Examensarbete Examensarbete, 15 hp
Ht 2018
Arbetsterapeutiska interventioner med
digital teknik
En litteraturöversikt
Elin Rödén & Elin Sehlin
Arbetsterapeutiska interventioner med digital teknik.
Occupational therapy interventions with digital technology.
Handledare: Ingeborg Nilsson UMEÅ UNIVERSITET
Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering Arbetsterapi
Examensarbete, 15hp
Elin Rödén Elin Sehlin
Abstrakt
Utbudet av digital teknik som vi använder i det dagliga livet har ökat och utvecklats de senaste åren. Utveckling innebär möjligheter men också utmaningar för personer med svårigheter eller begränsad tillgång att hantera digital teknik.
Arbetsterapeutiska insatser i form av stöd och anpassning av och med teknik kan göra skillnad för att tillgodose personers aktivitetsbehov. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeutiska interventioner som gjorts med stöd av digital teknik. En litteraturöversikt valdes och sökningar gjordes i databaserna Cinahl, MedLine, PsycINFO och PubMed. Tolv artiklar varav elva kvantitativa samt en kvalitativ kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes.
Resultatet presenteras i fyra kategorier utifrån Occupational Therapy Intervention Process Model (OTIPM). Resultatet visar att arbetsterapeuter bidragit med sin kompetens och tillämpat digital teknik i interventioner för personer med och utan funktionsvariation. Då digital teknik kan modifieras att tillgodose klienters aktivitetsbehov har fortsatt implementering av insatser med digital teknik stor potential i arbetsterapeuters
arbete att främja aktivitet och delaktighet.
Sökord: arbetsterapi, dator, surfplatta, internet, applikation
1
Bakgrund
Tekniska framsteg under det senaste decenniet har format världen vi lever i. Informations- och kommunikationsteknik, inklusive mobiltelefoner och internet är en integrerad del av våra dagliga liv (Verdonck, 2011). Teknik kan förbättra hälsa och livskvalitet hos olika populationer och kan spela en viktig roll för att minska skillnader i hälsa. Dess potential har medfört alternativa sätt för människor att få hjälp av hälso- och sjukvård och kan generera interventioner oavsett geografiskt avstånd. (Mitchell, Chebli, Ruggiero &
Muramatsu, 2018). Mycket jobb återstår för att förbättra spridningen och nå ännu fler men Bennett (2009) menar att internet blivit oumbärligt för dagens samhälle. Internet kan förbättra möjligheterna för äldre att ta en mer aktiv roll i sin egen vård (Czaja, 2006). Den digitala revolutionen har genererat produkter som ger oss åtkomst till kunskap och
information (Fang et al., 2018). 2012 uppgav Florence Clarke, dåvarande president i American Occupational Therapy Association [AOTA] att denna revolution förändrar världen och att arbetsterapeuter måste anpassa sig, inte bara för överlevnad och trivsel utan också för att utveckla sitt arbete (Hills, 2016).
Hills (2016) betonar att arbetsterapeut som profession alltid haft som uppdrag att bidra till förbättring av människors hälsa och välmående genom att arbeta fram strategier för personer att utföra vardagsaktiviteter på ett tillfredsställande sätt. Verdonck och Ryan (2008) beskriver att tiden då vävning ansågs som en meningsfull aktivitet för många klienter är ett minne blott. Teknik erbjuder nya typer av handarbete och aktiviteter i en virtuell miljö. Arbetsterapeuter måste se de möjligheter som den moderna utvecklingen medför och därmed ersätta många av de fysiska aktiviteterna till förmån för datorer och annan teknik. Idag använder vi teknik vid utbildning, på arbetet samt på fritiden (Hills, 2016). Olika typer av assisterande hjälpmedel definieras som en väsentlig del av arbetsuppgifterna för en arbetsterapeut och är ett stort begrepp som omfattar allt från fysiska till kognitiva hjälpmedel. Arbetsterapeuter är aktivt involverade i bedömning och förskrivning av olika hjälpmedel samt utprovning och information om underhåll
(Verdonck, 2011). Klientcentrerat arbetssätt, hålla sig uppdaterad om de produkter som finns och förhålla sig till de ekonomiska riktlinjer som styr vad som är ekonomiskt genomförbart och inte menar Nygård och Rosenberg (2016) är dagliga utmaningar vid arbete med förskrivning av hjälpmedel. Hälso- och sjukvårdslagen säger att ”offentligt finansierad hälso- och sjukvårdsverksamhet ska vara organiserad så att den främjar
kostnadseffektivitet” (HSL, SFS 2017:30). Olika upphandlingar skiljer sig åt mellan länen.
2 Digital teknik som hjälpmedel och verktyg är komplext och fyller många funktioner. Detta utmanar arbetsterapeuten att tillgodogöra sig den kompetens som krävs för att förskriva hjälpmedlet. Det är viktigt att kunna ge råd om både assisterande hjälpmedel och digital teknik i egenskap av hjälpmedel som kan vara en meningsfull aktivitet för klienter i det dagliga livet (Nygård & Rosenberg 2016).
Digital teknik beskriver Fischl, Asaba och Nilsson (2017) som datorer, smarttelefoner, surfplattor, applikationer (appar), Internet och World Wide Web. Denna definition är den författarna valt att använda sig av i föreliggande studie. Innovativa tillämpningar av dessa tekniska produkter har resulterat i större frihet för personer med eller utan
funktionsnedsättning (Verdonck, 2011). Den digitala utvecklingen innebär också
förändring och medför en risk att personer som ej har tillgång till digital teknik riskerar att exkluderas från service och tjänster. Fang et al. (2018) menar att innovativa
tekniklösningar har en nyckelroll för att förbättra individers livskvalitet, hälsa och
självständighet. Nygård och Rosenberg (2016) skriver att olika typer av digital teknik kan möjliggöra eller hindra utförandet av dagliga aktiviteter och delaktighet i samhället.
Bristande tillgång till digital teknik medför en risk att exkluderas och utgör då ett hinder för att vara en aktiv medborgare (Ramsten, Marmstål Hammar, Martin & Göransson, 2017). Användandet av teknik ses både som en möjlighet likväl som en potentiell barriär för personer med funktionsnedsättning. Den isolering och stigmatisering som dessa personer kan uppleva kan lindras med hjälp av internet. Åtkomsten kan också påverka känslan av självständighet och självbestämmande för personer med funktionsnedsättning.
Ur ett praktiskt perspektiv kan vardagslivet för dessa personer förbättras med hjälp av tillgång till e-tjänster som internetbanken, onlineshopping och kommunikationsmedel som e-post eller videosamtal med familj och vänner (Duplaga, 2017).
Idag har nästan alla svenskar (98%) tillgång till internet i hemmet och 94% använder det.
Över 90% av svenskarna har dator eller smarttelefon hemma men även surfplattor är vanligt förekommande (70%) (Svenskarna och Internet [IIS], 2018). Äldre personer som inte har möjlighet att använda digital teknik som datorer och internet kan påverkas negativt huruvida de kan leva och fungera självständigt i utförandet av vardagsaktiviteter. Det kan också vara så att de inte är medvetna om de fördelar som finns med tekniken (Czaja, 2006). För personer med nedsatt rörelseförmåga kan digital teknik vara enda möjligheten att utföra aktiviteter som inte finns tillgängligt eller är genomförbara på annat sätt.
Personer med kommunikationsproblem orsakat av hörsel- och synnedsättning kan dra nytta
3 av tillgängliga verktyg som kompenserar för sensoriska brister. Att funktionsnedsattas internetanvändning är mindre jämfört med övriga befolkningen tros bero på låg
socioekonomisk status, brist på ekonomiska resurser och beroende av familjemedlemmar eller socialt stöd. (Duplaga, 2017). Ramsten et al. (2017) skriver att Socialstyrelsen
beskriver att användningen och ägandet av digital teknik och internetanvändning i Sverige år 2010 skiljer sig åt mellan personer med intellektuell funktionsnedsättning och resten av befolkningen. Enligt Wechter (2017) uppskattades över en miljard människor använda surfplattor år 2015. Denna typ av digital teknik används allt oftare i interventioner för personer med nedsatt funktionsförmåga. En undersökning av AOTA (2013) visade att över 50% av kliniskt verksamma arbetsterapeuter i USA använde surfplatta i sitt arbete. Den används bland annat som verktyg för att träna olika förmågor och färdigheter samt möjliggör social delaktighet. Verdonck och Ryan (2008) menar att arbetsterapeuters grundläggande färdigheter inom problemlösning och att tänka ”utanför boxen” kan användas för att applicera teknik som behandlingsverktyg eller som möjliggörande agent, på samma sätt som att lära ut strategier för någon med en hand att klä sig självständigt.
