalsalternativ på flera frågor. Totalt innehöll enkäten 30st frågor varav 16st var kunskapsfrågor. Enkäten skapades i och distribuerades via programmet EvaSys och är bifogad i sin helhet som bilaga 1.
Urval
All personal som hade ett vårdnära arbete på gruppbostad eller servicebostad inom LSS och SÄBO i
yrkeskategorierna sjuksköterska [SSK], undersköterska [USK], boendestödjare och stödassistent i den aktuella kommunen inkluderades oavsett ålder och kön och anställningsform. De som ofrivilligt exkluderades var personal som vid studiens start av någon anledning inte har tillgång till sin arbetsmejl, till exempel nyanställda.
Statistisk analys
Insamlade data i Evasys lades över till Excel där kategorisering, deskriptiv statistik av enkätfrågorna utfördes.
För statistiska analyser användes IBM SPSS Statistics (version 26). Data från LSS servicebostad och LSS gruppbostad hanteras och redovisas enbart som LSS.
Kunskap är ett relativt och godtyckligt begrepp, men enligt de riktlinjer som finns i SOFS 2015:10 kan ett antal parametrar anses vara mer eller mindre riktiga. En bedömningsmall skapades först efter enkätfrågorna formulerats vilket gjorde individuell bedömning per fråga nödvändig. För att avgöra kunskapsnivån hos respondenterna med hjälp av enkäten gjordes en tvåstegsanalys. 1) Först en bedömning av hur svaren på varje fråga skall bedömas, och hur varje respondent presterat; 2) Sedan en bedömning av hur varje respondent presterat totalt sett över hela kunskapsblockets 16 frågor. Bedömningen av enkätsvaren har därför gjorts individuellt per fråga, och rankats i fyra kategorier för kunskapsnivå enligt klasserna ”mycket goda kunskaper
”, ”goda kunskaper”, ”mindre goda kunskaper” och ”sämre kunskaper”.
I det första steget av analysen gjordes en bedömning av varje enskild kunskapsfråga. Hade alla korrekta svar markerats samt inget av de felaktiga kopplades svaret till kategorin ”mycket goda kunskaper”. Hade
svarsalternativet ”vet ej” markerats kopplades dock svaret till gruppen med mindre goda kunskaper.
Bedömning av prestation per fråga
Bedömning av prestation på enkäten i sin helhet
Respondenten bedömdes då osäker men ändå kunna besitta kunskaper. Om endast felaktiga svar samt om alla alternativ markerats kopplades svaret till kategorin med sämre kunskaper. I vissa frågor fanns flera
svarsalternativ som var korrekta. Enstaka frågor bedömdes inte kunna generera kombinationer av svar för alla fyra kategorier. Utförlig bedömningsmall finns i bilaga 2.
I steg två, när alla frågor i kunskapstestet blivit bedömda och kategoriserade gjordes en sammanställning av varje enskilt test för att bedöma om respondentens hade en hög eller låg kunskapsnivå. Om respondenten placerat sig som lägst i kategorin ”goda kunskaper” i 2/3 av frågorna ansågs hen besitta en hög kunskapsnivå.
Proportionen 2/3 valdes för att efterlikna det allmängiltiga tal som används för att styrka en majoritet i olika sammanhang, ex. vid omröstningar. I detta fall visar det att respondenten har uppvisat goda eller mycket goda kunskaper i majoriteten av frågorna i kunskapstestet. För att hamna i kategorin låg kunskapsnivå skulle svaren placerats lägst i kategorin goda kunskaper i endast 1/3 av frågorna eller inte placerats i varken ”goda” eller
”mycket goda” kategorierna i någon av frågorna (figur 1).
Mycket goda kunskaper
Goda kunskaper
Mindre goda kunskaper
Sämre kunskaper
Sammanstä llning
av svaren på enkätHög kunskapsnivå
Låg kunskapsnivå
Sammanstä llning av svar på varje fråga
Figur 1. Schematisk bild av processen för sammanställning av kunskapsblocket i enkät kring basala hygienrutiner.
Analys av möjliga samband mellan kunskapsnivå och kategorierna ålder, utbildning, erfarenhet och
boendeform genomfördes med hjälp av chi-två test i statistikprogrammet IBM SPSS Statistics (version 26). I de frågor som hade flera svarsalternativ analyserades varje svarsalternativ var för sig. Resultatet presenteras i tabeller och figurer under underrubrikerna Demografiska data, Kunskapsinhämtning och följsamhet samt Kunskaper i basal hygien. För att hantera bortfall räknades procent och frekvens på det faktiska antalet som svarat på den enskilda frågan.
Etiska överväganden
Det fanns ingen möjlighet för respondenterna att uppge namn eller andra personliga uppgifter i studien. All data kommer gå via programmet EvaSys vilket skyddar den personliga identiteten under hela processen.
Svaren redovisas på gruppnivå vilket skyddar respondenternas integritet.
RESULTAT
Demografiska data
Enkäten skickades ut till 827 möjliga respondenter. Antal inkomna svar uppgick till 222 vilket gav en
svarsfrekvens på 27 %. Av dessa var 82,9% kvinnor och 17,1 % män; 4,5 % arbetar som SSK, 52,7 % arbetar som undersköterska, 28,6 % som stödassistent och 13,2 % som boendestödjare. Fördelning av respondenter mellan boendeformerna var jämn LSS (51,9%) och SÄBO (48,1%) tabell 1. Antalet deltagare i varje analys varierar då inte alla frågor i enkäten besvarades av alla respondenter.
