Attityder kring EU

(1)

UMEÅ UNIVERSITET Ämneslärarprogrammet

Attityder kring EU

En kvalitativ undersökning av ideologisk retorik i

partimedlemmars motioner inom

Socialdemokraterna och Moderaterna

Självständigt arbete Samhällskunskap III VT 2019

Sebastian Svahn

(2)

2

Abstract

This study explores ideological rhetoric of members of the Swedish political parties of Social Democratic Party (S) and the Moderate Party (M). By examining the language contained in party members motions submitted to party conferences the study aims to highlight if there are any rhetorical trends within the membership of the party.

The focus of the study is limited to political rhetoric regarding the European Union. The research field suggests that coalition parties such as S and M may have difficulties reaching a consensus within the wings of their own party regarding attitude towards the EU. Research also suggests that Swedish voters are motivated by points at issue rather than party loyalties, thus making the debated motions at party conferences a relevant topic.

The results of the study found several rhetorical trends regarding ideology within S and M.

Party members motions in S had ties both to reformistic socialism and the third way when the EU was debated during the congress of 2017. The motions containing rhetoric from the third way had greater success in gaining the approval of the congress, while reformistic socialism had lesser success. Often reformistic socialism and third way mixed together in the motions but EU-critical motions were rejected. Party members motions in M had ties both to liberalism and conservatism but the motions rarely mixed them. Both liberal and conservative rhetoric was met with equal approval at M’s congress of 2015.

Motions containing nationalistic rhetoric were found in the motions of both M and S, but these motions did not achieve support at the congresses. Nationalistic rhetoric in S contained left- leaning arguments while motions from M had right-leaning rhetoric but both were critical towards the EU. This might indicate that the attitude regarding nationalism and EU within Swedish political party membership is not clearly defined by a left- or right ideological line.

(3)

3

Innehållsförteckning

1. Inledning 1

1.1. Introduktion 1

1.2. Syfte och frågeställningar 3

2. Tidigare forskning 4

2.1. Ideologiers betydelse för svenskt deltagande i Europaparlamentsval 4 2.2. Ideologiers betydelse för partiers politik i EU-frågor 5 2.3. Sammanfattning av forskningsläget och mitt bidrag 6

3. Metod 8

3.1. Datainsamling – att analysera politiskt material 8 3.2. Ideologianalys med Herbert Tingstens ideologidefinition 9

3.3. Källmaterial och avgränsning 10

3.4. Sammanfattning av metod och kritiska reflektioner 11

4. Teori 13

4.1. Ideologiska modeller 13

4.2. Reformistisk socialism 13

4.3. Tredje vägen 14

4.4. Liberalismen 15

4.5. Konservatismen 16

4.6. Nationalismen 17

5. Undersökning 19

5.1. Socialdemokraterna 19

5.2. Moderaterna 27

6. Diskussion 32

7. Sammanfattning 35

8. Käll- och litteraturförteckning 36

(4)

1

1. Inledning

1.1 Introduktion

Ideologi är ett mångfacetterat begrepp. Herbert Tingsten menar att ideologi består av grundläggande värdepremisser, av verklighetsomdömen och av handlingsförslag kring styrelseskickets utformning.¹ Ideologi berör därmed allting från retoriska ställningstaganden till konkreta politiska åtgärder. De ideologiska skiljelinjerna var i början av 1900-talet tydliga och av stor politisk betydelse. Partier och politiker debatterade sakfrågor som huruvida demokratin skulle vara allmän med lika rösträtt, vilka rättigheter och friheter som innefattades i grundlagen och om Sverige skulle följa en marknadsekonomi eller styras av en planekonomi. Idag finns, om inte en enhetlig konsensus, åtminstone en gemensam värdegrund kring dessa frågor inom svensk politik.²

Denna typ av enhetlighet gjorde att en del statsvetare, som Herbert Tingsten, ansåg att ideologierna under mitten av 1900-talet var utdöende, att skiljelinjerna mellan partierna förminskats till strider om tekniska detaljer men att grundritningarna var densamma.³ Reidar Larsson framhåller istället att partiernas ideologier rör sig i vågor gällande avmattning och skärpning. Även om vissa frågor, som den allmänna rösträtten, läggs till handlingarna kan nya skiljelinjer växa fram då samhället utvecklas.⁴

Jag tror att frågan om den Europeiska unionen kan utgöra en sådan skiljelinje.

Ursprungligen uppkom organisationen för att förhindra krig mellan centraleuropeiska länder efter andra världskriget. Idag har samarbetet genom decennierna utvecklats tills unionen idag ses som en institution med integrerad ekonomi och allt tätare band. Då unionens samarbete utökas och integreras kan den bli en avgörande politisk fråga för partier – men vilka ideologiska strömningar finns inom Sverige gällande EU?

Den mångfacetterade ideologin har många funktioner, men bland annat bidrar den till att hålla samman politiska partier. Organiserade politiska grupper har ett behov av gemensamma föreställningar – både för att möjliggöra samarbete inom gruppen men även för att locka nya medlemmar. Politisk ideologi återfinns därmed inte enbart i tal och kampanjaffischer, den är även

1 Göran Bergström och Kristina Boréus, Textens mening och makt: Metodbok i samhällsvetenskaplig textanalys, (Lund: Studentltitteratur, 2000), 150.

2 Göran Färm, Politiska Ideologier: En liten bok om stora idéer, (Stockholm: Bilda Förlag, 2007), 88-89.

3 Reidar Larsson, Politiska ideologier i vår tid, 8:nde uppl., (Lund: Studentlitteratur AB, 2014), 15-16.

4 Larsson, Politiska ideologier i vår tid, 17-18.

(5)

2 ett föränderligt fenomen inom en partiorganisation.⁵

Då ideologi handlar om värdepremisser och verklighetsuppfattningar kan det vara en utmaning att fastställa en tydlig ideologisk profil men även att kommunicera ut den till samhället.

Politik och väljaruppfattningar handlar ofta om nyanser. I riksdagsvalet 2018 placerade partisekreterare från Sveriges åtta riksdagspartier in sitt eget parti på en ideologisk karta, varefter SVT undersökte om svenska väljares bild av partiernas ideologier överensstämde med partisekreterarnas. Några partier synkade väl med väljarnas uppfattning, medan andra skiljde sig åt.⁶

Utmaningen med att bedöma ideologi inom svensk politik kan ha att göra med att fenomenet består av tre nivåer: den opinionsbildande ideologin, den partiorganisatoriska ideologin och individers värdesystem.⁷ Opinionsbildningen sker öppet i form av tal från politiker, debatter i medier och kampanjmaterial utskickade av partier. Individers värderingar kan undersökas med intervjuer och opinionsundersökningar för att ge en bild av Sverige som helhet. Men ideologin inom partiorganisationen kan vara svårare att synliggöra. Sveriges partier är demokratiska föreningar där medlemmarna bestämmer partiets plattform, men vilka frågor är viktiga för dessa partimedlemmar? Sekretesskyddade medlemslistor försvårar direkta undersökningar av partimedlemmars ideologiska uppfattningar. Demokratiska partier anordnar istället partistämmor där utvalda partimedlemmar träffas för att besluta om partiets politiska plattform.

Denna studie undersöker den ideologiska retorik som förekommer på dessa kongresser genom att granska de motioner som debatteras. Att undersöka retoriken och jämföra deras ideologiska dimensioner kan bidra till en diskussion kring ideologiska rörelser eller skiftningar inom partiorganisationer. Denna ideologiska retorik kan ha en särskild betydelse för EU-frågan då forskningsfältet påvisar att partiers ideologiska identitet är av vikt för organisationens inställning till Europeiska unionens utveckling.⁸ Därmed är mitt mål att synliggöra vilken retorik partimedlemmar i Sveriges största partier, Socialdemokraterna och Moderaterna, använder för att övertyga sina partikamrater om sin organisations framtida riktning gällande EU.

