LÄRARPROGRAMMET
Datorn i matematikundervisningen!
Lärares uppfattningar
Camilla Strand
Examensarbete 15 hp Höstterminen 2011
Handledare: Constanta Olteanu
Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap
Linnéuniversitetet
Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap
Arbetets art: Examensarbete, 15 hp Lärarprogrammet
Titel: Datorn i matematikundervisningen! - Lärares uppfattningar Författare: Camilla Strand
Handledare: Constanta Olteanu
Sammanfattning
De senaste 20-30 årens teknikutveckling har gett skolan många nya möjligheter att utveckla skolan och dess undervisning. Denna studie har fokus på hur lärare på låg- och mellanstadiet uppfattar datorns användande som verktyg i matematikundervisningen.
Vilka för- och/eller nackdelar kan lärarna se med att använda datorn som ett verktyg.
För att nå detta så har jag gjort en kvalitativ semistrukturerad intervju tillsammans med 9 individuella lärare var för sig. Resultatet av litteraturgenomgången och intervjuerna visar att lärare ser bristen på datorer, bristen på tid och bristen på kunskap som faktorer som påverkar deras användande av datorer trots att de uppfattar datorn som ett bra hjälpmedel. Lärarna ser datorn som ett naturligt verktyg för många elever.
Tack
Till att börja med vill jag tacka min handledare, Constanta Olteanu, som har hjälpt och stöttat mig i mitt uppsatsskrivande. Jag vill också tacka lärarna på den skola som jag gjorde mina intervjuer. Tack för att ni ställde upp trots att ni var mitt uppe i utvecklingssamtal och förberedelser inför julavslutningen. Sist men inte minst vill jag tacka min familj, speciellt min man Kimmo, som har stöttat mig till 100 % när jag egentligen hellre velat fira jul med dem istället för att sitta och skriva. TACK!!!!
Innehållsförteckning
Förord! 1
Litteraturgenomgång! 2
...
Styrdokument! 2
...
Datorn som verktyg i skolan! 2
Syfte och frågeställningar! 5
...
Syfte! 5
...
Frågeställningar! 5
Metod! 6
...
Undersökningsgrupp! 6
...
Intervju som metod! 6
...
Genomförande av intervjuer! 6
Resultatredovisning! 8
...
Lärarnas datorkompetens! 8
...
Datorn i matematikundervisningen! 8
...
Faktorer som påverkar användande av dator! 9
...
Fördelar/nackdelar enligt lärarna! 9
...
Påverkas elevernas inställning till matematik! 10
Diskussion! 12
Förslag till vidare forskning! 14
Referenslista! 15
Bilaga 1! 16
Förord
Jag har alltid varit intresserad av datorer och har en nyfikenhet på vad man kan använda datorn till och hur jag på bästa sätt ska kunna använda datorn och dess program i min framtida undervisning. Jag har en tro och vision att datorn med dess olika möjligheter på många sett kan underlätta barns lärande om man som lärare kan utnyttja tekniken på ett stimulerande och reflekterande sätt. Tyvärr tror jag att många lärare känner sig rädda och vilsna inför den ”nya” tekniken och de har svårt att se meningen med att överhuvudtaget lära sig.
Under mina olika VFU perioder har jag sett väldigt lite data användning, speciellt under matematikundervisningen. Vid en VFU period var jag i en förberedelseklass, åk 2-3, där läraren jag hade som handledare gick en datakurs. Hon hade fått en uppgift där eleverna skulle leta reda på om olika fritidsaktiviteter. Eleverna letade reda på fakta via internet som de sedan fick skriva om. Vid de andra VFU perioderna användes datorn mest av eleverna för att renskriva något arbete. De datorer som fanns var oftast gamla och stod i ett hörn eller i korridoren. Detta känns väldigt nedslående då jag tror att det påverkar användande av datorer i större utsträckning.
Under min senaste VFU gjorde jag ett projekt där användande av IKT skulle ingå.
Vad jag kunde se med mitt lilla projekt var att eleverna tyckte det var roligt, intressant och inspirerande att använda datorn. De fick också lite variation i undervisningen, vilket jag tror kan leda till att eleverna stimuleras till att lära sig. Det projekt jag genomförde handlade om att skriva ett manus som sedan skulle bli en animerad film. Att använda datorn i svenskundervisningen känns på något sätt mer naturligt än inom matematikundervisningen. Men i själva verket tror jag att det är just under matematikundervisningen man skulle behöva använda datorn eftersom matematik annars är abstrakt och svårt att greppa för många elever. Jag tror att om man som lärare tar sig tid att hitta bra och lärorika matematikspel så får många elever en möjlighet att kunna se och förstå matematik på ett lättare sätt.
Jag tror att många lärare inser möjligheterna med att använda datorn som ett verktyg i matematikundervisningen, men varför används det då så lite?
