Den fria leken ur förskolepedagogers perspektiv
En tolkning av förskolepedagogers uppfattningar om deras roll i barnens fria lek
Ida Gulin och Josefine Båsk
Självständigt arbete – Pedagogik GR (C), 15 hp Huvudområde: Pedagogik
Högskolepoäng: 15 hp Termin/år: 7/2020
Handledare: Sofia Eriksson Bergström Examinator: Anneli Hansson
Kurskod: PE099G
Utbildningsprogram: Förskollärare, 210 hp
Förord
Under våren 2020 har vi arbetat med detta självständiga arbete. Denna studie är slutdestinationen för utbildningen och det sista vi arbetar med innan vi blir legitimerade förskollärare. Utbildningen har givit oss goda kunskaper som vi tar med oss ut i yrkeslivet som praktiserande förskollärare.
Vi har genomfört samtliga delar av arbetet tillsammans bortsett från intervjuerna som vi genomfört enskilt. Då vi bor i samma stad har vi haft möjlighet att träffas och sitta tillsammans med arbetet. Vi har däremot stött på svårigheter längst vägen på grund av epidemin Covid-19 då vi från början hade ett annat syfte med arbetet då vi ville observera förskollärares ageranden i barnens fria lek. På grund av viruset blev det tyvärr inte möjligt och vi fick tänka om. Vi valde då att använda oss av intervjuer som metod. Det blev till en början även svårt att få tag på informanter att intervjua då förskolorna hade svårt att låna ut förskolepedagoger under arbetstid men efter ett tag fick vi tag på sex olika förskolepedagoger att intervjua. Intervjuerna fick även ske över telefon.
För att denna uppsats skulle bli möjlig att genomföra så har vi haft ett stort stöd hos våra familjer.
Dessa vill vi rikta ett stort tack till. Vi vill även tacka vår handledare Sofia Eriksson Bergström som givit oss stöd i denna process. Slutligen vill vi även tacka de rektorer, förskolepedagoger och förskolor som var villiga att delta i vår studie.
Ida Gulin och Josefine Båsk
MIttuniversitetet, 2020
1
Abstrakt
Syftet med denna studie var att genom intervjuer tolka några förskolepedagogers uppfattningar kring den fria leken i förskolan och hur de uppfattar sin roll i den fria leken. Studien är kvalitativ och genomfördes med sex förskolepedagoger som arbetar på fyra olika kommunala förskolor i Sverige.
Resultatet vi fick fram visar förskolepedagogernas uppfattning kring deras roll i barnens fria lek, hur de uppfattar sitt eget agerande under den fria leken i förskolan och vilka faktorer som påverkar som kan vara hinder för barnens lek men även vad i verksamheten som ger barnen goda möjligheter att leka fritt. Faktorer som påverkade i vilken utsträckning som barnen kunde leka fritt var bland annat personalbrist, rutiner och tid, inställningen till den fria leken hos förskolepedagogerna samt
tillgängligheten till lekmaterial och inspirerande miljöer. Informanterna i studien samtalar alla om att vara en närvarande pedagog och finnas för barnen som ett stöd i leken, de uppfattar att när de är närvarande och tillgängliga för barnen så ger det goda förutsättningar för barnens lek. Det framkommer även i studien att förskolepedagogernas förmåga att anpassa sig efter barnens olika behov påverkar hur utfallet av leken blir i verksamheten.
Nyckelord: Förskolepedagoger, roll, fri lek, närvarande, uppfattningar, förhållningssätt
2
Innehållsförteckning
Introduktion ... 3
Bakgrund ... 5
Syfte ... 10
Metod ... 12
Litteratursökning ... 12
Datainsamlingsmetod och ansats ... 12
Urval ... 13
Genomförande ... 13
Databearbetning och analys ... 15
Forskningsetiska överväganden ... 16
Metoddiskussion ... 16
Resultat... 17
Vad gör leken fri? ... 17
Hinder för den fria leken ... 18
Pedagogers ansvar att möjliggöra den fria leken ... 19
Pedagogers uppfattningar om deras roll i den fria leken ... 20
Analys ur verksamhetsteoretiskt perspektiv ... 22
Diskussion... 23
Vad är fri lek? ... 23
Hinder för den fria leken ... 24
Framtida studier ... 26
3
Introduktion
Leken är viktig för barnens utveckling ur många olika aspekter. Det är barnens främsta uttryckssätt och genom leken får de möjlighet att uttrycka sig själva (Knutsdotter Olofsson, 2003). Leken är även ett redskap för att bygga upp en god självkänsla och för att barnen ska uppleva sig själva som kompetenta och att de har förmågan att ta egna initiativ (Öhman, 2011). Även Tigistu Weldemariam (2014) beskriver hur barnen i leken utvecklar sin förmåga att göra egna val, skapa egna regler och provar att bryta redan uppsatta regler och normer som ett sätt att utforska sin kompetens och initiativförmåga. Enligt Läroplanen för förskolan (Lpfö98, rev18) ska leken ha en central plats i verksamheten. Alla som arbetar på förskolan ska ha ett gemensamt förhållningssätt där leken uppmuntras och blir bekräftad som en viktig del av barnens utveckling. Barns rätt att få leka har en stor positiv aspekt på deras utveckling (Öhman, 2011). Öhman skriver om det dubbla budskapet som kan uppstå i verksamheten. Förskolepedagogerna har en viktig roll att vara medforskande för att kunna utveckla och stötta i barnens lek samtidigt som författaren menar att förskolepedagogerna inte ska ingripa för tidigt i leken för att barnen själv ska ha möjlighet att lösa misstag och eventuella konflikter som kan uppstå under lekens gång. Leken bidrar till utvecklad social förmåga samtidigt som den främjar barnens utveckling. Birgitta Knutsdotter Olofsson (2003) stämmer in med Öhmans tankar om barnens lek. Hon betonar de viktiga aspekterna att få leka. Leken kan fungera som ett verktyg för att främja sociala relationer och utveckla den kommunikativa förmågan samtidigt som barnen genom leken tränar sin förmåga att hantera konflikter. I samspelet som sker i leken får barnen dela erfarenheter med varandra och tillsammans reflektera över sitt lärande. Knutsdotter Olofsson (2003) går också in på förskolepedagogernas roll i barnens lek, hur förskolepedagogerna förhåller sig till leken och hur de uppfattar sitt agerande i leken. Författaren menar att förskolepedagogernas roll bland annat innebär att de måste fungera som stöttepelare och ge barnen de bästa möjligheterna för att utveckla sin lek. Knutsdotter Olofsson (2003) påpekar att förskolepedagogerna måste kunna bidra med fantasi, tankar och idéer till barnen utan att störa deras kreativa lek för mycket.
Öhman (2011) beskriver att förskolepedagogerna har en viktig uppgift när det kommer till att skydda och beakta barnens lek. Författaren menar att tillsammans med barnen har förskolepedagogerna ett ansvar att forma en stimulerande och tillåtande lekmiljö och arbeta för att ett positiv och trivsam lekmiljö skapas. Öhman (2011) påpekar att en miljö som är trygg och befrämjande uppmuntrar barnen att vara kreativa och skapa olika lekaktiviteter. Tigistu Weldemariam (2014) framhäver att
förskolepedagoger bör ha tillit till barnens förmåga att skapa lustfyllda aktiviteter och tillåta barnen att leka fritt. Författaren menar även att det är viktigt att förskolepedagogerna tar god hänsyn till barnens lek då den är väldigt skör och barnen lätt blir störda eller helt slutar leka vid eventuella störmoment eller avbrott. Förskolepedagogerna bör vara extra försiktiga vid övergångar från en aktivitet till en annan. Vidare beskriver Tigistu Weldemariam (2014) att övergångarna kan bli svåra för barnen om förskolepedagogerna inte tar hänsyn till barnens olika leksituationer och på ett lugnt sätt förbereder barnen på nästa aktivitet så att barnen själva kan ta kontroll över sin lek och på eget initiativ avsluta för att sedan vara redo för nästa aktivitet.
I den forskning vi tidigare tagit del av visar det sig att förskolepedagoger är medvetna kring att leken är viktig för barnens lärande och utveckling, något som bland annat forskarna Karlsen och Lekhal nämner (2019). I forskningen vi tagit del av har det även framkommit att det finns vissa hinder för den fria leken i förskolan. Dessa hinder som framkommer i forskningen handlar ofta om faktorer som stör barnens lek på olika sätt, rutiner och regler som kan komma att vara ett hinder för barnen i deras fria lek, något som flera forkare tar upp i sina studier, bland annat Tigistu Weldemariam (2014) samt Karlsen och Lekhal (2019). Karlsen och Lekhal (2019) har observerat verksamheten på två olika förskolor. Forskarna beskriver hur förskolepedagogerna i förskolorna de har utfört sin studie på spenderar väldigt lite tid med barnen under den fria leken, istället ägnar sig förskolepedagogerna åt andra sysslor än att vara ett stöd för barnen i leken vid dessa situationer menar forskarna. Utifrån denna forskning så blev vi intresserade av att undersöka förskolepedagogernas uppfattningar om
4 deras roll i den fria leken och vad i förskolans verksamhet som de anser kan vara ett hinder för den fria leken men även vad som ger barnen goda möjligheter för att leka fritt i verksamheten. Vi vill tolka hur förskolepedagoger i vårt närområde uppfattar sin roll i den fria leken och valde därför att tolka det i vår självständiga studie. I studien kommer vi använda oss av det verksamhetsteoretiska perspektivet för att skapa en uppfattning kring vilka motiv som skapar förskolepedagogernas uppfattning kring sin roll i leken och vad som kan påverka deras handlingar i barnens lek. Den teoretiska frågeställningen som studien utgår ifrån är tolka förskolepedagogers uppfattningar kring sin roll i den fria leken samt vilka hinder och förutsättningar det finns för fri lek i
förskoleverksamheten.
