Räntebeläggningen av periodiseringsfonder: En studie av dess påverkan på företag noterade på Stockholmsbörsens A-lista

Räntebeläggningen av periodiseringsfonder

En studie av dess påverkan på företag noterade på Stockholmsbörsens A-lista

Författare: Jesper Eriksson

Patrick Åhrén

Handledare: Roger Johansson

Datum: 060608

Sammanfattning

Från och med 1 januari 2005 ska juridiska personers avsättningar till periodiseringsfonder räntebeläggas. Detta sker genom att en schablonintäkt tas upp till beskattning. Uppsatsens syfte är att beskriva hur företag noterade på Stockholmsbörsens A-lista hanterat sina avsättningar till periodiseringsfonder inför och efter införandet av räntebeläggningen.

Uppsatsen syftar även till att ta reda på motiven bakom företagens agerande. Genom

intervjuer och en undersökning av företagens årsredovisningar visar uppsatsen att en majoritet

av företagen upplöst sina periodiseringsfonder mellan åren 2003 och 2005. Resultatet visar att

en stor del av periodiseringsfonderna har upplösts som en trolig följd av räntebeläggningen.

Innehållsförteckning

1. INLEDNING... 4

1.1 P

... 4

1.2 F

... 6

1.3 S

... 6

1.4 A

... 6

2. METOD ... 8

2.1 B

... 8

2.2 O

... 8

2.3 I

... 9

2.3.1 Litteraturstudie ... 9

2.3.2 Undersökning av årsredovisningarna ... 9

2.3.3 Intervju...10

2.4 K

...10

3. BAKGRUND ...11

3.1 B

...11

3.2 R

...12

3.3 P

...14

4. RESULTATET AV UNDERSÖKNINGEN...16

4.1 S

...16

4.2 V

...18

4.2.1 Påverkade räntebeläggningen de företag som upplöste sina periodiseringsfonder? ...18

4.2.2 Påverkade räntebeläggningen de företag som ökade sina avsättningar till periodiseringsfonder?.20 5. SLUTSATSER...21

KÄLLFÖRTECKNING ...22

BILAGOR...24

B

1: U

2003

2005...24

B

2: I

...30

B

3: F

...31

1. Inledning

1.1 Problemdiskussion och problematisering

Det svenska företagsskattesystemet innehåller endast en resultatbaserad reserveringsmöjlighet, nämligen avsättning till periodiseringsfond. Periodiseringsfonderna infördes från och med 1995 års taxering och ersatte då skatteutjämningsreserven som var en reservering grundad bland annat på företagets egna kapital.

Syftet med periodiseringsfonderna är att företagen skall kunna utjämna sina resultat mellan olika räkenskapsår med verkan vid beskattningen. Härigenom anses företagens finansiering av investeringar med eget kapital underlättas och deras likviditet förstärkas. Genom att en periodiseringsfond kan upplösas i en förlustsituation ger periodiseringsfonderna företagen också en möjlighet till utjämning av en förlust mot tidigare års vinster.

Någon räntebeläggning av periodiseringsfonderna har tidigare inte skett. Riksdagen beslutade efter ett förslag från regeringen att från och med 1 januari 2005 ta bort arvs- och gåvoskatten samt att genomföra vissa lättnader i förmögenhetsbeskattningen. För att finansiera dessa lättnader föreslog regeringen i propositionen 2004/05:38 en räntebeläggning av juridiska personers avsättningar till periodiseringsfonder. Motiveringen till detta var att fördelarna till en betydande del skulle gynna ägarna av företagen, och att det därför var rimligt att införa någon form av skatteändring för företag.

Riksdagen beslutade att från och med 1 januari 2005 ska juridiska personer som gjort avsättningar till periodiseringsfond ta upp en särskild intäkt i deklarationen. Intäkten beräknas genom att 72 procent av statslåneräntan vid utgången av november månad andra året före taxeringsåret multipliceras med summan av samtliga periodiseringsfonder företaget har vid ingången av räkenskapsåret.

Räntebeläggningen kritiserades från flera håll då den infördes och då framförallt för att den även omfattar de avsättningar som gjorts innan införandet av räntebeläggningen. Sveriges Advokatsamfund ansåg att räntebeläggningen av rättsäkerhetsskäl bara borde gälla avsättningar som görs efter ikraftträdandet. Detta på grund av att företag som tidigare gjort

1

Företagarhandboken, Skatter, 11:2

2

Prop 2004/05:38, sida 9

3

Skattelagstiftningen 30:e kapitlet

avsättningar inte kunnat förutse att dessa senare skulle räntebeläggas. Samfundet menade att det är fel att ändra förutsättningarna för detta räntefria lån i efterhand.

Regeringen har uttalat att räntebeläggningen till största delen skulle komma att drabba stora företag då dessa i större utsträckning utnyttjar periodiseringsfonderna. Regeringen har hänvisat till data som visar att under perioden 1995-2001 utnyttjade 60 procent av aktiebolagen periodiseringsfonderna. Av dessa avsatte 77 procent av de stora bolagen medel till periodiseringsfonder medan motsvarande siffra för små bolag var 36 procent.

Företagen har möjlighet att även fortsättningsvis göra avsättningar till periodiseringsfonder men avsättningarna kan alltså inte längre betraktas som ett räntefritt lån. Under hösten 2005 gjordes vid Göteborgs Universitet en förstudie av räntebeläggningens påverkan på mindre företag. Författarna till studien kom genom intervjuer fram till att företagen i studien inte skulle komma att påverkas i någon större utsträckning av räntebeläggningen och att företagen hade för avsikt att fortsätta göra avsättningar till periodiseringsfonder.

ATL Marknadsinformation genomförde våren 2005 en undersökning på uppdrag av Svenskt Näringsliv om huruvida svenska företag valt att fortsätta med avsättningarna eller om de beslutat att upplösa fonderna. I resultatet av undersökningen går att läsa att en betydande del (30.9 procent) svarat att de inte kommer att använda periodiseringsfonderna i samma utsträckning i framtiden.

Dagens Industri publicerade den 8 april 2005 en artikel skriven av Gunnar Örn. Med rubriken

”Nuders skatteklipp” menar DI att många stora svenska företag har valt att upplösa sina periodiseringsfonder och att detta kommer att inbringa stora summor till staten. Enligt finansdepartementet har svenska företag avsatt totalt 233 miljarder kronor till periodiseringsfonder. Krister Andersson, skatteexpert på Svenskt Näringsliv, har uttalat att

”kanske mer än hälften kommer att lösas upp”.

4

Prop 2004/05:38, sida 8

5

Prop 2004/04:38, sida 14

6

http://www.handels.gu.se/epc/archive/00004698/01/05-06-37M.pdf

7

www.svensktnaringsliv.se

8

Dagens Industri 2005-04-08

Vi har utöver Dagens Industris studie inte funnit någon undersökning som visar hur de stora svenska företagen har agerat inför och efter införandet av räntebeläggningen av periodiseringsfonderna.