Litteraturgenomgång
Styrdokument
Som lärare har vi en läroplan som vi ska rätta oss efter, det är vårt styrdokument. Där finns de ”övergripande mål och riktlinjer” (Lgr11, 2011) som regeringen har fastställt och som gäller under hela grundskolan. Under rubriken som handlar om vilka kunskaper eleverna ska tillförskaffa sig kan man läsa att:
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
•kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. (Lgr11, 2011, s. 14)
I läroplanen för matematik står det att matematik ska bland annat syfta till att:
...eleverna genom undervisningen ges möjligheter att utveckla kunskaper i att använda digital teknik för att kunna undersöka problemställningar, göra beräkningar och för att presentera och tolka data (Lgr11, 2011, s. 62)
Eleverna ska med andra ord få möjlighet att använda datorn som ett hjälpmedel i matematikundervisningen.
Datorn som verktyg i skolan
Den tekniska utvecklingen som skett under de senaste årtiondena har förändrat synen på hur framtidens skola ska se ut (Alexandersson, Lindroth & Lindö, 2001). Man menar exempelvis att eleverna behöver utveckla nya kunskaper om hur man ska förhålla sig till det stora informationsflöde som de dagligen utsätts för. De måste lära sig att söka, sortera och värdera information (a.a.). Kroksmark (2011) menar att den nya tekniken där man genom webben har möjlighet till interaktivitet och samarbete över hela världen ger möjligheter till utveckling av lärarnas undervisning och elevernas lärande. Gunilla Jedeskog (1998) skriver att förhoppningarna på datorernas möjligheter väcktes redan på åttiotalet då datorn först introducerades inom skolan.
Beroende på hur läro- och kunskapssyn har förändrats så har det påverkat hur synen på användningen av datorer i undervisningen har förändrats (Dysthe, 2003). Man har gått ifrån att bygga den datorstödda undervisningen på ett behavioristiskt synsätt där eleven sågs som en passiv mottagare och där man delade upp uppgiften i mindre delar som sedan kunde testas (a.a.) vidare till att man försökte ersätta läraren med en dator, så kallad Articifiell intelligens. Man baserade detta på ett kognitivt synsätt men liksom inom det behavioristiska synsättet så handlade det om att se undervisning som ett sätt att överföra kunskap till eleven. En annan teori som fått ligga till grund för att använda datorn i matematikundervisningen är den konstruktivistiska inlärningsteorin och Piagets utvecklingsteori (Dysthe, 2003). Piaget talar bland annat om den proximala utvecklingszonen där eleven utvecklas genom att den lär sig nya saker genom att knyta ihop den nya kunskapen med det de redan kan och deras erfarenhet.
I detta synsätt lär sig eleven bäst genom att vara aktiv genom att utforska och hitta saker (a.a.). Det sista synsätt på lärande som Dysthe (2003) tar upp är det sociokulturella perspektivet som ligger till grund för så kallad datorstött samarbetslärande. Datorstött samarbetslärande har många sidor som att eleven lär för att involveras in i kunskapssamhället. Det handlar också om att gemensamt engagera sig i att lösa problem. Eleven skaffar sig kunskap genom att vara aktiv och att
samarbeta med andra. Lärarens roll är att vägleda istället för att förmedla kunskap (a.a.).
Alexandersson, Lindroth och Lindö (2001) skriver om olika förmodade skäl till varför det kan vara bra att använda pedagogiska IT-baserade läromedel. De skriver att det anses vara motiverande för eleven att lära sig ett visst innehåll med hjälp av dessa program. Man anser att programmen har en layout där ljud, text och bilder är mer interaktivt med barnen och det blir då roligare än att exempelvis läsa ur en bok.
Blomhøj (2001) skriver att datorn med dess pedagogiska dataprogram skapar en inlärningsmiljö där datorn är en del i den miljön. Eleverna kan då vara med och samspela i inlärningsmiljön (a.a.) Barnen får inte bara ett innehåll som ges till dem utan barnen kan även göra något med innehållet (Alexandersson, m.fl. 2001). Att använda dessa program kan alltså upplevas roligare än vanliga traditionella undervisningsformer vilket leder till att eleverna har längre uthållighet och engagerar eleverna mer. Detta leder till att eleverna antas lära sig mer på ett effektivare sätt (a.a.). Jedeskog (1998) skriver att många lärare lyfter fram att de flesta elever blir motiverade med hjälp av datorn och dess möjligheter. Lärarna framhåller även möjligheten till variation i undervisningen. Blomhøj (2001) framhåller dock att det är viktigt att eleven är medveten om sin egen inlärningssituation och att det är lärarens uppgift att planera inlärningsmiljön så att det blir ett lärtillfälle och att eleven når önskade mål med undervisningen. Läraren ska också samtala och ge eleven utmaningar så att de blir medvetna om vad det är meningen att de ska lära sig.
Annars är det lätt hänt att elevens arbete vid datorn blir planlöst och eleven klickar runt på måfå och vet inte vad den ska lära sig (a.a.).