Tabell 1. Fördelning av respondenter inom yrke, erfarenhet inom nuvarande yrke, boendeform, ålderskategori, könstillhörighet, samt anställningsform. Data baserat på enkätsvar från personal inom vård- och omsorg i Botkyrka kommun i Region Stockholm Antal personer samt procentsats i parentes.
Yrke n (%) Sjuksköterska 10 (4,5 %) Anställning n (%) Fast anställning 186 (86,1 %)
Undersköterska 116 (52,7 %) Vikariat 12 (5,6 %)
Stödassistent 63 (28,6 %) Timanställd 18 (8,3 %)
Boendestödjare 29 (13,2 %) Totalt 216 (100 %)
Annat 2 (0,9 %) Ålder n (%) ≤20 år 1 (0,05 %)
Totalt 220 (100 %) 21–30 år 22 (10 %)
Erfarenhet n (%) ≤2 år 18 (8,3 %) 31–45 år 74 (33,8 %)
2–7 år 46 (21,1 %) ≥46 år 122 (55,7 %)
≥7 år 154 (70,6 %) Totalt 219 (100 %)
Totalt 218 (100 %) Kön n (%) Kvinna 180 (82,9 %)
Boendeform n (%) SÄBO 102 (100 %) Man 37 (17,1 %)
LSS 110 (100 %) Totalt 217 (100 %)
Totalt 212 (100 %)
Kunskapsinhämtning och följsamhet till basala hygienrutiner
Av deltagarna svarade 98,6 % att de fått utbildning i basala hygienrutiner på sin nuvarande arbetsplats. Lika många uppgav att de uppdaterade sina kunskaper regelbundet. I gruppen SSK uppgav 10 % att de varken fått utbildning eller uppdaterar sina kunskaper regelbundet. Det finns en skillnad i boendeformerna huruvida om hygienombudet på arbetsplatsen var känt eller inte, inom LSS var det känt av 78 % och 90 % inom SÄBO (p = 0,009, tabell. 2). Det är 10 % av respondenterna som inte visste om det fanns ett hygienombud och 6 % som svarade att det inte fanns något hygienombud på arbetsplatsen. Kunskap om basal hygien inhämtas på flera olika sätt men främst via webbaserade utbildningar (91 %) samt via föreläsningar på arbetsplatsen (54,1 %) därefter är via kollegorna (35,6 %) och drygt en tredjedel uppger att de hämtar information själva (32,4 %) (bil.1). Det finns en skillnad i kunskapsinhämtningen mellan boendeformerna. En större andel av
respondenterna inom SÄBO både hämtar information själva (p=0,036) samt via föreläsningar på arbetsplatsen (p = 0,016, tabell 2).
Tabell 2. Fördelning av hur kunskaper om basal vårdhygien inhämtas, samt kännedom om hygienombud uppdelat på personal vid boendeformerna särskilda boenden (SÄBO) och andra särskilda boenden som omfattas av lagen om stöd och service (LSS). Antal personer med procentsats i parentes. Data baserat på enkätsvar från personal inom vård- och omsorg i Botkyrka kommun i Region Stockholm
Inhämtning av kunskap i hygienrutiner n (%)
SÄBO LSS p-värde
Via föreläsningar
Ja 64 (62,7) 50 (45,5) Nej 38 (37,3) 60 (54,5) Totalt 102 (100) 110 (100)
<0,05 Hämtar själv från ex vårdhandboken n (%)
Ja 41 (40,2) 30 (27,3) Nej 61 (59,8) 80 (72,7) Totalt 102 (100) 110 (100)
<0,05 Kännedom om hygienombud på arbetsplatsen n (%)
Ja 90 (90) 78 (85)
Nej 1 (1) 11 (12)
Vet inte 9 (9) 11 (12)
Totalt 100 (100) 100 (100)
<0,01
Inom SÄBO var det 58 % som presterade på en hög kunskapsnivå i enkäten, och motsvarade siffra inom LSS är 40 % (p = 0,009). Det var 41 % inom SÄBO och 52,7 % inom LSS som presterade på en medelhög kunskapsnivå. Det var endast 1 % respektive 7,3 % som presterade på en låg kunskapsnivå inom SÄBO och LSS. I kategorin hög kunskapsnivå placerade sig 100 % av SSK tillsammans med 45,7 % USK, 32,9 % boendestödjare och 47,6 % stödassistenter. Det var 50 % av USK, 51,7 % boendestödjare och 49,2 % stödassistenter som presterade på medelkunskapsnivå (p = 0,01). När respondenterna skattade sin egen kunskapsnivå så var det samma proportion som svarade att de hade bra kunskaper (45,7 %) respektive mycket bra kunskaper (45,7 %). Endast 8,7 % uppskattade sina kunskaper som ganska bra (bilaga. 1). Bland de som faktiskt presterade på en hög kunskapsnivå upplevde 48 % att de hade bra kunskaper och 52 % mycket bra kunskaper i basal hygien (p = 0,046). Ingen bland de som presterade på en låg kunskapsnivå upplevde sig ha dåliga kunskaper(p=0,005). Fördelning av respondenternas prestation på enkäten se tabell 6. Presenterade p - värden kan ses i tabell 3.
Tabell 3. Fördelning kunskapsnivå. Antal personer med procentsats i parentes.Fördelningen är testad i chi två-test, och sambandets p-värde angivet. När grupp ej uppfyller kriterierna för chi två-test anges asterisk. Vissa kategorier saknar data vilket anges med streck (-). Icke signifikanta resultat markeras med ns. Data baserat på enkätsvar från personal inom vård- och omsorg i Botkyrka kommun i Region Stockholm.
