Upptäck staden

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Natur, miljö, samhälle

Examensarbete

Upptäck staden

Discover the city

Hanna Möllenståhl

Lärarexamen 210hp

Geografi, miljö och lärande 2009-06-04

Examinator: Kerstin Sonneson Handledare: Karin Lagerholm

Sammanfattning

Syftet med examensarbetet var att skriva ett läromedel som behandlar barns närmiljö utifrån ett demokratiskt perspektiv. Med utgångspunkt i detta har jag skrivit Upptäck staden, en faktabok för barn samt en lärarhandledning till en stadsvandring i Lund som grundar sig på boken. Genom arbetet med staden vill jag utveckla barns förståelse för hur de kan vara med och påverka det samhälle de lever i. 21 elever i en årskurs 4 fick delta i stadsvandringen som genomfördes av deras lärare med hjälp av min lärarhand ledning. Efteråt fick eleverna genom en enkätundersökning besvara en rad frågor som berör hur de upplever att de lär sig bäst, hur de uppfattar lärarens roll för lärande samt hur de upplevde stadsvandringen. Resultatet visar bland annat att eleverna efter att ha genomfört stadsvandringen upplever att de har ökat sina kunskaper om hur de kan vara med och påverka sin stad.

Innehållsförteckning

2.1 Arbetet med staden 8

2.2 Barn lär om samhälle 9

2.3 Lärande i ett socialt sammanhang 10

2.4 Lärarens roll för lärandet 10

2.5 Kritiskt tänkande 12

2.6 Barns tankar kring lärande 12

2.7 Miljöer för barns lärande 12

3. Metod 13 3.1 Läromedel 14 3.2 Stadsvandring 14 3.3 Urval 15 3.4 Observation 16 3.5 Enkätundersökning 16 3.6 Genomförande 16 3.7 Etiska aspekter 17 3.8 Databearbetningsmetod 17 3.9 Tillförlitlighet 18

4. Resultat och analys 19

4.1 Hur kan man utforma ett läromedel som behandlar

begreppet miljö och demokrati? 19

4.1.1 Motivering 19

4.1.2 Författandet av Upptäck staden 20

4.1.3 Författandet av Lära känna din stad 21

4.1.4 Sammanfattande analys 21

4.2 Hur kan Upptäck staden samt lärarhandledningen användas

i en undervisningssituation 21

4.2.2 Sammanfattande analys 25

4.3 Hur upplevde eleverna stadsvandringen? 25

4.3.1 Hur uppfattar elever att de lär sig bäst? 25

4.3.2 Lärarens roll för lärandet 26

4.3.3 Stadsvandringen 27

4.3.4 Sammanfattande analys av enkätundersökningen. 27

5. Diskussion 29

5.1 Frågeställningar

5.1.1 Hur kan man utformar ett läromedel som behandlar

närmiljö och demokrati? 29

5.1.2 Hur kan upptäck staden samt lärarhandledningen användas

i en undervisningssituation? 31

5.1.3 Hur upplevde eleverna stadsvandringen? 32

5.2 Undersökningens validitet 34 5.3 Utblick 34 6. Litteraturlista 35 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3

6

1. Inledning

Under min lärarutbildning kom jag under en kurs i kulturgeografi i kontakt med gatan och staden som ett exkursionsobjekt. Jag blev nyfiken på hur man kan arbeta med staden i skolan och beslutade mig för att skriva om detta i mitt examensarbete.

Under arbetets gång upptäckte jag att saknas material anpassat för barn som behandlar staden och gatan och framför allt ett material som omfattar flera olika aspekter av ämnesområdet. Mina studier av ämnet ledde fram till att jag skrev en faktabok för barn kring staden. Utöver detta designade jag en lärarhandledning till en stadsvandring.

Ett annat stort intresse jag har är arbetet med demokrati i skolan. Faktaboken jag har skrivit kan ses som ett resultat av dessa två ämnesområden, nämligen demokrati och staden.

Tanken är att man utifrån boken ska kunna arbeta med staden eller byn där man bor. Jag vill inte knyta boken till en specifik ort eftersom syftet med den är att eleven ska få upp ögonen för tätorten som ett vitt begrepp. Om man vet hur man kan se på sin egen stad tro r jag det blir lättare att även se andra städer. Med ”se” menar jag, förstå hur staden har utvecklats genom historien med hjälp av dess invånare. Nu är det den unga generaionens tur att vara med och påverka hur staden kommer uppfattas i framtiden. Staden och gatan är den plats där

7

1.1 Syfte

I samband med examensarbetet har jag skapat ett material för lärare och elever som kan användas i arbetet med närmiljön. Inriktningen på arbetet är geografi där tätorten är det som ligger i fokus. För att göra detta har jag genom litteraturstudier undersökt hur barn lär sig och vilken roll läraren har för lärande. Syftet med materialet jag skapat är att eleverna ska lära känna sin närmiljö och genom arbetet med närmiljön utveckla en förståelse för sin roll som medborgare i ett demokratiskt samhälle.

1.2 Frågeställningar

- Hur kan man utforma ett läromedel som behandlar begreppet närmiljö och demokrati?

- Hur kan Upptäck staden samt lärarhandledningen användas i en undervisningssituation?

-

1.3 Disposition av arbetet

Examensarbetet består av en litteraturbakgrund som beskriver barns lärande samt pedagogens roll för barns lärande. Utifrån denna kunskap har jag utvecklat ett läromedel samt en

lärarhandledning. Materialet har testats av en lärare och hans klass. Med hjälp av obser vation som metod har jag dokumenterat stadsvandringen. En uppföljande enkätundersökning med eleverna som gått stadsvandringen belyser deras inställning till olika lärandeformer samt om och vad de lärt sig under den stadsvandring som de deltagit i.

8

2. Bakgrund

Det här avsnittet har jag valt att dela in i sju underrubriker som berör fakta som är relevant för mitt arbete.

