ÅRSREDOVISNING 2000

FÖRENADE KOMMUNFÖRETAG AB

ÅRSREDOVISNING 2000

INNEHÅLL

Kommunkunskap

Förenade Kommunföretag har en tydlig uppgift - att leverera de varor och tjänster som kommunerna behöver, när marknaden inte vill eller kan leverera rätt innehåll till rätt kvalitet. Vårt mål är att hjälpa Sveriges kommuner att pressa mesta möjliga nytta ur varje skattekrona, så att medborgarna får bättre service och större trygghet.

Genom vår ägare Svenska Kommunförbundet fungerar vi som ett öra mot kommunerna. Så snart vi ser nya eller förändrade kommunbehov som inte marknaden fyller ska vi leverera lösningar genom nya eller befintliga FKF-bolag. l den rollen utvecklar vi ständigt nya verksamheter samtidigt som vi avvecklar vårt engagemang i bolag där vår närvaro på marknaden inte längre behövs.

Tidsandan präglas alltså av förändring. Kommunernas framtida behov av kompetensutveckling och striden om den attraktiva arbetskraften kan knappast underskattas. En gigantisk utmaning för kommunerna - och därmed för Förenade KommunftJretag.

Det är ingen händelse att samtliga våra mer eller mindre nystartade bolag levererar kunskap och kompetensutveckling- i en eller annan form.

FKF-koncernen - affärsutveckling Kompetensa Mäklar AB 12 Fastighetsbolagen .. _

i dialog med ägaren 4 Att veta AB 13 Förvaltningsberättelse

Bolag inom FKF-koncernen 5 SK Bas AB 141 Resultaträkningar

VO:s kommentar 7 Nordkap AB 14 i ^l Balansräkningar

Moderbolaget - Förenade Komment~e~;; Gruppen AB 15

!

Poster inom linjen

Kommunföretag AB 8 Stora Brän.nbo Kursgård AB 16 Kassaflödesanalyser

styrelse 9 SALA IDA AB 17 Noter

20 21 23 24 26 27 28

FKF-koncernen - affärsutveckling dialog med ägaren

ÅRET l KORTHET

FKF-koncernens ekonomiska resultat för år 2000 är det bästa som uppnåtts i koncernens l 0-åriga historia. Koncernens resultat efter finansiella poster uppgår till 924 mkr (27 mkr).

• Försäljningen av en majoritetspost i KPA till Folksam samt återbäring av SPP-medel bidrar starkt t i Il resultatet.

• Försäljningen av Svelab till holländska Aleontroi Labera- tories si utfördes.

• Bolaget Att veta startades tillsammans med Lernia. Syftet med bolaget är att utveckla och producera webbaserade utbildningsmoduler ur det kommunala gymnasieutbudet.

• Under året bildades Kompetensa Mäklar AB som är ett helägt dotterbolag till FKF. Bolaget ska bedriva verksamhet som består av att mäkla kompetensutvecklingsinsatser och rekryteringsstöd till den offentliga sektorn.

• Bolaget SALA IDA AB, som också tillkom under år 2000 bedriver biståndverksamhet och administration av vänorts- projekt. SIDA är den huvudsakliga uppdragsgivaren men uppdrag från EU, Världsbanken och FN förekommer.

MÅL OCH STRATEGIER

Bolagsverksamheten inom FKF-koncernen ska verka för upp- fyllelse av de mål som anges av ägaren Svenska Kommunför- bundet. Detta kan i första hand hänföras till området service och rådgivning. Precis som för Svenska Kommunförbundet har verksamheten inom FKF-koncernen alltmer koncentrerats till kommunernas kärnområden.

AFFÄRSIDE

Moderbolaget skall äga företag med uppgift att på affärs- mässiga grunder tillgodose kommunernas behov av produkter

Nyckeltal

~---·----·--

Koncernen 2000

Nettoomsättning, mkr 899,8

Antal årsarbetare 107

Nettoomsättning per årsarbetare, kkr 8 410 Resultat efter finansnetto, mkr 924,3

Nettomarginal, % 1,5

soliditet, % 61,4

Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 2,6 Räntabilitet på eget kapital, % 93,6

Eget kapital, mkr l 014,5

TOTALT KAPITAL, MKR l 651,0

Nettomarginal beräknas som resultat efter finansiella poster i procent av nettoomsättni n gen.

Räntabilitet på sysselsatt kapital beräknas som rörelseresultat plus finansiella intäkter (exklusive aktieägartillskott för 1996) 1 procent av genomsnittligt sysselsatt kapital under året.

och tjänster. FKF AB skall därmed stödja och samordna bola- gens verksamheter samt bedriva viss gemensam verksamhet.

MÅLGRUPP

Sveriges kommuner är den viktigaste målgruppen för bolagen.

Landstingen kan också ses som prioriterad målgrupp, då FKF AB samäger flera av bolagen inom koncernen med Lands- tingsförbundet. Verksamheten kan även vända sig till andra kundgrupper när det gynnar affärsverksamheten. Detta är i vissa fall viktigt för att utveckla en effektiv affärsverksamhet.

STRATEGIER FÖR AFFÄRSUTVECKLING

Moderbolaget FKF AB bedriver affärs- och företagsutvecklings- frågor för koncernen. Uppgiften är att "känna av" kommuner- nas behov av nya varor och tjänster. Dialogen med ägaren är viktig för att fånga in framtida behov hos kommunerna.

Följande strategier ligger till grund för bolagsverksamheten:

• Affärsverksamhet ska ske på affärsmässiga grunder.

• Affärsverksamheten ska stödja Svenska Kommunför- bundets mål.

• Affärsverksamhet ska bedrivas i nom områden som är strategiskt och ekonomiskt viktiga för kommunerna.

• Affärsverksamhet ska bedrivas om alternativ på mark- naden saknas eller om konkurrensen är otillräcklig.

• Nya områden kan kräva nya företag eller ökat engagemang i andra företag.

• Engagemang i befintliga företag ska regelbundet disku- teras utifrån behovet av fortsatt verksamhet.

• Affärsverksamheten ska bestå av service till kommunerna 1 form av prisvärda varor eller tjänster.

>· '.

- -

1999 1998 1997 1996

l 040 970 l 051 l 321

379 401 423 733

2 744 2 419 2 485 l 802

27,3 228,5 38,6 38,0

2,6 3,3 3,7 2,9

17,6 23,1 18,8 16,8

7,8 38,9 11,7 12,5

3,2 32,0 9,4 11,5

370,2 496,9 359,7 327,4

2 105,2 2 152,4 l 910,1 l 945,0

- - - -

Soliditet beraknas som eget kapital dividerat med balansomslutningen.

Räntabilitet på eget kapital beräknas som resultat efter skatt i procent av genomsnittligt eget kapital.

Sysselsalt kapital beräknas som balansomslutning minus icke tantebä- rande skulder och latent skatt.

'

Bolag inom FKF-koncernen

MODERBOLAG: FÖRENADE KOMMUNFÖRETAG AB

SK BAS AB 100%

PRIOCON FASTIGHETSFÖRVALTNING AB 100% KOMPETENSA MÄKLAR AB 100%

K-KONSULTS FASTIGHETS AB 100% SA1A IDA AB 80%

K-KONSULT AB 100% ATT VETA AB 41%

NORDKAP AB 15% KLF FASTIGHETS AB 50%

STORA BRÄNNBO KURsGARD AB 100%

KPAAB 27% SOS ALARM AB 25%

VD:s kommentar

Det har länge talats om kunskapssamhällets nya krav och förutsättningar. Nu börjar vi på allvar att se vad detta be- tyder i verkliga livet.

Behovet av att rekrytera välutbildade människor till de offentliga verksamheterna är gigantiskt. Ett tankeexperiment;

om vi uteslutande rekryterar nyutexaminerade ungdomar skulle det krävas att de tio (10!) närmaste årskullarna av gymnasister alla började arbeta inom landets kommuner och landsting.

En alldeles omöjlig tanke, givetvis.

För att klara den offentliga verksamheten måste kommun- erna därför bli attraktiva arbetsgivare också för män n i skor som redan befinner sig i arbetslivet. Offensiv fortbildning är en förutsättning för att lyckas med detta- att med full lön kunna erbjuda både nya och gamla medarbetare flexi- bel utbildning i kombination med arbete. På så vis skulle vi kunna minska bristen på exempelvis sjukvårdsbiträden och undersköterskor.