5 Larsson, Politska ideologier i vår tid, 22.

6 Annika Beijbom och Moa Blomgren, ’’Vem röstar du egentligen på?’’, SVT Nyheter, Juni, 2018, https://www.svt.se/special/partir%C3%B6sten-valjarna-och-partierna-om-ideologi/

7 Larsson, Politiska ideologier i vår tid, 22.

8 Liesbet Hooghe, Gary Marks och Carole J. Wilson, ‘’Does left/right structure party positions on European integration?,’’ Comparative Political Studies 35, nr. 8 (Oktober 2002): 984.

(6)

3 1.2. Syfte och frågeställningar

Syftet med denna uppsats är att undersöka ideologiska strömningar på organisationsnivå inom Socialdemokraterna och Moderaterna gällande EU-frågor. Genom att granska retoriken inom medlemsmotioner och deras utfall under partistämmor studerar jag ideologiska linjer inom partierna. Undersökningen jämför förekomsten av ideologi inom medlemsmotionerna med partistämmans beslut för att diskutera möjliga ideologiska strömningar inom partiorganisationen.

- Vilken retorik används i partistämmornas medlemsmotioner när EU diskuteras?

- Hur bemöts medlemsmotionerna av partiledningen?

- Vilka utfall får medlemsmotionerna under partistämmorna?

- Hur kan ideologiska strömningar förklara partistämmornas beslut?

(7)

4

2. Tidigare forskning

2.1. Ideologiers betydelse för svenskt deltagande i Europaparlamentsval

Deltagandet i valen till Europaparlamentet har överlag befunnit sig i en nedåtgående trend sedan 1980-talet.⁹ Variationen mellan medlemsländerna är stor, Sverige har de senaste valen sett en ökande trend. Deltagandet i EU:s valprocess betydligt lägre jämfört med svenska riksdagsval.

Orsaker till trender i valdeltagande kan delas in i tre huvudkategorier. Institutionella förklaringar undersöker varför valdeltagandenivåer skiljer sig åt mellan olika system. Kontextuella förklaringar ser på geografiska och sociala faktorer. Individförklaringar riktar sig mot enskilda medborgares orsaker till att rösta eller avstå.¹⁰

Henrik Oscarsson anser inte att riksdagsväljare stannar hemma under Europaparlamentsvalen för att de ogillar EU. Oscarsson menar att väljare inte upplever EU-valet som viktigt.¹¹ Enligt Oscarsson är de kontextuella förklaringarna underutnyttjade, särskilt den ideologiska kontexten, han anser att en djupare analys av inre partipolitiska förhållanden bör göras.¹²

Enligt Linda Berg, Magnus Blomgren och Jakob Lewander i EU-skeptikernas frammarsch (2014) har de svenska Europaparlamentsvalen centrerats kring partiernas åsikter av att vara för eller emot EU. Många väljare har lämnat sina nationella partipreferenser enligt denna fråga, även om de sällan röstar över blockgränsen.¹³ Denna flexibilitet bland väljare stärker Oscarssons förslag att kontextulla förklaringar är avgörande. Om en positiv eller negativ attityd gentemot EU är avgörande för partiernas väljarstöd blir det av vikt att granska de retoriska strömningar som sker inom partierna.

Ideologiska skiften inom partierna kan ha en stor betydeles för väljarstöd. I en undersökning av Valu 2014 anses partiernas politik vara den största faktorn för väljarstöd, tätt följt av partiernas insatser i svensk politik. Lojalitetskänsla till det parti man tidigare röstat på är en betydligt mindre faktor.¹⁴ Detta synliggör att vaneröstningen är svag. Framtida

9 SOU 2007:84. Grundlagsutredningen. Värdet av valdeltagande, 30.

11 SOU 2007:84. Grundlagsutredningen. Värdet av valdeltagande, 38-39.

13 Linda Berg, Magnus Blomgren och Jakob Lewander (red.). EU-skeptikernas frammarsch. Valet till Europaparlamentet 2014. Stockholm: EO Grafiska AB, 2014. 27.

14 Berg, Blomgren och Lewander (red.) EU-skeptikernas frammarsch, 28.

(8)

5 Europaparlamentsval kan därmed avgöras av vilka ideologiska strömningar som vinner mark inom partierna.

2.2. Ideologiers betydelse för partiers politik i EU-frågor

Liesbet Hooghe, Gary Marks och Carole Wilson undersöker i artikeln Does Left/Right Structure Party Positions On European Integration? (2002) huruvida det finns ett samband mellan partiers stöd för EU-integration och deras ideologi. Författarna fann en stark korrelation mellan ideologisk position och motstånd eller stöd gentemot Europeiska unionens utveckling.¹⁵

Partier i den politiska periferin, alltså extremvänstern och extremhögern, är mer euroskeptiska än identifierade centerpartier. Hooghe, Marks och Wilson finner att centerpartiernas stöd för EU-integration korrelerar med deras ideologiska position men stödet varierar mellan enskilda sakfrågor. Exempelvis hade centriska socialdemokrater i Europa svag entusiasm för EU som marknadsprojekt men ett starkt stöd för miljöfrågor och arbetspolitik.¹⁶ Min undersökning nyanserar vilka sakfrågor som Sveriges största centerpartier, Socialdemokraterna och Moderaterna, behandlar under sina partistämmor.

Hooghe, Marks och Wilson menar att ideologi enligt GAL-TAN påverkade hur partier ställer sig gällande europeisk integration. Den tydligaste faktorn är närheten till TAN-polen vilket reflekterar nationalismens styrka i frågan. Samtliga partiers position på GAL-TAN, även politisk center, hade en effekt på stöd för europeisk integration. Perifär kontra centrisk position syntes även i stöd gentemot enskilda sakfrågor, exempelvis stärkande av Europaparlamentet.¹⁷ Utöver att granska den ideologiska retoriken i undersökningensmaterialet enligt en höger-vänster skala kommer jag även beakta om nationalismens ideologiska inflytande synliggörs.

Mark Aspinwall finner i Preferring Europe (2002) att partiideologi har en effekt på partiets inställning till EU. Centrister stöder en utökad integration medan extremvänster och extremhöger är kritiska mot en sådan utveckling. Han finner att partiernas ideologier är en starkare faktor än partiernas nationalitet gällande inställning till europeisk integration.¹⁸

Aspinwalls resultat liknar de från Hooghe, Marks och Wilson. Aspinwall menar även att center-vänstra och center-högra partier upplever en större problematik än andra partier med att

15 Hooghe, Marks och Wilson, ‘’Does left/right structure party positions on European integration?,’’ 984.

18 Mark Aspinwall, ‘’Preferring Europe: Ideology and National Preferences on European Integration,’’ European Union Politics 3, nr. 1 (Mars 2002): 105

(9)

6 skapa enhetlighet gentemot EU inom det egna partiet. Utökad europeisk integration ger större klyftor inom ett parti med medlemmar från både vänster- eller högerkanten och den politiska centern. Den ideologiska splittringen mellan periferi och center gällande EU gör att centerpartier riskerar splittring.¹⁹ Min undersökning beaktar därför partistämmornas svar på medlemsmotioner för att se hur enhetlig Socialdemokraterna respektive Moderaternas retorik är gällande EU-frågor.

