• No results found

Arbetsterapeutiska interventioner för äldre i ordinärt boende –

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Arbetsterapeutiska interventioner för äldre i ordinärt boende –"

Copied!
36
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Arbetsterapeutiska interventioner för äldre i ordinärt boende – en systematisk litteraturstudie

Sonja Sparv

Handledare: Ingeborg Nilsson, professor i arbetsterapi, ingeborg.nilsson@umu.se, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet.

Institutionen för Samhällsmedicin och rehabilitering Arbetsterapi

Ht 2019 – Vt 2020 Examensarbete 30 hp

(2)

Masterprogrammet i arbetsterapi 120hp

Titel: Arbetsterapeutiska interventioner för äldre i ordinärt

boende – en systematisk litteraturstudie År: 2020

Författare: Sonja Sparv

sonja_sparv18@hotmail.com Handledare: Professor i arbetsterapi, Ingeborg Nilsson.

Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet.

ingeborg.nilsson@umu.se

Nyckelord: hemrehabilitering, arbetsterapeutiska interventioner, äldre i ordinärt boende, aktiviteter i det dagliga livet, delakighet, självständighet.

Sammanfattning:

Introduktion: Den demografiska utvecklingen i Sverige innebär att den äldre befolkningen växer snabbt, vilket beräknas leda till ökade krav inom den kommunala hälso- och sjukvården. Äldre personer som får evidensbaserade rehabiliteringsinsatser kan bibehålla förmåga att delta i aktiviteter i det dagliga livet och därmed upprätthålla självständighet, minska hjälpbehov och bo kvar hemma längre. Det finns få

litteraturstudier som beskriver arbetsterapeutiska interventioner som fokuserar på aktivitet och delaktighet för äldre och vilken effekt dessa har.

Syfte: Att identifiera arbetsterapeutiska interventioner riktade mot aktivitet och delaktighet för äldre personer i ordinärt boende och syntetisera dess effekter.

Metod: En systematisk litteraturstudie med grund i kvantitativ forskning.

Litteratursökningen gjordes i databaserna Pubmed, Cinahl och AMED och nio artiklar publicerade mellan 2009-2019 inkluderades i studien. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades med narrativ sammanvägning.

Resultat: Resutatet sammanfattades under rubrikerna identifierade interventioner och effekt av interventionerna. Analysen av de identifierade interventionerna

resulterade i följande kategorier: 1) aktivitetsbaserade interventioner, 2) anpassning av hemmiljö i syfte att möjliggöra aktivitet, 3) klientcentrerade interventioner, 4)

förskrivning av hjälpmedel och anpassning av aktiviteter samt 5) handledning och utbildning. Resultaten av interventionernas effekt visade att deltagarna ofta förbättrade sitt aktivitetsutförande i aktiviteter i det dagliga livet.

Slutsats: Denna studie tyder på att arbetsterapeutiska insatser i hemmiljö kan bibehålla och förbättra förmåga att delta i aktiviteter i det dagliga livet och därmed minska hjälpbehov och öka förutsättningar att bo kvar hemma längre. Det behövs flera RCT-studier som påvisar betydelsen av arbetsterapeutiska interventioner och som belyser den arbetsterapeutiska kompetensen i en fungerande och utvecklande äldreomsorg.

(3)

Master’s Programme in Occupational Therapy 120 credits Title: Occupational therapy interventions for elderly

living at home Year: 2020

Author: Sonja Sparv,

sonja_sparv18@hotmail.com Tutor: Professor in occupational therapy, Ingeborg Nilsson.

Department of Community Medicine and Rehabilitation, Umeå universitet.

ingeborg.nilsson@umu.se

Keywords: home rehabilitation, occupational therapy interventions, community dwelling adults, activities of daily living, participation, independece

Introduction: The population of community dwelling adults in Sweden are increasing rapidly, which increases demands on the municipal health services. Older people who get evidence based rehabilitation interventions tend to maintain the ability to perform in activities in daily living and by that means continues to be able to remain

independent, reduce the need of help and staying in their own home longer. There is unsufficient, composing research on which occupational therapy interventions focus on activity and participation for the elderly and what effect they have.

Aim: The aim of this study was to identify and synthesize occupational therapy interventions that targets activity and participation of community dwelling adults.

Method: A systematic quantitative literature review. The search was conducted in Cinahl, PubMed and AMED and nine articles published between 2009-2019 were included in the study. The articles were analysed with a narrative synthesis.

Result: The result was summarized under the headings identified interventions and effect of interventions. The analysis of the identified interventions resulted in following categories; 1) activitybased interventions, 2) home modification to enable activity, 3) client-centered interventions, 4) helping aid and activity adapation, and 5) counselling and education. The results of the effect of interventions shows that the participants often tended to improve their ability to perform in activities of daily living.

Conclusion: This studie suggests that occupational therapy interventions in home environment can maintain and improve the ability to participate in activities of daily living and by that reduce the need of help and increase the conditions for staying at home longer. More RCT studies are needed that demonstrate the importance of occupational therapy interventions and that illustrate the occupational therapeutic competence in a functioning and developing elderly care.

(4)

4

Introduktion

I Sverige, såväl i andra europeiska länder, växer den äldre befolkningen snabbt (1). År 2050 förväntas landets invånare över 65 år ha ökat från dagens 17 % till 25%, och antalet personer över 85 års ålder fördubblats (1). Denna demografiska utveckling blir en enorm utmaning för det svenska samhället och stora krav på hälso- och sjukvård och individens välbefinnande, eftersom det kan bli en större utmaning att ge rätt stöd och tillräckligt med tid för de äldre som behöver hjälp för att klara vardagen och leva ett självständigt liv (1). Även kortare vårdtider och snabbare utskrivningar efter

sjukhusvistelse ställer nya krav på insatser inom den kommunala hälso- och sjukvården (1). Allt fler äldre bor kvar i det egna hemmet med hjälp av hemtjänst (2) och därav blir hemmet centrum för den äldre men också för samhällsservice, eftersom majoriten av äldre personer föredrar att bo kvar hemma när de åldras (3). Åldrandet är dock

heterogent (4), vilket innebär att åldrandet är en individuell process med stor variation både i kronologiskt och biologiskt åldrande (5). Den grupp av äldre, som är beroende av hjälp från andra, har rätt att mötas utifrån sin individuella situation och ett

rehabiliterande förhållningssätt bör vara en naturlig del av omsorgen för dessa personer (4).

Att äldre med allt större behov av service och vård bor hemma göra att kraven på fortsatt rehabilitering i hemmet växer och medför krav på kompetens hos personalen inom hemtjänst och hemsjukvård (1). Rätten till rehabilitering och medicinsk hjälp är en mänsklig rättighet oavsett funktionsnedsättning (6) och rehabilitering har enligt Socialstyrelsens termbank betydelsen ”insatser som ska bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar,

återvinner eller behåller bästa möjliga funktionsförmåga och skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet” (7, sid. 1). Rehabilitering som erbjuds efter t.ex. stroke ger ofta goda resultat (8), dock efterfrågas återkommande rehabiliteringsinsatser i större utsträckning (9), trots att stroke är den vanligaste orsaken till funktionshinder hos vuxna i Sverige och förutsätter effektiva

rehabiliteringsinsatser fokuserade på aktiviteter i det dagliga livet (10).

Rehabiliteringsinsatser kan ges i ordinärt boende av arbetsterapeut och/eller

fysioterapeut (11). Dessa insatser tillhandahålls vanligtvis för personer som kommer hem efter sjukhusvistelse, personer som åldras hemma och behöver stöd i vardagen eller personer med kroniska funktionsnedsättningar som vill bo självständigt (12).

(5)

5

Hembaserade interventioner har visat sig vara fördelaktigt för äldre personer med svårigheter att utföra ADL (13). Hemrehabilitering ger även goda förutsättningar att arbeta klientcentrerat tack vare tillgångarna i det egna hemmet och möjligheten att involvera anhöriga. Däremot finns det indiktationer att hemrehabiliteringen kan bli oregelbunden och sakna den intensitet som skulle behövas för att nå optimalt resultat (14). Klientcentrerade arbetssätt beskrivs kunna uppnås bäst trots i klientens egna miljö (15), och vikten av att arbeta klientcentrerat gäller för all vård- och

omsorgspersonal och alla i verksamheten bör ha en roll i rehabiliteringsarbetet.