Eftersom regeringens motiv till räntebeläggningen var att företagen skulle fortsätta göra avsättningar till periodiseringsfond och på så sätt finansiera borttagandet av arvs- och gåvoskatten kan man utgå från att det från statens sida finns ett intresse för hur de svenska företagen agerat.

1.2 Frågeställning

De frågor som ska besvaras i uppsatsen är om svenska storföretag minskat eller ökat sina avsättningar till periodiseringsfonder inför och efter införandet av räntebeläggningen av periodiseringsfonderna, och om räntebeläggningen har påverkat företagens beslut att öka eller minska sina avsättningar till periodiseringsfonder.

1.3 Syfte

Syftet med uppsatsen är att beskriva hur bolag noterade på Stockholmsbörsens A-lista har hanterat sina avsättningar till periodiseringsfonder inför och efter införandet av räntebeläggningen av periodiseringsfonder. Uppsatsen syftar även till att ta reda på motiven bakom företagens agerande.

1.4 Avgränsningar och urval

För att finna ett rimligt antal företag att undersöka valde vi de 54 företag som är noterade på Stockholmsbörsens A-lista. Då dessa företag är av olika storlekar, agerar på många olika marknader och är representativa för svenska storföretag anser vi att de utgör ett bra urval för undersökningen.

Till intervjuerna som syftade till att få fram orsakerna bakom företagens agerande fann vi det

med hänsyn till uppsatsens omfattning passande med fyra företag som hade minskat sina

avsättningar till periodiseringsfonder. De valdes för att de har upplöst mycket av sina

periodiseringsfonder och för att de agerar inom olika branscher. Då vi hade svårt att få företag som ökat sina avsättningar till periodiseringsfonder att ställa upp på en intervju fick vi nöja oss med de två företag som var villiga att besvara våra frågor.

Vi inser att antalet intervjuade företag kan vara för litet för att kunna ge ett representativt svar

på huruvida räntebeläggningen har påverkat stora svenska företags avsättningar till

periodiseringsfonder men tillsammans med resultatet från undersökningen av

årsredovisningarna ger det i alla fall en tämligen rättvisande bild.

2. Metod

2.1 Beskrivningsmodell

Det finns två motiv för ett företag att göra avsättningar till periodiseringsfonder. Det ena motivet är att underlätta finansiering av investeringar med egna medel och på så sätt minska behovet att låna externt, och det andra motivet är att kunna förlustutjämna bakåt i tiden genom att fonderna löses upp i förlustsituationer. Hur företaget ställer sig till dessa motiv är avgörande för om de ska avsätta till periodiseringsfonder eller inte och om de skall upplösa redan gjorda avsättningar.

Om företaget kan låna billigare externt och inte bedömer sig ha behov av periodiseringsfonder för framtida förlustutjämningar finns ingen anledning att avsätta till periodiseringsfonder. På motsatt sätt kan företaget se det som fördelaktigt att avsätta till periodiseringsfonder om de inte kan få billigare externa lån och/eller bedömer att de kan behöva periodiseringsfonder för framtida förlustutjämningar.

2.2 Operationalisering

För att få reda på om företagen ökat eller minskat sina avsättningar till periodiseringsfonder hämtade vi information från företagens årsredovisningar. Då alla företag, i balansräkningen eller i en not till denna, redovisar hur mycket de har avsatt till periodiseringsfonder finns det inget behov av att operationalisera för att få fram svaret på frågan.

För att få reda på hur företagen ställt sig till de två motiven och för att få reda på orsakerna till

varför de avsatt till eller upplöst sina periodiseringsfonder ställde vi i intervjuerna frågor om

vilka motiv som låg till grund för upplösningen eller avsättningen. Till de företag som upplöst

och de som ej gjort nya avsättningar frågade vi huruvida räntebeläggningen påverkade

beslutet och vilka alternativ de funnit mer fördelaktiga. Till de företag som hade ökat sina

avsättningar till periodiseringsfonder frågade vi om de hade övervägt några alternativ till

periodiseringsfonderna och vilka de huvudsakliga skälen var till att de valde att öka avsättningarna.

2.3 Insamling av data

Insamlingen av data har skett på tre sätt: Genom förarbeten till skattelagstiftningen, genom en egen undersökning av företagens årsredovisningar samt genom intervjuer med chefspersoner på de olika företagen.

2.3.1 Litteraturstudie

För att få information om bakgrunden och utformningen av bestämmelserna om räntebeläggningen av periodiseringsfonder använde vi i huvudsak regeringens propositioner samt skattelagstiftningen. För en bredare kunskapsbas om bakgrunden till periodiseringsfonder använde vi proposition 1993/94:50 som låg till grund för införandet av periodiseringsfonderna. För att få information om bakgrunden och utformningen av räntebeläggningen använde vi i huvudsak regeringens proposition 2004/05:38 och för att komplettera inhämtade vi även fakta från Företagsbeskattning tredje upplagan samt Företagarhandboken Skatter.

Då räntebeläggningen av periodiseringsfonder infördes så sent som 2005 finns det begränsat med litteratur om ämnet, men vi anser att de källor vi har använt är fullt tillräckliga för att skapa bra förståelse för ämnet.

2.3.2 Undersökning av årsredovisningarna

Eftersom det inte fanns någon information att tillgå för hur företagen agerat inför och efter införandet av räntebeläggningen var vi tvungna att göra en egen undersökning.

Undersökningen gjordes med hjälp av företagens årsredovisningar mellan år 2003 och 2005.

Samtliga företags årsredovisningar finns att läsa och beställa på respektive företags hemsida.

Vi har lyckats få årsredovisningar för de aktuella åren från samtliga företag vilket har lett till en komplett undersökning utan bortfall.

9

För intervjufrågor se bilaga

2.3.3 Intervju

Eftersom årsredovisningarna endast visar i siffror hur företagen agerat men inte anger de bakomliggande orsakerna fann vi det lämpligt att även genomföra intervjuer med ett antal företag. För att öka chanserna till medverkande bland de tillfrågade företagen använde vi oss av ett frågeformulär som via e-post sändes till intervjupersonerna efter telefonkontakt.

Uppföljande frågor på svaren sändes via e-post eller via telefonsamtal.

2.4 Källkritik

Trovärdigheten för de sekundära källor vi har använt oss av anser vi som mycket hög eftersom det är förarbeten till lagstiftning och som vi hämtat från regeringens hemsida. Likaså är den övriga litteraturen i bokform tillförlitlig då den i huvudsak grundar sig på lagstiftningen. Vi ser heller inget problem med tillförlitligheten hos den artikel ur Dagens Industri vi använt oss av, då den grundar sig på siffror från finansdepartementet och siffror från företagens årsredovisningar som vi kunnat verifiera genom den egna undersökningen.

Undersökningen vi genomfört grundar sig på företagens årsredovisningar och visar på ett tillförlitligt sätt hur företagen agerat men skulle kunna kritiseras för att det inte styrks att det är räntebeläggningen som påverkat företagens beslut.

Intervjuerna som syftar till att få reda på orsakerna bakom företagens agerande är genomförda

med personer på chefsnivå på de olika företagens ekonomiavdelningar. Vi har ingen

anledning att misstänka att intervjupersonerna skulle missleda oss, då frågan är av sådan art

att den speglar ett ekonomiskt ställningstagande där siffrorna ändå är offentliga.