Hogh, Marks och Wilson samt Aspinwall finner att den dominerande ideologin inom partiet är avgörande för vilka sakfrågor partierna fokuserar på. Båda dessa studier kategoriserar partierna enligt expertundersökningar. Detta betyder att sakkunniga som statsvetare eller journalister bidragit med kartläggning av partiernas ideologiska position.²⁰

I artikeln Inequality, state ownership and the European Union framför John Garry och James Tilley att europeiska väljare inte enbart utgår från sin ideologi gällande EU-frågor. De beaktar även det egna landets ekonomiska ställning.²¹ Garry och Tilley påvisar att i länder med hög ekonomisk jämställdhet representeras euroskepticism av vänsterpartier. I länder med låg ekonomisk jämställdhetert utgörs euroskeptiker av högerpartier. Om den egna ideologin uppnått politisk framgång på nationell nivå kan EU ses som ett hot. Att ge mer makt till EU-nivå riskerar att försvaga de ekonomiska förhållanden som redan uppnåtts nationellt.²²

Garry och Tilleys studie använder sig av enkätundersökningar för väljare och kartlägger differenser mellan länder. De synliggör att retorik kring ett lands ekonomiska läge är avgörande för hur européer behandlar EU-frågor. Isåfall kommer ekonomiska argument vara framträdande inom medlemsmotionerna jag undersöker i min studie.

2.3. Sammanfattning av forskningsläget och mitt bidrag

Sammanfattningsvis visar forskningsläget att europeiska partier i hög grad använder ideologi gällande EU-frågor. Min studie granskar vilka ideologiska linjer som synliggörs vid Socialdemokraternas och Moderaternas partistämmor. Undersökningen syftar till att synliggöra vilka frågor och argumentet som medlemmar i Socialdemokraterna och Moderaterna lyfter på partistämman och vilken partilinje som bildas.

19 Aspinwall, ‘’Preferring Europe’’, 106-107.

20 Hooghe, Marks och Wilson, ‘’Does left/right structure party positions on European integration?,’’ 966-968 &

Aspinwall, ‘’Preferring Europe’’, 89-90.

21 John Garry och James Tilley, ‘’Inequality, state ownership and the European union: How Economic context and economic ideology shape support for the European Union,’’ European Union Politics 16, nr. 1 (2015): 150.

22 Garry och Tilley, ‘’Inequality, state ownership and the European Union’’, 149.

(10)

7 Tidigare forskning har använt sig av enkäter från experter och väljare för att identifiera ideologi inom partier. Min studie ämnar nyansera dessa resultat genom en annan typ av material:

partimedlemmars motioner.

Partimedlemmarnas engagemang och åsikter har en betydelse för politiska organisationer.

De bidrar med volontärarbete inom organisationen, utgör finansiellt stöd, står som kandidater till offentliga positioner och är idéverkstaden inom en ideell organisation. I valrörelser agerar de som arbetskraft, en kommunikationslinje som för ut partiets budskap och bidrar till partiets legitimitet som en demokratisk och aktiv organisation.²³

Ideologiska strömningar bland partimedlemmarna, synliggjord i motionernas texter, kan därmed bidra till en diskussion om Socialdemokraternas och Moderateras attityd kring EU-frågor.

Det finns idag en brist i forskningsfältet kring partimedlemmars ideologiska syn på EU då denna typ av material, medlemsmotioner, inte undersökts i denna fråga. Tidigare forskning visar även att centerpartier som Socialdemokraterna och Moderaterna kan ha särskilt svårt att enas inbördes kring EU-frågor. Detta stärker vikten av att undersöka samtida ideologiska strömningar inom partierna.

23 Susan Scarrow, Beyond Party Members: Changing Approaches to Partisan Mobilization, (Oxford: Oxford University Press, 2014), 102-103.

(11)

8

3. Metod

3.1. Datainsamling – att analysera politiskt material

Att använda kongresshandlingar som källmaterial kräver en analytisk och kritisk inställning. Jag använder Colin Hays principer för politisk analys som utgångspunkter. Hays första princip är att analytiker bör vara empiriska men inte empiriker. Slutsatser ska ha empiriska belägg men samhällsstudier är inte enhetliga eller bundna till naturlagar. Att dra slutsatser bör ej övergå i stensäkra konstateranden.²⁴ Min undersökning bör påvisa att jag använder tolkningar, inte objektiva observationer.

Hays andra princip gäller strukturer kontra aktörer. Kritisk analys utgår från att organisationer och personer är sina egna aktörer, annars saknar studien mening. Likväl kan vi inte bortse från samhällskontexten i en undersökning.²⁵ Min studie bör reflektera att medlemsmotioner skrivs med kontexten både att påverka politiken och vinna väljarförtroende.

Hays tredje princip är att politisk analys inte ska begränsas till regeringsorgan och stater utan granska alla maktförhållanden. Utmaningen är att institutioner och sociala fenomen kan vara tätt sammanvävda vilket gör enskilda aktörer svåridentifierbara. Att isolera aktörer och analysera deras aktioner skulle inte motsvara verkligheten.²⁶ Detta stärker mitt syfte med att undersöka medlemsmotioner. De bidrar till en kartläggning av maktförhållanden inom Socialdemokraterna och Moderaterna gällande prioriterade sakfrågor.

Hays fjärde princip anser att aktörernas idéer kring sin omgivning spelar en aktiv roll och därmed bör inkluderas i analysen. Hay anser att aktörer inte har en fullständigt objektiv uppfattning av handlingars konsekvenser utan att de vägleds av personliga idéer.²⁷ Därför beaktar min studie vilka ideologiska linjer som synliggörs i källmaterialet.

Dessa utgångspunkter kulminerar i Hays femte princip som håller att politisk analys inte kan konstatera definitiv förutsägbarhet. Samhällsanalyser och teorier har ett kort livsspann eller är giltiga enbart i sitt specifika utförande. Detta ska inte avskräcka oss, för det innebär att samhällsförändring och därmed förbättring är möjligt.²⁸

24 Colin Hay, Political Analysis. A Critical Introduction, (New York: Palgrave Macmillan, 2002), 251-252.

25 Hay, Political Analysis, 253-256.

(12)

9 3.2. Ideologianalys med Herbert Tingstens ideologidefinition

Studien använder ideologianalys för att identifiera ideologisk retorik i medlemsmotionerna.

Termen ideologi syftar på det svenska begreppet definierat av Herbert Tingsten. Definitionen är att en ideologi innehåller tre element. Det första karaktärsdraget är grundläggande värdepremisser, exempelvis rättvisesyn. Det andra är förekomsten av verklighetsomdömen som gör att en ideologi förhåller sig faktuellt och konsistent gentemot påståenden kring samhällsförhållanden. Slutligen har en ideologi även handlingsförslag kring styrelseskickets utformning.²⁹

Kritik mot Tingstens ideologidefinition kan framföras då ’’verklighetsomdömen’’ kan beprövas empiriskt vilket skulle diskvalificera ideologier som innehåller felaktiga påståenden om verkligheten. Denna studie prövar ej ideologisk hållbarhet utan granskar hur stämmans deltagare förhåller sig till en samhällsåskådning de själva håller för att vara riktig.³⁰

Ideologianalys har ett flertal underkategorier, studien använder sig främst av metoder inom innehållslig idéanalys. Genom att söka retoriska mönster och förhållningssätt inom motionsprotokollen sammanställs argument från partimedlemmar och styrelse.³¹

Jag undersöker hur Socialdemokraterna och Moderaterna internt argumenterar kring EU- frågor. Detta riktar fokus mot centralt återkommande begrepp, ideologiska utgångspremisser samt hur konsistenta medlemmar är inom partierna.