Många tekniska produkter och enheter har funktioner som förblir oanvända men då dessa kan möjliggöra utförandet för en särskild klient bör det motivera arbetsterapeuter att utforska tekniken och dess potential.
Enligt arbetsterapeuternas etiska kod (2012) ska en arbetsterapeut ”arbeta för att främja möjligheter till aktivitet och delaktighet för att en person ska kunna leva ett så gott liv som möjligt. Detta ska ske med utgångspunkt från personens syn på sin situation och sina behov” (s 3). World Health Organisation (WHO) (2001) definierar delaktighet som
”delaktighet är en persons engagemang i en livssituation”. Kielhofner (2008) beskriver att delaktighet i aktivitet är att vara engagerad i jobb, fritid eller aktiviteter i dagliga livet som en del av personens sociokulturella kontext som är eller kan vara nödvändigt för ens välmående. Inom arbetsterapeutisk teori beskrivs möjligheten att vara delaktig som något som påverkas av utförandekapacitet, vanor, vilja och miljö. Utförandekapacitet är den fysiska och mentala förmågan som ligger till grund för att kunna utföra aktivitet. Den känsla och uppfattning om utförandet av en aktivitet styr valet av aktivitet att engagera oss i. Något som motiverar oss kan kännas värt att utföra om det resulterar i något
meningsfullt. Vanor är någonting som bildas i det dagliga livet när aktiviteter sker i bekanta miljöer. Viljan är en pågående process som handlar om vilken känsla som uppstår i samband med utförandet av aktivitet, därefter tolkas situationen och följs av en reflektion om det fanns potentiella sätt att agera på, sedan skapas förväntningar för vad som ska
4 hända härnäst och därför eftersöks möjligheter att utföra nästa aktivitet. Beslut fattas för vad som ska ske och när, det kan vara allt ifrån att planera dagen idag och en vecka framåt i tiden. Mycket utförs på rutin och blir taget för givet då det kan vara vanor och rutiner i vardagen. Miljön inkluderar rummet, saker och objekt som används samt interaktionen mellan människor (Kielhofner, 2008). Nilsson och Townsend (2014) beskriver begreppet
“occupational justice” som varje enskild individs rätt att engagera sig i aktivitet oavsett ålder, funktion, kön, klass eller andra skillnader.
Arbetsterapeutiska interventioner ska ha som mål att bidra till ökad aktivitetsförmåga och värna om klientens förutsättningar (Kielhofner 2008). Fisher (2009) som grundat den arbetsterapeutiska processmodellen Occupational Therapy Intervention Process [OTIPM]
beskriver fyra interventionsmodeller med olika tillvägagångssätt för att främja människors aktivitet och delaktighet. Tillvägagångssätten och interventionsmodellerna är;
• Modell för kompensation vilket innebär att utbilda och anpassa. Detta kan ske genom att lära ut alternativa sätt att utföra uppgiften, anpassa uppgiften, anpassa den fysiska eller sociala miljön eller förskriva tekniska hjälpmedel.
• Pedagogisk modell vilket innebär att informera, undervisa och konsultera klienten i utförandet av vardagsaktiviteter. Möjligheten finns att diskutera och reflektera tillsammans med andra över tänkbara strategier för att underlätta och möjliggöra utförandet av dagliga aktiviteter.
• Modell för aktivitetsträning vilket innebär samarbete, undervisning och anpassa nivån på träningen för att återfå eller utveckla förmågan att utföra en aktivitet.
• Modell för funktionsträning av personliga faktorer och kroppsfunktioner, innebär att samarbeta, undervisa och anpassa aktiviteten för att underlätta återställande av förlorade kroppsfunktioner, utveckla aldrig förvärvade kroppsfunktioner eller förbättra personliga faktorer.
Samtliga modeller kan på ett eller annat sätt involvera digital teknik i interventionen.
Verdonck och Ryan (2008) menar att teknik kan användas på två sätt inom arbetsterapi. Ett sätt är att tillämpa teknik i syfte att förbättra en individs funktionsförmåga vilket antas öka självständigheten, det andra är att använda teknik som ett verktyg för att förbättra
aktivitetsutförande.
De senaste årens digitala utveckling har inneburit att service, tjänster och möjligheter till aktivitet erbjuds i stor omfattning via digital teknik. De personer som har svårigheter att
5 hantera digital teknik riskerar att exkluderas varför arbetsterapeutens stöd och anpassning av teknik kan vara viktigt för att tillgodose viktiga aktiviteter för klienter. Digital teknik kan vidare vara en möjlighet att för arbetsterapeuten erbjuda effektiva insatser. För att få en förståelse för hur arbetsterapeuter kan använda digital teknik i sina insatser behövs en sammanställning av kunskapsläget.
Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeutiska interventioner som har gjorts med stöd av digital teknik.
Metod
Utifrån vårt syfte med studien genomfördes en litteraturöversikt. I en litteraturöversikt tar man reda på befintlig forskning inom ett visst område och detta gör man för att bland annat få en uppfattning om vad som redan har studerats och för att skapa en ny utgångspunkt för fortsatt forskning. I en litteraturöversikt ”görs ingen avgränsning till val av antingen kvantitativa eller kvalitativa artiklar” (Friberg 2006, s 116).
Litteratursökning
Författarna inledde med en provsökning som inkluderade begrepp som digital technology, internet, digitalization och technology för att få en uppfattning om hur mycket material som fanns att tillgå. Provsökningen visade sig ge många träffar som inte var relevanta utifrån syftet. Författarna upplevde att flera definitioner av sökorden var nödvändiga för att kunna få färre och mer relevanta träffar då begreppet digital technology omfattade för mycket. I val av databaser använde sig författarna av Cumultive Index to Nursing and Allied Health Literature (Cinahl), Pubmed, Medline och PsycInfo då de täcker området arbetsterapi. Då databasen PubMed innehåller Medline gjordes en avgränsning till årtalet 2018 i Medline trots att PubMed förväntas täcka samma innehåll (Backman, 2008). Då författarna fann ytterligare studier vi inte fått träff på i PubMed valde vi att inkludera dessa. Artiklarna valdes utifrån inklusions- och exklusionskriterier, se tabell 1. Författarna tog hjälp av en bibliotekarie för att uppdatera sin kunskap om de olika databaserna och dess sökfunktioner.
Utifrån syftet identifierades sökord och dessa kompletterades med hjälp av olika
benämningar från ämnesordlistorna Engelsk Mesh som finns i PubMed och Headings som finns i Cinahl och Medline. Booleska operatorer i form av AND användes för att koppla
6 ihop sökord och OR för att få träff på den ena eller andra termen om det fanns flera
synonymer (Friberg, 2006). Trunkering användes för att inkludera tempus på ord, och frassökning användes för att orden inom citationstecken skulle sökas i den ordning de placerats i. En kombination av fritextsökningar och begrepp från ämnesordlistor bildade vår söksträng och kompletterades med olika begränsningar i varje databas, se tabell 2.
Tabell 1 Inklusions- och exklusionskriterier för urval av artiklar
Den strukturerade sökningen genomfördes mellan 2018-12-04 och 2018-12-07. Författarna genomförde litteratursökningen och gjorde första urvalet tillsammans. Artiklar med en utifrån syftet relevant titel valdes ut. Författarna läste sedan artiklarnas abstrakt enskilt och valde ut relevanta artiklar att läsa i fulltext. I samråd med varandra beslutade författarna vilka artiklar som var fortsatt relevanta för kvalitetsgranskning. Uppstod den minsta tveksam- eller osäkerhet diskuterade författarna tillsammans innan eventuell exkludering bestämdes. Sådana diskussioner fördes ett flertal gånger under processen.