3. Bakgrund

3.1 Bakgrund till periodiseringsfonden

Innan skattereformen år 1990 hade företag goda reserveringsmöjligheter genom att göra avsättningar till bland annat resultatutjämningsfond, investeringsfond och nedskrivning av lagret.

I och med det nya skattesystemet begränsades reserveringsmöjligheterna kraftigt och det beslutades att de tidigare möjligheterna till reservering skulle ersättas av en skatteutjämningsreserv (Surv). Det viktigaste skälet till att behålla någon form av reserveringsmöjlighet var att det skulle främja användandet av eget kapital framför lånat kapital vid investeringar. Att avsättningen även gav möjlighet till förlustutjämning och ett visst skydd för det egna kapitalet från inflation vägde också in i beslutet.

Redan före införandet av skatteutjämningsreserven togs förslag om periodiseringsfonder upp i ett betänkande. Detta avvisades dock av regeringen, men det nämndes att förslaget borde utredas vidare. En ytterligare utredning om periodiseringsfonder och nuvärdesavskrivningar gjordes därefter i ett delbetänkande av 1992 års företagsskatteutredning och utredningen kom fram till periodiseringsfonder mycket väl skulle kunna införas.

Skatteutjämningsreserven avskaffades 1993 och ersattes av en sänkt bolagsskatt från 30 till 28 procent samtidigt som möjligheten att göra avsättningar till periodiseringsfond infördes.

Syftet med införandet av periodiseringsfonder var dels att underlätta för företagen att finansiera investeringar med egna medel och dels ge företagen en möjlighet till förlustutjämning bakåt i tiden. Redan i det betänkandet som låg till grund för lagstiftningen föreslogs en räntebeläggning av den skattekredit som företagen erhåller vid avsättningen.

Riksdagen ansåg dock inte att räntebeläggningen skulle införas.

10

Prop 2004/05:38, sida 5

11

Företagsbeskattning, sida 89

12

Prop 2005/05:38, sida 6

13

Prop 2004/05:38, sida 6

3.2 Räntebeläggningen av periodiseringsfonder

Regeringen uttalade i budgetpropositionen för 2005 (prop 2004/05:1) att lättnaderna angående arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatterna till stor del skulle komma företagssektorn till godo genom att ägarkollektivet gynnas. Därför ansåg regeringen det befogat att, för att finansiellt väga upp skattelättnaderna, genomföra vissa förändringar av skattereglerna för företag. Dessa förändringar skulle enligt regeringen ske utan att förutsättningarna för företagen att investera försämras allt för mycket och utan att försämra företagens internationella konkurrenskraft.

Jämfört med att höja den nominella skattesatsen ansåg regeringen att en ändring i periodiseringsfondsystemet i mindre grad skulle påverka företagen negativt ur en internationell synvinkel. Regeringen beaktade därvid också det faktum att reglerna skulle ändras för avsättningar som redan var gjorda.

De förändringar i periodiseringsfondsystemet som diskuterades i budgetpropositionen var förutom räntebeläggningen en sänkning av den maximala avsättningsprocenten eller en minskad tidsperiod som man får behålla en avsättning. En sänkning av procentsatsen eller en minskad tidsperiod skulle få konsekvensen att periodiseringsfondssystemets resultatutjämningsegenskaper minskade och att skatten på egenfinansierade investeringar ökade. En räntebeläggning av periodiseringsfonderna skulle däremot bara medföra att skatten på egenfinansierade investeringar ökar, och därför ansåg regeringen att det sistnämnda var det bästa alternativet.

Genom en räntebeläggning av periodiseringsfonderna menar regeringen att den skattekredit som uppstår är att likställa med extern kapitalförsörjning. Företagen får betala för den uppkomna skattekrediten men behåller möjligheten att utjämna resultatet mellan åren. Andra fördelar med räntebeläggningen är att företagens likviditet i princip inte påverkas och att de inte heller behöver kreditbedömas av ett låneinstitut.

För att påföra företagen räntan ska företagen ta upp en schablonintäkt till beskattning.

Schablonintäkten beräknas genom att företagets alla avsättningar till periodiseringsfonder vid räkenskapsårets ingång multipliceras med en procentsats. Riktpunkten för procentsatsen bör

14

Prop 2004/05:38, sida 8

15

Prop 2004/05:38, sida 9

16

Prop 2004/05:38, sida 9

enligt regeringen vara en jämförelse med kostnaden för extern lånefinansiering, och procentsatsen bör alltså ligga på ungefär samma nivå som om företagen hade lånat pengarna på annat håll. Om procentsatsen sätts för högt motiveras företagen att lösa upp periodiseringsfonderna och om den sätts för lågt behålls delvis en förmån vid nyttjande av periodiseringsfonderna. Regeringen anser att den föreslagna procentsatsen är lite låg i jämförelse med räntan för extern upplåning men motiverar detta med att det måste finnas en säkerhetsmarginal för att begränsa risken för att en för hög ränta tas ut. Ytterligare skäl till att sätta en låg räntesats är att regeringen vill att periodiseringsfondsystemet fortfarande ska kunna bidra till riskkapitalförsörjningen.

Eftersom regeringen vill att skatten på krediten ska svara mot företagens räntekostnad efter skatt på jämförbara lån beaktas även att kostnaderna för sådana är avdragsgilla. För att förenkla anser regeringen att en koppling bör göras till en ränta som redan används inom skattelagstiftningen. Statslåneräntan är ett exempel på en sådan och för att ta hänsyn till att schablonintäkten inte är avdragsgill bör procentsatsen sättas till 72 procent av statslåneräntan.

För att alla företag, oberoende av vilket räkenskapsår som används, bör använda samma procentsats har statslåneräntan vid utgången av november månad andra året före taxeringsåret valts för att beräkna schablonintäkten.

För att inte komplicera för små företag undantas enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag från räntebeläggningen av periodiseringsfonderna.

Räntebeläggningen skall därför bara tillämpas på avsättningar till periodiseringsfonder hos företag som i inkomstskattelagen behandlas som juridiska personer.

17

Prop 2004/05:38, sida 10-11

18

Prop 2004/05:38, sida 10-11

19

Prop 2004/05:38, sida 11

3.3 Periodiseringsfonden idag

De tidigare bestämmelserna angående periodiseringsfonder har fram till idag ändrats och justerats något, och bestämmelserna går att finna i 30:e kap i inkomstskattelagen.

Periodiseringsfonderna har många goda egenskaper ur såväl skattemässig som företagsekonomisk synvinkel. Resultatutjämning kan ske genom periodiseringsfonderna både vid redovisningen och vid beskattningen. Eftersom det vid beskattningen i Sverige inte är tillåtet med förlustutjämning bakåt i tiden kan detta anses vara extra viktigt.