Uppsatsen använder sig av dimensioner som analysinstrument istället för det alternativa idealtyper. Klassiskt formuleras dessa dimensioner som parametrar, exempelvis kan en ideologisk samhällsteori placeras på en kollektivistisk – individualistisk skala. I följande kapitel om teori utvecklar jag dessa dimensioner i form av ideologiska modeller. Modellerna används för att kategorisera retorik enligt ideologiska strömningar. Min studie identifierar inte partierna enligt särskilda ideologier. Iställer undersöker jag hur partimedlemmarnas ideologiska retorik synliggörs i källmaterialet och hur det bemöts. Studien håller att både deskriptiva och normativa dimensioner ingår i en ideologi, enligt Tingstens definition.³²

I studien använder jag även ideologikritik. Detta verktyg håller att textanalyser måste

29 Bergström och Boréus, Textens mening och makt 150.

30 Bergström och Boréus, Textens mening och makt, 151.

32 Bergström och Boréus, Textens mening och makt, 162-163.

(13)

10 relateras kontextuellt. Detta innebär att jag i studien beaktar det sociala sammanhanget av partimedlemmar som söker partikamraters stöd genom argumentation.³³

3.3. Källmaterial och avgränsning

Mitt källmaterial består av Socialdemokraternas och Moderaternas protokoll från deras senaste partistämmor som behandlade medlemsmotioner. För Socialdemokratenra var detta 2017 och för Moderaterna 2015. Vid dessa stämmor samlas ombud från medlemmarna för att besluta partiets politiska riktning.

Jag valde att studera Socialdemokraterna och Moderaterna som case för svenska partier till följd av deras storlek och profil som centerpartier. Tidigare forskning fann att partiers EU- inställning baseras på ideologi men att nationella omständigheter är en faktor. Särskilt centerpartier kämpar med enhetlighet kring EU-frågor.

Inför partistämman skickar enskilda medlemmar och föreningskapitel in motioner som kan bli partiets plattform. I motionerna återfinns den så kallade brödtexten där författaren förklarar situationen och argumenterar för åtgärder. Brödtexten försöker övertyga övriga partimedlemmar att ge sitt stöd till motionen och ändra partiets linje.

Partistämmornas protokoll är väldigt utförliga då de behandlar partiernas verksamhet de kommande två åren. För att hantera mängden dokument har jag använt mig av söktermen ’’EU’’

för att hitta relevanta motioner. Jag har även begränsat mig till allmänpolitiska motioner. Dessa motioner berör politiska aktioner partiet ska företa och skiljer sig från motioner som behandlar formuleringar inom stadgor, partiprogram och liknande dokument.

För att begränsa undersökningens längd ger jag ett urval av medlemsmotionernas innehåll.

Mitt urval skapar en överblick av de olika frågor partierna tar upp till EU samt lyfter fram ideologiskt starka motioner. Bortfallet består av motioner med ett liknande innehåll och motioner som tangerar EU men inte har unionen som fokus. I slutanalysen kring bifall och avslag tar jag hänsyn även till motionerna med liknande innehåll som inte behandlats i detalj.

Genom att i min undersökning fokusera på brödtexterna synliggörs partiernas interna diskurs gällande EU-frågor. Vilka frågor tas upp av medlemmarna, varför anses de vara betydelsefulla och vilka åtgärder föreslår man? Vilken partilinje resulterar detta i när stämman behandlat motionen?

(14)

11 3.4. Sammanfattning av metod och kritiska reflektioner

Denna studie har granskat protokoll från Socialdemokraternas och Moderaternas partistämmor med fokus på medlemmarnas motioner. Målet var att undersöka partiernas interna retorik till EU och vilka ideologiska linjer som synliggörs i texterna. Jag använde ideologianalys för att konstruera ideologiska dimensioner som min teori.

Min innehållsanalys använde sig av Ryan & Bernards metoder som finns återgivna i Samhällsvetenskapliga metoder (2002). Repetitioner i motionerna noterades för att identifiera teman inom enskilda motioner och övriga förslag inom partiet. Jag var uppmärksam gällande lokala typologier, obekanta eller ovanliga uttryck, samt vilka metaforer och analogier som användes. Analysen har inkluderat likheter och skillnader mellan olika motioner och hur teman kopplas samman. Jag granskade texterna kritiskt genom att analysera vad som inte finns med i materialet, vilka utgångspunkter förblev outtalade i kontrast med premisser som skrevs ut.³⁴

Efter att jag granskat samtliga motioner kopplade till EU-frågor vid partistämman har jag sammanfattande analyserat dessa enligt Colin Hays principer. Mina konstateranden har empiriskt stöd men kan inte vara empiriskt säkerställda. Analysen beaktade samhällskontexten av Sveriges förhållande till EU men även partiernas ambitioner kring nästa Europaparlamentsval.

En studies tillförlitlighet kan diskuteras utifrån validitet och reliabilitet. Validitet förklarar om den valda metoden är relevant. Reliabilitet undersöker om studien pålitlig, där det är avgörande om resultat kan upprepas.³⁵

Validitet kan granskas utifrån intern validitet och extern validitet. Inom en kvalitativ studie utgör intern validitet en koppling mellan teori och undersökningens resultat. Extern validitet handlar om hur generaliserbar undersökningen resultat är.³⁶

Teorin för denna studie utgörs av ideologiska modeller. Jag valde modellerna reformistisk socialism, tredje vägen, liberalism och konservatism för att ha jämförelsemodeller till både ett vänsterparti som Socialdemokraterna och ett högerparti som Moderaterna. Modellernas utgångspunkt hämtades från Reidar Larssons typologi som särskilt beaktar politiska förhållanden i en svensk kontext.³⁷ För att stärka den interna validiteten och teorins relevans har jag även använt

34 Alan Bryman, Samhällsvetenskapliga metoder, 3:e uppl. övers. Björn Nilsson, (Solna: Liber, 2002), 703. Bryman, Samhällsvetenskapliga metoder, 703-705.

35 Bryman, Samhällsvetenskapliga metoder, 465.

36 Bryman, Samhällsvetenskapliga metoder, 465-466.

(15)

12 ett induktivt inslag. Efter en första analys av materialet framkom ett behov av att inkludera en ideologisk modell av nationalismen. Materialet tolkas och förstås därmed utifrån teoretiska verktyg – snarare än att pröva hypoteser.³⁸ Modellen för nationalism är ett särskilt tillägg Larsson gjorde i sin typologi under 2000-talet, skiljd från hans äldre modeller från 70- och 80-talen.

Modellen för modern nationalism utgår från den franska politikern Jean-Marie Le Pen och hans starka EU-skepticism. Genom att använda Larssons modeller kan jag i viss mån undersöka om denna nationalism ges retoriskt utrymme i jämförelse med de klassiska vänster- och högerideologier sammankopplade med Socialdemokraterna och Moderaterna.

I en kvalitativ studie kan den externa validiteten sällan göra anspråk på generaliseringar.

Genom att personligen tolka en begränsad mängd material kan jag inte göra anspråk på definitiva slutsatser kring partiernas nuvarande ideologi eller framtida riktning, men jag kan möjligtvis nyansera diskussionen.

Reliabilitet har interna och externa aspekter. Intern reliabilitet innebär att medlemmarna i ett forskningslag är överens om sina tolkningar. Denna studie skrivs dock enbart av en person.

Extern reliabilitet beaktar hur undersökningen kan replikeras.³⁹ Kvalitativa studiers främsta utmaning är att återskapa sociala omständigheter. I denna studie är källmaterialet lättillgängligt för extern granskning, men då tolkning sker uppstår unika omständigheter. I studien försöker jag stärka extern reliabilitet genom att förklara mina tolkningar med hänvisningar till citat i källmaterialet. Syftet är att läsaren enklare ska följa med i mina tankegångar.

Att granska medlemsmotioner motiveras av att dessa texter är en autentisk del av partimedlemmars ideologi. Partipamfletter och kampanjmaterial kan anses vara ideologiskt tydligare men de är en slutprodukt av partiernas inre retorik. Kongresshandlingarna studerar processen som skapar kampanjmaterialet.