Detta är bakgrunden till att FKF under hösten år 2000 bildade bolaget Att veta AB. Bolaget - som drivs tillsam- mans med Lernia, Skandia, Kommunal, SKTF och Metall - utvecklar interaktiva, webbaserade "lärospel". Roliga, pedagogiska och stimulerande utbildningsmoduler som låter eleven själv välja svårighetsgrad.

l samarbete med traditionella utbildningsanordnare kan Att vetas kurser förkorta utbildningsvägen för många.

Till betydligt lägre kostnad dessutom; vi räknar med att kunna pressa kostnaderna väsentligt gentemot en tradi- tionell KOMVUX-utbildning.

Under året bildade vi ytterligare ett kunskapsföretag;

Kompetensa Mäklar AB, landets enda kompetensmäk~are

tt

med fokus på kommuners, landstings och offentlig förvalt- nings utbildningsbehov. Kompetensutvecklingen är motorn i det kommunala kvalitetsarbetet, och samtidigt ett sätt att konkurrera om den attraktiva arbetskraft som måste rekryteras under kommande år. Jag är övertygad om att Kompetensa kommer att spela en viktig roll i utvecklin- gen av såväl bas- som spetskompetens i de kommunala verksamheterna.

Kunskap är också en viktig del i biståndsarbete. l augusti förde Svenska Kommunförbundet över sin bistånds- verksamhet till ett nytt bolag, SALA IDA AB, som drivs till- sammans med Landstingsförbundet. SALA:s uppgift är att leda kompetensuppbyggnad i länder med svag kommunal administration och samtidigt bidra till utvecklade vänorts- relationer. På så sätt kan den kompetens som finns i Sveriges kommuner bidra till demokratiuppbyggnaden i länder som Sydafrika, Ryssland, Kina och Nicaragua. Kon- takterna utvecklar också vårt eget kommunala tänkande - vi lär oss genom att vara lärare.

Våra nybildade bolag har alla tydligt fokus på den kom- munala kärnverksamheten. Samtidigt slutförde vi under året försäljningen av en kvarvarande biverksamhet, Svelab.

Likaså såldes en majoritetspost i KPA till Folksam, sorTi ett led i avvecklingen av FKF:s förvaltande roll. Vi behåller dock ett avgörande inflytande över områden av strategisk betydelse, såsom livförsäkringsverksamheten. Försäljningen minskar kapitalrisken och ger utrymme för utdelning till våra ägare.

Framöver ser jag nya behov. Avancerad ledarutbildning för både politiker och tjänstemän är ett sådant. Kompetens- stöd inom bredband ett annat. Mycket är ännu ogjort.

EVERT LINDHOLM, VERKST.ALLANDE DIREKTÖR

Moderbolaget - Förenade Kommunföretag AB

Förenade Kommunföretag AB {FKF) är moderföretag inom FKF-koncernen. FKF har det övergripande ansvaret för kon- cernens strategiska och affärsmässiga utveckling. Koncern- ens finansförvaltning har under år 2000 överförts till Svenska Kommunförbundet. Koncernens affärsdrivande verksamhet sker helt och hållet i dotter- och intressebolag.

KONCERNUTVECKLING OCH ÄGARSTYRNING

FKF:s styrning av koncernens bolag syftar till att skapa och bibehålla en bolagsstruktur som är effektiv och marknads- mässigt sund. Detta är förutsättningen för att koncernen ska kunna förse kommuner och övriga kunder med bra varor och tjänster t i Il konkurrenskraftiga priser.

Styrningen av dotterbolagen sker genom en kombination av verksamhetsmässiga och ekonomiska mål som löpande följs upp. styrelserna i dotterbolagen består av såväl politiker som personer verksamma i näringslivet. l samtliga bolags styrelser finns dessutom en ägarrepresentant.

AFFÄRSUTVECKLING l DIALOG MED ÄGAREN

Moderbolaget bedriver affärs- och företagsutvecklingsfrågor för koncernen. FKF måste "känna av" primärmarknadens, dvs kommunernas, behov av nya varor och tjänster. Dialogen

med ägaren är viktig för att fånga in framtida behov hos kommunerna och få kunskap om de frågor som är högst prio- riterade. Nya behov kan kräva nya företag eller ökat engage- mang i befintliga företag.

Under åren 1999 och 2000 har åtta nya bolag bildats - KLF Fastighets AB, Mariagatans Fastighets AB, över- kikaren AB, SK Bas AB, Nordkap AB, Kompetensa Mäklar AB, SALA l DA AB samt Att veta AB. Processen att starta bolag har för FKF:s vidkommande inneburit att stora resurser ägnats åt att genomföra bolagsbildningar och att informera och utbilda anställda i nystartade bolag i hantering av bolag och dess ekonomi. Detta arbete kommer att fortsätta under 200 l.

FÖRSÄLJNING AV KPA OCH SVELAB

En majoritetspost i KPA AB har under året sålts till Folksam. Detta fick som effekt att FKF:s ägarandel sjönk från 68% till 27%. FKF behåller dock ordförandeposten i KPA Livförsäkring AB.

Under 2000 har försäljningen av Svelab Miljölaboratorier AB till holländska Aleontroi Laboratories avslutats. Under året har också stora Brännbo Kursgård AB fusionerats med FKF Fastigheter AB.

Susanne Nilsson (assistent), Hjördis Berg (ekonomichef), Lena Da h l (controller), Evert Lindholm (VD), Lena Walkendorff (redovisningsansvarig), Kjell Bergman (för..ialtningschef).

8

Styrefse - Förenade Kommunföretag AB

llmar Reepalu Kommunalråd (s) Malmö

Ordf6rande 1 Svenska Kommunforbundet Styrelseordforande FKf' AB

L~rs O Mol1n Kommunalråd 1\<dl Orebro TredJe V1ce ordforande 1 Svenska

Kommunförbundet Styrelsel~damot 1 FKf' AB

Tocnmy H;:;rnberg 1\ommur.a!råd (v) Esk1¹stcna

Lena Ludv1gsson-Oiafsen Kommunalrad (s) Smed1ebacken

Forste v1ce ordiorande 1 Svenska Kommunforbundet

Styrelseledamot ' FKF AR

Åke Hillman Kommunalråd (s) Vasterås

styrelseledamot l

Svenska Kommunforbundet styrelseledamot FKF A8

Amta Poozer SI\TF

Anders Knape Oppositionsråd (m) Karlstad Andre v1ce ordforande r Svenska

Kommunforbundet

styrelseledamot 1 FKF AB

Stq;~ Da•11dson Kommunalråd (el Nybr0

Styrelsel€damot 1 Svens!;a Kommunforbundet

styrelseledarnot fKF AB

M&nanne ,~n d, e asen SKTF

Hur mongoliska tält fann vägen till naturskola i Sigtuna

Förenade Kommunföretag utvecklar produkter och tjänster som inte naturligt erbjuds av marknaden. Uppgiften att förse våra kunder, Sveriges kommuner, med skräddarsydda lösningar kräver all tänkbar fantasi och ett genuint nytänkande.

Hur val har vi lyckats? Den frågan kan naturligtvis bara våra kunder svara på. Vi frågade därför några nyckelpersoner på Sig- tuna kommun hur och varför de använder sig av FKF:s företag.

/

GRÄNSLÖST KOMPETENsUTBYTE

Kommunstyrelsens ordförande, Peter Kockum, namner spon- tant det kompetensutbyte som Sigtuna kommun etablerat med sina politiska kollegor i Mongoliet. Ett SIDA-finansierat projekt som leds och organiseras av SALA IDA AB, det bolag som övertagit den bistån9sverksamhet som tidigare bedrevs inom Svenska Kommunförbundet.

'

• ...

"SALA IDA:s biståndsarbete är ett typiskt exempel på en verksamhet som marknaden varken är intresserad av eller kompetent att driva.

Här har FKF en given roll."

Peter Kockum, Kommunstyrelsens ordförande, Sigtuna kommun.

Syftet är att stödja den lokala demokratiutvecklingen i Mongoliet. Vad vi i Sigtuna kan bidra med är vår politiska kompetens. Vi har ju en lång erfarenhet av hur man organ- iserar och genomför verksamheten i en kommun. Jag var själv med i den delegation som etablerade kontakterna i Mongoliet, och kan av egen erfarenhet konstatera att det är ett välordnat projekt, genomtänkt och mycket seriöst genomfört, berättar Peter Kockum.

ÄR DET BARA VI SOM HAR NÅGOT ATT LÄRA MONGOLIET?