Avsättning till periodiseringsfond får göras av alla skattskyldiga som bedriver näringsverksamhet med undantag för privatbostadsföretag, investmentföretag och investeringsfonder. Maximal avsättning är för juridiska personer 25 procent av beskattningsårets inkomst före avdrag för avsättningen och för enskilda näringsidkare är procentsatsen fem procentenheter högre. Från och med 1 januari 2005 ska juridiska personer som avsätter till periodiseringsfonder ta upp en särskild intäkt i deklarationen. Intäkten beräknas genom att 72 procent av statslåneräntan vid utgången av november månad andra året före taxeringsåret multipliceras med summan av samtliga periodiseringsfonder vid ingången av beskattningsåret.

Periodiseringsfonden ska återföras till beskattning senast det sjätte taxeringsåret efter det taxeringsår då avsättningen gjordes. Det återförda beloppet får då ingå i det underlag på vilket en ny avsättning beräknas. Avsättningar som gjordes taxeringsåret 2000 skall återföras senast taxeringsåret 2006.

Den totala mängden periodiseringsfonder kan alltså maximalt vara sex stycken samtidigt.

För att visa och förenkla effekterna av räntebeläggningen av periodiseringsfonder följer på nästa sida ett exempel:

20

Företagarhandboken, Skatter, 11:1

21

Inkomstskattelagen, 30e kapitlet

22

Företagarhandboken, Skatter, 11:2

Antag att ett företag vid ingången av 2005 har en avsättning till periodiseringsfond på 100 000 kr. Företaget skjuter då upp en skattekostnad på 28 000 kr. Räntesatsen för schablonintäkten utgörs av statslåneräntan vid utgången av november 2004 multiplicerad med 72 %.

Fig. 1. Beräkning av schablonintäkt, räntesats, räntekostnad och effektiv ränta

23

Av förenklingsskäl har antagits att skatten på schablonintäkten betalas den 31 december 2005 Räntesats: 0,72 x 3,95 % =2,84 % Räntekostnad: 28 % x 2840 = 795,2 Motsvarande avdragsgill räntekostnad:

795,2 / 0,72 = 1104

Effektiv ränta: 1104 / 28 000 = 3,95 % Genom att ta upp schablonintäkten till beskattning får man den årliga ränte- kostnaden.

Periodiseringsfond 100 tkr

Schablonintäkt: 100 tkr x 2,84% = 2840

4. Resultatet av undersökningen

4.1 Så har företagen agerat

Under åren 2003 till 2005 har en rad intressanta iakttagelser kunnat göras gällande företagens användande av periodiseringsfonder. Av de 54 företag som är noterade på Stockholms börsens A-lista hade 34 periodiseringsfonder enligt 2003 års årsredovisningar. Tillsammans uppgick företagens periodiseringsfonder till ett värde av 45,7 miljarder kr år 2003. Under de följande två åren har avsättningarna till periodiseringsfonder minskat och upplösningarna ökat. 2004 uppgick värdet av företagens avsättningar till 20,3 miljarder vilket innebär en nettoupplösning på 25,4 miljarder. 2005 uppgick värdet av företagens avsättningar till periodiseringsfonder till 14,5 miljarder vilket visar att nettoupplösningen detta år var 5,9 miljarder. Mellan 2003 och 2005 upplöstes alltså periodiseringsfonder för ett värde av totalt 31,2 miljarder, vilket motsvarar en minskning på 68 procent jämfört med det ursprungliga värdet från 2003.

Från 2003 till 2005 upplöste 14 av de 34 företagen alla sina periodiseringsfonder, och under samma period uppgick antalet företag som minskade sina periodiseringsfonder till 14 stycken.

41 procent av företagen upphörde helt med användandet och 41 procent minskade sina fonder.

Totalt sett minskade alltså 82 procent av företagen sina periodiseringsfonder. Då många företag endast visar nettominskningen av periodiseringsfonder har det inte gått att se hur stor del av upplösningarna som företagen varit tvungna att lösa upp på grund av att sex år förflutit sedan avsättningen gjordes.

Mellan 2003 och 2004 var det 12 av de 34 företagen som ökade nettot av återföringar och avsättningar. Samma siffra för perioden 2003 till 2005 var sju företag vilket visar att 21 procent av företagen ökade sina periodiseringsfonder under den undersökta perioden.

I den genomförda undersökningen går det att se att tre av de 34 företagen något år gått med

förlust och att två av dessa företag utnyttjat periodiseringsfonderna till förlustutjämning. VM-

data visade år 2005 ett negativt resultat på 69,8 miljoner före bokslutsdispositioner, och

genom att utnyttja sina periodiseringsfonder visade de efter bokslutsdispositioner ett positivt

resultat på 65.4 miljoner. Samma år gjorde de inga nya avsättningar till periodiseringsfond.

Hexagon visade 2003 ett negativt resultat på 18 miljoner före bokslutsdispositioner, och efter att ha återfört 34 miljoner av sina periodiseringsfonder visade de ett positivt resultat på 16 miljoner. År 2004 uppgick resultatet innan bokslutsdispositioner till minus 47 miljoner, och efter att ha upplöst resten av sina periodiseringsfonder (40 miljoner) visade Hexagon ett negativt resultat på 7 miljoner. Inga avsättningar var heller gjorda under åren 2003 till 2005.

Då både VM-data och Hexagon upplöst sina periodiseringsfonder i en förlustsituation har räntebeläggningen troligtvis inte haft någon betydelse för deras beslut. Hexagon visade år 2005 ett positivt resultat på 635 miljoner och valde då att inte avsätta något till periodiseringsfond. Att de trots en vinst 635 miljoner valde att inte avsätta något till periodiseringsfond tyder på att räntebeläggningen kan ha haft betydelse för beslutet.

Periodiseringsfonder på A-listan i mkr 2003 2004 2005

Totala avsättningar 45668 20333 14450

Upplösning per år 25336 5883

Total upplösning 03 - 05 31218

2003 2004 2005

Antal företag med periodiseringsfond 34 26 20

Antal företag utan periodiseringsfond 20 28 34

Antal företag som minskat 03 - 04 23

Antal företag som minskat 04 - 05 16

Antal företag som minskat 03 - 05 28 82%

Antal företag som ökat 03 - 04 12

Antal företag som ökat 04 - 05 6

Antal företag som ökat 03 - 05 7 21%

Fig. 2. Sammanfattande tabell med resultatet av undersökningen

24

Utförligare tabell med procentsatser finns i bilaga 1

4.2 Varför företagen agerade som de gjorde

4.2.1 Påverkade räntebeläggningen de företag som upplöste sina periodiseringsfonder?

Undersökningen av årsredovisningarna visade klart och tydligt att en majoritet av företagen noterade på A-listan helt eller delvis löst upp sina periodiseringsfonder. Intervjusvaren tillsammans med citat från Dagens Industri ger en tydlig bild av hur företagen har resonerat inför besluten att upplösa eller avsätta till sina periodiseringsfonder.

Av de fyra intervjuade företag som upplöst sina periodiseringsfonder svarar tre entydigt att räntebeläggningen spelat roll vid beslutet att upplösa periodiseringsfonderna. JM som år 2004 upplöste alla sina periodiseringsfonder på sammanlagt 766 miljoner resonerar som följer:

”Beslutet var helt enkelt att vi ansåg att skattekrediten (28 % på 943 mkr = 264 mkr) blev för dyr. JM kan låna billigare externt.”

