”Man vet att man inte dricker när man har barn, det bara är så”

Sociologiska Institutionen

Kandidatuppsats i sociologi, 15 h p.

Ht 2015

Handledare: Nina-Katri Gustafsson

”Man vet att man inte dricker när man har barn, det bara är så”

En kvalitativ studie om den normativa aspekten av föräldrars alkoholkonsumtion Frida Bornfalk

Sammanfattning

Syftet med denna studie var att undersöka hur föräldrar upplever normer relaterade till alkoholkonsumtion och kopplade till föräldraskapet samt att undersöka hur de upplever att dessa påverkar de egna alkoholvanorna. Alkoholkulturen är en stor del av det sociala livet både i Sverige och i övriga västländer och därför är det intressant att undersöka om och hur föräldrar upplever att alkoholvanorna har förändrats i samband med att de blivit föräldrar. Studien genomfördes utifrån en induktiv ansats i och med att det inte finns någon tidigare empiri på området och analysen utgick ifrån de definierade begreppen norm och moral. Studien är genomförd med semistrukturerade intervjuer där

övergripande teman användes. Urvalet inkluderade fem personer som valdes utifrån kriterierna förälder och alkoholkonsument. Analysen av intervjumaterialet visade att flera av föräldrarna till stor del anpassar sig till de normer om alkoholkonsumtion som är kopplade till föräldraskap. Denna studie bidrar med en ny aspekt av

alkoholkonsumtion bland föräldrar då inga tidigare studier har genomförts i Sverige där fokus har legat på den subjektiva moralen och hur föräldrar anpassar sig till gällande normer kring alkohol specifika för föräldrar i det svenska samhället. Resultatet i denna studie överensstämde till stor del med forskningsresultat från andra länder med

närliggande fokus då man påvisat en generellt negativ inställning till att konsumera alkohol i situationer då barn är närvarande.

Nyckelord

Norm, moral, alkoholkonsumtion, föräldraskap, livsstil, Sverige

Innehållsförteckning

1. Inledning……….……….……1

1.1 Bakgrund……….….1

1.2 Syfte och frågeställningar……….……….3

1.3 Avgränsningar………..……….………….4

2. Teoretiskt ramverk……….…….4

2.1 Situationsbundet……….4

2.1.1 Normer……….…….………5

2.2.2 Moral……….………..6

3. Tidigare forskning………..……….………….………6

3.1 Attityd gentemot alkohol……….…7

3.2 Normativt socialt beteende……….10

4. Metod och data……….……….11

4.1 Val av metod………..11

4.2 Respondenter……….………12

4.2.1 Urval………12

4.3 Genomförande och analys av material……….………..12

4.4 Förförståelse………13

4.5 Etiska överväganden………..………13

5. Resultat………..………14

5.1 Alkoholkonsumtion med och utan barn……….……….15

5.2 Förändringar i livsstil……….………...16

5.3 Upplevda normer……….……….………...18

5.4 Den subjektiva moralen………..………..…21

6. Diskussion………..………...24

6.1 Sammandrag………..24

6.2 Slutdiskussion………25

6.3 Brister och förtjänster……….27

6.4 Några slutord……….……..……….……27

6.5 Förslag till vidare forskning………...……….28

Referenser……….……….29

Böcker och vetenskapliga rapporter…..……….….29

Artiklar………30

Bilaga……….………..………32

Intervjuguide……….………..32

1. Inledning

1.1 Bakgrund

Alkoholkonsumtion har en central ställning inom den västerländska kulturen då det är en betydande del vid både högtider och firande, vid andra sociala tillställningar och på fritiden i övrigt (Goldberg, 2011). I Norden finner vi en alkoholkultur som fortfarande till stor del handlar om berusningen av alkohol, där målet är att uppnå ett rus vilket skiljer sig från andra länder där alkohol mer ses som en måltidsdryck och är en del av det vardagliga (Room &

Mäkelä, 2000). Alkoholkonsumtionen i Sverige ökade från inträdet i den Europeiska unionen 1995 fram till år 2004 (Gustafsson, 2010). Färre restriktioner i införsel, större tillgänglighet samt högre acceptans av så kallat kontinentalt drickande, det vill säga ”vardagsdrickande”

utöver helgerna, var delvis det som ledde till förändrande alkoholvanor (Leifman &

Gustafsson, 2003). Senare mätningar från Centralförbundet för alkohol- och

narkotikaupplysning (CAN) visade även dessa på en ökad konsumtion medan den senaste rapporten visar en kraftig nedgång av alkoholkonsumtion bland unga (Leifman & Trolldal, 2013; Gripe, 2015). Alkoholkonsumtionen verkar således variera i Sverige över tid samt bland olika grupper i samhället.

Trots att det är vanligt förekommande att konsumera alkohol finns normer kring hur och när man bör och inte bör dricka. Enligt den så kallade socialisationsprocessen (Berger &

Luckmann, 2010) socialiseras vi in i samhällets normer och på så sätt formas våra egna normer och i förlängningen våra beteenden. Socialiseringsprocessen pågår hela livet. Den primära socialiseringen av de egna föräldrarna efterföljs av den sekundära socialiseringen som sker i mötet med andra människor (Berger & Luckmann, 2010).

Även sociologer som Nicholas Abercrombie (Abercrombie, 2006:149) talar om socialisation och den process som sker vid individens lärande av samhället:

”… Det är under denna fas som vi tillägnar oss grunderna för kulturen hos och

organiseringen av de grupper vi tillhör. Inte minst lär vi oss vikten av att relatera till andra, och under hela livet kommer vi vara medvetna om andras synsätt och åsikter, även när personen i fråga inte är fysiskt närvarande.”

Socialiseringsprocessen har inte att studerats närmare utan bör snarare ses som en

övergripande teori. Studiens utgångspunkt var att sociala normer och moraliska regler har inverkan på människors beteende och fokus låg vid att studera intervjupersonernas, det vill säga föräldrars, egen upplevelse av dessa. Studiens fokus har legat på det vuxna livet och vilken eventuell påverkan vänner och andra individer vi interagerar med kan ha. Andra människors dryckesmönster kan påverka personer att antingen dricka mer eller mindre. Skog (1985) talar i sin ”teori om kollektiva dryckeskulturer” om att individer påverkar varandras drickande, vilket kan visa sig även på populationsnivå. Skog menar att om en grupp

människor ändrar sin alkoholkonsumtion sprider det sig som ringar på vattnet och även andra grupper ändrar sin konsumtion. Detta innebär att även studier på en mer aggregerad nivå visar att interaktionen mellan människor har betydelse och att vårt dryckesmönster och våra normer kring alkoholkonsumtion påverkas av dem vi umgås med. Leissner (1997) skrev också om att andra människor har inverkan på det egna beteendet och diskuterar därmed, precis som Skog, alkoholen i relation till en typ av nätverksteori. I jämförelser mellan ett hög- och

lågkonsumerande land har man funnit en kollektiv förändringsprocess som innebär att människor påverkas av hur konsumtionen ser ut i landet. När konsumtionsnivån i en kultur fördubblas så fördubblar samtliga konsumtionsgrupper sin konsumtion, den relativa ökningen är alltså lika stor (i absoluta termer kan det skilja sig åt). Leissner (1997) nämner även

forskning om sambandet mellan vänners alkoholkonsumtion och menar att de personer som högkonsumerar oftast har vänner med samma dryckesvanor. I likhet med flera andra områden omsluts alkoholvanorna alltså av normer och man fostras således in i den alkoholkultur som gäller i det samhälle man lever i. De normer som finns kan förstås i relation till den kultur vi lever i, det vill säga hur olika alkoholkonsumtionen ser ut i olika länder (Room & Mäkelä, 2000). De interaktioner vi har med andra och de normer vi anpassar oss till filtreras genom de kulturella normerna.

Det är också rimligt att anta att de normer som finns kring alkoholkonsumtion även inom ett och samma land inte är detsamma för alla grupper i samhället. Exempelvis kan man förvänta sig att det finns en mer restriktiv inställning till föräldrars drickande, vilket antyds i

exempelvis kampanjen ”Vit jul”. Kampanjens syfte går ut på att barn inte skall behöva

utsättas för vuxnas drickande (berusning). Dock saknas forskning i Sverige som studerat just den moraliska aspekten av att konsumera alkohol som förälder. Denna studie avsåg att studera vilka normer som finns kring att föräldrar konsumerar alkohol utifrån föräldrarnas egen synvinkel, det vill säga vilka normer som de själva upplever finns. En intressant fråga i denna studie var också att undersöka vilken roll den yttre påverkan har, det vill säga vad sociala normer kring alkohol har för betydelse i de val som görs i situationer bundna till

alkoholkonsumtion förknippat med föräldraskap.