Fördelning kunskapsnivå n (%) Totalt n (%)
Hög Medel Låg
106 (48) 106 (48) 10 (5) 222(100) Boendeform
SÄBO 58 (58) 41 (41) 1 (1) 100(100)
LSS 44 (40) 58 (52,7) 8 (7,3) 110(100)
p värde <0,01 ns ns
Yrke
SSK 10 (100) - - 10 (100)
USK 53 (45,7) 58 (50) 5 (4,3) 116 (100)
Boendestödjare 11 (37,9) 15 (51,7) 3 (10,4) 29(100)
Stödassistent 30 (47,6) 31 (49,2) 2 (3,2) 63(100)
p värde <0,01 <0,01 *
Subjektiv kunskapsnivå n (%)
Mycket bra 51 (52) 45 (45,9) 2 (2) 98(100)
Bra 47 (48) 45 (45,9) 6 (6,1) 98(100)
Ganska bra 4(21,1) 13 (68,4) 2 (10,5) 19 (100)
Dåliga kunskaper 0 0 0 0
p värde <0,05 <0,05 <0,05
De allra flesta av respondenterna uppgav att de alltid följer de basala hygienrutinerna i sitt arbete (78,6 %) övriga följer dem ofta (21,4 %). Det är ingen som svarade att de sällan eller aldrig följer rutinerna (bilaga.1).
En variabel som var betydande för den subjektiva följsamheten var yrkeskategori. Av SSK uppgav 50 % att de alltid följde rutinerna och 50 % att de ofta följer rutinerna. Det kan jämföras med USK 85,1 % /14,9 %, boendestödjare 82,8 % /17,2 % och stödassistenter 68,3 % /31,7 % (p <0,008).
Av de respondenter som presterade på hög kunskapsnivå på enkäten uppgav 69,9 % att de alltid följer
rutinerna och 30,1 % följer dem ofta. För kunskap på medelnivå blev resultatet för fullständig följsamhet 85,4
% och ofta 14,6 %. För respondenterna som presterade sämst på enkäten uppgav 90 % att de alltid följer hygienrutinerna och 10 % att de följer dem ofta (p =0,017, tabell 4). Respondenternas egen upplevelse av vilka omständigheter som påverkar följsamheten negativt var främst hur akut vårdmomentet ansågs vara (figur. 1).
Placering och tillgång till skyddsutrustning, arbetsbelastning och tidspress kom tätt efter (figur 2). Det visar sig dock att påverkan av tidspress skiljde sig mellan boendeformerna. Inom SÄBO uppgav (10,8 %) att tidspress påverkade deras följsamhet och inom LSS är siffran (30 %) p <0,001 (figur. 2, tabell. 4).
Tabell 4. Fördelning av subjektiv följsamhet till hygienrutiner samt vad som påverkar den följsamheten. Antal personer med procentsats i parentes. Data baserat på enkätsvar från personal inom vård- och omsorg i Botkyrka kommun i Region Stockholm.
Subjektiv följsamhet indelat i yrkeskategorier n ( %)
Alltid Ofta Sällan Aldrig Totalt
Yrke
SSK 5 (50) 5 (50) 0 0 10 (100)
USK 97 (85,1) 17 (14,9) 0 0 114 (100)
Boendestödjare 24 (82,8) 5 (17,2) 0 0 29 (100)
Stödassistent 43 (68,3) 20 (31,7) 0 0 63 (100)
p-värde <0,01
Subjektiv följsamhet till basal hygien uppdelat i kunskapsgrupper n (%)
Alltid Ofta Sällan Aldrig
Hög kunskapsnivå 72 (69,9) 31 (30,1) 0 0 103 (100)
Medel kunskapsnivå 88 (85,4) 15 (14,6) 0 0 103 (100)
Låg kunskapsnivå 9 (90) 1 (10) 0 0 10 (100)
p-värde <0,05
Tidspress påverkar min följsamhet n (%)
Ja Nej
SÄBO 11 (10,8) 91 (89,2) 102 (100)
LSS 33 (30) 77 (70) 110 (100)
p-värde <0,001
0 10 20 30 40 50 60
Tidsp ress
Arbetsbelastni ng
Hur akut Placer ing
Kollegor Annat Inget
SÄBO LSS
Antal svarande
Figur 2. Orsaker till minskad följsamhet av basala hygienrutiner. Fördelat på boendeformerna särskilda boenden (SÄBO) och andra särskilda boenden som omfattas av lagen om stöd och service (LSS). Data baserat på enkätsvar från personal inom vård och omsorg i Botkyrka kommun i Region Stockholm. Alternativen som påverkar min följsamhet till hygienrutinerna negativt är: --tidspress på arbetsplatsen, --arbetsbelastning, --hur akut en situation som kräver hygienrutin upplevs, --placering av hygienmaterial på arbetsplatsen, --kollegors agerande, --annat samt –ingenting. Flera alternativ kunde väljas. Antal svarande totalt 212 (varav 102stycken i SÄBO respektive 110stycken i LSS).
Kunskaper i Basal Hygien Skyddsutrustning
Användningen av visir vid all patientkontakt skiljde sig mellan yrkesgrupperna, SSK 10 %, USK 65,5 %, boendestödjare 58,6 % och stödassistenter 31,7 % (tabell 5) Av alla respondenter uppgav 21 % att visir ska användas när personalen själv är förkyld (bilaga.1). Användningen av visir vid förkylning visar sig hänga samman med arbetslivserfarenhet ≤2 år 5,6 %, 2-7år 11,1 % och ≥7år 26,1 % (p <0,05). Det är väl känt bland respondenterna att plastförklädet ska kastas direkt efter användning (98 %, bilaga 1). Arbetslivserfarenhet påverkar emellertid användningen av plastförkläde vid hantering av smutstvätt. För dem som arbetat <2år är användningen 44,4 %, för dem som arbetat 2-7år 71,1 % och vid arbetslivserfarenhet ≥7 år använde 74,1 % plastförkläde vid hantering av smutstvätt (p = <0,05). Ser man till boendeform så är det 61,8 % inom LSS och 81 % inom SÄBO vid samma hantering (p = <0,01). Andel personal som använder plastförkläde vid bäddning skiljer sig också mellan boendeformerna, 70 % inom SÄBO och 53,6 % inom LSS (p = <0,05), angivna p värden se tabell. 5.
