Tydlig omfattning och profil

Koncernen

• Brev till aktieägarna

• strategi och verksamhet 2005

• Presentation av divisionerna

• styrelse och ledning

Bokslut

• Bokslut med notkommentarer

• Verksamhets- och ekonomisk översikt

• Corporate governance

• Aktier och aktieägare

• Styrning av hållbarhet, mål och verksamhet

• Hållbarhet i värdekedjan O råmaterial och leverantörer O koncernen

O marknader

o

investerare Tryckta versioner av årsredovisningen kan beställas via www.storaenso.com/order

eller från våra kontor (se omslagets baksida).

O samhället

KONTAKTER

Kari Vainio

Executive Vice President, Corporate Communications Tel. +44 20 7016 3140

Fax +44 20 7016 3208 Stora Enso International Office, 9 South Street, London W1 K 2XA, UK karl. vainio@storaenso.com

James D. Weinbauer

Senior Vice President, Stora Enso Environment Tel. +1 715 422 3693

Fax +1 715 422 3625 Stora Enso, P. O. Box 8050 Wisconsin Rapids W/54495-8050, USA eller

Tel. +46 1046 46000 Fax +46 8 10 60 20 Stora Enso AB P. O. Box 70395

SE-1 07 24 Stockholm, Sweden jim. weinbauer@storaenso. com

Eija Pitkänen

Vice President, Sustainability Communications and CSR Tel. +358 2046 21348

Fax +358 2046 21267 Stora Enso Oyj, P. O. Box 309 Fl-00 1 O 1 He/sinki, Finland eija.pitkanen@storaenso.com

Ragnar Friberg

Senior Vice President, Sustainability, Wood Supp/y Tel. +46 1046 46000

Fax +46 8 1 O 60 20 Stora Enso AB P. O. Box 70395

SE-107 24 Stockholm, Sweden ragnar. u. friberg@storaenso.com

- . s t u t a rno ( m (Gl t MI

INTRODUKTION OMFATTNING OCH PROFIL

Tydlig omfattning och profil

H

ållbarhetsredovisningen för 2005 är den första som kombinerar eko- nomiskt, miljörelaterat och socialt ansvar på ett sätt som tydligt visar hur de utmaningar som Stora Enso står inför i hela värdekedjan är sammanlänkade.

Stora Enso följer Global Reporting lnitiative (GRI) i den mån detta är till- lämpligt. På sidorna 48-50 redovisas hur Stora Enso har rapporterat den informa- tion och de indikatorer som specificeras l GRI:s riktlinjer. Dessutom anges var i årsredovisningen informationen finns.

Stora Enso stödjer FN-programmet Global Compacts tio principer. För infor- mation om Stora Ensos arbete med dessa principer under 2005 hänvisas till sidor- na 48-50.

Redovisningens omfattning

Redovisningen omfattar de främsta håll- barhetsfrågor som väckts av Stora Ensos intressenter.

Omfattningen av koncernens håll- barhetsredovisning följer i stort sett prin- ciperna för den ekonomiska redovisning- en. Det innebär att den konsoliderade koncernredovisningen omfattar moder- bolaget, Stora Enso Oyj, och alla företag där detta innehar, direkt eller indirekt, mer än 50 procent av rösterna. Intresse-

bolag ingår inte i den konsoliderade kon- cernredovisningen. Dessa företag repre- senterar verksamheter där koncernen har ett betydande inflytande, men utan att kontrollera dem (se noterna l och 14 till Bokslut 2005).

Följande begränsningar gäller för principerna ovan:

Koncernens redovisning av miljöar- betet omfattar samtliga produktions- enheter. Försäljningskontor, grossist- verksamhet och stabsfunktioner om- fattas inte

Koncernredovisningen av hälsa och arbetarskydd omfattar 42 799 medar- betare. Vissa mindre stabsfunktioner och försäljningskontor omfattas än- nu inte av koncernens statistik för arbetsmiljö. Målsättningen är att uppnå fullständig täckning av samt- liga enheter och all personal Personaldata från den ekonomiska redovisningen (genomsnittligt och totalt antal anställda samt fördelning per land) omfattar samtliga anställda under året eller det sist rapporterade kvartalet. Personaldata från separat insamlad personalstatistik omfattar fast anställda per den 31 december 2005

Stora Enso ar en mtegrentd slcoqs!ndu.stnkonc.em med tnlvertmmg av tryck-och fm- .papper, fOrpackmngskartong och fraprodukter Inom dessa områden har koncernen

en världsledande martnadspc.sitlon.

Smra Ensos omsattnmg under 2005 uppgick tJII13,2 milJarder EUR. Koncernen har cirka 46 000 anstalida 1 mer ån 40 lander i fem Vlirtdsdelar odl en årflg produlrttonska- pacttet pl16,9

milfoner ton

papper och kart.Qng samt

7,7

milJOOel' rrt3 sågade trapro- dukter, VlfQ/N 3,3 miljoner mJ vidareforadlade produkter. Stora Ensas aktier ar noterade i Helsingfors. Stockholm och New Ycxk.

St0f'8 Enso sal.rer huvuddelen w s1n produktlon bH andra toretag genom en global martcnads-och forsalJningsorganasation. Oen globala narvaron

ger

service • lokala kunder. Kunderna ar förtag. tryckener och grossaster, samt forpacknlngsbltverkare och

srnct.en-

oc:h byggfoMag och ar, htMJdsaldlgen koncentrerade till Europa, Nordarneri- ka och Asien. l framtiden fokuserar koncemen pi att utvidga verl<samheten tiH nya tJI.

växtmarknader som Kina. Sydamenka och Ryssland.

Koncernen har tti1Yerkn1ng i Europa.

Noret..

och Sydamenka samt Asien. Moderna enheter i kombination med effeltbva råvaru- och energikallor samt effektiva processer

gM cUlfem kontmuiret l produktionen

Stora Enso har forbundit sig for hillbalhet-ekonorruskt, miljomasslgt och soctaft ansvar

stodJer

vArt tankesatt och agerande .i va1je aspekt av affarslivet Koncernen war ansvar i sm verksamhet

genom

arhgt upptradande och engagemang l en

oppen

dia- log med Sina Intressenter. Koncemcwergnpande mAl och en klar ~ iti1V6nds for att belysa och mata hur val

stora

Enso t.tpptrader 1 fråga 00"1 hMbarhet.

Samriskprojektet Veracel i Brasilien, där Stora Enso har ett ägarintresse på 50 pro- cent, har väckt stort intresse bland kon- cernens intressenter. Denna redovisning innehåller därför information om de vik- tigaste frågor som intressentema har om Veracel. Informationen finns emellertid inte i koncernredovisningen.

Redovisningens profil

Information om miljörelaterat och soci- alt arbete redovisas enligt koncernens in- tema riktlinjer. Riktlinjerna för redovis- ning av miljöåtaganden, kapitalkostna- der och rörelsekostnader bygger på IFRS internationella redovisningsrekommen- dationer samt EU:s rekommendationer kring uppmärksammande, mätning och redovisning av miljörelaterade frågor i företagens årsbokslut och årsredovis- ningar. Emissionsfaktorerna för beräk- ning och redovisning av utsläppta växt- husgasgaser följer WRI:s och WBCSD:s växthusgasprotokoll.

Den redovisade informationen om miljö- och personalarbetet kontrolleras internt innan den sammanställs på kon- cernnivå. Informationen och texterna har kontrollerats av en oberoende extern part (se sidan 52).

Denna hållbarhetsredovisning fokuserar huvudsakligen på verk- samhetsåret 2005. Läsare som vill ha mer bakgrundsmaterial om koncernens . hållbarhetsarbete samt tillgång till tidigare

rapporter hänvisas till

www.storaenso.com/sustainability.

Stora Enso ger även ut EMAS-miljöredovis- ningar för koncernens 55 EMAS-registrera- de verksamheter samt en separat hållbar- hetsredovisning för verksamheten i Nord- amerika. Dessa publikationer finns på www.storaenso.com/EMAS.

STORA ENSO HÅLLBARHET 2005

INTRODUKTION 2005 l KORTHET

INTRODUKTION j

' - - -

Hållbarhetsredovisningen för 2005 är den första redovisning som återspeglar utmaningarna genom hela Stma Ensos värdekedja.

I värdekedjan ingår råvaror och rå- varuleverantörer, koncernens miljöar- bete och sociala ansvar, marknaderna för Stora Ensos produkter och koncer- nens stöd till kunder, relationerna till investerare och koncernens olika enga- gemang i lokalsamhället.