Den tidigare forskningen i Sverige och även i andra länder kring föräldrar och

alkoholkonsumtion i närvaron av barn fokuserar till stor del på alkoholmissbruk och de negativa konsekvenser som drabbar barn som lever i familjesituationer med relaterade problem. Tidigare empiri handlar även om hur vuxna och barn påverkas på olika sätt av andras alkoholkonsumtion (Laslett m.fl., 2014; Leifman & Raninen, 2014). Avsnittet om tidigare forskning har fokuserat på att presentera internationell forskning som studerar relationen mellan den generella inställningen till alkoholkonsumtion i närvaron av barn och det verkliga beteendet. Det har framkommit att människor har en tendens av att säga en sak men göra en annan, och den tidigare forskningen visar även de ”genvägar” som föräldrar försöker ta och därigenom legitimera sitt beteende genom att lägga över ansvaret på någon annan (Raitasalo m.fl., 2011; Room, 2011).

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med studien var att undersöka hur föräldrar upplever normer kring alkoholkonsumtion samt hur de förhåller sig till dessa i sin vardag. Detta har studerats med hjälp av intervjuer och har avgränsats till följande frågeställningar:

1. Vilka normer kring alkohol upplever föräldrarna att det finns?

2. Vad har de själva för normer och subjektiv moral?

3. Hur har den egna alkoholkonsumtionen påverkats i förhållande till dessa normer?

1.3 Avgränsningar

Studien har avgränsats till ett urval av föräldrar inom Stockholmsregionen av praktiska skäl.

Jag har endast intervjuat personer med svensk bakgrund och fokuserat på att presentera den svenska alkoholkulturen och det svenska samhällets normer. Argumentet för detta är att normer kring drickande bland invandrade grupper, liksom för föräldrar, kan avvika från det som förmedlas som en generell svensk alkoholkultur. Sohlberg (2008) har exempelvis visat att det finns stora skillnader mellan infödda svenskar och svenskar med invandrarbakgrund.

2. Teoretiskt ramverk

Redogörelsen för norm- och moralbegreppen i detta avsnitt är beskrivna var för sig men det är viktigt att understryka att användningen av dessa i studien ofta flyter in i varandra, det vill säga påminner mycket om varandra. Normer definieras som gemensamma regler för hur man skall bete sig, men kan ibland följas oreflekterat – man gör som man alltid gjort och som alla andra gör. Moral regler kan ibland ses som något mer strukturerat, ett aktivt val att bete sig enligt vad som förväntas och i ett vardagligt språk kan detta ha tydligare undertoner av att det finns ett sätt att bete sig som är mer rätt. Med detta menas att dessa begrepp är likvärdiga.

Moral är något som ofta tas upp i samband med till exempel lagar eller religion, det vill säga nedpräntade normer. Inom sociologin är denna distinktion inte lika tydlig och den term och definition som använts i studien är att normer är skrivna som såväl oskrivna regler om hur man bör bete sig i det samhälle och inom den kontext man befinner sig i.

2.1 Situationsbundet

Människor i ett samhälle måste ständigt förhålla sig till de sociala regler och normer som finns. Normerna påverkar de val människor gör men hur olika människor uppfattar dessa kan skilja sig åt. Trost och Levin (1999) menar att det är under socialisationsprocessen som vi lär oss att definiera situationer på ungefär samma sätt och därmed också interagera med varandra på ett meningsfullt sätt:

”Om människorna definierar eller varseblir situationen som verklig, så är den också verklig i sina konsekvenser. Det innebär att det en människa varseblir inte bara är hennes verklighet utan att det också styr hennes beteende.” (Trost &

Levin, 1999:12)

Trost och Levin (1999) anser att människor definierar situationer och anpassar sitt beteende efter den specifika situationen. Människor definierar dock en situation olika vilket också innebär att de beter sig olika. Dessutom kan situationen omdefinieras och därmed även

beteendet. De menar att den sociala verkligheten därför kan uppfattas på många sätt. Det finns även fler faktorer som påverkar hur vi uppfattar situationen och de tar upp exempel som individens hälsa, vår egen sinnesstämning eller inom vilket gruppsammanhang, kultur eller tidsperiod vi befinner oss i. Den kontext vi befinner oss inom är alltså av stor betydelse för vilka normer vi anammar och definitionen av situationen spelar en stor roll i interaktionen med andra människor.

2.1.1 Normer

”Norm, regel eller föreskrift om hur någon bör handla. Alla sociala situationer med en viss varaktighet präglas av formella eller informella normer.” (Brante m.fl., 1998:221)

Brante (1998) beskriver de sociala normernas påverkan på individen och hur de fungerar för individens anpassning till olika situationer:

”De flesta sociala normer är inte resultatorienterade och heller inte rationella.

De anger vad som uppfattas som rätt och riktigt uppförande, rätt och riktig klädsel och vad som är passande inom en grupp. Normbrottet leder till förlust av socialt anseende eller respekt.” (Brante m.fl., 1998:221 ff.)

Inom sociologin har normbegreppet stor betydelse då man talar om avvikelse. Grunden för detta är insikten om att föreskrifterna, normerna, möjliggör och skapar relationer mellan människor (Leissner, 1997:92). Det är genom att definiera normer som det blir tydligt vilka

som ingår i gruppen och vilka som hamnar utanför, det vill säga är avvikande. Leissner (1997) anser att samhället inte existerar utan en övergripande överensstämmelse för kommunikation eftersom det då inte är en relation mellan människor, och normerna är därmed nödvändiga för det sociala samspelet. Sociologen Anthony Giddens definierar avvikande beteende som

”handlingar som bryter mot allmänt accepterade normer. Vad som uppfattas som avvikande varierar från tid till annan och från plats till plats” (Citerad i Leissner, 1997:92). Normerna skapar och reglerar förhållanden i ett bestämt socialt rum.

2.1.2 Moral

”Moral, i bokstavlig bemärkelse ”sed” eller ”vana”: grunduppfattningar om vad som är rätta eller felaktiga, bra eller dåliga handlingssätt.” (Brante m.fl.,

1998:213)

Enligt Abercrombie (Abercrombie, 2006) är socialisationsprocessen inte enhetlig och avspeglar i denna mening samhället. Detta på grund av att vi lär oss från våra föräldrar, som lärt sig från sina föräldrar och att då värdena kan skilja sig åt. Om man riktar fokus till de värden som uttrycks av vuxna nämns det att de moraliska uppfattningarna kan skilja sig åt bland olika sociala grupper, rent generellt är yngre mer liberala och toleranta än andra. De moraliska uppfattningarna kan även skilja sig mellan situationer och sammanhang, de värden som uttrycks är beroende av de personer som är närvarande samt vad som kännetecknar situationen (Abercrombie, 2006). Dock skiljer sig den moraliska uppfattningen och den moraliska handlingen åt, det vill säga att människor inte alltid handlar efter vad de säger anser vara rätt. Abercrombie (2006) menar att det inte handlar om svaghet eller hyckleri utan mer om att olika uppfattningar kommer i konflikt med varandra i konkreta sociala situationer där människor är osäkra på vad som är det rätta beteendet.

3. Tidigare forskning

Fokus i detta avsnitt ligger vid att presentera de mest relevanta studier både inom

internationell forskning kring inställningen hos föräldrar gällande alkoholkonsumtion då

barnen är närvarande samt forskning inom närliggande forskningsfält då direkt koppling till min studie var svårfunnen. Denna studie är därför förhållandevis unik och bidrar till vidare forskning inom området.

