Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se Fakulteten för samhälls- och livsvetenskap
Mikael Svanberg
Traditioners roll i
grundskoleundervisningen
En studie om hur religiösa traditioner framställs i
grundskolans klassrum
Traditions part in the primary school
teaching
A study of how religious traditions are being defined in
the classroom of primary school
Examensarbete 15hp Lärarprogrammet
Datum: 17-01-2011
Handledare: Kerstin von Brömssen
Sammanfattning
Detta arbete handlar om hur verksamma pedagoger ser på att integrera religiösa traditioner och högtider i undervisningen. Syftet är att undersöka vilken roll de religiösa traditionerna har i dagens klassrum och tillsammans med litteratur, undersökning och diskussion dra slutsatser om hur integrationen av religiösa högtider ser ut i den svenska skolan. I arbetets litteratur och forskningsöversikt är avsikten att ge en inblick hur den svenska skolan gick från kristen undervisningen till en skola som blev skild från kyrkan. Litteraturen i kapitlet Litteratur och forskningsöversikt är författad av forskare och således forskningsbaserad. Min undersökning består av flera intervjuundersökningar, där mina fyra respondenter svarar på fem frågor som utgår från arbetets frågeställningar. Resultatet visar att samtliga respondenter har en
begränsad integrering av religiösa högtider i sin undervisning, där kristendomen tar stor plats.
En slutsats i arbetet är dock att det går bra att integrera religiösa traditioner i undervisningen om dessa kan motiveras.
Nyckelord: religioner, högtider, traditioner, grundskolan, verksamma pedagoger
Abstract
This study is about which opinion active teachers are having when it comes to integrate religious traditions and ceremonies in their teaching. The aim is to study the religious traditional ceremonies part and how they are being defined in the Swedish classrooms in primary school. Together with literature, research and the discussion in this study, I came up to a few conclusions of how religious ceremonies will be integrated and how it looks like in Swedish classrooms. In this study of literature and research overview, the literatures
are intended to provide an insight about how the Swedish school system went from a Christian education to a school that was separate from the church. In the chapter called Literature and research overview the literatures are written by scientists and therefore this chapter is based on research. My research in this study contains several surveys based on interviews with four respondents. In the interviews, I used five questions based on the main issues of this study. The result shows that all respondents have a limited integration of religious ceremonies in their teaching, where Christianity has got a more central part educationally. One conclusion of this study is that it is possible to integrate
religious traditions in the teaching if they can be justified.
Keywords: religions, ceremonies, traditions, primary school, active teachers
Innehållsförteckning
1. Inledning 5
1.1 Bakgrund 5
1.2 Syfte 7
1.3 Frågeställningar 7
2. Metod, material och avgränsningar 8
2.1 Undersökningsmetod 8
2.2 Etik under intervjuerna 9
2.3 Förklaring av metod 9
2.4 Intervjuer 9
2.5 Urval 10
2.6 Tillvägagångssätt 10
2.7 Avgränsningar 10
2.8 Material 11
2.9 Källkritik 11
3. Litteratur- och forskningsöversikt 13
3.1 Religionsfriheten i Sverige 13
3.2 Religion och skolan 15
3.2.1 Skolan skild från kyrkan 15
3.2.2 En skola i förändring 17
3.2.3 Pedagogens roll i religionsundervisningen 19
4 Resultat av intervjuundersökning 22
4.1 Förekommer religiösa traditioner och högtider i undervisningen? 22 4.2 Hur ser du på att integrera religiösa traditioner och högtider i skolan? 22 4.3 Vilka religiösa högtider integrerar du i din undervisning? 24 4.4 Skolan är numera skild från kyrkan, varför tror du religiösa högtider
ändå har en plats i undervisningen? 25
4.5 Vad anser du är skillnaden mellan en konfessionell undervisning och
en undervisning som värnar om det svenska kulturarvet? 26
5 Diskussion 28
5.1 Diskussion om det förekommer religiösa traditioner och högtider
inom den svenska skolan? 28
5.2 Diskussion om vad religionsfriheten innebär för skolan och
undervisningen? 29
5.3 Diskussion om hur verksamma pedagoger ser på religiösa
högtiders plats i undervisningen? 29
5.4 Slutsats 32
Referenser Bilaga
5
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Jag minns när jag gick i grundskolan och det började närma sig olika högtider. I den skola som jag gick i samlades alla årskurser i den närliggande kyrkan. Då reflekterade jag inte särskilt mycket, snarare ingenting alls, över att kyrkan stod för kristendomen. Min uppfattning är att många av mina dåvarande klasskompisar hade liknande tankegångar. På senare tid har jag blivit införstådd att de sånger som sjöngs var i många fall psalmer, som är en del av svenska kyrkans bekännelseskrift och som i sin tur berättar om den kristna värdegrunden.
I Lpo94 står det att undervisningen skall vara icke konfessionell och jag ställer mig nu frågan om mina dåvarande lärare hade detta i åtanke.1 I många fall kan jag tänka mig att mina lärare antog att alla levde efter den kristna läran och att ingen elev kände sig kränkt. Sverige är numera, tillskillnad under min grundskoletid, ett mångkulturellt land där flera olika religioner praktiseras. Samtidigt står det i Lpo94 att skolans värdegrund ska vila på sunda kristna traditioner.2 Jag tycker att skillnaden mellan icke konfessionell undervisning och att skolans värdegrund ska vara byggd på kristna traditioner, är något motsägelsefullt.
I dagens Sverige tas det ofta upp i media om hur elever kränks när deras skola ska ha skolavslutning eller fira högtider, då den ibland firas i kyrkan. På skolverkets hemsida kan man läsa om vägledning angående hur en modern skolavlutning bör gå till. Där står det bland annat om tonvikten ligger på traditionen, högtiden och gemenskapen så kan en skolavslutning ske i kyrkan, och alla elever kan delta i de flesta fall.3 Skolans julavslutning i kyrkan är något många har en åsikt om. Sveriges skolminister, Jan Björklund, skriver följande i ett debattinlägg som publicerades i Svenska Dagbladet 2008:
”I den infekterade debatten ställs två av den svenska skolans bärande principer mot varandra: å ena sidan värnandet av vårt gemensamma kulturarv, å andra sidan förbudet mot konfessionella inslag i utbildningen. För mig är denna motsättning konstlad. Jag ser gärna skolavslutningar i kyrkan, om man så vill lokalt.”4
1 www.skolverket.se, (1), 101201
2 www.skolverket.se, (2), 101201
3 www.skolverket.se, (3), 101201
4 www.svd.se, (1), 101213
6 Genom att Jan Björklund kalla motsättningen mellan Sveriges kulturarv och en konfessionsfri utbildning för ”konstlad” tror jag att han trampar på många ömma tår. I samma artikel skriver han att både påsk och jul är en del av det svenska kulturarvet och något som måste bejakas.
