Psykiatri i somatiken
Allmänsjuksköterskans erfarenheter och attityder - En litteraturöversikt
Bäckman Tobias Johansson Niklas
Vetenskapligt arbete - Vetenskaplig teori och metod Huvudområde: Omvårdnad
Högskolepoäng: 15 hp
Termin/år: Termin 6, Vårterminen 2017 Handledare: Ylva Rönngren
Examinator: Åsa Audulv
Kurskod/registreringsnummer: OM019G
Utbildningsprogram: Sjuksköterskeprogrammet 180 hp
“A nurse does not only seek to alleviate physical pain or render physical care – she ministers to the whole person. The existence of the suffering whether physical, mental or spiritual is the proper concern of
the nurse.”
(Travelbee, 1971)
Ett stort tack till Ylva Rönngren för handledningen. Genom sin kloka sakkunskap i såväl ämne som metod, guidat oss i rätt riktning mot vårt mål.
Abstrakt
Bakgrund: Människor som är drabbade av psykisk sjukdom löper en ökad risk att drabbas av fysisk sjukdom och en för tidig död. De behöver därför ofta vårdas inom den somatiska vården och får dessvärre inte alltid en jämlik vård mot den övriga befolkningen.
Allmänsjuksköterskan ska värna om att alla ska ha rätt till likvärdig vård och omvårdnad.
Syfte: Belysa allmänsjuksköterskans erfarenheter och attityder av att vårda patienter med en samtidig psykisk sjukdom inom den somatiska vården.
Metod: En litteraturöversikt bestående av både kvantitativa och kvalitativa artiklar.
Resultat: Resultatet visade att vårdmiljön med platsbrist och bristande säkerhet, resurs och tidsbrist påverkade. Även vårdorganisationen med stöd och support, professionell
kompetens och påverkad vårdrelation inverkade på sjuksköterskans erfarenheter och attityder av att vårda patienter med en samtidig psykisk sjukdom på en somatisk vårdavdelning.
Diskussion/Slutsats: För att människor med psykisk sjukdom ska få en jämlik vård och omvårdnad så bör vårdmiljön anpassas och allmänsjuksköterskan som tjänstgör på en somatisk vårdavdelning ges möjligheter till ökad professionell kompetens och handledning.
Tidsbrist påverkar kommunikationen och vården vilket medför att prioriteringarna landar på de somatiska symtomen. Utökade resurser i form av ökad personaltäthet, närmare kontakt med chefer och kollegor och en säkrare miljö i arbetet är viktiga aspekter.
Nyckelord: Allmänsjuksköterska, attityder, erfarenheter, litteraturöversikt, omvårdnad, psykisk sjukdom, somatisk vårdavdelning.
Innehållsförteckning
Introduktion ... 1
Bakgrund ... 2
Psykisk ohälsa och psykisk sjukdom ... 2
Sjuksköterskans omvårdnadsansvar ... 2
Stigmatisering ... 3
Samsjuklighet ... 4
Vårdrelation ... 4
Problemformulering ... 5
Syfte ... 5
Metod ... 6
Datainsamling ... 6
Litteratursökning ... 7
Exklusionskriterier ... 7
Inklusionskriterier ... 7
Kvalitetsgranskning ... 9
Dataanalys ... 9
Forskningsetiskt ställningstagande... 10
Resultat ... 11
Vårdmiljöns betydelse ... 11
Platsbrist och säkerhet ... 11
Resurs- och tidsbrist ... 12
Vårdorganisationens betydelse ... 13
Stöd och support ... 13
Professionell kompetens ... 13
Påverkad vårdrelation ... 14
Metoddiskussion ... 15
Resultatdiskussion... 17
Slutsats ... 20
Referenser ... 21 Bilaga 1
1
Introduktion
”Statistiken säger att en av fyra personer lider av någon form av psykisk sjukdom. Tänk på dina tre bästa vänner. Om de är okej, så är det du.” (Rita Mae Brown).
Människor som är drabbad av en psykisk sjukdom har en ökad risk för kroppsliga
sjukdomar och besvär och det är ett starkt samband mellan psykisk sjukdom och kroniska fysiska sjukdomstillstånd (Scott et al., 2016). Speciellt utsatta är människor som är drabbad av svår psykisk ohälsa som används synonymt med psykiatriska funktionsnedsättningar och bland annat inkluderar diagnoserna schizofreni, bipolär sjukdom, svåra affektiva
sjukdomstillstånd och personlighetsstörningar (American Psychiatric Association, 2000).
Personer med svår psykisk sjukdom har en förkortad livslängd på 20 år jämfört med den friska befolkningen (Laursen, Nordentoft, & Mortensen, 2014; Nordentoft et al., 2013). Den ökade ohälsan och dödligheten beror delvis på ohälsosamma livsstilsvanor som fysisk inaktivitet, men även medicinering till patienterna (Nyboe & Lund, 2013; Vermeulen-Smit, Ten Have, Van Laar, & De Graaf, 2015).
Genom de verksamhetsförlagda utbildningarna har författarna iakttagit att patientgruppen med psykisk sjukdom berörts av fler fördomsfulla åsikter än patienter som enbart lider av fysiska åkommor. Det var därför av intresse att belysa vilka erfarenheter och attityder sjuksköterskor som arbetar i den somatiska vården hade till patienter med en psykiatrisk diagnos.
2
Bakgrund
Psykisk ohälsa och psykisk sjukdom
Uppskattningsvis lider 20-40 procent av Sveriges befolkning av någon form av psykisk sjukdom. Definitionen psykisk ohälsa används idag som en övergripande term för både psykiska besvär och psykiska sjukdomar. Psykiska besvär innebär symtom som ångest, oro, sömnbesvär och nedstämdhet. Symtom kan vara normala reaktioner på svåra livssituationer och diagnostiseras därför inte. Psykisk funktionsnedsättning eller psykisk sjukdom är tillstånd som anses vara så allvarliga att de tillskrivs en diagnos (Sveriges kommuner och landsting [SKL], 2012). Exempel på psykiska sjukdomar som tillskrivs en diagnos är
schizofreni, olika former av personlighetsstörningar, autism, utvecklingsstörning, bipolaritet och olika nivåer av depression (Nordentoft et al., 2013).
Sjuksköterskans omvårdnadsansvar
Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vården ges på lika villkor för hela befolkningen (HSL, SFS 1982:763, kap. 1, 2 §). Alla patienter ska få lika vård oavsett kön, ålder, etnicitet, sexuell läggning, religion, könsöverskridande identiteter eller funktionsnedsättning
(Diskrimineringslagen, SFS 2008:567, kap. 1, 1§). FN tog 1991 ett beslut angående rättigheter för människor med psykisk sjukdom. Beslutet innebar bland annat att ingen ska
diskrimineras på grund av sin psykiska sjukdom samt att alla patienter med en psykisk sjukdom har rätt till samma standard av vård och behandling som de somatiskt sjuka (Ottosson & Ottosson, 2013, s. 19-21).
Sjuksköterskans ansvar är att värna för alla människors hälsa och aktivt förebygga
hälsorisker samt hjälpa till med förändring av dåliga levnadsvanor (Edberg & Wijk, 2014, s.
49). All vård ska ges evidensbaserat, vilket innebär att sjuksköterskan ska arbeta utifrån bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap (Patientsäkerhetslagen, SFS 2012:659, kap. 6, 1 §).