Vardagsrehabilitering är ett arbetssätt i de dagliga insatserna som utförs av vård- och omsorgspersonal med ett rehabiliterande förhållningssätt, vilket innebär att ta tillvara klientens förmågor och färdigheter genom att uppmuntra klienten att delta i

vardagssituationer (16). Studier visar att vardagsrehabilitering leder till färre hemtjänstinsatser och större sannolikhet att bo kvar hemma längre tack vare förbättrade förmågor i aktiviteter i det dagliga livet (ADL) och ökad fysisk aktivitet (17,18).

Inom rehabilitering beskrivs aktivitet och delaktighet som centrala begrepp (19).

Aktiviteter är det personer gör i vardagen och förmågan att utföra aktiviteter påverkas av fysiska, psykiska och sociala faktorer (20). Att möjliggöra delaktighet i aktivitet kan innebära att engagera en person i en vardagsaktivitet som personen vill och/eller behöver göra för att vara självständig eller må bra (20). Delaktighet omfattar inte bara det faktiska genomförande av aktiviteter, utan också den subjektiva upplevelsen av att vara engagerad i vardagliga aktiviteter, bland annat delaktighet i sociala sammanhang (21). Därför fokuserar arbetsterapeuten särskilt att engagera de äldre att fortsätta delta i meningsfulla aktiviteter för att minska försämring i aktivitetsutföranden och skapa mening i tillvaron (22). Aktivitetsbegränsningar ökar med åldern (23) och

arbetsterapeuter kan med aktivitetsbaserade interventioner använda personens aktivitetsengagemang som en terapeutisk metod för förändring i aktivitetsutförandet, exempelvis för förbättring förmåga att delta i ADL (24). Interventioner där individen med stöd av arbetsterapeuten engageras i olika aktiviteter i sin hemmiljö har positiva effekter på friditsengagemang, social delaktighet och ADL-förmåga (25-27).

Sammanfattningsvis visar ovanstående forskning att allt fler äldre bor kvar i det egna hemmet, vilket ställer högre krav på den kommunala hälso- och sjukvården. Därav behövs rehabiliterande insatser i en större utsträckning för att kvalitetssäkra vård- och

(6)

6

omsorg och för att kunna möta den äldres behov av insatser som stärker förmågan att utföra aktiviteter och vara delaktig i sin vardag. Detta kan på sikt leda till ökad

självständighet och mindre behov av vårdinsatser av den kommunala hälso- och sjukvården. Med tanke på arbetsterapin unika fokus på aktivitet och delaktighet i det dagliga livet är det väsentligt att vidare utforska arbetsterapeutiska interventioner och belägg för dess effekter för äldre personer som är i behov av vård i hemmet.

Syfte

Syftet med studien var att identifiera arbetsterapeutiska interventioner riktade mot aktivitet och delaktighet för äldre personer i ordinärt boende och syntetisera dess effekter.

Material och metod

Metoden som användes för att besvara studiens syfte, var en systematisk

litteraturstudie av kvantitativa, vetenskapliga studier. En systematisk litteraturstudie har som syfte att skapa en överblick över ett avgränsat område, sammanställa resultat på ett beskrivande sätt och skapa ett underlag för att kunna kritisk granska ett

avgränsat kunskapsområde (28). I detta avseende har studiemetoden valts för att skapa en utgångspunkt för utvecklingen av arbetsterapin inom hälso- och sjukvård som utförs i hemmet. Systematiska granskningar är ett viktigt verktyg för att sammanfatta evidens på ett korrekt och pålitligt sätt (29). Tillvägagångssättet i denna typ av studie har rapporterats fullständigt och transparent för att läsarna ska kunna bedöma studiens styrkor och svagheter. Författaren av denna studie har tagit stöd av PRISMAs riktlinjer i syfte att minska risken för felaktig rapportering och förbättra tydligheten och

öppenheten i hur rapporteringen genomförs (30).

Urval

Inklusions- och exklusionskriterier

För att besluta vilka frågor som skulle besvaras inom projektets ram och för att kunna fastställa inklusions- och exklusionskriterier användes PICO-systemet (figur 1) (31).

Med hjälp av PICO (Population, Intervention, Control, Outcome) strukturerades syftet och genererade en mer specifik litteratursökning. Datainsamlingen av de vetenskapliga originalartiklarna baserades på följande inklusionskriterier: äldre personer (60+) som bor i ordinärt boende, studier som innehåller en beskrivning av en eller flera

(7)

7

arbetsterapeutiska interventioner som riktar sig mot aktivitet, delaktighet och/eller självständighet, kvantitativa studier, peer-reviewed och publikationsår 2009-2019.

Exklusionskriterier var kvalitativa studier och studier skrivna på andra språk än

engelska och svenska. Utifrån den specifika frågeställningen valdes relevanta sökord ut och sökorden anpassades utifrån databas.

P I C O

Population Intervention Comparison Outcome

Äldre (60+) i

ordinärt boende Arbetsterapeutiska interventioner i hemmiljö

Inte aktuellt - Aktivitet - Delaktighet Figur 1. PICO.

Datainsamling

Systematisk litteratursökning genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och AMED. PubMed och Cinahl lämpar sig att använda inom hälso- och sjukvårdsområdet (32) och AMED täcker bl.a. in sjukgymnastik, arbetsterapi, rehabilitering och palliativ vård (33). Utifrån studies syfte och PICO identifierades de primära sökorden som var

”aged”, ”frail elderly”, ”community living”, ”occupational therapy”, ”home

rehabilitation” och ”activities of daily living”. Utifrån dessa övergripande termer har indexord som CINAHL-headings och MeSH-termer identifierats. För att testa sökordens relevans gjordes förberedande sökningar i databasen Cinahl. De

förberedande sökningarna genererade flera relevanta sökord som kom att användas senare i huvudsökningen. När författaren hade tagit fram de ämnesord och fritextord som ansågs vara relevanta gjordes en testsökning i Cinahl. En övergripande överblick gjordes i testsökningens resultatlista och utifrån artiklarnas titlar kunde författaren bedöma att resultaten ringade in det aktuella ämnesområdet. Vidare gjordes

huvudsökningar i Cinahl, PubMed och AMED. Såväl fritextsökning som sökning med hjälp av ämnesord (ex. Cinahl Headings), blocksökning samt kedjesökning gjordes. De olika sökorden kombinerades med hjälp av de booleska operatorerna OR och AND.

Filter lades till för att begränsa sökningen och dessa var peer reviewed, år 2009-2019, och english language. Sökhistoriken presenteras i bilaga 1.

(8)

8

Analys och syntetisering av data

Metodsteget sammanvägning handlar om att väga samman resultat från olika studier till ett resultat som gäller för hela litteraturen (34). Författaren valde att genomföra en narrativ sammanvägning (34) för att identifiera arbetsterapeutiska interventioner riktade mot aktivitet och delaktighet för äldre i ordinärt boende. En första

genomläsning gjordes av respektive studie för att skapa en helhetsbild och uppfattning om studiens innehåll. Därefter lästes interventionsbeskrivningarna mer djupgående och interventionerna översattes från engelska till svenska. Översättningen gjordes för att kunna påbörja det praktiska kodningsarbetet, vilket innebar att markera ord och textenheter som beskrev det väsentliga innehållet av interventionerna. Kodningen underlättade att hitta likheter, skillnader och mönster av det manifesta innehållet och analysen resulterade i fem kategorier som beskrev de identifierade interventionerna.

Effektutvärderingen av interventionerna gjordes genom att granska resultaten från respektive studie och sammanväga resultaten. Författaren valde att inte använda sig av statistiska metoder, t.ex. metaanalys, som används exempelvis när flera kvantitativa studier inom ett område har använt samma mätmetoder (35). I detta fall där de inkluderade artiklarna skiljde sig åt i studiedesign, effektmått och interventioner bedömdes att en metaanalys inte skulle ge ett meningfullt sammanfattande resultat. Av den orsaken gjordes en även här en analys av effekterna i form av narrativ

sammanvägning (34). För att möjliggöra transparens och ett systematiskt

tillvägagångssätt har resultatet presenterats med två tabeller med kompletterande löpande text. Som ytterligare stöd användes riktlinjer från Synthesis Without Meta- analysis (SwiM) (36). Riktlinjerna används vid systematiska översikter när man vill undersöka effekter av kvantitativa resultat där en metaanalys inte är möjlig att genomföra.