Samtidigt påpekar han klart och tydligt att ingen ska tvingas till en kristen religionsutövning.5 Jan Björklund avslutar sitt debattinlägg med att berätta att tolerans för honom inte är att individen ska lämna sin identitet utan istället låta varje individ bejaka sitt kulturella arv och att Sverige ska vara ett land som välkomnar och tolererar människor som kommer hit och att samtliga svenska medborgare har rätt att till en kulturell identitet.6
Religion är ett ämne som ständigt debatteras. Som lärare är man ofta mitt i debatten och undervisningen har stor betydelse hur elevers individualitet formas. Skolämnet religion ställer krav på läraren och som lärare har man ett viktigt uppdrag i att sudda ut skillnader och i stället visa människors likheter. Många anser att luciafirandet, adventsfirandet, jul och påsk inte ska vara fasta inslag i den icke-konfessionella skolan. Andra anser att det är en del av Sveriges kultur och något som måste bevaras. Just luciafirandet är ett exempel på hur något som från början var kristligt har modifierats till att bli något som kan likna en tradition och en viktig del av den svenska kulturen. Trots att Lucia beskrivs i berättelserna som något som liknar en kristen fromhet och blev ett helgon efter att ha blivit utsatt och överlevt det ena mordförsöket efter det andra så har Lucias väg i Sverige tagit en annan bana.7 Luciafirandet i Sverige tog fart under 1600-talet, om än väldigt lokaliserat. Troligtvis var det tyska invandrare som tog med luciatraditionen hit. Under 1700-talet tog de borgerliga kretsarna upp firandet av Lucia och spred seden med att Lucia skulle komma och uppvakta med kaffe på sängen. År 1927 fick Lucia sitt mediala genombrott i Sverige. Då anordnade Stockholms Dagblad en parad på Stockholms gator. Detta ledde till att luciafirandet spred sig över hela landet. Från början var Lucia ett lokalt fenomen, men blev nu en nationell symbol.8 Jan Öjvind Swahn skriver i boken Stora Julboken att det svenska Luciafenomenet är ett typiskt exempel på hur en sed kan komma till. Numera är luciafirandet en del av det svenska kulturarvet och har modifierats från sitt ursprung. Trots den kristna bakgrunden och titeln helgon så har luciafirandet blivit återkommande inslag inom den svenska skolan.9
5 www.svd.se (2), 101129
6 www.svd.se (3), 101129
7 Jan Öjvind Swahn. Stora Julboken. (Norhaven. Danmark. 2006) s. 40
8 Agneta Uddenberg. Årets högtider och festdagar. (Scandbook, Falun 1997) s. 13
9 Jan Öjvind Swahn. Stora Julboken. (Norhaven. Danmark. 2006) s. 46
7 1.2 Syfte
Syftet med detta arbete är att undersöka vilken roll de religiösa traditionerna har i dagens klassrum. Förhoppningsvis kommer mitt arbete svara på de frågeställningar som jag ställer och genom min undersökning svara hur verksamma pedagoger integrerar religioners högtider i undervisningen.
1.3 Frågeställningar
Förekommer religiösa traditioner och högtider inom den svenska skolan?
Vad innebär religionsfriheten för skolan och undervisningen?
Hur ser verksamma pedagoger på religiösa högtiders plats i undervisningen?
8
2. Metod, material och avgränsningar
Målet med detta examensarbete är att undersöka hur verksamma pedagoger integrerar religioners högtider i undervisningen och granska forskningens syn på religionernas likheter.
Min studie i detta arbete kommer att ske genom flera intervjuer. Under den enskilda intervjun kommer jag att ställa frågor till samtliga yrkesverksamma pedagoger hur de ser på integration av olika religioners högtider i undervisningen.
2.1 Undersökningsmetod
Jag valde att genomföra flera enskilda intervjuer som undersökningsmetod. I andra arbeten som jag skrivit har jag även där valt att intervjua, vilket har lett till att jag blivit bekant med tillvägagångssättet under intervjun. Som handledningsbok under min intervju har jag använt mig av boken Den kvalitativa forskningsintervjun av Steinar Kvale.
Att valet föll på just intervju som undersökningsmetod är att jag anser att det finns många positiva aspekter. En intervju har ett klart syfte och är ett väl beprövat sätt att förvärva ny kunskap inom olika ämnen. Samtalet mellan människor är ett primärt beteende för det mänskliga samspelet. Genom att samtala och diskutera med andra människor lär man säg något om andras erfarenheter, kunskaper och föreställningar. Forskningsintervjun är en del av de vardagliga samtalen, men inte mellan två likställda parter utan det är forskaren som ska kontrollera situationen. En forskningsintervju tillhör den professionella samtalskategorin.10 Ett huvudsyfte under en intervju är att ta reda på åsikter från den intervjuades perspektiv. En forskningsintervju ska vara halvstrukturerad där forskaren har förberett ett antal frågor som kan leda till olika ingångar i samtalet.11 En kvalitativ forskningsintervju är ämnesorienterad, där två personer diskuterar ett ämne om intresserar dem båda.12
Steinar Kvale skriver att forskningsmetoden är en enkel metod att använda sig av. Han skriver att intervjuforskning kan liknas ett hantverk och kan i slutändan bli konst. Det mänskliga samtalet kan ta många vägar och leda in till vinklingar som inte forskaren hade väntat sig, men kan ändå leda till något positivt för arbetet.13
10 Steinar Kvale. Den kvalitativa forskningsintervjun. (Studentlitteratur, Lund, 1997) s. 13
11 Kvale. s. 32
12 Kvale s. 34
13 Kvale. s. 19
9 2.2 Etik under intervjuerna
Under mina intervjuer med de verksamma pedagogerna har jag använt mig av Vetenskapliga rådets etiska riktlinjer. I dessa riktlinjer finns ett par huvudkrav, bland annat att en forskningsintervju ska vara öppen, ärlig och ordningsam. De olika respondenterna omfattas av anonymitet, vilket innebär att de fått fiktiva namn i mitt arbete. Forskningsintervjun ska även visa hänsyn och vara rättvis.14 Under de olika intervjuerna har jag tagit tillvara på dessa riktlinjer genom att berätta vad mitt arbete handlar om och mitt syfte med intervjun. Jag berättade även för respondenterna att jag skulle återge dem i min undersökning på ett sådant sätt att ingen skulle kunna koppla att det var de som hade svarat på mina frågor.
2.3 Förklaring av metod
I min undersökningsdel har jag valt att undersöka hur verksamma pedagoger ser på religiösa traditioner som inslag i undervisningen, om de tror att det förekommer religiösa högtider i undervisningen samt skillnader på en skola som värnar om det svenska kulturarvet och en konfessionell undervisning. Intervjun bestod av fem stycken frågor (se bilaga) och dessa frågor presenteras frågvis, där varje respondents svar presenteras var för och en sig. Jag har valt att använda mig av ”religiösa högtider och traditioner” och inte ”kristna högtider och traditioner” i mina intervjufrågor så att respondenterna själva får svara på alla religioners högtider integreras i undervisningen. Alla respondenter har fått ett fiktivt namn och jag har återgett deras svar genom att skriva ner delar av intervjun i min undersökningsdel. Jag anser att jag transkriberat deras svar på ett bra, trovärdigt och rättvist sätt, enligt Vetenskapliga Rådets riktlinjer.15
2.4 Intervjuer
Jag har intervjuat fyra stycken respondenter. Samtliga fyra är klasslärare i grundskolan och alla undervisar i Värmlands län. Agneta är den som har arbetat längst inom det svenska skolväsendet. Hon är klasslärare i årskursen 4-6. Hennes skola är belägen en bit utanför Karlstad. Erika är klasslärare i årskurs fyra. Hon har arbetat som pedagog i drygt tio år och arbetar i en skola som ligger relativt centralt. Björn är en av de respondenter som har minst yrkeserfarenhet. Han arbetar i en centralt belägen skola. Björn undervisar som klasslärare i
14 www.vr.se/, (1), 101129
15 www.vr.se/, (2), 110106
10 årskurs fem. Anders har arbetat som pedagog i drygt fem år Han är klasslärare i en årskurs fyra och skolan som är belägen i ett område där merparten av eleverna är infödda svenskar.
2.5 Urval
Min undersökning om religiösa traditioners roll i undervisningen har skett på fyra olika skolor i Värmlands län. Att jag valde att Värmland som undersökningsort berodde på att jag är hemmavarande i länet och jag ansåg att fyra skolor skulle räcka för att kunna besvara mina frågeställningar. Tre av skolorna har relativt få elever med annan kulturell bakgrund än den svenska och en skola som brukar nämnas som mångkulturell. På varje skola har jag intervjuat en pedagog och kontakten togs på mitt initiativ genom antingen e-post eller per telefon. Jag förklarade vad mitt examensarbete handlade om och hur jag skulle genomföra intervjun och ungefär hur lång tid den kunde ta.
