• No results found

fynd Microlepidoptera i

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "fynd Microlepidoptera i"

Copied!
15
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Anmdrkningsv6rda fynd av Microlepidoptera

i

Sverige 1980 INGVAR SVENSSON

Svensson, I.: Anmlrkningsvbrda fynd av Microlepidoptera i Sverige 1980 [Remarkable finds of Microlepidoptera in Sweden l980.l - Ent. Tidskr. 102 83-97 . Lund, Sweden 1981.

ISSN 0013-886x.

The series introduced in 1974 is continued for the eight year. Eight species were found new to Sweden in 1980, Evetria (Pettova) perangustana Snell., Endothenia hebesana Wlk., Endothenia sp., Choreuthis montelli Hackm., Psamathocrita osseella Stt., Chrysoclista razowskii Riedl, Spuleria flavicaput Hw. and Coleophora partitella Z. Seven more species are reported for the first time in 1980 though collected earlier, Ephestia mistralella Mill., Aclerii fuscana Barnes & Busck, Xystophora carchariella Stt., Plutelle (Rhigognostis) annulatella Cwl., Plutella (Rhigognostis) sp., Incurvaria (Lampronia) circulella Zett. and Adela (Cauchas) breviantennel/a Niels. & Joh. The species commonly interpreted as

Plutella annulatella has to be named Plutella schmaltzella Zett. Two species, Scoparia resinea Hw. and Stomopteryx larseniella Gozm., are to be deleted. At present 1936 species of Microlepidoptera are known from Sweden. Additionally, data for some rare species are given. In a separate part species new to Swedish provinces are listed. As before the ilassification of Catalogus Insectorum Sueciae, Microlepidoptera, by Per Benander, is followed with some modernization of names.

I. Svensson, Vivedalsvi)gen l0 Ostersliiv, S-291 94 Kristianstad, Sweden.

Detta ar den ittonde rapporten om anmark‐

ningsvarda smattarilfynd i sverige,sedan serien

ttade med ar 1973(SvenSSOn 1974b)Liksom

rut behandlas i ett fё rsta avsnitt rncra utfёrligt sadana arter sonl ar nya fё rlandet,s,1lsynta cner annars anmarkningsvarda.I ctt andra avsnitt ges en lista ёver nya landskapsfynd,inklusive sada_

na fran fёrsta avsnittet. Insamlare anges inom parentes genom brkortning enligt Z00 TAX

och fёrtecknas sist.Insanllingsar utsittes endast br fynd bre 1980.

Ordningsfё liden ar av praktiska skal alltiamt densamma som i deh ursprungliga katalogen av Pcr Bcnander(1946)ined Additamcnta(Benan‐

dcr 1953)och Additamenta II(SvenssOn 1974a).

rkortningarna fOr landskapsnamnen fran dessa arbcten har ocksa bibchallits. slhkt‐ och artnamn har moderniserats dar sa bedё mts ma‐

ligt och angelaget.

Fangstaret 1980 blev det basta nagonsin i modern tid,fast inassmedia talade om arhundra_

dets simsta sominarvttdcr i Sydsvcrige. De verkligt stora regnmingderna f01l dock myckct lokalt, och nattcrna var inte antid kalla. Nord‐

svcHgc gynnades penodvis av soliga och varma

dagar,som dock oftaおjdes av kyliga natter.

Fangsten ttё d har inte pa si manga br landet nya arter men vう l pa cn hel del landskapsFynd.

Over hela landet bedrevs en intensiv insanllings‐

verksamhet,vilket nog ar huvudorsaken till det enastlende resultatet, dock inte att fё rg16mma

bearbetningcn av aldrc material.

Hela atta arter insanllades fё rsta gingen i Sverige 1980: Eッrrブa lP′ ′ονα′″α″g′s′α77α SneH.,E71dο力′″′α たθ♭′∫α″α Wlk.,Endοr力

`llJα .,C力οr′

`″

s7710″J Hackm.,Psa722α ′力οε″′α OSS′′′α Stt.C力rySοε″srα αzοsたRiedl,S′r/―

θα′αッαρ

r Hw.och Cο′ορたο′α′α″ル′′α Z. Yttcrligare ttu tidigarc insanlladc arter klar‐

lades eller publiceradcs under aret, nanlligen ε′力`S″α

S″αセ′α Mill., Иc′sCa″α Barnes&Busck,火νSrορあο″α εα″α力α′

`〃α Stt., P′′′

`JJα ば 力なοg″οS′JS)α7177“αr`′a Curt.,P′″′′′

α lRカgο gκοs′お)Sρ , IPlε′″ッα′αα772ρο″′α)

cFrc′ι′θ Zett.ochノ4グ′′α(Ca″c力αs)ι′ソ″′rt‐

″ι′α Niels. 2% Joh. Den art som fё rut allmint kallats P′′′ι〃αα″″″′α′

`′

α Curt.ar inte den ar‐

ten utan skall i stanet hcta P.sc力777αrz′〃α Zett Tva artcr,sc9′α″αιSJ″′α Hw. och Srο/21ορ‐

raryχ αrs′77Jια Gozm,har grundats pa felbcs_

(2)

84 112gソ α″Sソ

`″

ssο

tamda exemplar och miste strykas. Dct totala antalct kanda smatthrilarter i Svenge uppgar darmed ti11 1636.

