Spännande att vara värdlän för kongressen

Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek.

Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet. Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bilder för att avgöra vad som är riktigt.

Th is work has been digitised at Gothenburg University Library.

All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text.

Th is means that you can search and copy text from the document. Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the images to determine what is correct.

012345678910111213141516171819202122232425262728 CM

1988

RHI Organ för Riksförbundetförhjärt- och lungsjuka

1

Medlemsvärvningstävlingen avslutad

Ett kongressår innebär extra mycket aktivitet i alla led inom vår organisation. Förberedel­

serna inför RHL:s kongress i Södertälje den 1-3 juli pågår sedan länge. Lokalföreningar­

na runtom i landet har sam­

manställt motioner och utsett sina ombud. Representant- skapsledamöter har avgett sina yttranden över motionerna som varje ombud i sin tur har att ta ställning till. Och värdlä­

net började planera för kon­

gressen redan förra året.

- Det är både roligt och spännande med alla förberedelser, säger Lennart Andersson.

Lennart är vice ordförande i FHLIS (Föreningarna förhjärt- och lungsjuka i Stockholms län). Sedan ti­ digt i höstas har han organiserat för­

beredelserna tillsammans med FHLIS sekreterare Erik Ransemar och stockholmsföreningens ordföran­

de Nils-Olof Andersson.

FHLIS har varit en enda stor för-

- Det är väldigt spännande och roligt att arbeta med förberedelserna inför kongressen, tycker Lennart Anders­ son, representantskapsledamot från Stockholms län.

- Vi började med att ta in anbud och Skogshöjd var mest prisvärt. Det ären förnämlig anläggning ochkom­

munikationerna är bra, berättar Len­ nart. Vi inspekteradelokalerna redan före jul. Det är spännande med all planering. Man vill ju så gärnaatt det skabli lyckat.

Lokalföreningen i Södertälje kom­ mer att vara på plats för att hjälpa kongressdeltagarna tillrätta.

Enligt reglerna för finansieringen av enkongressstårvärdlänet för kost­

naderna i samband med underhåll­

ning vid kongressmiddagen,en rund­ turi omgivningarna samt tryckning av kongressprogrammet. Dessutom ska värdlänet stå för de egna funktionä­

rernas kostnader.

- FHLIS avsatte 15 000kr ibudge­

ten för kongresskostnaden. Vi har fått in nästan lika mycket påannonsernai kongressprogrammet så vi är väldigt nöjda. Hittills har det gått över för­

väntan bra, säger Lennart som natur­

ligtvis hoppas attallt ska klaffa under kongressdagarna.

Föreningarna i Stockholms länöns­ kar alla ombud, representanskapsle- damöter ochgäster hjärtligt välkom­

na.

Spännande att vara värdlän för kongressen

ening med många sektionerute ikom­ munerna. 1987 genomförde man en omorganisation. Sektionerna blev självständiga föreningar, något som bla för med sig att Stockholms läniår kansända 13 ombud till kongressen i stället för ettenda.

- Jag ska samla våraombudtill ett möte förattdiskutera motionernaså att viär överens om vilka vi ska stöd­ ja. Det är särskilt viktigt att vi pratar oss samman eftersom det är första kongressen för oss, säger Lennart som är länets representantskapsleda­ mot.

- Folk är ofta lite blygai okända si­

tuationer, men jag hoppas på en verk­ ligt aktiv kongress med ombud som debatterar motionerna, ochför fram sina föreningars synpunkter.

Flera av de 42motionernainnehål­ lerförslag vars konsekvenser behöver diskuterasnoggrant, anser Lennart.

Kostnaderna fördelas

Kongressen är förlagd till Hotel Skogshöjd i Södertälje.

Lösning och pristagare till Bildkryss nr 4/88

2:a pris 75 kr: Stig Larsson Bergslagsgatan 67 60217Norrköping

3:e pris50kr: Margareta Almlöf Södertorg11

62157 Visby

4:e pris 50kr: Kjell Eliasson Mullskårsgatan 8

51161 Skene

l:a pris 100kr: Ingvar Persson Mångatan 1

78163 Borlänge

O

L>

M

M A/

U M

/V AJ

&

M

'7: '

!..■-.riiriL.it ill U ni i Bildknss nr 4 rxnmåste rara Statua redaktion. Box 9090. 10272Stockholm,tillhanda senast Fyrapriserutdelas,ett på 100,ett på 75och tvä på 50 kr.