2.6 Tillvägagångssätt
På samtliga fyra skolor hade jag god tid att intervjua de olika pedagogerna. Vid samtliga tillfällen satt jag tillsammans med den intervjuade i ett avskilt rum. Jag valde att inte skicka intervjufrågor per e-post innan själva intervjudagen. Detta motiverar jag med att jag anser att jag skulle få mer personliga svar, vilket jag självt anser att jag fick, än om frågorna skulle skickas ut på förhand.
I mina tidigare erfarenheter av intervjuer har jag skrivit ner stödord och på så vis återgett det respondenterna sagt under intervjun. Denna gång använde jag bandspelare, något som jag berättade för respondenterna vid min första kontakt att jag skulle göra, och jag ser det som ett lyckat val. Det gjorde att jag själv blev mer avslappnad och kunde på grund av detta föra en god dialog med samtliga respondenter samt ställa följfrågor när det behövdes. Jag tror även att samtliga respondenter såg inspelningen som något positivt då intervjun flöt på utan avbrott.
Nackdelen med att använda bandspelare är att det tagit lång tid att urskilja det viktiga som respektive respondent sa. Jag anser att jag återgett det som de olika respondenterna sa på etiskt korrekt sätt, trots att jag inte skrivit ner allt som sades under intervjuerna.
2.7 Avgränsningar
Min primära avgränsning i detta examensarbete är att jag under intervjuerna näst intill enbart fick svar om de kristna traditionernas roll i undervisningen. Detta har lett till att
11 forskningslitteraturen speglar mestadels de kristna traditionernas roll i skolundervisningen.
Min första tanke med detta arbete var att undersöka hur man kunde integrera alla religioners högtider på samma sätt som den svenska skolan gör med luciafirandet, adventsfirandet och så vidare. Detta var ett spår som jag släppte relativt snabbt då jag insåg att arbetet i sådant fall skulle klart överskrida riktlinjerna. Att jag valde att enbart intervjua verksamma pedagoger är en annan avgränsning. Alla respondenter är klasslärare på grundskolans årskurser fyra till sex.
2.8 Material
Den handbok jag har haft till hjälp av utformandet av detta examensarbete är Uppsatshandboken av Siv Strömquist. Jag har tidigare använt mig av denna bok och anser att den är bra och visar på ett tydligt sätt hur man kan gå tillväga när man skriver uppsatser.16 Till min hjälp under de olika intervjuerna med verksamma pedagoger har jag valt att använda boken Den kvalitativa forskningsintervjun av Steinar Kvale efter råd från min handledare.
Jag har använt mig av tryckta, elektroniska och muntliga källor. Ingvar Svanbergs bok Världsreligioner i vardagen tycker jag ger en bra inblick i hur olika religioner hade det innan religionsfrihet rådde i Sverige. Daniel Anderssons och Åke Sanders bok Det mångreligiösa Sverige och Ingvor Asks bok Den mångkulturella skolan har varit två bra komplement till de fakta som inte Svanberg tar upp. Boken Religionsfrihet i Sverige har varit ovärderlig i mitt arbete. I boken berättar författarna om hur religionsfriheten kom till samt hur religionsfriheten ser ut i skolan och lärarens roll i det hela. I Livstolkning och värdegrund berättar Sven G Hartman om kyrkans roll i den svenska undervisningen och de fakta har varit väldigt lärorikt att ha tagit del av.
Jag även använt mig av publikationer av Föreningen lärare i religionskunskap. Föreningen lärare i religionskunskap problematiserar frågor som berör ämnet religion och dessa publikationer har gett en uppdaterad åsikt inom ämnet. Naturligtvis har även Lpo94:s styrdokument haft en del i arbetet.
2.9 Källkritik
I mitt arbete har jag använt mig av undersökning och jag tror att tillförlitligheten i mina intervjuer är stark. Självfallet så skulle svaren sett annorlunda ut om intervjuerna skedde i en
16 Siv Strömquist, Uppsatshandboken, (Uppsala, Hallgren & Fallgren Studieförlag AB, 2006)
12 storstad likt Stockholm, Göteborg eller Malmö som har en avsevärt större religiös integration.
Samtidigt är jag medveten om att respondenterna kan ha gett svar efter vad de anser är bäst för sitt eget och sin skolas rykte. Då intervjun är ett samspel mellan två människor måste man ha i åtanke att i vissa fall finns det respondenter som inte talat sanning eller delat med sig sina personliga åsikter utan istället svarat det som denne ansett vara bäst. Samtidigt anser jag att detta kan hända i de flesta undersökningsmetoder och inte något som är intervjumetoden unik.
13 3. Litteratur- och forskningsöversikt
3.1 Religionsfriheten i Sverige
År 1951 infördes religionsfrihetslagen i Sverige. I lagen står det att varje individ ”äger rätt att fritt utöva sin religion, så vitt han icke därigenom stör samhällets lugn eller åstadkommer allmän förargelse”.17 Idag är det i de flesta fall en självklarhet att fritt få utöva och praktisera sin religion. Så har det dock inte alltid varit. I början av 1770-talet var det förbjudet för judar att bosätta sig i Sverige om de inte döpte sig. Olika förbjud mot judar var vanligt förekommande runt om i Europa under denna tidsperiod. Eftersom det fanns en stor restriktion angående vad judarna fick arbeta med skapade judarna ett internationellt nätverk judar emellan som liknade ett stort handelskompani. Fler och fler länder, däribland Sverige, började inse att låta judar bosätta sig i respektive land, var något som gynnade landet.
Ekonomiska intressen var således det första steget att låta judar bosätta sig i Sverige.18 En som ansåg att integreringen av judar i Sverige var en bra idé var de dåvarande svenske kungen, Gustav III som skrev 1772 att det var en fördel för riket om ett så arbetsamt folk som judarna skulle bosätta sig i Sverige.19 Detta var väldigt radikalt om man tittar närmare på Förordningen 1741:
”…alle judar, savoyarer, lindansare, komedianter med flere gycklare, vad namn de må hava måge, tartare och zigeuner, som med varjehanda ogudaktighet, spådomar, lögn och tjuveri tillfoga menige man stort besvär och olägenhet, jämväl med andre sådana utlänningar, som med barometrar, åtskillige sorters glas, te och slige mindre nödige varor inkomma samt redbare penningar med sig bortföra, ofördröjligen skall utvisas ur riket, varhelst de påträffades…”20
Genom ett beslut från Gustav III den 2 maj år 1775 fick Sverige sina första skyddsjudar.
Skyddsjudar saknade till att börja med medborgliga rättigheter och levde med sin egen krets.