38 Bryman, Samhällsvetenskapliga metoder, 48-49.

39 Bryman, Samhällsvetenskapliga metoder, 465.

(16)

13

4. Teori

4.1. Ideologiska modeller

Reidar Larsson har i den åttonde och utökade upplagan boken Politiska ideologier i vår tid (2014) gjort en sammanställning över politiska ideologier. Han utgår från de grundvärderingar som existerar i rörelserna och jämför ideologierna utifrån samhällsfrågor som styrelsesätt, statens makt, ekonomisk organisation och idealtillståndet.⁴⁰

Larsson har publicerat nya utgåvor i takt med att nya ideologier uppkommit eller reformerats. Nationalismen är ett sådant tillägg som görs under 2000-talet, där Larsson beskriver den franska politikern Jean-Marie Le Pen som en representant för en europeisk nationalism som är särskilt kritisk mot EU.

Jag använder Politiska ideologier i vår tid genom att söka information utifrån Herberts Tingstens ideologidefinition med tre element: grundläggande värdepremisser, verklighetsomdömen och optimalt styrelseskick. För att konstruera ideologiska modeller enligt Tingstens definition använder jag mig av Larssons underrubriker ’’Grundvärderingar’’,

’’Människosyn’’, ’’Viktigaste enhet i samhället’’ och ’’Politisk styrelseform’’ som är konsekventa kategorier i samtliga kapitel som behandlar ideologierna var för sig.

Dessa modeller används för att synliggöra ideologisk retorik i motionerna. De är ett hjälpmedel för att tydliggöra vilka sakfrågor som prioriteras, medlemmarnas motivation och stämmans beslut.

4.2. Reformistisk socialism

Reformistisk socialism sätter vikt på att samhällsförändring sker gradvis istället för med revolution. Eduard Bernstein, tysk socialdemokrat och filosof, var redan i början av 1900-talet kritisk mot marxismens tankar om den oundvikliga revolutionen. Han vände sig till Immanuel Kants moraliska regler kring det kategoriska imperativet och människovärdets okränkbarhet.⁴¹ Reformismen skiljer sig inte mycket från liberalismens syn på jämlikhetslära, genom utbildning och inkomstutjämning ska politiska resurser fördelas rättvist. Reformistisk socialism som rörelse tar avstånd från kommunismens tankar om ett avantgarde som banar väg för revolutionen. Ideologin hade en hög tilltro till folkets allmänna demokratiska sinnelag men denna

(17)

14 försvagades i efterkrigstiden, nazismens folkstöd gjorde rörelsen mer pessimistisk. Reformister har en starkare optimism kring människornas sociala egenskaper. Förbättrade samhällsförhållanden förbättrar också människor, samtidigt har erfarenheterna av industrisamhället visat att nya samhällsproblem ständigt uppstår och att en definitiv lösning saknas.⁴²

Den reformistiska socialismen fokuserar på arbetare även om klassretoriken ersatts av termer som löntagare. Lojalitet mot nationalstaten har länge varit en grundsten trots en stark internationalistisk tradition. Europeiska unionen bygger på arbetet av flera reformistiska socialister som ser organisationen som en arena för ideologins samhällsidéer på en större skala. Gilles Martinet, socialistisk debattör, ansåg att ett enat Europa vara reformisternas nya utopi och ett sätt att fylla det motståndsvakuum som kommunismens fall skapade.⁴³

Gällande politisk styrelseform är den representativa demokratin med fri partibildning, allmän rösträtt och parlamentarism väletablerad inom rörelsen. Konflikter med liberala och konservativa rörelser gäller hur stor del av samhället som ska kontrolleras med politiska beslut.⁴⁴ 4.3. Tredje vägen

Den tredje vägen uppstår under 1990-talet som en förnyelse av både traditionell socialdemokrati och socialliberalism. Uppfattningen var att välfärdsstaten befann sig i kris och en förnyelse behövdes men man var ovillig att bortgå från det gamla systemets ambitioner. Den tredje vägen var lösningen: en mellanväg mellan den socialdemokratiska eller socialliberala ’’stora staten’’ och den nyliberala minimala staten.⁴⁵

Ideologins fokus ligger på begreppet ’’modernisering’’. Genom nutida vetenskap och teknik förändras samhällets utgångspunkter och möjligheter. Den gamla höger- vänsteruppdelningen suddas ut när traditionella värden och skiljelinjer raderas. Den nya rörelsens grundvärderingar vilar på en sorts pragmatism där huvudprincipen är ’’inga rättigheter utan skyldigheter’’. Statens skyldigheter mot individer i form av deras rättigheter besvaras av individens skyldigheter gentemot staten. Vidare är demokratin den yttersta samhällskraften, inte gamla auktoriteter som nation, stat eller familj.⁴⁶

(18)

15 Anthony Giddens, sociolog och central personlighet inom rörelsen, betonar att ideologin har en meritokratisk människosyn. Han anser att den gamla jämlikhetspolitiken med omfördelning via skatter inte är politikens uppgift. Istället ska skillnader i utbildning och yrkeskvalifikationer raderas för att stärka människors möjlighet i livet. Rörelsen ska ändå beakta att de med sämre förutsättningar måste tas om hand och få ett värdigt liv även om de sackar efter. Meritokratins fördelar ska även begränsas till individer, inte familjer.⁴⁷

Ideologin betraktar människan som social varelse med behov av gemenskap, rörelsen betonar pluralism. Samhället består av individer som ingår i en social mångfald och ideella organisationer, vilket placerar själva staten i en underordnad position. Rörelsen är starkt internationalistisk och man försöker bygga politiskt stöd utanför en klassbaserad väljarkår, en strategi anpassad till förändrade tider.⁴⁸

Den tredje vägen anser att den politiska makten ska decentraliseras. Medborgarna ska uppmanas till att ta ansvar och engagera sig i rörelser och lokal organisation. Staten är en övervakare som garanterar att pluralism och politisk handlingskraft bevaras.⁴⁹

4.4. Liberalismen

Liberalismens grundläggande värderingar är den utilistiska moralläran med slagorden ’’största möjliga lycka för största möjliga antal’’. Individen eftersträvar lycka men ska inte inskränka andras möjligheter. Majoriteten avgör därmed vad som är nyttigt för samhället samtidigt som hänsyn tas till minoriteten. Samhället bör värdesätta tankefrihet, yttrandefrihet och handlingsfrihet för att främja individens utveckling samt materiella och kulturella framsteg inom samhället.⁵⁰

Det liberala styrelseskickat erkänner alla individer samma formella kompetens inom politiken. Jämlikhet för kvinnor var ett tidigt krav från liberalernas sida. Både ekonomisk och politisk liberalism har ett högt förtroende för människors omdöme och förmåga att agera för sina intressen. Individens kompetens kombinerat med jämlikhetsbegreppet gör att liberalismen inte anser att alla människor alltid ska behandlas lika. Exakt likadan behandling skulle bryta friheten bakom att göra val. Även individer i svaga eller utsatta situationer ska ha rättigheter som garanterar att deras position aldrig blir bortglömd eller försämrad.⁵¹

(19)

16 Liberalismen som rörelse har sitt fokus på individen och dennes frigörelse från statligt förtryck. Ideologin står för starka krav på individers fri- och rättigheter, främst genom konstitutionella metoder. Brott mot dessa fri- och rättigheter ska behandlas i författningsdomstolar, liberalismen ställer sig misstänksam mot både expansiva statsmakter och kollektiv maktutövning.⁵²

Ideologin håller den representativa demokratin som optimal styrelseform då den tryggar individens självförverkligande samt skapar medborgaranda och gemenskapskänsla. Människans egna ansträngningar är det som ger lyckosamma resultat, även den mest välvilliga statsmakt kväver individens potential.⁵³

4.5. Konservatismen

Konservatismens huvudtanke är att samhället bör förändras steg för steg enligt den historiska erfarenheten och politiska traditionen inom nationen. Socialkonservatismen accepterade med tiden tanken med allmän rösträtt. Den anammade även statlig socialpolitik som ett medel för att integrera arbetarklassen i den nationella gemenskapen i syfte att förebygga social oro. Tysklands socialstat kan ses som den konservativa föregångaren till 1900-talets välfärdsstat. Detta förhållande till statsmakten omformulerades när socialismens inflytande ökade i början av 1900-talet.