I linje med JM förklarar SSAB:s finanschef Martin Lindqvist i Dagens Industri företagets upplösning av 204 miljoner under åren 2003 till 2005:

"Vi har räknat på det och kom fram till att den effektiva räntan på själva skattekrediten blev 3,95 procent. Vi kan finansiera oss betydligt billigare än så.

Därför bestämde vi oss för att lösa upp i stort sett alla våra periodiseringsfonder."

På samma sätt resonerar SEB som år 2003 upplöste samtliga periodiseringsfonder på nästan 4,5 miljarder:

”Räntebeläggningen medförde att vi inte ansåg det motiverat att behålla periodiseringsfonderna.”

25

B. Berglund

26

Dagens Industri 2005-04-08

27

T. Wolf

Lindex upplöste 2005 alla sina periodiseringsfonder på 346 miljoner och förklarade sitt beslut på liknande sätt som de andra företagen:

”Räntebeläggningen var inte avgörande men en viktig komponent i beslutet. Med tanke på räntebeläggningen i kombination med att vi har pengar så upplevde vi inte att det fanns tillräckliga incitament för att fortsätta att låsa fonderna som bundna medel.”

Ericsson säger att räntebeläggningen inte spelade någon roll när de år 2004 upplöste alla sina periodiseringsfonder på 774 miljoner, utan med ett resonemang liknande Lindex förklarar de upplösningen med en ökad taxerad inkomst.

På frågan huruvida möjligheten till förlustutjämning och återinvestering med egna medel påverkat företagens beslut att upplösa periodiseringsfonderna gick meningarna isär. Ericsson och JM svarade att dessa möjligheter inte hade någon betydelse medan SEB påpekade att de diskuterat detta men kommit fram till att räntebeläggningen medförde sådana ekonomiskt negativa konsekvenser att de trots allt beslutade att avveckla dem.

Lindex resonerade på liknande sätt:

”Räntebeläggningen gör det givetvis mindre attraktivt att utnyttja de tidigare möjligheterna att kunna förlustutjämna. För Lindex del har periodiseringsfonderna historiskt sätt dock främst spelat en roll i att bolaget kunnat skjuta upp beskattningen och använda medlen till alternativa investeringar. I och med att Lindex nu skattat fram reserverna har de också blivit tillgängliga för ägarna.”

Av de 28 företag som minskat sina periodiseringsfonder är det endast 3 företag som visat ett negativt resultat. 25 företag har alltså trots ett positivt resultat minskat sina periodiseringsfonder och detta tillsammans med intervjusvaren styrker att möjligheten till att senare kunna förlustutjämna inte har haft särskilt stor betydelse vid beslutet att upplösa periodiseringsfonderna.

28

E. Pettersson

29

S. Andersson

30

S. Andersson, B. Berglund, T. Wolf

31

E. Pettersson

Intervjusvaren och citaten från de företag som upplöst sina periodiseringsfonder pekar alla åt samma håll. Räntebeläggningen har i allra högsta grad påverkat företagens beslut att avsätta eller upplösa sina periodiseringsfonder. Med tanke på dagens låga ränteläge anser de granskade företagen att den effektiva skattesatsen på räntebeläggningen (3,95%) är för hög i förhållande till räntan på den externa lånemarknaden. Företagen kan helt enkelt låna billigare någon annanstans istället för att använda periodiseringsfonderna som en möjlighet till finansiering. Enligt Krister Andersson, skatteexpert på Svensk Näringsliv, gör osäkerheten kring vilken statslåneränta som ska gälla i framtiden att det blir en konkurrensnackdel att låna via periodiseringsfonder.

4.2.2 Påverkade räntebeläggningen de företag som ökade sina avsättningar till periodiseringsfonder?

Av de 34 företag som 2003 hade periodiseringsfonder var det sju som ökade nettot av avsättningarna mellan åren 2003 och 2005. Vi har intervjuat två av dessa, Beijer och Haldex, och deras motiv till ökningen av avsättningarna skiljer sig åt. Beijer har i likhet med de företag som upplöst sina periodiseringsfonder gjort en jämförelse med vad det skulle kosta att låna externt. Då de inte svarat på frågor angående motiven till ökningen av avsättningarna kan vi inte med säkerhet säga om de ökat därför att de inte kunnat låna billigare externt, eller om de trots den ökade kostnaden ansåg det motiverat att ha kvar möjligheten till förlustutjämning.

Haldex ansåg att räntebeläggningen av periodiseringsfonderna inte påverkat deras beslut att under åren 2003 till 2005 öka sina avsättningar från 111 miljoner till 156 miljoner. Claes Palm, koncernredovisningschef på Haldex, resonerar på följande sätt:

”Vi gjorde fortfarande avsättningar för att minska skatten 2005.

Räntebeläggningen gör att vi under 2006 kommer att se över behovet av periodiseringsfonder. Något beslut i annan riktning är ännu inte fattat.”

I dagsläget anser Haldex att möjligheten att kontrollera den skatt de betalar i förhållande till de investeringsbehov de har är det främsta skälet till varför de valt att fortsätta med sina avsättningar till periodiseringsfond.

32

Dagens Industri 2005-04-08

33

C. Palm

34

C. Palm

5. Slutsatser

Genom arbetet med denna uppsats har vi kunnat bilda oss en uppfattning av hur företagen noterade på Stockholmsbörsens A-lista har agerat i samband med räntebeläggningen av periodiseringsfonder. Mer än 80 procent av företagen som tidigare haft periodiseringsfonder har minskat dessa, och bara det anser vi ger en tydlig indikation på räntebeläggningens påverkan på företagen. Då alla företag inte redovisar hur mycket av periodiseringsfonderna som hänförs till vilka års avsättningar, kan det ej urskiljas hur mycket av de totala upplösningarna som varit tvingade då sex år förflutit från tidpunkten för avsättningen. Vi anser ändå att eftersom det är en så stor del som upplösts, och att en majoritet av de intervjuade företagen anger räntebeläggningen som främsta orsak till varför de upplöst sina periodiseringsfonder, att det tydligt framgår att räntebeläggningen påverkat företagen.

Undersökningen och intervjuerna visar att möjligheten till förlustutjämning inte har haft någon större betydelse vid besluten att avsätta eller upplösa, utan att det viktigaste för företagen har varit att välja det billigaste sättet för att finansiera sina investeringar.

Under arbetets gång har en rad intressanta frågor väckts, och uppslag för fortsatt forskning uppkommit. Undersökningen av företagen på A-listan visade att 31 miljarder av de totalt 233 miljarder som svenska företag avsatt till periodiseringsfonder 2003 har upplösts under perioden 2003 till 2005. Är beteendet hos företagen noterade på A-listan representativt för resten av de svenska storföretagen? Och hur stor är då nettoupplösningen hos samtliga svenska företag? Eftersom motivet för införandet av räntebeläggningen var att finansiera borttagandet av arvs- och gåvoskatten uppkommer frågor om hur företagens agerande i framtiden kommer att påverka de statliga finanserna.