5
6
Bakgrund
Öhman (2011) anser att leken är en central del av barnens utveckling och lärande och är en handling som de ägnar sig åt under dagarna på förskolan. Det är inte möjligt att tvinga någon att leka, utan är något lustfyllt och full med vilja menar författaren något som även Singer och Nederend (2013) beskriver i sin studie. Singer och Nederend (2013) menar att barn har en naturlig vilja till lek men omgivningen som barnet befinner sig i har stor påverkan på hur engagerade barnen blir i sin lek.
Vidare menar Öhman (2011) att leken är meningsskapande och bidrar till barnens förståelse kring sin omvärld. Även Tigistu Weldemariam (2014) påpekar att barnen genom leken bildar sig förståelse kring sin omvärld samt att barnen har full kontroll och inflytande på sitt eget liv i leken. Ergin och Ergin (2017) skriver att leken är det bästa sättet för barn att utforska världen och sin omgivning, utforska sina olika känslor och utveckla sin förmåga att uttrycka sig så människor runt omkring förstår dem. I den här delen kommer vi redogöra för tidigare forskning som vi uppfattar är relevant för vår studie. För att skapa en meningsfull bakgrund till studien har vi delat in avsnittet i teman som berör den fria leken. Dessa teman är Vad är fri lek, Positivt med fri lek, Möjliga hinder för den fria leken i förskolan, Möjligheter för den fria leken och förskolepedagogernas roll.
Vad är fri lek
Vid fri lek skapar sig barnen en uppfattning av världen omkring dem, i leken har de även fullt inflytande på sitt eget liv och kan göra egna val (Tigistu Weldemariam, 2014). Barnen använder även leken för att skapa mening och förståelse (Öhman, 2011). Genom leken utvecklar barnen sitt
perspektiv och förståelse för andra människor, olika händelser, relationer och det sociala
samspelet. Leken blir ett sätt för barnen att uttrycka sig själva och gå in i en roll som speglar något barnen varit med om eller sett. Leken är viktig för att skapa en självkänsla och för att lära sig ta ansvar och egna initiativ (Öhman, 2011).
Leken är uppbyggd på lust och bidrar till inre motivation hos barnen (Knutsdotter Olofsson, 2003). I leken finns det inga hinder, barnen fantiserar och provar olika idéer och tankar, där kan barnen göra saker som de inte kan göra i verkligheten. Barnen bestämmer själva vad de vill göra och redan inna barnen börjar leka så har de egna idéer kring vad de vill göra och med vilka de vill leka (Öhman, 2011). I den fria leken väljer barnen själva vilket material de vill använda sig av och vilka som är med och leker. Den fria leken kräver samarbete och förhandlingar barnen mellan, det är en förutsättning för att kunna leka tillsammans och för att leken ska kunna starta upp och fortgå. Barnen gör själva upp vad som är rätt och fel i sin lek och att lyckas med det samspel som leken är blir barnen stärkta som individer (Knutsdotter Olofsson, 2003).
Hur leken används i förskolan
Leken är en positiv aktivitet för barnen, den bidrar till barnens utveckling men det som är om något ännu mer viktigt är att leken väcker lustfyllda känslor, glädje och spänning (Öhman, 2011). I
förskoleverksamheten används leken som ett redskap av förskolepedagogerna för att främja olika positiva aspekter, såsom trygga relationer, social samvaro, personlig utveckling och för att skapa nya erfarenheter (Öhman, 2011). I och med det bidrar leken till välmående hos barnen och en god hälsa.
Detta nämner även Ergin och Ergin (2017) då de påpekar att leken inte bara handlar om lek utan har en rad positiva aspekter för barnens utveckling. Författarna menar att genom lek så lär sig barnen att jobba på sina sociala förmågor och sitt samspel med både andra barn och vuxna. Barnen utvecklar även förmågan att utforska världen och sin omgivning. Leken fungerar som en bearbetning där barnen får leka saker dem varit med om eller sett, det är även genom leken som barnen uttrycker sina känslor och ger dem en förmåga att förmedla sig så människor runt om förstår dem (Ergin & Ergin, 2017). I verksamheten arbetar förskolepedagoger med leken som ett verktyg för att barnen ska utveckla sitt sociala samspel, genom att skapa ostördhet för barnets lek, prata och uppmuntra barnet
7 kan även det hjälpa barnet till lek. Erfarenheten av leken, att vara någons lekkamrat gör avtryck i barnets självbild och så småningom blir lekkunskapen en del av barnet (Folkman & Svedin, 2008). För att bemästra lekens konster krävs mycket övning. Förskolepedagoger behöver se vilket stadie barnet befinner sig på och möta barnet där för att sedan i barnets takt utmana och leda barnet vidare i lekens konst (Folkman & Svedin). För att väcka barnets lust till lek behöver barnen upptäcka att andra barn är intressanta och finna glädje i att samspela med andra barn, en insikt som barnen kan behöva en hjälpande hand från förskolepedagoger för att få (Folkman & Svedin, 2008).
Det finns en rad positiva aspekter med att få leka (Ergin & Ergin, 2017). En lek handlar bara inte om lek utan leken gör att barnen får öva på kreativitet och påhittighet. En lek i ett rum som är utformad som en dockvrå kan istället bli vad som helst, ett zoo, en strand eller en matbutik. Barnen skapar roller och bygger upp olika scenarion. Leken ger tillfälle för ett så kallat symbolspråk, man kan få uttrycka sina känslor och tankar utan att känna att det man gör blir rätt eller fel (Knutsdotter Olofsson, 2003).
Leken ger barnen tid och rum att bearbeta saker de varit med om. Det kan handla om en händelse som skett som barnen i flera veckor efter kan behöva bearbeta. Genom leken kan barnen uttrycka, vrida och vända på vad som hänt för att få större förståelse för vad dom varit med om (Knutsdotter Olofsson, 2003). Precis som vuxna pratar om sina känslor för att bearbeta dom så använder barnen lekens värld för att bearbeta. Leken har en läkande kraft och barnen leker för att utforska alla sina känslor och roller. Leken hjälper barnen att lära dem om tankar, föreställningsförmågan och hur man leker ut sina egna ideér (Öhman, 2011).
Leken ger även ett bra tillfälle att jobba på sina känslor. I leken kan man vara vem som helst och man kan öva på att prova och uttrycka sig. Det kan handla om positiva känslor men är även ett perfekt tillfälle för barnen att få jobba och bemästra det starka känslorna, som handlar om aggression, hot och rädsla. Genom leken kan barnen få dessa känslor under kontroll och lära sig att hantera de om olika tillfällen skulle uppstå utanför lekens värld (Knutsdotter Olofsson, 2003).
En annan positiv aspekt som kommer med leken är språkutvecklingen. Hela tiden under en lek måste barnen berätta för varandra vad som gör, vad dom ser eller vad som kommer härnäst. Det för att alla ska hänga med i leken och kunna leva sig in i fantasivärlden. Barnen tränar hela tiden på sitt språk för att ge ord på sin fantasi och transformationer. Leken bidrar till ett mer varierat och utförligt språk än vad som upplevs i vanliga fall. Leken bidrar till att barnen måste lyssna på varandra så att det inte blir fel och leken avbryts. Barnen lever sig in i leken och utför olika roller med olika röster och har lättare i leken att prata om nutid som i leken och avbryta för att prata om det som händer utanför leken (Knutsdotter Olofsson, 2003).
Social samvaro är en annan aspekt som är positivt med den fria leken. Ingen sysselsättning som barnen gör är så rik på social kompetens som leken. Allt barnen gör i leken måste diskuteras, komma överens om och sammanfogas för att kunna bli en lek. Barnen diskuterar och kompromissar för att komma fram till vad dom ska leka och dess innehåll. Barnen lär sig att samarbeta och att få vänta på sin tur. Samtidigt lär sig barnen att en person inte kan bestämma hela tiden för då får man inte vara med och leken får ett slut. Allt handlar om kompromisser i lekens värld. Det är i barndomen som barnen lär sig att samspela med andra barn. Man lär sig om livet och hur mötet med andra människor går till. Allt detta lär sig barnen genom att få leka och uttrycka sig (Knutsdotter Olofsson, 2003).