Konservatismen önskade nu begränsa den offentliga makten likt liberalismens principer.⁵⁴ Det senaste århundradet har ideologin gått i flera inriktningar. Den politiskt och ekonomiskt liberala konservatismen ställer sig i kontrast mot socialkonservatismen och värdekonservatismen, de två senare är ofta förenade med varandra. Värdekonservatismen anser att statsmakten ska upprätthålla sociala värden och normer, familjen ses som samhällets kärna. Staten ska även bevara den kristna värdegrunden och kulturarvet.⁵⁵

Den konservativa ideologin har historien som sin främsta normkälla, nationens politiska och kulturella tradition är fokus. Konservatismen är skeptisk till politikens möjligheter att planera samhället, det finns andra värden som styr människors sociala förhållanden. Några värderingar som konservatismen kan prioritera över politik är patriotismen, egen skapande verksamhet och välgörenhet.⁵⁶

(20)

17 Konservatismen erkänner politisk och juridisk jämlikhet men anser att människor har inneboende olikheter gällande intelligens och omdömesförmåga. Denna människosyn skiljer sig inte idépolitiskt från andra ideologier men konservatismen stöder inte åtgärder som beaktar dessa skillnader. Socialpolitik ska tjäna till att minska nöd men inte aktivt omfördela resurser då detta motverkar sitt syfte när människors prestationsförmåga inte längre knyts till en belöning. Särskilt värdekonservatismen betonar en pessimistisk människosyn vilket fastställer behovet av kulturella normer för att bevara samhällsordningen.⁵⁷

Konservativ ideologi ser nationen som samhällets främsta sociala enhet. Nationens självständighet och försvarsförmåga prioriteras högt, vilket i samtiden skapat konflikter mellan konservativa partier och den europeiska integrationen. Den politiska konservatismen eftersträvar att bevära vissa värden inom demokratin: kontinuitet, stabilitet, rättsordning, privat egendom och individers och gruppers autonomi i förhållande till den centrala statsmakten.⁵⁸

4.6. Nationalismen

Nationalismens grundtanke är att varje nationalitet ska bilda en självständig stat. Nationalismens stora genombrott sker efter första världskrigets slut då många nya nationer får självbestämmanderätt. I Västeuropa uppstår under mellankrigsåren en statsnationalistisk rörelse som eftersträvade en stark statsmakt där parlament och partier främst intog en rådgivande roll.

Denna form av nationalism diskrediteras efter andra världskrigets följder och ideologin faller åt sidan.⁵⁹

Nationalismen i Europa upplever en förnyelse under 1980- och 1990-talen, delvis som en motreaktion på EEC:s och EU:s arbete med att integrera länderna med varandra. Nationalistiska tankar uppstår i kontexten av en ökad invandring från länder utanför Europa. Dessa stämningar fångas upp av nya, populistiska protestpartier som även står för en revolt mot skatter och byråkrati.⁶⁰

Grundvärderingarna i den moderna nationalismen i Europa hämtas från den egna nationens traditioner. En gemensam nämnare för nationalismen är att ideologin ofta ser hierarki mellan olika länder, de mest dugliga nationerna kommer i högre grad uppleva framgång. Exempelvis Jean-

(21)

18 Marie Le Pen ser denna socialdarwinistiska kamp mellan nationer som såpass naturlig att de som ignorerar den blir automatiska förlorare.⁶¹

Den moderna nationalismen har flera tolkningar av människosynen. I Le Pens fall kritiserar man en egalitär politik mellan åldersgrupper, kön och folk för att ’’maskera verkligheten.’’ Man bör enligt Le Pen beakta olikheter för att forma en produktiv politik. Den ryske statsnationalisten Eduard Limonov delar inte synen på ’’inneboende skillnader’’ mellan människor. Individens ställning i nationalismens hierarki baseras på om individen bekänner sig till nationen, då blir hen en del av gruppen.⁶²

Den moderna nationalismen kan även ha olikartad syn på samhällets viktigaste enhet. I den ryska nationalismen har staten blivit definitionen av rysk civilisation. Att uppnå en stark och självständig statsmakt blir ideologins mål. I Frankrike handlar ideologin istället om den franska nationen, som likställs med en organism. Denna organism är hotad av att fransmännens unika identitet och kultur minskar i en globaliserad värld.⁶³

Gällande politisk styrelseform invänder den moderna nationalismen inte mot partisystem, allmänna val eller fri press. Däremot är Limonov öppen med att dessa saker är sekundära till ryska nationella intressen. Om situationen kallar för det ska den ryska nationen prioriteras. Inte heller Le Pen invänder mot nuvarande politiska system, snarare är det politikens innehåll han kritiserar.

Statsmakten kan förbli organiserad som nu men bör prioritera nationens försvar och upprätthållande av ordning och rättsväsende. Le Pen är synnerligen kritisk mot överstatliga beslut i form av EU. Nationalismens syn på hierarki mellan stater skapar en stark misstro mot EU:s förmåga att bevara fransmännens intresse. Denna hierarki ska inte tolkas som isolationistisk, stater kan ingå frivilliga samarbeten sinsemellan.⁶⁴

(22)

19

5. Undersökning

5.1. Socialdemokraterna

Socialdemokraternas partikongress 2017 delade in medlemsmotionerna i olika dokument beroende på område. Jag har fokuserat på motioner som beskriver EU:s och socialdemokratins värderingar och som önskar påverka politiken på EU-nivå. Jag läste 93 motioner och refererar till 8 i detalj, ett stort antal motioner var identiska. Motionerna kommenteras av Socialdemokraternas partistyrelse.

Partistyrelsen är framstående partimedlemmar som av kongressen fått förtroende att leda partiet.

Denna styrelse inkluderar ministrar, riksdagsledamöter, fackliga ledare och lokala politiker.

Samtliga dokument finns publicerade på partiets hemsida. I dokumenten finns även partikongressens beslut kring motionerna.⁶⁵

En motion från Lena Nockert refererar till partiets stadgar med ’’demokratin har företräde före marknaden.’’ Hennes motion behandlar specifikt handelsavtalet TTIP men enligt Nockert är

’’TTIP ett av de många frihandelsavtal som förhandlas mellan EU och USA... EU har under manteln av fri rörlighet bidragit till att öka klyftorna mellan dem som har och dem som inte har.’’

Nockert uttrycker i citatet misstro för internationell frihandel och anser att EU stärker ekonomiska skillnader. Nockert argumenterar att: ’’Desto mer andas den nya typen av frihandel mer liberalisering och privatisering, något som under lång tid prövats och inte fungerat.’’ Nockert avslutar med att ett godkännande av handelsavtalet leder till att ’’Vår riksdag skulle inte längre fritt kunna stifta lagar för att skydda människor, miljö och anställda.’’ Nockert anser att politisk makt riskerar att förflyttas till ’’endast ett fåtal privilegierade ämbetsmän och företagarrepresentanter... är så långt ifrån ett öppet samhälle vi kan komma.’’⁶⁶

I motionen synliggörs reformistisk socialism genom kritik riktad mot en frihandelsform fördelaktig för företag. Lagstiftande makt bör enligt författaren föreligga den svenska riksdagen då internationell byråkrati kommer nerprioritera konsumenter och arbetare. Beskrivningen av dessa grupper som hotade överensstämmer med den socialistiska reformismens moderna användning av klassretorik.