2.1 Arbetet med staden 2.2 Barn lär om samhälle

2.3 Lärande i ett socialt sammanhang 2.4 Lärarens roll för lärandet

2.5 Kritiskt tänkande

2.6 Barns tankar om lärande 2.7 Miljöer för barns lärande

2.1 Arbetet med staden

Varje medborgare i ett demokratiskt land har olika värderingar och olika synsätt. Att kunna delta i en fri debatt och att kunna bilda sig en egen uppfattning kring olika frågor är en demokratisk rättighet för varje medborgare. Detta är också själva förutsättningen för ett demokratiskt samhälle. Det är de samhällsorienterande ämnenas uppgift att hjälpa nationens unga medborgare till att kunna formulera egna och väl underbyggda ställningstagande (Arfwedson, 1998). Enligt Møller (2003) är det en fråga om nödvändighet när det gäller att uppfostra demokratiska medborgare eftersom ”i ett demokratiskt samhälle har varje enskild medborgare rätt till medbestämmande och därmed också skyldighet att ta medansvar för de beslut som fattas i samhälle” (Møller, 2003, sid 59).

Både svenska läroplanen och barnrättskonventionen betonar barns rättighet till inflytande över sin sociala, kulturella och fysiska miljö (Björklid, 2005). Enligt Skolverket är de

samhällsorienterande ämnenas (geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap) syfte och roll bland annat att ge ” eleven möjlighet att se omgivningen i relation till sig själv och att förstå sig själv i relation till omgivningen, dvs. hur individen formar sin värld och formas av världen. Kunskaperna skall ge en grund för att delta, ta ansvar och agera som medborgare i ett demokratiskt samhälle och för att medverka till en hållbar

9

ungdomar den kunskap de behöver för att kunna vara med och påverka samt att det finns en vilja och beredskap hos kommunens beslutsfattare att lyssna och förändra (Björklid, 2005).

Vidare står det under mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena att skolan skall sträva efter att eleverna ”undersöker och förstår samhälleliga samband och sammanhang i nutid och förfluten tid samt reflekterar över vad dessa kan innebära för fra mtiden, utvecklar en tilltro till sin egen förmåga att påverka och en vilja att hävda demokratiska värden” samt ”blir förtrogen med sina rättigheter och skyldigheter som medborgare i ett demokratiskt samhälle samt deltar aktivt i samhällsliv och samhällsutveckling samt tar ansvar för livsmiljön” (Skolverket, 2000).

2.2 Barn lär om samhälle

Barn och vuxna lever i ett samhälle som är i ständig förändring och utvecklig. För barnet kan det vara svårt att förstå att det är människan som ger upphov till denna förändring. Det är viktigt att barn får utveckla insikter om detta och att de ser sig själva som en del av den förändring som sker. För att möjliggöra detta är det viktigt att vuxna lyssnar på barnens åsikter och värderingar samt låter dem hitta egna sätt att lösa problem på. Att låta barn

medverka i samhällsplanering redan i förskoleåldrar är ett sätt att få barnen att förstå sin roll i samhället (Pramling Samuelsson & Mårdsjö,1997).

Enligt Rödstam (1990) har barn i åldern 7-12 år ofta ett stort engagemang för frågor som berör demokrati, jämlikhet och solidaritet. I denna ålder börjar barn kunna tänka mer logiska tankar vilket möjliggör för dem att djupare tränga in i dessa frågor. Barn i åldern 7-12 år brukar ofta gripas av förtvivlan och vanmakt inför problem som berör dessa frågor eftersom de fortfarande mestadels tänker på ett konkret sätt till skillnad från äldre barn och vuxna som har en större förmåga att tänka logiskt. Ofta leder dessa känslor till ett starkt engagemang för att själva kunna bidra till lösningar.

Björklid (2005) hävdar att ett effektivt steg till medinflytande är att låta barn studera sin närmiljö och sammanfatta sina erfarenheter och intryck. För att barnen också ska känna en respekt och ett ansvar för den miljö de lever i är det viktigt att de får utforska den och lära känna den . De måste även vara delaktiga i de förändringar som sker där. För att ytterligare

10

utveckla barnets kunskaper om samhället är det viktigt att det finns ett samspel mellan beslutsfattare i samhället och barnet. Detta är inte bara utvecklande för barn och ungdomar utan även för samhället.

Wolfgang Klafiki (enligt Møller, 2003, sid 40) hävdade genom sin metodformalistiska bildningsteori att det finns generella metoder att skaffa sig kunskap om sin omvärld. Han menade att det gäller bara att lära sig lära. Har man bara denna kunskap kan man förvärva kunskaper om det mesta.

2.3 Lärande i ett socialt sammanhang

Ur ett sociokulturellt perspektiv på undervisning och lärande sker lärande genom deltagande i en social praktik. Kunskap ses som något socialt och som därför sker i samspelet mellan människor (Carlgren, 1999). Enligt den fenomengrafiska forskningsansatsen skapar barn sin kunskap genom att samspela med andra människor och med sin omgivning (Williams, Sheridan & Pramling Samuelsson, 2000). I detta finns ett icke-dualistisk synsätt på kunskap. Barnet och dess omgivning är inte åtskilda utan de är beroende av varandra. Varje barn uppfattar sin omvärld med hjälp av tidigare erfarenheter (Pramling & Mårdsjö, 1997). En viktig del av detta är att utnyttja mångfalden av barns tankar. Pedagogen spelar en viktig roll i detta. När barn arbetar tillsammans får de tillgång till olika perspektiv och idéer. I detta utbyte av idéer och tankar synliggörs även de egna idéerna (Williams, Sheridan & Pramling

Samuelsson 2000).

Man kan se lärandet i ett socialt sammanhang utifrån Lev Vygotskijs teori om the zon of

proximal development, där barnet kan utveckla sin kunskap och sitt tänkande med hjälp av

andra som kan mer. Den andre kan vara en vuxen men även att annat barn (Prage & Svedner, 2000, Evenshaug & Hallen, 2001).