Ett annat skäl till att använda pedagogiska IT-baserade läromedel anses vara att programmens layout och sätt att presentera ett innehåll underlättar lärandeprocesser (Alexandersson m.fl. 2001). Eleven är interaktiv med programmen och är då själv aktiv i sitt lärande. Detta verkar stämma överens med Jean Piagets konstruktivistiska teori om hur barn lär sig (a.a.). Jerlang (2008) skriver om att Piaget säger att
”Inlärning är - för barnet - meningsfulla aktiviteter som gör att det utvecklar förståelse och färdigheter genom aktivt handlande (s.307)”.
Även Jedeskog (1998) skriver om vilka skäl man haft för att införa datorn i undervisningen sedan 80-talet. Hon skriver bland annat att många av de lärare som har erfarenhet med att arbeta med datorn i undervisningen pekar bland annat på inlärningsaspekten. Lärare menar att man får variation i undervisningen, eleverna blir motiverade och det är lättare att individualisera undervisningen. Inom arbetslivet krävs det mer och mer att man har datorvana och skolan ska förbereda eleverna för sitt kommande yrkesliv (Jedeskog 1998). Det finns också en demokratisk aspekt på att använda datorn i undervisningen, eleverna ska ges samma möjlighet till likvärdig utbildning var man än bor i landet (a.a.). Jedeskog (1998) skriver också att införande av datorer i undervisningen ger möjlighet till förändring på hur undervisningen bedrivs. Det finns också en förväntan på att elevers och lärares roller kommer att förändras (a.a.). Andra vinster med att använda datorn som redskap är att det är lättare att individanpassa undervisningen. Eleverna ges möjlighet att arbeta i sin egen takt vilket många gånger uppskattas av eleverna. Datorn ger också barn med olika svårigheter större möjligheter. Exempelvis behöver barn med motoriska svårigheter inte ödsla tid och ork på att forma bokstäver och siffror för hand utan de kan koncentrera sig på själva uppgiften (a.a.).
Däremot är inte införande av datorer en garanti för att undervisningen ska bli bättre, det beror på hur man använder datorn och dess möjligheter som avgör hur pass bra undervisningen (Alexandersson m.fl. 2001).
När man har frågat lärare vid en tidigare undersökning om vad som hindrar dem att använda datorn i undervisningen har de gett lite olika tänkbara hinder (Jedeskog 1998). Studien är gjord i mitten på 90-talet men Jedeskog (1998) menar att den även under början på 2000-talet känns aktuell på en hel del skolor. Lärarna talar bland annat om olika praktiska hinder som att det finns för lite datorer per klass. De säger också att det är tidskrävande att använda datorn i undervisningen. Det är exempelvis tidskrävande att komma igång med att slå på datorn, hitta rätt program eller sparade dokument. Många lärare tycker att det är tidskrävande att planera och förbereda lektioner där man tänkt använda datorn (a.a). För att lärarna ska få framgång i sin datorstödda undervisning behöver de själva känna att de behärskar datorn och dess programvara. Lärarna behöver tid för att själva experimentera med datorn (a.a.). Ett annat hinder lärarna nämner i undersökningen är att datorerna ofta är placerade på ett sådant sätt så de blir mindre tillgängliga (Jedeskog 1998). Exempelvis om de är placerade i en datasal så krävs det att man måste boka salen i förväg. Det finns också ett ekonomiskt hinder (Jedeskog 1998). Det är en dyr investering att köpa in datorer och att installera användbara och bra program.
Kroksmark (2011) har gjort en studie i syfte ”att bilda kunskap om hur lärare förändrar sin undervisning och hur elever förändrar sitt lärande som en konsekvens av att arbeta i En-till-En-miljöer i skolan (s.5)”. I en En-till-En skola har varje elev och lärare varsin bärbar dator som de ständigt använder i undervisningen. Datorn är en ständig följeslagare, både i skolan och hemma och de har hela tiden tillgång till internet (a.a.). Kroksmark (2011) bekräftar med sin studie vad andra studier om En- till-En projekt kommit fram till både nationellt och internationellt. Nämligen att eleverna blir mer motiverade i sitt arbete och att eleverna blir mer entusiastiska inför sina uppgifter. Studien visar också att klassrumsklimatet blir lugnare och eleverna kan koncentrera sig bättre (a.a.). Införande av En-till-En möts däremot inte bara av entusiasm från lärarnas håll. Innan lärarna blivit bekanta med arbetssättet känner de en stor oro och osäkerhet. Lärarna funderar över hur deras lärarroll kommer att se ut och hur de ska använda datorerna i undervisningen för att det ska bli så bra som möjligt. De är också oroliga över om eleverna verkligen kommer att lära sig det som står i styrdokumenten och är skolans uppdrag (a.a.). Lärarna är också oroliga inför vad det innebär att eleverna har fri tillgång till internet där det ju inte bara finns bra saker (Kroksmark, 2011).