Motionen har även vissa drag av den moderna nationalismen genom sin misstro av överstatliga och internationella samarbeten. Motionen framför att avlägsna byråkrater inte

65 ’’Kongress 2017, Socialdemokraterna, hämtade 22 maj, 2019.

https://www.socialdemokraterna.se/var-politik/arkiv/kongresser/kongress-2017/

66 Lena Nockert, ’’Handelsavtalen TTIP, CETA och TISA’’, A – Jobb och tillväxt för framtidstro, Socialdemokraterna, April 12, 527-528.

(23)

20 prioriterar svenskars rättigheter och önskar att den här typen av internationellt samarbete beslutas på riksdagsnivå.

Partistyrelsen besvarar motionen med att ’’Sverige bör verka för fortsatt frihandel, inte motarbeta det.’’ De motiverar ställningstagandet med att ’’handeln är nyckeln till en förbättrad ekonomi i Sverige och positiv utveckling för världen.’’ Partistyrelsen nämner explicit att

’’protektionism och nationalism skulle inte hantera det underliggande problemet med ökande ekonomiska klyftor.’’ Partiet bör därmed uppmuntra frihandelsavtal och istället fokusera på att effektivt fördela vinsterna av frihandeln. Partistyrelsen föreslår att motionen från Lena Nockert avslås.⁶⁷ Partikongressen beslöt att följa partistyrelsens förslag och motionen avslogs.⁶⁸

I motionen ’’Krav på kollektivavtal vid offentliga upphandlingar’’ poängterar Henrik Hedman de svenska fackens inställning till EU. Enligt Hedman: ’’Ofta påstås det att vi i facket är emot utländsk arbetskraft och den fria rörligheten som finns inom EU. Detta är absolut inget vi inom fackföreningsrörelsen tycker.’’ Hedman fortsätter med att ’’Vi gillar den fria rörligheten men vi ska absolut inte ställa människor mot varandra.’’ Med detta syftar Hedman på att nuvarande arbetsavtal ’’ger människor olika förutsättningar och rättigheter bara för att dessa människor kommer från ett annat land’’. Hedman är mycket kritiskt till detta då han anser att ’’Vi ställer med andra ord arbetare mot varandra istället för mot företagen och kapitalet.’’ Kollektivavtal vid offentliga upphandlingar av tjänster skulle enligt Hedman förhindra ’’arbetare mot arbetare.’’⁶⁹ Denna motion är enligt min tolkning en syntes av den reformistiska socialismen och tredje vägen. Klassretoriken och värnandet om arbetarens rättigheter i industrisamhället tillhör en socialistisk värdegrund samtidigt som tredje vägens pragmatism synliggörs. Den tredje vägen håller att människors möjligheter ska stärkas, dåliga förhållanden som följd av ens medborgarskap strider mot pluralismens anda och tynger ner samhället.

Partistyrelsen besvarar motionen med att instämma att kollektivavtal bör användas i offentliga upphandlingar. ’’Den svenska modellen är en framgångsmodell, inklusive kollektivavtal som inkluderar utländsk arbetskraft’’. Partistyrelsen anser att Henrik Hedmans förslag redan är en del av partilinjen och att i nuläget ’’saknas stöd för förslaget i riksdagen’’. Partistyrelsen föreslår

67 Socialdemokraternas partistyrelse, ’’UA6 Handel’’, A – Jobb och tillväxt för framtidstro, Socialdemokraterna, April 12, 77-80.

68 Kongressprotokoll, ’’Trygghet i en ny tid’’, Socialdemokraterna, April 12, 348.

69 Henrik Hedman, ’’Krav på kollektivavtal vid offentliga upphandlingar’’, A - Jobb och tillväxt för framtidstro, Socialdemokraterna, April 12, 2017, 729-730.

(24)

21 att motionen anses vara besvarad.⁷⁰ Partikongressen beslöt att följa partistyrelsens förslag och anse motionen som besvarad.⁷¹

Frida Gunnarsson skriver en motion om ’’ett socialt hållbart Europa’’. Gunnarsson menar att Sverige behöver ett ’’värdigt bemötande av utsatta EU-medborgare.’’ Hon förtydligar att det finns ’’ett antal utsatta EU-medborgare som befinner sig i Sverige... de söker sig till Sverige och andra länder för att inkomsterna de kan få här, oavsett om de kommer från tiggeri eller att panta tomburkar är flera gånger högre än vad de kan få i sina hemländer.’’ Gunnarson anser att ’’Arbetet med att utrota fattigdom och utanförskap för romer och andra utsatta EU-medborgare måste bedrivas på många nivåer samtidigt, i hemländerna och på Europeisk nivå inte minst.’’ Enligt Gunnarson är ’’Värdiga levnadsförhållanden för EU-medborgare... exempelvis att deras barn går i skola... en miniminivå som varje anständigt samhälle har att leva upp till.’’⁷²

I motionen förespråkas ett utökat europeiskt samarbete i syfte att tackla socioekonomiska problem. Medan både reformistisk socialism och tredje vägen har en syn på utbildning som nyckeln till förbättrade omständigheter kan en praktisk skiljepunkt påvisas. Den tredje vägen har en starkare tradition av internationalism än reformistisk socialism, båda rörelserna poängterar pluralism men den reformistiska socialismen betonar maktktbefogenheter på en nationalstatsnivå.

Partistyrelsen besvarar motionen med att ’’det europeiska samarbetet mot ekonomisk ojämlikhet bör stärkas’’ men att ’’Sverige kan inte på egen hand täcka upp för andra länders bristande sociala skyddsnät.’’ Partistyrelsen föreslår att motionen från Frida Gunnarsson avslås.⁷³ Partikongressen beslöt att följa partistyrelsens förslag och motionen avslogs.⁷⁴

Partimedlemmar från Tanto-Zinken menar att ’’Socialdemokraterna måste visa ledarskap kring miljöfrågan.’’ Partimedlemmarna anser att i klimatfrågan kommer ’’att minska utsläppen kräva en genomgripande strukturomvandling, vilket kommer att få konsekvenser både för människors vardagsliv och för arbetsmarknaden.’’ Enligt motionen bör partiet inta en ledarroll för att ’’Få saker gör socialdemokratin så väl som att skapa förutsättningar för strukturomvandling

70 Socialdemokraternas partistyrelse, ’’UA9 Upphandling’’, A – Jobb och tillväxt för framtidstro, Socialdemokraterna, April 12, 144-147.

72 Frida Gunnarsson, ’’Ett värdigt bemötande av utsatta EU-medborgare – första steget för ett socialt hållbart Europa’’, B – Sammanhållning för ökad trygghet, Socialdemokraterna, April 12, 77-78.

73 Socialdemokraternas partistyrelse, ’’UB12 Utsatta EU-medborgare, B – Sammanhållning för ökad trygghet, Socialdemokraterna, April 12, 10-14.

(25)

22 utan förlorare.’’ Ledarskapsrollen måste ske på EU-nivå då ’’Svensk socialdemokrati kan dock inte genomföra en nödvändig omställning till ett hållbart samhälle på egen hand. Det krävs samarbete med såväl andra regeringar som med våra systerpartier för att utveckla en gemensam linje att driva tillsammans inom EU. Vi anser därför att Socialdemokraterna bör ta initiativet till ett fördjupat samarbete på europeisk nivå.’’⁷⁵

Texten speglar de internationalistiska ambitioner inom den reformistiska socialismen som ser EU som ett verktyg för storskalig förändring. Den pekar ut socialdemokratin som den rörelse som kan skydda utsatta grupper när konsekvenserna av industrisamhället kommer ifatt. Vikten av ideell organisation med systerpartier kan även uttolkas som den tredje vägens betoning av föreningsliv och medborgaraktivitet som riktgivande, inte överstatlighet.

Partistyelsen besvarar motionen med att ’’instämmer i miljöfrågans betydelse’’. Enligt styrelsen ’’Arbetar vi aktivt för att skärpa miljökraven på EU-nivå.’’ Svaret påpekar att ’’Sverige är ett ambitiöst land gällande åtgärdsförslag’’ och argumenterar att Sverige ’’bör fortätta i denna bana’’. Partistyrelsen anser att motionen från Tanto-Zinken är besvarad och redan en del av partilinjen.⁷⁶ Partikongressen beslöt att följa partistyrelsens förslag och anse motionen som besvarad.⁷⁷

En motion från partiets ungdomsförbund önskar ’’Sverige ut ur EU’’. Motionen anser att

’’Inför anslutningen till EU lovades att Sverige skulle få behålla saker som strejkrätt och kollektivavtalsmodell. Lavaldomen visar att så inte blev fallet.’’ Motionen anser ’’att medborgarnas inflytande minskar. Det finns en växande kritik mot EU i hela Europa och det är viktigt att den kritiken inte lämnas över åt högerextra krafter.’’ Kritiken mot EU fortsätter i texten:

’’EU står i motsättning till internationell solidaritet då det är ett supermaktsprojekt som bygger upp murar mot omvärlden.’’ Motionen föreslår att ’’Sverige borde istället föra en internationalistisk och solidarisk utrikespolitik och samarbeta med demokratiska, framstegsvänliga krafter i världen.’’⁷⁸

Betoningen av en internationalistisk arbetarrörelse skapar ett band mellan motionen och

75 Tanto-Zinken S-förening, ’’Socialdemokratiskt ledarskap efter klimattoppmötet i Paris’’, E – Världens första fossilfria land, Socialdemokraterna, April 12, 2017, 54-55.

76 Socialdemokraternas partistyrelse, ’’UE47 Fossilfritt Sverige’’, E – Världens första fossilfria land, Socialdemokraterna, April 12, 2017, 3-6.

78 SSU Frihet, ’’Sverige ut ur EU’’, F – Samarbete för gemensam säkerhet, Socialdemokraterna, April 12, 2017, 78- 79.

(26)

23 reformistisk socialism. Ett internationellt perspektiv är viktigt för rörelsen men EU:s nuvarande utformning berättigar kritik mot dess överstatlighet och skeva prioriteriteringar.

I en motion gällande svenskt utträde ur EU bör man även beakta nationalismen som ideologi. Samtida nationalism är kritisk mot EU-samarbetet enligt argumentet att överstatliga institutioner inte skyddar de nationella medborgarnas intressen. Detta överensstämmer väl med motionen. Motionens betoning av ’’internationalistisk och solidarisk utrikespolitik’’ vänder sig mot nationalismens tankar om hierarkier mellan stater, men modern nationalism är främst kritisk mot överstatliga organisationer – inte enskilda samarbeten.

Partistyrelsen anser inte att motionens förslag att lämna EU bör övervägas då ’’EU utgör Sveriges möjlighet att påverka den internationella arena’’ Partistyrelsen anser att ’’på sikt behövs socialdemokratisk politik i hela Europa... att lämna unionen skulle öka de ekonomiska klyftorna.’’

Partistyrelsen föreslår att motionen från SSU Frihet avslås.⁷⁹ Partikongressen beslöt att följa partistyrelsens förslag och motionen avslogs.⁸⁰

Enligt Dalarnas partidistrikt behöver Sverige ’’verka för att fredsförhandlingar mellan turkiska staten och PKK återupptas... och driva detta inom ramen för EU’’. Åtgärder måste vidtas mot händelseutvecklingen i Turkiet ’’där grundläggande yttrande- och pressfrihet hotas.’’ Enligt motionen kan ’’demokratin vara hotad då folkvalda politiker fängslas... det internationella samfundet ska inte stå vid sidan som observatörer.⁸¹

En gemensam värdering för reformistisk socialism och tredje vägen är betoningen av medborgarengagemang. I ett scenario där demokratiskt engagemang hotas önskar denna motion att partiet använder EU som verktyg för aktion.

Partistyrelsen håller med motionen om ’’...att en livaktig opposition är viktigt i ett demokratiskt samhälle.’’ Partistyrelsen menar att Sverige driver inom EU för att PKK ska få vapenvila med motivationen att ’’Turkiets negativa utveckling ses som mycket bekymmersamt.’’

Partistyrelsen anser därmed att motionen från Dalarna är besvarad och redan en del av partilinjen.⁸²

79 Socialdemokraternas partistyrelse, ’’UF53 EU och internationell solidaritet’’, F – Samarbete för gemensam säkerhet, Socialdemokraterna, April 12, 2017, 3-5.

81 Dalarnas partidistrikt, ’’HDP:s politiker måste släppas fria och fredsförhandlingarna återupptas i Turkiet’’, F - Samarbete för gemensam säkerhet, Socialdemokraterna, April 12, 2017, 91-92.

82 Socialdemokraternas partistyrelse, ’UF57 Syrien, Irak, Kurdisatan och Turkiet, F – Samarbete för gemensam säkerhet, Socialdemokraterna, April 12, 2017, 17-21.

(27)

24 Partikongressen beslöt att följa partistyrelsens förslag och anse motionen vara besvarad.⁸³

Roger Jönsson argumenterar för att ’’socialdemokratin i EU behöver få mer självförtroende.’’ Jönsson föreslår att ’’socialdemokraterna i EU samlar sig runt ett gemensamt reformprogram för att få fart på EU med fokus på fler i arbete, minskad fattigdom, bra utbildning, boende och ökad jämlikhet. Om detta görs på EU-nivå kan de socialdemokratiska partierna ses som den förändringskraft som bäst tar tillvara invånarnas bästa.’’⁸⁴

Jönssons argument återfinns både i reformistisk socialism och tredje vägen. Ideologierna innefattar kritik mot det sena industrisamhällets omständigheter och konsekvenser för människor.

Motionen har en starkare karaktär av tredje vägen till följd av dess fokus på pragmatiska åtgärder istället för klassbaserad värderetorik. Bakgrundsmotivationen kring socialdemokratins fall överensstämmer även med tredje vägens mål att locka en väljarbas där klasstillhörighet är sekundärt.

Partistyrelsen hänvisar att ’’partiet redan verkar för socialdemokratisk politik på EU- nivå.’’ Detta arbete innebär att ’’vi inom EU uppmuntrar en gemensam social bas som kan tackla frågor kring ojämlikhet.’’ Partistyrelsen anser att motionen från Roger Jönsson är besvarad och redan en del av partilinjen.⁸⁵ Partikongressen beslöt att följa partistyrelsens förslag och anse motionen vara besvarad.⁸⁶

Partidistriktet i Stockholm anser att i flyktingfrågan ’’har Sverige gjort sitt yttersta för att samarbetet i EU ska fungera och ansvaret delas mellan EU:s medlemsländer.’’ Motionen menar att ’’EU hade klarat att hantera denna flyktingutmaning om medlemsstaterna hade tagit ett gemensamt ansvar’’. För att stärka asylstemet anser motionen att ’’EU-kommissionen måste ges effektiva möjligheter att övervaka efterlevnaden och vidta åtgärder för att säkerställa ett rättssäkert och humant asylmottagande i hela unionen. Medlemsstater som systematiskt och allvarligt åsidosätter dessa förpliktelesr ska kunna drabbas av sanktioner.⁸⁷

Reformistisk socialism har internationalistiska ambitioner gällande EU som verktyg för

84 Roger Jönsson, ’’Ny offensiv satsning’’, F – Samarbete för gemensam säkerhet, Socialdemokraterna, April 12, 2017, 102-103.

85 Socialdemokraternas partistyrelse, ’’UF53 EU och internationell solidaritet’’, F – Samarbete för gemensam säkerhet, Socialdemokraterna, April 12, 2017, 3-5.

87 Stockholms partidistrikt, ’’Asylpolitiken’’, F- Samarbete för gemensam säkerhet, Socialdemokraterna, April 12, 2017, 119-126.