3.1 Attityd gentemot alkohol

Tidigare empiri kring föräldraskap och alkoholkonsumtion fokuserar som nämnts tidigare till stor del på missbruk av alkohol och på de konsekvenser och skador som kan uppstå för barnen genom en sådan familjesituation. Det finns exempelvis studier och rapporter som tar upp hur både vuxna och barn påverkats negativt av andras alkoholkonsumtion (Laslett m.fl., 2014;

CAN, 2014). Studier utförda (Nelson m.fl., 2009; Naimi, 2011; Raitasalo m.fl., 2011) kring riskerna gällande barnens välmående som uppstår vid situationer där föräldrar blir berusade handlar främst om bristen av omvårdnad och uppmärksamhet. I dessa fall behöver det dock inte handla om tungt beroende eller missbruk, familjevåld eller problem i hemmet, utan kan även äga rum bland så kallade ”vanliga föräldrar”. Det finns inte mycket forskning gjord om de normer som styr hur föräldrar bör konsumera alkohol i hemmet och med barnen

närvarande. Vad som däremot gjorts en hel del på området handlar om missbrukande föräldrar samt ”bra” föräldrar som inte bidrar till att barnen själva börjar dricka för tidigt eller för mycket (vilket då uppnås med tydliga regler, omtanke samt egen restriktiv attityd och låg konsumtion). Extremiteterna är alltså ”dålig” (missbrukande) och ”bra” (icke missbruk, helst i stort sett nykter) förälder. Det sägs ju såklart inte alltid rakt ut men det är det resonemanget som ligger bakom, det vill säga att ansvarstagande föräldrar inte dricker alkohol. Ett aktuellt exempel är Vit jul kampanjerna som IOGT-NTO driver som arbetar för att barn ska slippa den oro som kan uppstå vid högtider där föräldrar konsumerar alkohol. Kampanjen syftar till att skapa frizoner för barn vid juletider, dit de kan gå under lovet, och en del i kampanjen är att föräldrar skriver under på att ha en vit jul, det vill säga en jul utan alkohol. Det är ju dock inte riktigt så svart och vitt att föräldrar antingen är nykterister eller missbrukare eftersom att många föräldrar dricker även med barn i närheten och den skalan går alltifrån ett halvt glas vin till total berusning vilket även framgår tydligt i flera av studierna i detta avsnitt.

I resultatet från en finsk studie (Raitasalo m.fl., 2011) framgår det att toleransnivån för alkoholkonsumtion i hemmet är hög. Samtidigt framträder inställningen till att dricka framför barnen som negativ, detta trots att det generellt anses som normalt att konsumera alkohol och

att också en stor del av den alkohol som konsumeras dricks av småbarnsföräldrar.

Argumenten är att det finns en stor oro för de eventuella skador konsumtion inför barnen kan innebära. Den finska studien syftade till att undersöka föräldrars syn på alkoholkonsumtion i närvaro av barn samt att även koppla det till hur föräldrarnas självupplevda

alkoholkonsumtion ser ut. Resultatet visade att ungefär tre fjärdedelar (72 %) ansåg att allmän alkoholkonsumtion med barn närvarande var oacceptabelt och 95 % tyckte att man inte bör vara berusad framför små barn. Specifikt detta bör man hålla sig skeptisk till då den

individuella tolkningen av berusning kan skilja sig åt. Däremot visade 38 % av

respondenterna åsikten att man kunde konsumera alkohol med barn närvarande i dem fall att det fanns någon annan nykter vuxen närvarande att se efter barnen. Resultatet visar ingen signifikant skillnad mellan föräldrar och personer utan egna barn, den generella inställningen var att det inte är acceptabelt att konsumera alkohol i närvaron av barn. Då man jämförde föräldrar med yngre och äldre barn hemma fann man att fäder (oavsett ålder) som hade små barn generellt sett drack mindre men samtidigt oftare än de som till exempel hade barn som gick i skolan. Skillnaden var dock inte signifikant. Vidare visade resultaten att de kvinnor som ansåg att attityd inte alltid behöver överensstämma med beteende oftare hade konsumerat alkohol i närvaron av barn än övriga. Resultatet innebär att de som någon gång har brukat alkohol i närvaron av barn delar majoritetens negativa inställning till konsumtion av alkohol i närvaron av barn, men kan rationalisera sitt beteende genom att lägga över ansvaret på någon annan, det vill säga någon annan vuxen som inte förtärt alkohol vid tillfället. Enligt studiens resultat verkar inställningen till kombinationen av föräldraskap och alkohol generellt sett vara negativ, men att det finns en ambivalent attityd gentemot alkoholkonsumtion med barn närvarande. Studien visar att föräldrar har negativa åsikter om berusning i samvaron med barn, men att de samtidigt anser att det är tillåtet att konsumera alkohol så länge det inte innebär en direkt psykisk skada för barnen. Enligt normen skall barnens säkerhet alltid komma först men så länge föräldrar känner att situationen är under kontroll, det vill säga om de överlåter ansvaret för barnet på någon annan, så verkar detta innebära ett undantag från normen. Room (2011) anser att det finns en överlägsen norm som säger att barnens säkerhet alltid måste komma i första hand och vara garanterad, därmed är dessa frågor angående alkoholkonsumtion i närvaron av barn högst moraliskt laddade. Dock verkar den sanna attityden gällande konstaterat alkoholbeteende komma fram då säkerheten kring barnen är ordnad. Denna vuxen kallar Room (2011) för ”designated sober child - minder” vilket definieras som en utsedd person ämnad för att ta hand om barnen medan de andra vuxna kan koppla bort sitt ansvar som förälder. Room menar att detta dock inte tar bort problemet från

att verka som en förebild inför sina barn, framförallt vad gäller framtida alkoholvanor och beteenden hos unga.

Enligt en studie i New York av Yu (2003) har forskare generellt fokuserat på två hypoteser för att förstå föräldrars inverkan på barns alkoholkonsumtion. Dessa innefattar att föräldrarnas egen konsumtion samt föräldrars attityd till konsumtion hos barn påverkar barnens

alkoholbeteende. Yu (2003) argumenterar även för att barnens upplevelse av föräldrars attityd gentemot alkohol påverkar, det vill säga att om föräldrarna till exempel har en negativ

inställning till alkoholkonsumtion så påverkar det barnens egen inställning, särskilt om barnen fortfarande bor hemma eller har en nära relation till sina föräldrar. Resultaten från studien visar att föräldrarnas konsumtion i sig inte verkar ha någon bestående inverkan på barns alkoholbruk. Vidare har barns uppfattning om föräldrarnas attityder till alkohol ingen

påverkan på den aktuella konsumtionen utan är mer kopplad till inställningen till konsumtion i allmänhet. Det är sannolikt att barns uppfattning om föräldrarnas attityd gentemot

alkoholkonsumtion är mest avgörande vid den tidpunkt då de beslutar om att börja dricka alkohol. Resultaten från Yus (2003) studie visar däremot att risken för att barnen ska börja dricka reduceras om de upplever att föräldrarna motsätter sig bruk av alkohol.

Sammanfattningsvis visar studien att ju mer tid barn spenderar med föräldrar som konsumerar alkohol desto mer sannolikt är det att barnen börjar konsumera alkohol. Resultaten tyder på att även om föräldrarnas alkoholbruk påverkar barns alkoholkonsumtion genom omfattande interaktion verkar föräldrakontrollen av minderårigas alkoholkonsumtion i hushållet minska risken för alkoholanvändning, det vill säga ju mer restriktiva föräldrarna är desto mindre är risken för barnens alkoholkonsumtion. Studien diskuterar härmed en twist där barnens egen upplevelse av hur mycket tid de spenderar med sina föräldrar påverkar den känslomässiga relationen till dem. Samtidigt som att relationen främjas i en nära relation ökar risken för barnens egen alkoholkonsumtion om de umgås mycket med föräldrarna då de konsumerar alkohol (Yu, 2003). Studien (Yu, 2003) ansågs relevant på grund av att man kan anta ett bakomliggande tankesätt och inställning till hur föräldrar dricker. Naimi (2011) beskriver hur det är avgörande att vara medveten om att ungas alkoholbeteende skapas av vuxna, att de vuxna bidrar till det normativa beteendet hemma och offentligt och dessutom ansvarar för att skapa den miljö som barnen växer upp i.

Studierna som ovan beskriver hur föräldrars attityder till alkoholkonsumtion i sin tur påverkar barns alkoholkonsumtion har relevans för min studie eftersom att det till stor del är våra

uppfattningar om hur man bör konsumera alkohol som grundar sig i våra inlärda sociala normer kring vad man som förälder bör lära ut till sina barn. Den tidigare empirin har som tidigare nämnts inte direkt koppling till föräldrarnas egen synvinkel eller uppfattning men kan vara en förklaring till hur barn påverkas i längden av föräldrars attityder och egen

konsumtion. Relationen mellan ungas och vuxnas drickande ger också en relevant koppling till denna studie då det kan ge en förståelse kring hur respondenternas moral och subjektiva uppfattningar kring normer ser ut, och hur dessa påverkats av till exempel deras egna föräldrar. Det finns också en möjlighet att de påverkats i hur de anser att vuxna bör konsumera alkohol framför barn då de relaterar till egna erfarenheter.

