Barnkonsekvensanalys i Rönneshytta Askersund Kommun, Örebro län

(1)

PM

Barnkonsekvensanalys i Rönneshytta

(2)

Titel: Barnkonsekvensanalys i Rönneshytta Utgivningsdatum: 2013-05-03

Utgivare: Trafikverket

Kontaktperson: Jonas Victorin Uppdragsansvarig: Jonas Victorin Tryck: Arkitektkopia

Distributör: Trafikverket, Rödavägen 1, 781 89 Borlänge, telefon: 0771-921 921.

Medverkande

Trafikverket

Projektledning

Jonas Victorin, projektledare jonas.victorin@trafikverket.se

Johan Wahrby, miljöhandläggare johan.wahrby@trafikverket.se

Konsult WSP Samhällsbyggnad

Helena Dahlberg Uppdragsansvarig Christina Almgren PM text, kartor

Maria Dahlgren Layout

Anna Nordmark Granskning

(3)

Innehåll

SYFTE ...1 BARNS RÄTTIGHETER ...1 FN:s konvention om barnets rättigheter 1 RÖNNESHYTTA ... 2 JÄRNVÄGEN OCH VÄGAR ... 3 BARNKONSEKVENSANALYS I RÖNNESHYTTA ... 3

Metod 3

Information 4

Årskurs 1-3 4

Årskurs 4-5 4

Intervjuer 4

Enkät 5

Gå, cykla eller skjuts 5

Kartan 6

Analys 8

Förändring av brolösning i Rönneshytta 9 Effekter, konsekvenser och åtgärder 9

(4)

(5)

Syfte

I järnvägsplanen och arbetsplanen ingår en barnkonsekvensanalys.

Med den vill man få reda på hur barnen berörs av vägar och järnväg i Rönneshytta. Barnkonsekvensanalysen ska kartlägga hur barnen rör sig i området och utmed vägen. Den ska visa vilka möjligheter det finns till lek, utomhusaktiviteter och natur upplevelser. Den ska också visa hur många barn som får gå eller cykla till skolan och fritids aktiviteterna på egen hand och hur många som går med sina föräldrar eller skjutsas dit.

Barns rättigheter

När en järnväg eller väg byggs ska den som bygger samråda med dem som berörs. Syftet med samråd är att förbättra beslutsunderlaget och ge möjligheter till insyn och påverkan. FN:s konvention om barns rättigheter ger barnen rätt till inflytande i alla åtgärder som berör dem.

Trafikverket har tolkat det som att barns rättigheter och behov ska vara vägledande för vägarnas utformning och att barnets bästa ska komma i första hand vid alla åtgärder som rör barn. Det betyder till exempel att barnen på egen hand ska kunna ta sig till skola, fritidsaktiviteter och kamrater

Vid alla beslut som rör barn ska man beakta barns rörelsefrihet, miljö, hälsa och säkerhet. Barn ska ha möjlighet att påverka beslut som berör deras närmiljö. När barnen berörs då en väg ska byggas eller byggas om ska de tillfrågas och få yttra sig under tiden som planeringen pågår.

Figur 2 (tv) Rönneshytta skola

FN:s konvention om barnets rättigheter

En nationell strategi för att genomföra FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige har antagits av riksdagen. Dessa rättigheter ska genomsyra samhällets alla verksamheter.

Vissa av konventionens grundläggande principer ska statliga myndigheter alltid ta hänsyn till:

Artikel 2 handlar om att skapa likvärdiga villkor för alla barn och kräver bl.a.

kartläggning och datainsamling av barns situation och faktorer som påverkar deras livsvillkor.

Artikel 3, principen om barnets bästa i främsta rummet i alla åtgärder som rör barn, innebär att inför planering och beslut som rör barn ska prövningar av barnets bästa göras, dvs. barn konsekvens analyser. Hur barnet påverkas av beslutet ska alltid beaktas, utredas och redovisas.