Hinder för den fria leken i förskolan
I den tidigare forskning som vi har tagit del av beskrivs det hur viktig leken är för barnens utveckling och lärande. Forskning visar även att barnen i många fall blir störda i sin lek av förskolepedagogerna utan att det är förskolepedagogernas avsikt. Det kan till exempel störa barnens lek när
förskolepedagoger vandrar mellan olika rum då momentet kan bidrar till att barnen blir oroliga eller
8 att lekarna blir avbrutna så barnen kommer av sig i lekandet (Singer & Nederend m.fl., 2013). Att förskolepedagogerna går mellan rummen för att titta till barnen eller hämta och lämna saker kan även bidra till att vissa barn har svårt att komma igång med någon lek och istället vandrar fram och tillbaka efter förskolepedagogen eller för sig själva (Singer & Nederend m.fl., 2013). Singer & Nederend m.fl., (2013) fortsätter med att ibland gick inte heller bara förskolepedagogerna runt för att titta till barnen.
Deras studie visar att till stor del så valde förskolepedagogerna att även börja samtala med barnen vilket gjorde att barnen plötsligt var tvungen att börja prata med förskolepedagogerna vilket gjorde att barnen blev avbrutna och att leken dog ut. Barnen hade svårt att fokusera på två saker och kunde inte hoppa mellan samtalet och sen tillbaka till leken igen, leken blev lidande och kreativiteten kom inte tillbaka till samma lek (Singer & Nederend m.fl., 2013).
Förskolepedagogernas förhållningssätt till den fria leken kan bli ett hinder för barnens lek. Ovan har vi redogjort för några aspekter som kan vara ett hinder för barnens lek exempelvis att
förskolepedagogerna går mellan rummen och stör barnen eller även till viss del började samtala med barnen. Förskolepedagogerna kan inte bara hindra leken genom att störa den utan kan även utge ett hinder genom att inte lägga någon energi på den alls. Det gäller att hitta balansen som
förskolepedagog för att leken ska kunna fortgå hinderslöst (Öhman, 2011). Att vara en alltför passiv förskolepedagog kan ge negativa följder för barnen lekutveckling (Singer & Nederend m.fl., 2013). Då får barnen inget stöd att utveckla sin lek och ingen hjälp att bygga upp lekvärldar. Men att lägga sig i för mycket och störa leken kan bidra till att barnen får uppfattningar om att det blir en styrd aktivitet och inte fokus på barnens förmågor. Det gäller att hitta balansen mellan dessa två världar för att som förskolepedagog lära sig betrakta, uppmuntra och hjälpa till när det behövs utan att bli dirigerande och styrande i leken, anser Öhman (2011).
I många fall agerar förskolepedagoger i relation till de rutiner som finns i verksamheten, rutiner som sällan tar hänsyn till barnens perspektiv och intressen (Tigistu Weldemariam, 2014). Det kan handla om att barnen avbryts i sin lek för att det är dags att äta mellanmål eller någon annan styrd aktivitet.
Barnen får sällan tid att avsluta sina lekar innan det är dags att övergå till en annan aktivitet. Detta kan skapa oro och får barnens fantasi och kreativitet att få ett abrupt slut (Öhman, 2011).
Tsai (2015) och Karlsen och Lekhal (2019) hävdar att ett stort hinder för den fria leken är brist på tid.
Den fria leken är det som oftast får bortprioriteras för att ge utrymme för planerade aktiviteter av förskolepedagogerna. Tsai (2015) beskriver hur den fria leken oftast sker när förskolepedagoger inte har aktiviteter planerade och är begränsat till en liten del av dagen. Författaren påpekar att detta bidrar till att barnen inte får chansen att själv bestämma när deras fria lek kan uppstå. Barnens fria lek styrs av förskolepedagogernas planering och att tiden under dagen inte räcker till. Tsai (2015) menar att den fria leken inte blir så fri som man kan önska när man schemalägger den fria leken till en viss begränsad tid på dagen. Öhman (2011) tar även upp den negativa aspekten att den fria leken inte får så stor plats inom läroplanen. Leken riskerar att bli något som barnen bara får ägna sig åt när det som sagt inte finns några andra planerade aktiviteter.
Lekvärdar kan även bli väldigt sköra och lättstörda. Ett hinder som utgör lekens värld kan även bero på barngrupperna. Idag så är det stora barngrupper men med samma plats på förskolorna. Barnen drabbas av denna aspekt och förtrollningen som en lekvärld bör utgöra drabbas av oro och stoj med större barngrupper beskriver Öhman (2011). Författaren menar att om det inte finns tillräckligt med utrymme eller rum för alla barn bidrar till att leken får mindre plats att verka på vilket i sin tur får en negativ följd för barnen. Eriksson Bergström (2017) betonar att storleken på rummet eller platsen som barnen leker på har en betydelse för hur barnen utvecklar sitt samspel med varandra.
9 Möjligheter för den fria leken och förskolepedagogernas roll
Tigistu Weldemariam (2014) skriver att förskolepedagogerna är en viktig del av barnens lek process.
Forskaren menar att förskolepedagogens roll kan bland annat handla om att stödja ett barn att våga börja leka eller att ge barnet verktyg för att förstå lekregler och samspelet med andra barn men även att finnas där för att skydda barnens lek från avbrott. Knutsdotter Olofsson (2009) påpekar att det är viktigt att låta barnen leka ostört samt att förskolepedagogerna finns tillgängliga för att hjälpa barnen att inte störa varandra i leken för att barnen som leker ska få möjlighet att utveckla och få känna tillfredställning i att få leka till punkt. Förskolepedagogerna bör däremot inte forma leken så den anpassas efter vad de anser vara en bra lek framhäver Tigistu Weldemariam (2014). Forskaren fortsätter med att påpeka att barn är kompetenta att ha kommando över deras egen situation och förskolepedagogerna bör låta barnen vara fria att göra sina egna val och skapa sina egna lekregler.
Däremot är det positivt med förskolepedagoger som inspirerar barnen att leka anser Tigistu
Weldemariam. Öhman (2011) påpekar att det inte är detsamma och inspirera till lek som att servera barnen en redan planerad och utstuderad aktivitet. Genom att läsa sagor och berätta historier, låta barnen ta del av kultur som teater, musik och dans kan förskolepedagogerna inspirera barnen till lek.
Öhman (2011) hävdar att det är även viktigt att förskolepedagogerna uppmärksammar och är lyhörda inför vad barnen är intresserade av och ser till att barnen har möjlighet att få utlopp för sin kreativitet och fantasi, material och miljöer ska vara tillåtande och förskolepedagogerna ska kunna ge barnen den stimulans och de utmaningar som barnen behöver och tycker är så spännande så de vill börja leka på en gång).
Förskolepedagoger som är med och leker på barnens villkor blir som ett stöd för barnen i leken, de kan hjälpa till att påminna om lekregler vilket i sin tur gör att leken håller ihop under längre tid (Jensen & Harvard, 2009). Öhman (2011) kallar det för att vara medlekare och menar även hon att det kan ge barnen en trygghet och det stöd som barnen behöver för att både orka och våga leka,
förskolepedagogens uppgift blir då att vara ett stöd för barnen när det kommer till just lekregler och samspelet. Leken ska fortfarande vara barnens och förskolepedagogen deltar i leken på barnens villkor. Det kan i många fall räcka att sitta med i rummet och vara en trygghet för barnen menar Jensen och Harvard (2009). Vid den fria leken kan det uppkomma konflikter barnen mellan, när då en vuxen går in och medlar så bidrar det ofta till att leken dör ut, finns förskolepedagogerna istället tillgängliga och uppmärksammar när barnen behöver stöd för att hantera en konflikt kan leken ofta fortsätta när konflikten blivit löst. Förskolepedagogerna bör däremot inte ingripa allt för snabbt i barnens lek, genom att själva få prova att lösa konflikter eller upptäcka och försöka rätta till misstag får de utveckla sin förmåga att lösa problem på sina egna kreativa tillvägagångssätt samt förhandla fram lösningar på problem som de stöter på (Öhman, 2011).