Som nhmnts har landets mikrolepidopterolo―

ger istadkominit ett imponerande resultat 1980.

Fastin Sverige sannolikt ar ett av de bast utfors_

kade landerna i varlden, aterstar dock shkert manga nya arter att flnna. Sarskilt i Norrlands skogsland och kusttrakter ar sma5hHlarnas ut‐

bredning mycket ofullstandigt kand och ytterli‐

gare manga landskapsfynd rlnns att gёra.Lycka ti11 16r sasongCn 1981. Som vanligt beh6vs rap‐

portcrna sa tidigt som m● ligt ijanuan.Tackお r alla rapporter hittills.

Intressantare arter

ε′力′∫r′a lllぉr″α′

`′

Mill.(″ ο′ι′

sI Reb.)har lange varit vantad i sydvastra sverige,eftersom den ar utbredd i Danmark och exempelvis vanlig

pl E222′rr″772‐hed pa ёn Anholt.Gёran Palm―

qvist flck cn 9 pl uuS pl en klippha11 20 m fran strandcn av Smarhollnen(Smalh01inen pa topO―

grarlska kartan)pa onsalalandet 26 VII.80. Det gav anledning till fёrnyad granskning med bc‐

kraftelse av ett fynd av en 9 fran Arё d i Solberga s:n i Bohuslan 2.VII.71 giort av And.Lewin men som forutinte kunnat bestanlmas sakerti brist pa jambrelsematcnal.Omstindigheterna tyder pa

att arten bosatt sig i landet.Fiarilen(Fig.1)kan rvaxlas med E.′ル′′〃α Hb.(Fig.2),men

framvingar med vitaktig grundね rg fёrutom gul・

bruna langsstrak och teckning iner lnarkerad.In‐

rc tvarlinien ar sncdare,ofta upplёstiflackar Och alltid med avbrott i vingvecket.I genitalierna ttr skillnaderna sma lnen dock anvandbara,sc Mic‐

rolcpidoptera Palacarctica(Roesler 1973).巧 ari_

len nyger i solnedgangen och kommer tin uus fran slutet av Juni till in i augusti. Larvens na‐

ringsval ar Okant.

Sc)pαrfα sピ″′α IIw.har av Benander(1953) anmalts fёrekomma i Sverige.Varifran uppgiften harstammar har intc gatt att tt fram,men i hans sanlling i Lund flnns ett exemplar fran Skane sonl sannolikt ligger till grund f6r uppgiften,och vidare nagra cxemplar fran Blekinge under detta namn Fёrfattaren har unders6kt dem och funnit att samtliga tillhёr S α′

PIグ Fr7αα Thnbg. Tilis vidare maste da“6r r`sJll′α strykas sonl svcnsk.

Den borde dock kunna rlnnas i sydligastc Sveri‐

gc, cftersom dcn l Danmark ar kand blde fran Bornholm och Si五 1land.巧arilen liknar mest S.

α′r`′α z. genom sina vitaktiga, smala franl―

vingar,som dock har en mё rk molnflack mellan urflacken och framkanten ut mot yttre tvarlin‐

Jcn.I Danmark flyger den fran sist lJuni till in i augustl.

′ソα〃Sた ″′α)ル ″″JS Hb.ar en immi―

grant som scnast togs har 24.VI.75 pa uus av Hans HcHberg. Fёrfattaren havade en dagfly―

gandc 9 23.IX.80 i Kvarsebo i Ostergё tland pa en sydvind ekskOgssluttning. I Danmark togs under h6sten ett stё rre antal exemplar och i Fin―

land ett cnstaka 13.X.80

Иc′rおffrsc.α″α Barnes&Busck ar en nOrd_

amerikansk art som nyligen konstaterats fё re―

komma i Finland av Jorma Kyrki(pers.medd.).

Roland Johansson har en svensk 9 insanllad re‐

dan 17.IX.60 inom ett da obebyggt omride med videsnar vid idrottsplatsen i Lulea stad i Norr‐

botten.Att arten sannolikt har en vidstrickt ut‐

bredning i landet framgar av att Bengt .