Kvalitetsgranskning

Kvalitetsgranskningen gjordes utifrån granskningsprotokoll för kvantitativa studier enligt Willman, Stoltz och Bahtsevani (37). För att bedöma artiklarnas kvalitétsnivå poängsattes varje fråga enligt följande: 2 poäng för ”ja”, 1 poäng för ett ”nej” och 0 poäng för ”vet ej”. Slutligen summerades poängen och procent av maximalt möjliga poäng räknades ut och definierades enligt följande: låg kvalitet ≤59 %, medel 60 – 79 % och hög ≥ 80 %. En artikel med mixad metod bedömdes med granskningsprotokoll för

(9)

9

kvalitativa studier. Fem studier fick hög kvalité (38-42) och fyra medel kvalité (43-46).

Kvalitéten för varje enskild artikel presenteras i resultattabellen (bilaga 2).

Etik

I en litteraturstudie inhämtas information från tidigare forskning och inte från enskilda personer, och det är därför inte nödvändigt med ett godkännande från en etisk

kommitté (47). En systematisk-kritisk genomgång och sammanställning av tidigare resultat på ett område kan också leda till att kunskapsnivån höjs och kan därmed utgöra ett exempel på forskning (48), därav poängteras vikten av att välja studier som är etiskt godkända från en kommitté eller där litteraturöversiktsförfattarna tydligt har redogjort för sitt övervägande. Forsberg och Wengström (28) beskriver att det är oetiskt att endast presentera de artiklar som stöder forskarens egen åsikt. Författaren till denna litteraturöversikt har tagit hänsyn till att inte medvetet förvränga eller vinkla forskningsresultaten i studierna.

Resultat

Utifrån litteratursökningarna i de tre databaserna identifierades 136 artiklar som kunde vara relevanta och uppfylla kriterierna utifrån studiens syfte. Dubblettkontroll gjordes i referenshanteringsprogrammet Endnote Online, varav två dubbletter hittades.

Andra artiklars referenslistor granskades för att hitta relevanta artiklar som svarade på denna studies syfte, så kallad kedjesökning (35). Utifrån kedjesökningen identifierades ytterligare tre artiklar. Titel och abstrakt av 137 artiklar lästes av författaren. Ibland räckte det med att enbart läsa titeln för att exkludera en artikel och ibland krävdes att författaren läste både titel och abstrakt för att kunna bedöma om artikeln var relevant eller ej. 108 artiklar exkluderas vid första screeingen, eftersom de inte svarade på studiens syfte. 29 artiklar lästes i fulltext, varav 20 artiklar exkluderas av olika orsaker, exempelvis bristfällig beskrivning av intervention eller otillräcklig beskrivning av arbetsterapeutens roll i intervention. Slutligen inkluderades nio artiklar till studien.

Initialt sammanfattades studierna i en tabell för att få en överblick över samtliga artiklar och bekräfta att de gav svar på studiens PICO. Den fullständiga artikeltabellen presenteras i bilaga 2. Därefter återstod kvalitetsgranskning av dessa nio.

Urvalsprocessen kan följas i flödesschemat (figur 2).

(10)

10

Figur 2. Urvalsprocessen

.

Sammanställning av resultat

Resultatet bygger på sex randomiserade, kontrollerade studier (38-42, 45) och tre studier genomförda med annan design; kvasiexperiment, icke ekvivalent gruppdesign (44), mixad metod där utfallen analyserades med deskriptiv statistik (43) och multiple- baseline design (46). Studierna i föreliggande studie kom från Europa, USA och

Nordamerika och var publicerade mellan år 2009 och 2019. Antal deltagare i studierna Identifierade artiklar vid

litteratursökning i databaser (n = 136)

Identifierade artiklar via andra källor (kedjesökning)

(n = 3)

Antal artiklar efter exkluderade dubbletter

(n = 137)

Relevanta artiklar där titel och abstrakt lästes

(n = 137)

Exkluderade artiklar (n = 108)

Relevanta artiklar som lästes i fulltext

(n = 29)

Fulltext artiklar som exkluderades, med orsaker

(n = 20 ) Bristfällig beskrivning av intervention (n=2)

Bristfällig beskrivning av AT:ns roll i intervention (n=6)

Svarar inte på studiens syfte (n=7) Kvalitativ studie (n=1)

Hittar inte studien i full text (n=2) Studieprotokoll (n=2)

Inkluderade studier (n = 9)

(11)

11

varierade mellan 16 och 242 och totalt deltog 742 deltagare i dessa nio studier.

Deltagarna var äldre personer i ordinärt boende med en eller flera

funktionsbegränsningar. Flertalet studier beskrev de inkluderade deltagarna som äldre människor i behov av hjälp eller svårigheter i en eller flera ADL aktiviteter och graden av funktionsnedsättningar varierade mellan studierna. I den skrivna texten redogörs för de olika studiernas resultat utifrån två huvudkategorier; identifierade

interventioner och effekt av interventioner.

Beskrivning av identifierade interventioner

De arbetsterapeutiska interventionerna som beskrevs kan sammanfattas ha följande huvudsakliga fokus; aktivitetsbaserade interventioner, anpassning av hemmiljö i syfte att möjliggöra aktivitet, klientcentrerade interventioner, förskrivning och utprovning av hjälpmedel samt anpassning av aktiviteter och handledning och utbildning. Varje studies intervention kan ha flera delar med olika fokus vilket gör att de återkommer under flera rubriker nedan.

Aktivitetsbaserade interventioner

Fem av nio studier hade huvudfokus på aktivitetsbaserade interventioner (38,39,42,44,46), vilket innebär att arbetsterapeuterna använde personens aktivitetsengagemang i aktivitet som en terapeutisk metod för förändring i

aktivitetsutförandet, exempelvis för att förbättra ADL-förmåga. Samtliga interventioner genomfördes i deltagarnas hemmiljö och alla utom en studie (38) hade fokus på

vardagsaktiviteter. I flera studier agerade arbetsterapeut coach och ledde interventionen, men det finns också studier där interventionen leddes av

hemtjänstpersonal (42). Två aktivitetsbaserade studier riktades mot personer med demenssjukdom (39,46) medan de övriga hade målgruppen äldre med

självrapporterade eller observerade aktivitetsbegränsningar. Antal hembesök och veckor som de aktivitetsbaserade insatserna genomfördes varierade mellan de olika studierna. Interventionerna pågicks mellan allt från 8-12 veckor och omfattade 3-24 hembesök.

De aktivitetsbaserade interventionerna utfördes i deltagarnas hemmiljö

(38,39,42,44,46). Hemmiljön beskrevs möjliggjora en större insikt i vilka krav och möjligheter den fysiska miljön ställde på deltagarna och de aktivitetsbaserade

interventionerna kunde anpassades till den miljö som deltagaren var motiverad att vara

(12)

12

aktiv i (39,42,44,46). Karaktären på de aktivitetsbaserade insatserna var att träna i dagliga aktiviteter med stöd av arbetsterapeut som guidade deltagarna att kunna utföra aktiviteten säkert och självständigt som möjligt och stimulera deltagarna att själva utföra de dagliga aktiviteterna (42,44). En del av guidningen kunde vara att gradera aktivitet utifrån förmåga och förändra aktivitetsutförandet i syfte att klara av

aktiviteten utan lika stort behov av hjälp (44). Insatserna kunde också innehålla mer specifik träning av fysiska, kognitiva och sensomotorisa förmågor (38,39,46).

Anpassning av hemmiljö för att möjliggöra aktivitet

Flertalet av interventionerna innehöll anpassningar av hemmiljö i samband med andra delar, som t.ex. utprovning av hjälpmedel och/eller aktivitetsträning (39,40,42,44,46) I dessa studier bestod interventionen av flera olika komponenter där anpassning av fysisk miljö utgjorde en del. Vilka anpassningar av hemmiljön som var aktuell för individen identifierades med hjälp av intervjuer (46) intervjubaserade instrument (40,42,44) och observation och utvärdering i hemmet (39). Resultaten från datainsamlingen visade att det behövdes modifieringar av hemmiljön för att öka tillgänglighet och förmåga att utföra aktiviteterna i syfte att deltagarna skulle bli mer delaktiga i aktiviteter i hemmet. Miljöanpassningar som beskrevs kunde vara

ommöblering eller sätta upp ledstänger (40), men specifika exempel på anpassningar beskrevs inte i alla studier (39,42,46) förutom att anpassningar syftade till göra hemmet tryggt och säkert (39) eller förenkla aktivitetsutförande (42).