För att på bästa sätt visa sig tillgänglig för barnen i deras lek kan förskolepedagogerna befinna sig i närheten av barnen, gärna sittandes på samma plats. På det sättet kan barnen själva bestämma avstånd till förskolepedagogen (Singer & Nederend m.fl., 2013). Genom att sitta på golvet eller på en låg stol i närheten av barnen kan förskolepedagogerna göra det extra tydligt för barnen att de finns tillgängliga, på det sättet blir det lättare för barnen att få fysisk kontakt med pedagogen när de behöver det (Singer & Nederend m.fl., 2013). Att förskolepedagogerna visar sig vara tillgängliga och villiga att ge barnen fysisk kontakt eller på annat sätt vara ett stöd för barnen i leken är viktig, alla barn är olika individer och har olika behov. För vissa barn kan det därmed vara avgörande huruvida de vågar vara med i leken eller inte. Barnen kan behöva emotionellt stöd från förskolepedagogen för att känna sig stärkta, en kram eller genom att visa barnet som behöver emotionellt stöd ömhet på annat vis kan bidra till att det barnet både orkar och vågar fortsätta vara med i leken (Singer &
Nederend m.fl., 2013). Knutsdotter Olofsson (2003) menar att ömhet eller kärlek inte bara är en kram utan det är minst lika betydelsefullt med förskolepedagogens fulla närvaro och uppmärksamhet. En närvarande och när granskande förskolepedagog uppskattas ofta av barnen och får dem att uppleva att deras lek är viktig (Öhman, 2011). Förskolepedagogerna ges även tillfälle att observera barnen och
10 uppmärksamma deras samspel, utvecklingsnivå, vilka erfarenheter och kunskaper som barnen
besitter samt vad som är intressant och aktuellt för barnen i stunden (Öhman, 2011).
Sammanfattningsvis anser vi denna bakgrund relevant för vår studie. Den synliggör olika delar av den fria leken och olika situationer relaterat till leken. Situationerna handlar bland annat om den fria leken, förskolepedagogernas handling och vilka möjligheter samt hinder det finns för den fria leken.
Bakgrunden tycker vi är relevant till vårt ämne då vi har undersökt förskolepedagogernas uppfattning på lek och vad dem ser för hinder och möjligheter med leken samt vad som får förskolepedagogerna att agera på ett visst sätt och hur det påverkar barnen.
Vad står det om lek i läroplanen för förskolan?
I läroplanen för förskolan (Lpfö98, rev18) framgår det att barnen i förskolan ska ges förutsättningar för lek, både lek som barnens själva tar initiativ till och sådan lek som förskolepedagogerna introducerar. I enlighet med läroplanen för förskolan (Lpfö98, rev18) ska förskolepedagogerna uppmärksamma faktorer i verksamheten som begränsar leken. Detta kan enligt styrdokumentet uppmärksammas då förskolepedagogen följer en lek, antingen som deltagare eller genom att stå utanför leken och observera.
Genom att vara uppmärksam och observera barnens lek och de faktorer som kan vara ett hinder för leken i förskolan kan arbetssätt och miljöer som främjar leken utvecklas (Lpfö98, rev16). Det framkommer även i läroplanen för förskolan att förskolepedagogerna kan genom att vara närvarande i leken stödja barnen i deras kommunikation och samspel med varandra vilket kan bidra till att risken för att konflikter ska uppstå förebyggs. I styrdokumentet framgår det att leken i sig är viktig för barnen men den medför även en mängd positiva aspekter. Leken bidrar till att utmana och förbättra barnens motorik, kommunikation, samarbete och problemlösning. I leken får barnen möjligheten att fantisera, imitera och bearbeta intryck vilket bidrar till att de utvecklar sin föreställningsförmåga och kan skapa sig en uppfattning kring sig själva och andra människor (Lpfö98, rev16). Det framgår tydligt i läroplanen att leken är ett viktigt redskap i förskoleverksamheten och att det är viktigt att barnen får tid och ro att få hitta på lekar, experimentera och uppleva.
Sammanfattningsvis så är vårt mål med denna studie att tolka förskolepdagogers uppfattningar kring den fria leken i förskolans verksamhet och vilka yttre och inre faktorer som påverkar barnens fria lek. I studien kommer vi även tolka förskolepedagogernas uppfattningar kring vilka möjligheter och hinder det finns i förskolan när det kommer till den fria leken.
11
Syfte
Vi vill tolka hur några förskolepedagoger uppfattar sin roll i den fria leken och vad för motiv som finns bakom deras uppfattningar, samt vad förskolepedagogerna uppfattar kan vara möjligheter och hinder för den fria leken på förskolan och vilka faktorer som påverkar detta.
Frågeställningar:
• Vilka uppfattningar har förskolepedagogerna kring sin roll i den fria leken?
• Vilka uppfattningar har förskolepedagogerna kring vilka möjligheter och hinder det finns för fri lek i förskolan?
• Vilken uppfattning har förskolepedagogerna kring deras ansvar för att möjliggöra den fria leken?
12
Metod
I denna del kommer vi motivera och beskriva den valda metoden för vår studie. Först kommer vi redovisa hur vi samlat in studiens empiriska material. Sedan kommer vi redogöra urvalsprocessen, studiens genomförande samt redovisa vår valda metod för hur vi hanterat och analyserat empirin. Vi kommer även presentera hur vi ur ett forskningsetiskt perspektiv hanterar konfidentiell information samt hur vi tagit etiska ställningstaganden i processen med studien. Slutligen kommer vi i vår metoddiskussion resonera kring studiens trovärdighet samt hur tillförlitlig studien är. I denna del kommer vi även kritiskt granska vår valda datainsamlings metod.
Litteratursökning
För att hitta vetenskapliga artiklar som behandlade lek i förskolan som fenomen använde vi oss av olika databaser. Den första databasen vi använde oss av var ERIC (Education Resources Information Center).
Där sökte vi med engelska ord på preschool och free play. För att vara säker på att endast få upp vetenskapliga artiklar klickade vi i att endast få upp träffar med artiklar som var Pree Rewied. Andra databaser som vi använde oss av i sökandet efter artiklar var Google Scholar, Swepub och UlrichsWeb.
Även i dessa databaser klickade vi i så alla artiklar vi fick upp var Peer Rewied och sökte på engelska ord som play, free play och preschool.
Datainsamlingsmetod och ansats
Vi har valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod i vår datainsamling. Metoden vi valt är intervjuer med förskollärare för att tolka hur förskolepedagoger uppfattar samt förhåller sig till den fria leken i förskolan och deras agerande i barnens fria lek. Genom intervjuer vill få reda på
förskolepedagogernas uppfattningar kring sin roll som förskolepedagog i barnens fria lek samt hur de anser att de bör agera i den fria leken. Då vi använder oss av en semistrukturerad intervjuform utgår vi från några förutbestämda frågor1 men kan under intervjuns gång komplettera med följdfrågor för att få djupare förståelse av förskolepedagogernas uppfattningar, vilket även är en fördel med kvalitativa intervjuer (Ahrne & Svensson, 2015). Frågorna kan även anpassas och ställas i olika ordningar beroende på intervjusituationen. Skulle vi istället valt att använda oss av kvantitativa intervjuer så hade vi varit tvungna att använda oss av samma standardiserade frågor till samtliga intervjuer.
Att använda sig av kvalitativa intervjuer istället för en kvantitativa metod bidrar kanske inte till en djupare förståelse eller kunskap kring fenomenet. Emellertid bidrar kvalitativa intervjuer till en bredare bild och fler nyanser av fenomenet än vad standardiserade frågor skulle bidra till (Ahrne &
Svensson, 2015). Kvalitativa intervjuer kan vara konstruktivistiskt orienterade vilket innebär att det är intervjupersonen som skapar mening i interaktion med den som intervjuar. I denna sorts intervju är syftet att den som utför intervjun gör en tolkning av det som intervjupersonen uttalar (Ahrne &
Svensson, 2015).
1 Se bilaga 1
13
Urval
Då vi vill undersöka förskolepedagogers uppfattningar kring barnens fria lek i förskolan så faller det sig naturligt att yrkesgruppen vi vill intervjua är förskolepedagoger verksamma i förskolan. Det är forskningsfrågan som är avgörande angående vilken grupp människor man vill intervjua (Ahrne &
Svensson, 2015). Då vi båda bor i Västernorrland så valde vi av praktiska skäl att kontakta förskolor verksamma i närområdet för att höra med rektorerna om det var okej att vi intervjuade deras personal. Eftersom vi valde ut förskolor i vårt närområde så klassificeras det som ett så kallat bekvämlighetsurval (Bryman, 2011). Vi valde alltså det som passade oss bäst både praktiskt och geografiskt. När vi fick klartecken av rektorerna för att intervjua personal på deras förskolor så gick vi vidare genom att använda oss av ett tvåstegsurval för att välja ut vilka förskolepedagoger vi ska kontakta. Ett tvåstegsurval innebär att vi samarbetar med rektorerna för att få tag på informanter (Ahrne & Svensson, 2015). Det samarbetet kan antingen gå till så att vi får en kontaktlista till de förskolepedagoger som arbetar på förskolan och utifrån den tar kontakt med de eventuella informanterna, eller genom att rektorerna ger förslag på informanter. Enligt Ahrne och Svensson (2015) kan det vara till en fördel att man själv väljer ut vilka informanter som ska delta i studien, det minskar risken för att de svar man får är missvisande från verkligheten och istället visar upp den bild som ledningen vill visa. Men de menar även att det kan vara en bra sak att ledningen, eller rektorn i vårt fall, är med och väljer ut passande informanter då de har koll på om personalen har speciella kompetenser eller intresse inom studiens forskningsfråga och på det viset vara en viktig
kunskapskälla i studien. Vi utgick sedan från att få hjälp med urvalet av rektorerna. För att få hjälp med att veta vilka som var intresserade och besatt kompetensen så fick vi förslag av rektorerna vilka förskolepedagoger som skulle passa i studien. Vi valde att bortse från risken att rektorerna valde ut en informant som möjligtvis skulle ge en förfinad bild av verksamheten för att slippa lägga ner tid att gå igenom listor för att hitta informanter. Att få hjälp av rektorerna har eventuellt gjort att få tag på informanter gått lättare. När rektorerna sedan meddelat vilka förskolepedagoger som varit intresserade och vi fått godkänt av dom att medverka så slutade det i att vi fått sex intresserade förskolepedagoger.