Det föreligger likaså en skillnad mellan personalen inom SÄBO i användningen av handskar vid byte av inkontinensskydd, 91 % inom SÄBO och 80,9 % inom LSS (p = <0,05). Hela 47 % av respondenterna uppgav att de använder handskar vid all patientkontakt, resultatet skiljer sig mellan yrkesgrupperna, SSK, 0 %, USK 43,1 %, boendestödjare 58,6 % och stödassistent 55,6 % (p = <0,01). Dubbelt så många använder handskar vid all patientkontakt inom LSS gentemot SÄBO (p <0,01), se tabell. 5.
Handhygien
Efter kontakt med kroppsvätskor ansåg 100 % av SSK, 81 % av USK, 65,5 % av boendestödjarna och 85,7 % av stödassistenterna att händerna behövde tvättas med tvål och vatten (p <0,05).
Av samtliga respondenter uppgav 73,9 % att händerna ska tvättas med tvål och vatten före och efter all
patientkontakt. Delas resultatet upp mellan boendeformerna uppstår en skillnad. Inom LSS är det (89,1 %) och inom SÄBO (60,8 %) av personal som utför handtvätt före och efter patientnära arbete (p <0,01). En tredjedel (32,7 %) av anställda inom LSS anser att handskar kan ersätta handdesinfektion ibland och de som tycker att det alltid går att ersätta handdesinfektion med handskar stod för 11,2 %. Den siffran sjunker inom SÄBO till 16,7 % respektive 5,9 %. Av respondenterna är det 40 % som inte har kännedom om att händerna ska desinficeras efter kontakt med patientnära ytor och föremål. Däremot var det känt bland 89 % av
respondenterna att handdesinfektion ska utföras före användning av handskar och 81,3 % efter användning av handskar (bilaga 1, p värden tabell.5).
Korrekta förutsättningar för basalt arbete
Det finns en god uppfattning om vad som krävs för att skapa förutsättningar för ett basalt arbete med god hygien. Att håret/långt skägg ska vara uppsatt oavsett vårdmoment var känt hos 97 %, liknande siffror ses på kravet korta naglar utan nagellack (92,8 %). En annan förutsättning att kunna arbeta enligt basala
hygienrutiner är att arbetskläderna byts dagligen. Kunskapen om detta var väl känt hos respondenterna (95 %).
Vetskapen om att kläderna ska bytas snarast när de blir smutsiga skiljde sig beroende på arbetslivserfarenhet,
<2år 38,9 %; 2 – 7år 71,1 %; >7år 75,3 % (p <0,01) och boendeform, SÄBO 80,4 %, LSS 66,4 % (p <0,05).
Gällande huvuddukens utformning skiljde sig kunskapsnivån i relation till yrkeskategori och boendeform. Det var mest känt hos SSK 90 %, USK 49,1 %, boendestödjare 37,9 % och stödassistenter 49,2 % (p <0,05). Inom SÄBO är det 61,8 % som har kunskap om detta i jämförelse med LSS 40 % (<0,01). Angivna p värden se
Tabell 5. Fördelning i procent över respondenternas svar kring följsamhet inom basal vårdhygien uppdelat per fråga, yrkeskategori samt erfarenhet, boendeformerna särskilda boenden (SÄBO) och andra särskilda boenden som omfattas av lagen om stöd och service (LSS), och ålderskategori. Icke signifikanta resultat markeras med ns. När grupp ej uppfyller kriterierna för chi två-test anges asterisk. Vissa kategorier saknar data vilket anges med streck (-). Data baserat på enkätsvar från personal inom vård och omsorg i Botkyrka kommun i Region Stockholm.