2.4 Lärarens roll för lärandet

Som lärare är det viktigt att ha ett stort register av infallsvinklar när det gäller att presentera ett nytt arbetsområde. Elever lär olika och därför är det viktigt för pedagogen att behärska flera olika sätt för att kunna nå fram till alla elever (Arfwedsson, 1998). För att kunna

11

undervisa så att alla förstår är det dessutom viktigt att som pedagog känna sig förtrogen med det ämne man arbetar med. Eleverna måste uppfatta pedagogen som expert eftersom det inte finns något som gör så starkt intryck på elever som att se en kunnig vuxen visa vad de kan (Gardner, 2000).

För att elever ska kunna försvara eller ompröva sina åsikter och se värdet i andra elevers idéer och åsikter är det viktigt att pedagogen uppmuntrar elevers samarbete. Eleverna måste få chans att lära sig att ställa frågor och vara kritiska mot varandras åsikter men även mot läraren. Pedagogens roll i detta blir då att skapa situationer där eleverna får upptäcka kamraternas åsikter, erfarenheter och kunskap och att se detta som en tillgång (Williams, Sheridan & Pramling Samuelsson 2000).

Viktigt är även att som pedagog kunna ställa ”rätt” sorts frågor. Prage & Svedner (2000) skiljer mellan två sorters frågor nämligen undersökande och lotsande. Genom undersökande frågor får eleverna ställa hypoteser och diskutera utifrån sina kunskaper och erfarenheter. Lotsande frågor är till för att hjälpa elever som kommit en bit i sin förståelse men inte förstått fullt ut. Prage & Svedner ser två problem med denna sortens frågor nämligen att elever lätt accepterar lärarens frågor utan att egentligen förstå varför samt att eleven ofta vill ha ett konkret svar på sina frågor. Harlen (1996) menar att när en elev ställer en fråga, innebär det att de verkligen vill veta något. Detta är ett uttryck för att de är verkligt intresserade. När intresse uppstår uppstår även en grogrund för lärande som det gäller att ta till vara på.

Man kan också skilja mellan öppna och slutna frågor. På de slutna frågorna finns det ett givet svar medan det på de öppna inte finns ett givet svar. I detta avseende är det endast de öppna frågorna som är verkliga frågor eftersom de slutna frågorna är lotsande och kontrollerande. De öppna frågorna är de som är undersökande (Prage & Svedner, 2000).

Förmågan att kunna göra iakttagelser spelar en central roll i kursplanen. Iakttagelse är den process där vi uppmärksammar och blir medvetna om saker och ting i vår omvärld. Det är en förmåga som man bör utveckla för att lättare kunna samla in material och kunna lära sig om omvärlden (Harlen, 1996). Ett effektivt hjälpmedel för iakttagelse är bilder. Att rita och måla bidrar inte i sig till en förbättring av iakttagelseförmågan men det hjälper barnen att lättare minnas vad de har sett. Det är också ett effektivt sätt att rikta barnens uppmärksamhet mot vissa egenskaper hos det föremål som ska iakttas (Harlen 1996). Om man generaliserar grovt kan man se en viss skillnad mellan pojkars och flickors sätt att iaktta. Flickor fokuserar ofta

12

på detaljer och likheter. Pojkar däremot fokuserar mer på form, rymd och helheter (Steenberg, 1997).

2.5 Kritiskt tänkande

Läroplaner från de flesta länder världen över framhåller behovet a v kritiskt tänkande och problemlösning. Man anser att kritiskt tänkande är något nödvändigt i ett demokratiskt

samhälle. En ansvarig medborgare är en människa som deltar i samhällslivet med sin förmåga att kunna tänka kritiskt (Arfwedson, 1998). Cathrine Cornbleth ( enl. Arfwedson, 1998, sid 293) hävdar hävdar att det behövs både kunskap om det som saken gäller och förmågan att tänka strategiskt för att kunna vara en kritiskt tänkande människa.

Undervisningens främst mål är att lära barn att tänka, inte vad de ska tänka. Förmågan att kunna reflektera och tänka är medlet för att anpassa sig till den sociala miljön och för att lösa problem (Arfwedson, 1998).

2.6 Barns tankar om lärande

Barn har ofta uppfattningen att kunskap är något man får genom att någon ger en information genom t ex berättandet. Denna traditionella skolsyn behöver motverkas genom att låta barn erfara att man kan få kunskap genom att ak tivt göra saker. Man kan iaktta, fundera och reflektera för att på så sätt få kunskap. Böcker och andra mä nniskor är inte de enda sätten (Pramling Samuelsson & Mårdsjö, 1997).

2.7 Miljöer för lärande

”Lärandet sker inte enbart i en miljö utan i alla miljöer barnet möter” (Björklid, 2005).

Samspelet mellan lärande och fysisk miljö kan ses ur ett interaktionistiskt perspektiv. Detta innebär ett ömsesidigt samspel mellan individ och miljö. Lärande kan i detta ljus ses som ett resultat av mötet mellan individen och sociala, kulturella oc h fysiska faktorer. Det är dock viktigt att belysa att samma miljö kan upplevas olika av olika individer (Björklid, 2005).