Till skillnad från de ovannämnda studierna undersökte två studier (41,45)

interventioner som enbart inkluderade anpassningar av hemmiljö. Båda studierna ville tillhandahålla miljöanpassningar för att kompensera för funktionsnedsättningar, men Szanton et al. (45) ville möjliggöra aktivitet i hemmet på ett tryggt och säkert sätt medan Stark et al. (41) ville bibehålla den dagliga aktivitetsförmågan bland äldre vuxna. Trots att syftet med interventionerna skiljde sig åt, genomfördes snarlika åtgärder i båda studierna; anpassning av badrum, ledstång vid trappa och stödhandtag (41,45).

Klientcentrerade interventioner

Fyra av studierna (38,39,41,46) använde ett klientcentrerat arbetssätt för att skapa en relation med deltagaren och få en förståelse för deltagarnas förmågor och

begränsningar samt vilka aktiviteter som var meningsfulla för deltagaren. I tre av dessa

(13)

13

studier (38,39,46) uttrycktes det ordagrant i syftet eller interventionsbeskrivningen att de använde ett klientcentrerat förhållningssätt, men samtliga studier genomsyrades av gemensam målsättning och professionellt relationsskapande genom att samarbeta, instruera och lösa problem, trots att klientcentreringen beskrevs på olika sätt.

Studierna beskrev arbetsterapeutiska interventioner där arbetsterapeuten, som enda profession, hade rollen som coach. Interventioner kunde grundas i en terapiprocess med förutbestämda steg som karakteriserades av ett aktivt deltagande av deltagaren i planering och genomförande (38,41,46) och i de studier där deltagarna hade en

demenssjukdom inkluderades deltagarens vårdgivare som fick vara med och sätta upp mål och vara delaktig i rehabiliteringen (39,46).

Utprovning av hjälpmedel och anpassning av aktiviteter

I fyra studier provade arbetsterapeuten ut olika hjälpmedel för att förbättra förmågan i aktiviteter i dagliga livet (38,40,41,44). Utprovning av hjälpmedel bestod av att

arbetsterapeuten bedömde individuella behov och gav praktisk träning i användning av hjälpmedel och de aktiviteter som behövdes för att klara det vardagliga livet. Det kunde handla om att kunna tvätta sig, förflytta sig eller sköta hushållssysslor i hemmet. Både Pilegaard et al. (40) och Zingmark och Bernspång (44) beskriver hur aktiviteterna anpassades. Aktiviteterna anpassades i Pilegaards studie (40) för att prioritera mellan aktiviteter och för att hushålla med resurser och energi bland personer med cancer.

Graderade aktiviteter med anpassningar utifrån aktivitetsförmåga var aktuellt för hemmaboende med hemtjänst (44). I alla fyra studier (38,40,41,44) gavs råd och instruktion vid användning av hjälpmedel för att kunna utföra aktiviteterna så säkert och självständigt som möjligt.

Handledning och utbildning

Handledning och utbildning förekommer i sex studier (38-40,42,43,46) men beskrivs på många olika sätt. I fyra studier framkom att handledning främst gavs till närmaste vårdgivare eller professionell vårdgivare, detta på grund av demenssjukdom hos deltagarna (39,46) eller att deltagarna hade dagliga insatser av hemtjänspersonal (38,42). I två studier (40,43) gav arbetsterapeuten handledning och utbildning till deltagarna. I studien av Levasseur et al. (43) höll arbetsterapeuten i grupptillfällena som baserades på tolv aktivitetsdomäner, ex. aktivitet, förflyttning, hälsa och åldrande och tillfällen bestod av undervisande presentationer, utbyten inom gruppen,

reflekterande övningar, direkt erfarenhet och personlig utforskning. Handledning som

(14)

14

beskrevs i dessa studier kunde vara såväl teoretisk (30,42,43,46) som praktisk (38,40).

Det som utmärks är att arbetsterapeuten använde professionell handledning som ett pedagogiskt verktyg för att uppnå målet med interventionen. De äldre fick ex.

handledning i hur de kunde prioritera tid och dela upp aktiviteter i mindre delar (40) och vårdgivare kunde få handledning i förflyttningstekniker och strategier som kunde underlätta toalettbesök (39,42).

Tabell 1. Redovisning av vilka interventioner som ingick i de nio studierna och vilka insatser som var mest frekvent förekommande bland de inkluderade studierna.

Artikel (Första författare och årtal)

Aktivitets- baserade inter- ventioner

Anpassning av hemmiljö i syfte att möjliggöra aktivitet

Klient- centrerade interventio ner

Förskrivning och utprovning av hjälpmedel samt

anpassning av aktiviteter

Hand- ledning och utbildning

Ávila, et al.

2018. X X X X

Callahan, et al.

2016. X X X X

De Vriendt, et

al. 2016. X X X X

Levasseur, et

al. 2019. X

Stark, et al.

2016. X X X

Tuntland, et

al. 2015. X X X

Zingmark, et

al 2011. X X X

Pilegaard, et

al. 2018. X X X

Szanton, et al.

2011. X

Effekt av interventionerna

Flera olika mått på effekter av interventionerna användes i de nio inkluderade studierna och sammanlagt användes 16 olika bedömningsinstrument i studierna.

Nedan redovisas vilka bedömningsinstrument som användes för att bedöma effekt av interventioner i tabell 2 och de inkluderade studiernas resultat i tabell 3. I två av studierna redovisas inga statistiskt säkerställda effekter och de ingår därmed inte i tabell 3.

(15)

15

Tabell 2. Redovisning av vilka bedömningsinstrument som användes för att bedöma effekt av interventionen.

Redovisningen av tabell 2 visar en stor variation av bedömningsinstrument. Sex av nio studier använde bedömningsinstrument som avsågs mäta självskattade förmågor och tillfredsställelse med aktivitetsutförandet (38, 41-45), som ofta kunde utföras i

kombination med observation i de utvalda aktiviteterna i hemmiljön (41,45) eller i andra utvalda aktiviteter (44). Tre av nio studier (39,40,46) rapporterade att de använde bedömningsinstrument som observerade aktivitetsförmågan i de valda aktiviteterna. De valda aktiviteterna prioriterades av deltagarna via kartläggande intervjuer och därav omfattade bedömningen både den subjektiva och objektiva

Artikel Instrument Utfall

Ávila, et al.

2018

The Barthel Index (BI) ADL

Callahan, et al. 2016

Alzheimer’s Disease Cooperative Studies Group Activities of Daily Living Scale (ADCS ADL), Short Physical Performance Battery (SPPB)

ADL

De Vriendt, et al. 2016

Comprehensive Geriatric Assessment (GCA), WHO questionnaire

ADL

Levasseur, et al. 2019

36-item Short Form Health Survey (SF–36, The Social Participation Scale, The Leisure Profile

Social delaktighet Delaktighet i fritidsaktiviteter

Stark, et al.

2016

The Performance-Oriented Mobility Assessment, The In-Home Occupational Performance

Evaluation.

ADL

Tuntland, et al. 2015

Canadian Occupational Therapy Performance (COPM)

ADL

Zingmark &

Bernspång.

2011

ADL-taxonomy ADL

Pilegaard, et al. 2018

The Assessment of Motor and Process Skills (AMPS), The Individually Prioritised Problem Assessment (IPPA), Impact on Participation and Autonomy Questionnaire

(IPAQ).

ADL

Självständighet och delaktighet

Szanton, et al. 2011

Client–Clinician Assessment Protocol (C‐CAP). ADL

(16)

16

aspekten för att få en helhetsbild.

Tabell 3. Redovisning av de inkluderade studiernas resultat utifrån de aktiviteter som studerats.

Resultatet visar att fem studier (38,39,41,42,46) med ADL som primärt utfallsmått redovisar tatistiskt signifikanta förbättringar, medan en studie (45) visar på försämrar ADL-förmågor efter interventionsperioden där resultaten visar att deltagarnas

motoriska ADL-förmågor och processfärdigheter minskade i båda grupperna under T1-

Artikel (första författare, år)

Effektmått Statistiskt säkerställda effekter Övriga effekter

Ávila, et al.