Joyce Travelbee, 1926-1973, var en omvårdnadsteoretiker med existentialistisk åskådning som 1966 utgav sin första bok “Interpersonal Aspects of Nursing”, i vilken hon presenterade sin omvårdnadsteori. Omvårdnadsteorin, tolkad av Kirkevold (2009), fokuserar på
3 vårdrelationen mellan patient och vårdgivare. Hon lägger stor vikt på att förstå det
mellanmänskliga och menar att förståelse är byggstenarna för att uppnå omvårdnadens mål och syfte. Relationen skall inte utgå ifrån rollerna som sjuksköterska och patient utan istället ömsesidigt som individer. Målet med mötet är att bidra till en förståelse mellan motparterna på ett äkta plan. Sjuksköterskan ska inte endast utgå ifrån sin egna förutfattade bedömning, utan samtidigt förhålla sig till patientens individuella upplevelser. Det är viktigt i
sjuksköterskerollen att kunna avsätta den stereotypiska synen på en patient samt att kunna
“lämna sin egna roll” för att detta ska uppnås. Kommunikationen är sjuksköterskans
viktigaste redskap och Travelbee menar att det är lika relevant och viktigt som att tillgodose patientens fysiska omvårdnadsbehov. Störningar i kommunikationen kan uppstå om
förmågan att kunna se hela individen inte uppnås samt att man inte uppfattar
kommunikationens olika nivåer av meningar. Omvårdnaden handlar om att hjälpa patienten att förebygga eller bemästra upplevelser av sjukdom och lidande samt att finna mening i sin tillvaro, varav det sistnämnda enligt Travelbee är det viktigaste syftet för omvårdnad. Alla människor är unika och den enskilda individens erfarenheter och upplevelser är dennes egna. En person som lider utav en sjukdom kan uppleva en god hälsa medan en frisk kan uppleva ohälsa. Med den synen tar Travelbee avstånd från en generaliserbar människosyn.
Sjuksköterskans mål och syfte skall vara att föra patienten i rätt riktning och finna mening i sin livssituation och uppväcka hopp (Kirkevold, 2009, s. 130-147).
Stigmatisering
Stigmatisering upplevs som negativt av individen och förknippas som utstötande. Attityd är ett nära förknippat begrepp som handlar om hur man bemöter varandra medan
stigmatisering beskriver vad en person upplever (Lilja & Hellzén, 2010, s. 384).
De vanligaste fördomarna till människor med psykisk sjukdom är att de är farliga vilket bidrar till ett undvikande beteende samt synen att dessa människor har sig själva att skylla.
Upplevelserna av fördomarna och stigmatiseringen leder till att personer med en psykisk sjukdom har det svårare att integrera med det dagliga samhället. Konsekvenserna av detta blev social isolering, sänkt livskvalité, depressiva symtom och en begränsad tillgång till sjukvården (Farley-Toombs, 2012). Schulze och Angermeyer (2003) skriver i sin studie om
4 människor med psykisk sjukdom som blivit diskriminerade i den somatiska vården och ej tagits på allvar på grund av sin psykiatriska diagnos. Farley-Toombs, 2012; Lauber, Nordt, Braunschweig och Rössler (2006) menar att många betraktar även dessa personer som inkompetenta med låg intelligensnivå samt att de själva inte kan eller bör ta egna beslut.
Många som arbetar inom vården har en tendens till att ta över patientens självbestämmande, speciellt då omvårdnaden inte får det resultat som är tänkt (Lilja & Hellzén, 2010, s. 384).
Samsjuklighet
Studier har visat på att samsjuklighet med somatiska sjukdomar är vanligt bland patienter som har en psykisk sjukdom. Att psykiska sjukdomar är ett växande problem innebär då inte bara en ökad belastning på den psykiatriska vården, utan även den somatiska vården (Skärsäter, 2010, s. 17-21).
Forskning visar på att hypertoni, hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, fetma och KOL är mer vanligt hos folk som samtidigt har en svår psykisk sjukdom (Miller, Paschall & Svendsen, 2006). Annan forskning visar också att tre utav fyra människor som lider av allvarlig psykisk sjukdom också lider utav två kroniska somatiska sjukdomar (Jones et al., 2004). Buist-
Bouwman, Graaf, Vollebergh, & Ormel, 2005 visar dessutom att somatiska sjukdomar har en koppling till utveckling av psykiska sjukdomar.
Vårdrelation
En god vårdrelation bygger på ett möte där båda parterna kan känna tillit och respekt till varandra. Det är viktigt att patienten känner sig sedd och tagen på allvar utav vårdaren. Det ingår i vårdarens arbetsuppgifter att lyssna till patientens egna berättelse samt ta del av vad patienten har för mål med mötet (Dahlberg, Segesten, Nyström, Suserud & Fagerberg, 2003, s. 69-70). En sådan relation skapar ett förtroende till vårdaren och dennes kompetens, vilket gör att vårdaren befinner sig i en maktposition. Positionen bör utnyttjas till att främja patientens bästa samt hjälpa till att uppfylla dennes mål (Wiklund, 2003, s. 156).
I studien av Hörberg, Brunt och Axelsson (2004) framkom det att när vårdpersonalen ingav trygghet, en visad förståelse och tillgänglighet skapades en god vårdrelation. Det ansågs
5 även viktigt att sjuksköterskan hade ett gott bemötande då detta bidrog till en bättre
självkänsla hos patienten. I de fall sjuksköterskan inte uppnådde dessa kriterier upplevde patienterna vårdrelationen som negativ.
Problemformulering
I Sverige, liksom i många andra länder är psykiatrin till stor del strukturellt avskild från den somatiska vården. Då psykisk sjukdom är ett växande problem i dagen samhälle och
personer med psykisk sjukdom i högre grad lider risk för samsjuklighet, kommer
patienterna behöva vårdas inom den somatiska vården. Vårdpersonalen utanför psykiatrins område arbetar dock i en miljö där fokus ligger på fysisk sjukdom, och de har i många fall en bristande kunskap om patienter med psykiska sjukdomar och deras behov. Samhället har en stigmatiserad syn på människor med psykiska sjukdomar. Detta speglas även inom vården, vilket riskerar att vård på lika villkor av god kvalité för patientgruppen ej uppnås. Som sjuksköterska får du i din grundutbildning grundläggande kunskap i psykiska sjukdomar, och du förväntas kunna ge en god och säker vård till patienterna. Har allmänsjuksköterskan tillräckligt med kunskap och kompetens för att vårda patienter med en samtidig psykisk sjukdom inom den somatiska vården? Vad för erfarenheter och attityder har sjuksköterskor inom den somatiska vården till att vårda patienter med både somatiska och psykiatriska omvårdnadsbehov?
Syfte
Syftet med litteraturöversikten är att belysa allmänsjuksköterskans erfarenheter och attityder att vårda patienter med samtidig psykisk sjukdom inom den somatiska vården.
6
Metod
Författarna har genomfört en litteraturöversikt. Polit och Beck (2012, s. 58) beskriver en litteraturöversikt som en kritisk granskad sammanfattning av relevant forskning oftast för att få ett sammanhang utifrån en problemformulering.
Vid genomförandet av litteraturöversikten har författarna inspirerats av SBU (1993) sex steg för att kritiskt granska relevant vetenskaplig litteratur för litteratursökning och
sammanställning av evidensbaserad forskning (Willman, Bahtsevani, Nilsson & Sandström, 2016, s. 57).
1. Formulera och förfina problemformulering och syfte.
2. Precisera studiernas inklusions- och exklusionskriterier 3. Utforma sökstrategier, välja databas och identifiera sökord.
4. Genomför en litteratursökning och samla in studier som möter inklusionskriterierna samt svarar mot syftet.
5. Tolka bevis och analysera data från de individuella studierna 6. Sammanställ bevisen
Datainsamling
Efter utformning av problemformulering och syfte valdes inklusions- och
exklusionskriterier, sökord och databaser ut. Databaserna Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature (CINAHL), Medical Literature On-Line (MEDLINE) (via PubMed), och Psychology Information (PsycINFO) användes för artikelsökning. CINAHL och
MEDLINE/PubMED användes för det breda utbudet av omvårdnadsforskning samt att de anses vara två av de största databaserna för forskning genomförd av sjuksköterskor.
PsycINFO innehåller forskning gällande ämnet psykologi, vilket ses som potentiellt relevant vid omvårdnadsforskning (Polit & Beck, 2012, s. 100-103). Som booleska sökoperationer användes AND och OR kontinuerligt då det begränsar och preciserar sökningarna, detta för att uppnå bästa möjliga relevans till syftet (Willman et al., 2016, s. 64-65).