Under 2005 lanserade Stora Enso två resultatförbättringsprogram, Profit 2007 och Asset Performance Review, som också innehåller stora utmaning- ar för koncernens hållbarhetsarbete, eftersom flera tusen medarbetare kom- mer att påverkas på kort sikt. Men inte ens i en så här svår situation kommer Stora Enso att göra några eftergifter i fråga om koncernens högt satta håll- barhetsmåL

Stora Ensos strategi är att fokusera allt mer på tillväxtmarknader, där kon- cernen just nu etablerar nya anlägg- ningar och expanderar sin verksam- het. Detta har naturligtvis haft en direkt påverkan på koncernens priori- teringar för hållbarhetsarbetet.

Föreliggande redovisning presen- terar hållbarhetsmålen, vilka i stor utsträckning används för att bedöma koncernens arbete.

, OMFAlTNING OCH PROFIL. ... 1

, INLEDANDE ORD • ... , , .. , , .. 4

, HÅLLBARHETSLEDNING ... 6

2 STORA ENSO HÅLLBARHET 2005

• FIBERSTRATEGI. .... , ... , ... 12 Under 2005 infördes nya prindper för hållbarhet inom virkes- och fiberanskaffning samt skogsbruk.

Koncernen fortsätter också att främja skogscertifi.ering runt om i världen. stora Enso nådde också målet för spårbarhet av virke under 2005.

• KLIMATFÖRÄNDRINGAR

OCH ENERGI. ...... 16 Stora Enso är väl positionerat för att hjälpa till att motverka klimatför- ändringar genom bättre energi- effektivitet och ökad användning av förnyelsebara energikällor.

Koncernens mål att öka el-till- värmeförhållandet för internt pro- ducerad energi nåddes inte under 2005. Arbetet för att nå målet att genomföra revision av energieffek- tiviteten vid varje massa-, pappers- och kartongbruk minst en gång vartannat år fortskidet enligt pla- nerna.

INKÖP OCH TRANSPORT . .... 18 Under 2005 definierades koncernens krav för leverantörer och entrepre- nörer, med kriterier för miljö och sodalt ansvar för samliga leverantö- rer och entreprenörer runt om i världen.

• MILJÖ ... , ...... ,,, , 20 De flesta miljöindikatorer utveck- lades positivt under 2005, både i absoluta termer och efter normali- sering för produktionen.

sedan 2003 är stora Ensos samt- liga produktionsenheter för massa, papper och kartong ISO 14001-cer- tifierade eller EMAS-registrerade.

Koncernen har även beslutat att al- la sågverk och virkesförsörjningsen- heter ska införa externt certifierade mil jöledningssystem.

SOCIALT ANSVAR.,, .. , .. ,., 24 Arbetet med att införa prindperna för företagets sodala ansvar på enhets- nivå har fortlöpt väl, och en fjärdedel av alla enheter har redan fastställt sina sactala prioriteringar.

Koncernomfattande riktlinjer för personalminskningar, med prin- dper, processer och verktyg, utarbe- tades under 2005. Riktlinjerna ska införas genom landspecifika hand- lingsplaner och uppföljningsmeka- nismer.

säkerheten har varit en priorite- rad fråga under 2005. Ett flertal sä- kerhetsförbättringsprogram och en- hetsspedfika aktiviteter har genom- förts. Även om säkerhetsarbetet på det hela taget förbättrades, inträffa- de sju dödsolyckor under 2005.

l

l

~~ ~~

_, PRODUKTER . . . 30 Stora Ensos produkter har många fördelar sett ur ett hållbarbetsper- spektiv, eftersom den huvudsakliga råvaran är förnyelsebar och produk- tema kan återvinnas och är säkra att använda.

Stora Ensos interna mål är att al- la bruk som producerar material som ska vara i direktkontakt med livsmedel eller läkemedel ska ha in- fört hygienlednings-och produkt- säkerhetssystem senast i slutet av 2006.

_, KUNDSTÖD . . . .. 32 Stora Ensos struktur för hållbarbets- styrning garanterar att kundernas frå- gor om hållbarhet beaktas på ett ef- fektivt och konsekvent sätt. Hållbar- betsnätverkeh på säljkontoren

• INVESTERARE OCH

HÅLLBARHET . . . • . . . ... 34 stora Enso ingick för sjunde året i rad i Dow Jones Sustainabillty

Indexes och placerade sig som ett av de bästa skogsprodukts-och pap- pe.rsföretagen i fråga om hållbarhet.

Stora Enso ingick även ännu en gång i ITSE4Good sustainability index series.

• SOCIOEKONOMISKA

INDIKATORER ........• 36 I det ekonomiska ansvaret ingår de värden som Stora Enso skapar för sina intressenter genom att bidra till de lokala, regionala och natio- nella ekonomierna överallt där koncernen är verksam. Alla pen- ningflöden, immateriella tillgångar och ekonomiska risker påverkar den miljö där koncernen är verk- sam.

• STRATEGISKA PARTNERSKAP OCH FILANTROPI. ... 39 Stora Enso samarbetar med Förenta Nationerna i olika frågor runt om i världen. Stora Ensos fortsatta globa- la partnerskap med UNICEF och lo- kala samarbetsprojekt med UNDP har varit mycket positiva för båda parter.

Den pågående tvisten i norra Lappland i Finland rör samernas rättigheter och vikten av att hitta en god balans mellan renskötsel och skogsbruk.

I Tikbvin-projektet i Ryssland har Stora Ensoarbetat med kunder- na för att öka insynen i de sociala och ekologiska frågor som rör vir- kesförsörfningen.

BILAGOR

• PRODUKTION,

AVFALLsDEPONERING OCH UTSLÄPP ............. 44

• GLOBALA REDOVISNINGS- INITIATIVET (GRI) OCH FN-PROGRAMMET

GLOBAL COMPACT ....•.... 48

• ORDLISTA .... , •••.... 51

GRANSKNINGS-

UTLATANDE ... .. ... ..

52

STORA ENSO HÅLLBARHET 2005 3

INTRODUKTION INLEDANDE ORD

Hållbarhet stöder

_ löns_amhet

Grunden för hållbarhet är en ansvarsfullledning av ekonomiska, miljörelaterade och sociala frågor, men för att ett företag ska kunna överleva måste det först och främst vara ekonomiskt livskraftigt.

l

^{nom Stora Enso tror vi att} ett långsik- tigt bra ekonomiskt resultat är en vik- tig faktor bakom ett företags hållbar- het. Ett utmärkt sodalt och miljömässigt resultat förlänger inte ett företags livs- längd om det inte också är ekonomiskt hållbart.

För att skapa en starkare finansiell plattform har stora Enso lanserat två resultatförbättringsprogram, Profit 2007 och Asset Performance Review (APR).

Programmen innebar bland annat att koncernen kommer att tvingas minska sin personalstyrka. Våra beräkningar vi- sar att omkring 5 000 medarbetare kom- mer att påverkas på kort sikt av uppsäg- ning, ouoourdng, planerade nedlägg- ningar och avyttringar.

För att stödja koncernens medarbe- tare och chefer i det svåra arbetet med uppsägningar, godkändes koncernomfat- tande riktlinjer för ansvarsfulla personal- minskningar under 2005. Vi kommer att göra allt för att se till att de enskilda medarbetamas behov respekteras så långt det är möjligt under den här svåra perioden.

nots denna. utmanande ekonomiska situation kommer vi självfallet att fort- sätta vårt omfattande arbete kring miljö och socialt ansvar. Dessa hållbarhets- aspekter är särskilt viktiga i en bransch som vår, där vi är så beroende av natur- tillgångar och en professionell och kvali- ficerad arbetskraft. Inte ens under den här svåra perioden kommer vi att göra några eftergifter i fråga om koncernens högt satta bållbarhetsmål.

Integrering av hållbarhetsarbetet i vår affärsstrategi

Den viktigaste faktorn för att vi ska kun- na nå våra hållbarhetsmAl är hur väl vi lyckas integrera hållbarhetsfrågorna i koncernens övergtipande strategi. Stora Ensos strategi för tillväxtmarknaderna är att fortsätta fokusera på Sydamerika, Kina och Ryssland, vilka samtliga är utmanande regioner i fråga om miljö och socialt ansvar.

Inom dessa nya verksamhetsområ- den måste vi se till att våra värderingar

4 STORA ENSO HÅllBARHET 2005

inte sätts på spel, inte ens när vi måste anpassa oss till de lokala förutsiittningar- na. Eftersom vårt hållbarhetsarbete i allt större utsträckning fokuserar på dessa geografiska områden, har vi byggt upp vår kompetens inom den lokala imple- menteringen av koncernens hållbarhets- policy.