Status

Organ för Riksförbundet för hjärt- och lungsjuka Juni/Juli 1988

Årgång 51

Ansvarig utgivare:

Bo Månsson

Redaktör:

Tonie Andersson

Förbundskansli:

Hornsbruksgatan 28 Postadress: Box 9090 10272 Stockholm Telefon: 08-6690960 Blomsterfondens postgiro: 900011-8 RHL:s postgiro: 950011-7 Tryckeri:

Kringel-Offset, Södertälje

Prenumerationspris:

Produktionsplan 1988 Helår 75:-

Nr

Manus­ stopp

Annons­

stopp

Distri­

bution

7 15 juli 20 juli 20 aug 8 15 aug 20 aug 20 sept 9 15 sept 20 sept 20 okt

Annonspriser:

Omslaget, l/l-sida6500 kr omslag, sid 2-3 6300 kr 1/1-sida text 6000 kr 1/2-sidatext 3200 kr 1/4-sida text 1700 kr Upplysningar om priset för mindre format lämnas av redaktionen.

Redaktionen svarar för osignerat material som är infört i tidningen.

Redaktionen förbehåller sig rätten att förkorta eller redigera textmaterial som insändes utan att vara beställt.

Omslagsbild: Sara Eriksson-Malik drar färg-TV-vinnaren.

Foto: Tommy Eriksson

LEDARE

Förbundssekreterare Bo Månsson:

Kongressa!

Förmigkänns det extra pirrigtatt åka till kongressen i Södertälje den 1 till 3juli. Detär nämligen min första kongress som förtroen­ devald förbundsstyrelseledamot och den första som jag har ett visst övergripandeansvar för.Naturligtvis hoppas jagatt allplane­

ringskall klaffa såatt alla kongressdeltagare får varamedom att det fattas kloka beslutpå kongressen, att man får brainformation om förbundetoch dess verksamhet ochatt vi alla får uppleva en trevlig, stimulerande kongress som förstärkergemenskapen mel­ lan oss RHL-are.

Att fatta beslut innebär förpliktelser för såväl ombuden, repre- sentantskapet som förförbundsstyrelsen. Man skallvaramed och bestämma den övergripande verksamhetsinriktningen för den nya kongressperioden. Dessa beslut kommer sedan i sin turattpå­

verka vilka frågorsom lokalföreningarna, centralorganisationer­

na och förbundsstyrelseni första hand skall arbeta med. Detgäl­ ler således att vara väl förberedd och att ha förankrat sitt ställ­ ningstagande i den egna lokalorganisationen.

Attfå information är en förutsättning för beslutsfattandet. På kongressenkommer vi alla att få höra biträdande socialministern Bengt Lindqvist geosssin syn på handikapprörelsens framtid. Vi kommer också att få höraLars Östmans uppfattning om hur han serpåsamarbetetinomhandikapprörelsen. Förbundets verksam­

hetsberättelseoch ekonomiska redovisning kommeratt granskas, varav man kommer att kunna dravissa slutsatser om förbundets framtid. Men ännumerintressant är den informationsomges un­

der behandlingen avmotioner och rapporter och som leder fram till den kommande verksamhetsinriktningen.

Att få ha trevligt är också viktigt för alla oss RHL-are. På kon­ gressen återser vi gamla vänner och vi stiftar nya bekantskaper, som kanske stimulerar till ett aktivare föreningsliv. Genom att öka gemenskapeninom förbundet, ökar viockså vår slagkraft. Ju mer vi känner oss som RHL-are desto bättre och säkrare kan vi argumentera förvårsak.

Kongressen i Södertälje harförutsättningar att bli en bra, intres­

sant och stimulerandekongress där vi alla ärmed i beslutsfattan­ det, i informationsmottagandet och i RHL-gemenskapen.