Bengtsson slaghavade en d och tva 9 9 frin vuxna aspari Sё dermanland,Viran 30.V.80 i ett ёppet kulturlandskap. I Norden ar den vidare tagen i syd6stra Norgc.巧 arilen(Fig.3)liknar i storlek, form och teckning mest den art sonl i Sverige kallats И.メ?″g′71α Tr.men nu anses

hcta″ ο′α/1α Dono Normalt har den dock cn mer askgra grundぬ rg Och cn framtradande svartaktig framkantsflack. sakrast ar genitalierna, d dock myckct lik 71ο″α Och kan kanske inte alltid SkibaS, aedeagus med 2 1ingre,1lklanga cornuti och taggfё rsedd platta, 9 med flaskforlnigt ut‐

vidgad ductus bursac(Fig. 25). 巧arilen aygCr fran slutet av augusti och efter ёvervintring ater i m可Juni Larven lever sannolikt pa Pορ″′s

r″771“α(aSp).

Eソrr′a lP′r′οツα)ρ′′α/1g“sra″α Snell. Nar Malte Carisson uuSfingade en oansenlig liten vecklare, en d, pl Munsё i Malaren,uppland, 31.V.80 i medelalders blandskog fanns val intet som tydde pa att det var arets fynd.Den villadc dock smaningom stora bestamningSSvarighetcr och kunde fё rst aterflnnas i en rysk Europafauna (Kuznctsov 1978)。 Narmaste slakting hos oss ar E.″s′″ιαL.,som ttarilen(Fig.4)i visS man liknar.Den ar dOck kOntrastrikare och saknar de blyglinsande tvarlitterna.Sarskilt inot utkanten av framvingarna rlnns spridda rostgula巧 11 lik―

nande dem hos E. dyp′ α″α Hb. men betydligt sparsammare,Vingbredd fё r det svenska cxem‐

plaret cndast 12 min, enligt fbrutnamnda fauna

l(卜14 mrn.Malte Carisson har ritat d‐ genitalier―

(3)

7

Fig. lJ. - l. Ephestia mistalella Mill. - 2. E.

perangustana Snell. - 5. Endothenia hebesana C ho re ut his mont elli Hackm.

Anmiirkningsviirdafynd av Microlepidoptera i Sverige 1980 85

I

elutella Hb. - 3. Acleris fuscana Barnes & Busck. - 4. Evetria

Wlk. - 6. E. marginana Hw., nordlig form. - 7. E. species. - 8.

na (Fig. 26), medan fcir Q-genitalierna hanvisas

till det ryska arbetet. Arten uppges nermast vara tagen i Polen men har sin huvudutbredning i Si-

birien. fiiirilen flyger diir i maj-juni. Larven le- ver i knoppar av Larix (ldrk).

Endothenia hebesana Wlk. har under namnet 4

(4)

86 f/1gッ′″Sッ′″ssο

ααfrsrα″α Krog. lange varit kand fran Ladoga―

trakten Fёrst pa senare ar har den antraffats i Norge pl ett par lokaler, varvid samtidigt kon‐

staterades att arten egentligen var nordameri―

kansk(Opheirn 1972). Utbredningen gav anled‐

ning nlisstanka att И

`。

lt′

r′rlrrJο″α′ (nOrdiSk Stormhatt)kunde vara naringSVaxten och Leif Aarvik har numera ocksa kunnat klacka arilen ur ttOrarsstinglar av vaxten(in litt.). I Nordamerika lever arten pa diverse 6rter, men det verkar som den har ett mer begransat na_

ringsval har. Det var nanlligen endast fё r fёrfat‐

taren att fara till narmaste bestand av stomhatti Medelpad, S6raker 15.VI.80 16r att plocka in

/2′b′S“″α i antal. arilarna flёg pa dagen tatt ёver ener nere i stormhattbestand pa ёppna plat_

ser och satte sig ofta pa ovansidan av bladen.Ett litet stormhattbestind pa Getberget langre inat Medelpad gav dagen efter ytterligare nagra exemplar.Annu en dag senare i Bracke innanfё r Jamtlands_granscn aёg den rikligt pl ett vastsiut_

tande hygge med vidstrackta stormhattttilt.

Uppenbarligen hade fJarilarna varit i gang i ni_

gon vecka och var sarskilt init landet iner eller mindre avaugna.巧 arilen(Fig.5)paminner om

rm6rkade,nordliga exemplar av E.″ αrgノ″α″α Hw.(Fig.6),men ar stёrre Och har rёdbrun tofs pa menankroppens bakkant. Vingbredd 16-18 mm.Opheim(1972)har aVbildat genitalierna.Ar―

ten flyger i Norge helajuni tin in ijuli.

E17″ο′力′ll′a sρ. Under en insanllingstur tilト sammans med Bo 01sson mot kv五 llen ll.VI.80 6ster om Kristianstad siaghavade f6rfattaren pa en fuktang en EIIょor/1′rtJα‐♂ som inte latit sig bestammas.Fiarilen(Fig.7)liknar mest E.′g″f―

`ο

srα″″Hw.men ar mindre(宙ngbredd ll mm) och har skarpare avgransad gulvit dorsalflack.