Ett av syftena med periodiseringsfonder är att underlätta för företag att investera med egna

medel. När nu denna möjlighet försämras skulle det vara intressant att se hur företagens vilja

att investera påverkas. Hur kommer räntebeläggningen av periodiseringsfonder påverka det

svenska företagsklimatet? Dessa frågor anser vi är intressanta och skulle kunna utgöra

grunden för fortsatt forskning.

Källförteckning

Litteratur:

Eriksson, Leif, Stenman, Olle & Qwerin, Eskil, 2005: Företagarhandboken Skatter, Thomsons förlag, Stockholm

Eriksson, Leif, Lodin, Sven Olof & Qwerin, Eskil, 1992: Företagsbeskattning, 3e upplagan, Industriförbundets Förlag AB, Stockholm

Rabe, Gunnar, 2005: Skattelagstiftning 05:1, Norstedts Juridik, Stockholm

Fortsatt reformering av företagsbeskattningen Del 1, Delbetänkande av 1992års företagsskatteutredning, SOU 1992:67, 1992, Allmänna förlaget, Stockholm

Årsredovisningar, för åren 2003 till 2005 från samtliga företag på Stockholmsbörsens A-lista Internet:

Andersson, Petra & Sjölund, Helén, 2005: Räntebeläggning av periodiseringsfond – en kvalitativ förstudie av dess påverkan på mindre företag. Göteborgs universitet http://www.handels.gu.se/epc/archive/00004698/01/05-06-37M.pdf

Regeringens proposition 1993/94:50, Fortsatt reformering av företagsbeskattningen

http://rixlex.riksdagen.se/htbin/thw/1993/http:/rixlex.riksdagen.se/htbin/?${BASE}=PROPARKIV9394&${TH WIDS}=1.42]11483141221072&${HTML}=PROP_DOK&${TRIPSHOW}=format=THW&${THWURLSAV E}=42]11483141221072

Regeringens proposition 2004/05:38, Räntebeläggningen av periodiseringsfonderna

http://www.sweden.gov.se/download/1dd49162.pdf?major=1&minor=32477&cn=attachmentPublDupli cator_0_attachment

Dagens Industri; 2005, Nuders skatteklipp ( 8/4 2005 )

http://www.di.se

Svenskt Näringsliv; 2005, Räntebelagda periodiseringsfonder – Kvantitativ undersökning om företags hantering av räntebeläggningen på periodiseringsfonder

http://sn.svensktnaringsliv.se/SN/Publi.nsf/AutonomyPublikation/088c847f479ec818c12570830023a962/$FILE/

PUB200509%2D014%2DBilaga.pdf Intervjuer

Susanne Andersson, Investor relations manager på Ericsson, e-post, 060511 Benny Berglund, Skattechef på JM, e-post, 060503

Claes Palm, Koncernredovisningschef på Haldex, e-post, 060523

Emma Pettersson, Financial manager på Lindex, e-post, 060518

Ellen Tancred, Koncernredovisningschef på Beijer, e-post, 060518

Tom Wolf, Head financial controller på SEB, e-post, 060518

Bilagor

Bilaga 1: Undersökning av årsredovisningar mellan 2003 och 2005.

FEK C - PERIODISERINGSFONDERNAS UTVECKLING PÅ A-LISTAN

FÖRETAG 2003 2004 2005

ABB HAR EJ 0 0 0

Assa abloy HAR EJ 0 0 0

Astra Zeneca HAR EJ 0 0 0

Atlas Copco Periodiseringsfond 1787 2055 1895

Avsättning till periodiseringsfond 177 268

Upplösning av periodiseringsfond 161

Resultat före bokslutsdispositioner 2454 2631 8906

Resultat efter bokslutsdispositioner 2318 2380 9067

Astra Zeneca HAR EJ 0 0 0

Autoliv HAR EJ 0 0 0

Beijer Periodiseringsfond 30,8 38,4 45,6

Avsättning till periodiseringsfond 5,9 7,2 7,6

Upplösning av periodiseringsfond 5,7 0,7 0,084

Resultat före bokslutsdispositioner 22,9 34,3 32

Resultat efter bokslutsdispositioner 22,5 27,2 23,3

Bergman Periodiseringsfond 175,5 161 152

Avsättning till periodiseringsfond 13 12,7 29,7

Upplösning av periodiseringsfond 24 27 38,7

Resultat före bokslutsdispositioner 210 82 167

Resultat efter bokslutsdispositioner 221 96 176

Bure equity HAR EJ 0 0 0

Cardo Periodiseringsfond 163 111 42

Avsättning till periodiseringsfond

Upplösning av periodiseringsfond 50 53 69

Resultat före bokslutsdispositioner 437 521 509

Resultat efter bokslutsdispositioner 487 574 500

Elekta Periodiseringsfond 0 7 17

Avsättning till periodiseringsfond 7 10

Upplösning av periodiseringsfond

Resultat före bokslutsdispositioner 11 22 39

Resultat efter bokslutsdispositioner 11 15 29

2003 2004 2005

Electrolux Periodiseringsfond 70 0 0

Avsättning till periodiseringsfond 70

Upplösning av periodiseringsfond 70 0

Resultat före bokslutsdispositioner 5617 1786 1682

Resultat efter bokslutsdispositioner 5474 1780 1694

Ericsson Periodiseringsfond 774 0 0

Avsättning till periodiseringsfond 0 0

Upplösning av periodiseringsfond 0 774 0

Resultat före bokslutsdispositioner 1459 7405 14027

Resultat efter bokslutsdispositioner 1419 8595 13080

FSB Periodiseringsfond 7730 3000 3000

Avsättning till periodiseringsfond 1724 3000 0

Upplösning av periodiseringsfond 1088 7730 0

Resultat före bokslutsdispositioner 6893 10706 6899

Resultat efter bokslutsdispositioner 6325 15563 6678

Gambro Periodiseringsfond 865 827 813

Avsättning till periodiseringsfond 43 125 270

Upplösning av periodiseringsfond 951 163 284

Resultat före bokslutsdispositioner 564 884 1005

Resultat efter bokslutsdispositioner 1472 922 1019

Getinge Periodiseringsfond 0,9 0 0

Avsättning till periodiseringsfond 0

Upplösning av periodiseringsfond 0 0,9

Resultat före bokslutsdispositioner 272 305,7 307,9 Resultat efter bokslutsdispositioner 266,7 300,4 307,9