Absolut inte. Det är i allra högsta grad ett ömsesidigt erfaren- hetsutbyte. Alla skillnader till trots är de grundläggande tankarna kring demokratistyrning och lokal förankring för- bluffande lika världen över. En sak vi kan lära av mongolerna är deras förmåga att lösa saker på ett enklare sätt- kan vi också förenkla, minska byråkratin och kanske rentav lösa saker på ett billigare sätt? Nästa gång våra mongoliska vänner besöker oss planerar vi i att låta dem ta med sig mongoliska tält till eleverna i vår naturskola. Tälten klarar 50 graders kyla - och är betydligt billigare än baracker!

VAD SÄGER DÅ SAMARBETET MED MONGOLIET OM FÖRENADE KOMMUNFÖRETAG?

SALA IDA:s biståndsarbete är ett typiskt exempel på en verksamhet som marknaden varken är intresserad av eller kompetent att driva. Här har FKF en given roll, konstaterar Peter Kockum.

EN OAS FÖR DAGKONFERENSER

Olle Matsson, personalchef på Sigtuna Kommun, knyter ihop SALA IDA:s biståndsverksamhet med ett annat FKF- företag, Stora Brännbo.

Probleminventeringen i Mongoliet är klar. Nästa steg är att en mongolisk delegation kommer till Sigtuna för att konferera kring problemen och upprätta en handlingsplan. Då använder vi oss av Stora Brännbo konferenshotell; där vet vi att allt fungerar, vi får bra service och de ordnar det mesta, också med kort varsel. Genom vårt avtal med Stora Brännbo kan vi dessutom hålla konferenskostnaderna på en rim l i~ nivå- vi dagkonfererar mycket där.

Olle Matsson menar att FKF har en viktig roll att fylla i bran- scher och nischer där marknaden inte är utbyggd. Eller där konkurrensen är svag - pensionsadministrationen är ett exempel. Här finns egentligen bara KPA och SPP på mark- naden. Sigtuna använder sig av KPA, men kommer under 2001 att göra en ny upphandling. Pris och service avgör valet.

IT l SKOLAN

Behovet av att utveckla skolornas användning av IT är både stort och akut. Kommunen har inte själv den avancerade tekniska kompetens som krävs för detta, berättar Sigtunas IT-chef Boje Ericson.

Här använder vi oss av FKF-projektet lnfrabas och SK Bas AB som bollplank. Förutom det tekniska kunnandet har de kunskap om hur andra kommuner har gjort. Det gör att vi inte behöver uppfinna hjulet på nytt. Första steget är nu att skapa en klok infrastruktur som gör det möjligt för alla lärare och elever att få personliga elektron i ska adresser.

Sedan ska skolorna, kommunalhuset och Internet kopplas ihop i en gränslös miljö.

SNABB OCH PÅLITLIG ALARMERING

När det brinner finns det inget utrymme för misstag. Det vet Sigtunas ställföreträdande räddningschef Bjarke Rosenberg bättre än de flesta. Sedan början av 80-talet har all brand- alarmering skett genom SOS Alarm.

Utalarmeringen fungerar nära nog prickfritt. Tack vare alternativa kommunikationsvägar märks eventuella störningar knappast alls. Snabbheten är avgörande; hos SOS Alarm tas inkommande larm emot av två personer. En intervjuar sam- tidigt som en annan lyssnar och startar alarmeringen av räddningstjänsten. Och jag måste säga att SOS Alarm har en god förmåga att skaffa och samordna de kranförare, bärgare och andra hjälpresurser vi kan behöva.

l framtiden finns planer på att låta utalarmeringen ske via Södra Roslagen Brandförsvar genom Räddningscentral Norr.

Men det beror inte på missnöje med SOS Alarm, utan på möjligheten att nu skapa en inre ledningsfunktion som till- sammans med den yttre ledningsfunktionen ger ett tydligare samspel mellan olika räddningsenheter.

"FKF har en viktig roll att fylla i branscher och nischer där marknaden inte ;Jr utbyggd.

Eller dtir konkurrensen tir svag."

Olle Matsson, personafchef, Sigtuna kommun.

Kompetensa Mäklar AB - kom petensstöd

för Sveriges kom m u ner

Som mäklare förser Kompetensa Sveriges kommuner, landsting och offentlig förvaltning med kompetensutveckli ng. En viktig uppgift är att förmedla rätt kontakter mellan kommunerna och den alltmer vildvuxna utbildningsmarknaden. Målet är att ~stadkomma

korrekta upphandlingar, minskad arbetsbörda för kommunerna och effektivare utbildningslösningar.

KOMPETENSA AXLAR EN NY ROLL

Okade krav på förändring, dynamik och ständigt lärande gör kompetens- utvecklingen till en viktig del i kommunernas verksamhet. l rollen som kompetensmäklare skapar Kompetensa skräddarsydda utbildnings- lösningar som matchar den offentliga sektorns behov.

Utifrån kundens kravspecifikation sätter Kompetensa ihop bästa möjliga lösning, baserad på sitt nätverk av leverantörer, sin informa- tionsbank och sina mäklares kunskap. Utvärdering, förhandling och snabb upphandling via !T-baserade system är några viktiga tjänster.

Ett mätbart mål som bolaget ställt upp är att sänka sina kunders totalkostnader för utbildning med upp till 20 procent. Samtidigt frigörs resurser, så att kommunerna kan ägna mer tid åt sin kärnverksamhet

VIKTIGA HANDELSER UNDER ÅRET

Upprinnelsen till Kompetensa var ett projekt med inriktning på att snabbt få fram fler behöriga lärare till skolan. Inom projektet väcktes då iden att skapa en generell mäklartjänst för kommuner och lands- ting för att möta deras behov av kvalificerad kompetensförsörjning.

Resultatet blev Kompetensa Mäklar AB. Verksamheten i bolaget startades under hösten. Därefter har arbetet fokuserats på att marknads- föra Kompetensas tjänster hos kommunerna och önskvärda leverantörer.

Viktigt har också varit att bygga upp den webbtjänst som kommer att utgöra en betydande beståndsdel i Kompetensas tjänster och vara ett nödvändigt stöd i mäklararbetet

Mycket kraft har också ägnats åt att åstadkomma en förlängning och utökning av den särskilda lärarutbildning som bedrevs inom det tidigare KUM-projektet. Regeringen fattade i november beslut om en ny utbildningsomgång till en kostnad av dryga 30 mkr att användas u n der tre år.

Läs mer på www.kompetensa.se

12

> '

Att veta AB - lärospel inom gymnasial vuxenutbildning

Utbildningsföretaget Att veta AB startades i augusti 2000 som den största svenska satsningen på lärospel inom gymnasial vuxenutbild- ning. Agare är FKF, Lernia, Skandia, Kommunal, Metall och SKTF. Till- sammans har parterna satsat 130 miljoner kronor i det nya bolaget.

GYMNASIEKOMPETENS FÖR BREDA GRUPPER

Att veta vill med flexibel utbildning göra kompetensutveckling möjlig och tillgänglig för breda grupper av människor. Efterfrågan på behörighetsgivande och generellt gångbar utbildning för individer i arbetslivet och vuxenstuderande har ökat kraftigt och förväntas öka ytterligare. Ett av de främsta exemplen på satsningar som ger en ökad efterfrågan är regeringens satsning kunskapslyftet, som under åren 2003~2005 väntas få en fortsättning i form av ett nytt statsbidrag.

WEBBASERADE LÄROSPEL FÖR FLEXIBILITET

För att erbjuda de studerande mö j l i g het att studera oberoende av tid och plats ska Att veta till handahålla kurser som är webbaserade.

l samarbete med produktionsbolag skapas interaktiva kursmoduler för de vanliga gymnasieämnena, exempelvis matematik, engelska, svenska, företagsekonomi, hälso- och omsorgskunskap.

Modulerna kan integreras i vanlig undervis n i ng eller användas för att skapa flexibla lärosituationer. En sådan situation kan vara en kom- bination av undervisning hos en utbildningsanordnare och eget arbete vid datorn hemma eller på ett lärcentrum på arbetsplatsen. Att vetas koncept för lärande uppmuntrar såväl till en nära kontakt mellan studerande och lärare, som att dra nytta av e-lärandets möjligheter med individanpassat kursinnehåll.