Kvalitetsgranskning gjordes utifrån ett bedömningsprotokoll enligt Willman, Stoltz och Bahtsevani (2011). I protokollet besvarades frågor med svarsalternativen JA (1 poäng), NEJ (0 poäng) och VET EJ (0 poäng). Poängen sammanställdes för vardera artikel och räknades sedan om till procent. Författarna valde att bedöma artiklar mellan 0 - 59% som låg, artiklar mellan 60-79% som medel och resterande 80-100% som hög kvalité.
Författarna valde att utesluta artiklar med låg kvalitet. De slutgiltiga artiklarna som valdes
Inklusionskriterier Exklusionskriterier
Vetenskapliga artiklar med utförda
arbetsterapeutiska interventioner med digital teknik enligt definitionen i bakgrunden
Telerehabilitering,
telemedicin, virtual reality (VR)
Arbetsterapeutiska interventioner enskilt och i team med andra yrkesprofessioner
Dubbletter och litteraturstudier
Artiklar skrivna på engelska Artiklar med för låg poäng efter kvalitetsgranskning
Kostnadsfria artiklar i fulltext Artiklar ej relevanta till syftet
Artiklar publicerade 2011 - 2018
7 för att kunna besvara studiens syfte var 12 till antalet och presenteras översiktligt i en artikeltabell, se bilaga 1.
Tabell 2. Söksträng och begränsningar.
Analys
Författarna till föreliggande studie identifierade textavsnittet i samtliga artiklar som handlade om intervention. Texten analyserades sedan genom att identifiera
tillvägagångssätt, syfte samt likheter och skillnader mellan interventionerna i studierna. På detta sätt kunde författarna därefter sortera interventionerna under respektive kategori ur OTIPM’s modeller för intervention (Fisher, 2009) och det resulterade i kategorierna för resultatet; Modellen för kompensation, Pedagogiska modellen, Modellen för
aktivitetsträning och Modellen för funktionsträning för kropps- och personfaktorer I samband med att författarna observerade likheter och skillnader uppmärksammades skillnader i vem som tillhandahöll digital teknik under interventionerna samt vilken tillgång deltagarna hade till den utanför avsatt tid. Detta gjorde att författarna valde att inkludera ytterligare en kategori; Tillgång till digital teknik under interventionen.
Använd söksträng
(((occupational therapy OR occupational therapist)) AND (“assistive technolog*” OR
“assistive device” OR “assistive equipment” OR
“selfhelp equipment” OR “assistive aid” OR
“self-help technolog*” OR “technolog*
aid*”OR “welfare technology” OR “care technology” OR “digital technology” OR Gerontechnology OR “healthcare technology”
OR “information technology” OR “adaptive technology” OR ICT OR smartphone OR smartphones OR tablet OR tablets OR computer OR computers)) AND (interventions OR
interventions)
Begränsningar i Cinahl Språk: Engelska Abstrakt tillgängligt
Peer reviewed
Begränsningar i PubMed Språk: Engelska Abstrakt tillgängligt
Full text, Free full text Peer reviewed
Begränsningar i Medline Språk: Engelska Abstrakt tillgängligt Publiceringsdatum år: 2018
Peer reviewed Begränsningar PsycInfo
Språk: Engelska Abstrakt tillgängligt
Peer reviewed
8 Etiska överväganden
Fakta som framkommer ska ej förvrängas eller uteslutas, således ska alla resultat relevanta till syftet presenteras. De studier som används i litteraturöversikten ska ha genomgått noggranna etiska överväganden (Forsberg & Wengström 2016). Författarna har redovisat samtliga resultat ur ett objektivt perspektiv. Utifrån syftet presenteras inga resultat av interventionerna i föreliggande studies resultatavsnitt. Detta presenteras i stället i
artikeltabellen, kolumnen ’Resultat’, se bilaga 1. Samtliga artiklar har granskats av en etisk kommitté. Detta anser författarna är ett tecken på god kvalitet vilket ökar trovärdigheten i studien.
Resultat
Resultatet presenteras enligt beskrivning av Fishers (2009) interventionsmodeller i
bakgrunden med tillägg av en kategori riktad mot digital teknik. Författarna har omarbetat rubrikerna till Interventioner med kompensation, Pedagogiska interventioner,
Aktivitetsträning och Funktionsträning för kropps- och personfaktorer samt Tillgång till digital teknik under interventionen. Resultatet består av elva kvantitativa artiklar och en artikel med kvalitativ ansats. Urvalsprocessen för dessa artiklar presenteras i ett
flödesschema enligt Prisma Flow Diagram (Liberati et al., 2009), se bilaga 2. I
referenslistan är de artiklar som använts i resultatet markerade med en asterix. Deltagarna i studierna har ett åldersspann mellan 2 – 81 år. Antalet deltagare i studierna varierar mellan två till 78 personer. De flesta studierna är utförda i USA men också i Australien, Kanada, Korea och Sverige. Artiklarna är publicerade mellan 2011 och 2018. Åtta av de 12 inkluderade artiklarna är utförda av arbetsterapeuter i team med andra yrkesprofessioner.
Interventioner med kompensation
Fyra studier har interventioner som kan kategoriseras under modellen för kompensation (Axford, Joosten & Harris, 2018; Coutinho, Bosisio, Brown, Rishikof, Skaf, Zhang, &
Dahan-Oliel, 2017; Gentry, Kriner, Sima, McDonough & Wehman 2014; Lindkvist &
Borell, 2011).
Axford et al. (2018) fokuserade sin intervention på att träna handens finmotoriska
funktioner och asymmetrisk bilateral integration hos 54 skolbarn. Fysiska aktiviteter som att trä pärlor på tråd, lägga pärlplatta, klippa och klistra, lägga pussel samt bygga torn
9 ersattes av applikationer på en iPad. Alla applikationer som tillämpades var installerade på samtliga surfplattor. Lärarna blev tilldelade ett schema där de kunde välja mellan en av tre applikationer varje dag. Lärarna fick tillåtelse att visa barnen de rörelser som skulle
användas men applikationerna krävde exakt korrekthet för att fungera, till exempel med två fingrar separerade från varandra. Interventionen ägde rum måndag-fredag, 30 minuter varje dag under en skoltermin på nio veckor. Under tio veckor undersökte Coutinho et al.
(2017) om iPad-applikationer, med fokus på att följa och forma bokstäver samt följa spår och labyrinter kunde ersätta aktiviteter med papper och penna (rita, följa mönster och skriva av) för 20 barn med Visual Motor Integrations (VMI). Interventionen
implementerades på ett rehabiliteringscenter två tillfällen i veckan på vardera 80 minuter där varje deltagare fick träffa en och samma arbetsterapeutstudent under samtliga 20 träffar för att upprätthålla kontinuitet för bägge parter. I en studie av Gentry et al. 2014 tilldelades 49 personer med diagnosen autism en iPod touch som stöd i utförandet av arbetsuppgifter.
Applikationer för navigering, påminnelser och scheman tillämpades för att minska muntligt stöd från arbetsledaren och öka deltagarnas självständighet. Arbetsterapeuten undervisade jobbcoachen och deltagarna i användandet av enheten och dess funktioner.
Tillsammans med jobbcoachen modifierades enheten efter deltagarens behov.
Interventionen pågick under 24 veckor med ett första tillfälle med undervisning och träning följt av uppföljning efter fem, 12 och 24 veckor. Också Lindkvist och Borell (2012) avsatte ett tillfälle för installation av datorprogrammet som sedan följdes upp efter sex veckor. Författarna använde datorbaserade program i sin intervention med fyra
personer som drabbats av stroke med efterföljande kognitiva funktionssvårigheter. Tanken med datorprogrammet var att det skulle bidra till nya vanor och struktur i vardagen. I en inledande intervju med deltagarna och deras respektive identifierade forskarna vilka
meningsfulla aktiviteter de strokedrabbade personerna uttryckte en önskan om att förbättra.