13

Det är viktigt att skilja mellan det lärande som sker i skolan och det som sker på fritiden. I skolan är lärandet själva målet med aktiviteten. Utanför skolan är lärandet inte det primära, det sker ändå. Ofta sker lärandet inom skolan individuellt medan det utanför skolan sker i samspel med andra. Man kan sammanfatta detta med att kunskapens ursprung finns att hitta i interaktionen med andra (Carlgren, 1999). Dessa två typer av lärande kan separeras i olika kategorier, formellt och informellt lärande. Det formella lärandet är det som sker i skolan, medan det informella lärandet är det som sker utanför skolan. Lärandet som sker utanför skolan, d vs det informella lärandet, sker när man håller på med något annat. Därför är det viktigt att man i skolan skapar situationer som ger verklighetsförankrade svar på de frågor elever eventuellt kan ha (Björklid, 2005 & Arfwedson, 1992). Brown

( enligt Carlgren, 1999, sid 22) menar att skolan är en hybridkultur. De aktiviteter som sker i skolan är ersättningsaktiviteter. Han menar att man flyttar autentiska aktiviteter in till

klassrummet och genom att göra så finns det en stor risk att eleverna totalt missuppfattar vad det är de gör. Detta leder till att elever kan klara examina utan att egentligen förstå vad det är de gör. För att verkligen förstå måste eleverna uppleva begrepp genom verkliga aktiviteter. Detta kallas för situerat lärande, det vill säga att man tar in omgivningen i lösningen av uppgiften. Definitionen av autentiska aktiviteter kan tolkas på olika sätt. Vissa menar att skolan ska skapa lärandesituationer som är så lika verkligheten som möjligt. Andra men ar att skolans mål är att förbereda eleverna för ett livslångt lärande. Denna typ av aktiviteter får på så vis olika definitioner beroende på hur man väljer att se på det (Dysthe, 2003).

14

3. Metod

I denna del av arbetet kommer jag redogöra för hur jag gick till väga när jag skrev Upptäck

staden samt Lär känna din stad samt med vilka metoder jag använt för att besvara mina

frågeställningar.

3.1 Läromedel

För att kunna författa Upptäck staden som ligger till grund för detta examensarbete utforskade jag bibliotek och internet i jakt på böcker riktade till barn som behandlar ämnena demokrati och närmiljö. De böcker som fanns att tillgå var främst inriktade mot arkitektur och/eller historia. Europa: från den ena gatan till den andra var den enda bocken jag fann som behandlade ämnena demokrati och närmiljö. Boken är skriven av Cerri Annachiara (2003) och utgiven av Riksantikvarieämbetet och Europarådet. Skriften har inspirerat mig och gett mig tips och ideér till det läromedel som jag författat. Det som skiljer min skrift mot denna är att jag lagt större fokus på demokratiarbetet men även andra bitar så som arkitektur, design och kulturgeografi. Jag har författat texter som är utvecklade för att inspirera och väcka tankar hos läsaren. Flera andra böcker har också varit till stor hjälp för utvecklandet av upptäck staden , så som Mormor är arkitekt (Rizzon Anna, 2004). , Upptäck din hembygd! Om hus,

platser och människor där du bor ( Österman Eva, 2004). Att känna sin stad - barn och ungdomar upptäcker sin närmiljö (Lundström, Mats & Nordström, Maria, 2001), Den hemlighetsfulal kulturmiljö ( Hägglund, Ulla. D, 2003). och Se huset, en bok om arkitektur

(Nilsson Kerstin, 2001)..

3.2 Stadsvandring

När Upptäck staden var skriven funderade jag över hur jag kunde använda detta material i en undervisningssituation. Att utforma en lärarhandledning till en stadsvandring utifrån detta material ansåg jag vara ett bra sätt. Lärarhandledningen fick namnet Lär känna din stad. Under utvecklandet av denna lärarhandledning valde jag att utgå från mina egna tankar och funderingar kring hur en sådan kan se ut. Med utgångspunkt i styrdokumenten, min

15

När mitt läromedel var färdigt ville jag testa det på en klass. Detta gjorde jag genom att förse en klasslärare med min lärarhandledning Lär känna din stad. Utifrån denna utförde han sen stadsvandringen med sin klass. Efteråt fick eleve rna i klassen svara på en enkät (se Bilaga 3).

Under stadsvandringen valde jag att enbart observera lärarens upplägg för att se om och i så fall hur den skiljde sig från min lärarhandledning. Jag valde att göra detta eftersom enkäten som eleverna skulle svara på delvis var baserad på min lärarhandledning. Eventuella avvikelser i innehållet av stadsvandringen skulle då kunna påverka resultatet av enkätundersökningen. Detta ansåg jag vara viktigt att i så fall notera.

Nedan beskrivs hur jag gick till väga i urvalsprocessen samt beskriver och motiverar mina metodval.

3.3 Urval

I undersökningen ingår elever från årskurs fyra, från en av Lunds centrala skolor. Klassen på 21 elever ingår i en större grupp på 42 elever. Läraren och jag tog beslutet att genomföra stadsvandringen med enbart halva klassen alltså 21 elever. Vid genomförande av vandringen var endast 18 elever närvarande. Samtliga elever som deltog i udersökningen svarade på enkätfrågorna.

Jag kontaktade via mail alla skolor i centrala Lund i hopp om att hitta en klasslärare som ville testa min lärarhandledning på sina elever. Den utvalda klassen var en av de få som visade intresse.

Anledningen till att jag enbart kontaktade de centrala skolorna var två. Jag ville testa stadsvandringen på elever som har staden som sin närmiljö. Den andra anledningen var ekonomisk. En klass från en skola en bit utanför staden eller från en av de kringliggande kommunerna skulle ju vara tvungna att ta sig in till staden med hjälp av t ex buss.

16

3.4 Observation

I mina observationer använde jag mig av den metod som Johansson & Svedner (2006) omnämner som löpande observation eller löpande protokoll. Enligt denna metod skall de beskrivningar som görs under observationen vara så precisa och fria från värderingar som möjligt. Observationen dokumenteras genom att man under ett visst skeende försöker skriva ner så mycket som möjligt. Det är också viktigt att för en senare analys att man på förhand har en rad frågeställningar som styr vad som ska observeras.

Eftersom jag ville observera hur läraren genomförde stadsvandringen för att senare kunna jämföra med min lärarhandledning valde jag denna observationsmetod.

3.5 Enkätundersökning

Enkätundersökningar är effektiva om man vill undersöka samband mellan det man är

intresserad av och annan fakta så som ålder och kön. Det är däremot inte en lika bra metod för att ta reda på synsätt och förhållningssätt (Johnsson & Svedner, 2006). Jag ville undersöka just elevernas syn på hur de anser att de lär sig bäst samt hur de tycker att deras lärare bemöter dem. Trots Johnsson och Svedners (2006) avrådan valde jag att använda mig av

enkätundersökning. Hade jag valt att intervjua eleverna hade jag troligen fått utförligare svar på mina frågor.