PARTNER TILL UTBILDNINGSANORDNARE

Att veta producerar och förmedlar kursmoduler till en bred marknad av utbildningsaktörer, som Komvux, utbildningsföretag, gymnasieskolor, företag och organisationer. Att veta kommer därmed inte att agera som en utbildningsanordnare. l stället fokuseras verksamheten på att utveckla lösningar åt befintliga utbildningsanordnare.

PRODUKTIONEN PÅBÖRJAD

Sedan Att veta startades i augusti 2000 har Ylva Johansson, grundare och numera vice vd, efterträtts som vd av Anders Borgcrantz. Arbetet med att producera de första gymnasiekurserna har inletts och tre pro- duktionsbolag har fått i uppdrag att arbeta fram lärospel för mate- matik och engelska. De ska vara klara i början

av

hösten 200 l. Våren 2001 påbörjas arbetet med att färdigställa ytterligare fyra kurser inför vårterminen 2002.

Efter en kostnadskrävande uppbyggnad beräknas bolaget få sina första intäkter under senare delen av år 200 l.

Läs mer på www.veta.com

SK Bas AB - stöd för IT i skolan

l dagens samhälle är kunskapen till stor del !T-buren. För att stödja genomförandet av den nationella satsningen på IT i skolan, ITiS, startades projektet l nfrabas. Det är ett samarbete mellan Delegationen för IT i skolan och Svenska Kommunförbundet. Syftet är att stödja kommunerna i deras planering och utveckling av infrastrukturalla !T-lösningar och e-post- tjänster för skolan. lnfrabas vill också inspirera kommunerna att utveckla samarbetet mellan kommunernas övriga !T-verksamhet och skolan.

KOMMUNERNAs BOLLPLANK

Den främsta uppgiften för projekt lnfrabas är att ge skolan bättre förut- sättningar att utveckla ett starkt !T-stöd, med hög tillgänglighet och väl an- passat till skolans behov. En viktig uppgift är att visa på mångfalden av tekniska lösningar, prioriteringar och synsätt som möjliggör en långsiktig och hållbar !T-utveckling i skolan. lnfrabas fungerar därmed som ett krea- tivt och strategiskt bollplank för kommunernas !T-chefer och !T-samordnare.

FORTSATT BESÖKSVERKSAMHET

lnfrabas !T-koordinatorer har från starten i augusti 1999 besökt de flesta kommunerna i landet. Detta arbete fortsätter med oförminskad kraft, och samarbete med ett fyrtiotal kommuner inleddes under året. Arbetet koncentrerades kring tre områden: tunna klienter, e-post och intranät.

Genom lnfrabas ska kommunernas dubbelarbete minska, vägen till beslut kortas och risken för dyra misstag minimeras. Erfarenheter och kunskaper från projektet och !T-världen publiceras löpande på projektets nya hemsida www. infrabas.nu.

NordkapAB - finansiella tjänster på nätet

Nordkaps affärside är att tillhandahålla en oberoende marknads-, informations- och rådgivningsplats för upphandling och distribution av finansiella tjänster på Internet. Målet är att vara en källa till kunskap som underlättar och effektiviserar upphandlingen för såväl offentliga som privata aktörer. Nordkap ska samtidigt vara en effektiv distributions- kanal för säljare av offentliga tjänster.

FÖRSTA UTVECKLINGSFASEN KLAR

Arbetet har under året framför allt inriktats på att utveckla den tekniska plattformen för Nordkap. Denna är nu färdig att lanseras.

Utvecklingskostnaderna, som varit låga och huvudsakligen bestått av personalkostnader, har bokförts som en immateriell tillgång.

Då den första versionen av handelsplatsen kommer att rikta sig till offentlig sektor har utvecklingsarbetet bedrivits i nära samråd med en referensgrupp bestående av representanter från ett antal kommuner, landsting och banker. Omdömena från denna referensgrupp har hittills varit mycket positiva.

AFFÄRSSTRATEGIN UTVECKLAs

En stor del av hösten ägnades åt att vidareutveckla och fastställa Nordkaps affärsstrategi. Under detta arbete har styrkan och poten- tialen i affärsiden bekräftats.

Bolaget har även fått tillgång till omfattande marknadsinformation.

Denna används nu 1 den fortsatta utvecklingen och lanseringen av www.nordkap.se.

14

.

^~

.

Kommentus Gruppen AB -Il-baserad utveckling

Kommentus Gruppen AB bedriver verksamhet inom affärsområdena Blanketter, Förlag, Energi & Samköp samt Il-produkter. Kunderna återfinns inom hela den offentliga sektorn men främst bland landets kommuner. Kommentus Gruppen AB ägs till 98% av FKF. Resterande aktier är spridda på flertalet av landets kommuner.

KOMMENTUS BLANKETTER

Kommentus Blanketter producerar och lagerhåller tusentals standard- blanketter samt ett stort antal specialblanketter anpassade efter kun- dernas speciella önskemål och behov.

För att möta den ökade efterfrågan på elektroniska blankett- lösningar har avdelningen utvecklat en helt ny produkt, Kommentus BlanketthotelL Genom abonnemang på denna tjänst tillförsäkras kommunerna och dess invånare åtkomst till ett stort antal standard- blanketter i elektronisk form.

KOMMENTUs FÖRLAG

Kommentus Förlag har under året renodlat si n verksamhet för att fokusera på den kommunala och Iandstingskommunaia marknadens kunskapsbehov. Utgivningen omfattar litteratur inom områdena ekonomi, psykologi, ledarskap, utbildning, hälso- och sjukvård.

Arbetet koncentreras nu på att bygga upp en effektiv marknadsdatabas som möjliggör direktmarknadsföring av rätt produkter till rätt målgrupp.

De tryckta skrifterna kompletteras l allt större omfattning med utgivning via elektroniska medier.

KOMMENTUs ENERGI & SAMKÖP

Kommentus Energi och Samköp har bedrivit samordnad upphandling i nom områdena petroleumprodukter, el, telefoni, fordon, hård- och mjukvaror på Il-området samt vattenkemikal i er.

Andringarna i Lagen om Offentlig Upphandling (LOU) innebär en betydligt utökad annonseringsplikt För att tillfredsställa LOU:s krav och samtidigt underlätta ad min istrationen för de upphandlande enheterna påbörjades under hösten 2000 utvecklingen av en ny annonsdatabas. En första version beräknas vara klar i mars 2001.

IT·PRODUKTER

lnfobank Personal, den första utgåvan i informationsserien Kommentus lnfobank, är färdigproducerad. Arbetet med nästa utgåva, lnfobank Kommunalrätt, har påbörjats och beräknas vara klar i mars 2001.

Utgivningen sker f.n. på CD-rom med löpande uppdateringar.

VERKSAMHElEN ÅR 2000

Millenniets första verksamhetsår har präglats av ett intensivt arbete med ny- och vidareutveckling av produkter och tjänster i nära samarbete med kunder och kvalificerad extern kompetens. Gemensamt för samtliga Kommentus nyutvecklade produkter är att de tillhandahålls som års- abonnemang. Härigenom uppnås långsiktiga kundr~lationer samtidigt

.•'

som abonnenterna kontinuerligt tillförs nya eller uppdaterade versioner.

Arbetet med att utveckla Kommentus hemsida till en effektiv mark- nadsförings- och informationskanal har intensifierats.

Läs mer på www.kommentus.se

Stora Brännbo Kursgård AB - konferens och hotel l

i Sigtuna ·~

Stora Brännboerbjuder konferenstjänster av hög kvalitet till konferens- kunder inom kommuner, organisationer och näringsliv. Anläggningen har ett hundratal hotellrum, ca 35 konferenslokaler, bar och restau- rang samt ett erkänt gott kök. Anläggningen rymmer även en unik konferensmiljö i nyrenoverade Villa Brännbo, den gamla lands- fiskalsvillan från 1919.

STORA BRÄNNBO- EN PLATS FÖR KOMPETENsUTVECKLING

stora Brännbos affärside är att erbjuda organisationer och företag en inspirerande miljö för kompetensutveckling. l samarbete med våra kunder skräddarsyr vi arrangemang. stora Brännbo erbjuder också gästerna en mängd olika aktiviteter för att berika deras konferenser och utbildningar.

Under sommarmånaderna anordnar Stora Bränn bo sommarhotell för turister och privatgäster från många länder. Stora Brännbo bedriver dessutom internationell utbildnings- och konsultverksamhet 1 samar- bete med systerföretaget SALA IDA AB.