7
Litteratursökning
Sökord som användes till insamling av artiklar var, attitudes, experiences, general hospitals, mental illness, Nurse*, mental disorders, severe mental illness, attitudes of health personnel och nursing staff. För specificering av vilka sökord som användes i vardera databas se Tabell 1. Två artikel har hittats genom manuella sökningar. Detta görs genom att ta redan befintliga artiklar och kolla igenom deras referenslista för att hitta relevant data (Backman, 1998, s.
149).
Exklusionskriterier
- Artiklar utifrån psykiatrisjuksköterskor eller sjuksköterskor med specialistkompetens har exkluderats.
- Tidigare litteraturöversikter har valts bort då dessa är sekundära källor.
- Artiklar som varit inriktade på attityder samt erfarenheter angående patienter med alkohol, drogmissbruk och demens har exkluderats.
- Artiklar rörande personer under 18 togs inte med.
Inklusionskriterier
- En avgränsning för tidsperiod på artiklar mellan 2000-2017 har använts i litteraturöversikten.
- Studien skulle vara skriven på engelska eller svenska samt vara peer-reviewed.
- Både kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar har inkluderats.
8 Tabell 1. Sökmatris
Databas Sökord Avgränsningar Antal
träffar Urval
1 Urval
2 Urval
3 Urval
4 Cinahl (perceptions OR attitudes OR
experience) AND Nurse AND mental illness AND general hospital
Peer-reviewed
2000-2017 29 29 14 6 3
Pubmed General hospital, nurse, attitudes,
mental illness Peer-reviewed
2000-2017 147 100 10 4 2
Psycinfo ab(general nurse NOT student) AND (mental illness OR mental disorder) AND (attitude OR experience)
Peer-reviewed 2000-2017
285 100 8 3 1(2)
Pubmed Mental illness OR Mental disorders AND General hospital AND Nurses AND attitudes
Peer-reviewed 2000-2017
127 70 15 5 (5)
Manuell
sökning Competence in providing mental healthcare: A grounded theory analysis of nurse
Peer-reviewed
2000-2017 1
Pubmed professional nurses AND mentally
ill AND attitudes AND perception Peer reviewed
2000-2017 13 13 1(2) 1(2) 1(2) Psycinfo Nurse AND
MJSUB.EXACT("Mental Illness (Attitudes Toward)")
Peer-reviewed
2000-2017 53 53 8 2 1
Cinahl ((MM "Attitude to Mental Illness")
AND experience AND nurses) Peer-reviewed
2000-2017 61 61 9 7 (2)
Pubmed (Mental illness OR experiences OR perception) AND Caring AND Nurse* AND Attitude AND General hospital
Peer-reviewed
2000-2017 70 50 15 7 (5)
Pubmed severe mental illness AND Nurses
attitudes Peer-reviewed
2000-2017 94 50 5 1 1
Pubmed Attitude of Health Personnel* AND Mental Disorders/nursing* AND Nursing Staff AND Hospitals
Peer-reviewed 2000-2017
45 45 3(6) 1(6) 1(6)
Manuell
sökning Measuring emergency departments nurse’s attitudes towards deliberate self-harm using the Self-Harm Antipathy scale
Peer-reviewed
2000-2017 1
Urval 1: Lästes artiklarnas titel, Urval 2: Lästes artiklarnas abstrakt, Urval 3: Lästes hela artikeln
Urval 4: Valda artiklar efter artikelgranskning och relevansbedömning.
Siffror inom parentes är dubbletter.
9
Kvalitetsgranskning
De vetenskapliga artiklarna har granskats utifrån en modifierad granskningsmall från Willman et al., 2006, s. 102-105) för både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Först
granskades alla artiklar av båda författarna och efter en redovisning av alla studier utifrån respektive granskningsmall beslutades det att behålla alla då dessa uppfyllde kriterierna som författarna var ute efter. Artiklarna som granskades poängsättes och summan
omvandlades därefter om till procent för att lättare jämföra studierna. Procentskalan delades in i hög, medel och låg kvalité (Tabell 2). Resultatet bidrog till tolv vetenskapliga artiklar.
Tabell 2. Modifierad kvalitetsgradering i procent Procentsats Kvalitet
80-100%
Hög
68-79% Medel
51-67 Låg
<50% Bör exkluderas
Dataanalys
För att analysera de tolv artiklarna som var kvalitetsgranskade (Bilaga 1) används de fem steg som beskrivs av Friberg (2012). Första steget innebär att läsa de valda artiklarna ett flertal gånger för att få en bild av vad de handlar om och fokusera på artiklarnas resultat. I steg två ska nyckelfynden i varje enskilt artikelresultat identifieras. I steg tre görs en
sammanställning av varje artikels resultat för att få en överblick av vad som ska analyseras. I det fjärde steget ska de olika artiklarnas resultat relateras till varandra och skillnader och likheter ska identifieras. I det sista steget ska det formuleras en beskrivning utifrån de kategorier som formades (Friberg, 2012, s. 127-128). Författarna läste igenom artiklarna enskilt ett flertal gånger. Därefter diskuterades texterna gemensamt för att hitta deras
huvudsakliga innehåll och klargöra otydligheter. Författarna analyserade artiklarnas resultat delar genom att färgkoda meningsenheter som svarade mot studiens syfte. Med hjälp av färgpennor ströks de olika erfarenheterna och attityderna under med olika färger. Detta underlättade överblicken av materialet och författarna kunde lättare sortera ut meningsfull och innehållsrik information. Meningsenheterna fördes sedan samman i teman, kategorier
10 och slutligen i underkategorier. Vid jämförelse av resultatet stämde författarnas enskilda resultat överens. Att tillförlitligheten ökar då materialet granskas enskilt styrks enligt Friberg (2012, s. 140).
Forskningsetiskt ställningstagande
Vid genomförande av litteraturöversikten har artiklarna som använts varit godkända av en etisk kommitté eller haft ett etiskt resonemang för att undvika ett oetiskt framförande av resultatet. Dessa har använts då man vet att studiedeltagarna har behandlats etiskt korrekt och risken för förvrängning av data minimerats. Studier inom det valda ämnesområdet har använts sanningsenligt, utan plagiering. Medveten manipulering, förfalskning eller
plagiering av forskningsmetod, data eller resultat undviks då detta anses som ett forsknings brott (Polit & Beck, 2012, s. 150-157).
11
Resultat
Vårdmiljöns betydelse
Platsbrist och säkerhet
Sjuksköterskorna i ett flertal studier var av meningen att den somatiska vården inte var anpassad eller säker för personer med psykisk sjukdom, uppfattningen var att den somatiska vården inte hade samma säkerhetstänk som den psykiatriska vården (Mavundla, 2000;
Poggenpoel, Myburgh & Morare, 2011; Reed & Fitzgerald, 2005). Andra sjuksköterskor hade erfarenheten av att miljön var direkt olämplig då den inte var säker varken för den psykiskt sjuka, sin egna eller andra patienters säkerhet (Poggenpoel et al., 2011).
‘’ It’s like now we are on the eighth floor, there are no butler doors, there’s nothing like to protect patients who might like throw themselves out of the window’’ (Poggenpoel et al., 2011, s. 953).
Sjuksköterskorna upplevde även platsbristen på en somatisk avdelning som en viktig aspekt när det kom till att vårda psykiskt sjuka patienter (Conlon & O’Tuathail, 2012; Plant & White, 2013; Kerrison & Chapman, 2007; Mavundla, 2000; Poggenpoel et al., 2011; Sharrock &
Happell, 2006). Sjuksköterskorna på en akutmottagning hade erfarenheten av att utrymmet inte var anpassat för det första mötet med en psykisk sjuk patient. Detta för att utrymmet var alldeles för öppet och insynen från medpatienter och personal var stor (Plant & White, 2013).
En annan aspekt som påverkade säkerheten i vårdmiljön var möjligheten för personer med psykisk sjukdom att få tag i material på vårdavdelningen som dem kunde skada sig själva eller andra med. Sjuksköterskorna uttryckte även att de kände sig utsatta eftersom att arbetsplatsen kändes osäker då bristen på hjälp vid till exempel hot och våld var otillräcklig.