Artikel 6, principen om barnets rätt till liv och utveckling, handlar om att skapa en miljö för barnet som ger största möjligheter till överlevnad och utveckling. Detta förutsätter att olika aktörer samarbetar.

Artikel 12, principen om barnets rätt att komma till tals, handlar om att barn ska ges möjlighet till inflytande i frågor som berör dem.

(6)

Löknasjön

Multen

Skola Sjölids

vägen Ny gång- och

cykelbro

Ny vägbro med gång- och cykelbana ersätter befintlig vägbro Flyttad och delvis

nysträckning av gång- och cykelväg

Plankorsning stängs

Väg 597

Förklaringar

Dubbelspår - Nytt spår intill befintligt Nya vägar

0 100 200 400Meter

©Lantmäteriet 109-2011/3027

´

2

Rönneshytta

Rönneshytta har sitt ursprung inom järnhanteringen och här har bland annat funnits en hytta med medeltida ursprung, hammare, smältsmedja och sågverk. Samhället har vuxit fram längs järnvägen som går från Hallsberg till Mjölby. Samhället är uppdelat i flera delar på grund av järnvägen och väg 597 som går rakt genom samhället.

Rönneshytta har en befolkning på knappt 300 och enligt ”Regionalt serviceprogram för Örebro län 2010-2013” arbetspendlar ca 90 % av befolkningen.

I södra delen av Rönneshytta ligger Rönneshytta skola här går det 78 stycken barn i förskoleklass till årskurs 5 hösten 2012. Av dessa barn bor närmare 25 stycken i samhället. Förutom skolan finns här ett elljusspår, en badplats, och en affär, varuhuset Rönneshytta AB (ICA Nära), som förutom dagligvaror har ett brett sortiment av fackhandelsvaror.

Figur 3 Översikt järnvägen med nya anläggningar i Rönneshytta som redovisades för skolbarnen i Rönneshytta, augusti 2012

(7)

Järnvägen och vägar

Trafikverket bygger om enkelspåret mellan Stenkumla och Dunsjö till ett dubbel spår. Detta görs för att kunna öka trafikintensiteten på järnvägen från 58-77 tåg per dygn, vilket motsvara en ökning med nästan 33 procent.

I dag korsar Sjölidsvägen och väg 597 järnvägen i Rönneshytta. Den ena korsningen är en plan korsning och den andra är en vägbro. Vägbron är för smal och för låg för att man ska kunna passera med ett dubbelspår under den. På grund av detta kommer bron att rivas och ersättas med en ny vägbro ca 100 meter söderut. Vid ombyggnationen av vägbron kommer man kunna öka trafik säkerheten genom att bygga en gång- och cykelbana på bron. Detta kommer förbättra möjligheten för barn och vuxna att gå eller cykla över bron.

När järnvägen byggs om till dubbelspår kommer alla plankorsningar att stängas, på grund av säkerhetsskäl. Detta gör att den nordliga korsningen i Rönneshytta kommer att stängas. För att inte skapa barriärer i samhället vill Trafikverket ersätta plankorsningen med en gång- och cykelbro i norra änden av Sjölidsvägen. Denna bro kommer att bättre sammanlänka de två delarna av samhället som skiljs åt av järnvägen.

Barnkonsekvensanalys i Rönneshytta

Metod

I järnvägsplanen och arbetsplanen ingår en barnkonsekvensanalys.

Med den vill man få reda på hur barnen berörs av vägar och järnväg i Rönneshytta. Barnkonsekvensanalysen ska kartlägga hur barnen rör sig i området och utmed vägen. Den ska visa vilka möjligheter det finns till lek, utomhusaktiviteter och natur upplevelser. Den ska också visa hur många barn som får gå eller cykla till skolan och fritids aktiviteterna på egen hand och hur många som går med sina föräldrar eller skjutsas dit.