SVANMÄRKT HOTELL ÅR 2000

Som hotell nummer nio i Norden fick stora Brännbo utmärkelsen cer- t_ifierat miljömärkt hotell, den sk Svanmärkningen, enligt SIS Nordiska miljömärkning. Bolagets fortsatta miljöarbete har också resulterat i att restaurangen utsetts till KRAV-märkt restaurang.

BÄSTA RESULTATET NÅGONSIN

Stora Brännbos höga kvalitet, servicegrad och excellenta geografiska läge parat med den goda konjunkturen resulterade i ett mycket gott resultat år 2000.

Bolaget har under året fusionerats med sitt dotterbolag FKF Fastigheter AB. Balansomslutningen har därmed ökat kraftigt. Affären har påverkat avkastningen på sysselsatt kapital negativt men resulter- at i en ökad soliditet och bäddat för att ytterligare utveckla stora Brännbo som konferenshotell.

Läs mer på www.stora.brannbo.se

16

,.

>·

SALA IDAAB - kunskap om lokal demokrati

Svenska Kommunförbundet har bedrivit biståndsprojekt sedan mitten av 80-talet. Under 1999 framförde SIDA ett starkt önskemål om att verksamheten skulle kunna omfatta alla länder som SIDA ger bistånd till. För att tillgodose detta beslöt Kommunförbundet att bolagisera verk- samheten. Landstingsförbundet gick under hösten in som delägare.

NYBILDAT BOLAG

SALA IDA övertog i augusti Svenska Kommunförbundets bistånds- verksamhet och dess personal. Bolaget bedriver biståndsprojekt och administrerar vänortsprojekt SIDA är den huvudsakliga uppdrags- givaren men det förekommer också uppdrag från EU, Världsbanken och FN. Projekten avser främst stöd till utveckling av demokrati, för- valtning och samhällsbyggnad på lokal och regional nivå.

Under hösten har ett betydande arbete lagts ned på att etablera bolaget och skapa rutiner. Parallellt har omfattande marknads- föringsinsatser med inriktning på nya projekt gjorts för att göra bolaget känt. Vid årsskiftet var tio personer anställda i verksamheten.

BREDDAT BISTÅNDSARBETE

Året har dominerats av projekt i det forna Östeuropa och Sydafrika.

Uppdragen genomförs med hjälp av politiker och tjänstemän ifrån Sveriges kommuner. Projekten innebär på så sätt kompetensutveck- ling både i mottagarlandet och för de personer som arbetar som experter i uppdragen.

Under år 2001 kommer SALA IDA att fullt ut kunna möta SIDA:s önskemål att verka i nya biståndsländer. Bland mycket annat förs det långt gångna diskussioner om fleråriga projekt i Vietnam, Kina, Rwanda, Namibia och forna Jugoslavien.

, 14. _..

K PA AB - försäkringslösningar och långsiktigt sparande

Det gångna verksamhetsåret har varit ett av de mest intensiva och spännande i bolagets historia. Försäljningen av 60 procent av aktierna i KPA AB till Folksam innebär ett nytt skede för KPA och har samtidigt givit tidigare ägare ett kvitto på KPA:s positiva utveckling till ett attrak- tivt bolag på både det finansiella området och på pensionsmarknaden.

NY KÄRNAFFÄR

KPA:s kärnaffär är inte längre den gamla pensionsadministrationen.

KPA är idag en framstående aktör på en starkt konkurrensutsatt mark- nad för försäkringslösningar och fångsiktigt sparande för arbetsgivare och anställda, främst inom den kommunala och Iandstingskommunala sektorn - men med en stark attraktionskraft även utanför detta område.

Med Folksam som huvudägare får KPA ännu bättre möjligheter att utveckla sin verksamhet. Målsättningen är att ge kunderna bästa möjliga spar- och pensionsprodukter samtidigt som KPA vill medverka till att skapa en bättre framtid för människa och miljö.

FULL KONKURRENs

Från att ha varit en Pensionsanstalt uppträder nu KPA som en bety- delsefull aktör med åtta dotter- och dotterdotterbolag med aktiebo- lagsformen som grund. Bolaget uppträder i full konkurrens vad avser arbetsgivarnas, d v s kommuner, landsting, regioner och deras ägda bolag, upphandling av tjänstepensionslösningar.

ETISK INRIKTNING

KPA har de senaste åren förberett sig inför att de anställda t kom- muner, landsting och regioner kan välja bolag för sitt långsiktiga tjän- stepensionssparande (fondförsäkring, fonder, pensionsförsäkring) .

. Inriktningen innebär dessutom att KPA har en ideologisk plattform till grund för en bättre miljö för människa och miljö som bygger på Rättvis Handel, Miljöcertifiering samt Etiska placeringskriterier för kapitalförvaltningen.

EN HALV MILJON NYA KUNDER

l höstens två pensionsval - det allmänna PPM-valet samt tjänste- pensionsvalet PFA98 för de anställda i kommuner, landsting och regioner-har KPA vägts och mätts. Både allmänhet och de anställda inom PFA-avtalets område har, genom sina val, givit KPA ett kvitto på att inriktningen och ansträngningarna uppskattats.

l båda valen överträffade resultaten KPA:s interna målsättning; KPA fick nästan en halv miljon nya kunder. En undersökning som KPA låtit genomföra visar dessutom att en del medvetet låtit bli att skickat in sina valblanketter då de önskat den lösning som därmed erbjöds, det vill säga en traditionell pensionsförsäkring i KPA.

KPA:s marknadsföringsinsatser har givit kraftfullt eko både i branschen och bland allmänheten. Kännedom om KPA som varumärke har under tjänstepensionsvalets slutskede ökat till den högsta siffran hittills.

Läs mer på www.kpa.se

18

f

..

__..

> l

SOS Alarm AB - trygghet i nödsituationer

SOS Alarm ägs av Svenska staten, Landstingsförbundet och FKF. På deras uppdrag ansvarar bolaget för SOS-tjänsten i Sverige, genom att ta emot och förmedla larm på nödnumret 112. Räddningstjänsten alarmeras för kommunernas räkning och ambulanstrafiken alarmeras och dirigeras för landstingen. SOS Alarm sköter även sjukvårds- upplysningen. Verksamheten bedrivs från ett tjugotal SOS-centraler över hela landet.

Det helägda dotterbolaget

sos

Flygambulans ansvarar i första hand för längre sjuktransporter, inom Sverige såväl som utomlands.

MER AN BARA SOS

Till näringsliv, offentlig sektor och privatpersoner erbjuder SOS Alarm förutom SOS-tjänsten en rad andra farmtjänster. Bland dessa ingår automatlarm, trygghetsfarm, personfarm, jourteleförmedling, sjukvårds- upplysning och dirigering av transporter.

EN NY VISION

Ar 2000 var händelserikt för

sos

Alarm, som i n ledde ett stort för- ändringsarbete, Nova 2005. Styrelsen har lagt fast den framtida inriktningen och en ny företagsvision har formulerats.

Visionen innebär att SOS Alarm skall vara ledande i Europa på trygghet i nödsituationer. Syftet är inte att vara störst, men att vara bäst inom varje verksamhetsområde- också vid en internationell jämförelse.

Den nya inriktningen gäller utveckling av framtida tjänster till både samhället och det privata näringslivet. En plan för hur lönsamheten skall utvecklas och hur en ny teknisk plattform ska upphandlas och införas har också utarbetats. Likaså inriktning på ett medarbetarpro- gram som gör att SOS Alarm i framtiden ska kunna konkurrera om kompetens.

ÅRETS RESULTAT

Det ekonomiska resultatet för året blev bra, och företaget har uppnått ägarnas avkastningskrav om 8 procent på totalt eget kapital.

Den största ökningen ligger inom affärsområdet säkerhetstjänster och jourteletjänster. Inom affärsområdet samhällstjänster har före- taget behållit sin starka ställning med marginal.

Läs mer på www.sosalarm.se

'

Fastighetsbolagen

KLF FASTIGHETS AB

KLF Fastighets AB (KLF) och de båda dotterbolagen överkikaren AB och Mariagatans Fastighets AB bi Idades vid årsskiftet 1999/2000.

Syftet var att äga och förvalta fastigheterna Overkikaren 30 respektive Saturnus 18 och 20 främst för Kommun- och Landstingsförbundens behov. Dessutom svarar KLF för kontorsservice i fastigheterna åt för- bunden och dem närstående organisationer. l fastigheterna finns också andra företag, vilka som hyresgäster kan få motsvarande service.

l överkikaren AB och Mariagatans Fastighets AB bedrivs enbart fastighetsförvaltning. l dessa bolag finns ingen egen personal.