För att försäkra sig om att det insamlade materialet är relativt oberoende av intervjupersonernas personliga uppfattningar bör man intervjua mellan sex till åtta personer (Ahrne & Svensson, 2015).
För att studien ska vara tillförlitlig valde vi därför att intervjua sex olika förskolepedagoger. Enligt Ahrne och Svensson (2015) är det en fördel att vid kvalitativa intervjuer att börja med att genomföra ett antal Med detta i åtanke har vi valt att till en början utföra sex olika intervjuer och efter dessa analysera utfallet av intervjuerna för att synliggöra utifall vi bör genomföra ytterligare intervjuer.
Enligt Ahrne och Svensson (2015) är det en fördel att utföra ett antal intervjuer för att sedan analysera dem och efter det bestämma om man behöver utföra fler intervjuer. Författarna menar att det är genom att varva analys och intervju som man kan komma fram till när man har samlat in tillräckligt med material för studien (Ahrne & Svensson, 2015).
De informanter som deltog i studien är alla verksamma inom förskolan. Vi har använt oss av fiktiva namn för att hålla våra informanter anonyma. Maja arbetar som barnskötare och har varit verksam inom förskolans verksamhet i åtta år. Anna är nyexaminerad förskollärare och har arbetat i ett år sedan hon tog examen. Karin arbetar som barnskötare och har varit verksam inom förskolan i trettio år. Sofia är barnskötare och har arbetat i förskolan i sju år. Både Lisa och Malin är barnskötare och har båda arbetat inom förskolans verksamhet i tjugofem år.
Genomförande
Vi började studien med att hitta personer som ville medverka i studien. Det gjordes genom att först valde vi ut ett antal förskolor och kontaktade deras rektorer. Detta gjorde vi via mejl där vi beskrev, utan att ge för mycket information, om studiens innehåll och att vi nu sökte deltagare. Detta gjordes
14 med hjälp av ett så kallat missiv (se bilaga 1). Som det står i missivet så kontaktade vi sedan
rektorerna via telefon för att se om det fanns några som var intresserade av att delta i studien. Av de rektorer vi fick svar av att det fanns intresserade deltagare så efterfrågade vi mejladresser för att kunna skicka ut mer information till de via ett eget missiv (se bilaga 2). Det innehöll information om studien och forskningsetiska överväganden samt information till oss som skriver studien. Efter några dagar tog vi sedan kontakt med informanterna via telefon för att se om dom var intresserade och för att få deras godkännande att medverka i studien. Då bestämdes tid för intervjuer och hur de skulle gå till samt att svara på eventuella frågor de kunde ha.
När det sedan var dags för våra intervjuer så ringdes förskolepedagogerna upp via telefon på utsatt tid. Då frågades det om intervjupersonen i fråga var bekväm med att samtalet spelades in för att underlätta för oss. Detta för att vi lättare skulle kunna föra en diskussion med förskolepedagogerna utan att tappa bort oss eller bli okoncentrerade av att hinna anteckna allt som sas. Løkken och Søbstad (1995) tar upp hur viktigt det är med att spela in intervjuer. Detta för att det kan vara svårt att hinna skriva ner all information och att man kan missa viktiga citat från intervjupersonen. Då kan man missa värdefull information som kan vara viktigt för studiens resultat. Som komplement skrevs även anteckningar som kändes viktiga att betona. Men på grund av tekniska problem så kunde vi inte spela in samtalet med alla intervjupersoner utan fick göra det bästa av situationen och vara tydliga med att vi antecknar svaren så vi emellanåt kunde ta en paus för att hinna ikapp och inte missa betydelsefulla svar. De intervjuer som vi inte hade möjlighet att spela in valde vi istället att anteckna. Efter
intervjuerna var klara så renskrev vi texten på datorn för att på bästa sätt få med allt som sas. Detta kan medföra att citaten i resultatet inte helt överensstämmer med det informanten uttryckte, något ord kan ha ändrats men i det stora hela är det informanternas uttryck som presenteras.
Intervjuerna hade en längd på mellan 30 minuter och 60 minuter. Detta upplevs som en normal samtalslängd enligt diverse forskare bland annat Ahrne (2011). Vi ville under våra intervjuer att förskolepedagogerna skulle känna sig så trygga som möjligt med oss så vi fick ett bra samtal med bra svar. Detta gjorde att vi i början av intervjun berättade vad studien handlar om och gick igenom frågorna. Vi var tydliga med att nämna att det är förskolepedagogens uppfattningar och tankar som har betydelse för studien. Vi ville att dom skulle känna sig bekväma och berätta allt ur deras
perspektiv utan att känna att det finns rätt eller fel svar och inte att vi lägger någon värdering i svaren dom gav vilket Ahrne (2011) beskriver som ett tillvägagångssätt för en lyckad intervju. Intervjuerna genomfördes från hemmet för oss och från ett eget valt rum för förskolepedagogerna där dom kände sig trygga.
Teoretiskt perspektiv
I vår studie har vi valt att utgå från ett verksamhetsteoretiskt perspektiv. Verksamhetsteorin
utvecklades av Engeström som vidareutvecklade Leontjevs aktivitetsteori. Inom verksamhetsteorin är begreppet verksamhet ett grundbegrepp, enligt Knutagård (2002) är ett vetenskapligt grundbegrepp något som är styrande för den teoretiska utvecklingen inom det område som man ska utforska och förklara. Det går att dela in grundbegrepp om människor i tre varianter, att människan är en produkt av sin natur är den första varianten som Knutagård (2002) tar upp. Den andra varianten är att
människan är en produkt av samhället och att det är samhället som påverkar människans handlingar samt tankar, fortsätter författaren. Den tredje varianten som Knutagård tar upp är en kombination av de två tidigare varianter. Vidare förklarar Knutagård (2002) att verksamhetsteorin vill visa på en ytterligare utgångspunkt som utgår från spänningsfältet mellan individen och samhället istället för kombinationen dessa emellan. Ur ett verksamhetsteoretiskt verksamhetsteoretiskt perspektiv ser man på människan som ett subjekt vars känslor uppstår genom de samhällsenliga verksamheter hon är verksam i (Knutagård, 2002). Knutagård (2002) beskriver hur verksamhetsteorin kopplar ihop människans inre process med den yttre omgivningen.
15 Verksamhetsteorin vill se till helheten, för att få en förståelse för samhället så går det inte att
undersöka en individ i taget menar Knutagård (2002). Även Nilsson och Alnervik (2015) beskriver hur objektet är föränderligt och skapar motiv för aktörens rektion, objektet formar och möjliggör aktörens handlingar. Vi har valt att använda oss av verksamhetsteori då vi vill undersöka hur olika faktorer i förskoleverksamheten påverkar barnens fria lek och förskolepedagogernas uppfattningar kring sin roll i den fria leken. Vi ville synliggöra vilka yttre samt inre faktorer som påverkar
förskolepedagogernas handlingar. Vi har i analysen använt oss av frågorna för att och därför att som ett verktyg för att synliggöra och motivera informanternas svar.
Vi anser att det verksamhetsteoretiska perspektivet passar bra i vår studie då vi tolkar
förskolepedagogernas uppfattningar kring deras roll i barnens fria lek. I studien vill vi synliggöra vilka motiv som vi tolkar finns bakom förskolepedagogernas uppfattningar kring deras pedagogiska roll samt synliggöra vilka faktorer som spelar in i deras handlingar.
Databearbetning och analys
Rennstam och Wästerfors (2015) skriver att kvalitativt material brukar kunna kallas för rikt material.
Författarna menar att en intervju kan i transkriberad form bli många sidor lång och eftersom en forskare sällan nöjer sig med enbart en intervju för att samla in empiri till sin studie så blir den insamlade datan mycket rik. Rennstam och Wästerfors (2015) fortsätter med att skriva att i intervjuerna så framkommer det många olika yttranden som forskaren sedan behöver nysta i vid analysen av materialet. För att komma till rätta med det insamlade materialet påpekar författarna att materialet måste läsas flera gånger om. Vid denna bearbetning av materialet bör forskaren dela upp eller sortera materialet för att kunna sortera i den insamlade datan, menar Rennstam och Wästerfors (2015). Författarna påpekar att en förutsättning för analysen är att forskaren ser över materialet som om det var första gången, som att forskaren inte kände till det sedan tidigare, analysen ska även ske utifrån en vald teori.