Yrke Erfarenhet Boendeform Ålder
SS
K USK Boendes
tödjare
Stöd-
assistent p-värde < 2år 2 - 7 år > 7 år p-värde SÄBO LSS p-värde < 20år 21-30 år 31-45 år >46 år Använder visir vid all patientkontakt
Ja 10 65.5 58.6 31.7 * 55.6 56.5 50.6 ns 57 47.3 ns - 40.9 55.4 52.9 *
Nej 90 34.5 41.4 68.3 44.4 43.5 49.4 43 52.7 100 59.1 44.6 47.1
Använder visir när jag själv är förkyld
Ja - 21.6 27.6 20.6 * 5.6 10.9 26.6 <0,05 21 22.7 * - 9.1 17.8 25.6 *
Nej 100 78.4 72.4 79.4 94.4 89.1 73.4 79 77.3 100 90.9 82.2 74.4
Använder plastförkläde vid bäddning
Ja 80 66.4 48.3 57.1 * 50 63 63 ns 69.6 53.6 <0,05 100 68.2 60.3 60.7 *
Nej 20 33.6 51.7 42.9 50 37 37 30.4 46.4 - 31.8 39.7 39.3
Använder plastförkläde vid hantering av smutstvätt
Ja 90 75.9 62.1 63.5 * 44.4 71.7 74 <0,05 80.4 61.8 <0,01 - 68.2 64.4 76 *
Nej 10 24.1 37.9 36.5 55.6 28.3 26 19.6 38.2 100 31.8 35.6 24
Använder handskar vid byte av inkontinensskydd
Ja 100 85.3 69 88.9 * 72, 2 87 85.7 ns 91.2 80.9 <0,05 100 86.4 87.7 82.6 *
Nej - 14.7 31 11.1 27.8 13 14.3 8.8 19.1 - 13.6 12.3 17.4
Använder handskar vid all patientkontakt
Ja - 43.1 58.6 55.6 <0,01 * 66.7 50 43.5 ns 32.4 60 <0,01 - 54.5 37.8 51.6 *
Nej 100 56.9 41.4 44.4 33.3 50 56.5 67.6 40 100 45.5 62.2 48.4
Handtvätt efter kontakt med kroppsvätska
Ja 100 81 65.5 85.7 * 72.2 78.3 83.1 ns 86.3 79.1 ns 100 90.9 80.8 79.3 ns
Nej - 19 34.5 14.3 27.8 21.7 16.9 13.7 20.9 - 9.1 19.2 20.7
Yrke Erfarenhet Boendeform Ålder SS
K USK Boendes
tödjare Stöd-
assistent p-värde < 2år 2 - 7 år > 7 år p-värde SÄBO LSS p-värde < 20år 21-30 år 31-45 år >46 år Handtvätt före och efter patientkontakt
Ja 30 63.8 93.1 92.1 ns 66.7 80.4 72.5 ns 60.8 89.1 <0,01 - 81.8 66.2 77.7 *
Nej 70 36.2 6.9 7.9 33.3 19.6 27.5 39.2 10.9 100 18.2 33.8 22.3
Handdesinfektion före användning av handskar
Ja 100 82.6 82.8 84.1 * 72.2 89.1 83.8 ns 89.1 88 * 100 95.5 75.7 86.9 *
Nej - 17.4 17.2 15.9 27.8 10.9 16.2 10.8 20 - 4.5 24.3 13.1
Handdesinfektion efter användning av handskar
Ja 100 78.4 75.9 85.7 * 61.1 82.6 83.8 <0,01 87.3 77.3 * 100 81.8 74.3 86.1 *
Nej - 21.6 24.1 14.3 38.9 17.4 16.2 12.7 22.7 - 18.2 25.7 13.9
Handdesinfektion efter kontakt med patientnära ytor och föremål
Ja 60 59.5 65.5 65.1 * 61.1 52.2 64.9 ns 62.7 62.7 ns - 81.8 55.4 63.1 *
Nej 40 40.5 34.5 34.9 38.9 47.8 35.1 37.3 37.3 100 18.2 44.6 36.9
Handskar istället för handdesinfektion
Aldrig 80 66.4 41.4 63.3 * 38.9 62.2 65.8 * 76.5 52.3 * 100 45.1 70.8 61.2 *
Ibland 20 21.6 41.4 28.3 38.9 17.8 27 16.7 32.7 - 36.4 20.8 27.3
Alltid - 9.5 10.3 6.7 22.2 8.9 6.6 5.9 11.2 - 9.1 4.2 10.7
Vet inte - 2.6 6.9 1.7 0 11.1 0.7 1 3.7 9.1 4.2 0.8
Klädbyte snarast om de blir smutsiga
Ja 90 74.1 58.6 69.8 * 38.9 71.7 75.3 <0,01 80.4 66.4 <0,05 - 68.2 66.2 76.2 *
Nej 10 25.9 41.4 30.2 61.1 28.3 24.7 19.6 33.6 100 31.8 33.8 23.8
Kännedom om huvuddukens utförande
Ja 90 49.1 37.9 49.2 <0,05 44 39.1 53.2 ns 61.8 40 <0,01 - 45.5 47.3 52.5 *
Nej 10 50.9 62.1 50.8 55.6 60.9 46.8 38.2 60 100 54.5 52.7 47.5
Tabell 6. Fördelning över respondenternas prestation i enkäten kring basala hygienrutiner uppdelat per fråga och de fyra kunskapskategorierna, mycket goda; goda; mindre goda samt sämre kunskaper. Frågan är skriven i korthet. Antal personer, samt procent inom parentes. För vissa frågor har en eller flera kategorier uteslutits, detta anges med (-). Data baserat på enkätsvar från personal inom vård- och omsorg i Botkyrka kommun i Region Stockholm. För frågorna i sin helhet se bilaga 2.