Samma år grundades Stockholms judiska församling och den bohuslänska staden Marstrand blev en fristad för judar där de fick religionsfrihet och verka i näringsfrihet.21
Judarnas liv var fortfarande reglerat. 1782-års judereglemente styrde judarnas liv, ända fram till 1838, då judereglementet upphävdes. I detta reglemente stod det att judarna enbart fick bosätta sig i Stockholm, Göteborg, Norrköping och Karlskrona. Det fick även bara utöva vissa
17 Pia Karlsson m.fl. Religionsfrihet i Sverige.(Studentlitteratur, Lund, 1997) s. 5
18 Ingvar Svanberg m.fl. Världsreligioner i vardagen. (Bromma, Bilda Förlag, 2005) s. 91
19 Svanberg. s. 92
20 Ibid
21 Svanberg. s. 93
14 yrken, mestadels olika sorters hantverk. Det var också strikt förbjudet att för en jude gifta sig med en kristen. När reglementet upphävdes fick många judar utstå hot från allmänheten i form av bland annat fönsterkrossning. Regeringen lyssnade på allmänheten och införde återigen viss restriktion mot judarna då det återigen bara fick bosätta sig i Stockholm, Göteborg, Norrköping och Karlskrona. Efter avskaffningen av judereglementet blev det mesta mycket bättre för judarna. Bland annat fick de rätten att bli svenska medborgare.22 Idag bor drygt 18 000 judar i Sverige.23
Även islams väg i Sverige i Sverige har varit krokig. Mängden muslimer i Västeuropa har varit ständigt ökande under hela 1900-talet. I Sverige bildades den första islamiska föreningen under 1940-talet i Stockholm. Fram till 1980-talet hade Sverige ett av Europas mest liberala flyktingpolitik. I och med detta är Sverige ett av de länder som ändrats mest, sett till befolkningssammansättning, sedan andra världskrigets slut 1945. Under de senaste decennierna har flyktingar kommit från länder som exempelvis Libanon, Irak, Iran, Syrien, Pakistan och Somalia. Detta är länder där islam är en av huvudreligionerna.24
Numera finns det en rad muslimska organisationer i Sverige, varav tre stycken riksorganisationer som får statsbidrag. Dessa är Sveriges Muslimska Förbund, Förenade Muslimska Församlingar i Sverige och Islamiska Kulturcenterunionen. Utöver dessa finns det över hundra muslimska församlingar, men dessa tre organiserar merparten av de lokala församlingarna.25 En annan huvuduppgift som dessa organisationer har är att representera islam i officiella sammanhang. Det kan bland annat handla om utbildningsdagar om islam och lämna nya lagförslag som rör frågor om islam. Olika specialinriktade organisationer har blivit mer vanligt förekommande under 2000-talet. Bland annat har föreningar som involverar kvinnor växt fram.26
Författarna Daniel Andersson och Åke Sander skriver i boken Det mångreligiösa Sverige att moskén spelar en viktig roll till den muslimska ökningen i Sverige. Under de olika flyktingvågorna var det viktigt för flyktingarna fick leva ut och praktisera sin religion. Detta innebar att moskéer byggdes för att integrera muslimer i det svenska samhället. Moskéerna blev en viktig samlingsplats för muslimer där muslimer kunde tala sitt hemspråk, utöva sin religion, men kanske framförallt var moskéerna viktig då den fungerade som en social
22 Svanberg. s. 93
23 Svanberg. s. 95
24 Svanberg. s. 166
25 Svanberg s. 177
26 Svanberg s. 178
15 mötesplats. I moskén socialiseras muslimerna in i gemenskapen och får bland annat ta del av kultur och tradition som hör religionen till. I många fall på platser där moskéer är tilltänkta har byggandet stött på problem. Ofta är det är det samhället kring den tilltänkta moskén som protesterat. Även andra problem, såsom språkliga svårigheter och skillnader på kulturella och teologiska bakgrunder, är vanligt förekommande.27
Islam brukar räknas som en utav Sveriges mest aktiva religioner. Exakta siffror är
svårdefinierade. I den sista tillåtna religionsräkningen som genomfördes 1930, svarade endast 15 stycken att de var muslimer. Idag uppskattas det att det finns drygt 300 000, eller fler aktiva muslimer. Det är viktigt att komma ihåg att dessa siffror är ytterst problematiska. Det är svårt att urskilja vilka som är aktivt praktiserande muslimer och vilka som enbart anammar den muslimska kulturen.28
Lpo94 vilar på den rådande religionsfriheten. I styrdokumentet för grundskolan kan man läsa att den svenska skolan ska vara icke-konfessionell och att varje elev ska forma sig som individ. Den svenska skolan ska främja förståelse för andra människor och ingen ska diskrimineras på grund av religion eller annan trosuppfattning.29
3.2 Religion och skolan
I Barnkonventionens fjortonde artikel står det att alla barn ska ha rätt till religionsfrihet och själva kunna välja sin tro.30 Lpo94 vilar på Barnkonventionens artiklar och ingen i den svenska skolan skall få utsättas av diskriminering pågrund av trosuppfattning.31 Vad ordet religionsfrihet innebär inom skolan råder det olika åsikter om. Mycket beroende på vad religionen innebär för den enskilda individen och vilken religionsfrihet som sätt i centrum.
Karin Borevi skrivet att som pedagog får man ställa sig frågan om det är föräldrarnas tro som ska återspeglas i eleven eller om läraren ska erbjuda eleven sin rätt till att självständigt komma fram till vilka existentiella frågor som är viktiga och själv bilda en egen trosuppfattning.32
27 Daniel Andersson. Det mångreligiösa Sverige. (Studentlitteratur, Lund, 2005) s. 458
28 Daniel Andersson. s. 457
29 www.skolverket.se, (4), 101203
30 www.unicef.se, 101129
31 www.skolverket.se, (5), 101205
32 Karin Borevi. Religionsfrihet i Sverige. (Studentlitteratur, Lund, 1997) s. 38
16 3.2.1 Skolan skild från kyrkan
Enligt Svenska Kyrkans hemsida var 71,3 procent av den svenska befolkningen år 2009 medlemmar i den svenska kyrkan. Samma år levde ungefär nio miljoner människor i Sverige.
Detta innebär att drygt 6,4 miljoner svenskar tillhör den svenska kyrkan.33 För drygt ett decennium sedan var procenttalet drygt 90 procent.34
Innan 1955-års undervisningsplan hade kyrkan och skolan gått hand i hand. I kyrkolagen från år 1686 kan man läsa om hur föräldrar och husbönder skulle lära barn och tjänstefolk att läsa.
Det var även vikigt att barnen och tjänstefolket fick lära sig kristendomens grundpelare utifrån katekesens framställning. I detta undervisningssystem kan man utläsa att det byggde på föräldrarnas och husböndernas skyldighet och kyrkolagen från år 1686 förpliktigade prästerna att kontrollera så att dessa åtaganden fullföljdes.35 Att dessa kyrkliga undervisningsprogram var effektiva kan man konstatera genom att koll i de gamla husförhörslängderna där bland annat läskunnigheten betygsattes för varje individ år efter år. Även förståelsen för den kristna tron betygsattes. År 1842 klubbades en ny folkskolestadga igenom där staten fick mer att säga till om. Sven G Hartman skriver i boken Livstolkning och värdegrund att den nya folkskolestadgan inte innebar att kyrkans utbildningsplaner helt slutat att fungera utan att den allt mer ökande populationen i Sverige gjorde att undervisningen behövde breddas med bland annat skrivkunnighet och räknekunskaper. Att Sverige efter år 1842 fick en allmän folkskola innebar inte egentligen några radikala nyheter för undervisningen. Hartman påstår att folkskolan var under de första 75 åren en ren religionskola och jämför den dåtida svenskan skolan med dagens koranskolor. Religion tog upp den största delen av undervisningen och även i skolans organisation var kyrkans inflytande stort. Ända fram till år 1930 var kyrkoheden självskriven som ordförande i skolstyrelsen. Dåtidens lärare protesterade ofta mot kyrkans inflytande då prästerskapet oftast saknade pedagogisk utbildning men var allt som oftast överordnade skolans pedagogiska personal.36
Religion var således ett huvudämne även efter 1842-års folkskolestadga. Sven G Hartman tar upp fyra stycken vändpunkter för religionens roll inom det svenska skolväsendet. Den första vändpunkten kom något årtionde före 1883-års normalplan. Då avvecklades successivt det
33 www.svenskakyrkan.se, 101121
34 Pia Karlsson. s. 7
35 Sven G Hartman. Livstolkning och värdegrund (Ltab, Linköping, 2000) s. 212
36 Sven G Hartman. s. 215