Många av deltagarna uttryckte ett behov av att komma ihåg viktiga händelser och
tidpunkter, till exempel ta medicin. Datorprogrammet installerades på deltagarnas datorer med tillbehören högtalare och lampor. Högtalarna och lamporna fungerade som signaler för påminnelse.
Pedagogiska interventioner
En studie av Kaldenberg och Smallfield, (2017) baserade sin intervention på gruppträffar ett tillfälle i veckan på 90 minuter i tio veckor för fyra deltagare med nedsatt syn. Fokus var att lära och träna deltagarna i hur de kan använda en surfplatta i sina vardagliga
10 aktiviteter. Varje träningstillfälle berörde olika funktioner och applikationer och deltagarna fick komma med önskemål på vad träningen skulle handla om. Fokus låg på att lära sig en funktion eller applikation per träff.
Aktivitetsträning
Tre studier (Belchior, Yam, Thomas, Bavelier, Ball, Mann & Marsiske, 2017; Bruce, Unsworth, Dillon, Tay, Falkmer & Carey, 2017; Giesbrecht, Miller, Jin, Mitchell & Eng, 2015) beskriver interventioner som kan kategoriseras under modellen för aktivitetsträning.
Belchior et al. (2017) inledde interventionen med ett individuellt träningstillfälle för att sedan tillgodose deltagarna med manualer för fortsatt träning i hemmiljön. Uppmaningen till deltagarna var en timmes träning om dagen, fem dagar i veckan med uppföljning veckovis över telefon. Interventionen pågick i tre månader. Ett datorprogram användes i interventionen för 71 vuxna för att träna förmågan att snabbare bearbeta information genom noggrannhet, uppmärksamhet, minne och tolka synintryck. Bruce et al. 2017 genomförde en intervention under ett tillfälle med uppföljning efter sex veckor.
Syftet var att undersöka förmågan för unga bilförare med Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) att bedöma risker i trafiken. Ett datorprogram användes där deltagaren fick känslan av att sitta i förarsätet och genomgå olika interaktiva avsnitt som inkluderade riskfylld körning. Uppmärksamhet krävdes och deltagaren skulle identifiera när en
situation började bli riskfylld och kunna redogöra för den. Giesbrecht et al. (2015) använde sig av surfplattor och en applikation i sin intervention för att möjliggöra manöverträning för två rullstolsburna deltagare. Interventionen implementerades under fyra veckor med totalt tre timmars träning med tränare. Efter ett inledande träningstillfälle uppmanades deltagarna att träna självständigt fyra till fem dagar i veckan ca 15-30 minuter per gång.
Kontinuerlig uppföljning samt kontakt med tränare var möjlig genom applikationen.
Applikationen möjliggör för användaren att träna i sitt eget hem och få tips på hur man kan manövrera rullstolen i olika miljöer. Under interventionen monterades en surfplatta stående på en vadderad platta som spändes fast runt låren på deltagaren. Träningen med surfplatta och applikationen innehöll en variation av olika träningskomponenter som alla
presenterades i videoformat med demonstration av olika tekniker för manövrering av rullstol. Utöver övningar fanns fem kapitel som innehöll detaljerad information och instruktioner relaterat till säkerhet, skade- och fallprevention, allmänt om rullstolen, sittställning och strategier. Det fanns instruktioner för att vända, övervinna hinder och mer avancerade färdigheter, såsom passera stigande- och nedåtgående trösklar och lutningar, ta
11 sig fram över ojämnheter och mjuka ytor samt passera dörröppningar, trottoarkanter och trappor.
Funktionsträning för kropps- och personfaktorer
Fyra studier kategoriseras under modell för funktionsträning för kropps- och personfaktorer (Beckelhimer, Dalton, Richter, Hermann & Page, 2011; Hill, Dunn, Dunning & Page, 2011; Park & Park 2018; Parsons, Cordier, Lee, Falkmer & Vaz 2018).
Beckelhimer et al. (2011) genomförde en intervention med tre träffar på vardera en timme under fyra veckor med två deltagare som drabbats av stroke med efterföljande hemipares i armen. Interventionen bestod av sessioner med stretchövningar, träning som innebar att koordinera kroppen genom att klappa händer och stampa fötter i takt med tonerna som spelades upp från datorn. Övningarna skedde upprepade gånger. Därefter inkluderades aktivitetsbaserade aktiviteter som deltagaren fann meningsfulla. Tre tillfällen på vardera en timme i veckan under totalt tio veckor har Hill et al. (2011) använt samma program i sin intervention i kombination med arbetsterapi för rehabilitering av tio personer post stroke.
Deltagarna fick höra olika toner och takter genom hörlurar och skulle klappa och stampa i takt med musiken. De fick direkt återkoppling på utförandet via text på skärmen som talade om för deltagarna om de skulle öka eller minska takten. Under tre tillfällen på vardera 30 minuter under tio veckor använde Park och Park (2018) ett datorprogram för att träna och förbättra minne och uppmärksamhetsförmåga hos 78 personer över 60 år med mild kognitiv svikt. Deltagarna satt vid en dator och använde ett program med en panel med stora knappar anpassad för målgruppen för att underlätta användandet av programmet oavsett tidigare erfarenhet av datoranvändning. Parsons et al. 2018 genomförde en
intervention med 59 barn mellan två – sex år med autismspektrumsyndrom. Interventionen syftade till att komplettera fysiska arbetsterapeutiska insatser med digital teknik som intervention i tidig ålder för barn med autism. Till detta användes en iPad-applikation som tränade färdigheter inom perception, imitation, språk och sociala färdigheter. Deltagarna fick prova applikationen självständigt, tillsammans med föräldrar (som fick instruktioner på olika aktiviteter att lösa tillsammans med barnen) samt i sin naturliga miljö för att tillämpa det barnen lärt sig självständigt och tillsammans med föräldrarna. Deltagarna uppmanades att använda surfplattan 20 minuter per dag vilket följdes upp via telefon en gång varannan vecka under studiens tre månader.
12 Tillgång till digital teknik under interventionen
I sex studier (Giesbrecht et al. 2015; Belchior et al. 2017; Kaldenberg et al. 2017; Gentry et al. 2014; Parsons et al. 2018) uppmuntrades deltagarna i interventionen till självständigt nyttjande av den digitala tekniken i hemmiljön mellan träffarna. Kaldenberg et al. (2017) använde sina privata surfplattor i interventionen och deltagarna uppmuntrades använda dem som kommunikationsverktyg med anhöriga mellan träffarna liksom deltagarna i studien av Gentry et al. (2014) som tillhandahöll deltagarna med iPods som de fick använda för privata ärenden samt behålla efter studiens slut. Giesbrecht et al. (2015), Belchior et al. (2017) & Parsons et al. (2018) lånade ut surfplattor, datorprogrammet respektive iPaden som de sedan fick återlämna efter avslutad intervention. Giesbrecht et al.
(2015) konfigurerade surfplattorna att vara begränsade till programmet som användes i interventionen. I en studie av Lindkvist et al. (2011) installerades programmet på deltagarnas privata stationära datorer vilket tillät konstant åtkomst. Axford et al. (2018) ombad föräldrar till deltagarna att inte ladda ned de applikationer som tillämpades under pågående intervention. I fem studier (Beckelhimer et al. 2011; Bruce et al. 2017; Coutinho et al., 2016; Hill et al. 2015; Park et al. 2017) framkom ingen information om nyttjandet av digital teknik utanför avsedda träffar.
Diskussion
Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeutiska interventioner med digital teknik.
Vid analys av artiklarnas intervention framkom de vara av varierande karaktär. I resultatet som baseras på elva kvantitativa- och en kvalitativ artikel framkom att de flesta
interventioner genomförts för personer i blandade åldrar med funktionsvariation, bortsett från Axford et al. (2018) och Belchior et al. (2017) som inkluderade personer utan känd funktionsnedsättning.