3.2 Normativt socialt beteende

Allamani (2012) diskuterar hur alkoholkonsumtion är relaterat till bland annat mänskligt behov i form av att konsumera alkohol vid sociala tillställningar som hemma vid

middagsbordet såväl som vid annan gemenskap med andra medlemmar av samhället.

Artikelns syfte är att bland annat undersöka hur alkoholkonsumtion har blivit ett normativt socialt beteende hos människor. Allamani (2012) beskriver hur alkoholkonsumtion i samtliga samhällen främst är en social aktivitet som kan anpassas till de flesta platser. Artikeln tar även upp hur alkoholkonsumtion jämförts med kulturella värden som till exempel gästfrihet och vänlighet. Som nämndes i inledningen har normer koppling till den kultur vi lever i och det är genom kulturen vi lättare kan förstå de normer som finns. Med hjälp av det bakomliggande resonemanget att normerna skiftar med kulturen kan resultaten av denna studie lättare förstås då analysen av intervjumaterialet presenteras. Föräldrar är, precis som alla andra individer, en del av den svenska kulturen. Normer kring alkoholkonsumtion i närhet av barn skall alltså förstås inom ramen för de normer kring alkoholkonsumtion som existerar i samhället i övrigt.

4. Metod och data

Detta avsnitt innehåller en redogörelse för metod och material, motiveringar till val av metod, kort presentation av respondenter och urval. Detta efterföljs av en beskrivning av hur analysen är upplagd samt ett resonemang och tankar kring egen förförståelse och etik.

4.1 Val av metod

Valet att göra en kvalitativ studie lämpade sig bäst för målet att få en bättre förståelse av föräldrars uppfattning kring normer i relation till alkoholkonsumtion. Syftet var att skapa en förståelse för fenomenet utifrån respondentens egen synvinkel angående upplevda

förväntningar och normer på hen som förälder kopplat till alkoholkonsumtion (Kvale &

Brinkmann, 2009). Genom kvalitativa intervjuer med övergripande teman gavs

intervjupersonerna stor möjlighet att få ge sin egen bild av fenomenet och utveckla detaljerade svar. Studien innehåller ett induktivt arbetssätt med frågeställningar som är utformade ifrån definierade begrepp. Då syftet var att undersöka utifrån respondenternas egen uppfattning av upplevda normer ansågs därmed intervjuer som bäst metod då det ger en bra inblick i

människors erfarenheter och tankar vilket styrker valet av kvalitativ metod som angreppssätt för att besvara frågeställningarna (May, 2001). Studien är genomförd med hjälp av

semistrukturerade intervjuer med ett antal huvudteman vilka gav respondenterna chansen att själva reflektera och ta upp viktiga aspekter. Även följfrågor skapades i intervjuguiden som är kopplade till de övergripande temana (Aspers, 2011). Denna form syftade till att hitta mönster i svaren utan att helt försöka styra respondenterna in på ett visst spår. Samtidigt är

följdfrågorna tämligen specifika. Det var under flera intervjuer svårt att få respondenterna att själva reflektera kring hur de faktiskt uppfattar sin egen alkoholkonsumtion vilket resulterade i en svårighet att behålla det fria tänkandet hos dem samt även försöka hålla den egna

förförståelsen bortkopplad. Därför ställdes även majoriteten av följdfrågorna till samtliga respondenter vilket innebar att intervjuerna blev mer strukturerade än vad som var ämnat från början.

4.2 Respondenter

Intervjuerna är utförda med fem personer i ett åldersintervall mellan 20-60 år, varav tre kvinnor och två män. Respondenternas nuvarande livssituation skiljer sig åt från varandra. De intervjuade inkluderade två personer som var gifta med barn, en person som var sambo med barn, en person som var ”varannan-vecka” förälder samt en helt ensamstående förälder.

4.2.1 Urval

Urvalet var målinriktat och med ett strategiskt sätt har personer valts ut som varit relevanta för forskningsfrågan (Bryman, 2011; Trost, 1997). Respondenterna hittades via bekanta som i sin tur presenterade mig för ytterligare personer som ingick i den urvalsram som var relevant för studien. Således hade urvalet en snöbollskaraktär. Som nämndes i inledningen inkluderade urvalet endast personer med svensk bakgrund då syftet var att undersöka det svenska samhällets normer kring alkoholkonsumtion. Personer med invandrarbakgrund har alltså exkluderats trots att en del kan ha anammat en svensk dryckeskultur. Med tanke på urvalets storlek underlättade detta diskussionen av resultaten. Samtliga respondenter hade biologiska barn med syfte att undvika ytterligare dimensioner i tolkningen. Då respondenternas

livssituation, ålder och kön skiljde sig åt var syftet till en början att finna en viss bredd i svaren.

4.3 Genomförande och analys av material

Intervjuerna spelades in under 40-45 minuter. Dessa anordnades i en avslappnad miljö, på ett café eller på en folktom plats där respondenten kände att vi kunde prata ifred. Intervjuerna utfördes under två dagar. Alla intervjuer transkriberades och skrevs sedan ut för att enklare kunna koda och analysera respondenternas svar kring alkoholvanor, egna uppfattningar om normer samt den subjektiva moralen som förälder i relation till alkoholkonsumtion (Aspers, 2011). Analysen av materialet startade genom en tematisk kodning där ett redan konstruerat kodningsschema användes. Kodningsschemat innehöll endast koder relevanta för

forskningsfrågan, det vill säga hur intervjupersonernas alkoholvanor ser ut i nuläget samt hur deras uppfattningar kring normer och moral uttrycker sig ur en subjektiv synvinkel. Till kodningsschemat skapades även en kodanvisning som beskriver de begrepp och teorier som använts utifrån egen tolkning (Aspers, 2011). Kodningsschemat inkluderade övergripande

teman med grund i intervjuguiden och syftade till att försöka koppla ihop respondenternas svar med koderna som hade relevans för teori och centrala begrepp. I kodningen urskiljdes kön, ålder och livssituation i syfte att se vem som hade tankar och uppfattningar om vad, samt för att se om och hur dessa skiljdes åt. Dock som nämnts tidigare har detta uteslutits i

presentationen av resultatet på grund av etiska skäl. Under den praktiska kodningen användes marginalmetoden med papper och färgpennor i syfte att enklare kunna hitta relevanta svar (Aspers, 2011). Metoden ansågs som lämplig då det empiriska materialet var relativt litet och hanterbart. Genom att sedan sammanställa svaren kunde gemensamma faktorer i

respondenternas resonemang och förhållningssätt till alkoholkonsumtion i sin vardag med barn finnas.

4.4 Förförståelse

Förförståelsen är relevant särskilt i kvalitativa studier där tolkningen lämnar utrymme för subjektivitet (Aspers 2011:38). Det kan som nämnts tidigare uppstå svårigheter med att tänka vetenskapligt och att samtidigt försöka vara neutral för att inte påverka respondenternas svar och känslor. Min egen förförståelse handlar mer om de normer som jag själv upplever kring fenomenet, då jag är utomstående men samtidigt en del av samma alkoholkultur, än om föräldraskap då jag inte har några barn. Det har under hela studiens gång funnits en medvetenhet om att min roll som forskare inte helt går att frånkopplas från rollen som samhällsmedlem, med egna alkoholvanor och en subjektiv inställning till alkohol. Detta kan självklart ha påverkat respondenterna eller tolkningen av resultatet. Dock eftersträvades ett så objektivt och neutralt synsätt som möjligt.

4.5 Etiska överväganden

I studien har hänsyn tagits till vetenskapsrådets (2002) etiska riktlinjer där anonymitet och konfidentiellitet eftersträvats samt även utifrån etiska aspekter beskrivna av olika forskare och sociologer (Aspers, 2011; Kvale & Brinkmann, 2009; Trost, 1997). Den etiska delen i

forskning kring moraliska ämnen är viktig att ta hänsyn till. Alla individer som deltar i intervjuer eller liknande har rätt att behålla sin integritet och värdighet, därför är det även

viktigt att ha samtliga respondenters samtycke till deltagande i studier. Oavsett vilken information man som forskare får ta del av bör man hålla den konfidentiell för att behålla respondenternas förtroende. Respondenterna har därför varit anonyma i uppsatsen vilket här definieras genom att deras namn inte kommer att nämnas i uppsatsen, de har istället fått beteckningarna R följt av det nummer som representerar ordningen på intervjuerna. Jag har inte inkluderat respondenternas ålder i redogörelsen av resultatet. Då ålder ansågs som

avslöjande information har vissa citat justerats på grund av detta. Dessutom har annan känslig information så som utelämnande uttalanden och kön i stor utsträckning exkluderats i syfte att undvika koppling av intervju till person. Meningen med anonymiteten var att skapa en avslappnad miljö samt för att få ärliga svar. Jag har dessutom varit noggrann med att förklara för samtliga deltagare vad jag undersöker och att intervjumaterialet jag samlat in kommer att användas i min uppsats som sedan publiceras offentligt. Jag har bett om tillåtelse för

inspelning av intervjun, vilket också samtliga deltagare gått med på, informerat dem om att deras deltagande var frivilligt samt att de haft möjlighet att avbryta intervjun om situationen känts obekväm eller inkräktande.