Syfte och frågeställningar
Syfte
Syftet med studien är att undersöka vilka uppfattningar lärare på låg- och mellanstadiet har när det gäller att använda datorn som ett verktyg i matematikundervisningen.
Frågeställningar
Mina frågeställningar i denna studie är:
• Vad har de intervjuade lärarna för uppfattningar när det gäller att använda datorn i matematikundervisningen?
• Vilka faktorer har påverkat lärarnas uppfattningar?
Jag har valt att avgränsa min studie genom att fokusera på lärares uppfattningar om att använda datorn som verktyg i matematikundervisningen istället för att ta reda på lärares uppfattningar av datorn som verktyg i alla ämnen. Jag har även valt att fokusera på bara lärarens uppfattningar och inte elevernas uppfattningar.
Metod
Undersökningsgrupp
Jag har valt att utföra mina intervjuer på en skola där det går ca 100 elever från förskoleklass upp till årskurs 6. Skolan ligger i ett brukssamhälle som tillhör en liten kommun. Jag frågade tio lärare som arbetade på låg- och mellan stadiet om jag fick intervjua dem om hur de såg på användande av datorn i matematikundervisningen.
Jag fick till svar att alla ställde upp. En intervju blev dock inte av. Jag bedömde då att jag hade tillräckligt med material så jag bokade ingen ny tid. Fem av lärarna var klassföreståndare (åk 2-6) och fyra lärare arbetade som resurspersoner i de olika klasserna. Lärarna jag har intervjuat har arbetat som lärare mellan 6 och 16 år, utom en lärare som arbetat i 1,5 år.
Intervju som metod
Enligt Denscombe (2000) är det relevant att använda intervju som forskningsmetod när data man samlar in baseras på bland annat känslor och erfarenheter, vilket passar bra till den här undersökningen. Man kan med hjälp av intervjun gå in mer på djupet och den intervjuade har möjlighet att kunna sätta egna ord på svaret (a.a).
Det finns olika typer av forskningsintervjuer. Eftersom jag vill ge den intervjuade möjlighet att utveckla sina tankar, attityder och känslor kring användande av datorer i matematikundervisningen har jag valt att genomföra en semistrukturerad intervju (Denscombe, 2000). Då har intervjuaren en färdig lista på frågor som han/hon vill ställa, men är flexibel och låter den intervjuades svar leda ordningsföljden och eventuella följdfrågor. Frågorna ger öppna svar och forskaren har sitt fokus på att låta den intervjuade utveckla sina synpunkter (a.a).
Jag valde att göra personliga intervjuer istället för att göra en gruppintervju, eftersom det rent praktiskt är enklare att hitta en tid som passar då det bara är två inblandade (Denscombe, 2000). Det är även enklare för forskaren att bearbeta data som spelats in då det bara är en som blivit intervjuad vid intervjutillfället (a.a.). När man väljer intervju som metod för att samla in data ska man som forskare vara medveten om att data påverkas av intervjuarens egna identitet. Detta beror på att den intervjuade kan svara olika beroende på hur den uppfattar forskaren (a.a.). Därför har jag försökt att vara neutral, lyhörd och artig för att den intervjuade ska känna sig bekväm och inte vara rädd för att svara ärligt på frågorna (a.a.).
Genomförande av intervjuer
Innan jag genomförde intervjuerna tog jag personligen kontakt med rektorn på skolan. Jag pratade också med lärarna och vi bokade tider som passade. När jag pratade med lärarna berättade jag även om syftet med min studie. Innan jag började intervjua lärarna så upplyste jag dem om att de forskningsetiska principerna (Vetenskapsrådet, 2002). Dels frågade jag om jag fick deras tillåtelse att spela in samtalen och dels upplyste jag dem om att de hade rätt att avbryta när som helst under inspelningen. Enligt de forskningsetiska principerna är det ett krav att den intervjuade ska var medveten om att deras medverkan är helt frivillig. Jag upplyste
dem även om att det inte kommer att synas i mitt examensarbete vem som har svarat på frågorna eller på vilken skola jag har varit på. Jag berättade också att det jag spelat in kommer att raderas när arbetet är färdigt. Jag upplyste även de intervjuade om att det jag samlade in endast kommer att användas i mitt examensarbete (Vetenskapsrådet, 2002).
Jag genomförde intervjuerna på skolan i de rum som var lediga för tillfället. Under de olika tillfällena använde jag en iPad med appen ”SmartRecord” för att spela in samtalen. Detta digitala verktyg underlättade under inspelningen då den fångade ljudet på ett mycket bra sätt utan att få med störande brus. Varje intervju tog mellan 6-8 minuter att genomföra. När jag sedan skulle transkribera det inspelade materialet kunde jag dra ner på uppspelningshastigheten vilket gjorde att det blev än mer möjligt att uppfatta vad som sades. Sedan har jag gjort en texttolkning av det skrivna materialet.
Resultatredovisning
Det finns en smartboard på skolan som delas av sex klasser. Den är uppsatt i ett klassrum som även tjänar som skolans bibliotek och grupprum. Varje klass har tillgång till smartboarden ca en lektion i veckan. Varje klass har två stationära datorer i sitt klassrum som även har internet uppkoppling, förutom en klass som har en stationär dator. Några klasser har även tillgång till några bärbara datorer som i första hand är till för elever med speciella behov av att använda datorn i undervisningen. På lågstadiet har man även något som kallas för alfasmart, ett slags tangentbord med en liten display där man ser vad man skriver. Det man skriver kan sedan laddas över till en dator. Alfasmart används mest till de elever som har läs och skrivsvårigheter.
Lärarnas datorkompetens
Ingen av lärarna säger att de har någon speciell utbildning när det gäller att använda datorn i skolan. De flesta har gått någon form av grundkurs där de fått lära sig att använda exempelvis Word och PowerPoint. Dessa kurser har de fått antingen genom kommun eller när de gick på gymnasiet. En av lärarna gick datakurs A, B och C på gymnasiet där hon fick lära sig Word (ordbehandligsprogram), PowerPoint (presentations-program) och Excel (kalkylprogram). När det gäller att använda datorn som verktyg i matematikundervisningen har ingen av dem någon utbildning.
Lärarna är ganska överens om att det de kan om datorer har de i stort lärt sig själva genom att testa och att fråga andra. Några av lärarna uttrycker att det många gånger är deras eget intresse som styr över vad de kan om datorer. En av lärarna säger exempelvis:
-Men sen tycker ju jag att det är lite kul själv. Jag är inget proffs på data, men jag använder data en del hemma till, ja, göra bildspel och sånna saker då (Lärare 1, åk 3).
En av lärarna ska få gå en kurs i hur man gör lektioner med hjälp av smartboard. Hon ska få lära sig hur man gör interaktiva matematiklektioner tillsammans med lärarna på kommunens högstadieskola där man just nu har en storsatsning på matematik och smartboard.
Datorn i matematikundervisningen
Just nu används inte datorn så mycket inom matematikundervisningen som lärarna skulle vilja. Då man använder datorn i matematikundervisningen så handlar det mest om att träna på olika tabeller, färdighetsträning. Några av lärarna brukar även ge eleverna tips om att de kan träna på tabeller via ”matteborgen” som hemläxa.
”Matteborgen” är ett internetbaserat program där man kan träna på olika tabeller som exempelvis multiplikation i olika svårighetsgrad. Övningarna utförs på tid och eleverna får direkt gensvar på hur de lyckades.
På skolans datorer finns även en mapp som heter ”Elevdata”. I den mappen finns olika spel och övningar, bland annat några matematikspel där eleverna får träna på att
lösa matematikproblem. Dessa program används mest på raster eller om eleven glömt gympakläderna. En av lärarna säger att:
-Sen har jag även använt den, alltså med vissa elever så som behöver träna mer och likadant om när dom tillexempel inte har gympakläder eller så, så får dom ju jobba med annat då i klassrummet istället. Å då är det ju vissa som alltså dom ligger långt fram i matteboken å då har vi ju en del mattespel å så. matteknep och lite sånna grejer, så då brukar dom få använda dä (lärare 8, åk 6).
När lärarna använder datorn till färdighetsträning försöker de se till så att alla elever har möjlighet att sitta vid datorn en stund var.
Faktorer som påverkar användande av dator
När jag frågade lärarna om varför de inte använder datorn i matematik- undervisningen var de enhälliga om att den största orsaken är att de inte har tillräckligt med datorer.
-Ju med att det som sagt då bara är två så blir det ett litet bökmoment då när man ska försöka att använda datorerna och ha annan undervisning (lärare 8 åk 6)
En annan orsak till att lärarna använder datorn så lite i matematikundervisningen är att det tar tid att förbereda och leta reda på program och spel som passar till just den undervisning man för tillfället ska ha. Det är inte heller lätt att hitta program och spel som har rätt svårighetsgrad. Speciellt läraren i årskurs sex tyckte att de spel de har i
”elevdata” är för lätta för eleverna som går i sexan. Om man tillslut ändå hittar ett bra och passande program så är det inte säkert att man kan använda det eftersom det är dyrt att köpa in och det krävs ofta en licens så att fler kan nyttja samma program.
-Också är det de här med licenser. Vi hade ett matteprogram på elevdata som vi var nöjda med på den här skolan men alla tycker ju inte lika på alla skolor och så är det kommunlicens så att, ja det är mycket som påverkar (Lärare 1, åk 3).
Lärarna uttryckte också att de saknade kunskap om att använda datorn som verktyg i matematikundervisningen.
När jag frågade lärarna om varför de inte använder smartboarden mer så uttryckte de att de dels hade begränsad tillgång till den, vilket gjorde att när de väl hade tillgång till den så passade det ändå inte in i planeringen. Smartboarden sitter i ett klassrum som även används som skolbibliotek och grupprum. En av lärarna säger exempelvis att:
-Sen hade jag lagt in tid ... nu när vi har halvklass men just nu så ä ju biblioteket upptaget, det är ju, blivit ett litet grupprum (Lärare 2, åk 5)
Lärarna tyckte också att det tar för mycket tid att förbereda och hitta lektioner som passar för tillfället. Två av lärarna uttryckte också att det var svårare just med den barngrupp de har för tillfället.
Fördelar/nackdelar enligt lärarna
Lärarna som jag har intervjuat ser att det finns många fördelar och möjligheter med att använda datorn i matematikundervisningen. Speciellt pratar de om att det finns många möjligheter med smartboarden. Det finns tillexempel många färdiga lektioner att använda den till. En fördel de kan se är att man lättare kan variera undervisningen vilket de tror kan leda till att det blir roligare och mer intressant. Det finns även en hel del bra program till smartboarden.
Lärarna tycker att datorn är ett bra redskap framför allt när det gäller färdighetsträning. Eleverna kan sitta både i skolan och hemma och träna på olika tabeller. Eleverna får snabbt respons på uppgifterna genom staplar som visar hur det har gått. Både lärare och elever kan lätt följa elevens framsteg.
Och sen blir de väldigt tydligt, i alla fall de här med huvudräkning, att man ser ... ja, hur snabbt och säkert de klarar av uppgifterna. Det kommer upp staplar. Och dom ser själva också. Dom får jättetydlig blick över ... hur de har gått (lärare 6, åk 2)
Några av lärarna ser också fördelar för de elever som har läs- och skrivsvårigheter.
Det är lättare att skriva på datorn där de bara behöver trycka på tangenterna istället för att försöka forma siffror och bokstäver. Det finns också elever som behöver repetera mycket för att lära sig. Det är lättare att göra samma uppgift flera gånger på datorn än i en bok. Lärarna ser också att en del elever tycker att det är roligare att sitta vid datorn än att använda papper och penna.
Lärarna uppfattar inte att det finns så många nackdelar med att använda datorn som verktyg i matematikundervisningen. En av lärarna nämnde att en nackdel kan vara att eleverna kanske tappar bort förmågan att skriva förhand. En annan lärare talade om svårigheter för läraren att alltid hinna med eleven som sitter vid datorn och då har läraren mindre koll på vad eleven gör. Läraren har också svårt att hinna med att hjälpa och förklara vad och hur eleven ska göra för att dem ska lära sig någonting vid datorn. Lärarna ser en risk om eleven inte vet vad uppgiften går ut på. Då kanske eleven bara klickar runt istället.
Lärarna tycker också att det kan vara svårt att hitta program som passar för lärtillfället. Det är också svårt att hitta uppgifter som ligger på rätt nivå. Antingen blir uppgifterna för lätta eller för svåra. Lärarna säger även att det tar tid att leta reda på bra lektioner till smartboarden. Det finns ingen tid att leta bland möjligheterna.
Påverkas elevernas inställning till matematik
När jag frågade lärarna om de tror att elevernas inställning till att lära sig matematik påverkas av att de får använda datorn så trodde de flesta att det påverkar eleverna positivt.
-Allt blir ju roligare ... man kan dra en parallell till engelskan så märker man ju dä bara man använder, ja nu är ju google översättning favorit där, det är inte så vetenskapligt kanske men finns det möjlighet å använda och slå upp ord på google översättning ... mot å ta ett lexikon så är det ju en lång kö vid datorn bara för att få använda den (Lärare 5, åk 4).
Några av lärarna poängterade dock att det inte gäller alla elever. Lärarna säger också att de inte tror att datorn är det enda sättet att få eleverna mer intresserade av matematik. De menar bland annat att det är viktigt att eleverna först fått grunderna i matematik och det får de bäst genom samtal. Lärarna säger också att det är bra att använda sig av laborativt material. En av lärarna sa även att en del elever föredrar matematikboken, dom är noga och vill kunna visa upp vad de har gjort.
Några av lärarna säger att användningen av datorn innebär ett varierat arbetssätt, vilket kan vara en sporre. Interaktiva matematiklektioner på smartboarden kan verka motiverande då det är annorlunda, något de inte gör varje dag. Lärarna säger att de märker att eleverna tycker att det är kul. Datorn och smartboarden väcker intresse och nyfikenhet hos eleverna. Lärarna tycker också att datorn är ett bra verktyg när
det gäller färdighetsträning. Eleverna tycker att det blir roligare än att skriva i matteboken eller att använda papper och penna. När eleverna tycker det är roligt vill de jobba.
Lärarna sa även att datorn är ett naturligt och viktigt verktyg för många elever.
Många sitter vid datorn hemma och det märks tydligt. De sitter inte bara och spelar spel utan de vet hur man ska arbeta med texter och hur man hittar saker.
Diskussion
I Lgr11 (Utbildningsdepartementet, 2011) står det att skolan har ett ansvar att se till att eleverna får lära sig att använda modern teknik i sitt kunskapssökande. Alexandersson m.fl.
(2001) skriver att eleverna måste lära sig att använda och förhålla sig till den nya tekniken och dess innehåll. De ska kunna värdera och sortera det stora informationsflödet de utsätts för (Alexandersson m.fl. 2001). Kroksmark (2011) skriver att med den nya tekniken så har vi fått en möjlighet att förändra undervisningen och även synen på elevernas lärande, vilket också Dysthe (2003) och Jedeskog (1998) talar om. Lärarens roll förändras och blir mer vägledande och eleven måste vara mer aktiv för att lära sig (Dysthe, 2003).
I min studie har jag frågat lärare på en liten skola i en liten kommun, vad de har för uppfattningar om att använda datorn som verktyg i matematikundervisningen. Med verktyg menar jag ett redskap att använda för att uppnå ett visst syfte liksom man exempelvis även använder böcker, laborativt material eller andra redskap för att lära ut olika saker.
Trots att det var så länge sedan studien gjordes så känns Jedeskogs (1998) resultat igen i min studie. Lärarna talar fortfarande om olika praktiska hinder för att kunna använda datorn mer i sin matematikundervisning. Dels så känner de att de har för lite datorer i klassrummet vilket gör att det blir svårare rent praktiskt. Lärarna i min studie har visserligen datorer i sitt klassrum så de behöver inte boka en datasal vilket lärare behöver göra i Jedeskogs (1998) undersökning, men det blir istället svårt att organisera undervisningen eftersom alla inte kan sitta samtidigt vid datorn. Lärarna i min studie talar däremot om hur svårt det kan vara att få till en undervisningssituation med smartboarden eftersom den ligger i en sal som måste bokas.
Tillgången på datorer och smartboard är något som lärarna i min studie nämner som faktorer till hur de ställer sig till att använda datorn i matematikundervisningen.
Jedeskog (1998) nämner också ett ekonomiskt hinder för att använda datorn i undervisningen vilket även lärarna i min studie talar om. Det är en dyr investering att skaffa en smartboard till varje klassrum, vilket lärarna förstår, men det skulle underlätta användningen om de hade en i sitt klassrum i stället för att behöva boka den de har. Det är också dyrt att köpa in program och skaffa kommunlicenser. Ett problem som jag ser det är att man i den kommun där jag gjort min studie inte har så mycket pengar. Kroksmark (2011) talar om en skola där varje elev och lärare har varsin bärbar dator vilket naturligtvis underlättar om man vill använda datorn i undervisningen. Lärarna i min studie önskar att de kunde använda smartboarden mer eftersom de ser många möjligheter med den och då hade det underlättat om de hade haft en i varje klassrum. Men som Alexandersson m.fl. (2001) påpekar så är införande av datorer ingen garanti för att undervisningen ska bli bättre utan det beror på hur den används i undervisningen. Därför borde det också ligga i ledningens intresse att alla lärare får en gedigen utbildning i detta. Lärarna i min studie säger att de inte har någon sådan utbildning vilket påverkar deras uppfattning om att använda datorn i sin matematikundervisning. Detta är något som jag tycker att universiteten behöver ta fasta på. Inte heller jag som precis ska ta min lärarexamen har fått någon utbildning i att använda datorn i matematik-undervisningen. Min slutsats är att likaväl som man får göra läromedelsgranskning där man tittar på hur olika matematikböcker motsvarar vad eleverna bör lära sig så borde man få möjlighet att jämföra och granska olika dataprogram.
Ett annat hinder som lärarna i min studie nämner ofta är bristen på tid. Liksom Jedeskog (1998) så menar de att det kräver mycket tid att planera och förbereda lektioner där man tänkt använda datorn. Lärarna i min studie säger också att det är svårt att hitta bra program som passar lektionen och som har en lagom svårighetsnivå. Lärarna behöver också tid till att själva sätta sig in i och experimentera med dataprogrammen så de känner sig säkra och trygga med att låta eleverna använda dessa (Jedeskog, 1998). Min slutsats är att det borde vara väl investerad tid då det kan leda till en bra och intresseväckande undervisning.
Om man bortser från hindren med att använda datorn i matematikundervisningen så uppfattar lärarna i min studie att det finns många fördelar. Just nu använder de dock datorn som ett hjälpmedel när det gäller att träna på olika tabeller som multiplikation, division, addition och subtraktion. Lärarna uppfattar datorn som ett hjälpmedel bland andra hjälpmedel.
När lärarna i min studie talar om andra fördelar med att använda datorn i matematikundervisningen så talar de att de speciellt ser fördelar med smartboarden. Vid smartboarden kan lärare och elever gemensamt engagera sig. Det som Dysthe (2003) kallar för datorstött samarbetslärande. Lärarna i min studie säger att när de använder smartboarden så visar sig eleverna många gånger intresserade och nyfikna. Lärarna uppfattar att eleverna tycker att det är roligt att få använda smartboarden och att det blir en variation i undervisningen. Vilket lärarna säger kan vara motiverande att lära sig. Detta är något som även Alexandersson m.fl (2001) och Jedeskog (1998) kommit fram till.
Andra fördelar som lärarna i min studie uppfattar är att datorn ar ett bra hjälpmedel för elever som har olika inlärningssvårigheter. Liksom Jedeskog (1998) så kan de se att för vissa elever kan det exempelvis vara lättare att skriva på datorn istället för att använda papper och penna.
Har man exempelvis motoriska svårigheter kan det vara frustrerande att ständigt måsta sudda och koncentrationen går åt till att forma bokstäver och siffror rätt istället för att koncentrera sig på uppgiften.
Lärarna i min studie uppfattar även att många elever tycker att det är roligt att få använda datorn. Många elever är vana vid att använda datorn hemma och för dem är det ett naturligt verktyg. Detta uppfattar de flesta lärare som att det är motiverande för eleven. Alexandersson m.fl (2001) skriver att det ofta är layouten i de pedagogiska dataprogrammen där bild, ljud och text är interaktivt med eleven som gör att det blir roligare och mer motiverande än att läsa i en bok. En av lärarna poängterade dock att en del elever tycker att det är roligt att räkna i en matematikbok. De var noga och ville kunna visa upp vad de gjort hemma. När jag lyssnar på min egen son så kommenterar han ofta att hans bästa kompis ligger först i matematikboken och han känner att han också vill ligga först. Min son är också duktig i matematik men har inte kommit lika långt. Det blir lätt en tävlan i skolan om vem som ligger först i matematikboken. Min slutsats är att för elever som är duktiga är detta förstås en sporre men för svaga elever finns risken att de känner sig ännu sämre. Jedeskog (1998) skriver att det är lättare att individanpassa undervisningen om man använder datorn och eleverna kan lättare arbeta i sin egen takt. Min slutsats är att det även är svårare för skolkompisarna att ”hålla koll på varandra” och då försvinner tävlingsmomentet.
Förslag till vidare forskning
• Jämföra olika pedagogiska matematikdataprogram och testa några av dem i matematikundervisningen. Lärarna uttrycker att det finns en uppsjö av bra dataprogram och spel, men de har inte tiden att ta reda på vilka som skulle passa bäst för deras syfte med undervisningen. Det skulle också vara intressant att se om det gör någon skillnad för elevernas lärande när de får använda dessa spel och dataprogram än om de får räkna i matematikböcker.
• Jämföra en så kallad traditionell matematikundervisning med en undervisning där man använder smartboard. Det skulle vara intressant att se om lärare som använder smartboarden undervisar på traditionellt sett eller om de t.ex. utvecklar sina undervisningsmetoder.
Referenslista
Alexandersson, M. & Lindroth, J. & Lindö, R. (2001). Bland barn och datorer, Lärandets villkor, mötet med medier. Lund: Studentlitteratur
Blomhøj, M. (2001). Villkor för lärande i en datorbaserad matematikundervisning:
elevernas användning av avancerade matematikprogram. I B. Grevholm ( R e d . ) , Matematikdidaktik: ett nordiskt perspektiv (ss. 185-218). Lund: Studentlitteratur Denscombe, M. (2000). Forskningshandboken. Lund: Studentlitteratur
Dysthe, O. (2003)(Red). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur Jedeskog, G. (1998). Datorer, IT och en förändrad skola. Lund: Studentlitteratur Jerlang, E. (2008)(Red). Utvecklingspsykologiska teorier. (femte upplagan).
Stockholm: Liber
Kroksmark, T. (2011). Lärandets stretchadhet: Lärandets digitala mysterium i En-till- En-miljöer i skolan. Didaktisk Tidskrift, Volym 20, No 1, s. 1-22
Utbildningsdepartementet (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Utbildningsdepartementet
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer: inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 4 januari, 2012, från http://www.vr.se/download/18.7f7bb63a11eb5b697f3800012802/
forskningsetiska_principer_tf_2002.pdf
Bilaga 1
Intervjufrågor
1. Hur länge har du arbetat som lärare?
2.Vad har du för kompetens när det gäller datorer? Hur har du skaffat den kompetensen?
3. Hur ser tillgången på datorer ut där du har din undervisning?
4.Använder ni dator i matematikundervisningen? Vid vilka moment under matematikundervisningen använder ni dator?
5.Vilka faktorer påverkar ditt använde/inte använde av datorn i matematikundervisningen?
6.Vad ser du för fördelar och/eller nackdelar med att använda datorn i matematikundervisningen?
7.Tror du att använde av datorn vid matematikundervisningen kan påverka elevernas inställning till att lära sig matematik?
8.Vad skulle kunna påverka din attityd till att använda datorn i undervisningen (mer än du gör idag)? Om du fick önska!!!