Hållbarhetsresultat

Jag

är glad över att kunna meddela att vi har gjort stora framsteg ^mot våra miljö- mål och sociala mål i år. Samtliga divisio- ner satsar på att införa våra prindper för företagets sociala ansvar och har nu in- fört formella handlingsplaneL På enhets- nivå har nästan en fjärdedel av alla en- heter börjat införa ledningssystem för företagets sociala ansvar.

Förra året tog vi ett stort steg framåt genom att fastställa koncernomfattande miljömål, och i år är första året som vi kan rapportera vårt resultat i förhållande till dessa mål. Vi har förbättrat vårt resul- tat avsevärt inom samtliga huvudsakliga områden. Miljöledningssystemet ä:r ett område där vi har lycakts, eftersom många av våia sågverk nu har infört ex- ternt certifierade ledningssystem. Vi är också glada över att Stora Enso ingår i Dow Jones Sustainability Indexes (DJSI) för sjunde året i rad.

Under 2005 har Stora Ensoäven fast- ställt en enhetlig hållbarhetspolicy för hanteringen av leverantöreL Nya krite- rier för miljö och socialt ansvar har fast- ställts, vilka omfattar alla våra leveran- törer och entreprenörer runt om i värl- den. Vi måste acceptera att vårt ansvar löper längs hela försörjningskedjan.

Hälsa och arbetarskydd har högsta prioritet

Alla stora Ensos medarbetare har rätt till en sund och säker arbetsplats. Vår säker- hetskultur grundar sig på företagets vär- deringar, där medarbetarnas välbefinnan- de, hälsa och arbetarskydd är prioriterade områden.

Vi medger att det fortfarande finns mycket att göra för att vårt säkerhetsar- bete ska nå världsklass. Även om olycks-

fallsstatistiken har utvecklats positivt, har framstegen gått för långsamt för att vi ska kunna känna oss nöjda.

Den klart största säkerhetsutmaning- en för oss är arbetsrelaterade dödsolyck-

OL Vi beklagar djupt att sju dödsolyckor intrlffade i samband med Stora Ensos verksamhet under 2005. Alla dödsolyck- or är oacceptabla och i samtliga enheter där dessa dödsolyckor inträffade har sä- kerhetsfrågor uppmärksammats särskilt.

Energi och klimatförändringar Inom Stora Enso satsar vi på att motver- ka klimatförändringar genom att konti- nuerligt förbättra energieffektiviteten i verksamheterna och öka andelen ~

bränslen som ä:r neutrala avseende kli- matpåverkan i vår energiförsörjning.

Stora Enso deltar också i marknadsbase- rade m~er som syftar till att på ett kostnadseffektivt sätt minska utsläp- pen av vä:xthusgaser. Nästan samtliga massa-, pappers-och kartongbruk hand- lar med utsläppsrätter, antingen i EU:s system eller på klimatbörsen i Chicago (CCX).

Stora Ensos hållbara skogsledning och tillverkningen av pappers-och trä- produkter bidrar också till att mildra kli- matförändringarna genom att de binder kol. Vårt arbete inom det här området erkändes ännu en gång genom att vi för tredje året i rad ingår i Climate Leadership Index.

Godtagbar fiberråvara

Stora Enso ocb m!nga av våra intressen- ter anser med all rätt att virket endast ska komma från hållbara källor. Vi arbetar kontinuerligt med våra leverantörer, kunder och andra intressenter för att få ännu fler fiberkällor godkända.

För att betona vikten av en hållbar fiberförsörjning har stora Enso uppdate- rat sina prindper för virkes-och fiberför- sörjning, och understrukit betydelsen av ett globalt synsätt och utökat omfatt- ningen av skogsledning och massaleve- rantörer.

Vi arbetar i nära samarbete med kunderoa i partnerskapsprojekt för att

öka öppenheten i virkesförsörjningsked- jan i Ryssland. Vi är också aktiva inom FSC-och PEFC-certifieringsarbetet för att främja ett ömsesidigt erkännande av de olika skogscertifieringssystemen.

Plantagerna får en allt större betydel- se i vår fiberstrategi när vi expanderar vår verksamhet i Kina, södra Brasilien och Uruguay. Det är oerhört viktigt att vi

fortsätter att vara medvetna om de miljö- mässiga och sociala effekterna av den utvecklingen, och att vi kan motverka eventuella negativa effekter. Tillsammans med FN:s utvecklingsprogram UNDP har vi genomfört en banbrytande bedöm- ning av de miljömässiga och sociala ef- fekterna av befintlig och planerad skogs- mark! Kina.

I slutet av året tecknade vi även ett samarbetsavtal med Vårldsnaturfonden, vilket är en utvidgning av vårt tidigare projektbaserade samarbete.

Samarbete med FN

Vi fortsätter också vårt globala samarbete med UNICEF för att främja grundutbild- ning. Stora Ensos medarbetare vid olika enheter har aktivt samlat in pengar till stöd för flickors utbildning i utvecklings- länder.

Samarbetet med UNDP är ett nytt slags samarbete som båda parter drar nytta av. Vi får hjälp i arbetet att motver- ka miljöriskerna och de sociala riskerna med vår verksamhet, samtidigt som vi hjälper UNDP att arbeta mot de viktiga millenniernålen om att minska fattigdo- men.

Stora Enso stödjer sedan 2001 FN- programmet Global Compacts tio princi- per, och våra framsteg inom detta områ- de beskrivs i föreliggande redovisning.

Det kommande året blir säkerligen en utmaning i fråga om hållbarhet. För- söken att hitta en balans mellan de tre viktiga hållbarhetspelarna ekonomi, mil- jö och socialt ansvar kommer återigen att sättas på prov. Vi kommer å ena sidan att tvingas genomföra stora personal- minskningar i Europa, och å andra sidan expanderar verksamheten i andra delar av världen. Vi är också fast beslutna att ha fortsatt höga ambitioner i fråga om miljö och socialt ansvar för att se till att vi står ännu bättre rustade inför stora ut- maningar på hållbarhetsområdet och för att minska riskerna i vår verksamhet.

Yngve Stade

Ordföronde i hdllbarhetskommitten Senior Executive Vice President, Corporate Support

STORA ENSO HÅlLBARHET 2005 S

INTRODUKTION HÅLLB.A.RH ETSLEDN ING

ållbarhe!

eniJgt Stora Ensa

Stora

~.nso

använder hållbarhet sor::

~amlingsterm

för ati: beskriva ansvarsfullt företagar.de, inklusive ekonomiskt,

miljöre~aterat

och soC:alt ansvar.

Utmaniilgen l

h~llbarhetsarbete~

ä; att effektivt bc-.lansera de clika hållbarhetsaspekterna

i

beslutsp;·oces~~rna

på lång och

!~ort

sikt på

san~tliga

nivåe;

i

kon::ernen.

F

ör att lyckas med hållbarhetsarbetet måste Stora Enso se till att ansvars- tagandet blii en naturlig del av arbe- tet, och på så sätt skapa långsiktigt värde på ett ekonomiskt, socialt och miljömäs- sigt hällbart sätt. Det gör koncernen ge- nom att sträva efter insyn och vara öp- pen för dialog med samtliga intressenter.

Hållbarhetspolicyn är väl förankrad i koncernens mission, vision och värde- ringar, och utgör en hörnsten i arbetet för miljön och företagets sociala ansvar.

Till stöd för koncernens policy för miljö och socialt ansvar ligger en rad principer på området som omfattar hela Stora Ensas värdekedja, inklusive intressen- tema, samt produktemas livscykler.

Stora Ensas företagsstrategi fokuserar i allt större utsträckning på tillväxtmark- naderna i Ryssland, Kina och Sydameri- ka, där koncernen för närvarande etable- rar nya plantager och expanderar verk- samheten genom nyinvesteringar. Detta har haft en direkt påverkan på hållbar- hetsarbetet, och koncernen satsar allt mer resurser på att hantera utmaningar som rör hållbarhet i dessa regioner.