MacNeela, Scott, Treacy, Hyde & O’Mahony (2012) skriver i sin studie att sjuksköterskorna kände rädsla och osäkra då patienterna kunde bli aggressiva och våldsamma om dem inte fick röka trots att de hade en syrgasflaska i närheten. Enligt Reed och Fitzgerald (2005) fanns erfarenhet bland vårdpersonalen som talade för att det fanns en ökad risk för att något
12 oväntat kunde inträffa vid vårdande av patienter med psykisk sjukdom. Den enda
tillgängliga säkerheten var den lokala polisen.
Att vårda patienter med psykisk sjukdom på en somatisk vårdavdelning skapade en känsla av rädsla bland sjuksköterskorna då det var deras ansvar att avdelningen var säker för de andra patienterna (Reed & Fitzgerald, 2005; Zolnierek & Clingerman, 2012).
Sjuksköterskorna i studien skriven av Zolnierek och Clingerman (2012) uttryckte en stor risk för dem själva och att man hela tiden var tvungna att se efter dessa patienter på grund av deras behandling som kunde medföra vissa biverkningar som gjorde patienterna
oförutsägbara.
Resurs- och tidsbrist
Många sjuksköterskor upplevde tiden som det största problemet när det gällde vårdandet av psykiskt sjuka personer (Mavundla, 2000; Plant & White, 2013; Poggenpoel et al., 2011; Reed
& Fitzgerald, 2005; Sharrock & Happell, 2006). Sharrock och Happell (2006) framför i sin studie att arbetsmiljön oftast var stressig och full av andra saker att göra. Detta gjorde så att de inte kunde hålla koll på patienterna i den grad de ville. Sjuksköterskorna uttryckte även att arbetsbelastningen var allt för hög och att de inte kunde ge en personcentrerad vård.
Sjuksköterskorna intygade att den största orsaken till tidsbristen berodde på
överbeläggningar, personalbrist och en stressad vårdmiljö. Resultatet av tidsbristen bidrog till frustration och ilska bland sjuksköterskorna då de inte fick tillräckligt med tid att vårda patienterna på ett adekvat sätt (Reed & Fitzgerald, 2005; Sharrock & Happell, 2006). Känslan att tiden inte räckte till gjorde så att sjuksköterskorna drog sig undan och medvetet undvek dessa patienter då personer med psykisk sjukdom var mer tidskrävande än personer med fysiska åkommor, detta störde sjuksköterskans dagliga rutiner (Mavundla, 2000; Plant &
White, 2013; Poggenpoel et al., 2011; Reed & Fitzgerald, 2005).
I studien av Kerrison & Chapman (2007) hade sjuksköterskorna erfarenheten att dem saknade material och instrument för att vårda patienterna med psykisk sjukdom.
Avsaknaden bidrog till att personalen inte kunde ge en adekvat vård och vårdtiden blev längre.
13
Vårdorganisationens betydelse
Stöd och support
I Reed och Fitzgerald studie (2005) framkommer det att sjuksköterskornas förfrågningar efter hjälp och stöd inte togs på allvar. En annan orsak till bristande tillgång till stöd och hjälp var tidsbrist (Conlon & O’Tuathail, 2012). Sjuksköterskorna kände ett behov av att kunna prata och dela sina erfarenheter och attityder mellan varandra för att skapa en djupare förståelse för patienterna med psykisk sjukdom. Att få hjälp och information från kollegor kunde hjälpa deras arbete till en god omvårdnad (Sharrock & Happell, 2006).
En minoritet av sjuksköterskorna upplevde att de fick tillräckligt med stöd från
psykiatrimottagningar eller personer med psykiatrisk utbildning. Stödet sjuksköterskorna fick var information och rådgivning när det kom till bemötandet och kommunikationen med patienter med psykisk sjukdom (Clark, Parker & Gould, 2005).
Professionell kompetens
Avsaknad av kunskap och erfarenhet var ett återkommande ämne i ett flertal studier
(Arvaniti et al., 2009; Clark et al., 2005; Conlon & O’Tuathail, 2012; Kerrison & Happell, 2007;
Reed & Fitzgerald, 2005; Zolnierek & Clingerman, 2012). Reed och Fitzgerald (2005) beskriver i sin studie att sjuksköterskorna hade uttryckt en vilja att ge en god vård till patienter med psykisk sjukdom men att de själva ansåg att de besatt bristande kunskaper och skicklighet för att vårda dem. Detta resulterade i att sjuksköterskorna utgick ifrån sina tidigare vårderfarenheter och inte utifrån beprövad evidensbaserad kunskap. Kerrison och Chapman (2007) menar att sjuksköterskorna i sin studie upplevde att den bakomliggande utbildningen var begränsad och att patienterna till följd av detta fick en inadekvat vård.
Sjuksköterskorna enligt Clark et al. (2005) ansåg sig inte kunna bedöma och/eller identifiera psykisk sjukdom och därav inte heller ge sjukdomsrelaterade råd. Bristande kunskap fanns även i bemötandet av våldsamma patienter, vilket ledde till ångest och bristande
självförtroende. Ångest beskrivs åter enligt Reed och Fitzgerald (2005) som en följd av okunskap. Detta orsakade en oro om att de skulle skada mer än vad de gjorde nytta. Enligt studien av Clark et al. (2005) beskrev sjuksköterskorna att de aldrig genomgått adekvat
14 utbildning eller träning för att behandla dessa patienter samt att de endast fått en kort
inskolning. Sjuksköterskorna i studien av Arvaniti et al. (2009) belyste att träning och utbildning var det som sjuksköterskorna efterfrågade mest.
Vidare menar Reed och Fitzgerald (2005) att kunskap leder till positiva attityder och en känsla av kontroll och trygghet. Detta bidrog till ett ökat åtagande av dessa patienter som i slutändan gynnar en god sjuksköterska-patient-relation och en bättre vård.
Några av sjuksköterskorna utgick ifrån ett holistiskt arbetssätt med synen att alla är lika mycket värda. Deltagare skapade sig också en bättre relation till patienterna. Den bristande kunskapen om psykisk sjukdom återkommer i studierna av (Conlon & O’Tuathail, 2012;
Zolnierek & Clingerman, 2012). Studierna visade på att sjuksköterskorna upplevde att de inte var tillräckligt förberedda när dem skulle vårda patienterna. De kände därför ett behov av utbildning och träning för att förbättra vården.
Påverkad vårdrelation
Rädslan och osäkerheten sjuksköterskorna kände kunde påverka deras förmåga till god omvårdnad. Känslorna medförde att sjuksköterskorna tappade humöret och detta kunde då påverka deras omvårdnad till andra patienter. Några sjuksköterskor höll sig aktivt undan när de skulle vårda patienter med psykisk sjukdom på grund av tidigare erfarenheter av rädsla och ilska (Poggenpoel et al., 2011). Sjuksköterskor upplevde personer med psykisk sjukdom som uppmärksamhetssökande eller som manipulerande, vilket bidrog till att de såg dem som slöseri med tid (Conlon & O’Tuathail, 2012). Enligt Mavundla (2000) ansågs
patienterna av sjuksköterskorna som störande och högljudda, och att de störde ordningen på avdelningen då andra patienter och personal behövde lugn och ro.
Flera studier (Arvaniti et al., 2009; Björkman, Angelman & Jönsson, 2008; Clark et al., 2005) har kommit fram till att sjuksköterskor med tidigare erfarenheter av psykisk sjukdom exempelvis inom familjen frambringar en positiv attityd. Clark et al. (2005) beskriver att en ökad kontakt med personer med psykisk sjukdom bidrar med ett större engagemang för åtagande av dessa patienter.
15 Enligt Björkman et al. (2008) kan negativa attityder påverka vårdrelationen hos
patientgrupper med psykisk sjukdom. Schizofreni var den grupp som var mest utsatt för negativitet. Även panikattacker och depression benämns men att de negativa attityderna var färre hos dessa. Att de negativa attityderna var störst hos schizofreni byggde på att en signifikant mängd av deltagare klassade dem som svåra att tala med, farliga samt
oförutsägbara (Björkman et al., 2008). I studien av Reed och Fitzgerald (2005) fanns det även en attityd bland vissa sjuksköterskor om att det “inte var deras roll” att handskas med personer med psykiska vårdbehov och valde istället att fokusera på det fysiska. Patienterna betingades också som svårbehandlade vilket gjorde att sjuksköterskorna utvecklade ett undvikande beteende till dem.