17 gamla undervisningssystemet som innefattade hemmets undervisningsplikt vilket ledde till att skolan och utbildade pedagoger fick ansvaret. Den andra vändpunkten kom i samband med 1919 års undervisningsplan. Liberala och socialdemokratiska krafter bestämde att skolan skulle bli mer barnanpassad och mer aktiverande. Även Luthers katekes försvann ur undervisningen. Detta gjorde att skolan bröt med kyrkan och var inte längre konfessionellt bunden till kyrkan vilket ledde till att skolan började undervisa icke-konfessionellt om kristendom. År 1962 kom det en ny läroplan som krävde att religionsundervisningen skulle ske objektivt och ämnet skulle börjas integreras inom SO-blocket tillsammans med historia, samhällskunskap och geografi. Detta blev den tredje vändpunkten i religionsundervisningens förändringsprocess. Den fjärde vändpunkten kom i samband med 1969-års läroplan. I denna läroplan stod det att undervisningen skulle bli mer inriktad på eleven och dennes livsåskådning.37 Med dessa vändpunkter menar Sven G Hartman att det tydligt går att se hur det svenska skolväsendet gick från en klar kristen prägel till en undervisning där elevens existentiella frågor ställs i centrum. I och med läroplanens från 1994 kom det även en till viktig vändning. Enligt Lpo94 ska kunskaper på flera nivåer om olika religioner sättas i fokus samt ett utvidgat lärande om elevernas livsåskådning.38
3.2.2 En skola i förändring
Ingvor Ask skriver i boken Den mångkulturella skolan att arbeta i dagens mångkulturella skola är att få ständigt nya intryck där nya elever med nya livserfarenheter ibland lika fort försvinner därifrån.39 Hon påpekar att de ständiga intrycken kan ge upphov till att lärare i dessa skolor nästan ger upp och ser enbart det problematiska i sin arbetsmiljö. Ingvor Ask fortsätter med att skriva att de nya elever som kommer in i klassen, med andra erfarenheter än de andra i klassen, ofta uppfattas som en ytterligare belastning istället för en berikande individ i elevgruppen. Om pedagogen inte är öppen för förändring upplevs ändringen av gruppen som enbart ett problem för pedagogen, klassen och den nya eleven med en annan kulturell bakgrund. 40
I boken Religionsfrihet i skolan skriver Pia Karlsson att det kan vara svårt för dagens svenska skolungdomar att förstå att bara för något decennium sedan var religionsundervisningen helt inriktad på kristendomen. Den kristna tron skulle vara en röd tråd i hela skolgången och en
37 Sven G Hartman. s. 216
38 Sven G Hartman. s. 232
39 Ingvor Ask. Den mångkulturella skolan. (Studentlitteratur, Lind, 1996) s. 12
40 Ingvor Ask. s. 13
18 viktig del i barnets uppfostran. Det var först 1994 när den nya läroplanen, Lpo94, kom ut so m det för första gången uttrycktes att den svenska skolan skulle vara icke konfessionell. I den nya utbildningsplanen skulle alla föräldrar, oavsett religionstillhörighet, kunna skicka sina barn till skolan utan att känna oro att de ska påverkas av olika trosåskådningar. I dagens svenska skola är det meningen att eleverna ska lära sig olika religioners syn på existentiella frågor samt religioners uppkomst och historia.41
Karlsson fortsätter sina tankegångar med att påpeka att troligen de flesta föräldrar till barn som går i skolan är positiva till skolans neutrala hållningar till olika religioner, men samtidigt svårt att skilja på icke konfessionell utbildning och traditionerna som är starkt påverkade av det kristna arvet. Konflikter angående detta är relativt vanligt förekommande under bland annat skolavslutningar och adventsfirande.42
Nils-Åke Tidman skriver i tidningen Religion och Livsfrågor att en hjärtefråga för den svenska skolundervisningen är att den ska vara icke-konfessionell. Han påpekar dock att under det senaste decenniet att situationen blivit mer komplicerad. Tidman nämner att efter friskolereformen har det lett till att skolor med en tydlig religiös profil ploppat upp. Dessa skolor anses vara tillåtna så länge de bedriver icke-konfessionell undervisning. Miljön i dessa skolor är ofta starkt präglad av den religion som skolan tillämpar så länge den inte inkräktar på undervisningen. När det kommer till de kommunala skolorna så ryggar ofta rektorerna tillbaka när skolavslutningar i kyrkan kommer på tal.43
Skolans undervisning är något som många människor har en åsikt om. Tiden i skolan präglar oss för resten utav livet. Karin Borevi ställer sig även frågan om vad som ska läras ut i skolan.
Historiskt sett har skolan varit statens ideologiska förmedlare varav en av de vikigaste uppgifterna är att förmedla den svenska värdegrunden. Skolan befinner sig någonstans mittemellan det offentliga och det privata. Här blir konflikter mellan individuella mål och offentliga mål extra tydliga. Om pedagogen och föräldrarna har olika åsikter hur skolundervisningen ska vara är det svårt att se vilken av parterna som har rätt. Ett vanligt problem är att parterna anser att religionen har betydelse i samhället. I det sekulariserade svenska samhället anses religion vara något som utövas i den privata sfären och inte ska påverka individen som medborgare. Men en övertygad troende kan anse att religionen är
41 Pia Karlsson. Religionsfrihet i Sverige. (Studentlitteratur, Lund, 1997) s. 27
42 Pia Karlsson. s. 28
43 www.flr.se, (1), 101129
19 något som allt kretsar kring och underkänner således att religion enbart ska praktiseras inom den privata sfären och vill även uttrycka sin tro inom den offentliga sfären.44
3.2.3 Pedagogens roll i religionsundervisningen
Karin Borevi skriver i boken Religionsfrihet i Sverige att i skolan förmedlas kunskaper om de olika religionerna, men även olika attityder och värderingar. De som tar emot informationen som pedagogen ger är människor i ytterst påverkbar ålder, det vill säga barn. Borevi påpekar skolan och pedagogens potentiella makt angående hur barn kan styras in i en viss religiös riktning. Den nutida svenska skolan ska erbjuda konfessionsfri undervisning. Borevi skriver att det finns många inslag i skolmiljön som kan anses vara religionsförsedda och på så vis inkräkta på den lagstadgade religionsfriheten. En annan sak som kan påverka barns trosuppfattning är hur pedagogens uppfostring sker då pedagogen själv anser att de religiösa värderingarna är något som denne själv uppfattar som de bästa.45
Samtidigt är linjen mellan en icke konfessionell utbildning och en utbildning med tydliga religiösa inslag ytters tunn. I kursplanen för religionskunskap står det att estetiska uttryck och olika gestaltningar utgör en viktig del av undervisningen. Detta gör att eleverna lättare skapar känsla för ämnet. Ulf Jämterud debatterar detta i tidningen Religion och Livsfrågor och menar att ”känslan för ämnet” kan innebära böner. Jämterud refererar till ett beslut av Skolverket från 1996 där Skolverket framhåller gudstjänster och religiös andakt som ett syfte för en sammankomst för opinionsbildning och något som inte ska förekomma i en konfessionsfri utbildning. Jämterud ställer sig frågan om kortare inslag av bön under ett lektionspass jämställs som en religiös andakt?46 Jämterud fortsätter och tar upp studiebesök i kyrkor och andra religiösa rum som förekommer ofta ute i landets skolor. Dessa besök kan motiveras med hjälp av kursmålen där eleverna ska tillgodose kunskaper om konst, musik och högtider men han ställer sig återigen frågande om detta verkligen är en konfessionsfri undervisning och återgår till exemplet ovan där gudstjänster är en sammankomst för opinionsbildning.47
Edgar Almén skriver i boken, Livstolkning och värdegrund, att religionsundervisningens didaktiska frågeställningar ska utgå utifrån mantrat vad, hur och varför. En pedagog ska fundera vad som väljs ut och vad som väljs bort och vilken bild av helheten urvalet kommer att spegla. Hur undervisningen kommer att ske kommer att återspeglas i elevernas inlärning
44 Karin Borevi. Religionsfrihet i Sverige. (Studentlitteratur, Lund, 1997) s. 37
45 Karin Borevi. s. 37
46 www.flr.se (2), 101129
47 www.flr.se, (3), 101129
20 och tolkning av religionen. Pedagogen ska även kunna argumentera om hur och varför den specifika undervisningen sker och om de är anpassade till undervisningsmålen.48
Almén tar upp fyra stycken begrepp som en pedagog kan väva in i undervisningen för att få eleverna att lättare förstå olika kulturer och religioner.49 Det första är kulturbegreppet.