Verktyg för hållbarhetsarbetet Stora Enso har olika metoder för att han- tera större hållbarhetsfrågor:

Etablerad hållbarhetsstyrning Policyer och principer för koncernen o Policy för miljörelaterat och

socialt ansvar o Etiskkod

6 STORA ENSO HÅLLBARHET 2005

o Principer för hållbarhet inom vir- kes-och fiberanskaffning samt skogsbruk

o Principer för utveckling av skogs- certifiering

o Principer för Införande av miljö- ledningssystem

c Miljöprinciper för transporter o Principer för företagets sociala

ansvar

o Allmänna riktlinjer för personal- minskningar

o Policy för hälsa och arbetarskydd o Principer kring genetiskt modifie-

rade organismer (GMO) a Stora Ensos ledarskapsmodell

samt policyer och riktlinjer för personalarbetet

Mål på koncernnivå för miljöarbete och socialt ansvar

Hållbarhet som en del av den strate- giska planeringen

o Stora Ensos riktlinjer för fusioner och förvärv

Erfarenhet av användning av miljö- och arbetsmiljöledningssystem, spår- barhets- och skogscertlfieringssystem samt systematiskt införande av prin- ciper för företagets sociala ansvar på enhetsnivå

Hållbarhetsarbetet integreras i kon- cernens samtliga utbildningsprogram Stöd till kunder i fråga om hållbarhet Hållbar hantering av försörjnings- kedjan, inklusive system med krav på och upprätthållande av hällbarhet

n--· .. - -·- · - - . - - -. --., : ~ ~

;..

';

: B»nomm ~ ^Soaalt _{(C SR)} ^{Mil jo}

.~· __:]; _ _. .. :l~ - ---_)

Ansvarstagande genom externt veri- fierad koncernrapportering och verifierade EMAS-redovisningar för produktionsenheterna

Hållbarhetsarbetet är integrerat i Stora Enso Business Excellence Guidelines (SEBEG)

Stora Ensos etiska kod

Den etiska koden formuleras och sam- manfattas koncernens syn på och praxis i fråga om hållbarhetsarbetet Stora Ensas ledning ansvarar för att övervaka och in- föra policyn. Under 2006 kommer fokus att ligga på att fastställa och driva igen koden. Detta är nödvändigt med tanke på kraven i den amerikanska Sarbanes- Oxley-lagen från 2002. Dessutom måste Stora Ensos egna program för efterlevnad av konkurrenslagstiftningen utvecklas.

Läs mer om stora Ensos strategi i Koncernen 2005 på sidorna 8-11.

Stora Ensos policy och principer för hållbar- hetsarbetet finns på

www.storaenso.corn/sustainabitity eller www.storaenso.com/codeofethics.

:·iåll~a~·h~tsstyrning~n sp~lar

en viktig roll i

.5to~a

Enso. Arbetet

pågår pft itommittenivå och i olika

arbetsgrupper . 52

garanter~r man

~tt hållbarhe!sfrågo: suc':essi'Fi:

bea!<tas på

aa~ :-~ivå~r

av verksar.1heten.

ållbarhetskommitten är en av Sto- ra Ensos operativa kommitteer och leds av chefen för Corporate Sup- port. Övriga medlemmar i kommitten re- presenterar divisionerna och relevanta stabsfunktioner, och utses av koncern- chefen. Hållbarhetskommitten ansvarar för att

Formulera företagets policy och stra- tegi i miljöfrågor och frågor relatera- de till företagets sociala ansvar Säkerställa att policyn och strategin är väl etablerade och respekterade i hela koncernen

Samordna och följa upp relationer och kommunikation med intressen- ter som myndigheter och ideella organisationer

Ta initiativ till utveckling av relevan- ta ledningsrutiner

Producera den årliga hållbarhetsredo- visningen

Hållbarhetskommitten har fyra stödgrup- per med uppgift att arbeta med frågor kring hållbarhet i hela stora Ensos värde- kedja samt övervaka, bedöma och infor- mera om nya frågor för att driva på ge- nomförandet av koncernens policyer och strategier för hållbarhet. De fyra grupper na arbetar med:

Viktlgil ~tr.Jteg;s)li• hc'lillMrhc!sfmiJOr för Stcr,1 tmo

Hållbarhet på tlllvåxtmarknader Halsa och arbetarskydd

Oversyn a-.. tillgångar och personalm1nskmngar Godtagbar f1berrä<.·ara

Mlljoarbete, 1nklus1ve utslapp och kli<natforandnngar

Miljösamordning

o Arbetsgruppen för klimat- förändringar

Kundservice

Företagets sociala ansvar skogsmiljöfrågor o Plantagemiljö

Hållbarhetskommittens ordförande har det övergripande ansvaret för hållbar- hetsfrågorna inom Stora Ensos lednings- struktur. slutgiltigt beslut i strategiska och policyrelaterade frågor fattas av koncernchefen.

På varje nivå i organisationen är det den operativa ledningens uppgift att sä- kerställa att koncernens åtaganden upp- fylls i fråga om hållbarhet. Koncernens enheter för miljöfrågor och socialt an- svar bistår affärsverksamheterna och stabsfunktionerna med expertkunskap och hjälp.

Under våren 2005 uppdaterades hållbarhetskommittens sammansättning för att återspegla Stora Ensos nya orga- nisation. I kommitten ingår representan- ter för divisionerna, affärsområdena och relevanta stabsenheter på koncern- nivå.

Kommitten har haft två möten un- der 2005 då följande frågor behandlades:

Hållbarhetsprinciper för virkes- och fiberförsörjning

Framsteg mot hållbarhetsmålen Hanteringen av intressenternas enga- gemang

Införandet av den etiska koden Granskning av resultatet av hållbar- hetsredovisningen 2004

struktur och innehåll för hållbarhets- redovisningen 2005

Läs mer om företagsstyrning i Koncernen 2005 på sidorna 30-35 eller på Stora Ensos nya sidor om företagsstyrning på

www.storaenso.com/govemance.

STORA ENSO HÅLLBARHET 2005 7

INTRODUKTION HÅLLBARHETSLEDNING

Framsteg mot

_ hållbarhetsmålen

Stora Enso kan för första gången jämföra koncernens resultat med både miljömål och sociala mål, vilka hädanefter kommer att utgöra grunden för hållbarhetsmålen.

M

ålen har utformats för att ta hänsyn till de förväntningar och frågor som koncernens intressenter har, och fokuserar även på de viktigaste hållbarhetsaspekterna av koncernens verksamhet.

Koncernens miljömål godkändes 2004. l år är första året som stora Enso redovisar framstegen mot dessa hållbar- hetsmål.

stora Enso kommer regelbundet att bedöma behovet av ytterligare koncern- omfattande mål för områden som är mil- jömässigt viktiga för att ytterligare fokuse- ra arbetet på att uppnå och upprätthålla ett branschledande resultat.

De långsiktiga målen för företagets so- ciala ansvar som godkändes 2003 har ut- gjort grunden för de årliga målen för soci- alt ansvar för 2004 och 2005.

Miljömål för 2005-2009 och framsteg under 2005

läs mer om framstegen mot målen på sidorna 20-29.

Område Mål för 2005-2009 Framsteg under 2005

Luftutsläpp

vattenutslapp Avfall till deponi

Godtagbar fiber·

råvara

Totalmängd svavel rapporterad som svaveldioxid (S0₂^): 15 % minskning till slutet av 2009¹>

Kem1skt syreforbruk.lnde amnen {COO) 10% mmskntng t1ll slutet av 2009 ^o)

1 O % minskning till slutet av 2009¹>

Forbaltrat nyttovllrde for produktJonen av el1 forhållilnde till varme 1 mtem energiproduktlon

Genomfora rev1s1on av energtffl'fektiVItft v1d varJe ll'lilssa-,

pappe~ och hrtongbruk m1nst en g6ng vartannat Ar.

En god minskning med 8 %.

MAlet nåddes nastan med 9 % mmskmng.

Målet nåddes med 12 % minskning.

Resultatet forbattrades inte. mtn låg stabilt pi\ samma mvå som 2004

Målet overtrclffldes fot perioden 2004-2005

Spårbar fiberråvara vid anskaffning av rundvirke, flis, sågspån och Båda målen nåddes redan under 2005. Arbetet kommer nu massa: öka den totala andelen rundvirke, flis, sågspån och massa att fokuseras på extern certifierlng av spårbarhetssystem.

som omfattas av spårbarhetssystem till 98 % 2005 och 1 00 % från 2006 och framåt.

'l Målen har normaliserats för säljbar produktion (uttl}'ckta som utsläpp per ton produkt) av massa, papper och kartong-jämfört med basåret 2004. Saslinjekorrigeringar kommer att tillämpas när produktlonsstruktur och produktportfölj förändras.