Enkätfrågorna (Bilaga 3) hade fasta svarsalternativ eftersom jag bedömde att det det då skulle vara lättare för eleverna att svara på frågorna samt att det skulle vara lättare att sammanställa materialet för att på så sätt kunna dra slutsatser.

3.6 Genomförande

Klassföreståndaren fick några dagar innan genomförandet av stadsvandringen det material som jag producerat. Materialet bestod dels av faktaboken Upptäck staden (Bilaga 1) och dels av lärarhandledningen Lär känna din stad (Bilaga 2). Några instruktioner utöver detta fick han inte eftersom jag ville se hur han valde att arbeta med materialet. Mina förväntningar på stadsvandringen var att läraren skulle följa lärarhandledningen relativt noga. Så blev det dock

17

inte. Läraren valde att använda lärarhandledning som bas men plockade även mycket från den faktabok jag skrivit. Han menade att min lärarhandledning passade bättre att följa om man först hade arbetat med Upptäck staden i några veckor och sedan avslutat med

stadsvandringen. Innehållet i stadsvandringen var trots detta i stort sett detsamma som i min lärarhandledning.

Under stadsvandringens lopp följde jag urvalsgruppen och antecknade mina observationer. Jag hade i två frågor i åtanke under vandringen. Den ena frågan var i vilken utsträckning följer läraren lärarhandledningen den andra som egenligen består av fler frågor var den enkät som eleverna senare skulle få svara på. Jag antecknade dock även annat som jag observerade som föll utanför dessa frågeställningar. Efter genomförandet av stadsvandringen ville jag förhöra mig kring hur eleverna upplevede stadsvandringen. Jag valde därför att genom en enkät ställa en rad frågor som berör dels deras tankar kring arbetssättet men också kring hur de upplever att deras kunskaper har förändrats genom stadsvandringen.

Antalet elever som svarade på frågor var samtliga som deltagit i stadsvandringen.

3.7 Etiska aspekter

Patel & Davidson (2003) och Johnsson & Svedners (2006) framhåller vikten av

forskningsetik. Genomför man en undersökning bland omyndiga skall målsman lämna sitt medgivande till barnets medverkan. Jag skickade ut ett brev till elevernas föräldrar med information om mig och min undersökning (se Bilaga 4) där föräldrarna fick intyga sitt samtycke till sina barns medverkan i mitt examensarbete genom en underskrift.

3.8 Databearbetningsmetoder

Det material jag fick in genom enkätundersökningen samanställde jag först i diagram för att kunna få en överblick över resultaten. Senare valde jag att inte inkludera dessa i arbetet eftersom jag ansåg att diagramen inte tillförde arbetet något. Istället har jag valt att redovisa resultaten i skrift. Likaså återges resultaten av observationen i arbetet.

18

Observationen av stadsvandringen har jag sedan använt för att besvara frågeställningen, hur kan Upptäck staden samt lärarhandledningen användas i en undervisningssituation?

Resultaten av enkätundersökningen har jag använt för att besvara min tredje frågeställning, hur upplevde eleverna stadsvandringen?

3.9 Tillförlitlighet

De beskrivningar man gör i en löpande observation ska vara så detaljerade och precisa som möjligt samtidigt som de ska vara fria från värderingar och eget tyckande (Johansson & Svedner, 2006). Med detta i åtanke kan tillförlitligheten eventuellt ifrågasättas ifall den som observarar inte följer detta noga. ”Observatören ser vad som händer ur lite olika synvinklar, deras uppmärksamhet varierar” (Johansson & Svedner, 2006).

Vid enkätundersökningar kan dåligt- eller felformulerade frågor och slarv vid ifyllandet av enkäten bidra till låg tillförlitlighet (Johansson & Svedner, 2006).

19

4. Resultat & Analys

I denna del av arbetet ämnar jag försöka svara på de frågeställningar jag har formulerat nämligen;

Hur kan man utforma ett läromedel som behandlar begreppet närmiljö och demokrati?

Hur kan Upptäck staden samt lärarhandledningen användas i en undervisningssituation?

Hur upplevde eleverna stadsvandringen?

4.1 Hur kan man utforma ett läromedel som behandlar begrepet

närmiljö och demokrati?

I metoddelen av detta arbete redogjorde jag för de metoder jag använde mig av när jag

designade och författatade läromedlet som ligger till grund för detta arbete. I denna del ä mnar jag gå djupare in på hur jag gick till väga samt försöka motivera be hovet av ett läromedel som

Upptäck staden.

4.1.1 Motivering

Styrdokumenten för grundskolans tidigare åldrar ger stöd för innehållet i detta läromedel. Enligt skolverket är de samhällsorienterande ämnenas (geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap) syfte och roll i utbildningen följande:

” Kunskaperna inom det samhällsorienterande området ger eleven möjlighet att se

omgivningen i relation till sig själv och att förstå sig själv i relation till omgivningen, dvs. hur individen formar sin värld och formas av världen. Kunskaperna skall ge en grund för att delta, ta ansvar och agera som medborgare i ett demokratiskt samhälle och för att medverka till en hållbar samhällsutveckling”.

Vidare står det under mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena att skolan skall sträva efter att eleverna

20

”-undersöker och förstår samhälleliga samband och sammanhang i nutid och förfluten tid samt reflekterar över vad dessa kan innebära för framtiden,

-utvecklar en tilltro till sin egen förmåga att påverka och en vilja att hävda demokratiska värden samt blir förtrogen med sina rättigheter och skyldigheter som medborgare i ett demokratiskt samhälle,

-deltar aktivt i samhällsliv och samhällsutveckling samt tar ansvar för livsmiljön.”