Kulturbegreppet innebär att beskriva religioner utifrån kulturella miljöer. Exempelvis sätter katolicismen sin prägel på Italien medan Sverige präglas av den kristna historian. 50 Det andra begreppet kallas för individbegreppet och innebär att man påvisar hur individen själv utvecklar, formar och uttrycker sin livsåskådning via sin identitet. Individen själv har rätt till religionsfrihet och det innebär att man kan byta religion och växa in i den nya religionen.
Genom detta begrepp kan eleven lära sig att varje individ har rätt till att själv välja sin livsåskådning.51 Det tredje begreppet är traditionsbegreppet. Traditionsbegreppet påpekar religioners idémässiga samhörighet som skapar en samhörighet via ett gemensamt arv. Det är denna samhörighet och arv som skapar relationer och lojalitet mellan människor man känner samt främlingar inom religionen. Detta begrepp är intressant och användbart om pedagogen uppmärksammat eleven som individ samt ser hur denne har traditioner som binder den samman med familjen och hemlandet, men som samtidigt kan utveckla nya band mellan kamrater och det nya landet. Ger pedagogen eleverna de rätta verktygen så kan eleven bejaka sin religionstillhörighet och samtidigt integreras i den svenska värdegrunden.52 Det sista begreppet är bekännelsebegreppet och innebär att religion inte bara är något som ska beskrivas utan också erkännas och innebär att den troende visar vilken religionstillhörighet som individen tillämpar.53
Karin Borevi anser att en pedagog inte ska påverka elever in i olika religiösa riktningar.
Eleven ska istället själv få söka information om olika religioner och på så vis bilda sin egen uppfattning gentemot religioner och kulturella skillnader.54 Karin Borevi fortsätter med att påpeka att bara för att den svenska skolan ska vara konfessionslös så innebär det inte att skolan ska vara värderingsneutral gentemot alla religioner. Det står tydligt i styrdokumenten att det svenska skolväsendet ska vila på fundamentalt viktiga värden såsom tolerans, öppenhet och jämlikhet. Dessa värderingar är hårt förankrade inom den svenska demokratin och har
48 Edgar Almen. Livstolkning och värdegrund (Ltab, Linköping, 2000) s. 192
49 Edgar Almen. s. 197
50 Edgar Almen. s. 198
51 Edgar Almen. s. 201
52 Edgar Almen. s. 202
53 Edgar Almen. s. 203
54 Karin Borevi. s. 40
21 stöd i viktiga bindande dokument som exempelvis den svenska grundlagen och barnkonventionen.55
55 Karin Borevi. s. 41
22 4 Resultat av intervjuundersökning
4.1 Förekommer religiösa traditioner och högtider i undervisningen?
Agneta, Klasslärare i årskurs 4-6: Ja, det förekommer helt klart. Detta är vanligt förekommande i hela landet. Den svenska skolan hade förr i tiden starka kopplingar till kyrkan och visst har den mesta kyrkligheten över skolan suddats ut. Många av skolans lovdagar har starka förknippningar till tro och religion och jag anser att det är en lärares plikt att även förmedla dessa trots att det finns religiösa tankar bakom dem. Visst råder det religionsfrihet i Sverige, men samtidigt så är vissa traditioner och högtider så pass starkt förknippade till Sveriges kultur att det vore fel att nonchalera dem och inte ta upp dess betydelse.
Erika, klasslärare i årskurs fyra: Det är klart att det förekommer till en viss grad. Jag tror att detta är något som kommer att finnas kvar även i framtiden. Det finns säkert stora skillnader geografiskt sett och utan att vara alltför dömande tror jag traditioners del i undervisningen tar mer plats på skolor som inte ligger inom stadskärnan där skolan blivit mer mångkulturell.
Björn, klasslärare i årskurs fem: Jag tror att det är ganska traditionsstyrt skolor emellan, men troligen så förekommer traditionella inslag på merparten av Sveriges skolor. Sen så kan man ställa sig frågande om de traditionella inslagen ska ta plats på religionstimmarna eller om detta ska ske på de övriga timmarna. Om man väljer det senare alternativet så ökas undervisningen om kristendomens seder och bruk. Detta kan vara något som väcker vrede hos de föräldrar som tagit avstånd från den svenska kyrkan.
Anders, klasslärare årskurs fem: Jag är ganska säker på att religiösa inslag i form av våra svenska traditioner förekommer på nästan alla av landets skolor. Visst, den svenska skolan ska vara icke konfessionell, i alla fall i teorin, men i praktiken så ser det ofta annorlunda ut.
Samtidigt är det relativt naturligt att kristna högtider förekommer i skolan då svensk historia är starkt präglad av kyrkan och många av Sveriges högtider och traditioner är spunna ur kristendomen.
4.2 Hur ser du på att integrera religiösa traditioner och högtider i skolan?
Agneta: Som jag nämnde tidigare så anser jag att traditionerna har en viktig del inom skolundervisningen. Jag vill påpeka att jag inte står och predikar om kristen tro inför eleverna utan även undervisar i andra livsåskådningar. Dock anser jag traditionernas del i
23 undervisningen är viktig då många elever har många positiva minnen från olika högtider. De jag tänker framför allt på är luciafirandet och självklart julfirandet. På min skola vill i stort sett alla elever vara med på luciafirandet och det är något de ser fram emot. Vi har varje år luciaomröstningar där en Lucia röstas fram bland flickorna i årskurs sex och detta är även något som samhället kring skolan ser positivt på. Under luciafirandet i skolan har hela skolan en viktig roll i luciatåget, från förskolan till årskurs sex. Det spelas upp pjäser och det spelas passande musik. Efter firandet i skolan beger sig traditionsenligt mellanstadieeleverna till det närliggande ålderdomshemmet och firar Lucia inför de som bor där och detta är mycket populärt. Många boende på ålderdomshemmet har barnbarn eller bekantas barnbarn på skolan och detta firande betyder mycket för många inblandade. Detta gör att jag anser att luciafirandet spelar en viktig roll på vår skola. När det gäller julfirandet så tror jag de flesta elever inte tänker nämnvärt på religionens roll och tänker troligen enbart på de lovdagar som kommer med den. Vi har adventsfirande och julavslutning i bygdens kyrka. Hittills har detta inte varit något problem för varken föräldrar, elever eller lärare. Det har alltid varit så här och troligen något som kommer att fortgå.
Jag tror att ett gott samarbete mellan eleverna växer fram under dessa firanden. I de flesta fall ska eleverna delta i något slags skådespel och detta kräver ett givande och tagande bland eleverna. Jag anser att det är viktigt att få eleverna att känna att de är en del av något och jag tycker att dessa skådespel är ett bra exempel på detta.
Erika: Mycket kring dessa frågor är upphaussade enligt mig. Jag anser att gör man saker till ett problem så blir det ett problem. Kyrkoavslutningars vara eller icke vara, är något som ständigt är återkommande i media. Avslutning i kyrkan, har enligt mig, ett par positiva egenskaper. Ett av dem är givetvis att alla får plats. En annan positiv egenskap tror jag är att eleverna får ett tydligt avbrott i skolan. Istället för att exempelvis ha en avslutning i gymnastiksalen tror jag att eleverna känner att en skolavslutning i kyrkan är ett mer högtidligt avslut och då menar jag inte ett kristet högtidligt avslut utan ett avslut på skolåret/terminen, som tur känns speciellt. Sen är det upp till den enskilda skolan att inte göra en skolavslutning till en religiös sammankomst, utan ett värdigt minne för alla elever. Ett förslag till att minska de religiösa inslagen om nu avslutningen sker inom kyrkans väggar, så kan skolan bestämma att exempelvis rektorn håller i avslutningen i stället för en präst. Samtidigt är det viktig att komma ihåg att prästen fortfarande spelar en viktig roll i det svenska skolväsendet då prästen ofta finns med i skolornas krisgrupper.