8 STORA ENSO HÅLLBARHET 200S

Mål för företagets sociala ansvar 2005, framsteg mot dessa mål och nya mål för 2006 Område

strategisk planering

Utb11dnlng

Implementering i enheterna

Hantering av försörj- ningskedjan

Pnnaper for foreta.

gets M>Caala ansvar

Personalminskningar

Arbetsförhållanden

Halsa och arbetar- skydd samt medarbe- tamas valbefinnande

Affärsprinciper

kommunlkatJon/

Samhallsengagemang

Mål för 2005 Framsteg under 2005

- - -- Använda och prova riktlinjerna för före- tagets sociala ansvar i due diligence i samband med fusioner och förvärv.

Utwclda nätveric:et med !Nirnordndrto av toretagets ~la ansvar

Fortsatta utbildn111g1program

Fortsätta program med implementering i enheterna.

Utveckla ett koncept for mtem kvalateU.

sakring I1IV toretagets SOCiala ansvar

fortsätta att systematiskt inkludera as- pekter av företagets sociala ansvar i hanteringen av försörjningskedjan.

Genomföra de första pilotrevisionerna.

Uppdatera pnnapema under 2005 ·

Fastställa företagets riktlinjer för personalminskningar.

Sakerstalla att 1mplementermgen tJN

WISE-pro1ektets h1ndhngsplan bortar på dMs10ns- och enhetsnivå

Fastställa rutiner för hantering av trakasserier.

Frekvensen tJN olyt"kor med ~l

ska 1n0m var,e enhet ltgga Inom de basta 25 % for skogsbranschen 1 t e:;pektlve land.

Frånvaron tnom Val')e enhet ska vara lag·

re an genomsnittet för skogs1ndustnn f respelct:ve land

Fortsätta implementeringen av Stora Ensos program för efterlevnad av konkur- renslagstiftningen.

Slutfota och b<>qa implementera lconcef.

nens plan for att oka Intressenternas engagemang.

Riktlinjer för företagets sociala ansvar införda i Stora Ensos nya riktlinjer för fusioner och förvärv. Sociala due diligence-

revisioner genomförda.

Alla produktlonsenheter har utsett sam.

ontnare I1IV företagets SOCiala ansvar.

Samordnarutbildning gerwmföld

1 T}'$1dand, USA och Svenge

25 pågående Implementeringsprocesser i enheterna, var111V 20 påbörjades under 2005.

Etiska koden har borpt mforas och arbetet vantas t.h klart under 2006

Hållbarhetskrav för leverantörerna har utvecklats. Införandet utvecklades med hjälp av pilotrevisioner.

Pnnctpem~ for toretagets soaala ansvar har omformulerats

Riktlinjerna har godkänts. Landspecifika im- plementeringar pågår.

Atbetet f.ortsatte

Målet framskjutet till 2007.

Genomsnttthga frekvensen ^tJN olyckor med mbebbortfall mmskllde med 16,5%

~mfort med 2004.

Genomsmtthga frånvaron var 0,1 % fagre an 2004

Programmet för efterlevnad av konkur- renslagstiftningen pågick. Riktlinjer och definitioner av affärsprinciper utarbetade.

Den proaktiva planen for att Oka Intres- sentemas engagemang utvecklades VIdare undt>r 2005 tJNsammans med stora Ensos hållbarhetskomm1tte

Mål för 2006

Använda och testa riktlinjerna.

Särskilt fokus på tillväxtmarknaderna Kina, Ryssland och Sydamerika.

Fomatt. wnordnarutbildningen efter behov.

Enheterna fortsätter att identifiera prio- riteringar för företagets sociala ansvar och utveckla handfingsplaner. Koncernomfattande indikatorer tas fram för att kunna mäta resultatet av företagets sociala ansvar.

Fortsåttlltr'lfora den etiska lcaden.

-8 Utvedcla support for iniorandet Utveckla overval.:nlng med internrevision

Säkerställa implementering av mini- mikrav i kontrakt. Integrera minimi- krav i leverantörsl:l)l!dömningssyste- met COMPASS. Testa leverantörs- bedömnings- och leverantörs- revisionsprocessema.

Godkanna, genor'nfol'a och infor.

mera om de nya princ!peml for toretagets soc1ala ansvar.

Följa upp införandet av riktlinjerna på nationell nivå.

Arbetet mot måler. forts*tter under 2006.

Målen for hBlsa och al'beta'rskydd fortsalter att galla

aven

for 2006.

Programmet för efterlevnad av kon- kurrenslagstiftningen fortlöper. Testa och implementera de nya affärsprin- ciperna, riktlinjerna och definitioner-

na.

AMtdoa mtemutbfldntng for att Oka Intressenternas engagemang Fortsatta samla m uppg1fter om socioekonomt5kt resultat Under·

soka behovet av mer detaljerade nktlmjer for ftlantrop1sk verksamhet.

STORA ENSO HÅLLBARHET 2005 9

INTRODUKTION HÅLLBARHETSLEDNING

Systen1atisk

av hå llbarhetsarbetet

Ledningssystem hjälper enheterna

aa

^inför~ Stora Enses po~icyer och pri;"lciper i ledningen ?.V verksam- heten. r.::>e hjälper enhctem;:;

5tt

se vilka aspekter

::v

verksa:11heten som

är

viktigast,

fc.st,;tälla må:

cch följa L~pp ~es:Jitir~et i f~åga crn ,-.-.iljö, skog, hälsa och a~betar­

skydd sa::Tt företagets socic:la

ar.:wu.

Lång erfarenhet av miljöledningssystem

sedan 2003 är Stora Ensas samtliga pro- duktionsenheter för massa, papper och kartong ISO 14001-certiflerade eller EMAS-registrerade. Koncernen har även beslutat att alla sågverk och virkesför- sörjningsenheter ska införa externt certi- fterade miljöledningssystem.

Samtliga nordiska sågverk har redan externt certifterade miljöledningssystem, och certifteringsarbetet pågår inom den centraleuropeiska produktionsgruppen.

Under 2005 certifierades följande enhe- ter enligt ISO 14001: Sågverken i Brand, lmavere, Launkalne, Näpi, Paikuse, Sauga och Sollenau samt Viljandl kom- ponentfabrik.

Stora Ensas virkesförsörjningsenheter är ISO 14001-certifierade och/eller EMAS-

Ägda skogar och plantager

Enhet ha

Veracel plantager, Brasilien'l 71 000

Cell:! plantager, Portugal 41 300 Plantager och mark l södra 31 200 Brasilien

Port Hawkesbury Woodlands UM, 24500 Kanada

Plantager och mark i Uruguay 19600

Wood Supply U S 2 200

Wood Supply Baltic, Lettland 900 Wood Supply Balttc, Estland 800 Wood Supply Baltic, lltauen 700 'l 50 % ägande

10 STORA ENSO HÅLLBARHET 2005

registrerade i Kanada, Finland (inklusive Rysslands spårbarhetssystem), Sverige, USA samt skogsavdelningen i Portugal.

Wood Supply Baltic ISO 14001-certifi- erades under 2005.

Spårbarhetssystem

Stora Ensa har spårbarhetssystem för att garantera ursprunget på det virke koncer- nen använder. För virkets del innebär spårbarhetsverifiering att virkets usprung dokumenteras och följs från skogen till den punkt där det för första gången kommer i Stora Ensos ägo.

Systemet för att spåra virkets ur- sprung täcker all anskaffning av rundvir- ke, flis, sågspån och massa. Under 2005 var 90 procent av koncernens spårbar- hetssystem externt certifierade, tex chain-of-custody-certifiering, kontrolle- rat virke, EMAS och/eller ISO 14001.

Under 2005 kom 49 procent av det virke som Stora Enso använde från certifierade skogar (med och/eller utan chain-of- custody), vilket var en ökning från 48 procent 2004.

Chain-of-custody-system följer upp andelen certiDerat virke i råvaran.

Stora Ensos nordiska virkesförsörjnings- enheter samt sågverken i den nordiska och centraleuropeiska produktions- gruppen har varit chain-of-custody- certifterade i flera år. Under 2005 blev även virkesförsörjningsenheterna i Est- land, Lettland, Litauen, Polen och USA

chain-of-custody-certifierade. Även flera andra enheter, framför allt massa-, pap- pers- och kartongbruk, har blivit chain- of-custody-certifierade, bland andra Anjalankoskl, Berghuizer, Kotka, Panka- koski, Skoghall, Summa, Varkaus och Veltsiluoto bruk samt Celbi och Kemijärvi massabruk.