5. Resultat

I detta avsnitt presenteras det mest centrala resultat som är relevant för frågeställningarna.

Presentationen är uppdelad och börjar med respondenternas svar kopplat till alkoholvanor och förändringar i livsstil efterföljt av upplevda sociala normer och den subjektiva moralen i relation till föräldraskap.

5.1 Alkoholkonsumtion med och utan barn

Alkoholvanorna skiftar en del mellan respondenterna och vid olika tillfällen då fler av dem konsumerar alkohol som en måltidsdryck, ökar konsumtionen i olika situationer och en del av

resultatet visar vanor helt utan alkohol i nuläget. Flera av respondenterna talar om tillfällen där konsumtionen ökar:

”Ja alltså det är inte så att jag dricker varje helg men varannan kanske jag tar mig ett glas vin, två glas vin, hemma. Men sen om jag är bortbjuden och det så blir det ju lite kalas och då dricker jag kanske en drink till också.” (R1)

”… ja det är klart om det händer något att man dricker mer, till exempel om man går ut eller om man går på nån spelning eller så, så är det klart att man dricker mer.” (R2)

Respondenterna beskriver hur de skiljer på vad de anser som den vanliga konsumtionen och undantagsfallen. De uppger specifika händelser, vid fest och spelning, när det anses okej att dricka mer.

En av intervjupersonerna talar om alkoholkonsumtion i ett hem med barn:

”… den alkoholkonsumtion som funnits tillsammans med vänner eller vid

sammankomster och så där, när barnen varit med så har det varit rätt lika längs med hela linjen, så alla har liksom varit där, det har aldrig varit några fyllefester utan då har man liksom tagit en bärs sådär i trädgården när man grillar sådär, men ingen har ju varit några stora alkoholsupare. Jag har aldrig haft några betänkligheter att jag inte ska kunna ta en öl eller ett glas vin sådär, när jag har varit i närheten av barn, och det är ju så att om man så att säga skärper till sig, är samma person, att man uppför sig och inte låter sig påverkas av alkoholen i den grad att man glider in i att vara någon annan, så länge man beter sig så tycker jag inte att det är någon fara i sig.” (R3)

Respondenten fortsätter att berätta hur alkoholkonsumtionen ser ut då det inte finns barn i huset:

”Vi båda konsumerar alldeles för mycket alkohol, för ofta för mycket, ibland också på fel sätt, vi är öppna så att säga med den insikten men det är inte så att vi

lägger oss på psykbrytsoffan och diskuterar vad vi ska göra åt det utan det är ju så, ska det ske en förändring måste den ju komma ifrån en själv.” (R3)

Citaten visar en medvetenhet kopplat till de allmänna normer som finns i hur konsumtionen skiljer sig mellan att dricka i närheten av barnen eller inte.

Alkoholkonsumtionen har tydligt ökat efter att det inte längre finns barn hemma

samtidigt som det också verkar okej att dricka framför barnen så länge man ”sköter sig”.

Detta kan återkopplas till tidigare empiri om hur föräldrars negativa attityd till

konsumtion är anpassad till närvaron av barn samtidigt som det verkar accepterat i vissa situationer vilket visar på undantag från uppfattade normer.

5.2 Förändringar i livsstil

Respondenterna beskriver de förändringar som skett i livsstilen då de fick barn och att dessa förändringar lett till en mindre alkoholkonsumtion vid de tillfällen då barnen är närvarande:

”Ja, det var ju, om man går tillbaka i tiden så, under åren, om man skulle göra nånting sådär, träffa sina kompisar eller gå ut, så kunde man ju dricka några drinkar. Men idag dricker jag aldrig, ingenting. Det känns inte rätt bara, det är väl det som händer när man har andra människor i sitt liv att tänka på och ta hand om.” (R4)

”Jag drack jätte mycket innan, men sen nej, det blev sådär annat liksom, sen började barnen gå och aa man dricker väldigt lite faktiskt.” (R1)

”Ja alltså man är ju inte ute och super lika ofta, men nu händer det att man tar kanske ett glas på vardagarna, att man dricker inte lika mycket men mer utspritt på månaden. Så istället för att man är ute och super varje helg så kanske man tar ett glas om dagen istället.” (R5)

Tidigare empiri visar en skillnad i åsikter mellan generell alkoholkonsumtion i närvaron av barn samt berusning i närvaron av barn. Uttalandet pekar på att det är accepterat att konsumera alkohol i närvaron av barn, men att konsumtion förändras, minskar och blir istället i vissa fall mer utspridd.

”… om man går tillbaka till kanske, a till mitt barn föddes, sådär, då mognade man väl lite, innan gick man mer på fester och sådär.” (R3)

”Nej men under de första åren när (x) föddes så var jag den typiska

helgpartajarn, man dricker lite på fredagen och lite på lördagen men inget på söndagen och sen inget i veckorna, då var det bra liksom. Det där höll i sig de första åren kanske, däremot var man ju naturligtvis, eller jag kanske drack lite mindre, jo men visst gjorde vi det, eh, vi minskade vårt drickande båda två, i alla fall passade vi, jag tror vi delade upp ansvaret faktiskt, såg till att det alltid fanns åtminstone en nykter person hemma, hehe, nej men det var inte så att vi satt och bälgade hemma så var det inte, nej men vi drack mindre absolut, och självklart tog vi hänsyn till att vi hade ett litet knyte där hemma.” (R3)

Citatet indikerar att respondenten kände ansvar inför att inte konsumera alkohol i närvaron av barn. Respondenten talar även om att ansvaret delades upp mellan föräldrarna vilket kan återkopplas till tidigare empiri gällande att det är okej att överlämna ansvaret på någon annan.

En av respondenterna som lever tillsammans med sitt barn varannan vecka beskriver hur alkoholkonsumtionen förändras då barnet inte är hemma. Hen berättar om att

alkoholkonsumtionen ändras och menar på en skillnad mellan att vara förälder och att vara sig själv:

”… mitt drickande har inte ändrats sen jag fick barn, asså.. men så gjorde jag och (x) slut, och då fick jag ju ett helt nytt liv varannan vecka, då jag inte hade barn och där jag, aa men blev typ, vanliga jag igen, så då var jag ute och drack hela tiden, och även dom helgerna då jag hade (x), för då blev jag, aa jag vet inte, men det är först nu som jag inte dricker så mycket längre.” (R2)

”Jo men det blir ju så ganska naturligt liksom, asså om vi inte, hade vi inte gjort slut så tror jag att det hade varit en annan sak, för då hade, jag hade gjort saker med (x) liksom, och då blir det inte, aa kanske vara någon gång med mina vänner, men inte alls i samma utsträckning som det blev när vi gjorde slut. Jag fick ju en hel vecka för mig själv när vi gjorde slut, då jag inte hade barnet, men hade vi fortfarande varit en familj, då hade jag inte alls druckit på samma sätt.” (R2)

Återkommande förklaringar dyker upp som kan tolkas som bakomliggande till varför samtliga respondenter förändrat sina alkoholvanor. Flera uttalanden pekar på att de blivit äldre, mognat och genom detta blivit mer ansvarsfulla med sina vanor tillsammans med barnen och även generellt sätt i livsstilen.

5.3 Upplevda normer

Detta avsnitt handlar om hur respondenterna upplever normerna kring att vara förälder och att konsumera alkohol. Här framställs även hur den generella uppfattningen om vad man bör göra och inte göra ser ut. Samtliga respondenter beskriver liknande tankar om hur de själva och andra föräldrar agerar i olika situationer och uttrycker sin uppfattning om rätt och fel beteende:

”Man vet att man inte dricker när man har barn, det bara är så.” (R4)

Citatet tolkas som att hen har en tydlig uppfattning om vad som är accepterat och inte, vilket inte verkar vara något som ifrågasätts. Det tyder på att det existerar en tydlig norm om vad man som förälder bör anpassa sig efter för att inte avvika.