24 När det kommer till luciafirandet, som från början är en kristen tradition, så tror jag att de flesta nuförtiden inte ser detta om ett kristet inslag i undervisningen, utan en återkommande tradition inom skolan. Jag har själv varit med om att bland annat muslimer deltagit med glädje i luciatågen och att även föräldrarna i fråga tyckte detta var en trevlig tillställning. Som jag ser det så kan exempelvis ett luciatåg integrera andra kulturer till det svenska kulturarvet och Sveriges historia.
Björn: Jag försöker att inte integrera alltför mycket kristna religiösa högtider i min undervisning, med tanke på de elever som inte delar alla kristna åsikter och värderingar. Du påtalar att Lucia är en svensk tradition med kristna rötter. Detta stämmer och visst förekommer även luciafirandet även på denna skola, trots att det går flera elever som är av annan religiös härkomst.
Anders: Jag har inga problem med att använda mig av religioners traditioner i min undervisning. När högtiderna närmar sig så är många elever nyfikna på vad dessa högtider innebär och då är det ett bra verktyg att integrera dem. För att inte hamna i strålkastarljuset och granskas av föräldrar, media etcetera, så är det viktigt att som pedagog inte propagera för en viss religion, utan undervisningen måste alltid ske objektivt.
4.3 Vilka religiösa högtider integrerar du i din undervisning?
Agneta: Framförallt luciafirandet och julfirandet har en stående plats i undervisningen. Även påsken har givetvis sin del i det hela. Sedan finns det även andra ”småhögtider” i almanackan.
Exempelvis så undrar många elever varför det heter fettisdagen och då ser jag att det är en plikt att som pedagog förklara att fettisdagen har kopplingar till den kristna fastan.
Erika: Det första jag tänker på är luciafirandet. Jag brukar även tända en adventsljusstake när jag har högläsning inför klassen under december månad. Påsken är även något som återkommer i undervisningen.
Björn: Jag vill inte säga att jag integrerar olika religiösa högtider i min undervisning, men som jag nämnde tidigare så genomförs luciafirandet årligen och tar givetvis plats i undervisningen. Detta är inget som jag planerar in, utan det är arbetslag och skolledningen som bestämt att min skola ska ha luciafirande.
Anders: De flesta skolor har luciafirande med tillhörande luciatåg och det är något som firas traditionsenligt även på min skola. Påskhelgen är givetvis också något som tar en lite större
25 plats. Händelserna under påskhelgen anser jag tillhör allmänbildningen och är något alla bör ha vetskap om. Under någon av årets högtider brukar jag tillsammans med klassen besöka någon kyrka i ett studiebesökssyfte. Innan detta besök får eleverna med sig information i form av ett brev som de ska ge sina föräldrar där jag berättar vad syftet är med studiebesöket. Jag har aldrig varit med om problem där någon förälder vägrar låta sitt barn besöka kyrkan.
4.4 Skolan är numera skild från kyrkan, varför tror du religiösa högtider ändå har en plats i undervisningen?
Agneta: Jag styrker min undervisning med att följa Lpo94 där det står i inledningen att en lärare ska värna om den värdegrund som den kristna traditionen har. Det finns säkerligen många som tolkar detta på ett annorlunda sätt. Jag vill poängtera att jag inte står och gör reklam för kristendomen och påvisar att det är den rätta vägen, utan jag undervisar givetvis alla religioner objektivt, men i och med integrationen av de olika högtiderna så tar kristendomen en lite större plats i undervisningen än andra religioner.
Erika: Jag vill inte tro att jag bedriver en konfessionell undervisning. Självfallet så tycker jag att alla människor är lika mycket värda oavsett åskådning, kulturell bakgrund och så vidare.
En tanke varför det är på detta viset är att många av våra traditioner kommer från den kristna läran och på så sätt integreras dessa utan någon större tanke på att kristendomen glorifieras.
Lucia, jul och påsk har blivit någon slags grundpelare för svensk kultur och spelar en viktig roll i det vardagliga livet. Vilken familj har inte en adventsljusstake hemma exempelvis? Jag tror att många lärare inte reflekterar särskilt mycket att just lucia, jul och påsk har en stadig plats i undervisningen då dessa högtider kommer ”naturligt”. Eleverna förknippar troligen inte första advent som något kristligt, utan något som innebär att julkalendern börjar.
Luciafirandet är något som kan motiveras med hjälp av Lpo94 då en viss del av undervisningen ska vara estetisk.
Björn: Skolan ska vara konfessionsfri och det innebär att ingen religion ska ta mer plats än någon annan. Detta är en sanning med modifikation, då svensk kultur och svenska seder vilar på Sveriges kristna arv. Detta innebär att exempelvis luciafirandet tar plats i undervisningen ofta, vare sig jag som lärare vill det eller inte.
Anders: Det enkla svaret är tradition. Jag vet inte riktigt hur länge luciafirandet varit en del i skolan, men jag kan tänka mig att den även hade en plats innan lagen om religionsfrihet infördes. Luciafirandet kommer säkerligen även vara en del av skolan efter att jag
26 pensionerats. Just luciafirandet är nog ganska accepterat hos de flesta familjer, oavsett religiös åskådning. I ett luciatåg får barn i de flesta fall själva välja sin roll. De kan exempelvis vara en tomte eller en pepparkaksgubbe. Dessa två är så vitt jag vet inte något som är spunnet från kristendomen utan något som växt fram under åren.
4.5 Vad anser du är skillnaden mellan en konfessionell undervisning och en undervisning som värnar om det svenska kulturarvet?
Agneta: Jag har berättat om att jag integrerar kristna traditioner i undervisningen och ser inget fel i detta. Läroplanen vilar på en värdegrund med många kristna inslag. Tidigare nämnde jag att jag inte står och predikar inför eleverna om kristendomen. Att medvetet leda in eleverna på den kristna banan är givetvis fel, men att berätta om det svenska kulturarvet är inte konfessionell undervisning enligt mig. Vår svenska historia är något vi ska värna om och att kyrkan spelat en viktig roll är inget som kan sopas under mattan.
Erika: Den svenska skolan ska vara icke-konfessionell. Detta innebär att vi som lärare inte får bedriva en konfessionell utbildning. Att medvetet få eleverna in på en speciell trosinriktning är ett brott mot både religionsfriheten och skolans styrdokument. I min undervisning försöker jag att undervisa objektivt om alla religioner, trots att jag har kristna värderingar. Jag tror att många lärare tycker det är svårt att undervisa om religion, då det är lätt hänt att trampa på folks ömma tår, såväl hos elever som hos deras föräldrar. Många svenskar har gått ur den svenska kyrkan de senaste åren och tar avstånd från vad kristendomen står för, vilket har lett till att fler har fått åsikter om religionsämnet och hur det skall bedrivas. Detta försöker jag se som något positivt, då jag tycker det är bra att föräldrar bryr sig om sina barns skolgång. Jag har erfarenheter av både föräldrar till infödda svenska barn och invandrare som varit aktivt deltagande i sina barns skoltid. Dessa har gladeligen låtit sina barn deltagit i luciafiranden och adventsfirande. Visserligen har inget av dessa högtider firats inom kyrkans väggar. Skulle firandet skett där, så skulle det kanske inte varit okej för dessa föräldrar. Jag tror att det i många fall räcker med att fira dessa högtider i skolan och inte i kyrkan. Firas de i skolan så anser nog många att det tillhör våra svenska traditioner, men skulle det firas i kyrkan kan många börja anse att en konfessionell undervisning sker då kyrkan är en stark symbol för kristendomen.