För övrigt anser jagattallahjärt-, kärl- ochlungsjukaskall erbju­

daseneffektiv eftervård oavsett var de bor i landet.

RHL:s handlingsprogram i ord och handling

I

o

rf■

’of k <

*

/5

~FH IU v '

1 ”rf

öti II i’

üng*—-, fFrf/jW F 'ÇA <

J C’fy)J

j

Jr _

Gör vårt osynliga handikapp synligt

Det blev mycket prat om dia­

lekter under regionkursen på Granbacka Kursgård. Delta­

garna från Blekinge och Skåne talade sitt hemlands vilda tungomål.

- Förstår du? frågar de med vänligt överseende den ned­

resta konsulenten från Stock­

holm.

Jag måste medge att innebörden i

”Madavisan” somvi sjöng för att visa kökspersonalenvår uppskattning nog hade gått mig förbi utan en översätt­ ning. Det skäms jaginte för emedan jag lever i övertygelsen att ingen

”norr om landsvägen” kan gissa sig till att

”,.. bodefarsingochjyng en sjukhelsikeslung udåfina och torstia harra”

syftar på dryckesvanorna hos männen från Färs och Göinge härader.

- Kärlekensspråk är ju internatio­ nellt men denfinaste dialekten är vän­ ligheten, sa Inga Magnusson från Trel­

leborg.

Ochvänlighetparad med en inställ­

ning att se alltingfrån dess ljusa sida präglade kursdagarna.

Positiv inställning

De inbjudna politikerna som skulle redogöra för landstingets insatser inom hälso- ochsjukvårdenvisadesig vara okunnigaom handikappfrågori allmänhetoch om hjärt- och lungsju­

kas verksamhet i synnerhet.

- Så bra attde fick träffa ossdå! Vi kunde ju lära dem en hel del, ansåg RHL-arna.

Förbundet hade valtatt föra ut frå­ gor om Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) till diskussion. Stockholmskonsulen­ ten (= undertecknad) gav under ett par timmar en föreläsning om inne­ hållet i lagarna. Därefter skulle det bli grupparbete om hur vi kan använ­

da lagarna i föreningsarbetet.

- Så fint attvi förståttatt det är ett svårt och omfattande ämne. Vi får nog studera deti cirklar hemmavid, sa deltagarna närdeförsöktefå ordning på paragraferna.

Handikappades Centralkommitté (HCK) har gått ut med ett diskus­

sionsmaterialsomheter ”De fem frå­ gorna” och handlar om hur sjukvår­

den fungerar efterdet att HSL trädde ikraft.

- Så synd att vi inte hann få sam­ manställningen om ”De fem frågor­

na”. Det hade nog underlättat våra diskussioner, sa dentappra skaran.

Dessutom vill HCK att alla för-

Handlingsprogram för

Kongressperioden 1985-1988

1 Förbättra och förstärka RHL:s organisation 2 Effektivisera RHL:s

eftervårdsprogram 3 Öka patientinflytandet

inom sjukvården

4 Förbättra lungsjukvår­ den

5 Öka RHL:s insatser inom thoraxoch cardiologi

eningar diskuterar rådslagsmaterialet omHCK:s framtid.

- Det är trehäften, sajag försiktigt och tilläde:Detska vara klart i augus­

ti.

- Så bra att flera av oss redan sett de häftena, då kan vi börja jobba med det genast, svarade dessaobotli­ ga optimister, som tyckte att HCK:s framtid var viktig för alla att lämna synpunkter på.

Våryra?

Med dåligt samvete för alla arbets­

uppgifter jag så lättvindigt lagt på de församlade utan att deslagit ner mig eller ens protesterat, tänkte jag att samtliga säkert drabbatsavomdömes­ lös våryra.

När skulle man börja? Vem skulle kontakta vem? Hur skulleman få till ett extra medlemsmöte?

Men huvuden böjdes redan över planeringsscheman och anteckningar.

Luften surrade av ”bikupor”. Tiden var ju redan knapp. Snart är detmid­

sommar.