Frågan i korthet Mycket goda kunskaper
Goda kunskaper
Mindre goda kunskaper
Sämre kunskaper
Antal svarande n (%)
3,1 Vanligaste
smittvägen 75 (34%) 50 (23%) 56 (25%) 41 (18%) 222(100%)
3,2 Vad innebär indirekt
kontaktsmitta 42 (19%) 48 (22%) 75 (34%) 57 (26%) 222(100%) 3,3 Regler för smycken
och klockor 147 (67%) 54 (25%) 5 (2%) 14 (6%) 220(100%)
3,4 Situationer då
handskar ska användas 40 (18%) 58 (26%) 20 (9%) 104 (47%) 222(100%)
3,5 Regler för handskar 149 (67%) - 73 (33%) 0 222(100%)
3,6 Situationer då plastförkläde ska användas
88 (40%) 38 (17%) 28 (12%) 68 (31%) 222(100%)
3,7 Regler för
plastförkläde 122 (55%) 97 (44%) 3 (1%) 0 222(100%)
3,8 Naglarnas
beskaffenhet 175 (79%) 44 (20%) 2 (1%) 1 (0%) 222(100%)
3,9 Situationer då händerna ska desinfekteras
98 (44%) 80 (36%) 20 (9%) 24 (11%) 222(100%)
3,10 Situationer då händer tvättas med tvål och vatten
25 (11%) 25 (11%) 0 172 (78%) 222(100%)
3,11 Tid handtvätt 123 (56%) - 98 (44%) - 221(100%)
3,12 Mängd
handdesinfektion 87 (41%) - 123 (59%) - 210(100%)
3,13 Användning av handskar istället för handdesinfektion
138 (63%) - 80 (37%) - 218(100%)
3,14 Situationer då visir
ska användas 84 (38%) - 20 (9%) 118 (53%) 222(100%)
3,15 Regler för långt hår
och skägg 107 (48%) 102 (46%) 1 (0%) 12 (5%) 222(100%)
3,16 Regler för
arbetskläder 87 (39%) 78 (35%) 55 (25%) 2 (1%) 222(100%)
DISKUSSION
Vårdnära arbeten är generellt kvinnodominerande yrken vilket förefaller återspegla sig i fördelningen av män och kvinnor bland respondenterna i denna studie. Det är endast 36
sjuksköterskor anställda i kommunen vilket är få i förhållande till undersköterskor som är 560st, boendestödjare (72st) och stödassistenter (233st) i kommunen vilket också syns i resultatet (L.Dahl, personlig kommunikation, 25 januari 2021). Enkäten innehöll frågor där respondenten blev
ombedd att göra uppskattningar av sin kunskapsnivå och följsamhet till hygienrutinerna. Enligt Neder Hof (1984) finns det svårigheter med att tolka frågor där deltagaren uppmanas att uppskatta någonting hos sig själva. De tenderar att välja svar som ställer dem själva i bättre ljus. I grund finns det två faktorer som skapar detta. Det ena är att respondenten verkligen tror att det stämmer, ett slags självbedrägeri. Den andra är att medvetet förvränga sanningen och ge en bättre bild av sig själv. Detta ger upphov till svårigheter i analysen om vad som egentligen har mätts. Det var inte heller möjligt att observera personalen på plats så jämförelsen med den subjektiva uppfattningen av följsamhet gjordes mot de senaste prevalensmätningarna under 2020. Enligt Hemmerschmidt och Manser (2019) kan det vara svårt att mäta följsamheten eftersom många av arbetsmomenten utförs av endast en personal och ofta bakom stängda dörrar.
Det uppstod svårigheter att tolka frågan om vilken som är den vanligaste smittvägen då fler alternativ kunde markeras i enkäten. Svaret kan emellertid ge en bild av respondenternas
uppfattning om vilka smittvägar de tror är vanligast. Istället för kontaktsmitta trodde överraskande många att luftburen smitta är en av de vanligaste smittvägarna. Det finns en möjlighet att den pågående pandemin har uppmärksammat luftburen smitta vilket kan ha påverkat respondenternas svar. Ett annat resultat som kan ha påverkats av pågående pandemi är den höga andelen som svarat att visir ska användas vid all patientkontakt. Detta utfall har sannolikt inte att göra med bristande kunskap utan kan antagligen refereras till uppkommen förvirring hos personalen kring vilka regler som gäller för användning av visir. Den aktuella kommunen har som så många andra kommuner gått ut med riktlinjer som kräver att personalen alltid ska bära visir vid vistelse inom 2 meter från vårdtagaren oavsett konstaterad smitta eller inte. Även om antalet inkomna enkäter var relativt stort så representerar de en knapp tredjedel av urvalsunderlaget vilket kan göra det svårt att generalisera alla resultat. Det kan däremot ge en fingervisning om hur kunskapsläget ser ut.
Uppfattningen om att god handhygien är en grundläggande komponent i arbetet för att hindra smittspridning delades i stort sett av alla deltagare i studien. Det är en allmän inställning bland vård och omsorgspersonal (Allison et al., 2009; Gould et al., 2017; Kingston et al., 2017 & Oliviera et al., 2019). De flesta respondenter i studien uppgav att de alltid följer de basala hygienrutinerna i sitt arbete. Helt i linje med vad man kan förvänta sig så var det ingen som svarade att de sällan eller aldrig följer rutinerna. Detta trots att prevalensmätning som gjordes under våren 2020 visade att endast 25 % uppnådde korrekt följsamhet till samtliga hygienrutiner och klädregler i den kartlagda kommunen (SKL, 2020a). Denna siffra ökade till 54 % under höstens mätning (SKL, 2020d). Man kan fråga sig om personalen inte är medveten om sina brister, eller om den stora skillnaden mellan upplevd och faktisk följsamhet till största delen beror på att man vill framställa sig i bättre dager.
Samma skillnad mellan upplevda och faktiska förhållanden kan ses för kunskapsnivå. I denna
omedveten inkompetens bland dem som har en sämre kunskapsnivå. Det är uppenbart att det blir svårt att följa hygienrutinerna om kunskaperna i basal hygien är låg. Man vet helt enkelt inte hur man ska göra.
Kunskapsmässigt tycks det dessutom förekomma flera hinder för att uppnå en hög följsamhet.
Hygienrutinerna ska inte bara utföras, de måste också utföras vid rätt tillfälle och på ett korrekt sätt.
Okunskap om smittspridning är en av dessa hinder. Det framkommer när nära hälften (47 %) av respondenterna svarade felaktigt att handskar ska användas vid all kontakt med patienten och 16 % av de som arbetar inom LSS uppger att de inte använder handskar när de byter inkontinensskydd.