Resultatdiskussion
I resultatet framkom att samtliga studier tillämpat interventioner som författarna uppfattat haft tillvägagångssättet “learning by doing”. Enligt Reime, Johnsgaard, Kvam, Aarflot, Engeberg, Breivik och Brattebø (2017) är detta ett tillvägagångssätt som främjar lärande då man lär sig genom att göra. Reime et al. (2017) menar också att detta ökar självförtroende hos deltagarna om övningar görs upprepade gånger. Att lära genom att göra tillåter
deltagarna att lära från varandra vid gruppträningar och skapar möjlighet att reflektera och dela med sig av sina egna perspektiv (Brennan, Olds, Dolansky, Estrada & Partician 2014).
13 Detta tillvägagångssätt har förekommit i interventioner i grupp och enskilt. I en studie av Giesbrecht et al., 2015 fick målgruppen för intervention ta del av instruktioner via
videoklipp för att träna på säker manövrering av rullstol. Best, Miller och Routhier (2015) menar att den typen av träning kan anses som en av de mest betydelsefulla för att
maximera en individs kapacitet att delta i meningsfulla aktiviteter och utmanande miljöer.
De poängterar också att det inte finns någon garanti för självständig och säker användning i samband med utprovning av rullstol.
I resultatet framkom det att arbetsterapeuter har använt sig av digital teknik i interventioner för skolbarn. Detta styrks i en studie av Reed och Kanny (1994) som beskriver hur
arbetsterapeuter i USA använt digital teknik i sina insatser för amerikanska skolbarn som bland annat ett verktyg för kommunikation och motivation. Digitala applikationer i utbildning och rehabilitering har skapat nya möjligheter för barn med eller utan funktionsnedsättningar att delta och kunna vara aktiv i undervisningen. Campbell,
Missiuna, Rivard och Pollock (2012) beskriver hur arbetsterapeuter sedan 90-talet allt mer minskat arbetet med enskilda individer utanför klassrummet genom samarbete med lärare och föräldrar för att kunna ge stöd till elever i dess naturliga miljö. Barnes, (2001) skriver att arbetsterapeuter och lärares möjlighet att samordna sina yrkesuppgifter i skolmiljö har stor betydelse för resultatet för elever med särskilda behov. Detta då varje individs unika behov kräver en utarbetad, planerad plan där professionerna måste ha tillit till varandras kunskaper. Också Kennedy (2012) skriver att samarbetet professionerna emellan är grundläggande för att arbetsterapeuten ska kunna bidra till möjliggörande av elevers delaktighet i lek, lärande och sociala sammanhang i skolan. Också Laverdure och Rose (2012) menar att elevens möjlighet att vara delaktig i klassrummet skapar förutsättning för lärande. Detta är något som författarna för föreliggande studie anser tydliggör att den kunskap arbetsterapeuter besitter om samspelet mellan människan, aktiviteten och miljön (Kielhofner, 2012) kan bidra till att underlätta vardagen för barn i och utanför skolan.
Under kategorin “funktionsträning för kropps- och personfaktorer” finns två interventioner som tillämpats för personer som drabbats av stroke. Beckelhimer et al. 2011 och Hill et al.
2015 använde samma datorprogram för fysisk koordinationsträning. Detta
tillvägagångssätt styrks i en studie av Yu, Lee, Kim och Cha (2017) som menar att träning med hjälp av rytm och timing är den metod som stimulerar den förlorade förmågan och har visat sig vara ett effektivt sätt att träna muskelkraft i den sida av kroppen som drabbats av hemipares.
14 I modellen för aktivitetsträning beskrevs i två studier (Belchior et al., 2017; Giesbrecht et al., 2015) att mycket tid avsattes till träning i hemmiljö. Att träna i hemmiljön menar Rowe, (2018) kan vara meningsfullt för patienter då de får ägna sig åt aktiviteter som de utför dagligen. Patienterna får möjlighet att träna i sin naturliga miljö i hemmet och kan därmed återgå till rutiner. Också Mogensen och Wulf-Andersen (2017) menar att hembaserad träning möjliggör en högre intensitet av träning och att hemmiljön tillåter bättre nyttjande av kognitiva strategier.
I resultatet framkom det att två studier använder digital teknik i sina interventioner för personer med autism (Gentry et al. 2014; Parsons et al. 2018). Interventionerna använde sig av iPod respektive iPad. Light och Drager, (2007) menar att valet av digital teknik i interventioner har stor betydelse då risken med att välja något för komplicerat kan medföra svårigheter i inlärning och instruktioner. Överväganden som är relevanta för klienten inkluderar aktivitetsbehov, vilka krav aktiviteten ställer och enhetens funktioner.
Arbetsterapeutens överväganden inkluderar kunskaper och färdigheter att använda teknik, bevis för bästa praxis samt lagstiftning och ekonomiska frågor (Erickson, 2015). Lim, Wallace, Luszcz och Reynolds (2013) beskriver att beröringsinteraktioner gör surfplattor mer användarvänliga då en extern styrenhet som musen elimineras. Ett tryck med fingret på ikonen för önskad applikation startar programmet och ett svep med fingret över skärmen navigerar dig på sidan i önskad riktning, dessa är två intuitiva handlingar som motsvarar verkliga gester. Också lång batteritid, tillgänglig support och lättheten att ta med sig enheten utan att det krävs strömkontakt gör surfplattor och smarta telefoner
användarvänliga (de Joode, van Heugten, Verhey & van Boxtel., 2010). Gatti, Brivio och Galimberti (2017) beskriver att den terminologi som används på datorer inte alltid är så lätt för användaren att förstå då det ofta är svårtolkade namn och engelska ord. Författarna för föreliggande studie har inte funnit någon evidens för vilken typ av digital teknik som används mest i arbetsterapeutiska interventioner.
I en studie av Bruce et al. (2017) fokuserade interventionen på att undersöka förmågan att bedöma risker i trafiken hos personer med ADHD. Valero, Bosch, Corominas, Barrau, Ramos-Quiroga och Casas (2018) menar att personer med ADHD löper fyra gånger större risk att vara inblandade i trafikolyckor än andra då tillståndet innebär bristande
uppmärksamhet, minskad vaksamhet, sämre arbetsminne och förlängd reaktionstid. Detta menar författarna för föreliggande studie motiverar kontinuerlig riskbedömning för bilförare med ADHD med hjälp av digital teknik med förhoppningen att minimera antalet
15 olyckor.
I fem studier användes surfplattor i interventionerna. Wechter, (2017) skriver att surfplattor kan användas som stöd för arbete och aktiviteter i dagliga livet genom att främja
självständighet och problemlösning genom bland annat videoklipp och påminnelser. Hon menar att bästa arbetsterapeutiska praxis ska vara en kombination av “hårdvaran” i form av surfplattan tillsammans med “mjukvaran” som är kliniska råd, anpassning och träning. Just detta berör interventionen i studien av Kaldenberg et al., 2016 där gruppdeltagarna
utbildades i navigeringen av iPads. Denna studie talar också för det som Arthanat, Vroman, Lysack och Grizzetti (2018) skriver; att innovationer och framsteg inom
information- och kommunikationsteknik (ICT) som inkluderar enheter som surfplattor och smartphones har ökat tillgången till Internet och sociala medier för äldre vuxna.
Metoddiskussion
En litteraturöversikt valdes för att skapa en sammanställning och översikt av ett avgränsat område då “en heltäckande systematisk litteraturstudie anses vara för omfattande för ett examensarbete på grundnivå” (Forsberg et al., 2016 s33). En översikt gjordes över olika arbetsterapeutiska interventioner med digital teknik. Utifrån syftet att beskriva
interventioner har författarna för föreliggande studie inte valt mellan kvalitativa eller kvantitativa artiklar. Båda författarna saknar sen tidigare erfarenhet av att göra en
litteraturstudie samt kvalitetsgranska vilket kan ha haft betydelse för studiens resultat. Det bör därför beaktas ur ett kritiskt perspektiv. Författarna för föreliggande studie är medvetna om att det finns en risk att relevanta sökord inte har identifierats. Författarna har upplevt osäkerhet inför vissa engelska ord och begrepp vilket kan ha lett till misstolkning.
Trunkering användes ej på vissa av sökorden vilket kan ha resulterat i att relevanta artiklar ej ingått i resultatet.