Vi valde att göra våra intervjuer separat och även transkriberingarna. Vi transkriberade våra intervjuer så fort aktuell intervju var klar. Detta för att inte gå miste om värdefull information eller våra egna tankar och känslor om intervjun. Sedan delade vi med oss av varandras transkriberingar och anteckningar. Dessa lästes noga och vid ett flertal gånger för att inte missa något relevant. Sedan försökte vi hitta ett gemensamt mönster för våra intervjuer för att kunna dela upp svaren i olika teman. Detta för att vårt resultat ska bli enkelt att läsa och så trovärdigt som möjligt. Vi hade hela tiden våra frågeställningar i åtanke när vi läste och analyserade transkriberingarna.
Efter ett noggrant och tidskrävande processande av vårt insamlade empiriska material så växte det fram fyra teman som vårt resultat kommer utgå och vara byggt efter, dessa är:
• Vad är den fria leken?
• Hinder för den fria leken
• Förskolepedagogernas ansvar att möjliggöra den fria leken
• Förskolepedagogernas uppfattningar om närvaro i den fria leken
Med dessa teman anser vi att vi kan skapa och tydliggöra hur förskolepedagogerna förhåller sig till den fria leken och vilka motiv som finns bakom hur förskolepedagogerna uppfattar sin egen roll i den fria leken. Vi anser även att vi med dessa teman kan skapa tydlighet kring vad förskolepedagogerna uppfattar kan vara möjligheter samt hinder för den fia leken på förskolan och vilka faktorer som påverkar.
16
Forskningsetiska överväganden
Vårt mål var att alla förskolepedagoger, rektorer och förskolor i denna studie skulle känna sig trygga med hela processen av arbetet. Vi ville att förskolepedagogerna skulle dela med sig av händelser, våga prata och känna sig trygga med att vi spelade in våra intervjuer. Därför valde vi att följa de aktuella forskningsetiska kraven.
Vi började med att skicka ut ett missiv till rektorerna på den aktuella förskolan. Vi förklarade att all medverkan i studien är anonym och att både förskolan och förskolepedagoger som medverkar i studien är skyddade. Vi betonade att vi inte samlar in några uppgifter om förskolepedagogerna (Löfdahl, 2014) för att säkerställa deras anonymitet. Vi betonade även att ett medgivande för studien kunde också när som helst ändras till ett icke medgivande. Förskolepedagogerna styrde hur mycket dom ville delge i sina svar och vad dom tyckte var relevant. Vi såg sedan till att betona att alla svar och informationen vi tillhandahåller endast skulle användas för studiens bruk och kommer förstöras efter uppsatsens godkännande. Vi utgick från Brymans (2011) etiska principer som handlar om informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet under utformandet av de etiska kraven.
Metoddiskussion
I denna del kommer vi diskutera hur vårt metodval påverkar trovärdigheten och tillförlitligheten för studien. För att undersöka studiens forskningsfrågor ansåg vi att det var ett bra tillvägagångssätt att använda oss av en kvalitativ metod. Metoden som vi använde oss av är en semistrukturerad
intervjumetod. Det innebär att vi har en intervjuguide men att vi även har möjligheten att ställa följdfrågor på informanternas svar. En risk som finns med semistrukturerad intervjumetod är att vi som intervjuar kan ställa följdfrågor som påverkar informanternas svar. Zetterqvist och Ahrne (2015) påpekar att den som intervjuar bör vara medveten om den risken och vara noga med att informera informanterna att det är deras tankar och erfarenheter som är intressanta.
För att vår studie skulle bli så tillförlitlig och trovärdig som möjligt så har vi sammanlagt fem timmars intervjutid utdelat på sex olika intervjutillfällen. Varje intervju var mellan 40-60 minuter långa.
Intervjuerna var utspridda på olika dagar och vid olika tider under dagen vilket kan utöka
trovärdigheten då alla dagar ser olika ut och kan på det sättet påverka informanternas svar. Vi valde att intervjua sex olika förskolepedagoger då Ahrne och Svensson (2015) menar att då blir resultatet mer trovärdig och minskar risken för att färgas av enskilda individers åsikter. Vi vill ändå vara tydliga med att det som framkommer i vår studie är våra tolkningar av de medverkande
förskolepedagogernas uttryckta uppfattningar.
Vi hade gärna kompletterat våra intervjuer med observationer då vi tror att trovärdigheten då hade kunnat öka i och med att vi då även hade kunnat se förskolepedagogernas agerande och jämföra det med deras svar på frågorna. När vi analyserade det transkriberade materialet ansåg vi dock att vi hade tillräckligt med material för att kunna skriva ett tillförlitligt resultat. En annan aspekt som kan ha påverkat studiens trovärdighet i resultatet är då vi valde att använda oss av ett tvåstegsurval där förskolerektorn valde ut de förskolepedagoger som kunde tänka sig vara med i studien. En risk med det är att förskolepedagogerna kan ha valts ut av förskolerektorn utifrån deras kompetens inom barns lek för att få en bra bild kring sin förskola, något som Ahrne och Svensson (2015) påpekar.
På grund av den rådande situationen i världen med Coronaviruset var det en svårighet att få tag på informanter. För att utvidga våra möjligheter att få tag på informanter valde vi att vara öppna för att både kunna intervjua utbildade förskollärare samt barnskötare. Detta bidrog till att vi nådde vårt mål med att få tag på sex olika informanter vilket bidrar till att vi samlade in tillräckligt med underlag som stärker studiens trovärdighet.
17
Resultat
Här presenteras studiens resultat utifrån studiens syfte som handlar om förskolepedagogernas uppfattningar om deras roll i den fria leken och dess hinder och möjligheter. Efter att vi noggrant och djupgående studerat och analyserat vårt resultat både transkriberingar av intervjuerna och våra anteckningar så har några ingående teman utifrån vår data analysering vuxit fram.
Dessa är:
• Vad gör leken fri?
• Hinder för den fria leken
• Förskolepedagogernas ansvar att möjliggöra den fria leken
• Förskolepedagogernas uppfattningar om deras roll i den fria leken
Vad gör leken fri?
I vissa av våra intervjufrågor så har förskolepedagogerna svarat på vad den fria leken har för innebörd för dem. Den fria leken kan ha olika betydelse för olika förskolepedagoger eller olika situationer. Under våra intervjuer har vi utifrån det verksamhetsteoretiska perspektivet tolkat vad förskolepedagogerna i denna studie har för uppfattningar på den fria leken. Genom denna studie har vi fått en inblick om vad den fria leken har för betydelse för förskolepedagogerna och dess
sammanhållning.
Något som barnen gör själva. Det är barnen som styr. Ett sätt för barnen att uttrycka sig. Det är deras lek, inget vi förskolepedagoger bestämmer. Vi finns där för att stötta vid behov. Det är barnen som äger leken. Barnen behöver den stunden, att få vara i leken ostörda. (Maja)
Det Maja nämner ovan är exempel på hur hon uppfattar den fria leken och vad den har för betydelse för barnen. Hennes uppfattning kring den fria leken är att den ska vara fri från förskolepedagogernas styrning. Hon anser att det är barnen som ska vara de styrande och att det är dom som bestämmer över sin lek. Maja uttrycker även att leken är ett uttryckssätt för barnen och att det är viktigt att dem får leka ostört. Två av de andra informanterna har inte riktigt samma uppfattning kring vad fri lek är.
Mångas definition av den fria leken är när barnen leker det som de känner för, men andra ord att leken inte är planerad av en lärare som en aktivitet utan att barnen själva får leka med vem eller med vad de vill. När jag utbildade mig till förskollärare så diskuterades det vad som kan anses som fri lek. Fri kan tolkas som att det inte finns några begränsningar men i den fria leken finns det begränsningar i det barnen leker. Det finns förväntningar om att barnen ska leka de lekar som är accepterade av samhällets normer, vilket gör att den fria leken vi har idag inte är fri egentligen. Så för mig är den fria leken något som inte existerar, för den är aldrig fri från samhällets normer och värderingar. (Anna)
Ovan beskriver Anna en annan uppfattning kring vad fri lek är i förskolan. Hennes uppfattning är att leken är fri då barnen själva får styra och leda leken men hon ifrågasätter hur fri leken verkligen är.
Hon menar att barnen fortfarande är styrda av regler som finns uppsatta på förskolan men även styrs av de normer och förväntningar som finns i samhället. Utifrån detta så tolkar vi det som att hennes uppfattning är att leken aldrig kan bli helt fri, speciellt inte från samhällets normer och värderingar.
Vidare så är även en annan informant inne på liknande spår som Anna när det kommer till uppfattningarna kring den fria leken.