Personalen i KLF sköter såväl fastighetsförvaltning som annan service.

KLF administrerar också service åt hyresgäster och brukare.

KLF Fastighets AB ägs till lika delar av FKF och Landstingsförbundet.

ÅRETS VERKSAMHET

KLF har under året byggt upp det egna företaget med personal från de tidigare serviceenheterna inom Kommunförbundet, Landstingsför- bundet och FKF:s fastighetsbolag. Samtidigt har bolaget svarat för ombyggnader och flyttningar för att ge plats åt Kommunförbundet och Landstingsförbundet i kv överkikaren. Fastigheten Saturnus har i sin tur byggts om för i huvudsak externa hyresgäster.

Totalt har under året cirka 320 personer flyttats, och de tre bolagen har investerat cirka 25 mkr i fastigheterna.

K-KONSULTS FASTIGHETS AB

K-Konsults Fastighets AB bi Idades 1990 då befintliga fastigheter t moderbolaget K-Konsult AB överfördes till det nybildade fastighets- bolaget.

När K-Konsults verksamhet awecklade 1993, fick FKF Fastigheter AB ansvaret för förvaltning av K-Konsults Fastighets AB:s sju fastigheter.

l· och med att FKF Fastigheter år 2000 fusionerades med Stora Brännbo AB övergick förvaltningen av K-Konsults Fastighets AB till moderbolaget FKF.

ÅRETS VERKSAMHET

Under året såldes fastigheterna 1 Vänersborg och Östersund, varvid bolaget idag endast äger en fastighet belägen i Härnösand. Vid de två försäljningarna uppstod sammantaget en reaförlust Denna borträknad gav bolaget under året ett nollresultat

20

)o '

l 1

F _o .. _f

~~

_v. . . _a ... ;;..

_{l d .}

. ...., · _{l n}

g~be

_:::>. ...

_{l ~} ~-~t _1..

_e '-

_i

_::.6

ALLMÄNT OM VERKSAMHElEN Koncernen

FKF-koncernen har som målsättning att förse Sveriges kommuner med prisvärda varor och tjänster. Moder- bolag inom koncernen är Förenade Kommunföretag AB (FKF), som är ett helägt dotterbolag t i Il Svenska Kommunförbundet. Koncernens olika bolag verkar inom ett antal för kommunerna nyttiga branscher och verksamhetsområden. Gemensamt för bolagen är att de drivs på strikt affärsmässiga grunder.

För att tillfredsställa behov inom kompetensför- sörjningsområdet har under året två nya bolag startats.

Kompetensa Mäklar AB bedriver verksamhet som huvudsak! igen består av mäklande av tjänster för kompetensförsörjning till den offentliga sektorn. l första hand skall bolaget se till att tillfredsställa kommuner- nas behov av kompetent personal inom skola, vård och omsorg samt bidra till god chefs- och ledarutveckling.

Vidare har FKF tillsammans med Lernia AB startat bolaget Att veta AB, som har till syfte att utveckla, pro- ducera, marknadsföra och implementera webbaserade behörighetsgivande lärospel på gymnasial nivå för utbildningssamordnare, offentliga verksamheter samt företag i Norden. Ägarkretsen för sistnämnda bolag har under året utökats med Skandia AB och tre fackliga organisationer (SKTF, Kommunal och Metall).

Svenska Kommunförbundet har bedrivit bistånds- projekt, finansierade till största delen av SIDA, sedan mitten av 1980-talet. Under 1999 framförde SIDA önskemål om att verksamheten skulle kunna omfatta alla länder som SIDA ger bistånd till. Som en följd av detta fattades beslut om att bolagisera denna verksam- het under namnet SALA l DA AB. Landstingsförbundet har gått in som delägare i bolaget (20%). Under 2000 har uppdragsvolymen dominerats av projekt i det forna Östeuropa och Sydafrika. Uppdragen har i stor utsträck- ning genomförts med hjälp av politiker och tjänstemän från Sveriges kommuner som experter.

Under 2000 har ytterligare förändringar genomförts i koncernens struktur. KM Lab AB, ingående i den holländ- ska koncernen Aleontroi Laboratories, har förvärvat Svelab Miljölaboratorier AB. Vidare har 60% av ägandet i KPA AB, via Svenska Kommunförbundet, sålts till Folksam.

FKF:s ägarandel i KPA AB uppgår vid årsskiftet till 27%.

KPA-koncernen arbetar med försäkringar, kap i ta l- förvaltning och pensionsadministration åt kom:tnuner, landsting, Svenska kyrkans församlingar och bolag inom kommunsektorn och deras anställda. Affärsiden är att erbjuda arbetsgivare och anställda pensions-

lösningar, försäkringar och produkter för långsiktigt sparande som ger trygghet och ett bättre liv. KPA AB är moderföretag i KPA-koncernen.

Verksamheten inom Kommentus Gruppen AB omfattar affärsområdena Blanketter (tryckta blanketter och elektroniska blankettlösningar), Energi (petroleum- produkter), Förlag, Il-produkter och Samköp. Under året har Blanketter, tillsammans med externa samar- betspartners, utvecklat och påbörjat marknadsföringen av en helt ny internettjänst, Kommentus Blanketthotell.

Genom abonnemang på denna tjänst tillförsäkras kommunerna och dess invånare åtkomst till ett stort antal standardblanketter i elektronisk form. !T-produkt- ers huvudprodukt är informationsserien "Kommentus

lnfobank". Den första utgåvan i denna serie, "lnfobank Personal", har färdigställts under 2000. Arbetet med nästa utgåva "lnfobank Kommunalrätt" har påbörjats.

Försäljning sker genom årsabonnemang. Samordnad upphandling har bedrivits inom produktområdena el, telefoni, fordon, hård- och mjukvaror inom Il-området samt vattenkemikalier. Vidareutveckling och marknads- föring av upphandlingsstödet "Kommers" har fortsatt.

Stora Brännbo Kursgård AB bedriver kursgårds- verksamhet. Bland kunderna återfinns såväl Svenska Kommunförbundet som privata företag och organisa- tioner. Stora Brännbo Kursgård AB bedriver även, i samarbete med SALA IDA AB, viss internationell konsult- och utbildningsverksamhet. Under året har Stora Brännbo Kursgård AB fusionerats med det tidigare dotterbolaget FKF Fastigheter AB.

Vid årsskiftet 1999/2000 bildades KLF Fastighets AB och de båda dotterbolagen Overkikaren AB och

;_.

Mariagatans Fastighets AB för att aga och förvalta tre fas- tigheter, främst för Kommun- och Landstingsförbundens behov. Förvaltningsvolymen uppgår till cirka 34 200 kvm.

Vidare svarar denna bolagsgrupp för kontorsservice till hyresgästerna i dessa fastigheter. KLF Fastighets AB ägs till lika delar av FKF och Landstingsförbundet.

Vidare bedrivs fastighetsförvaltning av K-Konsults Fastighets AB. Vid årsskiftet ägdes en fastighet i Härnösand med en yta på 3 105 kvm. Under året har två fastigheter avyttrats.

sos Alarm AB svarar för sos-tjänsten i Sverige genom att ta emot och förmedla larm på nödnumret 112. För kommunernas räkning alarmeras räddnings- tjänsten. SOS Alarm AB bedriver verksamhet från ett tjugotal SOS-centraler över hela landet. SOS Alarm AB ägs av Svenska staten (50%), FKF (25%) och Landstingsförbundet (25%).

Inom !T-området återfinns två bolag. SK Bas AB har till syfte att bistå kommunerna med stöd i arbetet med att implementera kommunikationslösningar, e-post samt vägledning i syfte att förbättra och organisera !T-verk- samheten i skolorna. Vidare är FKF delägare (15%) i Nordkap AB. Detta bolag har till syfte att på internet skapa en marknadsplats för finansiella tjänster. Lan- sering av finansportalen kommer att ske under 2001.

Dessutom ingår liksom tidigare K-Konsultkoncernen, vilken förutom en mindre fastighetsrörelse består av han- tering av kvarstående avvecklingsåtaganden. Verksam- heten i Priocon Fastighetsförvaltning AB har avvecklats.

Moderbolaget

Moderbolaget ansvarar för koncernens övergripande strategiska utveckling och har som moderbolag en ägar- roll gentemot dotterbolagen. FKF-koncernens affärs- drivande verksamhet sker i dotter- och intressebolagen.

Finansförvaltningen har under år 2000 överförts till Svenska Kommunförbundet.