Vid inledande provsökning inkluderades begreppet internet vilket resulterade i en stor mängd träffar irrelevanta för arbetsterapi. Med anledning av detta valde författarna att utesluta begreppet ur söksträngen. Detta kan ha påverkat studiens resultat då relevanta artiklar kan ha exkluderats. Ingen specifik målgrupp valdes då författarna upplevde att det fanns för få studier att tillgå inriktade på en viss målgrupp. Författarna till föreliggande studie valde begränsningarna peer reviewed, skrivna på engelska, abstrakt tillgängliga i samtliga databaser samt tillgängliga i fulltext i PubMed. Inga begränsningar till årtal
16 gjordes bortsett från databasen Medline där årtalet 2018 valdes utifrån författarnas intresse att inkludera aktuell forskning samt att databasen PubMed innehåller Medline (Backman, 2008).
Författarnas förförståelse av att använda digital teknik kan ha påverkat tolkningen av studiernas innehåll. Författarna har ett intresse för och har under utbildningen fått erfarenheter om digital teknik och många av de funktioner som kan användas i
arbetsterapeutisk intervention vilket kan ha medfört en risk för tidig tolkning av hur digital teknik tillämpats i interventionerna. Författarna har dock eftersträvat objektivitet genom hela studien.
Då endast en av de inkluderade studierna i resultatet är genomförd i Europa kan det påverka studiens generaliserbarhet. Lagstiftning, ekonomi och typ av verksamhet kan vara av betydelse för hur insatserna genomförs. För att studien ska uppnå generaliserbarhet måste studiens resultat kunna generaliseras från urval till population (Forsberg et al., 2016). Utifrån varierat antal deltagare i studierna anser författarna för föreliggande studie att generaliserbarheten från urval till population minskar. Författarna till föreliggande studie anser att trovärdighet stärks genom tillvägagångssättet att tillsammans diskutera och analysera artiklarnas interventioner. Utifrån studiens syfte att beskriva interventioner har ingen hänsyn tagits till könsfördelning eller funktionsvariation i studierna.
Författarna till föreliggande studie föreslår att ytterligare studier inkluderar mätningar före och efter implementerade interventioner med digital teknik. Ett exempel är att
arbetsterapeuten gör en observation och utförandeanalys med stöd av Assessment of Motor and Process Skills [AMPS] (Fisher & Bray Jones, 2010) före interventionen, detta för att kunna välja passande modell för intervention samt uppföljningsvis utvärdera effekten av den. En annan metod är att deltagarna får självskatta sitt aktivitetsutförande med Canadian Occupational Performance Measure [COPM] (Law et al., 2014) före och efter
interventionen, alternativt med samt utan digital teknik. Detta för att kunna utvärdera deltagarnas upplevda tillfredsställelse med sitt aktivitetsutförande över tid. Författarna anser att digital teknik är mångfacetterat och har ett brett användningsområde. Den fortsatta utvecklingen av digital teknik kan skapa fler användningsområden vilket författarna anser motiverar att fler studier är nödvändiga.
17 Klinisk betydelse
Studiens resultat kan genom sin översiktliga beskrivning över vilka arbetsterapeutiska interventioner som implementeras med digital teknik vara till nytta och inspiration för studerande och yrkesverksamma arbetsterapeuter. Eftersom digital teknik är obundet till arbetsterapeutisk verksamhet finns möjlighet för yrkesverksamma arbetsterapeuter att forma och anpassa digital teknik för att passa ändamålet.
Slutsats
Denna studie belyser arbetsterapeutiska interventioner som implementerats med hjälp av digital teknik. Föreliggande studie tyder på implementerade interventioner på blandade åldrar och olika funktionsvariationer samt inom flera användningsområden. För personer med ingen eller begränsad tillgång till digital teknik kan den digitala revolutionen medföra en risk att exkluderas från samhället. Detta motiverar fortsatt implementering av
arbetsterapeutiska interventioner för att främja aktivitet och delaktighet hos personer med hjälp av digital teknik.
18
Referenser
Arthanat, S., Vroman, K. G., Lysack, C., & Grizzetti, J. (2018). Multi-stakeholder perspectives on information communication technology training for older adults:
implications for teaching and learning. Disability and Rehabilitation: Assistive Technology, 1–9.
*Axford, C., Joosten, A. V., & Harris, C. (2018). iPad applications that required a range of motor skills promoted motor coordination in children commencing primary school.
Australian Occupational Therapy Journal, 65(2), 146-155.
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Barnes, KJ., & Turner, KD. (2001). Team collaborative practices between teachers and occupational therapists. The American Journal of Occupational Therapy: Official Publication of the American Occupational Therapy Association., 55(1), 83-89.
*Beckelhimer, Sarah C., Dalton, Ann E., Richter, Charissa A., Hermann, Valerie, & Page, Stephen J. (2011). Computer-based rhythm and timing training in severe, stroke-induced arm hemiparesis. The American Journal of Occupational Therapy: Official Publication of the American Occupational Therapy Association., 65(1), 96-100.
*Belchior, P., Yam, A., Thomas, K. R., Bavelier, D., Ball, K. K., Mann, W. C., &
Marsiske, M. (2018). Computer and Videogame Interventions for Older Adults' Cognitive and Everyday Functioning. Games for Health Journal, 8(2).
Bennett GG. (2009). The delivery of public health interventions via the Internet:
Actualizing their potential. Annual Review of Public Health., 30, 273-292.
Best, Krista L. (2015). A description of manual wheelchair skills training curriculum in entry-to-practice occupational and physical therapy programs in Canada. Disability and Rehabilitation., 10(5), 401-406.
Brennan, C. W., Olds, D. M., Dolansky, M., Estrada, C. A., & Patrician, P. A. (2014).
Learning by doing: observing an interprofessional process as an interprofessional team.
Journal of Interprofessional Care, 28(3), 249–251.
*Bruce, Unsworth, Dillon, Tay, Falkmer, Bird, & Carey. (2017). Hazard perception skills of young drivers with Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) can be improved with computer based driver training: An exploratory randomised controlled trial. Accident Analysis and Prevention., 109, 70-77.
Campbell, W., Missiuna, C., Rivard, L., & Pollock, N. (2012). "Support for everyone":
Experiences of occupational therapists delivering a new model of school-based service.
Canadian Journal of Occupational Therapy = Revue Canadienne D'ergothérapie.,79(1), 51-59.
*Coutinho, F., Bosisio, M., Brown, E., Rishikof, S., Skaf, E., Zhang, X., Dahan-Oliel, N.
(2017). Effectiveness of iPad apps on visual-motor skills among children with special needs between 4y0m–7y11m. Disability and Rehabilitation: Assistive Technology, 12(4), 402-410.
19 Czaja SJ. (2006). Factors predicting the use of technology: Findings from the Center for Research and Education on Aging and Technology Enhancement (CREATE). Psychology and Aging.,21(2), 333-352.
de Joode, E., van Heugten, C., Verhey, F., & van Boxtel, M. (2010). Efficacy and usability of assistive technology for patients with cognitive deficits: A systematic review. Clinical Rehabilitation, 24(8), 701-714.
Duplaga M. (2017). Digital divide among people with disabilities: Analysis of data from a nationwide study for determinants of Internet use and activities performed online. PloS one, 12(6), e0179825.
Erickson, K. (2015). Evidence Considerations for Mobile Devices in the Occupational Therapy Process. Open Journal of Occupational Therapy (OJOT), 3(2), 1-17.
Fang, M.L., Canham, S.L., Battersby, L., Sixsmith, J., Wada, M., & Sixsmith, A. (2018).
Exploring Privilege in the Digital Divide: Implications for Theory, Policy, and Practice.
The Gerontologist, 59(1), 1–15.
Fischl, C., Asaba, E., & Nilsson, I. (2017). Exploring potential in participation mediated by digital technology among older adults. Journal of Occupation Science, 24(3), 314-326.
Fisher, A.G. (2009). Occupational Therapy Intervention Process Model. A model for planning and implementing top-down, client-centered, and occupation-based
interventions. Ford Collins, Colorado, USA: Three Star Press.
Friberg, F. (2006). Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten.