”Jo för min mamma drack väldigt lite, och jag har aldrig liksom, jag är bara uppväxt så, ser jag någon annan förälder som är med någon liten unge så skulle jag skämmas å deras vägnar om de var påverkade, för då tänker man, man är ju inte vid sina fem fulla sinnen liksom, och så gör man inte, det vet ju alla.” (R1)

Uppväxten verkar ha spelat en roll i hur hen upplever normerna kring att konsumera alkohol som förälder, det vill säga att bland annat mammans egen konsumtion satt spår i hur hen själv tänker kring hur andra föräldrar därmed ska agera med sina barn. Citatet kan återkopplas till Yus studie kring föräldrars påverkan på barnen genom attityder gentemot alkoholkonsumtion. Om hen upplever sin mammas konsumtion som återhållsam kan detta möjligtvis ha påverkat den egna konsumtionen och synen på alkoholkonsumtion i övrigt. Dessutom beskriver hen hur ”alla vet” hur man ska bete sig vilket indikerar att det finns tydliga moraliska regler föräldrar bör rätta sig efter.

”… vet inte vad det handlar om men jag har ingen lust att hålla på så som jag gjorde när jag var yngre, full och dum, och kräks och så, kanske av ren självbevarelsedrift, så jag är väldigt måttlig sådär, jag gör inte som Gudrun Schyman att jag går aspackad till en biopremiär och sätter mig i biosalongen och kissar på golvet, haha nej men, så gör man ju inte.” (R3)

Det är tydligt att andra människors syn spelar roll, det vill säga en form av yttre påverkan. Det verkar med andra ord som avvikande att vara berusad då det förknippas med genant och icke accepterat beteende. Detta kan också tolkas som en allmän norm kring alkoholkonsumtion i vuxen ålder.

”… alltså ur deras syn på en, som förälder, aa vad jag menar hehe, nej men det är ju så, man vet ju det, ungdomar, i alla fall när jag var ung, att man, att man skäms för sina föräldrars alkoholvanor. Jag hade många kompisar som hade morsor som satt hemma och pimpla vin och så kom dom ner och skulle vara med i partyt liksom, och det var ju inge kul, och det skvätte ju över på den kamraten liksom, och det är ju inte så bra, men sen rent allmänt så ska man ju,

överhuvudtaget när man umgås med barn och ungdomar försöka hålla sig i skinnet.” (R5)

Här kan man se en koppling mellan allmän attityd till föräldraskap i relation till alkoholkonsumtion, och att det inte verkar ha betydelse om barnen är små eller i tonåren. Resultaten kan också återkopplas till Yus resultat om hur relationen mellan barnen och föräldrarna har betydelse. Om barnen fortfarande bor hemma under tonåren kan det påverka hur barn och ungas allmänna inställning till alkoholkonsumtion ser ut.

Fler respondenter anpassar sitt beteende efter situationen då de inte vill skämma ut sig inför andra människor eller då de vill uppvisa en mer respektabel eller bättre sida av sig själv:

”Jag skulle aldrig bli jätte packad, kanske man gjorde när man var yngre men nej nu dricker man ju bara och skrattar och så, man vill ju inte bli en sån där

pinsam…” (R1)

”Alltså vi brukar prata om, till exempel dagen efter man varit på en fest med andra föräldrar eller så, så brukar man skvallra lite om vem som var fullast och drack minst och så vidare, vem som gjort mest bort sig.” (R1)

Det verkar finnas någon form av social kontroll föräldrar emellan, där det finns en klar uppfattning om vart gränsen går vid alkoholkonsumtion. Det är möjligt att det existerar osynliga regler kring hur mycket som är okej att dricka, och även åsikter kring dem som inte konsumerar så mycket. Dock framgår det inte huruvida det är positivt eller negativt att konsumera ”lite”.

En av respondenterna förklarar även hur hen ser på att ta ett glas vin till maten, hen säger på ett skämtsamt sätt hur vin i princip har blivit lika vanligt som vatten:

”Vet inte, asså jag tror inte att, rent allmänt så tror jag inte folk har så stort problem med det, jag menar hur många är det inte som tar ett glas vin till maten liksom? Det känns som att det är, typ lika vanligt som att dricka vatten, haha nej inte lika vanligt kanske, dålig jämförelse, nej men jag vet inte, har nog inte diskuterat det med mina vänner sådär, inte vad jag kan minnas i alla fall.” (R2)

Citatet kan återkopplas till Allamanis artikel kring hur alkoholkonsumtion är en del av det sociala och hur det är relaterat till mänskliga behov i form av att till exempel dricka alkohol vid middagar eller vid andra sociala interaktioner. Det verkar således ha blivit en del av det kulturella och gemensamma sociala normer där konsumtion är en del av interaktionen med andra.

En av respondenterna talar om en norm som skiljer sig från uppsatsens fokus på föräldrar.

Hen talar om skillnaden mellan män och kvinnor i relation till att konsumera alkohol och har åsikter om att det ser värre ut för en kvinna att vara berusad av alkohol jämfört med en man:

”Nä nä, jag tycker ju själv, jag vet inte men, jag vet inte om det har att göra med fördomar att göra men en kvinna, det är värre när en kvinna är full än en man, jag vet inte varför. Jag vet inte men när en tjej är full ser det värre ut, jag vet inte varför, man kanske ser det ur

genusperspektiv, men nej jag tycker så, det är min åsikt.” ¹

Dock när respondenten talar om att även hennes man anser det vara mer okej för en man att vara berusad än en kvinna berättar hon att de inte är överens på den punkten:

”Ja där tycker han att det är mer okej, vi är inte helt överens där, han tycker att det inte är lika farligt, eftersom han är man skulle det vara mer okej att vara full, där är vi oöverrens, lite meningsskiljaktigheter där.”

Det är tydligt hur respondenten har motsägelser i sina uttalanden. Respondenten menar att det är värre när en kvinna är full, men verkar samtidigt inte hålla med sin man att det är mer okej för honom att vara berusad. Skulle kunna tolkas som en medvetenhet om att det finns normer kring hur en kvinnlig förälder ska bete sig i relation till alkoholkonsumtion, medan hon själv inte riktigt håller med om att det bör vara så.

5.4 Den subjektiva moralen

Den subjektiva moralen uttrycks i respondenternas personliga värderingar om vad som känns rätt och fel på grund av det ansvar man känner gentemot sitt barn. Till exempel hävdar en av respondenterna att alkoholkonsumtion då barn är närvarande inte känns bra. Svaret skulle även kunna tyda på att man blir iakttagen av andra och att man då bör vara mer försiktig, det vill säga kan vara relaterat till en social önskvärdhet om att bli accepterad:

1 Nummer på respondent har exkluderats på grund av etiska skäl

”Asså man bör ju tänka på när var och hur om man säger så, eller alltså som förälder tycker jag att man har ett ansvar mot sina barn, och jag skulle aldrig, om mina barn är med, skulle jag aldrig bli full, eller jag kan ju ta ett glas vin men jag vet vart gränsen går, och det är till maten och det räcker. Nej där är jag (gör ett stopp tecken med handen), och sen, i och med att jag är gift, den som kör dricker ju inte, jag har inget körkort så det är alltid (x) som kör, men jag skulle aldrig dricka mig aspackad om jag visste att mina barn, eller jo jag kanske skulle dricka men nej usch om mina barn är med så nej det skulle inte kännas bra alls.” (R1)

Hen fortsätter med att förklara upplevelsen av hur människors tankesätt förändrats sedan hen själv fick barn:

”… folk tänker att det är helg, att vi har rätt att göra vad vi vill, men samtidigt blir ju alkohol, det är fortfarande nånting fult, det är ingen som sitter och pratar om hur många drinkar man druckit eller vem som tål mest eller sådär, jag vet inte om jag är den enda som tänkt på det, man har med sig sina ungar och sådär, kanske bara jag som är så jävla nojjig, nej men jag är mer försiktig det är jag, Snart kan du säkert handla alkohol i mataffären också, och då tänker man ju lite men hallå? Sen är det ju upp till var och en, ens moral, etik, ur den aspekten hur man är som människa, men alkohol börjar att inte vara så fult längre.” (R1)

Respondentens svar indikerar på en viss normativ anpassning där alkohol anses som något fult, samtidigt som att även den egna moralen spelar roll.