Virkesförsörjningsenheterna i Balti- kum, Ryssland och USA certifierades även enligt FSC för kontrollerat virke under 2005. Det innebär att virke från icke- certifierade skogar kommer från lagliga

källor. ·

Hållbar skogsledning

Stora Enso har avyttrat sina ägarintressen i merparten av de skogar som koncernert tidigare ägde, men den skog som koncer- nen fortfarande äger är certifierad. Kon- cernen har inlett arbetet med att få all nyinköpt eller arrenderad mark och skog certifierad.

Stora Enso förvaltar och arrenderar skog i Kanada och Ryssland. Den skog som förvaltas av Port Hawkesbury Woodlands U nit är certifierad enligt både CSA och SFI, och arbete pågår för att FSC-certifiera skog som dotterbolagen till Wood Supply Russia arrenderar. Stora Ensos plantager i Portugal förvaltas en- ligt både PEFC-och FSC-systemen. Stora Ensa förespråkar skogscertifiering över- allt där koncernen är verksam.

Arrenderade och förvaltade skogar och plantager Skogslednlngs-

Enhet ha skogsledningssystem

system

CERFLOR, arbetar mot Port Hawkesbury Woodlands 607 000 CSA, SFI

FSC Unit, Kanada

FSC, PEFC Olonetsles, Ryssland 222 500

Russkiy Les, Ryssland 152 000

CSA, SFI Ladenso, Ryssland 135 300

Guangxi, Kina 54 000

SFI, FSC KLPP, Ryssland 52 BOO

Terminal, Ryssland 42800

~TF Strug, Ryssland 22 500 FSC

FSC STF Gdov, Ryssland 22 300

Utveckling av systematisk ledning av hälsa och arbetarskydd

I slutet av 2004 fastställdes koncernmålet att varje produktionsenhet senast i slutet av 2007 ska ha infört ett certilierat led- ningssystem för hälsa och arbetarskydd, t.ex. ISO-standarden OHSAS 18001 eller en godkänd nationell certifiering. Hittills har Stora Enso 18 arbetsmiljölednings- system som är certifi.erade enligt OHSAS 18001 eller liknande, vilka omfattar 24 enheter. Under 2005 certifierades Celbi massabruk och Kabel bruk enligt OHSAS 18001.

Införande av principerna för företagets sociala ansvar på enhetsnivå

Under 2003 satte Stora Ensa som mål att alla enheter ska ha infört koncernens principer för företagets sociala ansvar senast vid utgången av 2006. Målet är att varje enhet ska utveckla ett eget led- ningssystem för företagets sociala ansvar genom att identifiera de viktigaste socia- la aspekterna av verksamheten samt ut- veckla handlingsplaner och nyckeltaL

Hittills pågår implementeringen i 25 produktionsenheter. Under 2005 på- började 20 enheter sitt implementerings- arbete.

Bland dc Ho b<ht c1

Nord1ska rådet har tagit med Stora Ensa bl11nd de tio nordtSka toretag som satsar mest på hållbar utveckling.

l sin rapport ana~rar Nordiska r!idet 50 borsnoterade toretag 1 Danmark, Island, Finland, Norgt> och Sven9e, vilka samthga erkanns for sin fokus på hållbarhet och foretagsstyrning-

Kartan på det b,akre omsl11gets in- sida visar Stora En sos en heter som är certifierad~ enligt ISO 14001, EMAS, OHSAS 18001 och/eller AUVA.

H å llbarhet en de av riskhanteringen

Hål;barhet äi- ei1 vi!:t!g del av

Stc~a Er.sos riskhc-,nteri:lg,

ef~etSOi"r1 ;JOter.tiella risker sc;-,"1 rör håEbarhet ailtingen ~~m leda tlll,-.lat.er~elia skacor el!er skada

·(örecagets ?.nsee!lde cm ;nte

·(;-ågo~na hanteras p:-·Ja:~tM.

S

tora Enso har inkluderat hållbarhet i de due dillgenee-förfaranden som

· tillämpas vid alla fusioner, förvärv och avyttringar för att minimera even- tuella risker. För helt nya projekt måste dessutom en bedömning av de miljö- relaterade och sociala effekterna göras.

Investeringsbeslut måste även omfattas av bedömningar av framtida hållbarhets- aspekter.

Stora Ensos uppdaterade riktlinjer för fusioner och förvärv godkändes under hösten 2005. De nya riktlinjerna ger en systematisk syn på miljö och socialt ansvar i due diligence. Miljö, hälsa och arbetarskydd har varit en viktig del av Stora Ensos due diligence-arbete. Stora Enso har själv utvecklat den sociala de- len av riktlinjerna för due diligence som blivit en föregångare på området, efter-

som det inte funnits något lämpligt verk- tyg som varit tillräckligt omfattande och allmänt tillgängligt.

Riktlinjerna kommer att kunna hjäl- pa due diligence-gruppen att systema- tiskt bedöma potentiella hållbarhetsris- ker och riskexponeringen i samband med omstruktureringsarbete. Koncer- nens nya riktlinjer för due diligence började omedelbart tillämpas när Stora Enso studerade nya potentiella projekt i Kina under 2005.

Resultaten av konsekvensbedömning- arna hjälper företaget att förstå miljöef- fekterna och de sociala effekterna av verk- samheten, utveckla nödvändiga hand- lingsplaner och anslå medel för att minska eventuella negativa effekter. Un- der 2005 genomfördes en konsekvensbe- dömning av Stora Enso Guangxl Forestry i samband med att en hållbarhetsagenda utarbetades för enheten. Andra konse- kvensbedömningar påbörjades för mark- områden som köpts i Uruguay och i del- staten Rio Grande do Sul i södra Brasilien.

Läs mer om Stora Ensas risker och riskhantering i Bokslut 2005 på sidorna 31-35.

l

En bedömning av miljöeffekter och sociala effekter har genomförts vid Stora Ensas plantager i Cuangxi.

STORA ENSO HÅLLBARHET 2005 11

Koncernen Marknaden Investerare Samhälle

Råvaror och leverantorer

Viktiga hållbarhetsfrågor

• Säkerstälta att leverantoremas miljorelaterade och sociala arbete ligger 1 linje med Stora Ensos hållbarhetsprinc•per. l fråga om Vlr1<esförsöl)ning inkluderar huvudaspekterna exempelvis:

Hållbar

::? Biologisk mångfald

!? Hållbar produktion och användning av ~ra råvaror

('.., Virkets laglighet

~ Arbetstagarrättigheter .-; Påverkan på lokala nåringar Framjande av lagliga affärsseder Skapande ilV affarsmöjhgheter

____ fib_erstrategi

Koncernens mål för godtagbar fiberråvara

2004-2005

innebar en ökning av den totala andelen rundvirke, flis, sågspån och massa som omfattas av spårbarhetssystem till:

98% under

2005

1

00 %

från och med

2006

12 STORA ENSO HÅLLBARHET 2005

K

oncernen nådde redan under 2005 målet att alla fiberkällor ska omfat- tas av spårbarhetssystem. Spårbar- hetsarbetet kommer nu att fokuseras på att utvidga den externa certifieringen av spårbarhetssystem en.

I april införde Stora Enso nya princi- per för hållbarhet inom virkes- och fiber- anskaffning samt skogsbruk som nu om- fattar all virkes- och fiberanskaffning.

Andra viktiga frågor var den fortsatta tvisten i norra Lappland i Finland (se s. 42), avslutaodet av den första fasen av

Tikhvin-projektet (se s. 43) och fortsatta satsningar på skogscertifieringsområdet.

Principer för global virkesanskaffning Stora Enso arbetar globalt och de fibrer som koncernen använder kommer från allt fler källor. Detta understryker hur viktiga Stora Ensos principer för virkes- anskaffning är för att styra den regionala fiberanskaffningen. Principerna uppdate- rades under 2005 i linje med ledande multilaterala miljööverenskommelser, exempelvis konventionen om biologisk

mångfald och internationella processer avsedda att höja standarden för hållbart skogsbruk. De nya principerna är förank- rade i koncernens mission, vision och värderingar.

Ryssland är ett viktigt område för Stora Ensas fiberstrategi när det gäller virkesanska.ffning. direktinvesteringar och marknadspotential. Under 2005 för- värvade koncernen cirka 53 miljoner m³ skog i Ryssland, vilket motsvarande 13 % av den totala virkesanskaffningen.

I strategin för fiberanskaffning beto- nas bebovet av kostnadseffektiva, snabb- växande och hållbara fiberkällor. För Sydamerika är det viktigt att långsiktigt kunna erbjuda konkurrenskraftiga fibrer.