OMSÄTTNING OCH RESULTAT Koncernen

Koncernens nettoomsättning uppgår till 899,8 mkr (l 040, l mkr). Koncernen redovisar ett resultat efter finansiella poster på 924,3 mkr (27 ,3 mkr). l det redo- visade resultatet ingår poster av engångskaraktär med 911,1 mkr (2,9 mkr). Dessa är att hänföra till realisa- tionsvinster i samband med försäljning av bolag 792,5 mkr (2,9 mkr), realisationsförlust vid försäljning av fastigheter -1,8 mkr (0) samt återbäring av SPP-medel 120,4 mkr (0).

Nyckeltal förFKF-koncernen 1996-2000 (mkr) 2000 1999 1998 1997 1996

Nettoomsättning, mkr 890 l 040 970 l 051 1321

Eget kapital, mkr l 014 370 497 360 327

Balansomslutning, mkr l 651 2 105 2 152 1910 1945

Nettomarginal,% 1,5 2,6 3,3 3,7 2,9

soliditet, % 61,4 17,6 23,1 18,8 16,8

Räntabilitet på

sysselsatt kapital,% 2,6 7,8 38,9 11,7 12,5

Räntabilitet på

eget kapital, % 93,6 3,2 32,0 9,4 11,5

Moderbolaget

Moderbolaget redovisar en nettoomsättning på 2,4 mkr (l ,6 mkr) samt ett resultat efter finansiella poster på 938,7 mkr (24, 9 mkr). Häri ingår realisationsvinster i samband med gjorda försäljningar av aktier l dotter- bolag med 850,3 mkr (2,9 mkr).

22

FÖRVÄNTNINGAR AVSEENDE DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN

Koncernen

Det hårda konkurrensläget kan generellt, och främst inom kundgruppen offentliga kunder, förväntas vara bestående. Koncernen har under flera år bedrivit ett intensivt arbete med att anpassa såväl den egna verk- samheten som produktutbudet till de krav som markna- den ställer och förväntas ställa i framtiden. Detta arbete har intensifierats under året. Parallellt med produkt- utvecklingen sker kontinuerlig uppgradering och nyan- skaffning av utrustning för den interna verksamheten samtidigt som medarbetarna vidareutbildats.

Liksom tidigare kommer FKF vid nyetablering av bolag att fokusera på områden där kommunerna har stora behov och där marknaden inte tillhandahåller utbud eller alternativ i tillräcklig omfattning.

Moderbolaget

Inom moderbolaget fortsätter arbetet med att finna nya strategiskt och ekonomiskt intressanta affärsområden.

Fokus riktas därvid mot Svenska Kommunförbundets prioriterade områden. Likaså måste vi hela tiden kritiskt granska verksamheten i befintliga bolag. Det finns inga givna ramar inom vilka branscher FKF skall verka, så länge det vi erbjuder bedöms vara kommunnyttigt samt är affärsmässigt motiverat.

FÖRSLAG TILL DISPOSITION BETRÄFFANDE BOLAGETS VINST

styrelsen och verkställande direktören föreslår att till förfogande stående vinstmedel, kronor 692 035 954, disponeras enligt följande:

Utdelning till aktieägare, 650 000 aktier

a

972:31 Balanseras i ny räkning Summa _,..

632 000 000 60 035 954 692 035 954

·---~

Av koncernens fria egna kapital, 710 156 000 kr, före- slås 600 000 kr bli överförda till bundna reserver.

RES JLTATR 'A KN INGAR

be!Gpp i kkr

KONCERNEN MODERBOLAGET

Not 2000 1999 2000 1999

Nettoomsättning 2 899850 l 040 141 2384 1606

Kostnad för sålda varor och tjänster -854 128 -972 707 ^~20

BRUTTOR~SUL";"AT 45 722 67 434 2384 1586

Försäljningskostnader -24 632 -51037 -105 -197

Administrationskostnader -32 689 -65024 -8049 -7 311

Utvecklingskostnader -1971 -9 793 -1660 1395

Jämförelsestörande poster 3 911081 2874

Andelar i intresseföretags resultat 4 14539 l 783

övriga rörelseintäkter 5 15103 19 114 1660

nöRHS~Rf~ULT:~·r 1,6, 7 927 153 -34649 ·5 770 -7 317

~L:::3U~T!i;f r~Å~i r-;:\.~~~$i~~J_.~·. F-~S":" .ri

Resultat från andelar i koncernföretag 8 89515 17 400

Resultat från andelar i intresseföretag 1442

Resultat från värdepapper och fordringar som

är anläggningstillgångar 9 366 48969 366 7 461

Jämförelsestörande poster 10 850 335 2874

övriga ränteintakter och liknande resultatposter 11 8928 44403 9351 13155

Räntekostnader och liknande resultatposter 12 -12 139 -31385 -6 507 -8661

~.L~:..T::•:t' H YER r'Li.".N5lHLA Ff'l!3";'~!\ 924308 27 338 938 732 24912

BOKSI.U"f!:n!SP!:>Sl~'ONER

Aktieägarti Il skott, lämnade -3859 -7 184

Koncernbidrag, erhållna 6950 14950

Koncernbidrag, lämnade -20557 -22167

Bokslutsdispositioner, övriga 13 -162 985 2:41.

RESULTAT FÖRE SKATT 924308 27 338 758 281 10 7'52

Skatt på årets resultat 14,23 -275 499 -9 885 -187 234

Minoritetens andel i årets resultat -541 -3 720

ÅRETS RESULTAT 648 268 13 733 571047 10752

BA\_ANSR ;~ KN! f\JGAR

belopp i kkr

KONCERNEN MODERBOLAGET

Not 2000-12-31 1999-12-31 2000-12-31 1999-12--ll TILLGÅNGAR

AN U\~<?.rl i ~iGS"IIL:...G:\ii.IGti.R Immateriella anläggningstillgångar

Aktiverade utvecklingskostnader 15 419

Goodwill 16 l 053 4 219

l 472 4 219 Materiella anläggningstillgångar

Byggnader och mark 17 262 563 263 787

Pågående arbeten i fastigheter l 284

Maskiner och andra tekniska anläggningar 18 898 688

Inventarier och installationer 19 9 850 73 268 223 121

274 595 337 743 223 121

Finansiella anläggningstil/g~ngar

Andelar i koncernföretag 20 720 19 485 105 829

Fordringar hos koncernföretag 30500 23 039

Andelar i intresseföretag 21 142 080 34 926 174 800 116 700

Andra långfristiga värdepappersinnehav 22 521 521 21 21

Latent skattetord ra n 23 2 673 l 064

Andra långfristiga fordringar 7 273

152 547 37 231 224 806 245 589

428 614 379 193 225 029 245 710

~ ~:1S.Ä"f~i~~f~j~zr~-~ t.i.~A~·iGP~~

Varulager m m

Råvaror och förnödenheter 645 741

Varor under tillverkning 172 500

Färdiga varor och handetsvarar 6 063 5 952

6 880 7 193 Kortfristiga fordringar

Kundfordringar 129 124 229 756 l 520 ^?Q

Fordringar hos koncernföretag 24 962 680 l 783 l 022 814 29 571

Fordringar hos intresseföretag 11 255

S kattefordringar 4 936 77

Övriga fordringar 90 862 83 211 l 77 000

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 30 565 51 663 59 1893

l 213 242 371 349 l 024 649 108 570

Kortfristiga placeringar 25 l 266 882 234 531

Kassa och bank 2 276 80 583 1484 20 831

l 222 398 l 726 007 l 026 133 363 932 SUMMA TILLGÅNGAR l 651 012 2 105 200 l 251162 609 642

24

BALA NS RÄKf\!