2018

ADL Deltagarna blev mer självständiga i på- och avklädning [p = 0.003;

ES(r)=0.46].

Deltagarna blev mer självständiga i aktiviteterna bad/dusch, personlig omvårdnad och toalettbesök.

De

Vriendt, et al. 2016

ADL Det var signifikanta skillnader för b- adl (p= 0.013) och fysisk smärta (p=0-049).

Interventionsgruppen upplevde fler förbättringar på alla utfallsvariabler i jämförelse med kontrollgruppen.

Levasseur,

et al. 2019 Social

delaktighet Resultaten förbättrades både för deltagare med och utan

funktionsnedsättning, men skillnaden var signifikant (p= .03) endast för deltagare med

funktionsnedsättning.

Deltagarna rapporterade att programmet resulterade i ökad rörlighet.

Stark, et al.

2016

ADL Deltagarna som fick anpassningar av hemmiljö rapporterade signifikant högre självskattad utförande

(M=3.6, SD=0.7) än kontrollgruppen (M=3.0, SD=0.9) p=0.005.

Tuntland,

et al. 2015 ADL Efter tre månader var det en signifikant genomsnittlig skillnad till förmån för interventionsgruppen (p

= 0.02) i självupplevd

aktivitetsförmåga (M= 6.9 SD= 0.3) i jämförelse med kontrollgruppen (M=5.5, SD=2.8).

Båda grupper fick förbättrade resultat i rörlighet och hälsorelaterad livskvalité.

Zingmark

&

Bernspång.

2011

ADL Resultaten i 6 av 19 aktiviteter (utifrån ADL-taxonomin) förbättrades i enbart interventionsgruppen.

Interventionsgruppen fick i genomsnitt tre mindre hembesök än kontrollgruppen och i interventiongruppen var en signifikant (p=0.002) lägre andel deltagare beviljad hemtjänst jämfört med deltagarna i kontrollgruppen.

Szanton, et al. 2011

ADL Förbättring av ADL-förmåga inte

var statistiskt signifikant, men det gick att utläsa att en förbättring skett i ADL.

Pilegaard, et al. 2018 Callahan, et al. 2016

(17)

17

T3.

I tre studier (44-46) redovisas resultat från specifika delaktiviteter, vilka i tabellen går under det generella begreppet ADL. Dessa aktiviteter handlade om delaktiviteter runt att duscha, att klä sig och runt toalettbesök. Resultaten i studien av Zingmark och Bernspång (44) rapporteras förbättringar i både intervention- och kontrollgrupp, i tillägg förbättrades sex unika delaktiviteter för interventionsgruppen jämfört med två delaktiviteter för kontrollgruppen. Utöver resultaten som redovisas i tabell 3 fick interventionsgruppen i genomsnitt tre mindre hembesök än kontrollgruppen och i interventiongruppen var en signifikant (p=0.002) lägre andel deltagare beviljad hemtjänst jämfört med deltagarna i kontrollgruppen (44). I de två andra studierna hade deltagarna blivit mer självständiga i aktiviteterna på- och avklädning, bad/dusch och toalettbesök (38,45) men enbart en signifikant förbättring vid på- och avklädning (p = 0.003) (39).

De två studier som undersökte och utvärderade vilken effekt respektive

interventionsprogram hade på social delaktighet och deltagande i aktiviteter (40,43) fick motstridiga resultat. Rapporterad social delaktighet förbättrades både för deltagare med och utan funktionsnedsättning mellan baslinjemätning och uppföljning, men skillnaden var signifikant endast för deltagare med funktionsnedsättning (43).

Diskussion

Syftet med studien var att identifiera och syntetisera arbetsterapeutiska interventioner som riktar sig mot aktivitet och delaktighet för äldre i ordinärt boende. Resultaten i denna studie visar att arbetsterapeutiska interventioner för äldre i ordinärt boende kan bestå av aktivitetsbaserade interventioner, klientcentrerade interventioner, utprovning av hjälpmedel och anpassning av aktivitet, anpassningar av hemmiljö samt

handledning och utbildning. Ofta består interventionen av en kombination av dessa delar. De övergripande effekterna av de arbetsterapeutiska interventionerna är positiva och bidrar till en bibehållen eller ökad förmåga att utföra aktiviteter i det dagliga livet.

Huvudsyftet för flera av de inkluderade studierna var att undersöka vilken effekt interventionen hade på äldres ADL-förmåga, men de inkluderade studierna använde olika begreppsförklaringar och hade olika grad av specifisering kring vilka aktiviteter som ingår i ADL. Inom arbetsterapi används aktivitet som en behandlingsform för att

(18)

18

främja personers förmåga till att utföra de aktiviteter som klienterna vill (49). Aktivitet är ett komplext begrepp som innefattar många olika aspekter och det är också möjligt att olika länder och kulturer definierar aktivitet på olika sätt.

De inkluderade studierna skiljde sig märkbart vad gällde design, utfallsmått och interventioner, vilket gjorde det svårt att jämföra resultaten. En del av föreliggande studies syfte var att identifiera interventioner och trots varierande upplägg och innehåll av interventioner kunde författaren göra en sammanfattande analys med hjälp av en berättande beskrivning av studiernas interventioner, en s.k. narrativ sammanvägning (34). Däremot påverkade variationen av utfallsmått som använts möjligheten att dra slutsatser om effekterna. Det försvårade syntetiseringen av resultatet och med tanke på studiernas varierande karakteristika bedömde författaren att det var olämpligt att göra en kvantitativ sammanfattning av resultaten över alla studier. I efterhand hade

författaren valt en mer specifik frågeställning där en statistisk sammanvägning hade varit genomförbar och gett högre trovärdighet till analysen. Trots detta anser

författaren att resultaten i denna litteraturstudie kan vara generaliserbara och representativa för den population som författaren ville generalisera resultaten till, vilket var äldre personer i ordinärt boende som har svårigheter att utföra aktiviteter i det dagliga livet.

I resultatavsnittet redovisas vilka bedömningsinstrument som användes för att bedöma effekten av interventioner i tabellform (tabell 2). De flesta studier använde sig av både subjektiva och en objektiva bedömningar med stöd av standardiserade

bedömningsinstrument. Dock visar andra rapporter och studier att det är ovanligt att arbetsterapeuter i klinska verksamheter använder bedömningsinstrument regelbundet (50,51) och att icke-standardiserade bedömningar är den vanligaste (52). Enligt

Socialstyrelsen ska professionella vårdgivare arbeta evidensbaserat med valida och reliabla bedömningsinstrument (53). Resultatet i denna studie kan bidra med att synliggöra att det finns en mängd olika validerade och reliabla arbetsterapeutiska bedömningsinstrument som stöder praktisk användning.

Studie som erbjöd arbetsterapi under två år (39) riktat mot personer med Alzheimers sjukdom är lovvärd och intressant, men med tanke på sjukdomens progressiva förlopp (54) kanhända det icke signifikanta resultatet var förväntat. Studien av Avilá et al. (46), som också var riktad mot personer med Alzheimers, genomförde en mer intensiv

(19)

19

interventionsperiod än Callahan et al. (39). Av denna litteraturstudie kan tolkas att intensivare perioder med arbetsterapeutisk intervention ger positiva resultat. Detta resonemang styrks av studier som visar att kortvariga interventioner med regelbundna träffar kan ge ökad aktivitetsförmåga (55) och förbättra självständighet i ADL för äldre personer med demenssjukdom (56). Det som också skiljer Avilás (46) studie från Callahans (39) var att deltagarna endast hade en lägre grad av demens, vilket kan ha haft påverkan på resultatet med tanke på att det är väsentligt med tidiga insatser hos personer med demensjukdom (54). Det bör nämnas att Avilás studie var en pilotstudie och resultatet hade varit mer generaliserbart med ett större antal deltagare.

Gemensamt för dessa två studier (39,46) var att vårdgivaren till deltagaren involverades och var delaktig i interventionsprocessen, vilket har visat sig leda till positiva resultat i större utsträckning än insatser som enbart fokuserar på personer med demenssjukdom (57).