18 Vem är leken fri för? Barnen, pedagogerna? Jag anser ingetdera. Båda parter har ett ansvar att följa lekreglerna. Man måste vänta på sin tur och alla som deltar ska tycka att det ska vara roligt. Det är inte tillåtet att använda våld som skadar fysiskt eller psykiskt, respektera varandras åsikter om man vill delta eller gå ur leken. Den fria leken har till skillnad från organiserade traditionella lekar friare innehåll när det gäller innehåll, materialval, förändringar och så vidare. (Karin)
Likt Anna så ifrågasätter Karin vad den fria leken innebär, för vem den är fri och hur fri den verkligen är. Karin påpekar de regler som barnen behöver förhålla sig till i den fria leken. Hon menar dock att den fria leken är mindre styrd när det kommer till vad barnen vill att leken ska innehålla, vilka material som används och barnen är fria att göra förändringar i leken genom lekens gång, till skillnad från uppstyrda aktiviteter. Utifrån det Karin uttryckte kring att barnen måste vänta på sin tur och att leken ska vara rolig för alla som deltar så tolkar vi det som att Karin menar att den fria leken är ett tillfälle då barnen får öva sig både på turtagning och för att respektera varandra och varandras åsikter.
Uppfattningen kring att den fria leken är ett bra tillfälle för barnen att utvecklas i det sociala samspelet är något som en annan informant nämner.
Hur jag ser på den fria leken är att barnen får pröva på egen hand. Lära sig att hantera de sociala sammanhangen och läsa av koder utan vuxna är med och styr. (Sofia)
Sofia uppfattning kring den fria leken är att det är ett bra tillfälle för barnen att träna på olika sociala sammanhang samt att lära sig hantera olika situationer som kan uppstå i leken utan att de vuxna tar över. Hon menar att barnen behöver få prova hantera sådana situationer själva.
Hinder för den fria leken
Vidare ville vi undersöka vad förskolepedagogerna uppfattar kan vara hinder för den fria leken i förskolan. Informanternas svar var relativt eniga kring vad som uppfattas kunna vara hinder. Nedan följer några utdrag ur intervjusvaren.
Det finns hinder, vissa lekar som man inte vill att barnen ska leka, exempelvis bråklekar, eller lekar med för hög ljudnivå. Barnen vill gärna prata högt i leken. Ute funkar det ju bra, där får barnen låta som de vill. Inne vill man tänka på ljudnivån. Andra hinder är ju rutiner, vi ska äta, städa en viss tid, planerade aktiviteter, samlingar eller att tiden inte finns. (Maja)
Ovan beskriver Maja ett dilemma som även de övriga informanterna ser som ett hinder för den fria leken. En stor del av dagen går åt till rutiner och planerade aktiviteter vilket skapar ett hinder för barnen att få leka fritt eller leka klart sina lekar. Även förskolepedagogernas uppfattningar kring vad som är goda lekar eller vart lekarna passar sig bäst, ute eller inne, kan bli ett hinder för barnens fria lek. Vi tolkar det som att det då är förskolepedagogernas uppfattningar kring vad som passar sig att leka som i slutändan styr barnens fria lek.
Det jag uppfattar kan vara ett hinder för att barnen ska kunna få möjlighet att leka med vem eller vad de vill är pedagogernas inställning till värdet av att barn får välja själv vad eller med vem de vill leka med. Exempelvis om barnet vill måla med vattenfärger på grund ut av att barnet snart ska få gå hem. Det kan vara så att föräldrarna kommer lite sent, då skulle barnet kunnat ha målat färdigt innan den skulle hem. Eller att barnet bara vill måla i fem minuter, så skulle barnet också vara färdigt innan den ska hem. Jag tänker att pedagogernas inställningar påverkar barnens fria lek. (Anna)
Även i detta uttalande beskriver informanten hur förskolepedagogernas inställning kan vara ett hinder för den fria leken. Vi tolkar det som att informanten uppfattning är att förskolepedagogerna
19 kan på ett medvetet eller omedvetet sätt hindra barnen från att leka det som de vill. Anna är även inne och vidrör hur tiden kan vara ett hinder för den fria leken. Vilket även anspelar med de rutiner som finns i verksamheten. Tidens inverkan har fler av informanterna uppfattat som ett hinder.
Strukturerna som finns i förskolan med samlingar, grupparbeten, traditioner och rutiner som sovtider, hygien och måltider blir ett hinder. (Karin)
Sen är det rutiner som ska följas. Barnen avbryts i den fria leken på grund av rutiner, samlingar, städning. (Sofia)
Informanterna berör även hur förskolepedagogernas inställning kring den fria leken kan vara ett hinder för barnen i deras fria lek. Förskolepedagoger kan ha olika tankar kring den fria leken och värderar den på olika sätt. Om kollegorna inte anser att barnens fria lek är värdefull utan hellre föredrar sina egna planerade aktiviteter som det viktiga så blir det ett hinder.
Ett hinder, jag tänker, ja det beror ju på hur kollegorna ser på den fria leken. Vissa
pedagoger ser ju styrda aktiviteter som det hela, det viktiga. Att den vuxna ska lära barnen och glömmer att barnen lär också barnen. (Sofia)
Många pedagoger tänker inte heller på att stå tillbaka själv med en styrd aktivitet till förmån för en lek som är utvecklande, lärande och rolig för barnen. (Karin)
Vi återkommer till det Anna tog upp som exempel ovan. Hon förklarar mer ingående hur kollegors inställning påverkar hennes egen uppfattning samt agerande gentemot vad barnen tillåts göra i verksamheten.
Mina kollegor kan även påverka mig och min inställning till den fria leken. Om mina kollegor tycker att barnet som ska gå hem om 10 minuter inte ska påbörja att måla så kommer jag även att agera utifrån att barnet inte ska måla fast min inställning i vanliga fall skulle vara att det är självklart att barnet ska få måla trots att hen ska hem om 10 min. Min inställning kan förändras på grund av de människor jag arbetar med. (Anna)
Anna menar att hon i grunden har en annan inställning till att barnen ska få styra över sin tid och lek men att hon blir påverkad av arbetslaget och kollegors uppfattningar och åsikter. Ur ett
verksamhetsteoretiskt perspektiv kan man tolka det som att kollegans åsikt påverkar Anna så hon ändrar sitt agerande.
Förskolepedagogers ansvar att möjliggöra den fria leken
För att barnen ska ha möjligheten att leka fritt behöver förskolepedagogerna möjliggöra det i verksamheten. Nedan beskriver informanterna sina tankar kring hur de som förskolepedagoger arbetar för att göra det möjligt.
Möjligheten att leka fritt finns när vi inte har planerat en aktivitet. Vi möjliggör detta genom att se till att det finns stunder på dagen då vi inte har en planerad aktivitet. (Anna)
Vi försöker dela oss ofta så det finns plats för barnen att leka på. Om barnen börjat leka kan vi styra om planeringen. Vi planerar för fri lek. (Malin)
Anna och Malin beskriver grunden till hur man i förskoleverksamheten planerar för att ge plats åt barnens fria lek. Om hela dagen vore uppstyrd med planerade aktiviteter så skulle barnen inte ha
20 någon möjlighet att få leka fritt. Malin beskriver även hur de utefter om barnen redan börjat leka kan styra om sina egna planerade aktiviteter något som även nästa informant berättar om. Det är även förskolepedagogernas ansvar att kunna vara flexibla under dagen och kunna anpassa sig efter barnens behov.
För oss pedagoger är det viktigt att tänka efter före och ställa oss frågor. Kan mellanmålet vänta en stund? Måste vi ha gympa nu eller kan vi ta det senare under dagen? Kan de här barnen eller gruppen av barn få stanna inne en stund för att få avsluta sin lek i lugn och ro?
Måste vi ha samling två gånger per dag? För att kunna vara flexibla är det viktig att vi pedagoger är samspelta och ense om att leken är viktig. Att den tillsammans med trygghet, inspirerande miljöer och material är det viktigaste för barnens lust och lärande. (Karin)
Karin går in på hur viktigt det är att reflektera över de olika situationer som uppstår under dagen. För att tillgodose barnens behov och intressen i första hand behöver förskolepedagogerna vara flexibla och kunna förändra sina planerade aktiviteter utefter de situationer som uppstår. Karin påpekar dock att för att det ska kunna vara möjligt att arbeta på det sättet behöver arbetslaget vara eniga och arbeta utefter samma vision.
Det gör vi genom att prioritera och värdesätta den i vår verksamhet. Den fria leken är barnens tid, vi lyssnar till vad de vill ha. Vad de tycker är kul och ser till gruppen och vad gruppen är i behov av för miljöer och redskap. Om barnen gillar att dansa så ger jag de möjligheten att ha en högtalare och musik så de kan dansa. (Sofia)
Även Sofia är inne på samma spår då hon menar att vi måste prioritera och värdesätta barnens lek och intressen i verksamheten. Förskolepedagogerna behöver vara lyhörda inför barnens behov och viljor och kunna anpassa verksamheten efter det. Informanterna beskriver mer konkret hur de arbetar för att skapa miljöer samt situationer som bjuder in till kreativ lek.