Björn: I det svenska samhällsklimatet av idag så spelar religionen en viktig roll för många av Sveriges medborgare. Media tar dagligen upp olika religionsfrågor och det räcker med att öppna morgontidningen så hittar man minst en artikel som handlar om religion. Religion
27 säljer och det är något som media i Sverige har uppmärksammat. En av Sveriges största kvällstidningar hade efter valet 2010 en kampanj som kallades för ”Vi gillar olika” där tidningen och dess läsare tar avstånd mot främlingsfientlighet.56 Detta är givetvis ett bra initiativ, men samma tidning skriver dagligen om terroristbrott, där de ansvariga har haft en religiös baktanke. Problemet är att dessa terrorister utgör en ytterst liten del av själva religionen, men leder till att hela religionen dras i smutsen. Det jag vill komma till är att lärare har en ytterst viktigt uppgift att få eleverna att se objektivt på alla religioner och inte bilda sig en uppfattning av de olika religionerna efter den mediala bild som ofta råder. Elever på mellanstadiet kanske inte läser dagstidningar, men jag kan tänka mig att de i alla fall får del av medias texter i någon form, exempelvis genom föräldrarna. Det är här den icke- konfessionella utbildningen spelar en viktig roll. Genom att få eleverna att se objektivt på alla religioner så kan de själva bilda sin uppfattning och på så vis välja sin livsåskådning på egen hand.
Anders: Det viktigaste när det kommer till konfessionsfri undervisning är att religionsundervisningen ska ske objektivt. Som lärare har man en enorm makt över sina elever och det skulle vara relativt enkelt att få eleverna att se fördelar med vissa livsåskådningar gentemot andra. Det är viktigt att undervisningen är objektiv och ”öppen” där eleverna själva får undersöka mycket på egen hand. Jag brukar låta eleverna skriva individuella faktablad, alternativt grupparbeten när klassen ska arbeta med olika religioner.
Jag vet att mycket av den informationen som eleverna kan hitta i skolböckerna ofta är förlegad. Då är Internet en bra kunskapskälla. När det kommer till Internet är det dock ytterst viktigt att man som lärare undersöker vart eleverna finner sin information, så att de inte surfar in på extrema religiösa hemsidor och bildar en uppfattning efter de fakta som återspeglas där.
När det kommer till kristna traditioner i undervisningen, så tror jag att de kommer minska i framtiden. Något som jag tror kommer bestå är luciafirandet, vilket jag nämnde tidigare. Jag ser dock inget större problem i att använda mig av kristna högtider i undervisningen, då jag anser att min undervisning sker objektivt.
56 www.aftonbladet.se/vigillarolika/, (101218)
28 5 Diskussion
Mitt syfte med detta arbete var att undersöka vilken roll de religiösa traditionerna har i dagens klassrum. Jag kommer nedan att diskutera mina frågeställningar.
5.1 Diskussion om det förekommer religiösa traditioner och högtider inom den svenska skolan?
Med mina intervjuer kan man klart och tydligt se att det är vanligt förekommande att pedagoger integrerar religiösa högtider i skolan. Agneta är helt säker på att det förekommer i hela landet. Björn är lite inne på samma linje som Agneta, men lägger även till att det är i många fall traditionsstyrt. Även Anders tror att det förekommer religiösa traditioner på de flesta av Sveriges skolor. Den enda som skiljer sig lite från mängden av respondenterna är Erika. Hon tror att det geografiska läget spelar in. Agneta tar upp ett bra exempel angående detta. Hon anser att hennes skolas luciatåg är något som uppskattas av hela samhället. Efter det traditionsenliga luciatåget på hennes skola så beger sig mellanstadieeleverna till ett närliggande äldreboende och går luciatåg där. Hon berättade att detta var något som var väldigt uppskattat, då många har släktingar och bekanta på ålderdomshemmet. I Agnetas svar kan man utläsa att luciafirandet är något som sammansvetsar samhället runt skolan där Agneta arbetar. Jag är beredd att hålla med Agneta i hennes påstående med att luciafirandet kan sammansvetsa samhället, men anser samtidigt att det är fel att en konfessionsfri skola ska bidra till att detta sker, då själva firandet har ett kristet ursprung. Jag förankrar mina åsikter med författaren Ulf Jämterud att traditionsfirande kan tolkas som en religiös andakt och något som är förbjudet enligt Skolverkets beslut 1996. Samtliga respondenter berättade att luciafirandet hade en plats i deras undervisning. Jag tror inte att luciafirandet förekommer på alla av landets skolor, men jag tror att det förekommer i många av dem. Under intervju med Agneta blev det klart att hon försvarar de kristna traditionernas roll i klassrummet med att de är ”starkt förknippade till Sveriges kultur att det vore fel att nonchalera dem”. Karin Borevi ställer sig även frågan om vad som ska läras ut i skolan och då bör en pedagog fundera över om det verkligen lämpar sig att integrera traditioner som är av kristen härkomst i dagens mångkulturella och demokratiska skola. Det Edgar Almén skriver i boken, Livstolkning och värdegrund, det vill säga att en pedagog ska fundera vad som väljs ut och vad som väljs bort och vilken bild av helheten urvalet kommer att spegla. Genom att använda sig av kristna traditioner i undervisningen så kan detta ge eleverna en sneddriven religionsundervisning som inte sker objektivt och där alla religioner inte får lika stor plats.
29 5.2 Diskussion om vad religionsfriheten innebär för skolan och undervisningen?
Skolan ska vara en plats där eleverna själva får bestämma vilken tro, eller icke tro, som de ska följa. Detta försvårar självfallet om ”någon” redan valt livsåskådning åt dem. Karin Borevi tar upp detta problem i boken Religionsfrihet i Sverige, då hon nämner om det är föräldrarnas tro som ska stå i centrum eller om en pedagog ska låta eleven själv få utforska och bilda sin egen trosuppfattning. Jag tror många pedagoger är rädda för detta scenario då det kan uppstå oroligheter mellan föräldrar, eleven och skolan. Som jag ser det är det individen, det vill säga eleven, som är den som drabbas hårdast. Som tidigare nämnts råder religionsfrihet i Sverige och då har alla individer rätt till att bilda sin egen uppfattning utan någon annans inverkan.
Jag kan tycka det är modigt av de lärare som ökar elevers medvetande om andra existentiella livsåskådningar än de som eleverna bär med sig hemifrån. Samtidigt skriver Pia Karlsson att i och med Lpo94 ska alla föräldrar kunna skicka sina barn till skolan utan att oroas sig för att deras livsåskådningar ska påverkas.
Dagens skola ska vara objektiv och skildra olika religioners existentiella frågor samt religioners uppkomst. Det sistnämnda är något jag håller med om att det ska tas upp i skolan, men när Pia Karlsson nämner att ingen förälder ska känna oro för att deras barn ska ändra livsåskådning på grund av skolundervisningen, tänker jag tillbaka på hennes ord i början av denna diskussion. Jag har svårt att tro att exempelvis en tioåring själv blivit medveten om olika livsåskådningar och inte blivit påverkad hemifrån. Karlsson påpekar dock att hon tror att de allra flesta föräldrar till barn som går i skolan är positiva till skolans neutrala förhållningssätt till olika religioner, men samtidigt har många föräldrar svårt att skilja på icke konfessionell utbildning och traditionerna som är starkt påverkade av det kristna arvet. Jag tror även att det inte bara är föräldrarna, utan även pedagogerna, som har svårt att skilja på tradition och kristen undervisning. I min intervju är det egentligen bara Björn som tar helt avstånd från att integrera kristna traditioner i undervisningen. Jag tror att de övriga inte ämnar bedriva en konfessionell utbildning, utan ser dessa inslag som just traditioner och inte något som kristligt som tar undervisningstimmar från andra religioner och ämnen.
5.3 Diskussion om hur verksamma pedagoger ser på religiösa högtiders plats i undervisningen?
Under mina intervjuer med respondenterna var Agneta den som värnade mest om de religiösa inslagen i undervisningen. Hon anser att traditionerna har en positiv inverkan på hennes elever. Hon tar återigen upp luciafirandet som ett exempel då hon säger att detta är något som