En tredjedel av respondenterna inom LSS tror felaktigt att handskar ibland kan ersätta
handdesinfektion och 89 % att händerna ska tvättas med tvål före och efter kontakt med patienten vilket inte alls är nödvändigt. En felaktig användning av bland annat handskar och låga kunskaper i korrekt handhygien bidrar till en låg följsamhet och därmed också en risk för smittspridning (Naderi, 2012). Okunskap om smittspridning som orsak till minskad följsamhet bekräftas i flertalet studier (Atif et al. 2019; Huang & Wu, 2008; Lindh et al. 2013; Mathai et al. 2010; Pittet, 2000 &
Thorstad et al. 2011). Det har dessutom återkommande visat sig att en mindre andel av
vårdpersonalen faktiskt kan utföra en korrekt handhygien (Allison et al. 2009; Novák et al. 2019 &
Oliveira et al. 2019).
Kunskap om hygienrutinerna är dock inte det enda som krävs för en god följsamhet. Enbart hälften av SSK i denna studie följer alltid hygienrutinerna trots att de alla presterade på en hög
kunskapsnivå. Det har även visat sig att personal många gånger har en bättre följsamhet av hygienrutiner efter kontakt med patienten snarare än före (Løyland et al., 2019; Pan et al., 2008;
Smith et al., 2008 & Wen-I et al., 2014), vilket väcker frågan om det är viktigare för personal att skydda sig själva mer än patienten. Liknande fynd kunde dock inte ses i denna studie.
Under hela 2020 med pågående pandemi av coronavirus och arbete med Covid-19-drabbade har de basala hygienrutinerna befunnit sig i rampljuset. Framförallt i arbetet att skydda de sköra och riskgrupper inom vård och omsorg. Detta kan man tycka borde ha manifesterat sig i extra hög följsamhet till rutiner under samma period. Trots förväntat höga siffror i de prevalensmätningar som utförts under året visade den senaste mätningen en följsamhet som utförs korrekt endast 56 %.
Med andra ord gör endast lite drygt hälften av den observerade personalen som man ska.
Hur nära verkligheten kan man anse att resultaten i denna studie är? Studien kan visa på statistiska samband mellan två värden men att bedöma orsaken till dessa samband är svårt. Tvärsnittsstudier ger endast en ögonblicksbild av det som studeras. Det måste också tas hänsyn till att
svarsfrekvensen bara var 27 %. Utifrån detta finns det risk för att felaktiga generaliseringar görs.
Denna risk ökar ju större bortfallet är. Att endast en påminnelse skickades ut kan ha påverkat svarsfrekvensen. Enligt Eljertsson (2019) kan antalet svar öka med mellan 30–50 % efter två påminnelser jämfört med inga påminnelser alls. Eljertsson (2019) visar också att ett stort bortfall kan åtgärdas genom att ett slumpmässigt antal av de respondenter som inte valde att svara på enkäten kontaktas telefonledes för att motiveras till att ändå delta i studien. Inga telefonkontakter har dock genomförts i denna studie.
Hur en enkät utformas påverkar hur svaren kan tolkas. Ett antal av enkätens frågor var svåra att bedöma då flera respondenter hade markerat alternativ som var varandras motsatser. Det var också möjligt att markera alla alternativ, vilket gav onödigt tolkningsutrymme. En validering där enkäten
gick ut till en testgrupp innan den gick ut till respondenterna hade antagligen fångat upp eventuella tvetydiga tolkningar och frågeställningar.
Slutsats
Det råder trots allt en generell uppfattning om att det är mycket viktigt med kunskaper i basal vårdhygien. Tyvärr är klyftan mellan både upplevd och faktisk kunskap stor. Framförallt gäller detta grupper med lägre kunskapsnivå. Detsamma gäller för upplevd och faktisk följsamhet. De stora skillnaderna verkar dock ligga mellan personal som arbetar inom SÄBO och de som arbetar inom LSS. Flera skillnader framkommer i denna studie. Kunskaperna om basal vårdhygien är lägre för personalen inom LSS jämfört med inom SÄBO. Man behöver alltså öka kunskapsnivån av basal vårdhygien för personalen inom LSS. Kunskapen sägs dessutom till nästan uteslutande del inhämtas via webbaserade utbildningar. Detta signalerar att man borde se över hur man lär ut vårdhygien.
Följsamheten behöver öka, framförallt in om LSS. Tidspress och placering av material är enligt studien det som främst gör att man inom LSS inte följer hygienrutinerna. Man bör med andra ord se över placeringen av hygienmaterial inom LSS-boenden.
Tidspress ligger till viss del på individnivå eftersom det handlar om en upplevelse, och kan anses svårt att åtgärdas i den tidspressade vården, men i den här studien visas en tydlig skillnad mellan arbetet med basal vårdhygien på de två boendeformerna. En anledning kan vara att inom SÄBO arbetar flera personer på en större grupp brukare. I LSS är man ofta bara en eller två personer på plats. Vid bortfall av en person p.g.a. oförutsedd händelse finns det fler personer som avlastar i SÄBO än i LSS. Att inte ha tillräckliga marginaler för oförutsedda situationer leder gissningsvis till högre upplevd tidspress. Denna studie visar med andra ord att de små marginaler som finns inom vården drabbar personal inom LSS hårdare än de som arbetar inom SÄBO. Bättre placering av material och ökade resurser inom just LSS-boenden torde enligt denna studie leda till en ökad följsamhet av basala hygienrutiner.
Kunskapen från studien kan användas till att optimera kommunens strategi för att minska
smittspridning vilket framstår som särskilt viktigt i denna tid av pandemi med snabb spridning av coronavirus och Covid-19-sjuka.
REFERENSER
Allegranzi, B., Pittet, D. (2009). Role of hand hygiene in health-associated infection prevention.
Journal of Hospital Infection, 73 (4), 305–315.