Under

zoos

motsvarade andelen virke från plantager mindre än Z %av den totala virkesanskaffningen, med undan- tag för massa från Veracel.

Stora F.nso följer strikt uppställda principer när plantager anläggs. Inga plantager anläggs i områden med ur- sprunglig skog och inga andra sådana värdefulla ekosystern får omvandlas till plantager. Alla plantageprojekt kräver en konsekvensanalys för miljörelaterade och sociala frågor som en del av ett nor- malt riskhanteringsförfarande.

Spårbarhetssystem

Spårbarhetssystem omfattar alla fibrer som koncernen använder, inklusive virke från både certifierade och icke certifiera- de källor. Under

zoos

omfattades 90%

av koncernens spårbarhetssystem av ex- tern certifi.ering, exempelvis Chain-of- custody, kontrollerat virke, EMAS och/

eller ISO 14001.

r

Kina

l november 200S t.lf'ldeftecknade Stora Enso ett avtal om att forvarva nyttJanderatten till 34 000 hektar slcog och mack från flera statsagda gårdar i sOdra Guangxis kustområde.

Avtalet innebar att Stora Enso kunde oka den totala yta ~m omfattas av koncesslon$r.lttigheter for mark eller plantager sam helt ags av koncernen 1 Guangxi-provtnse i södra Kina till 54 OOOha.

Investeringarna 1 regtOMn bOrJade under 2002, t syfte att etablera 120 000 ha plantager for att tdthan.

dah111a fiber för potentiell framtida massa-, pappers-och kartongproduk- tlon i sbdra Guangxl

Returpapper stdr nu för 18 96 av all fiber som används av Storo Enso.

Dialog med intressenter

För att uppnå hållbarhetsmålen inom fi- berförsörjning har Stora Enso blivit allt- mer aktivt i dialogen med intressenter och i partnerskapsprojekt. Partnerskap med flera intressenter bland leverantörer, kunder, ideella organisationer och andra hjälper stora Enso att inse utmaningarna med hållbarhet, ta upp frågor på ett ho- listiskt sätt genom hela försörjningsked- jan och få ovärderlig hjälp med att lösa eventuella konflikter. Samarbetsprojekt tillsammans med Världsnaturfonden i olika länder är ett bra exempel på sådan dialog (se s. 41).

Maximerat virkesflöde från certifierade skogar

Stora Enso har som mål att maximera andelen virke som kommer från certifle- rad skog. Det är fortfarande ett utmanan-

Nrckc!ltal

Stora Enso anvande totalt 47 mil- jon« ml virke (fast mitt under bark) under 200S. Merparten av det europeiska och nordamenkan- ska Yiricet kom från mindre pnvata skogar, stotre statsägda skogar och skogsbolag

stora

Ensos spårbarhetssystem omfattar alf fiber som anvands In- om koncernen, inklusive v1rke från både certiflelilde och idce-certifte- rade kallor. 90 %¹> av sparbarhet~

.systemen cerbfieras externt av Chatn-d-custody, korttrolferat vir- ke, EMAS och/eller ISO 14001 49 % av det v1rke som Stora Enso

anvande kom från certifierade skogar

Sl %av det wke som Stora Enso använde kom från idte-certlfterade skogar, vilka andå omfattas av

stora

Ensos

eget

spårbarhets- system

•> IJppglftl!ma Qn Inte jåmforu med. data som publlc4!r•ts bd:ogare lr efteaom andel<ed frAn 2004 od1 framit omfatta! rundwlae, fhs. ~ n<:h

.-.medan

^{~re Ars}

uppgd't« endist omfattade Nrldv1rke

STORA ENSO HÅLLBARHET 2005 13

Koncernen Fiberstrategi

Virkesanskaffningsom råden och virkesflöden

de mål eftersom endast cirka 7 % av världens skogar för närvarande är certifi- erade. Stora Enso bidrar aktivt till att ut- veckla olika system för skogscertifiering för att att förbättra dem. För att förstärka budskapet bakom skogscertifiering på lång sikt arbetar Stora Enso för ömsesi- digt erkännande av olika skogscertifte- ringssystem och harmonisering av natio- nella standarder.

,.. ,

För att nå målen för skogscertifiering främjar Stora Enso aktivt skogscertifte~

ring överallt där koncernen är verksam, genom certifiering av arrenderade områ- den och plantager, genom att uppmunt- ra externa leverantörer att göra samma sak och genom att genomföra Chaln-of- custody-certifiering. Under 2005 kom 49 o/o av det virke som Stora Enso använ- de från certifierade skogar. Andelen är

14 STORA ENSO HÅLLBARHET 2005

Marknaden Investerare Samhälle

...

-

Virkesflöde mellan lnköpsomrdden

-

Total mängd virke som köps i regionen, miljoner m³

(Virke som förbrukas i Stora Enso eller externa bruk inom regionen, eller levereras till andra områden.)

en totalsiffra som omfattar olika affärs- områden inklusive rundvirke, flis, såg- spån och massa.

De affärsområdesspecifika siffrorna har fastställts enligt relevanta skogscerti- fieringssystems Chain-of-custody-stan- darder där sådana system tillämpas, eller bygger på dokumentation om virkets ur- sprung i linje med Stora Ensos riktlinjer för spårbarhet.

Andelen virke från icke certifterad skog som Stora Enso använder är 5 l %.

Virket omfattas ändå av Stora Ensos spår- barhetssystem för att det ska vara möjligt att kontrollera att det är godtagbart.

För att främja ömsesidigt erkännande och harmonisering av nationella stan- darder har Stora Enso i vissa regioner inlett eller upprättat dubbel certifterlng enligt två olika system, nämligen FSC

och PEFC. Dubbel certifiering ger koncer- nen bättre kunskap om skillnader och likheter i konkurrerande system. Dubbel certiftering tillämpas vid Celbl Planta- tlons (FSC, PEFC), Port Hawkesbury Woodlands Unit (CSA, SFI) och Wood Supply U.S. (SFI, FSC). För arrenderade och förvaltade områden finns dubbel certifiering vid Port Hawkesbury Wood- lands U nit (SCA,

sFn.

Läs mer om Stora Enso Forest Products i Koncernen 2005 på sidorna 24-27.

Uppdaterad information om regional skogscertifiering finns på www.storaenso.com/wood.

Öka d anv~indn i ng a v returfiber

Returpapper är en st;ategiskt viktig råvc;rc; för Si:ora t.nso och bet.-aktas som en hörnsten i

koncern~ns

fiberstrategi.

Sto~a

Enso st;-ävar hela tiden e'iter c.tt ökc.

a:wc?.r.dnir.g~n

av

returp~p~:>er

i ~mdu!<terna.

och ·ir äm]ar

återvi:-~n:ng

av

pappersp~oduk~er

som en

dei

av kor.·:eor.ens ansvar som tilive;kue.

R

eturfiber nyttjas för användnings- områden där det skapar mest värde för stora Ensos kunder- allt bero- ende på kvalitetskraven på den aktuella papperskvaliteten.

Stora Enso tillhör de största använ- darna av returpapper i Europa. Totalt an- vändes 2,6 miljoner ton returpapper un- der 2005 (2,4 miljoner ton under 2004).

I USA är Stora Enso en ledande använda-

Hållbar massa

sedan april .lG85 har Stcra

Ens0s

pr~r:dper ·(ör ·(~berf5rs5rjr.ing

o:kså

orr!fa·~·i:at

5tor3 Ens:>s massa>öp.

M

assa ingår även i Stora Ensos spårbarhetssystem, vilket inne- bär att ursprunget för fiber i all massa som köps av Stora Enso måste vara känt och vederbörligt dokumenterat.

I enlighet med detta system innehåller aJla kontrakt om massaleverans:

Leverantörens försäkran om efterlev- nad av nationella lagar och förord- ningar

Leverantörens åtagande att tillämpa Stora Ensos principer för hållbarhet inom virkes-och fiberanskaffning samt skogsbruk

Information om andelen av massa- produktionen som är ISO 14001- certifierad, EMAS-registrerad eller certifierad enligt ett skogscertifierings- system med eller utan Chain-of- custody

Tillstånd för stora Enso att revidera leverantörens miljörelaterade och sociala arbete

re av returfiber bland tillverkarna av bestruket papper. Under 2005 tillgodo- sågs 18% (17 %) av koncernens totala efterfrågan på fiberråvara med returpap- per. För standard tidningspapper var det genomsnittliga returinnehållet Wlder 2005 64 % (61 %).