De barn som går på Rönneshytta skola valdes ut. De rör sig dagligen i samhället till och från skolan samt på fritiden. Upplägget på

kartläggningen av barnens rörelse mönster består av en del med frågor och en del där barnen ritar in på en karta var de bor, var de leker och har sina fritidsaktiviteter. Även de vägar de tar till skolan och sina fritidsaktiviteter samt om de fanns platser ut med deras vägar som de tyckte var farliga ska ritas in på kartan.

Frågedelen av kartläggningen utgjordes av en enkät till barnen i årskurs 4-5 och som en intervju med barnen i årskurs 1-3. Intervjuformen valdes för årskurs 1 till 3 för att inte läs- och skrivförmågan skulle vara begränsande i svaren.

Barnkonsekvensanalysen har en tydlig geografiks begränsning till Rönneshytta och de barn som anser sig berörda av ombyggnaden av järnvägen och vägarna. Barnkonsekvensanalysen är en del av arbetsplanen och järnvägsplanen, i detta skede av planeringen är utformningen av vägar och järnvägar redan framtagen men det finns utrymme för ändringar.

(8)

4

Information

Klasslärarna hade informerat eleverna om att Trafikverket skulle besöka dem och vill få veta hur de tar sig till och från skolan, vilka vägar de använder samt berätta för dem om ombyggnationen av järnvägen och vägarna i Rönneshytta. Trafikverket kom till

Rönneshytta skola för att träffa de 25 barn i årskurs 1-5 i som ansåg sig berörda av ombyggnationen av järnvägen och vägarna i Rönneshytta.

Barnen fick se en modell på datorn (BIM) på hur det kommer att se ut när de vägar som är föreslagna har byggts.

Visning utgick från skolan där barnen fick se hur det skulle se ut att cykla från skolan på Sjölidsvägen norrut och ta gång- och cykelbron över järnvägen. Flera av barnen kände igen sina hus och kunde peka ut dem. Efter det fick de se hur det skulle vara att ta cykelvägen från Nygatan till skolan, via den föreslagna gång- och cykelbron över järnvägen.

Under informationen om ombyggnationen hade barnen många frågor och funderingar. Nedan har funderingarna delats upp utifrån vilka årskurser barnen gick i.

Årskurs 1-3

Bland barnen i 1-3 trean var det en positiv stämning. De tyckte att de var spännande att vi visade upp modellen med de nya vägarna. De pekade ut var de bodde och tyckte att det var roligt att det skulle bli nya vägar.

Ett par barn tycke att de var bra med den nya gång- och cykelbron för då skulle det bli lättare att cykla till affären.

En pojke tyckte att det kommer bli jättebra med den nya cykelbanan på den föreslagna vägbron i södra Rönneshytta. Nedförbacken på den såg nämligen ut att vara jätte bra för att sladda med cykeln på.

Årskurs 4-5

I de här två årskurserna var barnen mer i frågasättande och inte lika positiva till ombyggnationen utan uttryckte oro för hur vägarna ska byggas om. Hur ska de hitta till skolan? Hur ska pappa komma till jobbet? Kommer det att bli jättelångt att åka med bil över järnvägen med den nya vägbron? Hur ska de ta sig till skolan under byggnationstiden?

En pojke uttryckte oro för att cykla över cykelbron. Den såg ut att vara så hög.

Barnen var även nyfikna på hur lång tid det skulle ta att bygga alla vägar. När de fick veta att det kan ta flera år, kanske fem år att bygga om allt, så tyckte det att de var jättelång tid. En pojke var besviken på att det skulle ta så lång tid att bygga om cykelvägarna så att han inte skulle kunna använda dem för att cykla till skolan. Kanske hans lilla syster skulle kunna göra det och det var orättvist.

Flera av dem tyckte också att det var bra som det var med järnvägen och korsningarna och undrade varför man måste bygga om.

En flicka hade diskuterat ombyggnationen av järnvägen och

vägarna hemma och tyckte att det var viktigt med bullerplank (eller ljuddämpare) och staket runt järnvägen.

