”Man vill veta hur det går i skolan”
förskoleklass och grundskolans tidigare år.
Examensarbete 15 hp | Ämne | VT 2011
Av: Linna Edman
Handledare: Anne– Christine Norlén
2
Abstract
Title: You want to know how things are going in school.
Author: Linna Edman
Tutor: Anne-Christine Norlén Date: Spring 2011
Keywords: new grading system, rating, knowledge and media.
Nyckelord: nytt betygssystem, bedömning, omdöme, kunskap och media.
In the fall 2011 a new grading scale will be implemented in the Swedish school. A government bill suggests a change of the scale from a three- to a six-point scale. The students will also be graded from the sixth class instead of today’s eighth. From the first year of the compulsory school the pupil will get a written judgment. The bill has started a debate in media between those who are for and against the new system. In this thesis I have tried to summarize the debate going on in some major media. What are their opinions, and whose views are heard in the debate? My theoretical starting point is that both ratings and media are socially constructed.
A number of articles were collected, and I had the ambition to select those that I regarded most relevant. Very soon I noticed a certain pattern that the opinion was for:
selection, motivation, class, knowledge, information and justice. My review also shows that the debate may not focused around a score against or for the new grading system, but rather about grades per se. The debate highlighted the selection of pupils presented who are not ”chosen”. In the debate about a grade as a motivation for students shows the students taking the grade as a review of their personality. In class discussion, it refers to those students who do not have the necessary conditions. In the debate about knowledge refers to those students whose skills are not reflected in the grade. In discussion about grade as information it is the students who need guidance through an assessment which has been highlighted. The fair debate shows the students who are the losers of today’s three grade levels.
As my title said ”You want to know how things are going in school.” – but who are
“You” and what kind of information to “You” want? Is a grade the answer?
3
Nonetheless – the debate will continue, and this is certainly not the last system that is implemented.
4
Innehållsförteckning
Inledning ... 5
Betygshistorik... 6
Det nya betygssystemet ... 8
Den politiska debatten ... 9
Syfte och frågeställningar... 10
Teori ... 11
Centrala begrepp ... 12
Tidigare forskning ... 14
Metod & Material ... 17
Analys- och resultatredovisning ... 19
Urvalsprinciper ... 20
Motivation ... 20
Klassperspektiv ... 23
Kunskapssyn... 24
Information ... 26
Rättviseaspekten ... 27
Slutsatser och sammanfattning ... 28
Avslutande diskussion ... 31
Käll- och litteraturförteckning ... 37
5
Inledning
“Man vill veta hur det går i skolan.”
Detta uttalande gjordes av en skolrektor som en kommentar i den aktuella debatten om betyg och omdömen (Sörbring, (Odat)). Debatten har startat efter ett av regeringen nyligen fattat beslut om ett nytt betygsystem i den svenska skolan. Propositionen förslår ett betygssystem med en 6-gradig skala, och att eleverna ska betygsättas redan i årskurs 6, dessutom tillkommer skriftliga omdömen i större omfattning redan från årskurs 1 (Skolverket, 2008).
De flesta av oss har åsikter om betygen bland annat för att vi har fått betyg under vår skolgång. Under min skolgång har jag vid ett tillfälle i slutet av 90-talet känt mig orättvist behandlad. Jag hade hört att jag inte kunde få MVG i ämnet idrott då läraren redan portionerat ut dem han kunde, samt att jag inte kunde få MVG i ämnet engelska då min accent var amerikansk (då hade jag varit utbytesstudent i USA ett år). Min fundering var: vad var det då lärarna betygsatte? Diskussioner kring betygen och dess inverkan på eleven kommer alltid att pågå. Men för vem har vi betyg? Och är betygen objektiva, eller finns det subjektiva inslag – och i värsta fall godtycke? Detta anser jag är mycket viktiga frågor och de bör därför hamna i fokus för debatten kring betygs- systemet.
Få frågor inom svensk skolpolitik har blivit så diskuterade och grundligt utredda som betygen, påpekar forskaren Bengt Selghed (2007:27). Jag har uppmärksammat att i debatten är förvirringen stor kring betygens och andra bedömningars betydelse när det gäller kopplingen till elevers prestationer. I denna uppsats har jag därför velat undersöka hur det nya betygssystemet värderas och framställs i media. Jag har utgått från artiklar publicerade på olika tidningars nätupplagor. Jag har bland annat tittat på hur artikelförfattaren argumenterar för eller emot betyg samt om det finns någon skillnad i en sådan värdering mellan olika källor, eller om samma källa gör olika värderingar av samma fenomen. Jag vill även belysa vems åsikt det är som syns i artiklarna.
6
Det är lätt att reducera betygsfrågan till ett för eller emot, men så enkelt är det inte.
Det handlar om hur betygen tas emot av eleven själv och hur de används, som till exempel antagningar vid universitet eller vid anställning. Det som framförts i media är inte bara diskussion kring det nya betygssystemet utan diskussionen om betygen som sådana har åter blossat upp.
Betygen har under hela sin existens har varit en mycket kontroversiell fråga. Det finns en rad styrdokument som reglerar betygssättningen: skolplanen, läroplanerna, kursplanerna samt grundskole- och gymnasieförordningen. Vad säger dessa om betyg? Forskarna Maria Jansdotter-Samuelsson och Kenneth Nordgren (red) (2008:50) har granskat dessa och kommit fram till att skollagen inte ger direkta anvisningar om betygssättningen. Den ger mer övergripande regler för utbildningens utformning. Däremot ger läroplanerna för grundskolan och gymnasiet övergripande riktlinjer för bedömning och kunskapsmål. Läroplanen bestäms av regeringen.
Kursplanerna har som mål att formulera syftet med det enskilda ämnet, men även ge betygskriterier samt kunskapsmål. Grundskole- och gymnasieförordningen reglerar betygssystemet mer i detalj. (ibid.)
Vad säger då våra regelverk om bedömning? De innehåller sammantaget inget som ger stöd åt att betygssätta personlighetsegenskaper, enligt grundskoleläraren Håkan Andersson (även fil. dr i pedagogik) (1999). Både social utveckling och kunskaps- mässigt betonas, men när det är dags att utvärdera detta i form av betyg finns bara det kunskapsmässiga kvar till bedömning. I utvecklingssamtalen ska dock ”den sociala utvecklingen främjas”. (ibid.)
Betygshistorik
Redan i början av 1800-talet infördes i det svenska skolväsendet siffer- och bokstavsbeteckningar som symboler för olika nivåer av kunskaper i det svenska skolväsendet (Ne.se). Dock har det funnits olika föregångare till betyg, som bland annat syftade till att visa hur elevens kunskaper i kristendom såg ut, eller om man var
”flitig men trögminter” i sina skolprestationer (ibid). I mitten av 1900-talet differentierades betygsskalan, och en av de främsta anledningarna var att det skulle
7
fungera som en urvalsprocess till högre studier, samt att det skulle motivera eleverna att studera flitigare (Skolverkets hemsida> kursplaner och betyg> om betygssystemet> betygshistorik). Sedan 1900-talet har det framförallt handlat om tre olika betygssystem: det absoluta betygs- systemet, det relativa betygssystemet, samt dagens kunskaps- och målorienterade betygssystem (ibid.).
Det absoluta betygssystemet infördes i början av 1900-talet och var en sjugradig skala av bokstavsbetyg (Skolverkets hemsida> kursplaner och betyg> om betygssystemet>
betygshistorik). Betyget sattes varje termin från årskurs 1. Denna betygsskala gick från det högsta betyget A (”Berömlig”) till det lägsta betyget C (”Otillräcklig”) som motsvarar underkänt. Betyget ”D” fanns också, men bara i ”Ordning”. Däremellan fanns kombinationer som AB och BA. Det näst högsta betyget var litet ”a”. B motsvarade godkänt. Under detta betyg fanns ”BC” (”Icke fullt godkänd”) och sedan
”C”. Det utmärkande för det absoluta betygssystemet var att det fanns en absolut kunskap som eleverna skulle uppnå under sin skolgång. Betyget sattes redan i årskurs 1, och eleverna blev även betygssatta i ordning och uppförande. Kritiken mot detta betygssystem var att det var otydlig i sina kunskapskrav vilket skapade utrymme för godtycke. (ibid.)
Det relativa betygssystemet infördes i mitten av 1900-talet och kom som en reaktion mot det tidigare betygssystemet (Skolverkets hemsida> kursplaner och betyg> om betygssystemet> betygshistorik). Eleverna fick betyg i årskurs 3, 6 och 7 i slutet av vårterminen, samt i slutet av varje termin i årskurs 8 och 9. Betyget sattes utifrån en skala mellan 1-5, där 5 var det högsta betyget. De olika betygen på skalan fördelades mellan alla elever i Sverige efter en normalfördelning med en viss procenthalt. Till exempel var det bara 7 procent av eleverna som kunde få högsta betyget, samt 7 procent som kunde få det lägsta betyget. Däremellan skulle den stora gruppen av elever ligga (86 procent) och fördelas mellan betygen 2-4. Precis som i det absoluta betygssystemet skulle eleverna betygsättas efter ordning (en tregradig skala) och uppförande (en fyrgradig skala) i klassrummet. Syftet med detta system var att det skulle vara en rättvisare och jämnare fördelning av betygen mellan eleverna och att det skulle motsvara den begåvningsprofil pedagoger och psykologer antog, det vill säga en normalfördelning. Dock kritiserades även detta system på flera punkter. Till exempel ansågs det vara orättvist eftersom det inte sade något om elevernas egentliga
8
kunskaper utan bara i relation till andra klasskamrater i samma ämne. Systemet kritiserades också därför att lärarna hade svårt att hantera detta med normalfördelning.
Meningen med denna var att normalfördelningen alltså skulle gälla alla elever i hela Sverige och inte en enskild klass eller skola. Det fanns dock enskilda lärare som försökte få en normalfördelning i sin egen klass eller i en skola. (Ibid.)
Dagens kunskaps – och målinriktade betygssystem infördes på 1990-talet. Syftet med systemet var att få en bättre bild av elevens kunskapsutveckling (Skolverkets hemsida> kursplaner och betyg> om betygssystemet> betygshistorik). Betygsskalan är uppdelad på tre nivåer i grundskolan: Godkänt (G), Väl Godkänt (VG) och Mycket Väl Godkänt (MVG) och betyg sätts från årskurs 8. På gymnasienivå är även Icke Godkänt ett steg på betygsskalan. (ibid.) Då eleven ligger mellan två betyg kan det läggas till ett plus eller minus efter betyget till exempel G+, dock syns endast G i slutbetyget. När denna uppsats skrivs befinner vi oss i en övergångsperiod mellan detta system och det nya systemet.
Det nya betygssystemet Huvudsyftet med det nya betygssystemet är att sätta betyg redan i årskurs 6, att göra kraven tydligare för både eleverna och föräldrarna, samt att få fler elever att nå skolans kunskapsmål (Regeringskansliet>
pressmeddelande 2008-02-08). Betygs- reformen har inspirerats av en sjugradig skala som kallas ECTS (European Credit Transfer and Accumulations System), som är ett försök till en EU- standardiserad betygsskala inom akademin. Eleverna kommer betygsättas utifrån en 6-skalig betygsstege.
Betygsskalan går från det högsta godkända betyget A ner till E, och det sjätte betyget F som symboliserar icke godkänt. Det finns även ett sjunde betygssteg som symboliseras av ett streck, vilket betyder att underlag för betygssättning saknas, vilket
Figur 1. En jämförelse mellan det nuvarande betygssystemet och den kommande.
9
kan bero på att eleven har för stor frånvaro. Ett A motsvarar idag ett MVG, ett C motsvarar VG och E motsvarar ett G (se figur). De tre stegen har unika kriterier, men för stegen B och D som inte har tydliga kriterier kommer en vägledning sättas in.
Dessutom kommer de som börjar i årskurs 1 till hösten 2012 få skriftliga omdömen i samtliga ämnen i samband med utvecklingssamtalen som sker varje termin (Regeringskansliets hemsida> Regeringen och departementen>
Utbildningsdepartementet> Frågor och svar om ny betygsskala). Till skillnad från betyget som ges till eleverna vid slutet av varje termin kan de skriftliga omdömena ges vid behov och är alltså inte ett oföränderligt dokument som ges vid specifika tillfällen (Skolverkets hemsida> Förskola & Skola> Grundskola> IUP med skriftliga omdömen> Frågor & Svar> Allmänna frågor). Behovet kan uppstå om förändringar sker i skolresultaten, eller vid händelser i skolan. De skriftliga omdömena skrivs sedan in i en individuell utvecklingsplan som fungerar som en utvärdering av elevens utveckling i förhållande till de nationella kraven (ibid.). Den individuella utvecklingsplanen kommuniceras av läraren med föräldrar och elever vid utvecklingssamtal. Vid dessa tillfällen ska en ömsesidig planering ske om vilket ansvar de delaktiga har för att eleven ska nå de nationella målen i ämnena, och dessa skrivs därefter in i utvecklingsplanen (ibid.).
Den nya betygsskalan kommer att införas i gymnasieskolan till hösten 2011, och halvåret senare i grundskolan. Samtidigt som detta kommer även en ny läroplan för grund- skolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr11, att användas (Skolverkets hemsida> Förskola & Skola> Grundskola> IUP med skriftliga omdömen> Frågor &
Svar> Allmänna frågor.). Två år efter införandet ska regeringen utvärdera reformen, och då ska även erfarenheter från lärarkåren vägas in i utvärderingen (ibid.).
Den politiska debatten
Betygen har än en gång blivit en viktig politisk symbolfråga i en tid när utbildning och forskning framhålls som viktiga områden för att möta en ökad internationell konkurrens. När den borgliga alliansen kom till makten 2007 presenterade de en proposition om ett nytt betygssystem. Det var ett majoritetsbeslut där Socialdemokratiska arbetarepartiet (s), Vänsterpartiet (vp) och Miljöpartiet (mp) hade
10
avvikande hållningar. Vänsterpartiet är det parti som genom åren konsekvent varit emot att betyg ska förekomma i skolsystemet (Vänsterpartiets hemsida> Vår politik>
Vår politik A-Ö> Betyg), medan Socialdemokratiska arbetarepartiet tidigare har föreslagit en betygsfri grundskola men med ett tregradigt omdöme som skulle ange elevernas förväntade möjligheter att klara av gymnasiestudier (Andersson, 1999).
Miljöpartiet däremot är precis som Vänsterpartiet emot betyg, men vill ha muntliga utvecklingssamtal för de yngre eleverna, men betyg som urval för niorna (Miljöpartiets hemsida> Vår politik> Vår politik A-Ö> Betyg). I och med propositionen presenterades av de borgliga partierna gick Socialdemokratiska arbetarepartiet med på en uppgörelse eftersom en ny läroplan (Lgr11) var på väg in i skolan samt på grund av en överenskommelse att betygsstegen B och D skulle få tydliga handledningar (Socialdemokraternas hemsida> Media> Nyhetsarkivet (2006- )> Överenskommelse om betygskriterier).
Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att analysera och belysa diskussionerna i media kring det nya betygssystemet. Jag har för avsikt att redovisa vilka argument som lyfts fram samt se om det finns argument som återkommer, sedan koppla det till litteratur i ämnet.
Vad som även är intressant är att titta närmare på är vilka personer eller yrkesgrupper som syns i de mediala diskussionerna – är det politikerna, forskarna, lärarna, föräldrarna eller eleverna? Eller kan det finnas helt andra aktörer?
Mina frågeställningar är:
· Hur gick diskussionerna i media om det nya betygssystemet kring år 2010?
· Vilka var argumenten för och emot?
· Vem syns i media i diskussionen kring de nya betygen?
11
Teori
Under arbetets gång har jag alltmer sett en tendens till ett socialkonstruktivistiskt synsätt i den litteratur jag tagit mig an. Vad innebär då socialkonstruktivism?
Filosofen och psykologen Magdalena Thomassen (2006:205) förklarar att i social- konstruktivism ligger det centrala i den språkliga sociala interaktionen som förutsättning för kunskap. Hon menar att all kunskap uppstår just i en intersubjektiv kontext, dvs. i det samspelet mellan olika människor och genom dessa konstruktioner skapas både vår självförståelse och vår verklighetsuppfattning. Kunskapsprocessen är alltså inte primärt individuell utan kunskap skapas i de språkliga relationerna i sociala gemenskaper (ibid.).
Under senare år har samhällsvetare i Sverige och andra nordiska länderna visat ett ökat intresse för mediers behandling av socialpolitik, socialt arbete och sociala problem, även om forskningen inte nått så långt. Detta skriver de socialpolitiskt inriktade forskarna Helena Blomberg, Christian Kroll, Tommy Lundström & Hans Swärd (red) (2004:13). Vad ligger, enligt dem, bakom det ökade intresset?
Blomberg m.fl. (2004:15) menar att en viktig bakomliggande orsak är mediers ökade betydelse och starkare maktställning (även kallad ”den tredje statsmakten”), men en förklaring av mer vetenskapsteoretisk karaktär finns i det växande inflytande som den socialkonstruktivistiska forskningstraditionen har fått i Norden. Författarna menar att samhällsproblem ses i ett sådant perspektiv som socialt konstruerade genom att vissa grupper har makt att muta in sina problemdefinitioner i konkurrens med andra möjliga definitioner. Det är alltså bara vissa typer av problem som får uppmärksamhet i den offentliga diskussionen och de kommer att förstås och förklaras endast inom en begränsad samtalsordning. Socialkonstruktivister brukar understryka det förändliga i konstruktionsprocessen och peka på att det sätt, som händelser definieras och betraktas på, inte är stabilt över tid eller mellan olika kulturer. Blomberg, m.fl.
(2004:16) hävdar att det ofta har antagits att massmedierna spelar en stor roll för att förmedla den offentliga diskurs som bidrar till att vissa problemkonstruktioner når ett allmänt godkännande framför andra. Massmedierna kan återspegla kampen mellan olika aktörer som gör anspråk på olika problembeskrivningar och medier kan ange agendan för hur problem diskuteras. (ibid.)
12
En annan viktig orsak, menar Blomberg, m.fl. (2004:15), kan vara mediernas negativa och enkelspåriga sätt att framställa olika socialpolitiska frågor och utsatta grupper.
Resultatet kan vara att befolkningens attityder och även i en växande utsträckning regeringars och andra inflytelserika aktörers handlande påverkas av medierna och den världsbild de förmedlar. Medierna förmedlar alltså inte bara olika konkurrerande synsätt i det offentliga samtalet utan medverkar också aktivt till att skapa och lansera olika problem. (ibid.)
Jag tycker mig kunna ana även en socialkonstruktivistisk grundtanke hos Andersson (1999:130) men detta gäller dock betyg, något som bekräftas med en kommentar i slutordet i hans bok Varför betyg? Historiskt och aktuellt om betyg (1999). Han menar att betygen är, och alltid har varit och kommer att vara, en social konstruktion.
Andersson visar på tidigare forskning som pekar på att någon renodlad form av betygssättning knappast har existerat, utan betygssättning har i många fall kommit att ske efter eget huvud oavsett de föreskrivna reglerna (ibid.). Man skulle kunna tolka detta som att reglerna inte är så entydigt skrivna, att det inte lämnas utrymme för subjektiva värderingar. Detta är ett problem inte bara för förordningar utan även för lagtexter. Även Jansdotter-Samuelsson & Nordgren (red) (2008:33) delar denna åsikt.
De menar att det finns motsättningar mellan olika kunskapsbehov - samhällslivets behov av delaktiga medborgare, utbildningsanordnarnas behov av självständighet, näringslivets lång- och kortsiktiga behov av kunskaper och arbetskraft samt individernas frihet att välja livsprojekt. Författarna betonar att om vi betraktar ett betygssystem som en slags formell institution som reglerar kunskapsbedömning, kan utveckling och förändring av denna institution förstås som ett samspel mellan övergripande samhällelig förändring, pedagogisk forskning samt lokal praxis.
(Jansdotter-Samuelsson & Nordgren, 2008)
Centrala begrepp
I det som följer belyses de begrepp som är centrala i denna uppsats. Dessa begrepp är:
betyg, bedömning, omdöme, media samt klass.
13
Kring begreppet betyg finns det en mängd tolkningar. Man brukar säga att betygen i skolan har tre olika syften: de ska fungera som urvalsinstrument i de situationer när det är fler sökande än platser, de ska motivera eleverna till att prestera så väl som möjligt i skolan och de ska förmedla elevens kunskapsnivåer (Petterson, 1999;
Selghed, 2007; Andersson, 1999). Nationalencyklopedin tolkar begreppet betyg som ett mått på skolprestationer (Ne.se).
Betyg är en form av bedömning, och därför är bedömning viktig att ta upp som ett centralt begrepp. Alla lärare gör bedömningar trots att alla inte sätter betyg, något som forskarna och lärarna Jansdotter-Samuelsson & Nordgren (red) (2008:7) påpekar. De menar att elevernas kunskaper behöver följas upp för att sedan kunna anpassa och utveckla undervisningen, något som även Selghed (2007) hävdar. Men det är förstås en stor skillnad mellan betyg och bedömning. Bedömning är ett mer nyanserat omdöme och kräver ofta en längre text, medan man med betyg reducerar hela denna komplicerade text till en bokstav (alternativt bokstavskombination) eller en siffra.
I och med att omdöme ska införas i skolan från årskurs 6 är detta ett begrepp som används i den mediala diskussionen. Min tolkning av omdöme i relation till skolan är att även det är en form av betyg, men som sagt ovan mer nyanserat. Skillnaden mellan dem är, enligt Skolverket (Skolverkets hemsida> Förskola & Skola> Grundskola>
IUP med skriftliga omdömen> Frågor & Svar> Allmänna frågor), att ett omdöme ska ge eleven och vårdnadshavarna en tydligare bild av elevens kunskaper i relation till de mål som är uppsatta nationellt, samt lokalt. Med detta som utgångspunkt läggs grunden för elevens vidare lärande. Betygen däremot har en annan funktion, de syftar inte till det fortsatta lärandet utan istället till en samlad ämneskunskap relaterat till alla nationella mål och kriterier. (ibid.)
Medieforskare har hävdat att medierna har ett problemformuleringsprivilegium eller en dagordningsfunktion, det vill säga att de har stora möjligheter att avgöra vilka frågor som ska tas upp till diskussion och inom vilka ramar diskussionen ska föras (Blomberg, m.fl. 2004:13). Enligt Hadenius, Weibull och Wadbring (2008:26), som hänvisar till en pressutredning från 1972, har media fyra bestämda uppgifter i det svenska samhället: att fungera som en informationskanal för både medborgare och politiker, att kommentera händelser i samhället, att granska och kontrollera olika
14
makthavare i samhället samt som en kommunikation mellan olika grupper och organisationer.
Klassperspektivet är något som har kommit fram efter att jag har analyserat artiklarna.
Det finns sociala, kulturella, etniska och materiella skillnader mellan människor eller grupper av människor. De har funnits sedan det allt mer komplexa samhällen uppstod för många tusen år sedan (Holgersson, 2011:11). I dagens samhälle kallas det klass och kan tolkas som en socialekonomisk definierad grupp av människor, dock existerar det ingen enighet inom vetenskapen kring begreppet klass (ibid.).
Tidigare forskning
Håkan Andersson (1999) är en av dem som diskuterar kring betyg i sin bok Varför betyg? Historiskt och aktuellt om betyg. Han är, som ovan nämnts, grundskolelärare och fil. dr i pedagogik. Hans bok har som syfte att sammanfatta och diskutera betygens utveckling till dagens kunskaps och målrelaterade betyg, från 1940-talet och framåt. Andersson påstår att den främsta anledningen till de starka känslor som betyg rör upp hänger samman med urvalsprocessen till högre studier. Ofta kan personen känna sig orättvist bedömd, och kanske motarbetade av en lärare (1999:7).
Maria Gatu (2010) lyfter även hon fram det känsliga med bli bedömd. Hennes examensarbete ”Bedömning och betygssättning på mellanstadiet. Förr idag och i framtiden” har som syfte att belysa vilken verkan de olika betygssystemen har haft sedan grundskolan infördes till idag. Hon har intervjuat både aktiva och pensionerade lärare samt läst litteratur i ämnet och sedan jämfört de framförda åsikterna med litteraturen. Resultatet av jämförelsen visade att åsikterna kring de olika betygssystemen överensstämmer till en stor del. Både lärarna och litteraturen gav samma bild av problematiken kring betygssättning ur en rättviseaspekt samt att det inte finns någon optimalt system för att betygssätta elever. (Gatu, 2010)
Viveca Lindberg (2007) är professor i pedagogik och har skrivit artikeln
”Långtgående slutsatser trots få lärare och elever i studier” i antologin Sporre eller otyg – om bedömning och betyg. Hon har tittat på tidigare forskning om betyg och
15
bedömning, och dragit slutsatsen att merparten av forskningen är relaterat till myndighetsuppdrag. Samtidigt visar hon att minst forskning finns det om formativ, icke betygssättande, bedömning av såväl yngre som äldre barn och ungdomar, likaså om lärares betygssättande bedömning. Dessutom, påpekar hon, vet vi inte mycket om hur lärare i svenska skolan bedömer sina elever och hur de använder betygskriterierna vid bedömning av elevarbeten i olika skolämnen, inom skilda skolor och för varierande elevgrupper (Lindberg, 2007). Betygssättning är en process där flera olika faktorer vägs samman till det som sedan blir betyget. Men hur ser denna process ut?
Maria Jansdotter Samuelsson & Kenneth Nordgren (red) (2008) har skrivit boken
”Betyg i teori och praktik”. Författarna hävdar att betyget är skolans mest reglerade form för bedömning, samt att det finns ett antal generella funktioner hos betyget: som urval, information, kontroll, motivation och till sist disciplinering. Boken behandlar tre teman som spelar roll för hur betygssättning och bedömning blir en del av läraryrket: 1) betygens funktioner påverkas av både individen och samhällets behov av kunskap. 2) Bedömning är en central del av läraryrkets professionalisering och status samt 3) bedömningar är uttryck för en kunskapssyn. (Samuelsson & Nordgren, 2008:147)
Göran Linde (2007) är professor i pedagogik, och även i hans bok ”Betyg och kunskap” diskuteras betygets olika generella funktioner. Boken har som syfte att bringa klarhet i hur kunskaper kan bedömas för återkoppling till elever och föräldrar och för de formaliserade omdömen som betyg är. Linde påpekar att skolan spelar en stor roll för hela den uppväxande generationen, och att vi därför ska vårda den väl.
Därför är det av värde att intresset för läroplaner och för bedömning av kunskap är så brett som möjligt. Han menar även att betygssättningen är en typ av mätning av kunskaper, och en jämförelse mellan en verklighetsmängd, någonting som finns i en konkret verklighet samt en symbolmängd. Då förutsätter Linde att man arbetar med definitioner och kriterier för hur vi avgränsar skillnader. (Linde, 2007)
Även Bengt Selghed (2007) påstår i antologin ”Sporre eller otyg – om bedömning och betyg” att betyg är en sorts mätning. Han är fil. dr och universitetslektor i pedagogik vid Institutionen för beteendevetenskap. Han menar att det handlar om att fastställa elevens förmåga eller kompetens i förhållande till en eller flera på förhand fastställda
16
måttstockar. Syftet är inte att jämföra eller skilja elever åt, betonar han, utan att konstatera om eleven uppfyller de krav som specificerats i måttstockarna. Därför är resultatet inte beroende av vad andra elever presterar (Selghed, 2007). Han kan således sägas ställa sig kritisk till det relativa betygssystemet.
Beteendevetaren Christina Wikström (2007) som även hon är en av författarna i antologin ”Sporre eller otyg – om bedömning och betyg” menar att pedagogiska mätningar behövs och kan vara konstruktiva hjälpmedel i utbildningssammanhang, men det måste göras på rätt sätt och tolkas utifrån mätningens syfte och kvalitet.
Betygen, som i sig är det slutgiltiga resultatet efter en mängd olika pedagogiska mätningar, har betydelse för den omedelbara motivationen, elevens självkänsla samt inställning till sina studier, men det ger också mer konkreta konsekvenser i form av framtida studieval och möjligheter att konkurrera om framtidens studieplatser och arbeten. (Wikström, 2007)
Helena Blomberg, Christian Kroll, Tommy Lundström och Hans Swärd (red) (2004) berör ämnet media. De är alla socialpolitiskt inriktade forskare och har skrivit boken
”Sociala problem och socialpolitik i massmedier”. Författarna tar ur olika vinklar upp massmediernas betydelse när det gäller att forma allmänhetens och beslutfattarnas världsbild. De påpekar att medierna har kommit att uppta en allt större del av medborgarnas vakna tid, de har fått ett inflytande i samhället och kanske också en ökad makt över människornas tankar. Författarna menar att det ibland hävdats att makten över medborgarnas tankar går genom makten över massmedia. (Blomberg, m.fl. 2004)
17
Metod & Material
Jag har valt ut 26 artiklar från olika elektroniska tidningar för att analyseras i denna uppsats. Att analysera något är, i en allmän betydelse, att identifiera och undersöka dess komponenter, menar forskarna och pedagogerna Göran Bergström & Kristina Boréus (2005:18). Till hjälp finns det olika textanalytiska metoder för att studera samhällsvetenskapliga problem. Dessa olika sätt att analysera text har Bergström &
Boréus studerat närmare i sin bok ”Textens mening och makt” (2005). De förklarar att i de samhällsvetenskapliga disciplinerna observeras människor i samspel med varandra, och det som studeras är vanligtvis sådant som på ett eller annat sätt har att göra med relationer mellan människor. I modern samhällsvetenskaplig forskning förekommer ett specifikt teoretiskt intresse för språk och text (Bergström & Boréus, 2005). Runt om i världen skrivs det en oändlig mängd texter av olika personer med ett specifikt budskap. Personen i fråga vill förmedla något och förhoppningsvis påverka mottagaren/omgivningen.
En analysmetod används för att finna mönster i ett flertal texter, till exempel hur ofta ett visst tema i en nyhetsartikel återkommer. Denna kallas innehållsanalys och är ett analysverktyg. Innehållsanalysen består i att beskriva ett textinnehåll då man har ett specifikt forskningssyfte (Bergström & Boréus, 2005:44). Det finns olika varianter och jag har använt mig av en kvalitativ analysmetod. Kvalitativ innehållsanalys används framförallt för att på ett systematiskt sätt beskriva textinnehåll. Man undersöker då hur ofta någon företeelse omnämns, eller vilka typer av uttryck och ord eller argument som används. Inom samhällsvetenskapen är det vanligt att man studerar innebördsaspekten: vad säger texten? (ibid.)
Mitt tillvägagångssätt för att få fram artiklarna var att söka på orden ”betyg” samt
”nya betygssystemet” via en länk till ”artikelsök” på Södertörn Högskola biblioteks hemsida. Efter att ha läst igenom alla artiklar och gjort en innehållsanalys delade jag upp dem i tre kategorier: åsikter för, åsikter emot samt en som presenterar både för – och emot argument. Sedan gav jag alla artiklar ett nummer för att kunna hålla isär dem då jag skrev ner varje artikels argument på ett separat papper. Detta för att få en större bild av samtliga artiklar, och förhoppningsvis se ett mönster. Snart insåg jag att det finns ett visst sätt att argumentera i artiklarna utifrån specifika perspektiv såsom:
urval, motivation, klass, kunskap, information samt rättvisa. Dessutom kunde det i en
18
artikel användas flera av dessa perspektiv för att understryka argumenten kring betyg.
Att argumentera för något går ut på att ge anledningar för eller emot en ståndpunkt, men även att på ett pedagogiskt sätt övertyga läsaren om en verklighetsbeskrivning, värdering eller en handlingsriktning (Bergström & Boréus, 2005:89).
Än så länge finns det inte så mycket tryckt material kring det nya betygssystemet, så det material jag utgått ifrån är framförallt från Skolverkets hemsida för att få fram information kring betyg i allmänhet och det nya betygssystemet i synnerhet.
Anledningen till detta är att just att Skolverket på regeringens begäran har fått i uppdrag att ta fram ett nytt betygssystem (Skolverket, 2008). Den typ av media jag riktat in mig på är elektroniska källor såsom tidningsartiklar från internet. Jag har även läst in mig på ämnet genom aktuell litteratur om betyg och media.
Utifrån ett stort antal artiklar valde ut 26 stycken som jag tyckte var mest aktuella.
Dessa belyser självklart inte hela bilden kring diskussionen av det nya betygssystemet. De nätupplagor till tidningar som framförallt synts i debatten är Göteborgs- Posten, Dagens Nyheter, Upsala Nya Tidning, Aftonbladet samt vlt.se (”Västmanlands Läns Tidning)” som endast är en elektronisk tidning. Dessutom tillkommer enstaka artiklar från andra mindre etablerade tidningar. Den tidigaste artikeln publicerades 2007 och den senaste 2011, men tyngdpunkten ligger på elektroniska artiklar publicerade 2010.
19
Analys- och resultatredovisning
”Flit ska uppmuntras”
Denna kommentar fällde utbildningsminister Jan Björklund (fp) i ett pressmeddelande den 6 februari 2008 (Regeringskansliet, 2008) och sedan presenterades den nya sexgradiga betygsskalan. Knappt hade han sagt detta förrän debatten rasade i media kring betygsfrågan. ”Björklund struntar i vetenskapen” utbrister forskaren och docenten i pedagogik Christian Lundahl (2008). Professorn Martin Ingvar menar istället att Björklund gör rätt, då han anser att ”Sverige har världens i särklass sämsta betygssystem” (2011).
Här följer resultatet av min innehållsanalys av artiklarna. Analysen bestod i att jag tittade på hur det nya betygssystemet värderas och framställs i media. Om artikelförfattaren argumenterar för betyget som något positivt eller negativt samt om det finns någon skillnad i en sådan värdering mellan olika källor eller om samma källa gör olika värderingar av samma fenomen. Vad mitt resultat visade och som kan vara värt att påpeka, är att de som är emot betyg i den här debatten är oftast emot betyg överhuvudtaget.
Det här avsnittet kommer att behandla sex olika teman såsom: urvalsprinciper, motivation, klassperspektiv, kunskapssyn, information samt rättviseaspekten. Dessa sex teman kom att framstå som ganska tydliga när jag följde debatterna i de elektroniska tidningarna. Uppdelningen är inte helt och hållen min egen då teman urval, motivation och information är väl diskuterade begrepp i samband med dis- kussion kring betyg, bland annat av Wikström (2007), Jansdotter-Samuelsson &
Nordgren (2008), samt Andersson (1999). Dock såg även jag att dessa kom fram genom att granska de elektroniska artiklarna. Ett fjärde begrepp brukar tas upp i samband med betygsdiskussionen, och det är kontroll. Andersson (1999:28) diskuterar begreppet och hävdar att samhället utövar via regering och riksdag kontroll av skolan, bland annat via anvisningar, läroplaner, föreskrifter, betygskriterier, lagar och förordningar. Genom betygssättning kontrolleras eleverna och genom olika betygsföreskrifter kontrolleras även lärarna, eftersom regelverket vid överträdelse kan medföra sanktioner – som att skolan förlorar rätten att bedriva undervisning och
20
examinera elever (ibid.). Detta var inget jag fann som ett argument i debatten. Då det i samma artikel kan framföras flera olika argument kan samma artikel komma att hänvisas till under flera olika teman.
Urvalsprinciper
Ur ett urvalsperspektiv finns här debattörer som ser urvalsprinciper endast som något negativt, samt de som anser att fler betygssteg ger en större variation av elever med höga betyg.
Bland annat hävdar läraren samt författaren Per- Acke Orstadius (2010) att den enda funktionen betyg har är att fungera som ett urvalsinstrument för högre studier och ställer sig därför negativ till betyg. Han menar att de enda som gynnas av detta är privilegierade elever från högre samhällsklasser (ibid.). En annan som kritiserar de nya betygsreformerna ur ett urvalsperspektiv är Mac Murray (2010), före detta kansliråd vid Utbildningsdepartementet. Han hävdar att betyg dessvärre fungerar som monopol på marknaden när det kommer till ansökningar till högre studier. Det som enligt honom även borde väga in är ålder, arbetslivserfarenhet samt prov (ibid.)
I den positiva diskussionen kring det nya betygssystemet hörs bland annat reportern Ossi Carp (Odat.). Han lyfter fram de argument i ett urvalsperspektiv som regeringen presenterat, bland annat att fler steg i betygsskalan ger en större variation på de elever som presterat bra i skolan. Detta är en reaktion mot dagens tre godkända steg som gör att fler får högsta betyg och därför är de högre lärosätena tvungna att lotta ut platser (ibid.). Reportern Maria Eremo (2010) är även hon positiv till det nya betygssystemet och påpekar att betygen följer med eleven upp i högre studier, och det gör inte skriftliga omdömen. Denna åsikt understöds av intervjuade lärare och elever i artikeln (ibid.).
Motivation
Ur ett motivationsperspektiv finns det de som anser att betyget kan fungera som en sporre till att anstränga sig i skolan samt de som hävdar den totala motsatsen, att
21
negativ återkoppling kan påverka självkänslan och verka förlamande för studiemotivationen.
En som är emot betyg helt och hållet är kulturskribenten Eva- Lotta Hultén (2010).
Hon menar att eleverna tappar lusten att lära då de bedöms med betyg, till och med för dem som ser det som en belöning. Resultatet kan bli att de endast eftersträvar belöningen och som följd av det tappar nyfikenheten. Emellertid hävdar hon att motivationen är av vikt för lärandet – motivationen gör att eleven fördjupar kunskapen och förståelsen i ämnet (ibid.). ”För vems skull sätter man betyg på så små barn?” frågar sig en grupp föräldrar, pedagogerna och psykologer vid namn Ninnie Oke, Hans-Åke Scherp, Mats Ekholm, Ingrid Pramling- Samuelsson, Lars Jalmert och Gunilla Niss (2010). De ställer sig kritiska till skriftliga omdömen för sexåringar, och ett av argumenten är att barn i den åldern inte kan se skillnaden mellan omdöme på person och prestation. Samtidigt påpekar de att extrastöd och resurser är viktigt för de barn som är i behov av det (ibid.). Anders Helm, ordförandet för riksförbundet Hem och Skola som representerar föräldragrupperna, är författare av artikeln ”Hem och skola: Olämpligt att införa nya betygssystem 2012” (2010). Han är inte emot betyg i allmänhet. Men däremot anser han att det finns viktigare reformer att satsa på i dagsläget än ett nytt betygssystem då det inte finns någon forskning som pekar på att betyg i tidig ålder förbättrar eller försämrar måluppfyllelsen. Med det menar författaren att vikten borde ligga på att få det nuvarande systemet att fungera och öka kunskaperna om när och hur det är bäst att införa betyg innan man inför nya reformer (ibid). En annan som går på samma linje som Helm är Linde (2009). Han är inte heller emot betyg som sådana, dock sätter han motivation som ett sekundärt syfte för ett bättre betyg. Det viktigaste, påpekar han, är att betyget är ett kvitto på avklarad utbildning. Han menar att betyget ska vara en kvalitetssäkring för att nå upp till det kriterium som krävs för högre studier (ibid.). Orstadius (2010) anser inte att betyg motiverar elever. Han hävdar att bokstaven inte säger var eleven ligger i kunskapsnivån. Dessutom kan betyg vara förödande för de elever som mest behöver motivation (ibid.). I Lärarnas Tidning har man låtit reportern Elisabet Rudhe (2011) intervjua lärare om det nya betygssystemet. En av dem påpekar kritiskt att fler elever kommer att bli underkända, och detta drabbar motivationen och självkänslan, medan en annan lärare anser att det kommer bli en mycket större utmaning för eleverna samt att det läggs för stor fokus på betygen i dagens skola (ibid.)
22
En som är positiv till det nya betygsystemet är reportern Eremo (2010), som betonar att det är skolans ansvar och uppgift att motivera elever att sikta högre i studierna.
Hon poängterar att betyget kan fungera som en vägledning för hur eleven ska gå vidare i sina studier, samt att betyget kan fungera som en sporre för de som redan har bra betyg. Hon har intervjuat elever och lärare i en skola i Mellansverige, och enligt henne är alla intervjuade överens om att ett tidigt betyg är positivt (ibid.). Även reportrarna Boström, Tenfelt och Öberg i artikeln ”Två av tre elever vill ha betyg före åttan” har varit ute och intervjuat elever (Odat.). Deras resultat pekar på att de flesta eleverna är positivt inställda till det nya betygssystemet. De argument som framförs är att dagens betygssystem med betyg först i årskurs 8 är alldeles för sent då elever vill kunna satsa på slutbetyget i årskurs 9, samt att betyg som instrument är viktiga för att få veta på vilken nivå eleven ligger på (ibid.). Ledarskribenten till artikeln ”Betyg”
(2010) anser att betyg är viktigt eftersom det fungerar som en morot för eleverna att studera mer. Däremot ifrågasätts i ledaren fler betygssteg då det blir mer komplicerat att räkna ut medelbetyget (ibid.). Reportern Henric Bingström (2011) till artikeln
”Betyg från årskurs 6: >>Är ingen stor sak<<” ger en positiv framställning till det nya betygssystemet. Han hänvisar till utbildningsministern Jan Björklunds argument, att tidigare betyg kan leda till ett ökat studieresultat samt att eleverna kommer att lägga mer fokus och ambitioner på skolarbetet. Dock håller inte en annan intervjuad lärare med om Björklunds argument utan påpekar att dåliga studieresultat även kan bero på andra faktorer (ibid.)
En som inte satt någon värdering för eller emot i betygsfrågan är reportern och webredaktören på ”forskning.se” Elin Melin (2010). Hon har intervjuat en professor i pedagogik Christina Cliffordson som menar att det är svårt att säga om betyg är bra eller inte. Hon menar att det som måste ”vägas in i bedömningen” är resurser, lärarkompetens samt kommunikation. Forskaren hävdar att betygets syfte är att motivera elever men det kräver att lärarna har förmågan att ge eleverna det stöd de behöver. På frågan om betyg från årskurs 6 är bra svarar forskaren att betyg inte har någon funktion om kommunikation mellan berörda parter, åtgärder samt resurser inte har satts in i tid (ibid.) Om hon har rätt kan det betyda att en viktig faktor i betygssättningsprocessen är att skolan och lärarens förutsättningar att bedriva undervisning vägs in.
23
Klassperspektiv
Ur ett klassperspektiv handlar debatten bland annat om att klasskillnaderna förstärks av betygssättning, och de som hävdar motsatsen.
Några som anser att finns ett samband mellan betyg och socioekonomisk bakgrund är generaldirektören för Socialstyrelsen Lars- Erik Holm, överdirektören Håkan Ceder samt forskaren Bosse Vinnerljung, de två senare också verksamma vid Socialstyrelsen (2010). De inleder sin artikel med ”Dåliga betyg från grundskolan är den starkaste riskmarkören för sociala problem i vuxen ålder”. Även de är starkt kritiska till betyg och menar att oavsett socialekonomisk bakgrund så kan dåliga betyg påverka elevernas framtid på ett negativt sätt. De drar paralleller mellan dåliga studieresultat och framtida problem (ibid.). Detta menar även Orstadius (2010), som påstår att barn som har en sämre social ställning i samhället är dömda att misslyckas i en skola med betyg. Han lägger till att det självklart finns fler faktorer som spelar in (ibid.).
Reportern från Göteborgs- Postens ledarsida Mario Brancaglioni (2010) håller inte med om att elevens socioekonomiska bakgrund påverkar betygen negativt. Han hävdar att de elever, som Orstadius syftar på, gynnas av att tidigt sätta betyg, då man kan sätta in åtgärder för dessa elever redan i första klass. Brancaglioni anser att betyg fyller en funktion då det klargör för omgivningen vad alla i klassen redan vet, vilka som ”är duktiga och vilka som kan mindre”. Eleverna får även mer tid på sig att höja sina betyg tills det är dags att söka till högre studier, påpekar han. Dessa argument bygger Brancaglioni på en rapport från Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering av forskaren Anna Sjögren som visar att de som drabbats hårdast av reformer på 70-talet där man tog bort tidiga betyg är de från lägre sociala klasser (ibid.). Även reportern för Upsala Nya Tidning Åke Sporre (2010) hänvisar till rapporten när han ger sig in i debatten kring betygen ur ett klassperspektiv. I hans artikel ”Tidiga betyg gynnar svaga elever” har han intervjuat Anna Sjögren. Hennes studie visar att svagpresterande elever förlorar på att inte ha betyg, och de som gynnades var elever vars föräldrar hade en akademisk bakgrund. Sjögren spekulerar i att detta kan ha att göra med att betyg ger en värdefull information, som inte kommer fram vid utvecklingssamtalen (ibid.). Även författaren och samhällsdebattören Jan Guillou (2010) hänvisar till reformer gjorda på 70-talet där konsekvensen av dessa vart att ett mindre antal barn från ”fattiga familjer” kom in på högre utbildningar. Han
24
påstår att barn från ”rika familjer” i större utsträckning får högre betyg än barn från
”fattiga familjer”. Detta, menar han, beror på att ”rika familjer” har högre utbildningsnivå samt att kraven på barnen från dessa föräldrar är högre. Guillou poängterar rätt bryskt att det inte beror på barnens begåvning trots att många föräldrar gärna vill tro det. Guillou anser att regeringens proposition med fler betygssteg kan minska klasskillnaderna (ibid.). Professor Ingvar (2011) som är författare till artikeln
”Skolan struntar i hur barns hjärnor fungerar” i DN är negativt inställd till dagens betygssystem, och positiv till ett nytt. Han anser att det system vi har idag diskriminerar pojkar från arbetarklassen. Problemet med dagens betygssystem, hävdar han, är bland annat att det sätts för sent, har för komplexa betygskriterier samt att det har för få steg. Ingvar anser också att det läggs för mycket energi på utvecklingssamtal med elever som kommer från de högre samhällsklasserna. Han påpekar att det faktiskt är lärarens undervisning och åtgärder som speglas i betyget (ibid.).
Kunskapssyn
Det finns de i debatten som betonar att lärandet är en komplex process som därför inte kan mätas med betyg, samt de som hävdar att betyget ger eleven en förståelse för sin egen kunskapsnivå.
Murray (2010) kritiserar de nya betygsreformerna och menar att det läggs för stor vikt vid betyget som sådant. Han påpekar att det kan leda till att eleven pluggar endast för betyget och inte på grund av intresse, samt att en mångsidig och snabb bedömning är av stor vikt vid elevens kunskapsutveckling (ibid.). Någon som går på samma linje som Murray är skribenten Linde i artikeln ”Rör inte vårt betygssystem” (2009). Han ställer sig kritisk till hur man, enligt honom, i skolan mäter kunskap. Linde betonar att man i så fall måste definiera betyg i relation till kunskap för att sedan kunna jämställa betygsskillnader med kunskapsskillnader. Han är positivt inställd till det nuvarande systemet då han anser att det redan finns tydliga kriterier för varje steg i betygsskalan samt att de är kvalitativt uttryckta. Han menar att det inte finns så många kvalitativa sätt att lösa problem, uppfatta, förstå, etc. Detta är en av anledningarna till varför han anser att betygsstegen bör vara få (ibid). Ledarskribenten till ”Betyg och kunskap är
25
inte samma sak” (Upsala Nya Tidning, (2010)) är också emot hur man mäter kunskap i skolan. Skribenten reagerar mot att två politiker hävdar att det ökade betygssnittet i Uppsala kommun beror på deras partiers prioriteringar i skolfrågan. Skribenten påpekar att de inte har någon anledning att stoltsera med detta då det inte går att mäta elevernas kunskaper genom betyg. Anledningen till betygsförbättringen behöver inte alls ha att göra med att kunskapen ökat, menar skribenten, det kan snarare ha att göra med Skolverkets prognosmodell Salsa som redovisar hur betygssnittet i varje kommun borde se ut. Det innebär att Uppsala i detta fall har ett bättre genomsnittsbetyg än vad de borde ha (ibid). Lundahl, är författare till artikeln
”Tidigare betyg ger inte bättre kunskaper” (2010). Han betonar att det inte finns forskning som visar att betyg i årskurs 6 ökar resultaten. Han är kritisk till betyg överhuvudtaget och går hårt emot regeringens ombildningar i betygsfrågan. Bland annat ger Lundahl sig på regeringens argument att betyg påverkar elevernas kunskapsutveckling positivt. Han hävdar att forskningen visar på det motsatta och att det är många faktorer som spelar in för att öka kunskapen hos eleverna. Lundahl påstår även att Regeringens föreställningar om att betyg förtydligar skolans förväntningar är oriktigt. Han menar att de som forskar kring bedömning inte ser kopplingen mellan betyg och ökad tydlighet, däremot anser han att deras förslag om en mer undervisningsnära och regelbunden bedömning skulle kunna öka tydligheten i skolan (ibid.)
Som man kan utläsa av rubriken ”Betyg redan i årskurs sex tas emot positivt” är kommande artikel en positiv framställning av betygsreformerna. I den har man intervjuat lärare och elever (Eremo, 2010). En lärare argumenterar för tidigare betyg.
Denne hävdar att betygssättningen framförallt är för elevens skull då man medvetandegör eleven om dennes kunskapsnivå, men även att föräldrarna ska få en bild av hur det går för deras barn i skolan (ibid.). I artikeln ”>> Snällbetyg << inte längre möjligt att ge” av reportern Rudhe (2011) ges en bild av det nya betygssystemet som något som ställer högre krav på elevernas kunskaper, men även på lärarnas bedömning. Rudhe har intervjuat Niclas Westin från Skolverket som menar att staten vill att lärarna lägger mer fokus på sina elevers kunskapsutveckling än under tidigare år. Detta kan resultera i att läraren i tid upptäcker om elever riskerar att bli underkända (ibid.)
26
Information
Ur ett informationsperspektiv handlar bland annat debatten om för vems skull man sätter betyg, och åsikterna går förstås isär. Emellertid syns eleverna och lärarna åsikter i större utsträckning i denna diskussion än tidigare.
Martin Ingvar (2011) är kritisk till hur betygssättningen i allmänhet går till. Han påpekar att endera tar man bort betygen helt och hållet, eller så gör man om dem.
Diskussionen kring för vems skull man sätter betyg tar även han upp, och påpekar att betygets huvudsakliga innebörd borde vara att se hur skolans arbete evalueras; betyget som ett kommunikationssystem (ibid.). Boström m.fl. (Odat.) har intervjuat en elev som menar att betygen signalerar vilken åsikt läraren har om ens kunskaper. Detta, anser eleven, är en bra utgångspunkt för en diskussion om man har olika uppfattningar (ibid.). Oké m.fl. (2010) hävdar däremot att det handlar om att lära för livet och där fyller omdömen ingen funktion, speciellt inte i grundskolan. De frågar sig kritiskt ”för vem skull sätter man betyg på så små barn?”, samt att det endast handlar om att nå ett uppgjort mål och inte en process som innehåller lust och nyfikenhet (ibid.). Man skulle kunna formulera deras ståndpunkt som att livet är långt och betygen har ett bäst-före-datum, som inte kan omfatta hela detta förlopp.
Eremo (2010) har intervjuat lärare och elever och dragit slutsatsen att de flesta är positivt inställda till det nya betygssystemet. En lärare i artikeln påpekar att det viktigaste är att eleverna får en tydlig förklaring till vad betyget betyder. De intervjuade eleverna är positivt inställda till att få betyg i årskurs 6, och ser det som att betyget sätts för deras skull. En elev påpekar att betyget är ”bara kul, om betyget är bra förstås”. En annan påpekar att det ger en bild om ”var man ligger”. Eremo anser att betyget är ett bra bevis på vad eleven kan, samt att det kan fungera som en vägledning för eleven. Artikeln avslutas med att det trots allt redan finns bedömning för elever i årskurs 6 så förändringen från detta till betyg gör inte så stor skillnad ändå (ibid.) Även en lärare, intervjuad av Rudhe i Lärarnas Tidning (2011), tror på en ökad tydlighet med det nya betygssystemet. Läraren hävdar att dagens betygssystem gör det svårt för lärarna att ge sin förklaring till det satta betyget, och det drabbar kommunikationen mellan elev och lärare. En annan intervjuad lärare i samma artikel
27
är också positivt inställd. Läraren menar att följden blir att både lärare, elev och föräldrar kommer att ha lättare att förstå betygssättningen, samt att det blir tydligare för alla parter (ibid.).
Rättviseaspekten
Det nya betygssystemet diskuteras framförallt ur ett positivt perspektiv utifrån argumentet om en mer rättvis betygssättning. Det argument som dyker upp är bland annat kritik mot dagens system av ”osynliga plus och minus”, ett plus eller minus som kanske mer återspeglar elevens potential än hennes kunskapsnivå, och då är det till stor del lärare och elever som hörs i debatten.
De intervjuade eleverna i artikeln ”Nytt betygssystem föreslås” anser att med fler steg i betygsskalan så kan de bli rättvisare graderad (Johansson, 2007), något som även lyfts fram i artikeln ”Nya betygssystem införs 2010” av reportrarna Jens Ericson och Bengt Hansell (2007). Författarna har intervjuat elever som är glada över att slippa det betyget som inte syns. Eleverna anser att det blir mer rättvist med fler steg i betygsskalan, något som även den intervjuade läraren håller med om. Även lärarnas och Sveriges elevråd (Svea) positiva inställning till det nya betygssystemet diskuteras här. Författarna påpekar att dagens betygssystem under en lång tid har kritiserats av lärare, föräldrar och elever. Unisont anser de att betygen är ett ”trubbigt” verktyg för att mäta elevernas kunskaper (ibid.) I artikeln ”Gott betyg för nytt betyg” av reportern Sara Thun (2011) hörs lärarna efter ett informationsmöte hos Skolverket. Det enda negativa, som de intervjuade uttalar sig om, är övergångsperioden från det rådande till det nya betygssystemet, annars haglar de positiva kommentarerna. Även här påpekas hur det kommer att bli mer rättvist för eleverna med fler steg, bland annat eftersom de osynliga betygen försvinner (ibid). Även reportern Nina Bengtsson (2007) påpekar detta, redan i rubriken: ”Rättvisare med nytt betygssystem”. I artikeln lyfts argument fram av bland annat Mette Fjelkner, ordförande för Lärarnas riksförbund. Hon hävdar att de länge efterfrågat en mer rättvis betygsskala med fler steg då elever som är ambitiösa inte gynnas av dagens betygssystem (ibid.).