Dessa mål är själva grunden till läromedlet. Detta i kombination med min litteraturbakgrund som behandlar hur barn lär sig bäst utformade jag Upptäck staden samt lärarhandledningen

Lär känna din stad. För att kunna uppfylla de mål som anges i kursplanerna för de

samhällsorienterande ämnena behövs det undervisningsmaterial att tillgå.

4.1.2 Författandet av Upptäck staden

För att kunna uppnå dessa målen i skolans styrdokument, se ovan, krävs det enligt skolans styrdokumente att eleven har goda kunskaper om sin närmiljö och dess historia. Med detta som utgångspunkt har jag författat Upptäck staden (Bilaga 1).

Upptäck staden är en faktabok för barn och lärare. Den har som syfte att inspirera och utbilda.

Texten är skriven i form av en barnbok som består av tjugo rubriker som har att göra med staden på olika sätt. Boken ger en historisk överblick över hur staden har utvecklats och förändrats genom tiderna. Rubriker så som Vad är det du går på?, Möbler & konst, Hur

gammal är du?, Vad finns bakom fasaden? är exempel på texter i boken som ska verka för att

väcka nyfikenhet hos läsaren. Texterna består av fakta som jag hämtat från den kurslitteratur jag kommit i kontakt med under min utbildning samt barnlitteratur som jag lånat på

biblioteket. Även en del skrifter från Riksantikvarieämbeteth ar gett inspiration och bidragit med fakta. Förutom ren fakta finns det till varje avsnitt en rad frågeställningar som har till syfte att få läsaren intresserad och nyfiken på ämnet. Det finns även förslag på övningar man kan göra.

21

Utifrån Upptäck staden samt den litteraturbakgrund jag gjort om hur barn lär sig har jag designat en stadsvandring i Lund som behandla begreppen staden genom tiderna samt

demokrati. Jag har valt att kalla min stadsvandring för Lär känna din stad (Bilaga 2) eftersom det är det som är mitt syfte med vandringen. Lärarhandledningen är utformad efter mina önskemål om hur en lärarhandledning skall se ut. Jag har alltså inte använt någon sorts mall. Lärarhandledningen innehåller: materiallista, övningar, syfte med övningarna samt

information som jag anser vara viktig för läraren att ha kunskap om inför vandr ingen. Stadsvandringen designade jag för att jag ville visa ett konkret förslag på hur man kan arbeta med närmiljö och demokrati i skolan. Tillvägagångssättet har varit att jag utgått från

styrdokumenten för de samhällsorienterande ämnena och försökt skapa övningar som

stämmer överrens med dessa samtidigt som övningarna ska vara utformade på ett sätt som gör att flest antal elever lär sig så mycket som möjligt samt att eleverna ska tycka det är roligt. För att kunna göra detta har jag förlitat mig på den forskning som jag presenterat i min

litteraturbakgrund.

4.1.4 Sammanfattande analys

Det finns naturligtvis oändligt många sätt att författa ett läromedel, lika många som det finns författare. Mitt sätt är inte det enda men jag anser att jag med min litteraturbakgrund samt förankring i styrdokumenten har författat ett läromedel som det finns användning och behov av. Jag anser att det inte finns något rätt eller fel svar på min första frågeställning hur kan man

utforma ett läromedel som behandlar begreppet närmiljö och demokrati? Läromedlet Upptäck staden och Lär känna din stad ska ses som exempel på hur man kan utforma ett

läromedel som behandlar begreppet närmiljö och demokrati.

4.2 Hur kan Upptäck staden samt lärarhandledningen användas i

en undervisningssituation?

Mina observationer vid den lärarledda stadsvandringen ger en del av svaret på

frågeställningen. Läraren som genomförde stadsvandringen tolkade den på sitt sätt och visar ett sätt på vilket mina texter kan användas i undervisningen.

22

Kl 08.55 startade stadsvandringen i Lundagård i centrala Lund. Här fick eleverna sätta sig ner på gräset. Läraren frågade eleverna vad ordet stad betyder. Svaren var många och varierande. Någon svarade att det är ett samhälle. Andra att det är ett annat ord för civilisation.

Därefter fick eleverna lägga sig ner och sluta sina ögon. De fick i uppdrag att fundera över följande;

Vad tror du kommer att hända under dagen?

Under tiden som eleverna funderade kom läraren med förslag så som, kommer ni se några

djur? människor? Vilken ålder på människorna? Vilka ljud kommer ni att höra? Kommer ni att se en ambulans, polisbil?

Eleverna fick i uppdrag att skriva ner vad de tänkt. I helklass diskuterade eleverna sedan vad de skrivit.

Här är några av de tankar eleverna hade;

Vi kommer att se cyklar, bilar, bussar och personer i alla åldrar. Ganska mycket fågelsång och kraxande. Röster och motorer.

Läraren pratade sedan om en artikel som klassen läst i Sydsvenskan (Sydsvenska dagbladet 12/5-09) samma morgon som handlade om barn som skrivit in till kommunen med tankar och idéer om hur staden kan förbättras. Hur skulle ni vilja att staden såg ut? Eleverna fick fundera och skriva ner sina tankar.

En kille ville att Källbybadet skulle bli bättre eftersom han tyckte att badet i Höör var mycket bättre. En annan ville ha tivoli i stadsparken. Läraren tog då upp och diskuterade att man måste hitta en plats att bygga på. Kanske måste man då riva något hus. En tjej ville ha en hundpark med agillity och hopphinder.

Vandringen gick sedan vidare ner mot Mårtenstorget. Läraren uppmuntrade eleverna att titta på husen. Hur ser fasaden ut? Vad kan man titta efter på fasaden? Vad finns det för material?

En elev uppmärksammade att det stod 16/5 på ett hus. Senare under vandringen hitta eleven en lapp som förklarade att det var en husockupationsfest i Lund den 16 maj.