Genom att anpassa inomhusmiljön fick deltagarna i två studier (41,45) förbättrad ADL- förmåga och deltagarna i studierna skattade sin förmåga att utföra aktiviteter högre.

Som tidigare nämndes föredrar majoriten av äldre personer att bo kvar hemma när de åldras (4) och författaren till denna studie, som arbetar inom hemrehabilitering, anser att arbetsterapeuter som arbetar inom hälso- och sjukvård i hemmet har en viktig roll att se över den fysiska miljön och åtgärda hinder som begränsar aktiviteter i det dagliga livet. Arbetsterapeutiska interventioner har visat sig minimera fallrisk (58) och öka förmågan hos äldre personer att delta i aktiviteter i hemmet genom att åtgärda hinder i miljön (13). Det är värt att notera att ovannämnda resultat är mätt utifrån deltagarnas subjektiva upplevelse och det finns få RCT-studier som har undersökt vilken effekt miljöanpassningar har på ADL-förmåga, vilket skulle ge ett högre vetenskapligt bevisvärde (35). De miljöanpassningar som beskrevs kunde vara ommöblering eller sätta upp ledstänger (40), men specifika exempel på anpassningar beskrevs inte i alla studier (39,42,46). Det framkom av en bilaga i studien av Stark et al. (41) att även toalettförhöjningar och expanderstång klassificerades som miljö- eller

bostadsanpassning, medan i Sverige klassificeras dessa åtgärder som hjälpmedel, vilket kan påverka tolkningen av resultatet.

Resultatet av litteraturstudien visar också att alla aktivitetsbaserade interventioner gav statistiskt säkerställda resultat för ADL-förmåga (38,42,44). Bland dem interventionen som leddes av hemtjänstpersonal med arbetsterapeut eller fysioterapeut som coach där

(20)

20

fokus var att genom vardagsrehabilitering stimulera deltagarna att själva utföra de dagliga aktiviteterna (42). Detta resultat är intressant, eftersom flera länder visar ett ökat intresset för denna typ av rehabiliterande förhållningssätt, trots att det

vetenskapliga underläget är bristfälligt (18). Vardagsrehabilitering är ett arbetssätt i de dagliga insatserna som utförs av vård- och omsorgspersonal med ett rehabiliterande förhållningssätt (16). De få studier som gjorts inom området visar goda resultat och vardagsrehabilitering har visat sig vara mer kostnadseffektivt än vanlig vård (16). I en studie av Lewin et al. (17) framkom att äldre personer som fick vardagsrehabilitering minskade behovet av särskilt boende eller akutavdelning, i jämförelse med

kontrollgruppen som inte fick vardagsrehabilitering. I en tidigare litteraturstudie gjord av Petterson och Iwarsson (16) framkom att vardagrehabilitering bidrog till mindre utnyttjande av hemtjänst, större sannolikhet att kunna bo kvar hemma, förbättrad ADL-förmåga, ökad fysisk aktivitet samt lägre kostnader jämfört med vanlig hemtjänst.

Detta är värt att nämnas eftersom det ingår i arbetsterapiyrket att samarbeta och handleda hemtjänstpersonal (59,60), och samarbetet mellan olika yrkesprofessioner är viktigt eftersom det gemensamma målet är att bibehålla funktioner och förmågor hos de äldre som bor hemma med hemtjänstinsatser.

Som tidigare nämndes kan vardagsrehabilitering kräva färre hemtjänstimmar, vilket även resultatet visade i Zingmark och Bernspångs studie (44), som jämförde två grupper som fick duschhjälp av endera arbeterapeut eller kommunens

hemtjänstpersonal. I gruppen som fick arbetsterapeutiska insatser var det en lägre andel deltagare som fick beviljad hemtjänst jämfört med deltagarna i kontrollgruppen.

Detta resultat redovisas inte i resultatdelen, men författaren tycker att det är viktigt att lyfta den ekonomiska aspekten med tanke på att äldreomsorgens utmaningar kan komma att kräva större och andra resurser i framtiden (1) och det är viktigt att arbeta efter evidensbaserade och kostandseffektiva insatser som kan bidra till minskade kostnader för vård och omsorg.

Sammanfattningsvis kan resultatet av denna litteraturstudie visa på ett ungt forksningsområde där tydliga belägg för enhetlig insats ännu saknas. Detta kan förklaras med att ett flertal systematiska litteraturstudier inom området arbetsterapi för äldre i ordinärt boende (61-64) inkluderar ett begränsat antal studier eftersom det inte finns tillräckligt med forskning.

(21)

21

Metoddiskussion

För att sammanställa relevant kunskap inom området användes en systematisk litteraturstudie, som är en användbar metod enligt Kristensson (65). I denna studie finns både styrkor och svagheter som författaren kommer att diskutera nedan. Syftet formulerades med hjälp av PICO (Population, Intervention, Control, Outcome), vilket gjordes för att generera en specifik litteratursökning (31). Effektmåtten (outcome) som valdes var aktivitet, delaktighet och självständighet vilket författaren i efterhand anser är tre breda begrepp som inte genererade en specifik litteratursökning. Den initiala artikelsökningen tydde på att det fanns begränsat med studier som undersökte det valda området. I efterhand kunde författaren ha valt ett eller flera specifika effektmått, t.ex. ADL-förmåga, livskvalité eller fallrisk, vilka var effektmått som ofta användes i de inkluderade studierna. Detta skulle möjligtvis ha underlättat analysen av resultaten, framförallt analysen av effekter av interventioner. Det bör tas i beaktande att

författaren arbetade ensam och hade inga tidigare erfarenheter av att genomföra en systematisk litteraturstudie, vilket kan komma att påverka studiens trovärdighet.

Studien gjordes med stöd av PRISMAs riktlinjer (30) vilket gav struktur då tidigare erfarenheter saknades. Riktlinjerna följdes i den mån det var möjligt, även om metaanalys inte användes som analysmetod, vilket rekommenderades i riktlinjerna.

För att kunna besvara syftet valdes enbart kvantitativa studier då författaren ville syntetisera påvisade effekter av arbetsterapeutiska interventioner. Kvantitativa artiklar används ofta för att undersöka effekten av en viss intervention (28). Att enbart

inkludera kvantitativa artiklar kan vara att föredra då kvantitativ design i form av randomiserade kontrollerade studier anses ha högsta bevisvärde för att påvisa effekter (66). RCT-studier med stora undersökningsgrupper har högre tillförlitlighet än studier med ett litet antal deltagare (37). I denna litteraturstudie var sex av de nio studierna RCT-studier. Författaren valde att inkludera pilotstudier, även om dessa utgör en mindre version av en fullvärdig studie (35). Orsaken till inklusion var att de svarade på studiens syfte och på grund av begränsat antal träffar som svarade på syftet.

På grund av komplexiteten inom området kom studier som även inkluderade personer yngre än 65 år (40), hade varierade funktionsnedsättningar och diagnoser (38,42,44) och där arbetsterapeutiska interventioner genomfördes av andra professioner (42) att ingå. Denna komplexitet var svår att förutsätta och undgå i urvalsprocessen men kan påverkat resultatet. De centrala delarna i studierna, som svarar på föreliggande studies

(22)

22

syfte var dock de samma; kvantitativa studier, arbetsterapeutiska interventioner riktade mot aktivitet och delaktighet och äldre vuxna som bor i ordinärt boende.

Studierna var publicerade mellan år 2009-2019. Eftersom litteraturstudier ska belysa aktuell forskning inom ett område bör publikationsintervallet inte vara alltför brett (28), men med tanke på det begränsade antalet tillgängliga studier som svarade på syftet bedömde författaren att ett lämpligt publiceringsintervall var tio år. Författaren är medvetna om att sjukvården kan skilja sig mellan länder, varpå det blir svårt att generalisera litteraturstudiens resultat. Författaren har enligt bästa förmåga strävat till att vara transparant och objektiv i analysprocessen och resultatet är endast baserat på insamlad information från artiklarna. Det kan dock inte uteslutas att personliga erfarenheter av att arbeta med äldre i ordinärt boende i viss mån kan ha påverkat tolkningen.