Lund: Studentlitteratur.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning (4. rev. utg.. ed.). Stockholm: Natur &
kultur.
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. (2012). Etisk kod för arbetsterapeuter: Antagen av Förbundet Sveriges Arbetsterapeuters fullmäktige 1992, reviderad 2004 och 2012 (5.], rev.
uppl.. ed.). Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA).
Gatti. F. M., Brivio, E., & Galimberti, C. (2017) ”The future is ours too”: A training process to enable the learning perception and increase self-efficacy in the use of tablets in the elderly. Educational Gerontology, 43(4), 209-224.
*Gentry, T., Kriner, R., Sima, A., McDonough, J., & Wehman, P. (2015). Reducing the Need for Personal Supports among Workers with Autism Using an iPod Touch as an Assistive Technology: Delayed Randomized Control Trial. Journal of Autism and Developmental Disorders.,45(3), 669-684.
*Giesbrecht, E., Miller, W., Jin, B., Mitchell, I., & Eng, J. (2015). Rehab on Wheels: A Pilot Study of Tablet-Based Wheelchair Training for Older Adults. JMIR Rehabilitation and Assistive Technologies., 2(1).
*Hill, V., Dunn, L., Dunning, K., & Page, S. (2011). A Pilot Study of Rhythm and Timing Training as a Supplement to Occupational Therapy in Stroke Rehabilitation. Topics in Stroke Rehabilitation (Thomas Land),18(6), 728-737.
20 Hills, C. (2016). Occupational therapy students' technological skills: Are 'generation Y' ready for 21st century practice? Australian Occupational Therapy Journal, 63(6), 391-398.
*Kaldenberg, J., & Smallfield, S. (2017). Training older adults with low vision to use a computer tablet: A feasibility study. The British Journal of Occupational Therapy., 80(2), 117-122.
Kennedy, S. (2012). Collaboration with teachers: A survey of South Australian
occupational therapists' perceptions and experiences. Australian Occupational Therapy Journal, 59(2), 147-155.
Kielhofner, G. (2008). Model of human occupation: theory and application. (4. ed.) Baltimore, MD: Lippincott Williams & Wilkins.
Law, M., & Förbundet Sveriges arbetsterapeuter. (2006). Canadian occupational performance measure: Svensk version (4. uppl.. ed.). Stockholm: Förbundet Sveriges arbetsterapeuter.
Laverdure, P., & Rose, D. (2012). Providing Educationally Relevant Occupational and Physical Therapy Services. Physical & Occupational Therapy in Pediatrics, 32(4), 347- 354.
Liberati, A., Altman, D. G., Tetzlaff, J., Mulrow, C., Gøtzsche, P. C., Ioannidis, J. P. A., Moher, D. (2009). The PRISMA statement for reporting systematic reviews and meta- analyses of studies that evaluate health care interventions: explanation and elaboration.
Annals of Internal Medicine, 151(4), 65-94.
Light, J., & Drager, K. (2007). AAC technologies for young children with complex communication needs: State of the science and future research directions. Augmentative and Alternative Communication, 23(3), 204-216.
Lim, F., Wallace, T., Luszcz, M., & Reynolds, K. (2013). Usability of tablet computers by people with early-stage dementia. Gerontology, 59(2), 174-182.
*Lindqvist, E., & Borell, L. (2012). Computer-based assistive technology and changes in daily living after stroke. Disability and Rehabilitation,7(5), 364-371.
Mitchell, U. A., Chebli, P. G., Ruggiero, L., & Muramatsu, N. (2018). The Digital Divide in Health-Related Technology Use: The Significance of Race/Ethnicity. The Gerontologist, 59(1), 6–14.
Mogensen, J., & Wulf-Andersen, C. (2017). Home and family in cognitive rehabilitation after brain injury: Implementation of social reserves. NeuroRehabilitation, 41(2), 513–518.
Nilsson, I., & Townsend, E. (2014). Occupational Justice-Bridging theory and practice.
Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 21, 64–70.
Nygård, L., & Rosenberg, L. (2016). How attention to everyday technology could contribute to modern occupational therapy. A focus group study. British Journal of Occupational Therapy, 79(8), 467-474.
*Park, J.-H., & Park, J.-H. (2018). Does cognition-specific computer training have better clinical outcomes than non-specific computer training? A single-blind, randomized controlled trial. Clinical Rehabilitation, 32(2), 213-222.
21
*Parsons, D., Cordier, R., Lee, H., Falkmer, T., & Vaz, S. (2018). A Randomised
Controlled Trial of an Information Communication Technology Delivered Intervention for Children with Autism Spectrum Disorder Living in Regional Australia. Journal of Autism and Developmental Disorders, 49(2), 569–581.
Ramsten, C., Marmstål Hammar, L., Martin, L., & Göransson, K. (2017). ICT and Intellectual Disability: A Survey of Organizational Support at the Municipal Level in Sweden. Journal of Applied Research in Intellectual Disabilities, 30(4), 705–713.
Reed, B., & Kanny, E. (1994). The Use of Computers in School System Practice by Occupational Therapists. Physical & Occupational Therapy in Pediatrics, 13(4), 37-55.
Reime, M. H., Johnsgaard, T., Kvam, F. I., Aarflot, M., Engeberg, J. M., Breivik, M., &
Brattebø, G. (2017). Learning by viewing versus learning by doing: A comparative study of observer and participant experiences during an interprofessional simulation training.
Journal of Interprofessional Care, 31(1), 51–58.
Rowe, Veronica T. (2018). Client Perceptions of Task-Oriented Training at Home: “I Forgot I Was Sick”. OTJR : Occupation, Participation and Health., 38(3), 190-195.
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Hämtad 2019-01-15 från:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso-- och-sjukvardslag_sfs-2017-30.
Svenskarna och Internet. (2018) Årsrapport 2018. Hämtad den 2019-01-14 från:
https://www.iis.se/fakta/svenskarna-och-internet-2018/
Valero, S., Bosch, R., Corominas, M., Barrau, V., Ramos-Quiroga, J., & Casas. (2018).
Remittance or persistence of attention deficit-hyperactivity disorder (ADHD) and its impact on recidivism in risky driving behaviors. Traffic Injury Prevention, 1-7.
Verdonck, M. (2011). Irish occupational therapists' views of electronic assistive technology. The British Journal of Occupational Therapy., 74(4), 185-190.
Verdonck, M. C., & Ryan, S. (2008). Mainstream Technology as an Occupational Therapy Tool: Technophobe or Technogeek? British Journal of Occupational Therapy, 71(6), 253–
256.
Wechter, Emily. (2017). Tablet devices: Supporting practitioners to conduct informed conversations. The British Journal of Occupational Therapy, 80(5), 327-331.
Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad: En bro mellan forskning & klinisk verksamhet (3., [rev.] uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur.
World Health Organisation (WHO) (2001). International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF). Hämtad 2018-11-26 från:
https://www.who.int/classifications/icf/en/
Yu, G. H., Lee, J. S., Kim, S. K., & Cha, T. (2017). Effects of interactive metronome training on upper extremity function, ADL and QOL in stroke patients.
NeuroRehabilitation, 41(1), 161-168.
Bilaga 1
Författaren, publiceringsår, titel
Syfte Urval Digital
verktyg/hjälpmedel
Intervention Resultat Studiekvalitet Kvalitativ/
Kvantiativ
Axford, C., Joosten, A. V.,
& Harris, C.
(2018). iPad applications that required a range of motor skills promoted motor
coordination in children
commencing primary school.
Att undersöka om iPad-applikationer som krävde
specifika motoriska färdigheter
förbättrade barns fysiska grov- och finmotorik jämfört med en
kontrollgrupp som ej använde
applikationerna.
(n = 54) Två
förskoleklasser.
Ålder mellan fem och sex år
Ipad och applikationer.
Interventioner med digital teknik som syftade till att träna upp fysiska färdigheter.
Experimentgruppen visar positiva resultat på eftertester. Barnens engagemang i dagliga aktiviteter ökade också.
Hög Kvantiativ
Beckelhimer, Sarah C., Dalton, Ann E., Richter,
Charissa A., Hermann, Valerie, &
Page, Stephen J. (2011).
Computer- based rhythm and timing training in severe, stroke-
Effekten av en datorbaserad träning med inriktning på rytm och timing för strokedrabbade personer.
(n = 2) Ålder mellan 68 – 75 år.
Dator Intervention som
bestod av träning med hjälp av ett
datorprogram med syfte till att följa och synkronisera med takter och toner som spelas upp. Detta för att förbättra kognitiva- och fysiska färdigheter.
Deltagarna visade på minskad kognitiv- och fysisk nedsättning och en ökad livskvalité i samband med eftertester.
Medel Kvantiativ
Artikeltabell
induced arm hemiparesis.
Belchior, P., Yam, A., Thomas, K., Bavelier, D., Ball, K., Mann, W., &
Marsiske, M.
(2018).
Computer and Videogame Interventions for Older Adults' Cognitive and Everyday Functioning.
Undersöka effekten av sessioner med datorspel som kognitiv träning jämfört med tv-spel med konsol.
(n = 71) Äldre än 65 – 86 år.
Dator Intervention med
datorspel syfte att öva och bibehålla kognitiva funktionen i jämfört med ett konsolspel.
Funktioner som visuell uppmärksamhet och bearbetning av synintryck med hjälp av datorspel visade en större ökning av förbättring än konsolspel.
Hög Kvantiativ
Brucea, Unsworth, Dillon, Tay, Falkmer, Bird,
& Carey.
(2017). Hazard perception skills of young drivers with Attention Deficit
Undersöka om personer med ADHD som är högrisk i trafiken kan förbättra sin förmåga att uppmärksamma riskfaktorer i trafiken.
(n = 25) Ålder mellan 16-25 år.
Dator Intervention med
datorprogram i syfte till att uppmärksamma och träna
riskuppfattnings förmågan.
Förmågan att uppfatta och identifiera risker ökade hos deltagarna.
Hög Kvantiativ
Hyperactivity Disorder
(ADHD) can be improved with computer based driver training:
An exploratory randomised controlled trial.
Coutinho, F., Bosisio, M., Brown, E., Rishikof, S., Skaf, E., Zhang, X., . . . Dahan- Oliel, N.
(2017).
Effectiveness of iPad apps on visual-motor skills among children with special needs between 4y0m–
7y11m.
Utvärdera
effektiviteten av en intervention där ipad applikationer
används i interventionen istället för standard arbetsterapi för barn med
funktionsvariationer.
(n = 20) Ålder mellan 4 år och 7 år/11 månader.
Ipad och applikationer
Interventioner med iPad-applikationer i syfte att träna
perceptionsfärdigheten.
Deltagarna i
interventionsgruppen var mer intresserade, motiverade och engagerade än gruppen som tog fick arbetsterapi utan digital teknik.
Resultatet visar ökning i
perceptionsfärdigheter.
Medel Kvantiativ
Gentry, Tony, Kriner,
Richard, Sima, Adam,
Undersöka om iPod touch kan vara en verktyg som främjar självständighet hos
(n = 55) Ingen ålder angiven
Ipod touch Intervention med iPod touch I syfte till att bidra, öka och främja självständighet.
Deltagarna ökade sin självständighet och använde sig mer sällan
Medel Kvantiativ
McDonough, Jennifer, &
Wehman, Paul.
(2015).
Reducing the Need for Personal Supports
among Workers with Autism Using an iPod Touch as an Assistive Technology:
Delayed Randomized Control Trial.
personer med autism på jobbet.
av sin jobbcoach i arbetsärenden.
Giesbrecht, E., Miller, W., Jin, B., Mitchell, I.,
& Eng, J.
(2015). Rehab on Wheels: A Pilot Study of Tablet-Based Wheelchair Training for Older Adults.
Avsikten med studien var att testa en preliminär version av appen EPIC Wheels (Enhancing
Participation In the Community by improving
Wheelchair Skills)
(n = 2) Ålder 60 och 73 åriga män.
Surfplatta Intervention med surfplatta och
applikation med syfte till att träna sin rullstolförmåga.
Deltagare två ökade sin rullstolförmåga
Medel Kvantiativ
Hill, V., Dunn, L., Dunning, K., & Page, S.
(2011). A Pilot Study of Rhythm and Timing Training as a Supplement to Occupational Therapy in Stroke
Rehabilitation.
Undersöka om ett datorprogram med inriktning att träna rytm och takt kan tillämpas i
intervention för vuxna drabbade av stroke
(n = 10) Mellan 21 -85 år.
Dator Intervention med
datorprogram i syfte till att träna kognitiva och fysiska
färdigheten.
Interventionsgruppen visade minskade kognitiva- och fysiska nedsättningar och en ökad livskvalité.
Kontrollgruppen visade en ökad tillfredsställelse i upplevd fysisk prestationsförmåga.
Medel Kvantiativ
Kaldenberg, J.,
& Smallfield, S.
(2017).
Training older adults with low vision to use a computer tablet.
Första syfte:
Undersöka om en surfplatta kan vara en potentiell intervention för att stödja aktivitet för personer med nedsatt syn.
Andra syfte:
Undersöka effekten av interventionen.
(n = 4) Fyra kvinnor Ålder mellan 66-81.
Surfplatta. Intervention med surfplatta och
applikationer med syfte till att träna och lära ut kunskapen om ett digitalt verktyg.
Deltagarna ökade användningen av sin iPad från medelmåttet 15 minuter till tre timmar och upplevde en tillfredsställelse i användandet.
Medel Kvantiativ
Lindqvist, E., &
Borell, L.
(2012).
Computer- based assistive technology and
Betydelsen av datorbaserade hjälpmedel för strokedrabbade personer.
(n = 4) Fyra stycken strokedrabbade personer.
Dator Intervention med dator
och datorprogram i syfte till att hjälpa till i vardagsaktiviteter.
Deltagarna upplevde en ökad kontroll och tydligare struktur i sitt vardagsliv samt ökad social kontakt.
Hög Kvalitativ
changes in daily living after stroke.
Ålder: 65 och över.
Park, J.-H., &
Park, J.-H.
(2018). Does cognition- specific computer training have better clinical outcomes than non-specific computer training? A single-blind, randomized controlled trial.
Undersöka skillnaden mellan icke specifik och kognitions-specifik datorträning.
(n = 78) Personer med mild kognitiv svikt.
Dator Intervention med dator
i syfte till att träna och jämföra
kognitionsfärdigheten.
Den icke specifika datorträningen visar en större ökning i
kognitiva färdigheter än den kognitions- specifika
datorträningen.
Hög Kvantiativ
Parsons, D., Cordier, R., Lee, H., Falkmer, T., &
Vaz, S. (2018).
A Randomised Controlled Trial of an
Information Communication Technology
Undersöka om iPad- applikationer kan komplettera fysiska arbetsterapeutiska insatser för barn med autism.
(n = 59) Barn mellan två – sex år gamla.
Ipad och applikationer
Intervention med iPad i syfte att träna och främja sociala-, imitation- och
perceptionsfärdigheter.
Resultatet visar ingen skillnad i imitations- och
perceptionsfärdigheter.
Sociala färdigheter visar positiva resultat i form av förbättring.
Hög Kvantiativ
Delivered Intervention for Children with Autism Spectrum Disorder Living in Regional Australia.
Bilaga 1 Flödesschema över urvalsprocessen av artiklar
Cinahl 283 träffar
PubMed 85 träffar
Granskning av titlar (n = 840)
Granskning av artiklar I abstrakt (n = 156)
Exkludering av artiklar (n = 99). Exkluderades utifrån:
artiklar ej relevant mot syfte, ej digital teknik.
Granskning av artiklar I fulltext (n = 57)
Exkludering av artiklar (n = 42). Exkluderades utifrån: ej
tillgänglig i fulltext, dubbletter, artiklar ej relevanta
mot syfte, innehåller ej interventioner, ej arbetsterapeuter med.
Totalt inkluderade artiklar i studien (n = 12)
Medline 58 träffar
Exkluderande artiklar utifrån:
sökord ej i titel, artiklar ej relevanta mot syftet (n = 684)
PsycInfo 414 träffar