23

På Mårtenstorget fick eleverna sätta sig ner på bänken utanför konsthallen. Läraren frågade om eleverna visste vad torget hette. Förslage n var många men till slut kom elevern fram till det rätta svaret. Läraren bad eleverna att titta på husen runt torget. Han frågade: Finns det

något eller några hus som ser äldre ut än andra? En elev tyckte att ett korsvirkeshus såg äldst

ut. En annan elvev tyckte att Coop forum huset såg yngst ut eftersom det hade putsad fasad och inte så många detaljer.

Kl 09.30 berättade läraren om Krognoshuset på Mårtenstorget. Han frågade: Vet ni hur man

kan se hur gammalt detta hus är? En elev hade lagt märke till att huset hade trappstegsgavel.

Läraren berättade att det var typiskt för medeltiden. Hur högt tror ni att huset är? Eleverna kom med gissningar. De kom fram till att det nog var 8,5 m.

Vandringen gick vidare över torget.

Det luktar jordgubbar! sade en elev.

Läraren stannade då och berättade om att det fanns torghandel på torget och så köpte han eleverna vars ett äpple.

De stannade till vid Stäket. Läraren frågade: Är det här huset gammalt eller nytt? Eleverna pekade då på trappstegsgaveln och sade att det var gammalt.

Vad heter detta torget? Om ni tittar på husen runt detta torg, vilket är då det yngsta huset?

Kl 09.45 var det dags för toalettstopp på Stortorget. Eleverna klättrade och lekte på statyn på torget medan några gick in i stadshuset och lånade toaletterna.

Vad heter detta torget? Om ni tittar på husen runt detta torg, vilket är då det yngsta huset? Förslagen från eleverna var bland annat följande ; Kappahl ser nytt ut eftersom det inte är så slitet. Takplattorna på Gleerups är nya. H&M ser också ganska nytt ut. Din Sko-huset eftersom det är täckt med plattor då är det rätt så nytt liksom. Som Nova Lund.

Vad tror ni jag menar om jag säger att husen har en mun? Eleverna gissade på att han

24

Eleverna svarade: Dörren på Gina Tricot ser gammal ut eftersom den har mycket mönster.

Materialet ser gammalt och inbrottssäkert ut. Den är tung och gammalt grön. Kappahl har en ung dörr som är gjord av glas.

Kl 09.50 började gruppen gå mot Clemenstorget. På vägen stannade de till utanför

Universitetshuset. Två elever lade märke till att byggnaden såg ut som den kom från Rom. En kille sade att de hade härmat den romerska stilen.

Färden fortsatte mot Clemenstorget. På vägen stannade gruppen och tittade på ett

korsvirkeshus. Kl 10.10 kom de fram till Clemenstorget. Här pratade de om hur husen såg ut. Äldre och yngre hus och om Malmborgshuset. Läraren berättade om hur man på 1970-talet rev ett hus för att bygga upp huset som Malmborgs ligger i idag.

Här fick eleverna i uppdrag att rita av detaljer på husen runt omkring torget, se figur 1 och 2.

Figur 1. Detalj av ett torn. Figur 2. Malmborgs reklamskyltar.

Kl 10.30 avslutades stadsvandringen och klassen och jag skiljdes åt.

Detta är ett exempel på hur lärarhandledningen kan användas i en undervisningssituation. Läraren som testade min lärarhandledning valde att lägga upp undervisningen kring staden och demokrati på ett sätt där han hämtade inspiration från både handledningen och boken samt använde sig av sina egna ideér och tankar kring hur man kan gå till väga.

25 4.2.2 Sammanfattande analys

Vad gäller innehållet i min lärarhandledning och den faktiska stadsvandringen finns det inga större skillnader. Däremot skiljer sig upplägget åt. Läraren som utförde stadsvandringen uppgav att han tyckte att eleverna hade för lite förkunskaper för att genomföra min stadsvandring. Därför valde han att ändra om och plocka in andra moment än de som jag föreslagit. Mycket av det han tog upp under vandringen var plockat från Upptäck staden.

4.3 Hur upplevde eleverna stadsvandringen?

Dagen efter stadsvandringen besökte jag klassen och bad eleverna svara på en enkät (se bilaga 3). Här nedan följer resultaten av den. Syftet med enkätundersökningen var att hitta svar på min tredje frågeställning, hur upplevde eleverna stadsvandringen? Enkätundersökningen gav även svar på hur de upplever undervisning av denna typ. Hur ser eleverna på undervisning utanför klassrummet ute i ”verkligheten” samt vilken roll har pedagogen för barns inlärning?

4.3.1 Hur uppfattar elever att de lär sig bäst?

För att närmare undersöka hur elever tycker att de lär sig bäst ställde jag i min enkätundersökning en rad frågor som berör detta.

Enkätundersökningens första fråga visade att majoriteten av eleverna föredrar undervisning inomhus i skolan. Av de övriga elever tycker ungefär lika många att de lär sig bäst genom att läsa eller genom att undersöka saker och ting ute i verkligheten.

Svaren från fråga nummer två visar att majoriteten av eleverna upplever att de lär sig bäst genom att lyssna på läraren. Av resterande antal elever i klassen tycker ungefär hälften att de lär sig bäst genom att läsa och den andra hälften anser sig lära bäst genom att undersöka saker och ting ute i verkligheten.

Majoriteten av eleverna i urvalsgruppen känner att de kommer ha användning för det de lär sig i skolan. Dock uppger en stor del av eleverna att de inte alltid upplever att så är fallet. Dessa elever anser att de oftast eller ibland känner att de kommer ha användning av det de lär

26

sig i skolan. Ingen av de tillfrågade känner dock att de inte kommer ha någon användning alls av det de lär sig i skolan.

Svaren från fråga fyra visar att endast ett fåtal elever tycker att skolan är källan till allt de lär sig. Majoriteten anser att de lär sig lika mycket i skolan som utanför skolan. Vad de gör på fritiden är en bidragande källa till kunskap.

Enkäten visar också att majoriteten av eleverna anser att de lär sig både i och utanför skolan.