Ökningen av returfiberanvändning- en under 2005 berodde i stor utsträck- ning på ökad användning i Langerbrug- ge bruk och förvärvet av Intereell S.A., som nu heter Stora Enso Poland. Langer- hrugge bruk nådde full kapaåtet för den nya tidningspappersmaskinen under 2005 samtidigt som den befintliga ma- skinen för journalpapper ställdes om till 100 % returfiber. Genom förvärvet av Stora Enso Poland har koncernen också blivit en betydande producent av retur- fiberbaserad förpackningskartong. De största bruken som förbrukar returpapper är koncentrerade till tätbefolkade områ- den i Centraleuropa, nära stora råvaru- källor för returpapper.

Returfiber lämpar sig särskilt väl till produkter med kort livslängd. De främsta användningsområdena för returfiber är tidningspapper, journalpapper och vissa kartongkvaJiteter.

Fibrerna kan inte återvinnas hur många gånger som helst eftersom kvaJi- teten sjunker för varje bearbetningscykeL Därför behövs en viss del nytiber till de flesta typer av pappersproduktion.

TotaJt 18 av stora Ensos bruk använ- der nu returfiber som råvara. Tidnings- pappersbruken i Hylte och Sachsen, tid·

ningspappers-och journalpappersbruket i Langerbrugge samt förpackningskar- tongtillverkarna i Barcelona, Varkaus, Porl, Soustre, Wisconsin Rapids och Keräyskuitu använder alla 100% retur- fiber. Maxau, Heinola Fluting, Ostroh:ka,

Biron, Duluth, Kimberly, Niagara och Whiting bruk använder en kombination av returfiber och nyfiber.

Kotka bruk använder sågspån Blekt massa från Kemijärvi Masson torkas och balas för transport.

för att tillverka oblekt massa för massabruk, världens laminatpapper. nordligaste massabruk.

Kemisk massabalans

1 000 ton 2001

Total produktion 4 475

leveranser till egna bruk 3 660 Externa leveranser (A)' 815

Externa köp (B) 769

Balans (A - B) 46

Stora Enso uppmuntrar även aJla massaleverantörer att införa Chain-of- custody-certifiering och miljölednings- system.

Stora Ensos massaproduktion är integrerad med pappers- och kartong- verksamheten för att säkerställa att mas- sa som är producerad inom koncernen används där så är möjligt. Av kvalitets-

2002 2003 2004 2005

4 875 5 024 5 130 5 095

4052 4173 4 335 4 296

823 851 791 795

733 673 795 813

90 178 ·4 -18

och logistikskäl måste 15 % av förbruk- ningen av kemisk massa komma från externa källor. Motsvarande volym säljs därför på den externa marknaden för att balansera såld massa mot köpt

massa.

För närvarande har uppskattningsvis 75% av Stora Ensos massaleverantörer infört miljöledningssystem.

STORA ENSO HÅLLBARHET 2005 15

Koncernen Klimatförändringar och energi

Marknader l nvestera re Samhälle

Klimatförändringar - utmaningar och

_ möjligheter

Förbränning av fossila bränslen är den största enskilda faktorn bakom de globala utsläppen av växthusgaser.

D

en mest betydande växthusgas som produceras under förbrän- ning av fossila bränslen är koldi- oxid (COJ.

Stora Enso och hela skogsindustrin är väl positionerad för att bidra till att hitta sätt att mildra klimatförändringarna. Stora Ensas huvudsakliga möjligheter är att:

Förbättra energieffektiviteten i kon- cernens verksamhet

Maximera användningen av förnyel- sebara energikällor såsom biobränsle och vattenkraft

Arbetsgrupp om klimatförändringar Stora Ensas arbetsgrupp om klimatför- ändringar, som verkar inom organisatio- nen för hållbarhetsstyming, ansvarar för samordning av koncernens klimat- förändringsfrågor. Arbetsgruppens mål är att fastställa Stora Ensas ställning när det gäller klimatförändringar, undersöka koncernens möjligheter att minska vår påverkan på klimatet och arbeta aktivt för en policy för hållbar klimatföränd- ring som syftar till att upprätthålla konkurrenskraften.

Stora Enso satsar på att samarbeta med sina intressenter för att mildra effekterna av klimatförändringarna.

Nyckelprojekt som formar den fortsatta långsiktiga utvecklingen av koncernens strategi är:

Stora Ensas engagemang tillsammans med kunder, leverantörer, den akade- miska världen, ideella organisationer, konsulter och andra verksamheter för att inventera växthusgaser gen9m utvalda försörjningskedjor för att identifiera och bedöma möjligheter att minska utsläppen.

Stora Ensas deltar aktivt i Global Roundtable on elimate Change som samlar över 150 viktiga intressenter på hög nivå som diskuterar och ut- forskar områden där man kan kom- ma överens om viktiga vetenskap- liga, tekniska och ekonomiska frågor som är avgörande för att utforma långfristiga policyer om klimat- förändringar

Utmaningar för att minska klimatpå- verkan från Stora Ensas verksamhet innefattar:

Behovet av att hitta rena, överkomli- ga och säkra energikällor för tillverk- ning och transport

Ökande kostnader och minskad till- gänglighet för råvaror

Försörjning och förbrukning av elenergi 2005

TWh flnland Sverige Europa'>

Koncernens resurserll

CHP 3,6 1,0 1,9

Vattenkraft 0,4

o o

Kärnkraft 1,3

o o

övrigt 0,2

o o

Deltotal 5,4 1,1) 1,9

Externa köp 2,4 5,2 4,2

Total försö~ning 7,8 6,2 6,0

Forbrukning vid

St.ora Ensos bruk ^{7,4 6,2 5,3}

Extern försäljning 0,4 0,03 0,7

1> Exklusive Finland och Sverige.

n Egna resursor =Ägs direkt eller indirekt av Stora En so, In kl. minoritetsägand e.

•> Externa köp~ Rutinrnaniga köp av el från nätet

Omrlknlngstabetl:

l Tl (tera)oule) • l 0" joule (l 000 miljarder joule) 1 lWh (terawattimme)= l O" wattimmar 11Wh = 3,6 x 1 o• 11

16 STORA EN SO HÅLLBARHET 2005

Nord-

amerilla Asien Totalt

1,0 O,o3 7,4

0,2

o

0,6

o o

1,3

o o

^0,2

1,2 0,03 9,S

3,9 0,15 15,8

5,1 0,18 25,3

4,9 0,18 23,9

0,14

o

1,3

Investerares, aktieägares och låne- instituts oro för affärsrisker

Framsteg för C0₂-utsläpp

Stora Enso börjar se de konkreta fördelar- na med att genomföra sin strategi för kli- matförändringar. Totala direkta utsläpp av COz från icke förnyelsebara källor mins- kade under 2005 jämfört med 2004 med 7 %, vilket motsvarar 3 % efter normalise- ring för produktionen. Minskningen av totala utsläpp beror delvis på lägre pro- duktion av massa, papper och kartong till följd av den finska arbetsmarknadskon- flikten.

Handel med utsläppsrätter

EU:s system för handel med utsläppsrät- ter för växthusgaser inleddes l januari 2005. Stora Ensas åtgärder inom EU:s system är inriktade på att efterleva regler- na. Bruken som omfattas av systemet med handel har infört lämpliga förfaran- den och vidtagit åtgärder för att överva- ka och få sina COz-utsläpp kontrollerade enligt respektive inhemsk lag.

Även om målen för minskade ut- släpp av växthusgaser är landssped- fika och tillstånden är fabriksspecifika avser Stora Enso också att minska ut- släppen maximalt på koncernnivå för att uppnå de mest kostnadseffektiva lösningarna.

Klimatbörsen Chicago

l Nordarnerika har Stora Enso varit en aktiv grundande medlem av klimatbör- sen i Chicago (CCX), ett frivilligt rättsligt bindande program för att minska utsläpp av växthusgaser genom marknadsbaserad handel. Mt:dlemmama åtar sig frivilligt att minska utsläppen av växthusgaser med 4 % senast 2006 från en baslinje av genomsnittliga utsläppsnivåer under perioden 1998-2001.

Stora Ensas verksamhet i Nordamerika har utan svårigheter uppfyllt sitt mål för 2005 att minska utsläppen med 3 % från baslinjen, genom en minskning på cirka 12%.

Stora Ensas samtliga massa-, pappers- och kartongbruk i Europa och Nordameri- ka arbetar enligt EU:s handel med utsläpps- rätter eller klimatbörsen i Chicago.