Metoddiskussion
Författarna till litteraturöversikten har behållit ett övergripande perspektiv av psykisk sjukdom. Detta med mål att hitta sjuksköterskornas olika attityder och erfarenheter till de inkluderade diagnoserna. Det breda perspektivet bidrar till följd av det till att ämnet
beskrivs på makronivå, dvs översiktligt, istället för att inrikta sig mer på specifika diagnoser i mikronivå, vilket kan ses som en svaghet.
Vissa artiklar hade blandade yrkeskategorier inkluderade utan detaljerad beskrivning. Det kunde vara läkare, undersköterskor eller fysioterapeuter. Dessa valdes att inkluderas, dock med försiktighet och noggrann uteslutning för att endast ta till vara på sjuksköterskornas attityder och erfarenheter. Artikeln skriven av Kerrison och Chapman (2007) hade enligt författarna ett otillräckligt beskrivet etiskt resonemang och etiskt godkännande. Ett undantag gjordes för artikeln då den ansågs tillföra relevant data till resultatet.
Artikelsökningarna har inte riktats till att hitta endera positiva eller negativa attityder och erfarenheter. Studieresultatet innehåller både negativa och positiva attityder och
erfarenheter av psykisk sjukdom. Tanken var att det skulle bidra till en mer korrekt syn på
16 hur omvärlden i stort ser på psykisk sjukdom, men det visade det sig oundvikligt att det i slutänden skulle handla mestadels om negativitet.
Resultatartiklarnas ålder kan ses som en svaghet i arbetet då man i så stor utsträckning bör sträva efter ny forskning. De blandade åldrarna kan förklaras med att många artiklar inte uppfyllde inklusions- och exklusionskriterierna. Artiklarna som inte uppnådde kriterierna till resultatet sparades och användes istället till att diskutera resultatet.
Tolv vetenskapliga artiklar besvarade syftet och uppfyllde inklusions- och
exklusionskriterierna. Åtta kvalitativa artiklar och fyra kvantitativa artiklar bildade
underlaget för litteraturöversiktens resultat. Att både inkludera kvalitativa och kvantitativa artiklar gjordes för att utreda om studiernas resultat skulle skilja sig eller stödja varandra i de olika ansatserna. Artiklarna som användes var skrivna av olika författare och detta anses vara en styrka för en litteraturöversikt då det ger en större trovärdighet till resultatet.
Likvärdiga studieresultat från olika forskare ökar pålitligheten till att studien ger en övergripande bild av sjuksköterskornas erfarenheter och attityder. Artiklar kom även från olika länder, exempelvis Sydafrika, Sverige, Australien och Irland. Detta visar på att litteraturöversiktens resultat om kunskapsbrist, tidsbrist och rädsla mot människor med psykisk sjukdom inte bara är ett problem som finns i Sverige, utan även runt om i världen.
Sjuksköterskorna som deltagit i studierna arbetade på olika somatiska avdelningar. De kunde exempelvis arbeta på en medicin- eller kirurgavdelning samt ett centralt eller avlägset sjukhus. Hade studien genomförts med specialistsjuksköterskor inom exempelvis psykiatrin hade resultatet med stor sannolikhet sett annorlunda ut eftersom psykiatrisjuksköterskor både har mer kunskap och erfarenhet om psykiska sjukdomar. Författarna riktade sig inte till någon specifik somatisk avdelning, dock var vissa avdelningar av mer betydelse för studien än andra, exempelvis akutsjukvården, som får ta emot mycket psykiskt sjuka patienter.
17
Resultatdiskussion
Syftet med studien var att belysa allmänsjuksköterskans attityder och erfarenheter att vårda patienter med en samtidig psykisk sjukdom inom den somatiska vården. Resultatet visade på att sjuksköterskornas kunskap och kompetens samt förmåga att möta patienter med psykisk sjukdom var bristfällig. Rädsla, osäkerhet och frustration var attityder som var vanligt förekommande bland sjuksköterskorna. Erfarenheter av bristfällig support och stöd från kollegor och organisation samt även resursbrist var vanligt. Vårdandet ansågs även ske i en missanpassad miljö för patienterna. Sjuksköterskor med tidigare praktisk erfarenhet och/eller bredare kompetens gällande psykisk sjukdom hade en mer positiv inställning till mötet med psykiskt sjuka patienter. Mer utbildning, resurser och praktisk erfarenhet kan ses som en av nycklarna till en bättre vård.
Resultatet visar att många av sjuksköterskorna ansåg att de saknade tid och resurser till att vårda patienter med psykisk sjukdom på sina avdelningar (Conlon & O’Tuathail, 2012;
Mavundla, 2000; Poggenpoel et al., 2011; Reed & Fitzgerald, 2005; Zolnierek & Clingerman, 2012). Tidsbristen kunde kopplas till ett underskott av personal och det kan därför vara av betydelse att utöka resurser när det kommer till personalstyrka samt ett effektivare
samarbete mellan kollegor. Sjuksköterskorna ansåg exempelvis att det fanns andra
medicinska uppgifter som prioriterades före samtal med patienterna (Ball, Murrells, Rafferty, Morrow, & Griffiths, 2014). Då samtal och mötet med sjuksköterskan är en viktig del i
omvårdnadsprocessen så drabbas både sjuksköterskan och de vårdsökande personerna hårt av tidsbristen och den stressiga miljön (Buber, 2004; Eriksson, 2014). Det kan då vara
frustrerande som sjuksköterska att inte kunna ge den tid och stöd patienterna behöver för att uppnå ett gott välbefinnande. Tidsbrist motarbetar en god omvårdnad och det holistiska arbetssättet hotas vilket resulterar i att sjuksköterskan lägger mindre fokus på helheten och mer fokus på somatiska symtom. Att lära känna patienten anser Travelbee vara lika
nödvändigt som att ge fysisk omvårdnad. Interaktionen skall ses som ett medel för att uppnå omvårdnadsmålen, och menar att det annars finns en risk att sjuksköterskans handlingar får
18 företräde före vårdtagaren (Kirkevold, 2009, s. 137). Att lära känna en patient kan ta tid och utan den tiden är det svårt att uppnå en god vårdrelation. Utökade resurser till personalen och mer tid till patienterna inom de somatiska avdelningarna skulle vara av stor betydelse.
Mer personal och fler avdelningar kan minska den höga arbetsbelastningen på varje avdelningen och sjuksköterskorna skulle kunna lägga ner mer tid på varje individ.
Resultatet visade även på att sjuksköterskorna kände brist när det kom till att få hjälp och stöd från kollegor och chefer (Reed & Fitzgerald, 2005; Conlon & O’Tuathail, 2012; Sharrock
& Happell, 2006). Skårderud et al. (2010, s. 51) skriver att kunskap inte är något som kan utvecklas i en arbetsmiljö som är opåverkbar och självgod. Utveckling inom professionen kan uppnås med hjälp av en stödjande arbetsmiljö som inkluderar möjligheter till
förändring. Ett ökat samarbete mellan kollegor och ett tätare samarbete med personal som jobbar inom psykiatrin kan ge en ökad kunskap.
I resultatet framkom det ur ett flertal studier att sjuksköterskorna inte kände att de hade kompetensen att vårda eller möta patienter med psykisk sjukdom. I en studie skriven av Furåker & Nilsson (2006) uppgav studenter att den praktiska utbildningen inom psykiatri är otillräcklig. Författarnas egna uppfattning av sjuksköterskeutbildningen är att den nästintill enbart riktas till somatiska sjukdomar. Utbildningsmässigt tilldelas “omvårdnad vid psykisk sjukdom” alldeles för lite tid. För att utöka kunskapen om psykisk sjukdom i
sjuksköterskeprogrammet bör psykiatri integreras i fler kurser. Oavsett vilken avdelning man arbetar på så kommer man med stor sannolikhet att möta patienter som har en samtidig psykisk sjukdom. Som sjuksköterska ansvarar man själv för att vårdandet utförs
evidensbaserat och anpassat (Svensk sjuksköterskeförening, 2012).