Allison Aiello, E., Malinis, M., Knapp, J.K., Mody, L &Arbor, A. (2009). The influence of knowledge, perceptions, and beliefs, on hand hygiene practices in nursing homes. American Journal of Infection Control, 37(2), 164-167. https://doi.org/10.1016/j.ajic.2008.04.258 Atif, S., Lorcy, A & Dube, E. (2019). Healthcare worker´s attitudes toward hand hygiene.
practices: Result of a multicentre qualitative study in Quebec. Canadian Journal of Infection Control, 34(1), 41–48.
Eljertsson, G. (2019) Statistik för Hälsovetenskaperna (uppl.3). Studentlitteratur
European Centre for Disease Prevention and Control (2013). Surveillance Report: Point prevalence survey of healthcareassociated infections and antimicrobial use in European acute care hospitals. Hämtad 14 oktober, 2020,
https://www.ecdc.europa.eu/sites/default/files/media/en/publications/Publications/healthcare- associated-infections-antimicrobial-use-PPS.pdf
European Centre for Disease Prevention and Control (2020). Covid-19 situation update worldwide, as of 30 October 2020. Hämtad 1 november, 2020,
https://www.ecdc.europa.eu/en/geographical-distribution-2019-ncov-cases
Folkhälsomyndigheten. (2020) Patientsäkerhet och Vårdrelaterade infektioner. Hämtad 7 december, 2020, https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/vardhygien- och-vardrelaterade-infektioner/patientsakerhet-och-vardrelaterade-infektioner/
Freeman, M., Stocks, M., Cumming, O. Jeandron, A., Higgins, J.,Wolf, J., Prüss-Ustün., Bonjour,S., Hunter., Fewtrell,L & Curtis,V (2014). Tropical Medicine and International Health 19(8) 906-916. https://doi10.1111/tmi.12339
Förenade nationen, FN. (2015). Sustainable development goals. Hämtad 2 november, 2020, från https://www.un.org/sustainabledevelopment/sustainable-development-goals/
Gould, D.J., Navaie, D., Purssell, E., Drey, N.S & Creedon,S. (2017). Changing the paradigm:
message for hand hygiene edcation and audit from cluster analysis. Journal of Hospital Infection 98(2018), 345–351. http://dx.doi.org/10.1016/j.jhin.2017.07.026
Hammersmith, J., Manser, T. (2019). Nurses knowledge, behavior and compliance hand hygiene in nursing homes: a cross-sectional mixedmethods study. BMC Health Services Research.
https://doi.org/10.1186/s12913-019-4347-z
Huang, TT & Wu, SC (2007). Evaluation of training programme on knowledge and compliance of nurse assistants´ hand hygiene in nursing homes. Journal of Hospital Infection.68, 164-170.
http://doi:10.1016/j.jhin.2007.11.020
Inspektionen För Vård och Omsorg, (2018). Vad har IVO sett 2018? Iakttagelser och slutsatser om vården och omsorgens brister för verksamhetsåret 2018. Hämtad 28 december, 2020, från https://www.ivo.se/globalassets/dokument/publicerat/rapporter/rapporter-2019/rapport-vad- har-ivo-sett-2018.pdf
Kingston, L., Slevin, B., O´Connel, N & Dunne, C. (2017). Hand hygiene: Attitudes and practices of nurses, a comparison between 2007 and 2015. American Journal of Infection Control, 45, 1300–7. https://doi.org/10.1016/j.ajic.2017.08.040
Lindh, M., Kihlgren, A & Perseius, K-I (2013). Factors influencing complience to hygiene routines in community care- the viewpoint of medically responsible nurses in Sweden. Scandinavian Journals of Caring sciences, 27, 224–230. https://doi10.1111/j.1471-6712.2012.01022.x Lindh, M., Holmström, I-K., Perseius, K-I &Windahl, J (2015). Enchancing adherence to infection
control in Swedish community care: Factors of importance. Nursing and Health science 18, 275–282. https://doi10.1111/nhs.12260
Liu, W-I., Liang, S-Y & Chuang Y-H (2014). Hand hygiene compliance among the nursing staff in freestanding nursing homes in Taiwan: A preliminary study. International Journal of Nursing Practice 20, 46-52. https://doi10.1111/ijn.12120
Ludlam, H.A, Swaynea, R.L., Kearnsc,A.M., Browna, D.F.J., Howardab, J.C., Gunning, K., Burnsteind, R., Nicholld, C.G & Browna.N.M (2009). Evidence from a UK teaching hospital that MRSA is primarily transmitted by the hands of healthcare workers. Journal of Hospital Infection, 74(3), 296–299. https://doi.org/10.1016/j.jhin.2009.10.008
Løyland, B., Peveri. A.M., Hessevaagbakke, E., Taasen, I &Lindeflaten, K (2019). Students´
observations of hand hygiene in nursing homes using the five moment of hand hygiene.
Journal of Clinical Nursing 29, 821-830. https://doi10.1111/jocn.15136
Mathai, E., Allegranzi, B., Seto, W.H., Chraïti, M-N., Sax, H., Larson, E & Pittet, D (2010).
Infection 38, 349–356. http://doi10.1007/s15010-010-0047-7
Melhus, Å. (2010). Klinisk mikrobiologi för sjuksköterskor (uppl.1). Norstedts
Nederhof, A. J. (1985). Methods of coping with social desirability bias: a review. European Journal of Social Psychology, 15(3), 263–280
Novák, M., Breznický, J., Kompaniková., Malinovsá, N & Hudečková. (2019). Impact of hand hygiene knowledge on the hand hygiene compliance. Medicinski Glasnik, 17(1).
https://doi.org10.17392/1051-20
Naderi H.R., Sheybani, F., Mostafavi, RN & Khosravi, N. (2012). Compliance with hand hygien and glove change in a general hospital, Mashhad,Iran: An observational study. American