Intervjuer

Barnen i årskurs 1- 3 delades upp i mindre grupper efter informationen för att intervjuas. Intervjufrågorna handlade om huruvida de går eller cykla till skolan och fritids aktiviteterna på egen hand och hur många som går med sina föräldrar eller skjutsas dit.

Efter intervjuen fick barnen rita in på en karta var de bor, var de leker och har sina fritidsaktiviteter. De ritade in de vägar de tar till skolan och sina fritidsaktiviteter samt om de fanns platser ut med deras vägar som de tyckte var farliga.

(9)

Enkät

De barn som gick i årskurs 4-5 fick själva fylla i en enkät som innehöll frågor om de går eller cyklar till skolan och fritids aktiviteterna på egen hand och hur många som går med sina föräldrar eller skjutsas dit. Det var samma frågor som ställdes till barnen i åk 1-3 i intervjun.

När de var klara med enkäten delades de upp i grupper och precis som barnen åk 1-3 fick de rita in på en karta var de bor, var de leker och har sina fritidsaktiviteter. De ritade in de vägar de tar till skolan och sina fritidsaktiviteter samt om de fanns platser utmed deras vägar som de tyckte var farliga.

Frågorna som användes i intervjuerna och enkäten var samma och finns som bilaga (bilaga 1)

Gå, cykla eller skjuts

Intervjuerna och enkäten visade på att största delen av barnen går eller cyklar till skolan i Rönneshytta på våren och hösten. När vintern kommer och det blir halt, mörkt och snö får fler barn skjuts till och från skolan.

En sammanställning av enkäten finns som bilaga (bilaga 2).

Sammanställningen redovisas hur många barn som har valt vilket svaralternativ och deras kommentarer till svaren finns med.

Av de barn som går eller cyklar till skolan var det tre som hade en förälder eller annan vuxen som följde dem till skolan.

Flertalet av barnen skjutsas till sina fritidsaktiviter. Flera av barnen har fritidsaktiviteter på andra orter än Rönneshytta. Många av barnen spelar fotboll i Skyllberg ca 4 km bort. Ett barn går på bågskytte i Hallsberg ca 2 mil bort. 10 av barnen hade föräldrar eller annan vuxen som följde dem till fritidsaktiviteterna.

Figur 4 Antal barn som svarat att de går, cyklar, åker bil eller skolskjuts till skolan i Rönneshytta

(10)

6

Anledningen till att de blir skjutsade till fritidsaktiviteterna är att vägen var farligt att gå eller cykla har ett av barnen svarat, övriga hade svarat att det var för långt. Sju av barnen svarade att om vägen inte var farlig, skulle de gå eller cykla till sina fritidsaktiviteter.

Kartan

Barnens målpunkter i samhället var, förutom skolan och vännernas hem, fram för allt affären, skolgården, badplatsen, elljusspåret och ett par platser vid Multen där de fiskade. Figur 7 är en kartbild över Rönnehytta har dessa platser en ljusblå markering och vägarna dit som barnen använder är också ljusblå.

Det visade sig att några av barnen använder en stig som går över järnvägen parallellt med vägbron.

Vägar som barnen cyklar eller går till skolan har ritats in med röd för på kartan. De barn som bor på Sjölidsvägen går eller cyklar till skolan. De barn som bor på andra ställen i Rönneshytta varierar mer hur de tar sig till skolan.

De platser som barnen har markerat som farliga platser är markerade med gul färg. Det är fyra vägkorsningar, plankorsningen järnvägen Sjölidsvägen, sträckan från Sjölidsvägen till skolan via bron över järnvägen och verksamheten på Brädgårdsvägen vid sjön Multen.

Figur 5 Genomgång BIM modell på storbild

Figur 6 Barn på Rönneshytta skola fyller i enkäten med frågor

Figur 7 (th): Barnens rörelser och målpunkter De vägar barnen cyklar eller går till skolan har markerats med röd färg. Den lila markeringen är den väg barnen blir skjutsade med bil eller åker skolskjuts.