Psykiatrisjuksköterskor besitter en bredare kompetens inom psykiatrin. Ett tätare samarbete mellan dem som jobbar inom psykiatrin och somatiska vården skulle bidra till att man kan utbyta kunskaper. En parallell kan kopplas till Skårderud et al. (2010) som skriver om att kunskaper kan bytas genom att en oerfaren sjuksköterska arbetar tillsammans med en rutinerad sjuksköterska.
I studierna skrivna av (Plant & White, 2013; Sharrock & Happell, 2006) framkom det att sjuksköterskorna saknade kompetens gällande kommunikationen med patienter med
19 psykisk sjukdom. Travelbee menar att kommunikationen är en ömsesidig process där man förmedlar tankar och känslor samt att det är sjuksköterskans viktigaste redskap i mötet mellan sjuksköterska och patient (Kirkevold, 2009, s. 136-137). Det är därför viktigt att sjuksköterskor bemöter alla patienter med respekt, empati och förståelse och har en grundinställning att varje möte ska bli personligt.
Okunskapen sjuksköterskorna erfarade orsakade en uppkomst av känslor som oro och rädsla, vilket leder till utveckling av negativa attityder till patienter med psykisk sjukdom.
Känslor som rädsla och oro kommer enligt Arnold & Mitchell (2008) från en förförståelse om att patienter med psykisk sjukdom kan vara aggressiva och okontrollerbara. Travelbee betonar betydelsen av det första mötet och att sjuksköterskan ska vara medveten om sina stereotypa uppfattningar till en patient eller patientgrupp. Kategoritänkandet bör brytas då det påverkar sjuksköterskans förväntningar och uppfattningar om dessa patienter
(Kirkevold, 2009, s. 134). Wiklund (2003, s. 162-163) och menar att det är viktigt att ha modet att möta patienter och ta del av deras livsberättelse utan osäkerhet. Detta bör dock beaktas med försiktighet om det föreligger en känd otrygg bakgrund hos patienter som kan äventyra sjuksköterskans säkerhet.
I resultatet var majoriteten av attityderna till psykisk sjukdom negativa, men det förekom även positiva attityder. De positiva attityderna uttrycktes av de sjuksköterskor som vårdade patienterna mer frekvent, och bemötte dem med öppenhet och god förförståelse. Studien av Zlotnick, Shea, Pilkonis, Elkin & Ryan, (1996) visade på att ett positivt stöd kan påverka återhämtningsprocessen hos patienter med psykisk sjukdom. Andra studier har visat på att en nära vårdrelation ökar inneliggande patienters chans till återhämtning (Dickson, Green, Hayes, Gilheany & Whittaker, 2002). Travelbee lyfter fram vårdrelationen och den
mellanmänskliga relationen som en grundläggande förutsättning för att uppnå omvårdnadens syfte och mål (Kirkevold, 2009, s. 136-137).
Alla människor blir någon gång i livet sjuka, mer eller mindre. Det är därför viktigt för sjuksköterskor att visa att de bryr sig om alla patienter och att de behandlas lika oavsett sjukdom, psykisk som somatisk. Attityder mot psykisk sjukdom bildas enligt (Putman, 2008;
Lundberg, 2010) under ett tidigt skede i livet. För att de negativa attityderna ska kunna
20 förändras måste man i grunden påverka den allmänna synen hos sjuksköterskor, men även hos alla andra i samhället. Putman (2008) menar att man bör tänka på detta redan i
grundskolan där elever får ta del av information om psykiska sjukdomar och/eller kanske träffa personer som lider av en psykisk sjukdom och därigenom påbörja en
attitydförändring. Den minskade stigmatiseringen, som detta förhoppningsvis skulle bidra med, kanske då också hjälper människor som inte vågar söka vård att faktiskt söka vård. I en studie av DeSocio, Schrinsky & Stember (2006) utbildades barn i åldrarna 10-12 år i ämnet psykisk sjukdom. Resultatet visade en ökad förståelse, kunskap och attityd till psykisk sjukdom. Det gjorde även att fler skolbarn kunde känna sig trygga när de exempelvis sökte sig till lärare eller skolsjuksköterskan.
Slutsats
Sjuksköterskan bör ha tillräckligt med kunskap, stöd från omgivningen och en medvetenhet om hur deras bemötande kan påverka omvårdnaden av patienterna med psykisk sjukdom.
Sjuksköterskor bör få mer psykiatriutbildning och möjlighet till handledning för att minska de negativa attityderna och erfarenheterna.Förbättringsområden har uppkommit
genomgående i resultatet av vad sjuksköterskorna vill förbättra:
Vidare kompetensutveckling och ökade utbildningsmöjligheter om psykiska sjukdomar
Ett närmare samarbete mellan den somatiska och psykiatriska vården
Ett tätare samarbete mellan kollegor samt ett ökat stöd från chefer och ledning
Mer tid och resurser för att tillgodose behoven hos den psykiskt sjuka patienten
Anpassning av vårdmiljö
Vi hoppas genom vår studie att bidra till en ökad förståelse för de problem som finns på sjukhusen runt om i världen gällande vården av psykiskt sjuka patienter. Vi vill med vår litteraturöversikt belysa att patienter med psykisk sjukdom ofta får otillräcklig vård för sitt psykiska tillstånd. Människan är mer än sin kropp och fysiska besvär, och sjuksköterskor ute i vården måste ta hänsyn till helheten. Därför är det viktigt att se varje människa som unik och tillgodose deras omvårdnadsbehov utan att arbeta utifrån förutbestämda ‘’mallar’’.
21
Referenser
*Artiklar som användes i resultatet.
American Psychiatric Association. (2000). Diagnostic and statistical manual of mental disorders.
Hämtad 3 Mars, 2017, från Psychiatry online,
http://dms.psychiatryonline.org/doi/abs/10.1176/appi.books.9780890420249.dsm-iv-tsr Arnold, M. & Mitchell, T. (2008). Nurses' perceptions of care received by older people with mental health issues in an acute hospital environment. Nursing Older People, 20(10), 28-34.
*Arvaniti, A., Samakouri, M., Kalamara., Eleni, K., Bochtsou, V., Bikos, C., & Livaditis, M.
(2009). Health service staff’s attitudes towards patients with mental illness. Social Psychiatry and Psychiatric Epidemiology, 44(8), 658-665. doi:10.1007/s00127-008-0481-3
Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Ball, J. E., Murrells, T., Rafferty, A. M., Morrow, E., & Griffiths, P. (2014). 'Care left undone' during nursing shifts: associations with workload and perceived quality of care. BMJ Quality
& Safety, 23, 116-125. doi:10.1136/bmjqs-2012-001767
*Björkman, T., Angelman, T., & Jönsson, M. (2008). Attitudes towards people with mental illness: a cross-sectional study among nursing staff in psychiatric and somatic care.
Scandinavian Journal of Caring Sciences, 22, 170-177. doi:10.1111/j.1471-6712.2007.00509.x Buber, M. (2004). Det mellanmänskliga. Ludvika: Dualis Förlag AB.
Buist-Bouwman, M. A., Graaf, R., Vollebergh, W. M., & Ormel, J. (2005). Comorbidity of physical and mental disorders and the effect on work-loss days. Acta Psychiatrica
Scandinavica, 111(6), 436-443. doi:10.1111/j.1600-0447.2005.00513.x
*Clark, C., Parker, E., & Gould, T. (2005). Rural generalist nurses’ perceptions of the
effectiveness of their therapeutic interventions for patients with mental illness. Aust. J. Rural Health, 13, 205-213. doi:10.1111/j.1440-1584.2005.00703.x
*Conlon, M., & O’Tuathail, C. (2012). Measuring emergency department nurses’ attitudes towards deliberate self-harm using the Self-Harm Antipathy Scale. International Emergency Nursing, 20, 3-13. doi:10.1016/j.ienj.2010.08.001
Dahlberg, K., Segesten, K., Nyström, M., Suserud, B-O., & Fagerberg, I. (2003). Att förstå vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
22 DeSocio, J., Schrinsky, J. & Stember, L. (2006). Teaching children about mental health and Illness: A school nurse health education program. The Journal of School Nursing. 22(2), 81-86.