Enligt SBU:s rekommendationer (35) är det värdefullt att bedömning av studiernas kvalitét genomförs av olika personer för att säkerställa att bedömningarna görs på likartade sätt. Anledningen till att granskningsmallar av Willman et al. (37) användes var för att författaren var bekant med och hade positiva erfarenheter av

granskningsmallarna sedan tidigare. Det hade varit en fördel för trovärdigheten av kvalitetsgranskningen om den hade gjorts oberoende av två personer, men som ensam författare var detta inte möjligt. Dock har dialog med handledaren skett kontinuerligt genom hela arbetetsprocessen.

Slutsats

Med ett ökande antal äldre vuxna med kroniska sjukdomar, kortare vårdtider och snabbare utskrivningar från sluten vården som ställer nya krav på insatser inom den kommunala hälso- och sjukvården är det viktigt att tillhandahålla rätt tjänster vid rätt tidpunkt på ett kostnadseffektivt sätt. Denna studie tyder på att arbetsterapeutiska insatser i hemmiljö kan bibehålla och förbättra förmåga att delta i aktiviteter i det dagliga livet och därmed minska hjälpbehov och öka förutsättningar att bo kvar hemma längre. På sikt kan detta leda till en samhällsekonomisk vinst, men det behövs mer forskning för att påvisa detta. Även om det finns viss stöd i denna studie för positiva effekter av arbetsterapeutiska interventioner, behövs mer forskning och utveckling inom området. De varierande resultaten av de inkluderade studierna talar för att det behövs fler RCT-studier med större populationer och där en objektiv bedömning av deltagarnas förmåga genomförs. Det vore önskvärt med en satsning på svensk

(23)

23

forskning inom kommunal äldreomsorg, eftersom den idag fortfarande är nästintill obefintlig, trots de utmaningar äldreomsorgen ställs inför. Sammantaget tyder denna litteraturstudie på att den arbetsterapeutiska kompetensen har goda förutsättningar att bidra till en fungerande och utvecklande äldreomsorg.

(24)

24

Referenser

1. Socialstyrelsen. Lägesrapport, vård och omsorg av äldre [internet]. Stockholm:

Socialstyrelsen; 2019 [uppdaterad 2019-03-18, citerad 2019-09-29] Hämtad från:

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/ovrigt/2019- 3-18.pdf.

2. Boverket. Andelen äldre ökar [internet]. Stockholm: Boverket; 2018. [uppdaterad 2019-05- 08, citerad 2019-10-01]. Hämtad från:

https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsmarknad/olika-grupper/aldre/.

3. Wiles JL, Leibing A, Guberman N, Reeve J, Allen RES. The meaning of “Aging in Place” to older People. The Gerontologist. 2012;52(3):357–66.

4. Sverige. Utredningen om nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen. Läs mig! : nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer. Stockholm: Wolters Kluwer; 2017.

5. Kåhlin I. Delaktig (även) på äldre dar : åldrande och delaktighet bland personer med intellektuell funktionsnedsättning som bor i gruppbostad . [Norrköping]: Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier; 2015.

6. Socialdepartementet. FN:s konvention om rättigheter

för personer med funktionsnedsättning [internet]. Stockholm. Socialdepartementet; 2008.

[Citerad: 2020-05-28]. Hämtad från:

https://www.regeringen.se/contentassets/0b52fa83450445aebbf88827ec3eecb8/fns- konvention-om-rattigheter-for-personer-med-funktionsnedsattning-ds-200823.

7. Socialstyrelsen. Socialstyrelsens termbank: rehabilitering [internet]. Stockholm:

Socialstyrelsen; 2019. [citerad 2019-10-13]. Hämtad från:

http://termbank.socialstyrelsen.se/?TermId=655&SrcLang=sv.

8. Legg LA, Lewis SR, Schofield-Robinson OJ, Drummond A, Langhorne P. Occupational therapy for adults with problems in activities of daily living after stroke. The Cochrane database of systematic reviews. 2017;7(7):CD003585.

9. Langhammar B, Lindmark B. Functional exercise and physical fitness post stroke: the importance of exercise maintenance for motor control and physical fitness after stroke. Stroke Reasearch and Treatment. 2012;1-9.

10. Stroke: Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vård vid stroke. Stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen; 2018. [citerad: 2020-05-21]. Hämtad från:

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella- riktlinjer/2018-12-57.pdf.

11. Sveriges Arbetsterapeuter. Vägen till en jämlik rehabilitering för äldre personer [internet].

Nacka: Förbundet Sveriges arbetsterapeuter FSA; 2017. [citerad 2019-11-14]. Hämtad från:

https://www.arbetsterapeuterna.se/media/1506/vagen_till_en_jamlik_rehab-webb.pdf.

12. Socialstyrelsen. Rehabilitering för hemmaboende äldre personer. Stockholm:

Socialstyrelsen; 2007. [citerad 2020-05-21]. Hämtad från:

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2007- 123-26_200712326.pdf.

13. Liu, Chiung-Ju, Chang, Wen-Pin, Chang, Megan C. Occupational therapy interventions to improve activities of daily living for community-dwelling older adults: A systematic review. The

(25)

25

American Journal of Occupational Therapy : official publication of the American Occupational Therapy Association. 2018;72(4):7204190060p1–7204190060p11.

14. Forster A, Young J. Community rehabilitation for older people: day hospital or home-based services? Age and Ageing. 2011;40(1):2–4.

15. Gupta J, Taff SD. The illusion of client-centred practice. Scandinavian Journal of Occupational Therapy: Special Theme Issue on Critical Perspectives on Client-centred Occupational Therapy. 2015;22(4):244–51.

16. Förbundet Sveriges arbetsterapeuter. Vardagsrehabilitering – en kunskapsöversikt [internet]. Nacka: Förbundet Sveriges arbetsterapeuter FSA; 2015. [citerad 2019-09-29].

Hämtad från: https://www.arbetsterapeuterna.se/media/1572/vardagsrehabilitering.pdf.

17. Lewin, Gill, Allan, Janine, Patterson, Candice, Knuiman, Matthew, Boldy, Duncan, Hendrie, Delia. A comparison of the home-care and healthcare service use and costs of older Australians randomised to receive a restorative or a conventional home-care service. Health and Social Care in the Community. 2014;22(3):328–36.

18. Pettersson C, Iwarsson S. Evidence-based interventions involving occupational therapists are needed in re-ablement for older community-living people: A systematic review. British Journal of Occupational Therapy. London, England: SAGE Publications; 2017;80(5):273–85.

19. Vessby K, Kjellberg A. Participation in occupational therapy research: A literature review.

The British Journal of Occupational Therapy. London, England: SAGE Publications;

2010;73(7):319–26.

20. Kielhofner G. Model of human occupation: theory and application. 4.ed. Baltimore, MD:

Lippincott Williams & Wilkins; 2008.

21.Stenner P, McFarquhar T, Bowling A. Older people and 'active ageing': Subjective aspects of ageing actively. Journal of Health Psychology. 2011;16:467-77.

22. Eklund M, Gunnarsson B, Leufstadius C. Aktivitet & relation : mål och medel inom psykosocial rehabilitering. 1. uppl.. Lund: Lund : Studentlitteratur; 2010.

23. Nielsen Lm, Maribo T, Kirkegaard, H. Effectiveness of the “elderly activity performance intervention” on elderly patients’ discharge from a short-stay unit at the emergency department:

a quasi-experimental trial [Corrigendum]. Clinical Interventions in Aging. 2018;13:1647–1647.

24. Fisher AG. Occupation-centred, occupation-based, occupation-focused: Same, same or different? Scandinavian Journal of Occupational Therapy. 2013;20(3):162–73.

25. Zingmark M, Fisher AG, Rocklöv J, Nilsson I. Occupation-focused interventions for well older people: An exploratory randomized controlled trial. Scandinavian Journal of Occupational Therapy. 2014;21(6):447–57.

26. Gitlin LN, Winter L, Dennis MP, Corcoran M, Schinfeld S, Hauck WW. A randomized trial of a multicomponent home intervention to reduce functional difficulties in older adults. Journal of the American Geriatrics Society. 2006;54(5):809–16

27. Fisher AG, Atler K and Potts A. Effectiveness of occupational therapy with frail community living older adults. Scandinavian Journal of Occupational Therapy. 2007;14: 240–249.

28. Forsberg C, Wengström Y. Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. 4. rev. utg. Stockholm: Natur & kultur; 2016.