Sura miner, suckar och sarkasmer existerade inte. Förklaringen ligger kanske i den visa som Inga-Britt Le- andersson sjäng för oss.

- Det finns så mycket svårt och tungt,tå ta vara på de fina stunderna, sjöng hon.

Följaktligenkunde inte vårens förs­ tavackradagslösas bort. Grupparbe­ tet genomfördes med ryggarna mot en solvarm husvägg.

När jag såg de bleka näsorna som vändes mot solen önskade jag tyst att åtminstone ettparav de fem grupper­

na skulle orka samlasigtillett svarpå grupparbetsfrågorna.

Ronny Weylandt, förbundets stu­

diekonsulent, hade arbetat intensivt i tvåveckormed det underlag om HSL och SoL som jagfått med mig. Och härskulle medlemmarna greppasam­ ma sak på ett par timmar. Och dess­ utom kläcka idéer och tankar som skullebära vidare i föreningsarbetet!

Idé-kläckarna

Den halvtorra filtspritpennan vid blädderblocketskulle säkert räcka till för mig att anteckna svaren, tänkte jag närgruppernakom tillbaka.

- Vi måste börja marknadsföra oss bättrebådecentraltoch lokalt,börja­

de deltagarna. Varken sjukvårdsper­

sonal eller politiker känner till vår verksamhet med eftervårdsprogram- met. Vi ska skicka information per­

sonligt till politikerna. Vi ska läraoss vad § 8 i HSL innebär. Sen ska vi be­ gära samverkan om våra frågor- utan de övriga handikapporganisationer­ na.

Vi harvarit vana från TBC-tiden att hålla oss undan. Folk var jurädda för

oss. Nu märks vi inte som de andra handikappgrupperna. Vi måste arbe­ ta för att göra vårt osynliga handi­ kapp synligt.

- Vi ska använda lokaltidningarna.

Deskavisa våra motionsgrupperoch hjärt-lungräddningen så att männi­ skorseratt mycket händer hos oss.Vi ska ta hand om yngre som kommer med i gymnastiken.

- Sjukvårdspersonalen vet inte till­ räckligt vare sig om vår verksamhet eller våra behov vid utskrivning. Vi ska starta cirklar och ta med dem så attvi kan samtala om hjärt- och lung­ sjukas behov på lika villkor. När de känner oss förser de patientermed in­

formationom att vi finns.

Varjeår ska viförberedaregionkur­

sen noga så att vi i lokalföreningarna hinner diskutera de ämnen som ska kommaupp. Då blir alla medlemmar delaktiga - även de som inte kan kom­

mamed på kursen.Då blir det intres­

sant att få veta vad kursen resulterat i och hur vi skaarbeta vidare.

- Det är svårt att säga vad vi kan göra i landsting och kommunermed hjälp av HSL och SoL eftersom vi inte kan dem. Vi vet inte vilka möjlig­ heter vihar men viska läraoss genom att gå i studiecirklar. Och vi ska an­

vända ossbättre av kommunala han­ dikappråden och länshandikapprå- den. Och då ska vi prata mindre om byggnadsritningar och mer om våra egna frågor.

Krafti RHL

Slutpå redovisningen somtog fem he­ la blädderblocksark. Filtspritpennan såg nu ut somen sopkvast i skrivän­

dan.

På någon dryg timme har KLM-re- gionen fått framett ordentligt under­ lag för fortsattarbete.

- Det är kraft ivårt förbund,skulle jag vilja utbrista.

Efter redovisningen kastar sig alla in för en välförtjänt dusch. Sen blir det middagoch dans. Oj, vad vi dan­ sade! Svepande tango, virvlande val­ ser och en och annan stepp. När orkestern utmattad bad om nåd tala­

de vi litemeddem om vikten avmo­ tion och fick några danser extra.

När hjärt- och lungsjuka är på kurs går allt redigt till och följer RHL-re­ ceptet:

1delföreningsarbete 1del motion och friskvård 2 delar glädje och samvaro

Text: TonieAndersson

HSL och SoL finns som stu­

diematerial hos ABF.

”De fem frågorna” finns på HCK.

In med

handikapparbetet i vardagspolitiken

I ett läge då vi kämpar för att få ordning på ekonomin visar so­ cialdemokratin en bestämd vil­

ja att gå vidare i ett brett re­ formarbetepå handikappområ­

det. På praktiskt tagetallasam­ hällsområden presenteras för­ slag till insatser.

Det säger Bengt Lindqvist i en kommentar till det handi- kappolitiska programmet ”På likavillkor”.

Handikappade är alltjämt eftersatta på praktiskt taget alla områden.

En fortsatt utveckling av den ge­

mensamma sektorn är det mest grundläggande uttrycketför solidari­

tetstanken ochförutsättningen för att målet om full delaktighet ochjämlik­

het förhandikappade ska kunna för­

verkligas.

Alla människor med handikapp måste, oavsett bostadsort, tillförsäk­ ras samhällelig service och stöd som skapar förutsättningar för ett aktivt ochgott liv. Om så inte sker,riskerar decentraliseringen att komma i kon­

flikt med grundläggande värderingar om jämlikhet och delaktighetför alla.

Stödet till familjer med handikap­

pade barn ges särskild uppmärksam­ het. Betydelsen av tidiga insatser un­ derstryks.

Ord ska bli verklighet

Nu ska det handikappolitiska pro­ grammet ut i vardagspolitiken. Hur arbetar socialdemokraterna i din kommun för attgöra verklighet av pa­ rollerna? Tareda på vad de övrigapar­

tiernas handikappolitiskaprogram in­

nehåller. Följ arbetet i kommunfull­ mäktige genom att gå på möten eller följa med i lokalpressen. Kommu­ nens växel kan oftast ge telefonnum­ mer till de olikapartiernas företräda­ re. Protokoll från kommunens möten är offentliga och finns på biblioteket.

Genomatt varavälpålästaoch för­

beredda väcker vi respekt.På det sät­ tet blir RHL en påtryckargrupp som kan förbättra villkoren för de hjärt- och lungsjuka. Lokalföreningarna ska ställa krav på den planering och verksamhet som bedrivs i kommu­ nen.

Det är genom vårt intresse och en­ gagemang sompolitikerna sporras in­

för sina uppdrag.

Ny metod gör livet lättare för astmatiker

DocGunnarPersson och Kjell Wetter- lin.

En världsnyhet för miljoner ast­

matiker presenteras av ett svenskt forskarteam. Status ut­

sände reporter Tore Leijon fanns på plats.

Turbuhaler - som den nya inhalatorn kallas - gör det för första gången möj­

ligt att inhalera ett bronkvidgande lä­

kemedel utan att drivgaser (freoner) och andra tillsatsämnen behöver an­

vändas.

De hittills använda astmasprayerna är samtliga beroende av drivgaser, smörjmedel och andra tillsatsämnen som kan vara irriterande för den ast- masjuke. De gamla sprayerna är ofta också svåra att hantera för patienter­

na - de kräver en god koordinations- förmåga mellan dosavtryck och in­

andning för att man skall få effekt av sitt läkemdel. Detta är ett problem som astmapatienter konfronteras med - speciellt stort är detta problem i den stressade situation som en akut astmaattack innebär. Den nya inhala­

torn är ett resultat av ett 15-årigt tek- niskt-medicinskt forskningsarbete som bedrivits av Kjell Wetterlin och hans forskarteam.

I den unika och tekniskt mycket avancerade Turbuhaler har man för första gången lyckats skapa ett inhala- tionssystem där det rena läkemedlet

Skonsamt och mer effektivt. Det är omdömen om enny metod att behand­

la astma. Sprayens drivgas freon har ersatts med patientens inandningsluft.

Vissamärker inte ensattde andasin lä­

kemedlet. De ärvanavidattdet ska ir­

ritera.

når lungorna med hjälp av den ast- masjukes inandning. Det är bara för patienterna att vrida fram dosen och andas in.

Genom lundaforskarnas insatser får de astmasjuka över hela världen för första gången tillgång till en inha­

lator som utgör ett färdigladdat fler- dossystem som ger tvåhundra exakta doser rent läkemedel utan freoner och andra tillsatser. Den första medi­

cinen som kommer att finnas i Turbu­

haler blir läkemedlet Bricanyl.

Medicinen är mycket effektiv och en stor del av landets 200000 astmati­

ker kommer troligtvis att gå över från spray till pulverinhalator.

Spiralformade kanaler

doseringsskiva En avmätt dos --- Läkemedelsreservoir Vridbar

Inhalationskanal Skrapa ---

Felanvänd spray

Bricanyl innehåller den aktiva sub­

stans som vidgar bronkerna. Dess­

utom förbättrar substansen slemhin-

Doc Göran Wennergren leder proven med inhalatorn Dishaler. Michaelärnöjd med att inhalatorn är lättareattanvända än sprayen.

nornas förmåga att transportera upp slem.

Den normala inhalationsformen är aerosol, populärt ”spray”.

Mennackdelarna med aerosoler är åtskilliga.

- Minst50 procent av alla astmati­

kersom har inhalationsaerosol använ­

der den fel.

Svårast ärdet för patientersom får akuta astmaanfalloch råkar i panik.

De får inte i sigden mängd substans som behövs på grund avstress ochfel­

aktigt handhavande.

Vridbar stav

Turbuhalern kan råda bot på allt det­

ta.

Längst ner, i inhalatorstavens bot­

ten, finns en vridbar doseringsskiva.

När man roterar den matas substans­ pulvret fram från en läkemedelsreser- voar ovanför skivan. Därefter mäts rätt dos fram av en dosskrapa, och den således avvägda mängden läke­

medel hamnar i läge under inhala- tionskanalen.

När patienten andas in genom munstycket uppstår en virvlande luftströmsomtömmer laddningen ge­

nom inhalationskanalen. Substansen

passerar såslutligen genom spiralfor- made kanaler i munstycket. Dessa ger ett turbulent flöde som hindrar partiklarna från attklumpa samman - en förutsättning för att de effektivt skatränganer i lungorna.

Turbuhalern är alltså en i förväg fylld engångsenhet. Den innehåller 200 doser om vardera 05 mgterbuta- linsulfat.

-Vissa märker inte ens att de an­

das in läkemedlet. De är vanavid att detskairritera, säger docent Gunnar Persson.

Risken att aktiv substans ”försvin­

ner” påvägennerilungorna minskar avsevärt. Docent Persson uppskattar att ungefär dubbla mängden når av­ settmål jämfört med aerosolen.

Konkurrenter

Vad gäller biverkningar är riskenvid inhalation av terbutalinmycket liten.

Lundaföretaget Dracogermedsin BricanylTurbuhaler den i dag bästa behandlingen av astma som finns att få för det stora flertalet patienter.

Med den nya inhalatorn har manför­

utsättningar att tasteget förbi konkur­

renterna det engelska företaget Glaxo som tagitfram en efterföljare till sin

Rotahaler. Den nya inhalatorn-en li­

ten blå plastapparat-kallasDiskha- ler.

Den laddasmed åtta doser åtgång­ en och är okänslig förfukt. Denkan laddas medden bronkvidgande medi­

cinen Ventoline eller det antiinflam- matoriskamedlet Becotide.

Docent GöranWennergren har lett en medicinsk prövning avDiskhalern vid barnkliniken på ÖstraSjukhuset i Göteborg.

- Målet med all behandling är att barnenska kunna leva ett så normalt liv som möjligt. Astman isig kanvar hämmande för många barn. Därför är det viktigt att det är lättför dem att använda medicinen.

Michael Annerback, 14 år, är födo- ämnesallergiker sen födseln och ast­ ma upptäcktes tidigt.

- Jag tänkerinte så mycket på min astma. Den gör sig mest påmind när jag spelar fotboll eller ishockey. Då får jag gå ifrånibland och ta minme­ dicin.

Michael deltog iförsöken med disk- haler under åtta veckor. Nu vill han inte byta tillbaka till singamlametod.

- Sprayer och andra grejer somjag använt var mycket krångligare. Nu be­ höver jag bara andas in.