Aven i genitalierna(Fig.27)liknar den denna art, men valverna ar klubblika och inte jttmbreda.

ven BO olsson insamlade ett liknande exem‐

plar,Incn detta har sedan fёrsvunnit.巧 anlen ger inte intryck att vara nlissbildad och bё r efter―

sokas.

21″ :′″′F″S″α″α Gn.ar en sallan sedd arti Sverige.G6ran Palinqvist rlck en 9 pa bus inne i ett aspbestind i Uppland, Tangan, Krigga

H VI.78 som kunnat bestammas sakert 15rst nu, eftersom den utvindigt mycket liknar den lika‐

ledes salisynta P.な″οrarα Kuzn.町aHlen(Fig.

9)har dOCk bredare vit dorsainack pa fram_

vingarna an den senare(Fig. 10). Genitalierna avbildas av Kuznetsov(1978).SannOlikt arf″ s″_

α′α utbredd ёver stёrre delen av landet men ses si sallan fbr att ttaHlarna efter klackningen troli‐

gen flyger i tradtOppShttd. De ar pa vingarna omkring nlitten av juni. Larven uppges leva pa

F′r“α(可ёrk).

C力ο″′′rFs IP70″

`′

Hackm。 , beskHven fran vastra Finland(Hackman 1947),har Varit vantad i Mellansverige,Inen det blev pa Gotland,Mar‐

tebomyr,som Bengt A. Bengtsson fann en d 9.VII.80.Engligt anteckningarna ar den tagen kl

19-02, sannolikt pa uus si sonl regelinassigt ar fanet i Finiand,till skillnad lnot vara 6v五 ga arter i slaktet sOm flyger pa dagen. 巧anlen(Fig. 8) liknar de andra Fnen ar nagOt stё rre(vingbredd i3 mm)OCh har spetsigare apex pa framvingarna, som nastan helt saknar de vita fJallen i fram‐

vingenlitten men i stanet har en kort vit strilnma utined utkantsfransarna.Genitalierna(♂ )aVbil‐

das av Hackman(1947).司 arilen flyger i Finland fran bёrian aV juni genom hela julio Larven ar Okand.

Pた力οri“α′α (Cα″οεο′′″) ρ

`rr9ρ力′ο″

Preiss.En d erh61ls av brfattaren宙 d justtngst pl en torrbacke vid havsstranden pl Tynderё i

Medelpad 4.VIII.80. Tidigare var endast en 9 kand frin sverige, tagen pa Nordanskar nara Kalix i Norrbotten l.VHI.46 av Nlls‐ Bertil Palm och av honom beskriven under namnet P.た ′

″′″′〃α (Palin 1947),som ar en yngre synonym

till ρ

`rrο′カメο″。 Narmast fё rekonlmer arten i Finland.巧arilen宙sar likhet med exempel宙sP.

αル′2SC′〃α Ton som kan brekomma pa samma lokaler,inen kan latt skijas pa genitalierna som schematiskt avbildas av Klinlesch(1954).Lar‐

ven angesieva pa C′rasr′′″.

Srο

ορ′′ィッχ′αrs`″J′α Gozm.har genom fel―

tolkning av exemplar av S. l17ο ″JJθ Wolff av

rfattaren och Jan Jonasson komlnit att anges sonl svensk och skall saledes strykas.Eftersom den ar starkt vastlig i Danmark brekominer den sannolikt hener inte har.

χySrορ力ο″αεακ力α″f`′″ Stt.Vid justtngst pa den valkanda r′r′brαlokalen BackebO i 6stra smaland 12.VI.79 erh6H Gё ran Palmqvist en cr av denna art som inte tidigare var kand fran Norden.I bHst pa bestamningSlitteratur rlck den sta utan namn tills den igenkandes av BengtÅ .

Bengtsson,som ttttjamぉ relscexemplar fran Li‐

tauen. Lokalen ar storblockig skogsmark med stort inslag av aldre asp.巧 arilen(Fig. 11)liknar den vanliga χ.′″′

`″

α′

`〃

α HS.och arav samma storlek men har tydlig diskpunkt,ofta ocksa cn

(5)

Anmiirkningsviirdafynd av Microlepidoptera i Sverige 1980 87

11‐・‐ │││││‐ │││││. │││‐ │││1 16111 │■ ・ ■ ■■

Fig.舛16.-9 Pα

″′j″s″た″a Gn.-10.P な″οra′Kuzn.-11.χyS′ορ力ο″carc力′′セ′a Stt.-12.

Psa″α′力οcri′αοss``JJa Stt.-13.C力sο

`ris′α″z。s々Riedl -14.sρ ″′ιr′α′αツFCaρ

Hw.-15 Cο

`ο′力ο″α ρα″J′

`′

αZ-16.C.ッなιαZ.

10

14 13

vingveckspunkt i framvingarna.Den anges flyga im可uni.Gcnitalierna av cα c力αri′〃α och nar‐

staende artcr avbildas av Sattler(1962). Larven

skan lcva juli―september mellan 2_3 hoplagda blad av artvaxter, exempelvis /icゴα cα ss′ (baCkViCker)sonl Sannolikt vう xer pa platsen.

(6)

88 αr Sν7ossο

Psα777α力οcr′α οss′θ′′ Stt. ar en annan fёr

Norden ny art,kand bl a frin Tyskland och Eng―

land. Hans Hellberg skraphavade mot kvall_

ningen 13 VI.80 ett nertal exemplar fran gras_

vcgetationen mellan och under hasselbuskar i

rnbotten vaster Om Graborg pa oland men beh61l bara tre, da de smalvingade fJaHlarna i skuggan under hasselbuskarna togs fё r att vara nagon vanlig εο′θ)p力ο″′.Fёrst nar de prepare‐

rades syntes de karakteristiska C′

`力

〃α′‐

bakvingarna. Dagen eftcr kunde endast ett exemplar havasin,16rmodligcn fё r att det var pa dagen.Alla fyra visade sig vara♂.Senare kom det fram att BengtÅ .BengtssOn tagit en 9,dar dc samlade tillsammans brsta dagen.Fiarilen (Fig. 12)ar antsa smalvingad och framvingarnas ねrg ar ungCぬ r som hos Cο ′′ορ力ο″αsセr″″ι4-

″ι′α Zett. Vingbrcdd ll-12 min Genitalierna avbildas av Pierce&Metcalfe(1935)men nigot schematiskt,och 9 harlangst ut fitt ett par extra agglaggningspapiller som intc rlnns i verklig‐

hcten. Flygtiden anges i utlandct till junl Juli.

Larven har antagits leva pa O″ なα″rr″ (kungS‐

mynta), men Sannollkt ar vardvaxten i stanet nagot gras sOm vaxer tillsammans lned dcnna pa nagot torra,kalkpavcrkade marker.

C力vsοε′srα αzο

"sたRiedl.Enstaka exem‐

plar av artcn har antrarats bldc i Danmark och Finiand,och dir si lingt norrut som i Tornea, va“ёr det var att vanta att dcn skulle visa sig ocksa i svcrige.Klabergets fhbod i Dalarna skul―

le darvid an cn ging demOnstrera att det ar nagOt sarsk‖t rned denna lokal.Den besё ktes av Bcngt

.BengtSSOn 22.VI.80,och abrutOm att han sag den nyligen har upptackta〃 ′ピrt`″α7777′α′α′ッ‐

r′α Hb.nyga i antal paね bodingarna,lyckades han skraphava cn 9 aV″ αZοsたJ′ fran stammen av cn grov,ganlmal Saril`・ αρ″′′(Sllg).Den blev nagot skadad,fOrmodligen klamd vid havningen.

Trots mycket energiskt s6kandc sag inga fler exemplar, vilket kan bero pl att ttarilarna gё mt sig i den tilltagande skymningen. Va」 ёr rα

ZOlt'SたOch de ёvriga arterna i slaktet ar sa s111_

synta,ar alll五 Πlt ett 016st problcm.Excmpelvis har C.′αr力α771′rrI Fletcher(bブ ″αCクセ〃α Hw.)

tagits ilandet endast nagon enstaka gang,senast i skane,Magnarp 18.VII.43 av Nils― Bertil Palm.

C razοsたli(Fig.13)ar den m6rkaste genom att

stёrre delen av framvingen ar svart. 01ikt de andra arterna ar de svarta fram―och bakkanterna forbundna av ett brett band sonl skiber de blda sma orangCr6da flackarna som aterstar av grund_

fargen. Avcn bakvingarna ar svarta, liksom an‐

tennerna, som dock ar vita i spetsfJardedelen olikt den m●ligen brvixlingsbara ′ο

′力α

οc“ρ′r′α schiff.Vingbredd ll-13 mm.Gcni‐

talierna avbildas av Riedl(1969).巧 arilen ayger i Norden fran slutet av Juni till bё ttan av augusti och hr sannolikt i rёrelse pl dagen. Larven ar Okand men kan fё rmodas leva i barken av Sα

εα′α.

〃′′′α′αツたαρ′

`Hw.har lange varit efter‐

kt i sydligastc Sverigc, eftersom arten fё re―

kommer spridd om an sansynti Danmark.Men det var anda helt slumpmassigt sOm fё rfattarcn flck en♀ i haven vid bankning av en fristaendc hagtornbuske 6ster onl KHstianstad i Skane pa kvillen ll.VI.80. Yttcrligare bankning blev re―

sultat16s.Fjarilen(Fig. 14)ar latt att kanna igen, brunsvart med rё dgult huvud. I framvingarna rlnns en diskpunkt och en vingveckspunkt med rkare,resta巧

'11.Vingbredd ll-14 mm.Geni‐

talicrna avbildas av Ricdl(1969).Fiarilen ayger i

rsta halvan av juni pa dagen 6ver vardvaxten, crarαg″s(hagtorn).

εο′Dp力οra sノ

`ctS′α Stt. har ibland fOrvax―

lats med C

なプ″οs′α Glitz.I litteraturen har de ocksi fёrmodats vara samina art, men en nyligen av fёrfattaren fёretagen unders6kning visar klara skillnader.C.sJcciわ ar en stё rre art,vingbredd 13-15 mrn mot ll-13■lin fёr′

g′′οs′α, och avcn gCnitalierna ar。lika, vilket visats av ToH(1962). Hos ar sacculus langre

hos sノ

`.cゥら′ OCh 9 av sFccゥら′ har cn betydligt bredare''krage''i ostium.

Cοθορ/1οθ′α″i′I177′〃αZ.har hos oss hittills

gitt under namnet C.α ′″′″′″71iS WCk.,men

eftersom det fё rra namnet ar aldrc far det gina, fast det avcn anvants Om den art som nu kallas C.ッο′α

`.′

a Strёm(力ο″″島gF TOn).c.ρ α″Jip`″

′′α ar en sinsynt art sonl endast registrerats av Per Benander fran de vitt skilda landskapen 01and Och Jamtland.Nagot exemplar fran Jamtland rlnns dock inte i Benanders sanlling,vafOr den uppgiften far betraktas som oshker. Daremot flnns ett exemplar fran oland,vickleby 6.VI.42.

Nu har flcra belaggsexemplar tagits pa Oland,av BcngtÅ BcngtssOn pa jus ll.vI.80 i Hulter‐

stad,av Hans Hellberg 13 VI.80 vid Graborg och av Jan Jonasson 17.VI.80 vid (1ladvattnet i H6gsrum,cxcmplarct nyss fastnat i spindelvav.

巧arilen liknar Cル おC力ι′αL.,mcn fram宙ngar―

na ar inte fullt sa glansande Och saknar hclt kop―

paJttrg mot vingspetsen.Larvcn lever 6vervint‐

(7)

Anmiirkningsviirda fynd av Microlepidoptera i Sverige 1980 89

Fig. 17-24.-lT.Plutellaannulatella Curt.-18.P. species.-19.P.schmaltzellaZett.-20.P.senilellaZett.-21- Adela breviantennella Niels. & Joh. - 22. Plutella incarnatella Steud. - 23. Incurvaria circulella Zett. - 24. I.

vetulella Zett.

18

21

23 24

rande i en nastan svart sack pa c`″ ra′′α,S`r―

rarrr′αod.

Cο

`ορЙο ρθ″J′ι′α Z. har va五 t vantad i

SveHge pa grund av fOrekomsten i Finland.Men nagot ovantat blev detlangt inne llandet,i Sala i vastmanland som ttell JaCObSson tog detおrsta

(8)

90 Ingvar Svensson

Fig. 25 9-genitalier av Иc′′″Js/11sCα″α Barnes &

Busck

Female genitalia ofИ c′′″/trSCa″α Barnes&Busck.

paret av arten 7.VII.80 vid havning intill gamla slagghёgar pa angsmark vid Gruvbyn. I葡 arilcn (Fig. 15)liknar c.ソιJcプg′″′〃αZ (Fig. 16)och genom de ringade antennerna an mer C. `′ ルι〃α Z.,men kilnacken mot framvingespctsen ar foga rkare an den gula grundねrgen och antenntof‐

sen hr nagot langre.vingbredd 14-18 mm.Geni‐

talierna avbildas av Toll(1952),Incn pa hans bild av♂genitalierna syns intc att sacculus i spctsen har en tand ungeねrsom hOs C.′cyο″′′′″″

`′

α Koll.Ejarilen■yger ijuli.Larvcn anges ilittera―

turen lcva pl И″′″isfα θわsF″rカ″777(malёrt),

mcn i Norden ar vardvaxten sannolikt Иc力J′′α

η′bノilr771(r61leka),cftersom den brra inte vaxer pa vissa av de rlnska lokalerna(Henrik Bruun personligt ineddelande).

Eノα

`.カ

srα ε′/1′Oprr″cr′α Hw. togs ny fё r

Norden av Per Bcnander l働 a pa Gotland 14.VI-4.VII.33 men har f6rst nu aterfunnits och

da pa oland BcngtÅ .Bengtsson havade 3 cxcmplar pa dagen 13.VI.80,dcls i en torr glanta i hassclskog i T6rnbottcns sommarstugeomrade 2 km vistcr om Graborg, dels vister om Mё c‐

kelmossen, dar aven Hans Hcllberg flck ctt cxcmplar. Det har emenertid visat sig att Jan

Fig 26-27. d― genitalier av_26 Eソ ι′ρ′″α″gぉαll`

Kuzn.-27 En′ο′力′″′a spccies.

Male genitalia of Eν ′′ ρ′g″s′α″α Snen and

E77′οr力′″′α species.

Jonasson tagit ctt exemplar vid Mё ckelinossen redan 15 VI.70 och sedan ytterligarc ett 18.VI.80 i Sandby, 500 m nordnordvast Onl Ekelunda.

Dessa flёg i solnedgangen pa torrare moranstrak med enbuskar,Inen med fuktigare sankor i nar‐

hetcn som passar fё r larvens naringsvaxt,car′ χ

′αε (SiankStarr).

Scy′力″Fs llοεθ′r7Z.har inte setts i Sverige pa manga ar trots efterforskning.Eftersom ёvriga arter i slaktet inte brukar konlma till liuS,Var det darfor myCket ёverraskande att flnna 3 dd i markhttd pa lakanet underlampan vid busttngst av f6rfattaren pa vastsidan av dcn stora grusasen i Hёg i Halsingland 5.VIII.80 och ytterligare en d pa samma satt宙 d masugnen i Axmarsbruk i Gastrikland kvallen efter.Pa lakanet kunde ttari_

len efter upptradande Och utseende fё rbises som nagon m6rk,inedeistor Trichoptera Larven le―

ver pa crtα727α′″′′JO″ α″g“ srJοJ7″,(ranarros), enligt vissa uppgifter i glcs vav i b10mstaliningCn, nagot som dock ibland ocksa hinder fё r den vanliga S.′rtsρrS′α Hb.

P′′′′′a lR/2ビ gο g″οsrJs)αr7′α′′〃α Curt. har visat sig ha feltolkats i Sverige och Finland.

Dessutonl fё rekonlmer yttcrligare fёrbisedda ar―

tcri gruppcn Den riktiga F.α ″″fr′α′′〃′har hit―

tins i sverigc endast antrarats pa KunabergS

(9)

︲ ︲

︲ 一

= じ

Anmiirkningsviirda fynd av Microlepidoptera i Sverige 1980 9l

Fig.2U37.-Genitalierav Plutella arter.-28. P.annulatella Curt. d. -29.9.-30'P' species d' -]l:9'-32'P' ,"iilrtlo Zett. d.- 33' 9' -34. P. schmaltzella Zett. d' - 35' 9' -16' P' incarnatella Steud' d' -37 ' 9' Genitalia of Plutella species.

ヽ、

︱ ル ー ー

︱ ︱

︱ ︱ 兆

strander i skane. Det var en♀ inSamlad pa bus 12.VII.79 vid Mё ne av sten wahistrёm som gav anledning till revision av de svenska uppgifterna.

Fiarilen(Fig。 17)har diStinktare teckning an den norrut vanliga arten,som hittills kallats αII″Jr′α―

′′α. Kontroll med John D. Bradley i England klarlade att inan dar uppenbarligen cndast hade KunabergS― arten, och eftersom a″ 71“ar′α ar beskriven da五 frin var namnfragan 16st sa langt Det visade sig att aldre excmplar franns i Pcr Benanders samling, klackta frin И′Jariα (16k―

traV)1958. Under 1980 har Bengt A. Bengtsson klackt den i antal fran larver insamlade pa Cοεカー

ια″σ (skё rttuggSёrt). Fёrfattaren har fёrgives

ktlarvcr pa И′″α′,och eftersonl arten i Eng‐

land anses uteslutande leva pa Cο ε力′

α,kan

Benanders klackning ha varit tillfhllig.I d‐ gcni―

talicrna(Fig. 28)skilier sig αII″rd′ar`′α fran dc narstacnde arterna pl att acdeagus har endast omkring 15 tander pa utsidan och att dessa sittcr langt fran spctsen.9-gCnitalicrna (Fig 29)ut―

marks av att det flaskformade partiet av ductus

(10)

92 Ingvar Svensson

38

Fig. 38-39. d-genitalier ay I nc u rv a r ia -arter.

Male genitalia of Incurvaria species.

bursae till en dcl ar bevapnat med rlna taggar.

arilen ayger ijuli och efter ёvervintring ater pa varen.

P′′′′ノα lR力 ′gοg770Srな) 輿九 En annu inte namngiven art har upptickts i Finland (Jorma

Kyrkl in litt。)och befunnits brekomma ocksa i svcnska Lappland. Dcn ar ytterligt lik fOuande art men ir nagot graarc. Att observcra ar dock att ёvervintrade ttarilar av ana arterna tappar farg (Fig. 18 ar efter ett sadant). _genitalierna (Fig. 30)utmarks av starkt hakig valva cch fi men kraftiga thnder i en rad pl aedeagus.1 9ge‐

nitalierna(Fig. 31)ar ductus utvidgad mot bur‐

san och dar forsedd med fbrstarkningsveck.Fё r jamfbrelse avbildas ocksI P. s′ ″〃〃′θ Zett., en stor nordlig art utan framtradande langsteckning (Fig. 20), liksom gcnitalierna(Fig. 32-33). Den nya arten har savitt kint hittins cndast tagits ёver宙ntrad i Sverige:en diÅ sLpm,Vilhelmi‐

na,Iliden 28.VI.50,en 9iÅ SLpm,Vilhelmina, Kitc15'H14,VⅡ .51 avお rfattaren och 3 exem‐

plari ToLpm,Jukkattarvi,vid Torne alv ll v.57 av Roland JOhansson.Larven ar okand

Pル ′′ノ″ lR力 むοg″ο∫′s)sc力″α′々′′α Zett.

skall sannolikt ersatta uppgifterna fbr α″″

′′′′ θr rcsten av landct utom Skanc,va“ ёr dessa bibehalis i katalogen med indring av artnamnet.

巧arilen(Fig. 19)liknar mycket P. F″ εα″71α′′α Steud.(Fig 22),sonl dock ar nagot rner ensartat r6dbrun i framre delen av framvingarna. Sakra kannetecken flnns cndast i genitaherna (Fig.

34_37).Hos♂ ar bada artcrnas aedcagus fёrscdd mcd tva rader av bortat 30 tinder som nar nara spetscn,Inen J″

`.α

″α′θ′α har en hakigare valva.

39

-38.I cj″ ε′′JJα Zett _39 r″J′〃′zett

19-genitalierna ligger skillnaden framst i ostium‐formen.踊 五Hlen av sc力″α′々′θ flyger i barrskogstrakter i culi― )augusti och efter ёver―

vintring i mattunio sannolikt galler ungcね r samma tider f6r′71εα″71α r′〃α.Larven av den fё r―

ra arintc kand,rnen naringSVaxten kan formodas

ara Cαグα777J″Sis(sand‐ och grustrav),medan den senare i Finland uppges lcva pa D`rtr′ rJα (tandrOt).

171C“′ツα″α cノrcrr′′′α Zett. har i samlingarna suttit saminanblandad med I. ソ′′rr′′′α Zett,vil―

ket f6rst nyligen uppmarksanllnats i Finiand (Laasonen et al.in print).巧 arilen(Fig.23)ar rkare an ν′ノク′′〃α (Fig.24), nistan utan reti‐

kulering i framvingarna, sOm har smalarc inre dorsalnack,tydligare framkantshakar och tydli―

gare vit nack i utkantsfransarna.Sakra skillnader rlnns i d_genitalierna(Fig.38-39),medan de ar sma och m●ligen ci tillお rlitliga i 9-genitalierna.

De blda arterna har i Sverige ungeぬr samma

utbredningsomrade, men c′

`“

`〃α synes vara dcn mindre vanliga arten. Om det rlnns skillna―

der i upptradandc i ёvrigt ar tills vidare inte klarlagt.

Иグ′′α (Cα ″c力αs)b″ιツ′α″′′″″

`′

J77 Niels.&

Joh. ar en nybeskriven art sOm vaHt kand fran Finland en langre tid under namnetノ4.″ψ ο″‐

`〃

α Tr.Dcn ar cmellertid en sydligare art,nar‐

mast funncn i Danmark I Sverige fingade Roland Johansson de fё rsta exemplaren av ι″′ッピα″r′″‐

″ι〃α 13.VII.73 och 7.VII.77 pa Snunttakka i Torne Lappmark.Senare ar den funnen i antal pa samina lokal elleri narheten omkring 3.VII.80 av Hans Henberg,Lars lmby och Gё ran Palinqvist.

References

Related documents

Tanken att motståndet mot bussgatan berodde på att jag inte tyckte om förändringar störde mig och jag började tänka efter hur min utsikt från verandan, eller

En undersökning för något år sedan visade att 82 % av kunderna hade en positiv grundinställ- ning till Posten , dett a i en tid när offentlig verksamhet eljest blivit

singe h6g p1 01and en Parο ″ ″放 -9,som intc lat sig bestammas,eftersom genitalicrna avvek fran alla kanda arter Nastan 20 ar senarc buSfangadc Sten Wahlstrё m i Kalkstad 20.VII.78

α′ ′ ′″J, en art som nyligen beskrivits fran England (JohnSOn 1974)och i Norden endast ar kand i l exemplar fran Finland.Bestamningen har kontronerats av auktor Colin

dё tt i klackningSburcn. Dcn 30.VI.77 kl,ckte Gё ran Palinqvist det andra svenska excmplaret fran sanlrna lokal men nu fran cn larv som antra■. fats l.VI.77 under bark pa apel

Foredragande: Kia Vejdegren Handlingar i arendet har sants ut. Anders Forsgren, viceskolchef vid Skolan for teknikvetenskap, ansoker om att fa omvandla Michael Fokines

Foredragande: Kia Vejdegren Handlingar i arendet har sants ut. Anders Forsgren, viceskolchef vid Skolan for teknikvetenskap, ansoker om att fa omvandla Michael Fokines

Skolchefen vid Skolan for bioteknologi (BIO) foreslar i en skrivelse att Professor Sonia Coriani vid universitetet i Tries te, I tali en och Professor Antonio Rizzo vid