I alla rum ska barnen kunna leka fritt. Alla miljöer ska vara tillåtande. Ute blir den fria leken ännu mer fri. Materialen i rummen ska kunna bli vad som helst, erbjuda föränderligt material. (Maja)
När vi jobbar tematiskt finns det många möjligheter under dagen att leka. Två eller flera. Att dela in barnen i mindre grupper under dagen ger också barnen möjligheter att välja vilken miljö de vill leka i. Tematiskt arbete ger också möjligheter för barnen att upptäcka nya kamrater med liknande intressen alternativt ett intresse som man blir nyfiken på. (Karin)
Maja och Karin beskriver hur de i arbetslagen arbetar både med miljön men även med barngruppen för att skapa goda förutsättningar för att barnen ska vilja och kunna leka. Ur ett verksamhetsteoretiskt perspektiv kan man se miljön som en yttre faktor som påverkar barnen i deras lek, något som
informanterna har vetskap kring. För att barnen ska få den stimulans och inspiration som de behöver försöker förskolepedagogerna skapa tillåtande miljöer i verksamheten.
Förskolepedagogers uppfattningar om deras roll i den fria leken
Informanterna har liknande uppfattningar kring deras roll i den fria leken. Förskolepedagogerna menar att deras roll är att finnas där som stöd för barnen i leken. Att vara närvarande och finnas där för barnen.
Min roll är att vara inspiratör, deltagare, stöd för de som inte har alla lekkunskaper, påminna om lekregler, observatör, dokumentera när det går. Det är viktigt att jag visar respekt för den lek som pågår. (Karin)
21 Karin nämner att hennes roll som förskolepedagog i barnens fria lek handlar om att finnas som stöd men även att kunna ge barnen inspiration i leken. Det vi uppfattar att Karin menar är att hon vill fungera som en stöttepelare för barnen. Hon vill vara närvarande för att visa sitt stöd för barnen i leken samtidigt som hon värnar om leken som pågår och vill låta den vara ostörd. Genom att observera leken kan hon uppmärksamma när barnen behöver stöd och vilket slags stöd situationen kräver. Karin nämner även att hennes roll är att vara inspiratör för barnen, genom att inspirera barnen kan hon hjälpa dem att komma igång med lek eller att komma vidare i en redan påbörjad lek. Vi uppfattar även att Karin vill ta vara på att dokumentera barnens lek när tillfället ges, detta för att sedan kunna reflektera över barnens lärande och i arbetslaget kunna reflektera över deras förskolepedagogiska roll i verksamheten.
Min roll är att vara närvarande, men det är inte jag som styr leken. Det är viktigt att man är där som stöd. Jag vill inte vara den som bestämmer i leken. Se efter vilket behov barnen behöver. Ge barnen stoft till sin lek om det behövs. (Maja)
Även Maja nämner att en del av hennes roll som förskolepedagog är att kunna ge barnen stoft till leken och inspirera barnen. Vi uppfattar att även Maja vill vara en inspiratör till barnens lekar när det behövs, finnas där och ge barnen stoft så de kommer igång med en lek precis som även Karin
nämnde. Vi tolkar det även som att Maja uppfattar att sin roll är att vara närvarande i leken och att fungera som ett stöd för barnen. Genom att vara närvarande kan hon uppmärksamma vilka behov av stöttning barnen behöver.
I den fria leken utsätts barnen för olika prövningar och där kan jag då vara och stötta barnen.
Sedan är min roll även att var med och hjälpa barn som har svårt att leka att komma in i lek.
Också att visa barnen att vi litar på att de klarar sig på egen hand, att med frihet kommer ansvar. (Sofia)
Ibland behöver jag som pedagog vara med i leken för att alla barn ska bli accepterade.
(Malin)
Både Sofia och Malin nämner precis som de andra informanterna att deras roll är att stötta barnen i leken. Sofia preciserar sin roll som stöttande förskolepedagog med att förklara att det finns barn som kan ha svårt med att leka och att hennes roll då blir att hjälpa barnet att komma in i leken och finnas där som stöd så barnet kan vara med och leka. Malin beskriver en liknande situation då hon menar att det i leken kan uppstå situationer där alla barn inte blir accepterade, då är hennes roll att finnas där och hjälpa till i den situationen.
En situation som kan kräva att jag som pedagog är extra närvarande är när det börjar något nytt barn på avdelningen. Då krävs det att jag finns där och stöttar så att barnet får vara med och leka och kommer in i barngruppen. (Lisa)
Även Lisa tar upp en situation som kräver extra stöttning. Hennes roll blir då att vara närvarande och se över situationen och hjälpa till att stötta i leken när det behövs. Det är även ett tillfälle för Lisa att genom att vara närvarande skapa en relation till det nya barnet. Hon visar genom att finnas nära att hon är intresserad och även är en trygg vuxen som finns för att stötta och hjälpa till.
Om vi då definierar den fria leken som den stund då barn inte deltar i en aktivitet planerad av läraren. Min roll är då att vara delaktig i den fria leken för att kunna tillföra kunskap.
(Anna)
22 Om det finns tid och förutsättningar så kan jag som pedagog tillföra väldigt mycket till den fria leken. (Malin)
Anna och Malin tar upp att de som förskolepedagoger kan tillföra kunskap till barnen i den fria leken.
Det de menar är att genom leken kan de bidra med verkliga kunskaper kring det barnen leker.
Förskolepedagogerna kan komma med tips och idéer för att få leken att fortskrida samt vara med och utforska i leken. Den fria leken ger förskolepedagogerna möjlighet att vara en medforskare och tillsammans med barnen genom leken undersöka sin omgivning och pröva nya erfarenheter. På det sättet kan förskolepedagogerna tillföra kunskaper men även tillsammans med barnen söka efter nya kunskaper och erfarenheter.
Resultatanalys ur ett verksamhetsteoretiskt perspektiv
Resultatet av vår empiriska studie har synliggjort hur förskolepedagogerna i vår studie förhåller sig till barnens fria lek samt hur de uppfattar sin roll som förskolepedagoger i den fria leken. Motivet för förskolepedagogerna att se över sin roll i den fria leken samt att främja den är att samtliga
förskolepedagoger uttrycker att den fria leken är viktig när det kommer till lärande och utveckling och att deras roll som förskolepedagoger är att stötta barnen i leken. Vi tolkar att
förskolepedagogernas för att motiv till att finnas närvarande och stötta barnen är då de uppfattar att deras stöttning bidrar till att barnens lekar flyter på bättre och att färre konflikter uppstår. Utfallet av studien visar även att förskolepedagogerna i studien uppfattar att det är även deras roll att förbereda och möjliggöra för barnen att få leka fritt. Vi tolkar det som att därför att motivet till att planera in den fria leken i verksamheten är att annars får inte barnen möjlighet att leka fritt då andra planerade aktiviteter tar över. Det framkommer även i studien att förskolepedagogerna genom observationer kan uppmärksamma vad barngruppen är intresserade av och även har ett behov av och utifrån det kan planera styrda aktiviteter men även skapa förutsättningar i miljön för barnens fria lek. Motivet bakom det är även här att skapa möjligheter för barnen att kunna leka fritt samt att inspireras till att leka. Förskolepedagogerna nämner att det är viktigt att kunna vara flexibel och styra om planerade aktiviteter för att istället låta pågående lekar fortgå. Anledningen till det är att barnen inte ska bli störda i sina lekar utan ska få möjligheten att leka klart och ostört. De nämner dock att för att det ska vara möjligt behöver arbetslaget ha liknande uppfattningar kring den fria leken och hur de ska arbeta för att gynna den. Detta är en faktor som kan påverka förskolepedagogernas inställningar och
agerande gentemot barnens lek. Beroende på inställningen till leken i arbetslaget kan påverka den enskilda pedagogens uppfattning kring sin roll samt hur pedagogen agerar i olika situationer. Ur ett verksamhetsteoretiskt perspektiv får vi här ett exempel på hur olika situationer kan påverka utfallet.
I studien framkommer det att det kan finnas faktorer i verksamhetens struktur som informanterna uppfattar kan vara ett hinder för barnens fria lek. De faktorer som informanterna syftar på är faktorer som praktiskt påverkar verksamheten och möjligheten till att leka fritt. En sådan faktor är hur rutiner under dagen kan göra så barnen behöver avsluta sin lek för andra planerade aktiviteter. En annan faktor som informanterna uppfattar som ett hinder är planerade aktiviteter då de planerade aktiviteter kan hindra barnen att komma igång och leka då de vet att tiden saknas och uppfattar att de inte hinner starta upp en lek. Förskolepedagogerna i vår studie uppfattar att det är viktigt att man reflekterar över rutinerna och vilken påverkan de har på barnen. Vår tolkning är att genom reflektionen i verksamhetssystemet kan förskolepedagogerna reflektera och fundera över
verksamhetens struktur och utifrån det utveckla verksamheten så den ska passa barngruppens behov.
Motivet bakom reflektionen samt förskolepedagogernas roll i reflektionen är att tillsammans synliggöra verksamheten, reflektera över utvecklingsområden samt planera för en verksamhet som passar barngruppen.