Gunnebo HAR EJ 0 0 0

Haldex Periodiseringsfond 111 133 156

Avsättning till periodiseringsfond 47 41 35

Upplösning av periodiseringsfond 16 19 12

Resultat före bokslutsdispositioner 197 188 154

Resultat efter bokslutsdispositioner 166 165 131

Hexagon Periodiseringsfond 40 0 0

Avsättning till periodiseringsfond 0 0 0

Upplösning av periodiseringsfond 34 40 0

Resultat före bokslutsdispositioner -18 -47 635

Resultat efter bokslutsdispositioner 16 -7 635

Hufvudstaden Periodiseringsfond 178,9 273,9 376,4

Avsättning till periodiseringsfond 49 95 102,5

Upplösning av periodiseringsfond 0 0 0

Resultat före bokslutsdispositioner 111 683,5 281,3

Resultat efter bokslutsdispositioner 51,5 582 164,7

2003 2004 2005

Höganäs Periodiseringsfond 752 668 569

Avsättning till periodiseringsfond 147 0 0

Upplösning av periodiseringsfond 80 81 99

Resultat före bokslutsdispositioner 517 442 299

Resultat efter bokslutsdispositioner 414 492 399

Holmen Periodiseringsfond 2280 2282 2099

Avsättning till periodiseringsfond 2 0

Upplösning av periodiseringsfond 0 178

Resultat före bokslutsdispositioner 1828 1302 1129

Resultat efter bokslutsdispositioner 1309 1304 1307

Industrivärden HAR EJ 0 0 0

Investor Periodiseringsfond 197 215 247

Avsättning till periodiseringsfond

Upplösning av periodiseringsfond

Resultat före bokslutsdispositioner 129 5836 6520

Resultat efter bokslutsdispositioner 129 5836 6520

JM Periodiseringsfond 774 766 0

Avsättning till periodiseringsfond 17 10 0

Upplösning av periodiseringsfond 94 18 943

Resultat före bokslutsdispositioner 735 5 1072

Resultat efter bokslutsdispositioner 821 12 2015

943 pga att man vid fusion övertagit periodiseringsfonder på 177 mkr

Lindex Periodiseringsfond 351 346 0

Avsättning till periodiseringsfond 50 0 0

Upplösning av periodiseringsfond 5 346

Resultat före bokslutsdispositioner 314 93 367

Resultat efter bokslutsdispositioner 278 342 712

Nordea Periodiseringsfond 134 643 2

Avsättning till periodiseringsfond 5 51 0

Upplösning av periodiseringsfond 0 101 618

Resultat före bokslutsdispositioner 1191 1267 551

Resultat efter bokslutsdispositioner 1185 1293 1146

Nobel biocare har ej 0 0 0

Nokia har ej 0 0 0

Old mutual har ej 0 0 0

OMX har ej 0 0 0

Ratos har ej 0 0 0

2003 2004 2005

Sardus Periodiseringsfond 1,767 1,813 1,813

Avsättning till periodiseringsfond 0,968 0,217 0

Upplösning av periodiseringsfond 0,171 0

Resultat före bokslutsdispositioner 25 18 19,9

Resultat efter bokslutsdispositioner 24 18 19,9

SAS har ej 0 0 0

Sandvik Periodiseringsfond 1330 1076 1076

Avsättning till periodiseringsfond 64

Upplösning av periodiseringsfond 254

Resultat före bokslutsdispositioner 881 7022 3917

Resultat efter bokslutsdispositioner 703 7107 3732

SCA Periodiseringsfond 708 0 0

Avsättning till periodiseringsfond

Upplösning av periodiseringsfond 708

Resultat före bokslutsdispositioner 2180 2998 340

Resultat efter bokslutsdispositioner 2125 3705 338

Scania Periodiseringsfond 2302 2479 1774

Avsättning till periodiseringsfond 0 814 0

Upplösning av periodiseringsfond 284 637 705

Resultat före bokslutsdispositioner 1593 4920 3561

Resultat efter bokslutsdispositioner 284 4743 4266

SEB Periodiseringsfond 4499 0 0

Avsättning till periodiseringsfond 282 0 0

Upplösning av periodiseringsfond 0 4499 0

Resultat före bokslutsdispositioner 4252 3338 3910

Resultat efter bokslutsdispositioner 2719 6992 2852

Securitas Periodiseringsfond 12,9 8,1 0

Avsättning till periodiseringsfond 0 0 0

Upplösning av periodiseringsfond 3,8 4,8 8,1

Resultat före bokslutsdispositioner 2955 7183,7 4286,5 Resultat efter bokslutsdispositioner 2958,1 7192,2 4296,2

Scribona Periodiseringsfond 77 60 0

Avsättning till periodiseringsfond 0 8 0

Upplösning av periodiseringsfond 9 26 60

Resultat före bokslutsdispositioner -110 115 13

Resultat efter bokslutsdispositioner -101 133 74

Seco Tools Periodiseringsfond 675 327 327

Avsättning till periodiseringsfond 68 0 0

Upplösning av periodiseringsfond 0 348 0

Resultat före bokslutsdispositioner 369 642 945

Resultat efter bokslutsdispositioner 336 1028 947

2003 2004 2005

SHB Periodiseringsfond 12255 0 0

Avsättning till periodiseringsfond 1456 0 0

Upplösning av periodiseringsfond 0 12255 0

Resultat före bokslutsdispositioner 6053 6677 7559 Resultat efter bokslutsdispositioner 10093 24767 12271

Skanska Periodiseringsfond 925 0 0

Avsättning till periodiseringsfond 0 0

Upplösning av periodiseringsfond 925 0

Resultat före bokslutsdispositioner 1618 1098 925

Resultat efter bokslutsdispositioner 1506 2024 925

SKF Har ej 0 0 0

SSAB Periodiseringsfond 178 30 0

Avsättning till periodiseringsfond

Upplösning av periodiseringsfond 26 148 30

Resultat före bokslutsdispositioner 788 1930 2616

Resultat efter bokslutsdispositioner 814 2078 2646

Swedish Match Periodiseringsfond 1371 1450 0

Avsättning till periodiseringsfond 230 310 0

Upplösning av periodiseringsfond 168 231 1450

Resultat före bokslutsdispositioner 1291 1176 3874

Resultat efter bokslutsdispositioner 1224 1120 5313

Stora Enso har ej 0 0 0

Telia Periodiseringsfond 3031 3137 1733

Avsättning till periodiseringsfond 1700 105 0

Upplösning av periodiseringsfond 0 0 1404

Resultat före bokslutsdispositioner 5450 3970 11526

Resultat efter bokslutsdispositioner 4834 14931 691

Ticket har ej 0 0 0

Tieto Enator har ej 0 0 0

Trelleborg har ej 0 0 0

WM-data Periodiseringsfond 289,4 193,7 58,5

Avsättning till periodiseringsfond 32,6 31,2 0

Upplösning av periodiseringsfond 90,9 126,9 135,2

Resultat före bokslutsdispositioner 287,2 39,4 -69,8

Resultat efter bokslutsdispositioner 345,2 135,1 65,4

2003 2004 2005

Volvo Periodiseringsfond 1525 0 0

Avsättning till periodiseringsfond 0 0 0

Upplösning av periodiseringsfond 0 1525 0

Resultat före bokslutsdispositioner -2347 4894 5590

Resultat efter bokslutsdispositioner -2347 6418 5590

Ångpanneför. Periodiseringsfond 74,1 43,6 65,7

Avsättning till periodiseringsfond 22,1

Upplösning av periodiseringsfond 16,8 30,5 0

Resultat före bokslutsdispositioner 85,1 -5,5 172,1

Resultat efter bokslutsdispositioner 107,5 25,5 150

Nyckeltal

Miljoner kr Periodiseringsfonder 2003 2004 2005

45668 20333 14450

Upplösning 03 --> 04 25336

Upplösning 04 --> 05 5883

Total upplösning 03 --> 05 31218 68%

Antal företag på A-listan 54

Ökning sedan 03

Antal företag utan p-fond 03 20 37%

Antal företag utan p-fond 04 28 52% 15%

Antal företag utan p-fond 05 34 63% 26%

Minskning sedan 03

Antal företag med p-fond 03 34 63%

Antal företag med p-fond 04 26 48% 15%

Antal företag med p-fond 05 20 37% 26%

Antal företag som minskat 03 - 04 23

Antal företag som minskat 04 - 05 16

Antal företag som minskat 03 - 05 28 82%

Antal företag som ökat 03 - 04 12

Antal företag som ökat 04 - 05 6

Antal företag som ökat 03 - 05 7 21%

Bilaga 2: Intervjufrågor

Frågor till de företag som har minskat sina avsättningar till periodiseringsfonder:

1. Vilka motiv låg till grund för beslutet att upplösa alla era periodiseringsfonder?

2. I vilken grad påverkade införandet av en ränta på periodiseringsfonderna beslutet att upplösa dessa?

3. Periodiseringsfondernas funktion är att från statens sida skapa incitament för företag att återinvestera vinster samt ge en möjlighet till förlustutjämning. Hur har detta påverkat beslutet att upplösa era periodiseringsfonder och vilka alternativ har ni funnit mer fördelaktiga för er organisation?

Intervjufrågor till företag som har ökat sina avsättningar till periodiseringsfonder:

1. I vilken grad påverkade införandet av en ränta på periodiseringsfonderna beslutet att fortsätta använda periodiseringsfonder?

2. Periodiseringsfondernas funktion är att från statens sida skapa incitament för företag att återinvestera vinster samt ge en möjlighet till förlustutjämning. Har Ni i och med räntebeläggningen övervägt några alternativ istället för att använda periodiseringsfonder?

3. Vilka är de huvudsakliga skälen till att ni har periodiseringsfonder?

Bilaga 3: Fördjupning av bakgrunden till periodiseringsfondens uppkomst 1990 års skattereform

Innan skattereformen år 1990 hade företag goda möjligheten att reservera belopp genom att göra avsättningar till bland annat resultatutjämningsfond, investeringsfond och nedskrivning av lagret.

I och med det nya skattesystemet begränsades reserveringsmöjligheterna kraftigt och det beslutades att de tidigare möjligheterna till reservering skulle ersättas av en skatteutjämningsreserv (Surv). Det viktigaste skälet till att behålla någon form av reserveringsmöjlighet var att det skulle främja användandet av eget kapital framför lånat kapital. Att avsättningen även gav möjlighet till förlustutjämning och ett visst skydd för det egna kapitalet från inflation vägde också in i beslutet.

Enligt lagen om skatteutjämningsreserv fick juridiska personer göra avdrag med 20 procent av kapitalunderlaget eller 15 procent av löneunderlaget. Kapitalunderlaget beräknades som skillnaden mellan tillgångar och skulder vid beskattningsårets utgång och löneunderlaget som summan av de belopp som utbetalats som lön till arbetstagare. Fysiska personer fick göra avsättning med 30 procent av kapitalunderlaget och 20 procent av inkomstunderlaget alternativt 15 procent av löneunderlaget.

Redan innan införandet av skatteutjämningsreserven togs förslag om periodiseringsfonder upp i betänkandet Reformerad företagsbeskattning (SOU1989:34). Bakgrunden till detta gick att finna i förslaget på att införa nuvärdesavskrivningar av investeringar. Nuvärdesavskrivningen skulle innebära att företaget kunde få kostnadsföra större delen av anskaffningsutgiften för investeringen direkt. Nuvärdet skulle beräknas som summan av de skattemässiga avskrivningarna som normalt fördelades över ett antal år. Detta för att kunna ge företaget ett likviditetsöverskott vid investeringstillfället. Det skulle krävas att avskrivningarna skulle kunna göras med full skattemässig effekt. Om inte, exempelvis om förtaget hade för låga inkomster, skulle möjligheterna till direkt kostandsföring ej kunna nyttjas full ut. Därför föreslog utredningen om reformerad företagsbeskattning (URF) att som ett komplement till nuvärdesavskrivningen införa möjligheten att avsätta pengar till periodiseringsfonder. Kravet

35

Prop 2004/05:38, sida 5

36

Företagsbeskattning, sida 89

skulle vara att företagen skulle vara tvungna att spärra ett belopp motsvarande den uppskjutna skattedelen på ett räntelöst konto. Detta avvisades dock av regeringen i propositionen om reformerad inkomst och förmögenhetsskatt (1989/90:110) och det nämndes att förslaget borde utredas vidare.

1992 års företagsskatteutredning

En vidare utredning om periodiseringsfonder och nuvärdesavskrivningar gjordes i ett delbetänkande av 1992 års företagsskatteutredning, Fortsatt reformering av företagsbeskattningen (SOU 1992:67). Det konstaterades att om företagen är säkra på att de i framtiden kommer att kunna utnyttja avskrivningsreglerna fullt ut kommer den riskanpassade kapitalkostnaden att vara opåverkad. Om företagen är osäkra på om de kommer att kunna utnyttja avskrivningsreglerna fullt ut kommer variationen i lönsamhet efter skatt att öka och det medför en ökad riskpremie i kapitalkostnaden. Detta på grund av att det saknas ett resultatregleringsinstrument över tiden. Utredningen konstaterade att periodiseringsfonder skulle kunna fylla funktionen som ett sådant instrument. Om företagen under lönsamma år avsätter en summa till en periodiseringsfond kommer möjligheterna till framtida avskrivningar vara säkrare. Detta skulle således leda till en minskad riskpremie i företagens kapitalkostnad. Utredningen kom fram till periodiseringsfonder mycket väl skulle kunna införas i ett system med reguljära årliga avskrivningar.

Skatteutjämningsreserven avskaffades 1993 och ersattes av en sänkt bolagsskatt från 30 till 28 procent samt införandet av möjligheten att avsätta pengar till en periodiseringsfond. Syftet med införandet av periodiseringsfonder var att dels underlätta för företagen att investera med sitt egna kapital och dels för att kunna göra förlustutjämningar bakåt i tiden. Avsättningen fick maximalt vara 25 procent av inkomsten före skatt och summan skulle återföras till beskattning senast 5 år efter att avsättningen gjorts.

Redan vid utformningen av betänkandet som låg till grund för lagstiftningen, SOU 1992:67, föreslogs en räntebeläggning av skattekrediten som företagen erhåller vid avsättningen. Detta skulle enligt utredningen kunna ske på två sätt. Antingen genom att räntedelen skulle sättas in

37

Prop 2004/05:38, sida 6

38

Prop 2004/05:38, sida 6

39

Prop 2004/05:38, sida 6

på ett räntelöst konto i Riksbanken eller genom att en andel av fonden skulle tas upp till beskattning varje år. Riksdagen ansåg dock att inget krav på räntebeläggning skulle införas.

40

Prop 2004/05:38, sida 6