Affären är en populär målpunkt för barnen. De vägar och platser barnen utnyttjar på fritiden är markerade med ljusblått. Gula markeringar visar på platser som upplevs som farliga.

(11)

"

)

"

)

"

)

"

)

"

)

"

") )

"

)

"

)

"

)

"

") )

"

)

"

)

"

)

"

)

"

)

"

)

! (

!(

Skridsko

Cykla i eljusspåret Affär

Fiske Boll

L ö k n a s j ö n L ö k n a s j ö n

Rönneshytta

Strömsdal

Rönnestorp

M u l t e n M u l t e n Fiske

Joxtorp Skyllberg

´

0 50100 200Meters

Teckenförklaring

"

) _Boende

!

( Farlig plats Farlig väg Fritidsaktivitet Fritidsväg Buss och bilväg Skolvägar

(12)

8

Analys

Det visade sig att barnen tillbringade mycket av sin fritid i hemmet eller hemma hos vännerna. Av de organiserade fritidsaktiviter som barnen ägnade sig åt fanns inga av dessa i Rönneshytta.

De barn som cyklar eller går till skolan bor på samma sida om väg 597 som skolan ligger på. Ett barn av de barn som bor på västra sidan om väg 597 både cyklar och blir skjutsad till skolan. Övriga barn på västra sidan om vägen 597 skjutsas till skolan. De vägar som barnen cyklar eller går till skolan är markerade med rött och de vägar som barnen blir skjutsade till skolan har markerats med lila i figur 7.

Barnen rör sig inte på väg 597 förutom när de ska till badplatsen och då tycker de att det är en farlig väg. Under sommaren var badplatsen ett populärt besöksmål, men flertalet av barnen åkte dit tillsammans med vuxna.

När plankorsningen till Sjölidsvägen från väg 597 stäng och ersätts med en gång- och cykelbro försvinner en farlig korsning, men för barnen väster om väg 597 finns fortfarande farorna kvar med att korsa väg 597. Barnen har markerat ut korsningarna vid Karlstorpsvägen, Brädgårdsvägen och vägen ner till badplatsen som farliga och den om byggnad som är planerad kommer inte att påverka dessa korsningar.

I figur 7 visar de blå markeringarna hur barnen rör sig i samhället på fritiden och de gulamarkeringarna är de platser som barnen upplever som farliga

På fritiden rör sig barnen över hela samhället, men verkar undvika de sträckor på väg 597 där det inte finns gång- och cykelbana. Många barn har ritat att korsningarna med väg 597 upplevs farlig. Barnen på östra sidan om väg 597 behöver korsa den för att nå affär och bad plats.

Barnen på västra sidan om väg 597 behöver korsa vägen för att komma till skolan och skolgården samt elljusspåret.

Figur 8 Farlig plats - väg 597 på bro över järnvägen

Figur 9 Farlig plats - plankorsning till Sjölidsvägen

(13)

Förändring av brolösning i Rönneshytta

I februari 2013 cirka ett halvår efter att barnkonsekvensanalysen genomfördes har Trafikverket och Askersunds kommun kommit överens om att ändra brolösningen i Rönneshytta. Den gång- och cykelbro som var planerad mellan Sjölidsvägen och Nygatan ersätts med en bro för blandtrafik i längre norrut, cirka 0,5 km norr om den tidigare planerade gång- och cykelbron. Bron med blandtrafik har inte redovisats för barnen i Rönneshytta skola.

Effekter, konsekvenser och åtgärder

Barnen uttryckte en viss oro för byggnationstiden hur de då ska kunna ta sig till exempelvis skolan eller affären. De nuvarande

järnvägskorsningarna bedöms kunna vara kvar i drift under den tid de nya broarna byggs. Under ombyggnationen kommer mängden trafik av tunga fordon att öka. Vilket kan vara en källa till otrygghet när barnen cyklar eller går till skolan.