(26)

26

29. Moher D, Simera I, Schulz KF, Hoey J, Altman DG. Helping editors, peer reviewers and authors improve the clarity, completeness and transparency of reporting health research. BMC medicine. 2008;6(1):13.

30. Liberati A, Altman DG, Tetzlaff J, Mulrow C, Gøtzsche PC, Ioannidis JPA, et al. The PRISMA statement for reporting systematic reviews and meta-analyses of studies that evaluate

healthcare interventions: explanation and elaboration. BMJ [Internet]. 2009;339(jul21 1):b2700. Available from: http://bmj.com/content/339/bmj.b2700.full.pdf

31. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. SBU Handbok kapitel 3: Strukturera och avgränsa översiktens frågor. [Internet]. SBU; 2014. [citerad 2019-10-10]. Hämtad från:

http://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok_kapitel03.pdf.

32. Umeå universitetsbiblitoek. Databaser [internet]. Umeå: Umeå universitetsbibliotek; 2019 [citerad 2019-12-02]. Hämtad från: https://umu-primo.hosted.exlibrisgroup.com/primo- explore/dbsearch?query=any,contains,cinahl&tab=jsearch_slot&vid=UmUB&lang=sv_SE&offs et=0&databases=any,cinahl

33. Umeå universitetsbiblitoek. Databaser [internet]. Umeå: Umeå universitetsbibliotek; 2019 [citerad 2019-12-02]. Hämtad från: https://umu-primo.hosted.exlibrisgroup.com/primo- explore/dbsearch?query=any,contains,amed&tab=jsearch_slot&vid=UmUB&lang=sv_SE&offse t=0&databases=any,amed

34. Folkhälsomyndigheten. Handledning för Litteraturöversikter [internet]. Stockholm: 2017 [citerad 2020-01-20]. Hämtad från:

https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/94c7c7cd41ca43b4be207c9b8c78df07/ha ndledning-litteraturoversikter.pdf

35. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Vår metod [internet]. Stockholm:

SBU; 2017 [citerad 2020-01-20]. Hämtad från:

https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok.pdf

36. Campbell M, Mckenzie JE, Sowden A, Katikireddi SV, Brennan SE, Ellis S, et al. Synthesis without meta-analysis (SWiM) in systematic reviews: reporting guideline. BMJ [Internet].

2020;368:l6890. Available from: https://bmj.com/content/368/bmj.l6890.full.pdf

37. Willman A, Stoltz P, Bahtsevani C. Evidensbaserad omvårdnad : en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur; 2006.

*38. De Vriendt P, Peersman W, Florus A, Verbeke M, Van De Velde D. Improving health related quality of life and independence in community dwelling frail older adults through a client- centred and activity-oriented program. A pragmatic randomized controlled trial. The journal of nutrition, health & aging. 2016 Jan;20(1):35–40.

*39. Callahan CM, Boustani MA, Schmid AA, Lamantia MA, Austrom MG, Miller DK, et al.

Targeting functional decline in alzheimer disease: A randomized trial. Annals of internal medicine. 2017 Feb 7;166(3):164–71.

*40. Pilegaard MS, La Cour K, Gregersen Oestergaard L, Johnsen AT, Lindahl-Jacobsen L, Højris I, et al. The “Cancer Home-Life Intervention”: A randomised controlled trial evaluating the efficacy of an occupational therapy–based intervention in people with advanced cancer.

Palliative Medicine. 2018 Apr;32(4):744–56.

*41. Stark. A randomized controlled feasibility trial of tailored home modifications to improve activities of daily living. American Journal of Occupation. 2016, Aug;70, 7011520290.

(27)

27

*42. Tuntland H, Aaslund MK, Espehaug B, Farland O, Kjeken I. Reablement in community- dwelling older adults: a randomised controlled trial.(Report). BMC Geriatrics. 2015 Nov 4;15(143):145.

*43. Levasseur M, Filiatrault J, Lariviere N, Trepanier J, Levesque M-H, Beaudry M, et al.

Influence of lifestyle edesign on health, social participation, leisure, and mobility of older French-Canadians. AJOT: American Journal of Occupational Therapy. 2019 Sep

1;73(5):7305205030p1–7305205030p18.

*44. Zingmark M, Bernspång B. Meeting the needs of elderly with bathing disability. Australian occupational therapy journal. 2011 Jun;58(3):164–71.

*45. Szanton SL, Thorpe RJ, Boyd C, Tanner EK, Leff B, Agree E, et al. Community aging in place, advancing better living for elders: A bio‐behavioral‐environmental intervention to improve function and health‐related quality of life in disabled older adults. Journal of the American Geriatrics Society. 2011 Dec;59(12):2314–20.

*46. Ávila A, De‐Rosende‐Celeiro I, Torres G, Vizcaíno M, Peralbo M, Durán M. Promoting functional independence in people with Alzheimer’s disease: Outcomes of a home‐based occupational therapy intervention in Spain. Health & Social Care in the Community. 2018 Sep;26(5):734–43.

47. Friberg F. Dags för uppsats : vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Tredje upplagan. 2017.

48. Hermerén G, Gustafsson B, Petterson B, Vetenskapsrådet. God forskningssed. Stockholm:

Vetenskapsrådet; 2011.

49. Christiansen CH, Townsend EA. Introduction to occupation: the art and science of living ; new multidisciplinary perspectives for understanding human occupation as a central feature of individual experience and social organization . 2nd ed. Upper Saddle River, NJ: Pearson; 2010.

50. Prior. S, Duncan ES. Assessment skills for practice. In: Duncan EAS, editor. Skills for practice in occupational therapy 2009. S. 75-90.

51. Samsonraj RS., Loughran MF., Secker J. Evaluating outcomes of therapies offered by occupational therapists in adult mental health. Journal of Mental Health [Internet]. 2012 Dec 1;21(6):531–8.

52. Crennan M, Macrae A. Occupational Therapy Discharge Assessment of Elderly Patients from Acute Care Hospitals. Physical & Occupational Therapy In Geriatrics [Internet]. 2010 Feb 23;28(1):33–43.

53. Socialstyrlsen. Om standardiserade bedömningsmetoder [internet]. Västerås; 2012: [citerad 2020-04-30]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-

dokument/artikelkatalog/ovrigt/2012-12-9.pdf.

54. Demenscentrum. Fakta om demens: Alzheimers sjukdom [Internet]. Stockholm; 2013 [citerad: 2020-04-23]. Hämtad från:https://www.demenscentrum.se/Fakta-om-

demens/Demenssjukdomarna/Alzheimers-sjukdom.

55. Lam, L., Lui, V., Luk, D., Chau, R., So, C., Poon, V., Ko, F. (2010). Effectiveness of an individualized functional training program on affective disturbances and functional skills in mild and moderate dementia—a randomized control trial. International Journal of Geriatric Psychiatry, 25(2), 133-141.

56. Voigt-Radloff, S., Graff, M., Leonhart, R., Schornstein, K., Jessen, F., Bohlken, J., Hüll, M.

(2011). A multicentre RCT on community occupational therapy in Alzheimer's

References

Related documents

Den kvalitativa tematiska analysen resulterade i fyra övergripande teman för hur klientcentrering beskrivs och används; övergripande steg för genomförande av

Resultatet i föreliggande studie påvisar signifikanta skillnader mellan hur deltagarna skattar sina stressymptom före- respektive efter avslutad stressrehabilitering med bas i ReDO

Även om musik används av arbetsterapeuter inom begränsade områden som för smärthantering samt motoriska och kognitiva nedsättningar finns det bristfällig dokumentation

Målgrupp: Definition 1: Person som på grund av funktionsnedsättning har svårigheter att genomföra förflyttning i säng självständigt eller med hjälp av en eller flera

Målgrupp: Definition 1: Person som på grund av funktionsnedsättning har svårigheter att genomföra flyttningar i säng självständigt eller med hjälp av en eller flera

Det är viktigt att informera vårdtagaren om att denne blir ersättningsskyldig för borttappade/förstörda eller ej återlämnade larm, enligt aktuella avgifter för vård och omsorg.

aktivitetsträning och Modellen för funktionsträning för kropps- och personfaktorer I samband med att författarna observerade likheter och skillnader uppmärksammades skillnader i

undernäring var fallrisk och ökad risk för dödsfall (Kan van G m.fl. En informant från föreliggande studie berättade att hon hade svårläkta sår som bidrog till att hon inte