En annan respondent beskriver liknande tankar om hur tiderna förändrats och att man bör tänka ytterligare ett steg då man konsumerar alkohol och att man i dessa situationer inte bör involvera sina barn:

”Eh, hmm, ja nu ska jag inte vara sån som snackar skit om andra men, eh, jag kan tycka ibland att det, för att vara småbarnsförälder, riktigt små barn, om man har barn hemma, och man har vuxenfest, det är okej och det, men jag tycker att då ska man inte ha sina barn hemma, barnen går runt däromkring och det, jag

gjorde inte det, jag vet inte om det är en ny syn men ska man gå och festa ska man lämna sina barn hos mormor och morfar typ.” (R4)

I frågan om hur respondenterna tror att barnen påverkas av att dess föräldrar konsumerar alkohol finner man tankar om rädsla för att man som förälder inte är densamme under berusning av alkohol samtidigt som fler av respondenterna menar att det är mängden alkohol som spelar roll:

”Jag tror att de blir förvirrade om de ser sina föräldrar berusade av alkohol, det beror på hur berusade men, skulle dom se så skulle dom nog bli rädda också, för dom ser att man inte är sig själv, jag tror det skulle påverka dom på nåt sätt så därför skulle jag aldrig utsätta mina barn för det.” (R5)

”Det är klart att man ska tänka sig för, men samtidigt, så länge man inte blir full i närheten av barnen så påverkar det ju inte dom, alltså för dom vet ju inte vad det är, för dom är det ju bara en dricka, fast dom inte får dricka den liksom. Mina föräldrar, asså för mig är det inget konstigt, jag menar dom har alltid druckit, alltså då går det ju inte ut över barnen, så jag tycker att så länge man inte är full framför barnen så ser inte jag något problem med att dricka.” (R2)

Det finns en tydlig skillnad mellan några av respondenternas synsätt kring alkoholkonsumtion i närvaron av barn och därmed verkar det inte finnas en norm utan flera i hur man ser på detta.

En del menar att det är total tabu medan andra svarar att det är okej så länge man sköter sig.

Det återkommer dock citat som innehåller indikationer på att det är okej att konsumera alkohol om det finns en gräns på hur mycket. Poängen är att de som säger helt nej verkar ha en helt annan syn på hur man dricker, för dessa är alkoholkonsumtion lika med berusning.

Detta skulle kunna illustrera en förändring i kultur, de som dricker till maten har lättare att acceptera en konsumtion medan de som dricker mer nordiskt traditionellt är helt emot konsumtion i närvaron av barn.

6. Diskussion

6.1 Sammandrag

Syftet med denna studie var att undersöka hur föräldrar upplever normer kring att konsumera alkohol, detta utifrån deras egen synvinkel, samt att se hur de förhåller sig till dessa i sin vardag. Jag ville jag se om deras uppfattning om rätt och fel i enlighet med de upplevda normerna stämde överens med hur de konsumerade alkohol och på vilket sätt normerna påverkat den egna konsumtionen i olika situationer. Föräldrarnas egna förklaringar och skäl till att de ändrat sitt sätt att dricka på (mer sällan och mindre mängder) var att de ville verka som en förebild inför barnen, att de hade ansvar för någon annan, att de mognat (ålder), att de upplevde en press att rätta sig efter inlärda normer samt andra föräldrars åsikter. Samtidigt verkade det finnas olika syn på om man skulle avhålla sig helt från alkohol som förälder eller om det var okej att dricka mindre mängder. Resultatet stämmer överens med tidigare

forskningsresultat gällande en existerande negativ attityd gentemot att konsumera alkohol i närvaron av barn men att det är accepterat då ansvaret läggs över på någon annan. Denna studie bidrar med ytterligare förståelse genom att resultatet visar skillnader i syn kring

exempelvis mängd alkohol som är okej att konsumera i närvaron av barn samt som att det för vissa anses accepterat då konsumtionen är på en bra nivå, det vill säga då man inte överskrider en gräns och blir berusad. Detta är en diskussion jag i detta avsnitt kommer att utveckla

ytterligare. Syftet var att studera föräldrar som grupp men skillnader i ålder, kön och livssituation har uppmärksammats och är aspekter som skulle vara värda att studera vidare.

Jag kommer utifrån resultaten diskutera och presentera de viktigaste av dessa samt återkoppla dem till det teoretiska ramverket och den tidigare forskningen. Då detta är en studie

genomförd med fokus på ett fåtal personer har det endast gett en begränsad insyn inom ämnet och därför går resultatet heller inte att generaliseras till alla föräldrar. Utifrån resultatet presenteras således endast delar av upplevda normer och moral bland föräldrar i det svenska samhället. Diskussionen avslutas med vad jag ansåg vara brister och förtjänster med studien, några slutord samt fler förslag till vidare forskning.

6.2 Slutdiskussion

I intervjuerna återfanns kopplingar mellan föräldrars alkoholkonsumtion och en anpassning till upplevda normer och subjektiv moral. Den större delen av resultatet visar att

respondenterna i studien har en tydlig bild av hur man bör bete sig som förälder men att man samtidigt kan se att det normativa beteendet inte anammas till fullo. Allmänt accepterade normer är en stor del av människans sociala beteende (Trost & Levin 1999:14 ff.) vilket man tydligt kan se i resultatet, individer vet hur de lämpligast ska agera och anpassar sitt beteende efter situationen. Flera av respondenternas svar innehåller dock motsägelser i hur de anser att man bör konsumera alkohol och hur de förhåller sig till detta i sin vardag, vilket kan tolkas och återkopplas till Abercrombie (2006:151) som menar att den moraliska uppfattningen och den moraliska handlingen ibland kan skilja sig åt. Dessutom talar Trost & Levin (1999) om att människor definierar situationer olika. Motsägelser i subjektiv uppfattning och handling skulle delvis kunna förklaras genom att människor uppfattar och definierar både sociala normer och situationer olika. Om en individ uppfattar att alkoholkonsumtion i närvaron av barn helt är tabu kommer hen automatiskt reagera negativt då andra föräldrar dricker när barnen är med. Medan den förälder som konsumerar alkohol vid samma tillfälle troligtvis inte anser sig agera fel om hen uppfattat det som accepterat att exempelvis konsumera alkohol som måltidsdryck. Jag tänker att faktorer som påverkan från ens egna föräldrar, delar av uppväxt eller andra individer i övrigt också kan vara något som format tankesätt och uppfattning om rätt och fel beteende.

Flera av respondenterna uttryckte att man bör veta att man inte konsumerar alkohol som förälder trots att de själva konsumerat alkohol i sin vardag, samtidigt som konsumtionen också ökade vid särskilda tillfällen som att då till exempel att vara bortbjuden på middag eller att gå ut och dansa med sina vänner. Den generella inställningen till att konsumera alkohol som förälder var alltså negativ trots att resultatet visar att majoritetens uppfattning och åsikter motsäger beteendet. Studien utförd i Finland (Raitasalo m.fl., 2011) är förmodligen den studie som ligger närmast de resultat som visats här och detta är ett forskningsområde som definitivt kan utvecklas ytterligare. Om man tänker sig att man ska kunna förändra föräldrars normer kring alkoholkonsumtion bör man skapa en större förståelse kring varför de dricker som de gör samt hur de tänker kring normer gällande alkoholkonsumtion. Resultatet stämmer även till stor del överens med tidigare empiri där en studie som gjordes av Robin Room (2011) visar

resultat av en övertygande norm gällande alkoholkonsumtion i närvaron av barn men att avvikande från normen kunde ske då det fanns någon annan nykter person närvarande.

Majoriteten av deltagarna i studien (Room, 2011) ansåg att alkoholkonsumtion i närvaron av barn är fel samtidigt som att man i studien fann att föräldrar använde sig av genvägar till att konsumera alkohol, till exempel då man utsåg en annan person som ansvarig för barnens säkerhet. Detta avvikande från normen verkar stämma överens med det tankesätt som flera av mina respondenter uttalat sig om, exempelvis att det är accepterat att konsumera alkohol om man ”sköter sig”, inte dricker så mycket eller då det finns någon annan nykter person närvarande.

I resultatet har skillnader i alkoholkonsumtion i respondenternas nuvarande livssituation uppmärksammats, dessa mellan de som fortfarande var gifta eller sambo, den ensamstående föräldern och den förälder som hade barn varannan vecka. Samtliga uppger ha en förändrad alkoholkonsumtion sedan de fick barn och förändringen skall ha lett till en minskning. Även detta kan förklaras eller tolkas som att respondenterna anpassat sin alkoholkonsumtion till de normer som de själva upplever finns. Det är uppenbart att livet förändras då man får barn, men jag ställer mig frågan om det är på grund av sociala normer som man anpassar sig i just alkoholkonsumtion? Frågan grundar sig i att jag inte finner något specifikt uttalande kring att livsstilen förändrats som förklarar tydigt varför . Svaren visar snarare på en, vad

respondenterna själva uppger, mognad och ett mer ansvarsfullt tankesätt. Här återkommer jag till frågan som återigen handlar om en definition av ansvar, det vill säga hur respondenternas uppfattning kring ansvar har speglat sig i dess alkoholvanor, med andra ord, hur har den subjektiva moralen kring alkoholvanor formats?