Dickson, D., Green, G., Hayes, C., Gilheany, B., & Whittaker, A. (2002). Social network and social support characteristics amongst individuals recently discharged from acute psychiatric units. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 9, 183-189.
>en.wikiquote.org/wiki/Rita_Mae_Brown-Rita Mae Brown-Wikiquote< (2017- 02-29) Edberg, A.-K., & Wijk, H. (Red.). (2014). Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa. Lund:
Studentlitteratur.
Eriksson, K. (2014). Vårdprocessen. Stockholm: Liber AB.
Farley-Toombs, C. (2012). The Stigma of a Psychiatric Diagnosis: Prevalence, Implications and Nursing Interventions in Clinical Care Settings. Critical Care Nursing Clinics of North America, 24(1), 149-156. doi:10.1016/j.ccell.2012.01.009
Friberg, F. (Red.). (2012). Dags för uppsats. Lund: Studentlitteratur.
Furåker, C., & Nilsson, A. (2006). Studenters uppfattningar av ämnet omvårdnad i sjuksköterskeutbildningen. Vård i Norden, 26(2), 21-26.
Hörberg, U., Brunt, D., & Axelsson, Å. (2004). Clients’ perceptions of client−nurse
relationships in local authority psychiatric services: A qualitative study. International Journal of Mental Health Nursing, 13, 9-17. doi:10.1111/j.1447-0349.2004.00303.x
Jones, D.R., Macias, C., Barreira, P.J., Fisher, W.H., Hargreaves, W.A., & Harding, C.M.
(2004). Prevalence, Severity, and Co-Occurence Of Chronical Physical Health Problems of Persons With Serious Mental Illness. Psychiatric Services, 55(11), 1250-1257.
doi:10.1176/appi.ps.55.11.1250
*Kerrison, S., & Chapman, R. (2007). What general emergency nurses want to know about mental health patients presenting to their emergency department. Accident and Emergency Nursing, 15, 48-55. doi:10.1016/j.aaen.2006.09.003
Kirkevold, M. (2009). Omvårdnadsteorier: Analys och utvärdering. Lund: Studentlitteratur.
Lauber, C., Nordt, C., Braunschweig, C. & Rössler, W. (2006). Do mental health professionals stigmatize their patients?. Acta Psychiatric Scandinavica, 113(429), 51-59. doi:10.1111/j.1600- 0447.2005.00718.x
Laursen, T.M., Nordentoft, M., & Mortensson, P.B. (2013). Excess early mortality in schizophrenia. Annual Reviews of Clinical Psychology, 10, 425-448. doi:10.1146/asnnurev- clinpsy-032813-153657
Lilja, L., & Hellzén, O. (2010). Vårdarens attityder och stigmatisering. I I, Skärsäter (Red.), Omvårdnad vid psykisk ohälsa. (s. 384). Lund: Studentlitteratur.
23
Lundberg, I. (2010). Läsningens psykologi och pedagogik. Stockholm: Natur & Kultur.
*Mavundla, T. (2000). Professional nurses’ perception of nursing mentally ill people in a general hospital setting. Journal of Advanced Nursing, 32(6), 1569-1578.
doi:http://dx.doi.org.proxybib.miun.se/10.1046/j.1365-2648.2000.01661.x
*MacNeela, P., Scott, A., Treacy, M., Hyde, A., & O’Mahony, R. (2012). A Risk to Himself:
Attitudes Toward Psychiatric Patients and Choice of Psychosocial Strategies Among Nurses in Medical-Surgical Units. Research in Nursing & Health, 35, 200-213. doi:10.1002/nur.21466 Miller, B.J., Pachall, C.B., & Svendsen, D.P. (2006). Mortality and medical comorbidity among patients with serious mental illness. Psychiatric Services, 57(10), 1482-1487.
doi:10.1176/ps.2006.57.10.1482
Nordentoft, M., Wahlbeck, K., Hällgren, J., Westman, J., Ösby, U., Alinaghizadeh, H., … Laursen, T.M. (2013). Excess mortality, causes of death and life expectancy in 270,770 patients with recent onset of mental disorders in denmark, finland and sweden. PloS one, 8(1), 1-11. doi:10.1371/journal.pone.0055176
Nyboe, L., & Lund, H. (2013). Low levels of physical activity in patients with severe mental illness. Nordic journal of psychiatry, 67(1), 43-46. doi:10.3109/08039488.2012.675588
Ottosson, H., & Ottosson, J-O. (2013). Psykiatriboken. Stockholm: Liber
*Plant, L-D., & White, J-H. (2013). Emergency Room Psychiatric Services: A Qualitative Study of Nurses’ Experiences. Issues in Mental Health Nursing, 34(4), 240-248.
doi:10.3109/01612840.2012.718045
*Poggenpoel, M., Myburgh, C.P.H., & Morare, M.N. (2011). Registered nurses’ experiences of interaction with patients with mental health challenges in medical wards in Johannesburg.
Journal of Nursing Management, 19, 950-958. doi:10.1111/j.1365-2834.2011.01300.x
Polit, D.F., & Beck, C.T. (2012). Nursing research: Generating and assessing evidence for nursing practice. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
Putman, S. (2008). Mental illness: diagnostic title or derogatory term? (Attitudes towards mental illness) Developing a learning resource for use within a clinical centre. A systematic literature review on attitudes towards mental illness. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 15, 684-693. doi:10.1111/j.1365-2850.2008.01288.x
*Reed, F., & Fitzgerald, L. (2005). The mixed attitudes of nurse’s to caring for people with mental illness in a rural general hospital. International Journal of Mental Health Nursing, 14, 249-257. doi:10.1111/j.1440-0979.2005.00389.x
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 2008:567. Diskrimineringslagen. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 2010:659. Patientsäkerhetslagen. Stockholm: Socialdepartementet
24 Schulze, B., & Angermyer, M. (2003). Subjective experiences of stigma. A focus group study of schizophrenic patients, their relatives and mental health professionals. Social science &
Medicine, 56(2), 299-312. doi:10.1016/S0277-9536(02)00028-X
Scott, K. M., Lim, C., Al-Hamzawi, A., Alonso, J., Bruffaerts, R., Caldas-de-Almeida, J. M., . . . Kessler, R. C. (2016). Association of mental disorders with subsequent chronic physical conditions: World mental health surveys from 17 countries. JAMA psychiatry, 73(2), 150-158. doi:10.1001/jamapsychiatry.2015.2688
*Sharrock, J., & Happell, B. (2006). Competence in providing mental health care: A grounded theory analysis of nurses’ experiences. Australian Journal of Advanced Nursing, 24(2), 9-15.
Skårderud, F., Haugsgjerd, S., & Stänicke, E. (2010). Psykiatri. Stockholm: Liber.
Skärsäter, I. (Red.). (2010). Omvårdnad vid psykisk ohälsa. Lund: Studentlitteratur.
Svensk sjuksköterskeförening. (2009). Sjuksköterskans profession. Hämtad 28 februari, 2017, från Svensk sjuksköterskeförening, https://www.swenurse.se/Sa-tycker-
vi/Publikationer/Svensk_Sjukskoterskeforening_om/sjukskoterskans-profession/
Sveriges kommuner och landsting (2012). En långsiktig gemensam handlingsplan för Psykisk ohälsa inom Sveriges kommuner och landsting, Kongressperioden 2012-2016. [Elektronisk]
Tillgänglig:http://skl.se/download/18.2064a667148a7e3a2b681f9/1411716955566/Handling splan+2012- 2016.pdf [2017-02-25]
Vermeulen-Smit, E., Ten Have, M., Van Laar, M., & De Graaf, R. (2015). Clustering of health risk behaviours and the relationship with mental disorders. Journal of affective disorders, 171, 111-119. doi:10.1016/j.jad.2014.09.031
Wiklund, L. (2003). Vårdvetenskap i klinisk praxis. Stockholm: Natur och kultur.