Vid besöket i Rönneshytta skola framkom det att barnen har tyckt att det är farligt att korsa väg 597. De korsningar läng väg 597 som inte kommer är beröras i aktuell arbetsplanen och järnvägsplanen är korsningarna vid Karlstorpsvägen och vägen ner till badplatsen. De barn som bor på östra sidan om väg 597 och vill ta sig till affären och badplatsen måste även i fortsättningen korsa väg 597 på platser de tycker är farliga. Det samma gäller för barnen på västra sidan om väg 597 som vill gå eller cykla till skolan.

Den planerade utbyggnaden av gång och cykelväg längs väg 597 samt att vägbron i södra Rönneshytta kommer att byggas tillräckligt bred för en gång- och cykelbana kommer att skapar en säkrare trafikmiljö än vad som är idag. Det nya alternativet med en bro för blandtrafik i norra Rönneshytta är en sänkning av trafiksäkerheten för de oskyddade trafikanterna i jämförelse med den tidigare planerade gång- och

cykelbron, men trafiksäkrare än den plankorsning mellan sjölidsvägen

!

(

Löknasjön

Multen

Skola Sjölids

vägen Ny bro för blandtrafik

Ny vägbro med gång- och cykelbana ersätter befintlig vägbro Flyttad och delvis

nysträckning av gång- och cykelväg Plankorsning stängs

Väg 597

Förklaringar nya vägar och broar Dubbelspår

!

(

Planerad gång- och cykelbro utgår

0 100 200 400Meter

©Lantmäteriet 109-2011/3027

´

Figur 10 Nya läget för bron med blandtrafik i norra Rönneshytta.

(14)

10

Referenser

Regionalt serviceprogram för Örebro län 2010-2013

Värderingsunderlag för barnkonsekvensanalyser, Vägverket, Publikation 2003:37

De platser där barnen upplever det som farligt att korsa väg 597 påverkas inte av den planerade ombyggnationen av vägar och järnväg, utan kommer att vara kvar. Väg 597 är statlig och informationen om korsningarna bör vidarebefordras inom Trafikverket för framtida säkerhets åtgärder eller åtgärdas i den planerade ombyggnationen av väg och järnväg.

Om järnväg och korsningar finns kvar i de skick som de är idag och trafiken på järnvägen ökar, skulle det innebära en försämring för trafiksäkerheten vid plankorsningen med Sjölidsvägen och järnvägen.

Olycksrisken ökar vid utbyggnad till dubbelspår. Trafikanterna måste ändra beteende och vara ännu mer uppmärksam samt att passagesträckan över järnvägen blir längre.

Fortsatt arbete

För dem som arbetar med utformningen och planeringen, av järnvägen och vägarna i anslutning till järnvägen, har barnkonsekvensanalysen bekräftat behovet av säkerhetshöjande åtgärder för de oskyddade trafikanterna. Barnkonsekvensanalysen har visat på att en gång och cykelbana behövs över vägbron i södra Rönneshytta, den bro som finns idag är smal och upplevs som farlig att cykla eller gå över. Det bekräftas även att en möjlighet att korsa järnvägen i norra Rönneshytta behövs för att järnvägen inte ska skapa en barriär dela samhället i två delar.

Den information som har framkommit i Barnkonsekvensanalysen kommer att hanteras på samma sätt som informationen från de samråd som hållit i projektet.

En viktig del i barnkonsekvensanalysen är återkoppling till barnen hur deras svar har använt och vad de har haft för betydelse för det fortsatta arbetet, med vägarna och järnvägen. PM Barn konsekvens- analys i Rönneshytta kommer att skickas ut till Rönnehytta skola, så att framför allt de barn som deltog och deras föräldrar kan få ta del av barnkonsekvensanalysen.