^f

N GA~1

belopp i kkr

KONCERNEN

MODERBOlAGET

Not

2000·12-31 1999-12-31 2000-12-31 t999-12-31 EGET KAPITAL OCH SKULDER

EGF:T rU~~_,:-!"1\L

Bundet eget kapital

Aktiekapital (650 000 aktier

a

nom 100 kr) 26 65 000 65 000 65000 65000

Kapitalandelsfond 26 83 122 33 726

Övriga bundna reserver/Reservfond 26 156 260 34 251 13000 13 000

304 382 132 977 78000 78000

Fritt eget kapital

Fria reserver/Balanserad vinst 26 61 888 223 460 120 989 117 537

Årets resultat 26 648 268 13 733 571047 10 752

710 156 237 193 692 036 128 289

l 014 538 370 170 770 036 206 289

Obeskattade reserver

Ackumulerade avskrivningar utöver plan 13

Periodiseringsfond 162 972

i62 985

Minoritetsintresse l 301 78 772

Avsättningar

Avsättningar för pensioner och

liknande förpliktelser 27 13 574 11 582 6 518 5 651

Avsättning a r för s katter 51 957

Övriga avsättningar 528

215

65 531 12 110 6 518 5 866

Långfristiga skulder

Skulder tilt koncernföretag 51 000 51 000

övriga skulder 52 600 103 326

103 600 154 326 Kortfristiga skulder

Förskott från kunder 44 525 77 279

Leverantörsskulder 165 665 203 765 434 646

Skulder till koncernföretag 8 579 198 759 120 616 243 710

Skulder till intresseföretag 3 3 115000

Skattesk u l der 208 563 187 082

Övriga skulder 6 738 927 971 559 37 338

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 31 969 82 048 2 929 793

466 042 l 489 822 311 623 397 487 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER

tt

^{l 651 012 2 105 200} l 251 162 609 642

POSTER i NOM L l NJ EN

belopp i kkr

STÄLLDA SÄKERHETER

För egna skulder och avsättningar Bankräkningar

ANSVARSFÖRBINDELSER Borgensförbindelser, övriga Akt i eägarti Il skott med v i Il kor l i g återbetalningsskyld i g het övriga ansvarsförbindelser

KONCERNEN 2000-12-31 1999-12-31

Inga

Inga

2 300

73 960

76 260

26

9 207 9 207

Inga

2 300

73 960 16 615 92 875

MODERBOLAGET 2CI00-12-31 1999-12-31

Inga

9 207 9 207

Inga Inga

73 960 73 960

73 960 73960

r\ASSA FL ÖDESANALYSER

belopp; kkr

KONCERNEN MODERBOlAGET

Not 2000 1999 2000 1999

DEN LÖPANDE VERKSAMHElEN

Resultat efter finansiella poster 924 308 27 338 938 732 24 912

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 28 -775 895 32 256 -852 732 -963

148 413 59 594 86000 23 949

Betald skatt -11 652 -4 725 !B

l\A:iS,ij.FLÖ!)~ FR.f..r! Ct:N LGPA~~!:!i:

V~R::S~ia.J:;..ttETS::~! f-'{)~:2: ~⁷ÖR~.?:P~!NGt~~

:~i! rcör.t:UEK~PIT~L 136 761 54 869

s=

!1?5 23 949

KASSAFLÖDE FRÅN FÖRÄNDRINGAR

l RÖRELSEKAPITAL

Minskning av varulager 313 515

Ökning av kortfristiga fordringar -836 957 -154 613 -916 156 -289

Förändring av kortfristiga skulder -1 232 343 -71 680 -272 946 150 626

:Li'~3Sf.t.fL0~E fR}.:': DEr.i •-CP:~i~!l::E

~E~<V.SM1HE"I!EN -1 932 226 -170 909 -1 103 177 174 286

l NVESTERINGSVERKSAM H ETEN

Investeringar i immateriella anläggningstillgångar -843

Investeringar i materiella anläggningstillgångar -27 290 -268 433 -220 9

Investeringar i finansiella anläggningstillgångar -54 921 -2 483 -44 100 -116 325

Försäljning av anläggningstillgångar 29 698 161 888 617 13 444

r:~~s-~~:LCDE r~A~~

! _ l~i:E"iEf:~ i~t:;S'I#.E~~~~.<l·H"i. ~"(Ej\~ 615 107 -270 916 844 297 -102 978

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN

Ökning av finansiella fordringar -7 273 -7 461

Amortering av finansiella fordringar 4000

Minskning av kortfristiga placeringar l 266 882 409 309 234 531 68444

Upptagande av lån 153 500

Amortering av skuld -50 726 -1 909 -6927

Lämnad utdelning -3 900 -142 061 -3 900 -140 400

Erhållna koncernbidrag 6 950 14 950

Lämnade koncernbidrag/aktieägartillskott -24 416 -29 351

Återbetalning av aktieägartillskott 33 829 33 829

-·-~ ..

-

Kt'.S$.~.r-Lö~E: r-~Ai~,~

F J ~!14f\~ 5 i l! i~: N~SVE ~l }\SAr~i:·i ;::·r E ~J l 238 812 418 839 239 533 ·89 284

ÅRETS KASSAFLÖDE -78 307 -22 986 -19 347 -17 976

LIKVIDA MEDEL VID ÅRET BÖRJAN 80 583 103 569 20831 38807

i..~K\f!i.>.~. MEDEL \.ilD ÅRETS SU,i"!" r, 2 276 80 583 1484 20 831

Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer

Belopp i kkr om inget annat anges

Arsredovisningen har upprättats i enlighet med års- redovisn ingslagen. Bolaget följer Bokföringsnämndens och Redovisningsrådets redovisnings- och värderings- principer.

VÄRDERINGSPRINCIPER M M

Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats 1111 anskaffningsvärden om inget annat anges nedan.

Skatt

Koncernens totala skatt utgors av betald skatt och latent skatt. Latent skatt beräknas som 28% av obeskattade reserver. l balansräkningen finns latent skattefordran redovisad som skattefordran avseende ej utnyttjade för- lustavdrag. Som latent skattes k u Id redovisas 28% av obeskattade reserver. Arets förändring av såväl latent skattefordran som -skuld redovisas i resultaträkningen som latent skatt.

Jämförelsestörande poster

Redovisningsrådets rekommendation nr 4 tillämpas, vilket innebär att resultateffekter av särskilda händelser och transaktioner av väsentlig betydelse specificeras inom respektive resultatbegrepp. Exempel på sådana händelser och transaktioner är realisationsresultat vid avyttring av verksamhetsgrenar och betydande anlägg- n ingsti Il gångar, nedskrivningar och omstrukturerings- kostnader.

PAgående arbeten i fastigheter

Nedlagda kostnader vid ny-, t i Il-eller ombyggnader av fastigheter redovisas som pågående arbeten i fastigheter till dess att de tas i drift. l nedlagda kostnader inklu- deras samtliga direkta kostnader hänförliga till respek- tive objekt. Ränteutgifter under byggnadstiden kost- nadsförs. Underhållsarbeten som genomförs i samband med ombyggnationer kostnadsförs i sin helhet löpande.

Varulager

Varulagret, värderat enligt Redovisningsrådets rekom- mendation nr 2 Redovisning av varulager, är upptaget till det lägsta av anskaffningsvärdet enligt den s k först-in först-ut principen respektive verkligt värde. Inkurans- risker har därvid beaktats.

Fordringar

Fordringar har efter individuell värdering upptagits till belopp varmed de beräknas inflyta.

28

Avskrivningsprinciper för anläggningstillgångar Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden och beräknad ekonomisk livslängd.

Nedskrivning sker vid bestående värdenedgång.

FÖLJANDE AVSKRIVNINGSTIDER TILLÄMPAS:

Immateriella ^KONCERNEN MODERBOLAGET

anläggningstillgångar Aktiverade

utvecklingskostnader 20%

Goodwill 10-20%

Materiella

anläggningstillgångar

Byggnader 1,5-3%

Maskiner och andra

tekniska anläggningar 20%

l nventarier och

installationer 20% 20%

Goodwill hos Kommentus Gruppen AB avskrivs i enlighet med tidigare plan med 10% per år. Avskrivningstiden på tio år är baserad på förvärvets ursprungligen bedömda ekonomiska livslängd. Ingenting i verksamhetens ut- veckling ger anledning att ompröva den bedömningen.

Leasing- leasetagare

Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiellleasing föreligger då 9e ekonom i ska riskerna och förmånerna som är förknfp'pade med ägandet i allt väsentligt är överfört tillleasetagaren, om så ej är fallet är det fråga om operationell leasing. l korthet innebär finansiell leasing att gällande anläggningstillgång visas som tillgångs- post i balansräkningen medan en motsvara!lde skuld bokas upp på passivsidan av balansräkningen. l resultat- räkningen fördelas leasingkostnaden på en avskriv- ningsdel och en del bland räntekostnader. Operationell leasing innebär i korthet att någon tillgångs-eller mot- svarande skuldpost inte redovisas i balansräkningen. l resultaträkningen fördelas leasingavgiften över åren med utgångspunkt från utnyttjandet, vi l k et kan skilja sig åt från vad som de facto erlagts som leasingavgift under innevarande år.

l moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing.