Hållbar projektledning
Integrering av hållbarhet i samhällsbyggnadsprojekt inom Faveo projektledning AB
Elin Forsling 2014
Civilingenjörsexamen Industriell ekonomi
Luleå tekniska universitet
Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle
I FÖRORD
Detta examensarbete är ett avslutande moment för civilingenjörsutbildningen Arena jordens resurser med inriktning på miljö- och kvalitetsmanagement vid Luleå tekniska universitet.
Hållbar utveckling är ett stort intresseområde för mig och jag hoppas att hållbarhetsfokus kommer att öka i samhället framöver. Jag hoppas att detta examensarbete kan hjälpa projektorienterade företag att få ett systematiskt och standardiserat arbetssätt för projektledare att integrera hållbarhet i samhällsbyggnadsprojekt.
Jag vill tacka Thomas Zobel för att han som handledare har funnits tillgänglig, lyssnat och gett stöd i projektprocessen för detta examensarbete. Kontaktpersonerna på Faveo projektledning AB, Frida Pollak och Mikael Pyyny, vill jag tacka för stöd, idéinput, tålamod för mina frågor angående projektledning samt förslag till vilka personer som varit lämpliga för mig att kontakta. Jag vill tacka Helena Cedersjö, certifierad projektledare PMP® och projektledningskonsult på Faveo, för att hon har hjälp mig med att få tillgång till information från Project Management Institute (PMI®), både via standarden PMBOK® GUIDE och artiklar från PMI®:s hemsida. Jag vill även rikta ett stort tack till alla som bidragit till examensarbetets resultat i och med medverkan i intervjuer och fokusgrupp under projektet. Slutligen vill jag också tacka Emma Serenander som har lyssnat och gett råd, både som vän och kurskamrat, under hela processen för examensarbetet.
Elin Forsling
Stockholm, 2014-06-16
II SAMMANFATTNING
Hållbar utveckling är ett brett begrepp där medvetenheten hos både privatpersoner och företag idag ökar angående ett miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbart samhälle.
Samhällsbyggnadsprojekt har en stor påverkan på samhälle och miljö eftersom de kräver omfattande resurser och byggs för ett långsiktigt tidsperspektiv. Det är viktigt att projektledare agerar för att få ett mer hållbart projektresultat och även tänker på möjligheten för utbytbar teknik inför framtiden.
Syftet med denna studie var att hitta en metodik för att integrera hållbarhet i samhällsbyggnadsprojekt så att projektledare kan arbeta med detta på ett systematiskt och standardiserat sätt. Faveo projektledning AB (Faveo) är ett konsultföretag som bland annat erbjuder tjänster inom projektledning för samhällsbyggnadsprojekt. Faveo har i denna studie studerats som fallföretag och det har genomförts en empirisk och teoretisk undersökning för att uppnå syftet med studien. Från intervjuer och en fokusgrupp genomfördes en nulägesanalys där det konstaterades att Faveo har påbörjat ett arbete för att integrera en hållbarhetsfokus på företaget, men inte ännu tagit fram verktyg eller metoder för projektledare att arbeta med detta i projekt.
Studien har resulterat i en checklista och en handbok som projektledare kan använda för att säkerställa att de beaktat de viktigaste aspekterna gällande hållbarhet i projekt. Checklistan har tagits fram utifrån de empiriska och teoretiska studierna och är uppdelad i hållbarhetsåtaganden för varje processgrupp: initiera, planera, utföra, övervaka och styra och avsluta. Handboken är en sammanfattning av studien där förbättringsförslag från fokusgruppen tagits hänsyn till för att den ska vara så effektiv som möjligt. Handboken ska fungera som en kunskapsbas för projektledare, där även checklistan finns med. Med hjälp av checklistan och handboken kan ett företag systematisera och standardisera sitt hållbarhetsarbete i projekt. För att uppnå detta krävs att checklistan används av samtliga projektledare på företaget och att den används under hela projektperioden. För att uppnå ett hållbarhetsarbete bör företaget också se till att en hållbarhetsfokus är etablerad i alla avdelningar, i företagsstrategin och i det praktiska utförandet av projektet. Utbildning behöver även introduceras för såväl nya som befintliga anställda för att få en accepterad kunskapsnivå inom hållbarhet.
III ABSTRACT
Sustainable development is a wide term where the awareness increases for both individuals and companies about an environmentally, economically and socially sustainable society.
Construction projects have a major impact on the society and the environment since it demands extensive recourses and is built for a long-term perspective. It is important that project managers act to provide a more sustainable project result and also keep in mind the possibility of technique replacement in the future.
The aim with this thesis was to find a methodology to integrate sustainability into construction projects so that project managers can work with it in a systematic and standardized way. Faveo project management AB (Faveo) is a consulting firm that provides services of project management within construction projects. Faveo has been studied as a case and it has been conducted an empirical and theoretical study to achieve the aim of this thesis.
Based on interviews and a focus group a situation analysis was conducted where it was found that Faveo has started a work on integrating sustainability focus in the firm, but has not yet developed tools or methods for project managers to work with this in projects.
This thesis has resulted in a checklist and a handbook that project managers can use to ensure that they have taken the most important aspects into account regarding sustainability in projects. The checklist has been developed from the empirical and theoretical studies and is divided in sustainability commitments for each process group: initiate, plan, execute, monitor and control, and closing. The handbook is a summary of this thesis where suggestions for improvement from the focus group have been taken into consideration to accomplish an efficient handbook. The handbook is meant to serve as a knowledge base for project managers, where also the checklist is included. Using the checklist and the handbook, a company will be able to systematize and standardize its sustainability efforts in projects. To achieve this, the checklist needs to be used by all project managers in the firm and it needs to be used during the whole period of the project. To improve their sustainability efforts, the company also needs to ensure that a focus on sustainability is established in all departments, in the business strategy and in the execution of the project. Education has to be introduced for both new and existing employees to get an accepted level of knowledge in sustainability.
IV BEGREPPSBESKRIVNING
Anläggning Med anläggning menas konstruktion, park, trädgård, installation.
Beställare Kund som beställt projektet.
BREEAM Building Research Establishment Environmental
Assessment Method. Hållbarhetsbedömning av byggnad.
Byggvaror Traditionella byggvaror och material samt kemisk- tekniska varor.
CEEQUAL Civil Engineering Environmental Quality
Assessment and Award Scheme.
Hållbarhetscertifiering av byggnad och anläggning.
CSR Corporate Social Responsibility. Företagets
samhällsansvar.
GRI™ Global Reporting Initiative™. Internationell
organisation som förespråkar hållbarhetsrapportering för att öka företags hållbarhetsarbete.
Hållbar utveckling En utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.
Hållbarhet Något som är hållbart i ett långsiktigt perspektiv gällande miljö, ekonomi och samhälle.
IPMA® International Project Management Association®.
Globalt projektledningsförbund.
LCA Livscykelanalys (Life cycle analysis). Analys av en
produkts livscykel från vagga till graven (från att den tillverkas till att den slängs).
LCC Livscykelkostnader (Life cycle cost). Beräknande av
ett helhetspris för en vara, från vagga till graven.
Miljömässig/ekologisk hållbarhet Bevarande av jordens resurser.
PMI® Project Management Institute®. Internationell
organisation för professionell projektledning.
V INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 INTRODUKTION 1
1.1 BAKGRUND 1
1.2 PROBLEMBESKRIVNING 2
1.3 SYFTE 2
1.4 AVGRÄNSNINGAR 3
1.5 FÖRETAGSBESKRIVNING 3
2 METOD 4
2.1 FORSKNINGSANSATS 4
2.1.1 INDUKTIV,DEDUKTIVOCHABDUKTIVANSATS 4
2.1.2 FORSKNINGSSYFTE 4
2.1.3 FORSKNINGSSTRATEGI 4
2.2 DATAINSAMLING 5
2.2.1 KVALITATIVOCHKVANTITATIVDATAINSAMLING 5
2.2.2 LITTERATURSTUDIE 5
2.2.3 INTERVJU 5
2.2.4 FOKUSGRUPP 6
2.3 DATAANALYS 7
2.4 TROVÄRDIGHET 8
2.4.1 RELIABILITET 8
2.4.2 VALIDITET 8
2.4.3 GENERALISERBARHET 8
2.5 ETIK 9
3 TEORETISK REFERENSRAM 10
3.1 HÅLLBARUTVECKLING 11
3.2 HÅLLBARHETSARBETEIFÖRETAG 13
3.2.1 HÅLLBARHET-ENNYTTAFÖRFÖRETAGET? 14
3.2.2 FÖRETAGETSSAMHÄLLSANSVAR,CSR 15
3.2.3 HÅLLBARHETSNIVÅ 16
3.2.4 HÅLLBARAMETODER 17
3.3 PROJEKT 18
3.3.1 HÅLLBARAPROJEKTOCHKLASSIFICERINGSSYSTEM 18
3.4 PROJEKTLEDNING 20
3.5 HÅLLBARPROJEKTLEDNING 21
3.5.1 HÅLLBARHETSANSVAROCHKOMPETENS 21
3.5.2 HÅLLBARHETSPRINCIPERIPROJEKTLEDNING 24
3.5.3 HÅLLBARPROJEKTLEDNINGIPROCESSGRUPPERNA 27
3.5.4 HÅLLBARPROJEKTLEDNINGIPROJEKTPROCESSER 29
VI
4 EMPIRI 32
4.1 NULÄGESBESKRIVNING 33
4.1.1 PROJEKTMETODIK 33
4.1.2 MILJÖLEDNING 34
4.1.3 HÅLLBARHETSARBETE 35
4.2 HÅLLBARHETSARBETEIPRAKTIKEN 36
4.2.1 HÅLLBARPROJEKTLEDNING 36
4.2.2 INTEGRERINGAVHÅLLBARHETIPROJEKTLEDNING 39
4.2.3 KUNSKAPSNIVÅOCHUTBILDNING 42
4.2.4 UTMANINGARMEDHÅLLBARHETSARBETE 42
5 ANALYS 43
5.1 NULÄGESANALYS 43
5.1 ANALYSAVHÅLLBARHETSARBETEIPRAKTIKEN 44
5.1.1 HÅLLBARPROJEKTLEDNING 44
5.1.2 INTEGRERINGAVHÅLLBARHETIPROJEKTLEDNING 45
5.1.3 KUNSKAPSNIVÅOCHUTBILDNING 46
5.1.4 UTMANINGARMEDHÅLLBARHETSARBETE 47
6 RESULTAT & SLUTSATSER 49
6.1 REKOMMENDATIONER 51
7 DISKUSSION 54
7.1 RESULTATDISKUSSION 54
7.2 METODDISKUSSION 55
7.3 FÖRSLAGTILLFRAMTIDAARBETE 57
REFERENSER 58
BILAGA1.INTERVJUMALL
BILAGA2.DISKUSSIONSPUNKTERTILLFOKUSGRUPP BILAGA3.FAVEOSHÅLLBARHETSPOLICY
BILAGA4.CHECKLISTA
BILAGA5.HANDBOKENSUTFORMNING BILAGA6.HANDBOK
1 1 INTRODUKTION
I detta avsnitt presenteras en bakgrundsbeskrivning och problembeskrivning till studien.
Detta leder fram till studiens syfte och avgränsningar som ökar förståelsen för upplägget och metodvalet i studien.
1.1 BAKGRUND
Människan har haft en mycket begränsad påverkan på jorden under största tiden vi funnits till, men sedan industrialiseringen på 1800-talet har den mänskliga påverkan på miljön ökat i och med ökad befolkningsmängd och mänskliga aktiviteter (Ammenberg, 2004). Samtidigt som befolkningsmängden ökar strävar utvecklingsländer att uppnå samma välfärd som rikare länder har idag. Om alla länder skulle inneha denna välfärd skulle det krävas 3,5 jordklot för att tillgodose alla människors behov eftersom det inte finns tillräckligt med resurser för detta.
Den globala påverkan på miljön som orsakas av mänsklig aktivitet är bland annat uttunning av ozonskikt, luft- och vattenföroreningar, klimatpåverkan och utarmning av naturresurser.
Ökad märkbar miljöpåverkan, som bland annat omfattande naturkatastrofer och förhöjd temperatur, orsakade ett ökat antal miljörörelser i slutet på 80-talet. I och med detta publicerade World Commission on Environment and Development rapporten Our common future, som även kallas Brundtlandrapporten, där ett internationellt arbete för en hållbar utveckling föreslogs.
Definitionen av hållbar utveckling beskrivs i Brundtlandrapporten som ”En utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.” (Miljödepartementet, 2014). Denna definition används allmänt idag (Silvius, Schipper, Planko, van der Brink, & Köhler, 2012). En hållbar utveckling innebär ett samspel mellan ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv (Ammenberg, 2004). Dessa tre perspektiv tenderar att motstrida varandra (ibid.) men måste alla uppfyllas för att samhället ska vara hållbart (Olsson S. , 2012). Med hjälp av sociala och ekonomiska medel kan många av dagens miljöproblem lösas (ibid.).
Företag är redan starkt inriktade mot ett ekonomiskt hållbarhetsperspektiv i och med att företag oftast har som mål att vara lönsamt (Silvius et al., 2012). Däremot är det ekologiska och sociala perspektivet i hållbarhet mer sällan integrerat i ett företags strategi och utövning.
I framtiden kommer det uppstå alltmer projektformade yrken vilket gör utvecklingen av projektledning viktig (McKinlay, 2008). En förändring till ett mer hållbart samhälle är kopplat till innovation och projektledning eftersom projektledning, främst vid byggskedet, är resurskrävande (Silvius et al., 2012). Då företag blir mer hållbara påverkas projekt och projektledning då företagets professionella ansvar ökar vilket medför att projektledare måste ta ansvar för att integrera hållbarhet i projekt (ibid). Projektledares roll måste utvecklas från att göra saker rätt till att göra rätt saker rätt och projektledare måste få en bredare syn på sin roll (Silvius et al., 2012; Tharp, 2011). Genom att göra detta tar projektledaren ansvar för resultatet då det påverkar samhället, driftperioden samt slutligt omhändertagande (Tharp, 2011).
2 Enligt Arbex (2012), vice VD för Global Reporting Initiative (GRI™), har inte mycket gjorts inom detta område och menar att de som är med och utformar och planerar projekt måste ta sig an hållbarhet i sitt arbete eftersom de har ett stort ansvar. De verktyg och metoder som finns idag som hjälp för projektledare att integrera hållbarhet i samhällsbyggnadsprojekt är exempelvis certifieringssystem, materialdatabaser, ISO 26000 (standarden för Corporate Social Responsibility) med mera. Det saknas metoder som är enhetliga och holistiska för att implementera ett hållbart byggande i olika skeden i projekt (Shen, Hao, Tam, & Yao, 2010).
1.2 PROBLEMBESKRIVNING
I samhällsbyggnadsprojekt har projektledaren ett stort ansvar gällande hållbarhet och kan påverka mycket i och med den stora resursåtgången samt att projektresultaten kommer bestå i många år framöver (Silvius et al., 2012). För att kunna genomföra ett lyckat hållbart projekt måste projektledaren ha en hållbar syn redan från början på projektet. I många projekt är projektledaren konsult och styrs av beställarens krav och mål för projekt. Projektledare kan därför inte alltid påverka projektet då beställaren ofta måste godkänna stora beslut. Det behövs hjälpmedel för att projektledare på ett konsultföretag ska kunna föreslå och ta fram hållbara förslag så beställaren blir informerad om möjliga alternativ innan projektet startar.
Det handlar både om att konsultföretaget vill arbeta hållbart och att kunna ge sina beställare de bästa och mest attraktiva resultaten ur hållbarhetssynpunkt.
Faveo projektledning AB (hädanefter kallat Faveo) är ett företag som levererar konsulttjänster inom bland annat projektledning för samhällsbyggnad. Faveo har idag inget systematiskt eller standardiserat arbetssätt för projektledare att, på frivillig basis utöver lagstiftningen, integrera hållbarhet i projekt. I och med denna studie fungerar Faveo som ett användbart fall för att undersöka empiriskt hur hållbarhet i projektledning arbetas med idag samt hur arbetet kan systematiseras och standardiseras.
1.3 SYFTE
Syftet med denna studie är att ta fram en systematisk och standardiserad metodik för integrering av hållbarhet i professionell projektledning inom samhällsbyggnad.
Följande forskningsfrågor ligger till grund för att uppfylla syftet:
F1: Vad är hållbar projektledning?
F2: Hur kan projektledare inom samhällsbyggnad arbeta med hållbarhet på ett systematiskt och standardiserat sätt?
F3: Hur ska kompetensen inom hållbarhetsarbete säkerställas hos projektledare för att uppnå en accepterad nivå i förhållande till företagets mål?
3 1.4 AVGRÄNSNINGAR
Studien avgränsas till projektledning inom samhällsbyggnadsprojekt eftersom det är en avdelning som kräver mycket resurser samt har stor påverkan på samhället och miljön.
Studien avser hållbarhetsåtaganden i alla processgrupper i projekt, det vill säga: initiera, planera, utföra, övervaka och styra samt avsluta projekt. I studien utgås det från att företaget följer all lagstiftning inom miljö, ekonomi och samhälle vilket därför inte behandlas vidare.
Denna studie riktar sig till främst till företag och organisationer som levererar projektledningstjänster inom samhällsbyggnadsprojekt.
1.5 FÖRETAGSBESKRIVNING
Faveo är ett norsk-svenskt företag som erbjuder professionell projektledning inom planering, ledning och genomförande av komplexa projekt inom energi, samhällsbyggnad och verksamhetsutveckling (Faveo1, 2014). Faveo innehar totalt 13 kontor i Sverige och Norge med sammanlagt 320 medarbetare (ibid.). Organisationsschemat för Faveo Sverige visas i Figur 1 nedan. Avdelningen samhällsbyggnad är indelad i två: Miljö & Anläggning och Bygg
& Anläggning. Faveo är samarbetspartner till Project Management Institute (PMI®) och är kvalitets- och miljöcertifierat enligt standarderna ISO 9001 och ISO 14001 (Faveo, Informationshäfte, 2013). Företaget är medarbetarägt och är oberoende av marknadens andra aktörer (ibid.). Exempel på projekt som Faveo deltar eller deltagit i är Citytunnel i Malmö, Norra länken, Citybanan, Tvärbanan och Spårväg City i Stockholm, Forsmark och Ringhals kärnkraftverk samt Miljösanering Fagervik i Timrå (Faveo2, 2014).
Figur 1. Organisationsschema för Faveo projektledning AB. Studien har avgränsats till avdelningen Samhällsbyggnad.
4 2 METOD
I detta avsnitt beskrivs och motiveras de metoder som använts i studien. Metodkapitlet avslutas med hur dataanalys har genomförts samt en diskussion kring hur reliabilitet, validitet samt etisk hänsyn har stärkts i studien.
2.1 FORSKNINGSANSATS
Nedan redogörs den forskningsansats som använts i studien.
2.1.1 INDUKTIV, DEDUKTIV OCH ABDUKTIV ANSATS
För att besvara forskningsfrågorna i denna studie har forskningen utgått från befintlig teori för att pröva och tillämpa denna empiriskt, vilket enligt DePoy & Gitlin (1999) och Saunders, Lewis & Thornhill (2009) innebär en deduktiv ansats. Utifrån studier av enskilda fall och intervjuer har ny teori tagits fram vilket innebär en induktiv ansats (ibid.). I denna studie har alltså de båda ansatserna använts, vilket kallas för en abduktiv ansats (Olsson & Sörensen, 2011) och är enligt Saunders et al. (2009) fördelaktig. De induktiva metoder som använts i studien var främst intervju och fokusgrupp.
2.1.2 FORSKNINGSSYFTE
I denna studie fanns både ett deskriptivt och explorativt syfte. Det är, enligt Olsson &
Sörensen (2011) samt Saunders et al. (2009), möjligt att ha fler än ett syfte i ett projekt.
Studien hade ett deskriptivt syfte eftersom det redan fanns forskning inom området och att forskaren skulle beskriva egenskaper för en situation (Olsson & Sörensen, 2011; Robson, 2002). I studien har det beskrivits, baserat på tidigare teori, hur projektinriktade företag kan applicera hållbarhet i sitt företag och i projektledning. Det explorativa syftet i studien kom sig av att forskaren sökte kunskap om händelseförlopp för att kunna beskriva orsakssamband (Olsson & Sörensen, 2011; Robson, 2002). Detta genom att ha tagit reda på hur projektledare kan arbeta hållbart i projekt i praktiken. Datainsamling genomfördes genom litteraturstudie, intervju med områdesexperter samt genomförande av fokusgrupp. Dessa metoder är enligt Saunders et al. (2009) tre principiella metoder för en explorativ undersökning.
2.1.3 FORSKNINGSSTRATEGI
Enligt Saunders et al. (2009) ska en eller flera forskningsstrategier väljas utifrån vilken typ av forskningsfrågor som ställs. Det finns olika typer av forskningsstrategier som enkätundersökning, fallstudie, experiment samt arkivundersökning (ibid.). Den forskningsstrategi som passade denna studie bäst, utifrån de ställda forskningsfrågorna av typen Hur och Vad, var en fallstudie (Saunders et al., 2009) och genomfördes på Faveo.
En fallstudie innebär att forskaren följer eller blir delaktig i ett händelseförlopp under en längre eller kortare tidsperiod och därigenom får en inblick i förhållanden vilka sedan kan klargöras (Olsson & Sörensen, 2011). Forskaren undersöker då ett fall, en grupp, en individ eller en social enhet (ibid.). Enligt Saunders et al. (2009) är fallstudie en bra metod för forskaren att förstå ett sammanhang och en aktuell process. En fallstudie passade denna studie eftersom det var önskvärt att få en inblick i projektledningsprocessen.
5 2.2 DATAINSAMLING
Enligt Dahlström (1991), Olsson & Sörensen (2011) och Saunders et al. (2009) innebär primär datainsamling att forskaren samlar in ny data. I denna studie samlades den primära datainsamlingen in genom fokusgrupp och intervjuer. Litteraturstudie av forskningsartiklar och böcker inom ämnet har studerats för att ta fram sekundär data vilket innebär, enligt Saunders et al. (2009) och Olsson & Sörensen (2011), att data redan samlats in för tidigare undersökningar som forskaren får analysera på nytt. För en nulägesbeskrivning studerades även interndokument och information på Faveos intranät och hemsida.
2.2.1 KVALITATIV OCH KVANTITATIV DATAINSAMLING
I kvalitativ forskning undersöks ett område i dess naturliga miljö (DePoy & Gitlin, 1999) och icke-numerisk data i form av ord genereras och används (Saunders et al., 2009; Olsson &
Sörensen, 2011.). Eftersom det i denna studie samlats in data genom intervjuer, fallstudie, och fokusgrupp innebär detta en kvalitativ metod (Olsson & Sörensen, 2011). En kvantitativ metod innebär framtagning av nya hypoteser genom insamling av numerisk data (Olsson &
Sörensen, 2011) vilket inte genomförts i denna studie då det var viktigare att ta fram kvalitativa data i form av ord för att uppnå syftet med studien. I denna studie ville forskaren öka helhetsförståelsen för situationen, vilket även beskrivs av Olsson & Sörensen (2011) som en kvalitativ undersökning.
2.2.2 LITTERATURSTUDIE
Den teoretiska referensramen i denna studie grundades på information från litteraturstudier av ett antal böcker, vetenskapliga forskningsartiklar och rapporter. Olsson & Sörensen (2011) menar att en datainsamling via litteraturstudier helst ska bestå av ett antal vetenskapliga artiklar eller rapporter. Elektroniska dokument angående företaget hämtades från Faveos intranät och hemsida. Information i tryckt form hämtades från Faveos kontor i Solna.
Vid datainsamling från artiklar har ett antal sökord använts för att hitta relevanta artiklar för studieområdet. De sökord som använts på respektive databas visas nedan.
DATABAS SÖKORD
PRIMO, Google Scholar
Sustainable project management, Social sustainability, Economic sustainability, Sustainability, Biodiversity
PMI® Marketplace Sustainable management
2.2.3 INTERVJU
I denna studie bestod den största delen i den primära datainsamlingen av intervjuer. Intervjuer är en bra metod för att få reda på individers attityder, åsikter, uppfattningar och kunskaper (Ejvegård, 2002). En intervju kan vara strukturerad med ett manuskript bestående av bestämda frågor vilken alla intervjuade får besvara (Ejvegård, 2002;Saunders et al., 2009). En ostrukturerad intervju istället innebär att intervjuaren kommer på frågor under tiden och då inte har några listade frågor att gå efter.
6 I studien användes en semistruktur vid intervjuerna, vilket innebär en blandning av strukturerad och ostrukturerad intervju där samtalsämnena var listade men med obestämd ordning beroende på flödet i samtalet (Saunders et al., 2009). I en semistrukturerad intervju beskriver Saunders et al. (2009) även att frågorna inte behöver vara desamma för varje respondent vilket stämmer överens med denna studie. Detta framförallt vid intervju med områdesexperter eftersom olika erfarenheter och ämnen togs upp.
Det går att genomföra samma typ av datainsamling via enkäter som med intervjuer (Ejvegård, 2002), men då det finns risk för bortfall i svaren, risk att undersökningen är för tidskrävande samt att det är svårt att få svar på öppna frågor av respondenten (Dahlström, 1991). På grund av detta passade inte den metoden för denna studie.
Intervjuer av områdeskunniga/experter genomfördes för djupare förståelse för hållbarhetsarbete i projekt samt förståelse för projektledares arbetsroll. Respondenterna har tilldelats nummer för att underlätta vid läsning och referering i texten, se nedan. R3 intervjuades via telefon och många av respondenternas svar kompletterades efteråt via mailkonversation för att förtydliga information. Respondenterna var följande:
NR BEFATTNING/ARBETSUPPGIFTER INTERVJUTID,
CA R1 Miljösamordnare, ansvar för hållbarhet på allmänna platser i Norra
Djurgårdsstaden, Tyréns
1tim, 15 min
R2 Projektstöd, Ansvarig för upphandling och juridiska frågor på Norra Djurgårdsstaden, Faveo
30 min
R3 Projektledare, Miljö, HUT, KMA, Förorenad Mark, Faveo 45 min
R4 Miljöspecialist, Faveo 30 min
R5 VD, Faveo 1 tim
R6 Certifierad projektledare (PMP®) och projektledningskonsult, Faveo 2 tim 2.2.4 FOKUSGRUPP
En fokusgrupp har genomförts där ett utkast på studiens resultat, en checklista och handbok, diskuterades mellan miljöspecialist, avdelningschef, VD och erfarna projektledare för att komma fram till förbättringsförslag till dessa. Detta gjordes för att höra deras åsikter om vad som kan underlätta samt försvåra arbetet med resultatet i praktiken. En fokusgrupp innebär enligt Olsson & Sörensen (2011) en intervju i gruppform, och är att genomföra i flera fokusgrupper för att kunna jämföra variationer mellan dessa. Då det ansågs vara erfarna personer som närvarade, samt på grund av tidsbrist för att ha tid med fler fokusgrupper, genomfördes endast en fokusgrupp. Fokusgruppen genomfördes för att få ut mer information och förståelse än vad som skulle fås endast från individuella intervjuer, som DePoy & Gitlin (1999) menar. Det är själva diskussionen som är intressant och inte att komma fram till ett beslutsunderlag (Olsson & Sörensen, (2011).
7 Under tillfället för fokusgruppen samlades information in angående känslor, reaktioner och åsikter från deltagarna, vilket Olsson & Sörensen (2011) menar att forskaren ska göra under en fokusgrupp. Under en fokusgrupp agerar forskaren neutral moderator för att inte påverka gruppen och kan till sin hjälp ha en person som också observerar gruppen och för anteckningar (ibid.). En fokusgrupp pågår i cirka en till två timmar (ibid.) och gruppens storlek bör bestå av fem till tio representanter (Olsson & Sörensen, 2011; DePoy & Gitlin, 1999). Gruppen bör vara homogen vad gäller kön och åsikt för att minska risk för att deltagarna ska känna utanförskap vilket stör undersökningen (Olsson & Sörensen, 2011).
Fokusgruppen som genomfördes i denna studie var heterogen både vad gällde kön och ålder.
Den hade kunnat delas upp i flera fokusgrupper för att öka homogeniteten men det bedömdes att den valda gruppen var van att diskutera på samma nivå trots skillnaderna. Fokusgruppen inleddes med en 15 minuter lång presentation där bakgrund och syfte till studien beskrevs samt det förväntade resultatet. Förutom diskussioner kring checklistan och handboken fördes även övergripande diskussioner om hållbar projektledning och projektledares ansvarsroll.
Frågepunkterna som det diskuterades kring kan återfinnas i Bilaga 1. Det kan tänkas att det var riskfyllt att en avdelningschef och VD deltog i fokusgruppen, det bedömdes dock att deras erfarenhet var relevant i gruppen samt att de andra medlemmarna kände sig bekväma med att diskutera ämnet i deras närvaro.
Alla deltagare i fokusgruppen var anställda på Faveo i Region öst. Deltagarna var följande:
NR FOKUSGRUPPDELTAGARE
1 Projektledare, lång erfarenhet i branschen 2 Projektledare, lång erfarenhet i branschen
3 Avdelningschef, projektledare och miljöspecialist inom en avdelning för samhällsbyggnad
4 Miljöspecialist på Faveo, arbetar bland annat med kravhantering för Miljöbyggnad vid certifiering av byggnader
5 VD
2.3 DATAANALYS
Enligt Saunders et al. (2009) måste insamlad data analyseras för att kunna bli användbar information. Enligt Yin (2003) kan det vid analysförfarande, för framförallt kvalitativt deduktiva undersökningar, användas så kallad mönsterpassning eller förklaringsbyggnad. Yin menar att mönsterpassning innebär att forskaren förutspår ett mönster i resultatet utifrån studerad teori. Om insamlat data sedan matchar med forskarens förutsägelser kan det sägas att validiteten är stärkt. Förklaringsbyggnad innebär att forskaren försöker förklara ett mönster samtidigt som datainsamling och analys genomförs. I denna studie har mönsterpassning använts som dataanalysmetod då det innan studiens start diskuterades vad resultatet skulle bli.
Det önskades av fallföretaget en typ av manual med tillhörande checklista. Utifrån teori i ämnet försökte forskaren förutsäga både handbokens och checklistans innehåll.
8 2.4 TROVÄRDIGHET
För att minska risken att komma fram till fel svar på forskningsfrågorna måste två aspekter tas hänsyn till: validitet och reliabilitet (Saunders et al., 2009).
2.4.1 RELIABILITET
Enligt Easterby-Smith, Thorpe, Jackson & Lowe (2008) innebär reliabilitet till vilken utsträckning som forskarens datainsamlingsteknik och analys kan ge konsekventa undersökningsresultat. Reliabilitet betyder även, enligt Olsson & Sörensen (2011) och Easterby-Smith et al. (2008), att flera mätningar med samma mätinstrument ska ge samma resultat vid senare tillfälle. Detta betyder alltså att studien ska kunna genomföras och uppnå samma resultat om en annan person skulle göra om studien med samma metod. Easterby- Smith et al. (2008) anger även två andra sätt att uppnå reliabilitet och det är att samma observationer ska kunna genomföras av andra observatörer samt att det bör finnas en öppenhet kring hur uppfattning gjorts från rådata. En utförlig beskrivning av metoden i studien har genomförts för att andra ska kunna genomföra en likadan studie, detta har bidragit till att stärka reliabiliteten. Det har inte genomförts kontrollintervjuer av respondenter för att kontrollera att svaret är detsamma efter en tid, däremot har det respondenterna kunnat kontrollera och komplettera svaren muntligen eller via e-mail i efterhand. Intervjuerna sammanställdes så att respondenten kunde läsa igenom, tillägga eller korrigera och slutligen godkänna informationen innan det användes i studien. Det har inte genomförts några direkta observationer i denna studie, och insamlad data har beskrivits och analyserats för att försöka få fram en öppenhet kring hur insamlad data uppfattats.
2.4.2 VALIDITET
Enligt Olsson & Sörensen (2011) innebär validitet att graden av tolkning och verklighet överensstämmer med varandra, alltså mätinstrumentets förmåga att mäta rätt sak. Saunders et al. (2009) beskriver validitet som att resultatet verkligen är vad det uppges vara. I denna studie räknades forskaren som mätinstrumentet under intervju och fokusgrupp. Triangulering och källkritik i den teoretiska referensramen samt i den empiriska studien har bidragit till att stärka validiteten i studien. Validiteten har stärkts av att en sammanställning genomförs efter varje intervju som sändes till respondenten för att verifiera att forskarens tolkning stämde. I och med att mönsterpassning använts och att insamlad data matchat med forskarens förutsägelser gällande studiens resultat har validiteten också stärkts, som Yin (2003) menade tidigare.
2.4.3 GENERALISERBARHET
Enligt Saunders et al. (2009) bör det i forskningsdesignen beaktas hur väl resultaten kommer att kunna appliceras generellt, detta kallas för extern validitet. I denna studie har insamlad data studerats ur ett brett perspektiv, vilket innebär att resultatet är generaliserbart enligt Olsson & Sörensen (2011). Forskningsfrågorna var generellt ställda för att studien skulle kunna användas av företag inom samma bransch som fallföretaget Faveo. Om en fallstudie däremot endast genomförs på en eller några få organisationer kan generaliserbarhet bli svårt menar Saunders et al. (2009), särskilt om organisationen skiljer sig från andra organisationer.
9 Det har endast genomförts en fallstudie i denna studie vilket innebär att resultatet inte kan räknas som generaliserbart enligt Saunders et al. (2009). Faveo är dock ett konsultföretag med tjänster liknande många andra företag i branschen vilket gör att resultatet troligen kan användas i branschliknande företag.
2.5 ETIK
Det är viktigt att som forskare ta hänsyn till etiska aspekter vid insamling av både primär- och sekundärdata. Om etik inte tas i beaktning kan det resultera i att forskaren inte får tillträde till informationskällan vilket då gör att planerade metoder för datainsamling misslyckas (Saunders et al., 2009). Forskningsetik innebär en motsättning mellan värdet av att söka kunskap och värdet av att skydda individers integritet (Olsson & Sörensen). Etisk hänsyn måste visas för sekretess och anonymitet, känslighet samt mängden tid och resurser som krävs för dataåtkomsten (Saunders et al., 2009).
Etisk hänsyn har tagits i beaktning i denna studie då fråga om känslighet togs upp med handledare på företaget innan intervjuer eller informationsinsamling genomfördes. Sekretess och anonymitet har tagits upp i samband med intervjuer och fokusgrupp och har respekterats.
Vid eventuell sekretessbelagd information har denna endast använts i förståelsesyfte angående verksamheten och därmed inte redovisats offentligt. Det har tagits hänsyn till tidsåtgång och resurser som krävdes för dataåtkomst i och med att detta var överenskommet innan projektets början. Vid intervju- och fokusgrupptillfällen informerades respondenterna om en ungefärlig tidsåtgång för mötet. Efter intervjuer och fokusgrupp genomfördes en sammanställning av datainsamlingen som skickades till respektive respondent för godkännande av texten innan informationen användes i studien. Detta för att få ett medgivande från respondenten om att informationen kunde användas offentligt.
10 3 TEORETISK REFERENSRAM
I detta avsnitt beskrivs den teori som ligger till grund för att uppnå syftet och besvara forskningsfrågorna i studien.
Den teoretiska referensramen innehåller följande rubriker:
RUBRIK BESKRIVNING
3.1 HÅLLBAR UTVECKLING En förklaring ges för vad ekonomisk, ekologisk och social hållbar utveckling innebär.
3.2 HÅLLBARHETSARBETE I FÖRETAG
I detta delavsnitt beskrivs: vilken nytta som hållbarhetsarbete ger för företag och kunder; företagets ansvar för samhälle och miljö; vilken ambitionsnivå i hållbarhetsarbete ett företag kan ha till hållbarhetsarbete samt en beskrivning av hållbara metoder som kan användas för att arbeta mer hållbart i företag,
3.3 PROJEKT Här beskrivs projektdefinitioner och ett urval av klassificeringssystem för hållbara projekt.
3.4 PROJEKTLEDNING Här beskrivs definitioner på projektledning.
3.5 HÅLLBAR PROJEKTLEDNING
I detta avsnitt beskrivs hur projektledning kan genomföras med en hållbarhetsfokus i projekt.
Hållbarhetsansvar och kompetens,
hållbarhetsprinciper i projektledning, hållbarhet i processgrupperna samt hållbara projektprocesser tas också upp.
11 3.1 HÅLLBAR UTVECKLING
År 1987 publicerades rapporten Our common future av World Commission on Environment and Development (Ammenberg, 2004). Denna rapport föreslår ett internationellt arbete för en hållbar utveckling och fastslår att en hållbar utveckling innebär ett samspel mellan dimensionerna ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling, se Figur 2.
Figur 2. Illustration av samverkan mellan de tre dimensionerna ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv i hållbar utveckling.
Med ett ekologiskt hållbarhetsperspektiv menas att jordens resurser måste skyddas och hushållas med (Silvius et al., 2012). Om miljön inte skulle vara hållbar skulle det innebära att den vore så förstörd att det vore outhärdligt att leva i den (ibid.). Mängden arter och populationer minskar i världen och kan leda till förenkling av ekosystemprocesser (Coleman, 1996). Coleman menar att detta hotar så kallade ekosystemtjänsters stabilitet och hållbarhet vilket har en betydande påverkan för människors välfärd i och med ekonomiska och ekologiska förhållanden. Enligt Savitz & Weber (2006) är typiska ekologiska hållbarhetsmått bland annat: luft- och vattenkvalitet, energianvändning samt genererad mängd avfall.
Ett ekologiskt fotavtryck innebär den areal mark som krävs för att försörja människors användning av jordens varor och tjänster samt hur mycket areal mark som krävs för att ta hand om våra avfall och emissioner (Ammenberg, 2004). Eftersom det inte är möjligt att nyttja 3,5 jordklot, som skulle krävas om alla människor hade samma välfärd som i Sverige, är det viktigt att minska sitt ekologiska fotavtryck för att inte förstöra för nästkommande generationer samt för fattigare nationer som går miste om resurser på grund av de rika nationernas överkonsumtion (ibid.).
12 Den svenska regeringen har tagit fram 16 nationella miljömål varav ett är särskilt kopplat till denna studies syfte: God bebyggd miljö. Detta miljömål innebär att: ”Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö /…/ Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas”. (Flygar, 2012)
Nästan 40 procent av den totala energianvändningen i Sverige står för bebyggelse (Naturvårdsverket, 2014). En bebyggd miljö ska bidra till en hållbar utveckling och samtidigt fylla samhällets behov av goda livsmiljöer. Behovet av transporter ökar även i och med att människor flyttar ut i tätorter utanför städer. Samtidigt förtätas städers centrala delar vilket gör att transporterna ökar bullernivån. Det är enligt Naturvårdsverket viktigt hur vägar och byggnader utformas och förvaltas ur miljösynpunkt.
En socialt hållbar utveckling innebär att det ska vara en attraktiv livsmiljö för människor vilket innebär tillgång till ren luft, rent vatten, störningsfria miljöer samt tillgång till kollektivtrafik i stadsmiljö (Andersson, 2013). Människor ska kunna leva i välfärd med en trygg omgivande miljö och ha en hygglig möjlighet till arbete, inkomst, utbildning, bostad och omsorg för att kunna leva ett gott liv (ibid). Viktigast i människors liv har visat sig vara rättvisa vilket även betyder att välfärdens fördelning är av betydelse (Olsson S. , 2012).
Enligt den internationella standarden ISO 26000, Vägledning för socialt ansvarstagande, är ett socialt ansvarstagande föränderligt eftersom det speglas av samhällets förväntningar vid en viss tidpunkt (SIS2, 2012). Förr tolkades socialt ansvarstagande som filantropi, men under det senaste århundradet har det allt mer fokuserats på frågor kopplade till arbetsförhållanden och goda verksamhetsmetoder. Efterhand har fler punkter lagts till: miljö, etik, mänskliga rättigheter, konsumentskydd och motverkan av korruption och bedrägerier. I ISO 26000 står även att bilden av god praxis kommer att förändras i framtiden. Mer om ISO 26000 står i avsnitt 3.2.2. Typiska sociala hållbarhetsmått är arbetskraftspraxis, samhällspåverkan, mänskliga rättigheter och produktansvar (Savitz & Weber, 2006).
Typiska ekonomiska hållbarhetsmått är exempelvis omsättning, avkastning på investering (räntabilitet), penningflöde, skapade arbetstillfällen och vinst (Savitz & Weber, 2006).
Kvantifiering av ekosystemtjänster innebär att ett pris sätts på värden av ett oräkneligt antal gynnsamma ekosystemtjänster. Exempel på detta är: hur mycket det skulle kosta att uppnå samma erosionskontroll som mangroveskogar ger, hur mycket insekter är värda som pollinerare för jordbruk, hur mycket människor är villiga att betala för naturens tjänster i att bland annat rena luft och vatten samt förse människan med råmaterial (Chouinard, Ellison, &
Ridgeway, 2011). Om människan använder mer naturresurser än jorden kan återskapa riskeras ekosystemets framtida produktivitet att försämras (Hojem, 2013).
13 3.2 HÅLLBARHETSARBETE I FÖRETAG
Detta avsnitt tar upp hållbarhetsarbete i företag eftersom projektledare ofta arbetar för företag som konsulter. Om projektledares företag har en integrerad hållbarhetsfokus ger det en grund för projektledare att arbeta hållbart i projekt.
De största konsumenterna av resurser är företag, som även är de största förorenarna (Deland, 2009). Deland menar att de flesta företag och projektledare har möjlighet att genomföra förändringar under en kortare tidsperiod, till skillnad från vad regeringen har möjlighet till.
Vidare kan ett företag genom utvecklingsstrategi, struktur och implementeringsmöjligheter leda samhället till mer hållbara verksamheter och levnadssätt. Deland menar även att företag måste förstå deras viktigaste sociala eller miljömässiga påverkan för att kunna ta itu med sina intressenters prioriteringar.
Företag ger genom sin dagliga verksamhet både positiva och negativa sociala och samhällsmässiga konsekvenser (Tharp, 2011). Samhället behöver företag för att ge invånarna arbete och infrastruktur och företaget behöver samhället för att tillgodose en god arbetskraft.
Vidare menar Tharp att intressenter som aktieägare, leverantörer, kunder, anställda, samhällsmedborgare och regering förväntar sig att företag är pålitliga för den egna prestandan, hela leverantörskedjan samt för ett växande antal hållbarhetsfrågor. Hållbarhet innebär även ett ansvar och en möjlighet till att hitta innovativa lösningar för att respektera och styrka människor, skydda och stärka miljö samt få ett bestående välstånd. Tharp menar att en förmåga att bedöma risker mer effektivt och att bli mer förebyggande gällande riskhantering resulterar i att hållbarhet blir integrerat i affärsmål hos organisationer.
Hållbarhet är en nyckel till ekonomisk återhämtning, framtida framgång och konkurrenskraft samt bevarande av livskvalitet och naturresurser (Deland, 2009). Deland menar att hållbarhetsfrågan kommer att växa i och med att det blir fler tecken på klimatförändringar och miljöförstöring, mer synliga begränsningar för tillväxt samt ökad efterfrågan och tryck som stöds globalt genom TV och internet.
Silvius et al. (2012) menar att organisationens affärsplan kan behöva utvidgas för att ta med icke-finansiella faktorer som innefattas av sociala och ekologiska aspekter. Genom att förändra produktionsprocesser och anpassa upphandlingsstrategier med leverantörer kan företag minska sin miljöpåverkan (ibid.). Författarna menar att företag kan uppnå en social hållbarhet genom att ge sina anställda goda möjligheter till att förena arbetsliv med privatliv samt motivera de anställda till att engagera sig i att hjälpa samhället på olika vis. Företag kan, för att minska sin miljöpåverkan, utbilda sina anställda i att vid allt beslutsfattande ta hänsyn till de tre dimensionerna samhälle, ekologi och ekonomi, som Silvius et al. (2012) kallar för People, Planet, Profit (PPP). Vidare kan tillverkande företag även hjälpa sina kunder att bli mer hållbara genom företagets produkter och även skapa möjligheter för att hyra ut produkter istället för att sälja dem vilket gynnar miljön. Ökad delaktighet till hållbarhet i företag kan genomföras med exempelvis inslag av hållbarhet i utbildningar inom företagsekonomi och ledarskap för att öka förståelse för företagens plats i samhället (Hojem, 2013).
14 Hållbarhet i företag innebär integrering i företagets uppdrag, långsiktiga strategi och processer samt utförande för att inkludera balansen mellan miljömässiga, ekonomiska, sociala och etiska ideal, mål och resultat (Deland, 2009). Vidare menar Deland att reducera, återanvända och återvinna är kärnan till hållbarhet. För integrering av hållbarhet i organisationsprocesser ska miljö tas hänsyn till genom en hållbar resursanvändning, förebyggande av utsläpp samt begränsning av klimatförändring (Tharp, 2011). Integrering av hållbarhet i processer innebär att en organisation måste ta ansvar för alla aspekter i verksamheten och dess aktiviteters påverkan på aktieägare, kunder, samhälle och miljö (ibid.).
Deland (2009) har listat kritiska hållbarhetsmål som kräver mätbara framsteg för varje år, dessa är:
”Noll avfall
100 % förnybar energi
Radikal vattenvård och återanvändning
Starkt förvaltarskap av alla allmänningar och ekosystemåterhämtning, inklusive att vända förlust av biologisk mångfald
Bred användning av förnybara resurser baserat på förnyelsecykler
Eliminering och/eller noll introduktion av
- Ämnen från jordskorpan: isolering av existerande toxiner, framförallt utsläpp - De många konstgjorda kemikalierna i miljön
Möta mänskliga behov över hela världen, exempelvis
- Arbetsförhållanden, jämlika möjligheter, fri arbetsval, rättvisa arbetsvillkor, mänskliga och barns rättigheter, etc.” (Deland, 2009, ss. 1-2)
Många västerländska nationer talar om miljöåtaganden under en tidsperiod på 50 år, men detta är en för lång tidsperiod för alla ansvarsskyldiga vilket kommer att resultera i misslyckande i att uppfylla dessa åtaganden (Deland, 2009). För att lyckas uppfylla åtagandena måste förändring ske snabbare genom så kallade ”år-efter-år åtaganden” (s. 2) som ger kortsiktiga resultat för att uppnå både kort- och långsiktig framgång.
3.2.1 HÅLLBARHET - EN NYTTA FÖR FÖRETAGET?
Aktieägare kan ställa hållbarhetskrav på företag och därmed öka företagets ansvar genom ökade förväntningar och krav på mer offentlig redovisning (Silvius et al., 2012). Författarna menar även på att investerare är intresserade av ett företags hållbarhetsarbete då de kopplar detta till företagets framgång. Enligt Deland (2009) ökar efterfrågan och tryck angående hållbarhetsfrågor i företag från anställda, kunder, regeringar, aktieägare samt icke-statliga organisationer.
Enligt Silvius et al. (2012) kan ett hållbarhetsarbete kortsiktigt innebära högre kostnader för företag om det exempelvis krävs nya maskiner och utbildning av personal. Långsiktigt kan arbetet däremot vara fördelaktigt för affärsplanen i och med användning av exempelvis energi-, vatten-, material- och avfallssnåla metoder i processer vilket minskar kostnaderna för företaget. Integrering av hållbarhet i ett företag och projekt ger lägre drifts- och projektkostnader samt högre intäkter (Silvius et al., 2012; Deland, 2009).
15 Det uppstår dock en tidsskillnad mellan investering och inkomst för företaget att etablera sin hållbarhetsprofil på marknaden (Silvius et al., 2012). Förutom fördelar i lägre kostnader och högre intäkter är även den möjliga affärsnyttan: lägre utlåningsräntor, lägre försäkringspremier, lägre finansiella och operativa risker, reducerad skuld, företaget förblir leverantör samt ökad innovation i och med nya produkter, processer, material med mera (Deland, 2009). Företag kan minska sina kostnader genom att vara proaktiva och minska risker för exempelvis utsläpp och föroreningar som orsakar miljöskador vilket kan komma att orsaka kostnader för sanering och juridiska frågor (Silvius et al., 2012).
De immateriella vinster som fås av hållbarhetsarbete i företag är enligt Deland (2009): högre produktivitet, engagemang, tillit och delaktighet hos de anställda; lättare att göra affärer i samhällen där verksamheten äger rum; säkerställande av hållbarhet i verksamheten;
frångående av det reaktiva förhållningssättet till lagar och regler samt undvikande av kontradiktoriska relationer med aktivistgrupper och regering.
Ett hållbarhetsarbete kan stärka företagets varumärke och rykte (Silvius et al., 2012; Tharp, 2011) vilket gör att hållbarhet kan ses som en drivkraft för ökade resultat (Silvius et al., 2012). Tharp (2011) menar att ett hållbarhetsarbete ger bättre riskhantering och ökad tillgång till kapital. Vidare menar Tharp att ett företag som inte har investerat i att bygga upp ett positivt rykte genom hållbarhet är känsligt för att ta skada om negativa händelser uppkommer.
Detta eftersom kunder inte balanserar ut negativ påverkan.
Det är ofta lättare för företag att anställa personal om företaget tar ansvar för hållbarhet (Grafström, 2008; Silvius et al., 2012). Detta kan vara avgörande för att attrahera ny och behålla kvalificerad personal (Grafström, 2008; Silvius et al., 2012; Tharp, 2011) eftersom medvetenheten kring hållbarhet i samhället ökar, enligt Silvius et al. (2012). Silvius et al.
menar även att ett hållbarhetsarbete på ett företag kan öka motivationen hos befintlig personal samt resultera i förbättrad arbetsmiljö vilket kan resultera i att befintlig personal stannar kvar.
3.2.2 FÖRETAGETS SAMHÄLLSANSVAR, CSR
Ett sätt för företag att bidra till en hållbar utveckling är genom att arbeta med företagets samhällsansvar, som på engelska benämns Corporate social responsibility (CSR) (Grafström, Göthberg, & Windell, 2008). International Organisation for Standardization (ISO) har tagit fram en internationell standard för CSR som benämns ISO 26000 (SIS1, 2010). Syftet med CSR är att företag ska ta ett etiskt, socialt, ekonomiskt och ekologiskt ansvar för hur de påverkar samhället (Grafström et al., 2008). Arbetet med samhällsansvar är frivilligt men kan resultera i en mängd olika fördelar (ibid.). Dessa fördelar kan exempelvis vara att företaget får ett ökat anseende, att intresset från investerare kan öka samt ökad konkurrenskraft. Resultatet av ett arbete med CSR ska ses ur ett långsiktigt perspektiv och både kunder och anställda måste förändra sitt tankesätt kring hållbar utveckling för att företaget ska uppnå resultat (Silvius et al., 2012).
Det grundläggande kännetecknet för ett socialt ansvarstagande är, enligt ISO 26000, ”en organisations vilja att införliva sociala och miljömässiga hänsyn i beslutsfattande och att ta ansvar för den påverkan som organisationens beslut och aktiviteter har på samhället och miljön.” (s. 6).
16 Enligt ISO 26000 innebär ett socialt ansvarstagande även att det ska vara ”integrerat i hela organisationen, att det praktiseras i organisationens relationer och att organisationen tar hänsyn till intressenternas intressen.” (s. 6).
Det finns även en ISO standard för miljöledning som benämns ISO 14001som är normativ till skillnad från ISO 26000 som innehåller riktlinjer (Silvius et al., 2012). Det går inte att certifieras i ISO 26000 vilket det går att göra med ISO 14001, detta eftersom det enligt ISO motsäger syftet med standarden (ISO, 2010). ISO 14001 och ISO 26000 är särskiljda och kan användas var för sig eller tillsammans för att komplettera varandra (Silvius et al., 2012).
3.2.3 HÅLLBARHETSNIVÅ
Många företag har redan integrerat hållbarhet i sin organisation, men nivån på hållbarhet kan variera mycket (Silvius et al., 2012). Detta kan beskrivas med fem faser av olika grader som ett företag kan åta sig hållbarhetsprinciper, faserna går från ett reaktivt till ett proaktivt åtagande i frågan (Willard 2005, refererad av Silvius et al., 2012, s. 13). Dessa fem faser är:
före efterlevnad av tillstånd, efterlevnad av tillstånd, efter efterlevnad av tillstånd, integrerad strategi samt syfte och passion.
Den första fasen av ett företags förhållningssätt till hållbarhetsprinciper, före efterlevnad av tillstånd, innebär att företaget inte följer sociala och miljömässiga regelverk samt att företaget endast har fokus på kortsiktiga vinster (Silvius et al., 2012). Efterlevnad av tillstånd är den andra fasen vilken innebär att företaget följer sociala och miljömässiga lagar men har ett reaktivt arbete endast för att uppfylla lagarna. Efter efterlevnad av tillstånd innebär att företaget tagit steget längre än att följa regelverken. Företaget börjar hantera hållbarhetsfrågor mer proaktivt i och med att initiativ för hållbarhet ökar, däremot är inte hållbarhet integrerat i alla avdelningar. Den fjärde fasen, integrerad strategi, innebär att företaget integrerar hållbarhet i företagsstrategin och fortsätter med initiativ och innovation inom hela företaget.
Den sista och mest proaktiva fasen, syfte och passion, innebär att företaget, utöver ekonomiska vinster som drivkraft, har som mål att bidra till ett bättre samhälle med ett passionerat och värdebaserat engagemang för att förbättra företagets, miljöns och samhällets välmående. De fem faserna illustreras i Figur 3 nedan.
Skillnaden mellan fas tre och fyra är viktig (Silvius et al., 2012). Detta eftersom ett företag som befinner sig i fas tre har som ambition att bete sig mindre dåligt genom att anstränga sig lite extra utöver att följa regelverket, medan ett företag i fas fyra har som ambition att bete sig bra genom att tillsätta aktiviteter i företaget för att uppnå hållbarhet. Även Tharp (2011) menar att det är stor skillnad på att undvika det dåliga och att sträva mot det goda. Om en organisation endast efterlever basstandarder höjer det inte ribban för konkurrenter och förbättrar inte livet för intressenterna (ibid.). Fas fem är ett tankeskifte från att ha sett hållbarhet som något kostsamt eller hotfullt till att se det som en affärsmöjlighet (Silvius et al., 2012). Werbach (2009) beskriver ett företags sätt att ta itu med hållbarhetsrisker på liknande sätt som Silvius et al. (2012) beskriver dessa faser, och det genom att företagets förhållningssätt går från ”blind fläck”, till medvetenhet, till efterlevnad och slutligen till öppenhet (Werbach, 2009, s. 94).
17
Figur 3. De fem faserna av företags hållbarhetsnivå (Willard, 2005, refererad av Silvius et al., 2012, s. 13).
3.2.4 HÅLLBARA METODER
I detta delavsnitt nämns några vanliga metoder och standarder som kan tillämpas för ett ökat hållbarhetsarbete.
Livscykelanalys (eng. Life Cycle Analysis/assessment) (LCA) är ett bedömningsverktyg för all miljömässig belastning som uppkommit från en produkts eller tjänsts råmaterial fram till dess avfallshantering (Klöpffer, 1997). I teorin ska en LCA hantera allt ingående och utgående i en produkt eller tjänst, men i praktiken går det inte att balansera allt, exempelvis är det särskilt svårt med energi (ibid.). Det som tidigare kallades från vagga till grav för en produkts livscykel kallas allt oftare för från vagga till vagga med tanke på återvinningsperspektivet.
Livscykelkostnader (eng. Life Cycle Costing) (LCC) innebär en summering av totala kostnader för en produkt, process eller aktivitet beräknat under dess livstid och är en form av investeringskalkyl som används för att rangordna olika investeringsalternativ (Gluch &
Baumann, 2000). Det kan löna sig att göra en dyrare investering om det ger lägre drifts- och underhållskostnader (Miljöstyrningsrådet, 2014). I en LCC tas, utöver investeringskostnader, även driftskostnader upp för produktens livstid samt exempelvis rivnings- och återvinningskostnader (Gluch & Baumann, 2000). LCC är inte gjort för att användas som ett miljömässigt redovisningsverktyg men används ofta i miljömässiga sammanhang (ibid.).
GRI™ är en förkortning av The Global Reporting Initiative™ och är en ideell organisation som har tagit fram en standard med den vanligaste ramen för hållbarhetsrapportering (GRI™, About GRI™, 2014). Enligt GRI™ används hållbarhetsrapportering för att organisationer ska redovisa för intressenter och konsumenter sitt arbete med ekonomi, samhälle och miljö (ibid.).
Denna hjälp för hållbarhetsrapportering är framtagen för att företag ska bli motiverade till att arbeta mer hållbart. Den senaste metoden för rapportering just nu är G4 Guidelines och är kostnadsfri att använda (GRI™, G4, 2014).
18 FN har även ett ramverk med tio principer, kallat UN Global Compact, för att företag ska arbeta mer hållbart (GC, 2013). FN anser att företag är den primära drivkraften till globalisering och att företag kan underlätta ett långsiktigt och globalt värdeskapande till ekonomi och samhälle. Dessa principer är frivilliga för företag att arbeta efter och syftar till att företag ska använda mer hållbara metoder.
Det naturliga steget (eng. The natural step) (TNS) är en idéburen organisation som genom rådgivning, utbildning och forskning hjälper organisationer och individer med att strategiskt arbeta med hållbar utveckling (TNS, 2014).
3.3 PROJEKT
Den globala standarden för projektledning, A Guide to the Project Management Body of Knowledge (PMBOK® GUIDE) utfärdad av Project Management Institute (PMI®), definierar projekt enligt följande: ”Ett projekt är en temporär satsning i syfte att skapa en unik produkt, en viss tjänst eller ett unikt resultat. Temporär betyder att det finns en bestämd början och ett bestämt slut. Slutet har nåtts när projektmålen har uppnåtts, eller när projektet avslutas på grund av att målen inte kan uppnås eller att projektet inte längre fyller något behov…”
(PMI®, PMBOK® GUIDE, 2013, s. 5). Även den internationella standarden ISO 21500, Vägledning för projektledning – begrepp och processer, och Silvius et al. (2012) definierar projekt som en temporär organisation med en unik uppsättning processer där resurser och budget kan variera. Enligt PMI® är dock ett projekts resultat inte temporärt utan oftast varaktigt då sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenser kan uppstå långt efter projektet är avslutat. I ISO 21500 står det att varje projekt ofta är indelat i faser och att skillnader mellan olika projekt kan förekomma gällande intressenter och hur processer är anpassade för att leverera så kallade leverabler (SIS2, 2012). Ett projekt kan innefatta en eller flera personer samt en eller flera organisatoriska enheter (PMI®, PMBOK® GUIDE, 2013).
Enligt PMI® finns många olika typer av projektformer vilket gör att det inte finns något ideal för hur projektstrukturen ska vara uppbyggd (Silvius et al., 2012).
Silvius et al. (2012) beskriver även ett projekt som en temporär organisation relaterad till en icke temporär permanent organisation. De menar att ett projekt innebär att realisera en förändring som gynnar strategi eller mål för sådana organisationer. Om projektmål inte uppfyllts efter en organisationsprocess och den permanenta organisationen inte presterat som önskat kan det sättas in en temporär organisation i form av ett projekt för att se till att detta åtgärdas och förändras (ibid.). Exempel på projekt är: byggnation av hus eller infrastruktur, införande av ny affärsprocess samt utveckling av en ny produkt eller tjänst (PMI®, PMBOK®
GUIDE, 2013).
3.3.1 HÅLLBARA PROJEKT OCH KLASSIFICERINGSSYSTEM
Arbex (2012), vice VD för GRI™, menar att projekt möjliggör utveckling, men att projektkonceptet måste ändras om projektledare ska kunna driva framsteg och förbättring genom projekt. Utveckling och nya förändringar utgör en arena för konkurrens mellan organisationer (Silvius et al., 2012). Förändring från ett icke hållbart samhälle till ett hållbart är kopplat till innovation och projektledning eftersom det, framförallt vid produktion, innebär resursanvändning (ibid.).