Det skulle också kunna bero på en bristande intervjuguide där andra frågor möjligtvis kunde ha ställts som kunde ha gett mer utvecklade tankar och svar kring en ändrad livsstil. Dock är det svårt att forma en fråga kring ett känsligt ämne som inte uppfattas som ledande. Själv tänker jag att en självklar förklaring till att föräldrar ändrar sin alkoholkonsumtion kan grunda sig i en hälsoaspekt, det vill säga att alkohol i sig rent av kan vara farligt och har en väldigt individuell påverkan. Om individer konsumerar stor mängd alkohol som placerar dem i utsatta situationer anser jag det som logiskt att på bästa sätt försöka skydda sina barn från att hamna i sådana. Frågan är dock hur pass medveten man, både som förälder och individ, är om detta, och vilken den faktiska anledningen är i ett samhälle styrt av normer och en ständig yttre påverkan. En annan viktig aspekt av resultatet visar att de flesta av respondenterna ökar sin

konsumtion då de till exempel inte har barn närvarande samt vid sociala tillfällen som anses

”festliga” och kopplas ihop med en ökad konsumtion. Här kan det vara möjligt att anta att de personer som man vid tillfället interagerar med också dricker mer vilket då gör det accepterat att själv bete sig likadant. Dock bör man här vara medveten om att det specifika beteendet kan återknytas till allmänna normer och inte endast till normer kring föräldrar. Enligt Allamani (2012) är alkoholkonsumtion förknippat med social interaktion och mänskliga behov vilket skulle kunna förklara en ökad konsumtion då individer befinner sig i olika sociala

sammanhang. Det verkar således innebära att en kultur präglad av alkoholkonsumtion automatiskt leder till ett visst accepterat beteende, detta oavsett föräldraskap eller inte.

6.3 Brister och förtjänster

Studien ger en inblick i föräldrars egen uppfattning om normer kring alkoholkonsumtion och deras eget bruk och en styrka med detta är att deras egna upplevelser lyfts fram. Ytterligare en förtjänst med studien är att det knappt, om ens, finns någon tidigare forskning i Sverige kring ämnet vilket, trots begränsning, bidrar och öppnar upp till ett nytt forskningsområde. En brist som jag blev medveten om i efterhand var att intervjuguiden möjligtvis kan uppfattas som styrd till viss del. I delen om normer och moral kring familjen finns frågor som skulle kunna uppfattas som att det finns ett ”rätt” svar, eller att livsstilen bör ändras i samband med föräldraskap. Det var som nämnt tidigare en svårighet med att behålla ett fritt tänkande hos respondenterna eftersom att intervjuerna blev mer strukturerade än vad som var ämnat från början.

6.4 Några slutord

Brante (1998) beskriver de sociala normernas påverkan på individen och hur de fungerar för individens anpassning till olika situationer och menar att ett normbrott leder till förlust av socialt anseende eller respekt. Detta skulle kunna vara en förklaring till individens beteende i olika situationer vilket leder fram till en intressant aspekt om skillnaden mellan normativt beteende och den subjektiva uppfattningen om rätt och fel.

6.5 Förslag till vidare forskning

En intressant fråga som dök upp under studien är kopplat till uttalanden om skillnaden mellan kvinnor och män gällande normer kring att konsumera alkohol. Till exempel talade en av respondenterna om skillnaden i alkoholkonsumtion mellan män och kvinnor där hen ansåg det allmänt se värre ut då en kvinna var berusad än en man, samtidigt som motsägelser dök upp då hen talade om förhållandet till hennes man. Då hennes man ansåg det mer accepterat att konsumera alkohol som man uttryckte hon tydligt att hon inte höll med. Detta skulle vara fascinerande att undersöka vidare för att se om det är en norm kring alkoholkonsumtion gällande mödrar till skillnad från fäder. Det skulle även vara intressant att se hur både kvinnor och män uppfattar normer kring frågan och hur de förhåller sig till dem. Denna diskussion som respondenten talar om visar på att hen har en tydlig bild av hur man bör bete sig som kvinna men själv inte lever upp till det. Detta skulle kunna utforskas djupare i ett större urval, förslagsvis bestående av föräldrar i olika åldrar och från olika kulturer eller länder. En

intressant del i en sådan studie är att undersöka huruvida moderskap bedöms hårdare i förhållande till alkohol. Dessutom skulle det vara intressant att ställa samma frågor till dem som inte är föräldrar för att se hur de upplever normerna kring att konsumera alkohol i närvaron av barn, eller överhuvudtaget då man är förälder.

En annan intressant aspekt att studera vidare är skillnaden i normer gällande föräldrar i olika åldrar. Denna studie är som nämnts tidigare så pass begränsad men uttalanden som

exkluderats i uppsatsen indikerar på att yngre verkar mer liberala och fördomsfria. Detta kan man såklart anta varierar från person till person, men eftersom att samhället ständigt är i förändring så kan det definitivt vara värt att inkludera i vidare studier eftersom att det kan handla om både generationer och/eller förändrad kultur.

Referenser

Böcker och vetenskapliga rapporter

Abercombie, A. (2006) Introduktion till sociologi. Lund: Studentlitteratur AB

Aspers, P. (2011) Etnografiska metoder. Malmö: Liber AB

Axelsson Sohlberg, T. (2008) Den skötsamme invandraren. Etnicitet och alkoholvanor i den svenska befolkningen i Å. Lindgren (red) Nykterhet i rörelse. Nykterhetsrörelsens utveckling efter 1970. Stockholm: Sober Förlag

Berger, P. Luckmann, T. (2010) Kunskapssociologi: hur individen uppfattar och formar sin sociala verklighet. Falun: ScandBook AB

Brante, T. Andersen, H. Korsnes, O. (1998) Sociologiskt lexikon. Stockholm:

Universitetsförlaget (Scandinavian University Press AB)

Bryman, A. (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB

Goldberg, T. (2011) Samhällsproblem. Lund: Studentlitteratur AB

Gripe, I. (2015). Skolelevers drogvanor 2015. Rapport nr. 154. Stockholm, Sverige:

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN).

Gustafsson, N-K (2010) Bridging the World: Alcohol Policy in Transition and Diverging Alcohol Patterns in Sweden. Acta Universitatis Stockholmensis, Stockholm Studies in Sociology, New Series 42. Stockholm: Department of Sociology, Stockholm University

Hwang, P. Ingvar, L. Rönnberg, J. Smedler, A. (2007) Vår tids psykologi. Stockholm: Natur och kultur

Leifman, H. & Gustafsson, N. (2003). En skål för det nya millenniet: en studie av det svenska folkets alkoholkonsumtion i början av 2000-talet. Forskningsrapport nr. 11. Stockholm:

SoRAD, Stockholm Universitet.

Leifman, H. & Raninen, J. (2014). Föräldrar i missbruks- och beroendevård – en kartläggning av hur deras föräldraskap fungerar. Rapport nr. 147. Stockholm, Sverige:

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN).

Leifman, H. & Trolldal, B. (2014). Alkoholkonsumtionen i Sverige 2013. Rapport nr. 142.

Stockholm, Sverige: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN).

Leissner, T. (1997) Alkohol – ur ett psykosocialt, beteende- och samhällsvetenskapligt perspektiv. Lund: Studentlitteratur AB

May, T. (2001) Samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur AB

Trost, J. Levin, I. (1999) Att förstå vardagen – med ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur AB

Trost, J. (1997) Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur AB

Vetenskapsrådet (2008) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. ISBN:91-7307-008-4 Utgivare: Vetenskapsrådet

Artiklar

Allamani, A. (2012) Alcohol consupmtion policies and the prevention of alcohol.

Consumption-related problems: Need, duties and responsibilities. Substance use and misuse, 47:1252-1259

Laslett, A.M., Wilkinson, C., Room, R., Livingston, M. Ferris, J., & Mugavin, J. (2014) Alcohol’s harm to others: an overview of Australian work and results so far. Australasian Epidemiologist; 21:10-11.