Willman, A., Bahtsecani, C., Nilsson., & Sandström, B. (2016). Evidensbaserad omvårdnad: En bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.
Zlotnick, C., Shea, M.T., Pilkonis, P.A., Elkin, I., & Ryan, C. (1996). Gender, type of
treatment, dysfunctional attitudes, social support, life events, and depressive symptoms over naturalistic follow-up. American Journal of Psychiatry, 153, 1021-1027.
*Zolnierek, C., & Clingerman, E. (2012). A Medical-Surgical Nurse’s Perceptions of Caring for a Person With Severe Mental Illness. Journal of the American Psychiatric, 18(4), 226-235.
doi:10.1177/1078390312446223
Bilaga 1: Matris för kvalitetsgranskade artiklar
Författare, land, år och tidskrift
Titel Syfte Metod Deltagare/Bortfall Huvudresultat Kvalite
Mavundla, T.
Sydafrika 2000 Journal of advanced nursing
Professional nurses’
perception of nursing mentally ill people in a general hospital setting
Syftet var att undersöka och beskriva
sjuksköterskors uppfattning av att vårda personer med psykisk sjukdom på en somatisk vårdavdelning
En kvalitativ, beskrivande och kontextuell design Fenomenologisk och semistrukturerade intervjuer samt observationer
Allmänsjuksköterska och ha jobbat minst ett år. Vara mellan 25–65 år, ha vårdat någon med psykisk sjukdom och inte vara specialist- sjuksköterska inom psykiatrin. 12 stycken kvinnliga
sjuksköterskor deltog.
Inget bortfall redovisas
Sjuksköterskorna hade erfarenheten av att patienterna var tidskrävande, högljudda och våldsamma.
Tidsbrist och lite personal=rädsla och frustration.
Utbildning efterfrågades
Hög
Poggenpoel, M., Myburgh, C., & Morare, M.
Sydafrika 2011 Journal of Nursing Managment
Registered nurses’
experiences of interaction with patients with mental health challenges in midical wards in Johannesburg
Syftet var att beskriva sjuksköterskors interaktion med patienter som lider av psykiskt problem på en medicinsk vårdavdelning
Kvalitativ metod, fenomenologisk studie.
Individuella intervjuer bandades och transkriberades.
Fältanteckningar analyserades med hjälp av Tesch’s metod
Åtta kvinnliga sjuksköterskor mellan 30–50 år deltog. Dom skulle arbetat på en medicinsk
vårdavdelning i minst 12 månader, Kunna engelska samt vårdat personer med en psykisk sjukdom
Eventuellt bortfall redovisas ej
Sjuksköterskorna upplevde frustration och rädsla i sina möten med personer med en psykisk sjukdom. Detta skulle kunna bero på otillräcklig kunskap.
Hög
Reed, F., &
Fitzgerald, L.
Australien 2005 International Journal of mental health nursing
The mixed attitudes of nurse’s to caring for people with mental illness in a rural general hospital
Att undersöka sjuksköterskors inställning till att vårda patienter med psykisk sjukdom, vad som påverkar deras förmåga att ge god vård, och effekten av utbildning, erfarenhet och support
Kvalitativ intervjustudie.
Stratifierat slumpmässigt urval.
Semistrukturerade intervjuer.
Transkiberade till en innehållsanalys
Tio sjuksköterskor från olika avdelningar.
Eventuellt bortfall redovisas ej
50% av sjuksköterskorna hade en negativ attityd till att möta psykisk sjuka patienter men majoriteten hade en vilja att ge en god vård. Dessa uppgav dock att dom saknade kunskap och resurser för att kunna göra detta.
Medel,
Kerrison &
Chapman Australien 2007 Accident and Emergency Nursing
What general emergency nurses want to know about mental health patients presenting to their emergency department
Att undersöka aktuella bekymmer som vårdpersonal på en akut upplevde gällande att ta hand om patienter med en psykisk sjukdom
Kvalitativ metod, Fokusgrupper med sjuksköterskor, semistrukturerade intervjuer utfördes på ett allmänsjukhus i Australien
5 sjuksköterskor från en akutmottagning deltog i studien.
Eventuellt bortfall redovisas ej
Otillräcklig kunskap vid vård av psykiskt sjuka patienter.
Stereotypisk tankegång som negativt påverkade deras vård till patienterna.
Medel
MacNeela, Scott,Treacy, Hyde &
O’Mahoney Irland 2012 Research in Nursing &
Health
Attitudes Toward Psychiatric Patients and Choice of Psychosocial Strategies Among Nurses in Medical–
Surgical Unit
Att visa vilka attityder sjuksköterskor inom den somatiska vården har, och hur dom väljer att handla i mötet med en patient som lider av psykisk sjukdom
Kvalitativ studie. En fler metodsstudie med intervjuer och en think-aloud beslutstagande övninig. Insamlad data analyserades med hjälp av NVivo7.
13 sjuksköterskor som arbetade på en medicinsk eller kirurgisk avdelning på två irländska sjukhus Eventuellt bortfall redovisas ej
Resultatet visade att attityderna från sjuksköterskorna inte var personcentrerade utan mer stereotypiska.
Dom ansåg att patienterna var en risk. Behov av förberedelse behövdes
Medel
Sharrock, J.,
& Happell, B.
Australien 2006 Australian Journal of Advanced Nursing
Competence in providing mental healthcare: A grounded theory analysis of nurse
Studiens syfte var att undersöka dem subjektiva upplevelserna hos allmänsjuksköterskor vid vårdande av psykisk sjuka personer inom
medicinsk/kirurgisk avdelning.
I studien har dom använt sig
av grounded theory och all data samlades in genom
semistrukturerade individuella intervjuer.
Datan analyserades med hjälp av komparativ metod.
Fyra kvinnliga sjuksköterskor deltog, de var inne på sitt andra år som allmänsjuksköterskor efter examen och arbetade inom kirurgisk och medicinsk vård.
Eventuell bortfall redovisas ej
Sjuksköterskorna upplever att de saknar kompetens för att vårda patienter med psykisk ohälsa.
Viljan att ge adekvat vård finns, men resurser och kunskap är bristande. Vården fokuserar på det somatiska.
Hög
Plant &
White
USA 2013 Issues In Mental Health Nursing
Emergency Room Psychiatric Services: A Qualitative Study of Nurses’
Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser och känslor att vårda en psykiskt sjuk patient på en
akutmottagning
Kvalitativ studie med strategiskt urval.
Fokusgruppsintervjuer angående
sjuksköterskors attityder inför mötet med psykisk sjuka patienter.
Transkriberade intervjuer analyserades utifrån en
fenomenologisk ansats
10 sjuksköterskor från en akutmottagning med minst 6 månaders erfarenhet deltog i studien
Eventuella bortfall redovisas ej
Sjuksköterskor på en akutmottagning visade sig ha högre grad av negativa inställningar mot pateinter med psykisk sjukdom.
Upplevde patinterna som besvärliga och maipulativa.
Kunskapsbrist och attityden att det inte var deras jobb att vårda dessa patienter.
Hög
Björkman, T., Angelman, T.
& Jönsson, M.
Sverige 2008 Scandinavian Journal of Caring Science
Attitudes towards people with mental illness: a crosssectional study among nursing staff in psychiatric and somatic care
Undersöka attityder mot psykisk sjukdom och människor med psykisk sjukdom hos
sjuksköterskor som arbetar inom psykiatrin och den somatiska vården.
Kvantitativ metod. En tvärsnittstudie med 120 deltagare där två enkäter användes för att samla in data.
Verktyg för dataanalys var Student’s t-test, Mann-Whitney U-test och SPSS 11.0
120 sjuksköterskor och undersköterskor från somatiska och psykiatriska avdelningar deltog i studien. Det totala urvalet var 150 personer och studiens bortfall var 20%
Patienter meed Schizofreni ansågs farligast, unga sjuksköterskor med lite erfarenhet hade mest negativa attityder
Medel