(15)

BILAGOR

Järnvägen och vägar vid Rönneshytta skola

1. Årskurs: ______ 2. Ålder:______ år 3. Kön: Flicka

Pojke 4. Gatuadress: _________________________________________

Skolan

1. Hur brukar du oftast ta dig till skolan?

Vår och höst Vinter

 Går ^ Går

 Cyklar ^ Cyklar

 Åker bil med förälder eller annan vuxen

 Åker skolskjuts eller buss ^ Åker skolskjuts eller buss

2. Hur brukar du oftast ta dig från skolan?

 Går ^ Går

 Åker bil med förälder eller annan

vuxen ^ Åker bil med förälder eller annan

vuxen

3. Brukar någon vuxen följa dig till eller från skolan?

Ja

Nej

TILL DIG SOM ÅKER BIL MED FÖRÄLDER ELLER ANNAN VUXEN:

4. Vilken är den viktigaste orsaken till att du blir skjutsad med bil?

Det är för farligt att gå eller cykla

Det är för långt för att gå eller cykla

Fritiden

8. Hur brukar du oftast ta dig till eller från dina fritidsaktiviteter?

Går

Cyklar

Åker bil med förälder eller annan vuxen

7. Brukar någon vuxen följa dig till eller från dina fritidsaktiviteter?

Ja

Nej

Annat skäl nämligen ______________________________________________

10. Om vägen inte var farlig, skulle du gå eller cykla då?

Ja



Järnvägen och vägar vid Rönneshytta skola

1. Årskurs: ______ 2. Ålder:______ år 3. Kön: Flicka

Pojke 4. Gatuadress: _________________________________________

Skolan

1. Hur brukar du oftast ta dig till skolan?

 Går ^ Går

2. Hur brukar du oftast ta dig från skolan?

 Går ^ Går

3. Brukar någon vuxen följa dig till eller från skolan?

Ja

Nej

Annat skäl: ______________________________________________

5. Om skolvägen var säker, skulle du gå eller cykla då?

Ja

Nej

Vet inte

(16)

12

Bilaga 1

Sammanställning av svaren.

Siffrorna motsvarar det antal barn som har angett svaralternativet, under intervjun och i enkätenen. Det är svaren från alla 22 barn som deltog i Rönneshytta skola, årskurs 1 till 5.

Skolan

Hur brukar du oftast ta dig och från skolan?

7 Går 9 Går

12 Cyklar 6 Cyklar

7 Åker bil med förälder eller annan vuxen 11 Åker bil med förälder eller annan vuxen 2 Åker skolskjuts eller buss 2 Åker skolskjuts eller buss

Brukar någon vuxen följa dig till eller från skolan?

3 Ja 19 Nej

Till dig som åker bil med förälder eller annan vuxen:

Vilken är den viktigaste orsaken till att du blir skjutsad med bil?

2 Det är för farligt att gå eller cykla 2 Det är för långt för att gå eller cykla Annat skäl: Mamma bor i Närkesbro

På vintern är de halt Om skolvägen var säker, skulle du gå eller cykla då?

0 Ja 2 Nej 3 Vet inte

Fritiden

Hur brukar du oftast ta dig till eller från dina fritidsaktiviteter?

3 Går 6 Cyklar

17 Åker bil med förälder eller annan vuxen

Brukar någon vuxen följa dig till eller från dina fritidsaktiviteter?

10 Ja 3 Nej

Till dig som åker bil med förälder eller annan vuxen:

Vilken är den viktigaste orsaken till att du blir skjutsad med bil?

1 Det är för farligt att gå eller cykla 13 Det är för långt för att gå eller cykla

1 Annat skäl nämligen: Det kan vara kort eller så är det långt Om vägen inte var farlig, skulle du gå eller cykla då?

7 Ja 0 Nej 3 Vet inte

(17)

(18)

Trafikverket, 781 89 Borlänge, Besöksadress: Rödavägen 1 Telefon : 0771-921 921, Texttelefon: 0243-795 90 www.trafikverket .se