4.3.2 Lärarens roll för lärandet

För att kunna utvärdera handledningen samt hur eleverna upplevde stadsvandringen tyckte jag att det vore intressant att undersöka hur eleverna uppfattar lärarens roll för lärandet. Jag ställde därför fyra frågor kring detta till eleverna med hjälp av enkätundersökningen.

Det finns inte någon större skillnad i antal som tyckte att de får lära sig att tänka fritt och de som tycker att de får lära sig vad de ska tänka. Majoriteten, 9 av 18 personer tyckte dock att skolan bidrar till att de får lära sig vad de ska tänka.

Elevernas tankar kring hur pass läraren är intresserad av vad de tycker och tänker visar att 9 av 18 tycker att läraren oftast visar intresse för deras tankar och 6 av 18 uppger att läraren alltid visar intresse. Endast 3 personer i urvalsgruppen uppger att de upplever att läraren aldrig eller endast ibland visar intresse för deras tankar och åsikter.

I princip alla elever uppger att läraren alltid eller oftast svarar på deras frågor. Ingen av de tillfrågade uppger att läraren aldrig svarar på deras frågor och endast en person uppger att läraren bara svarar ibland.

Majoriteten svarar att de upplever att läraren är duktig på att ställa frågor som uppmuntrar dem till att tänka till lite extra alternativt att de upplever att läraren oftast gör det. Endast några elever upplever att läraren enbart gör det ibland.

27

Bland de tillfrågade eleverna svarade majoriteten att de upplever att läraren är duktig på att ställa frågor som uppmuntrar dem till att tänka till lite extra alternativt att de upplever att läraren oftast gör det.

4.3.3 Stadsvandringen

Huvuddelen av eleverna (14 elever) tyckte att stadsvandringen var ett roligt eller ganska roligt sätt att lära sig om sin stad på. Majoriteten (15 elever) anser att stadsvandringen gav dem nya kunskaper. Några få (3 elever) anser att de inte lärde sig något nytt. Merparten av eleverna (14 elever) svarar att de inte tror att de hade lärt sig lika mycket i klassrummet som de gjorde under stadsvandringen. 14 av 18 elever upplever att staden är till för alla. Inte enbart vuxna. Däremot är det ingen som upplever att staden är till enbart för dem. Ett fåtal anser att staden är till endast för vuxna medborgare. Drygt hälften (10 av 18) av eleverna känner att de har möjlighet att vara med och påverka sin stad.

I princip alla elever ( 15 av 18) som deltog i stadsvandringen känner att de vet eller har viss kunskap om hur de ska göra för att kunna påverka hur deras stad ser ut. Ungefär en tredjedel uppger att de redan visste hur man kan göra och en tredjedel uppger att de lärt sig det ta under stadsvandringen. Resterande tredjedel är uppdelad mellan de som känner sig osäkra på hur de kan göra och de som känner att de inte vet hur de ska göra. 13 av de 18 eleverna tror att de i fortsättningen kommer titta mer på hur deras stad ser ut. De menar att stadsvandringen

bidragit till att de fått upp ögonen för sin stad. Resterande 5 elever uppger att de inte kommer titta mer på hur staden ser ut eller att de inte vet.

4.3.4 Sammanfattande analys av enkätundersökningen

Syftet med stadsvandringen var att gå ut och undersöka hur staden ser ut och hur man som medborgare kan vara med och påverka den. Resultatet visar att majoriteten av eleverna faktiskt upplever att de lärt sig det som läromedlet jag konstruerat avser att de ska lära sig. De uppger att de vet hur de ska gå till väga för att vara med och påverka staden samt att de känner att de framöver kommer titta lite mer på hur staden ser ut. De uppger även att de lärt

28

sig nya saker om staden samt att de tyckte att stadsvandringen var ett roligt sätt att lära sig nya saker om staden på.

29

5. Diskussion

Jag har valt att dela in diskussionen av arbetet i tre delar. Den första delen behandlar mina frågeställningar, den andra undersökningens validitet och den tredje är en utblick av arbetet.

5.1 Frågeställningar

Jag har i mitt examensarbete försökt ge svar på följande frågeställningar:

Hur kan man utforma ett läromedel som behandlar begreppet närmiljö och demokrati?

Hur kan Upptäck staden samt lärarhandledningen användas i en undervisningssituation?

Hur upplevde eleverna stadsvandringen

5.1.1 Hur kan man gå till väga när man utformar ett läromedel som behandlar begreppet närmiljö och demokrati?

Det finns lika många svar på denna fråga som det finns läromedel. Jag har valt att utgå från styrdokument, litteratur som berör barns inlärning samt mitt tyckande och tänkande. Det finns inget rätt eller fel svar. Vad som kan diskuteras är behovet för ett sådant här material samt innehållet i materialet.

Arbetet med demokrati har ett stort utrymme inom de samhällsvetenskapliga ämnena. I kursplanen för de samhällsvetenskpalig ämnena står det att elever ska få sådana kunskaper som de behöver för att kunna ta ansvar för och deltaga i det som är deras rättigheter och skyldigheter i det demokratiska samhälle vi lever i. Björklid (2005) hävdar att ett effektivt steg till medinflytande är att låta barn studera sin närmiljö. För att barnen också ska känna en respekt och ett ansvar för den miljö de lever i är det viktigt att de får utforska och lära känna den samt vara delaktiga i förändringar som sker där. Syftet med boken är att barn ska lära känna sin stad för att på så vis få respekt för den och en vilja att vara med och påverka. Lärarhandledningnen Lär känna din stad kan ses som ett förslag på hur man kan arbeta med detta.

30

Boken, Upptäck staden, är inte knuten till en specifik plats eftersom jag tror att man genom att studera staden utifrån vissa generella kriterier får kunskaper som inte bara är knutna till en unik plats utan som är användbara för alla städer. På detta sätt kan man komma till insikt med vilka faktorer som påverkat staden genom historien. Jag hoppas att arbetet med staden som studieobjekt ska utveckla elevens förmåga att reflek tera över sina egna rättigheter och skyldigheter i det demokratiska samhälle vi lever i.

Stadsvandringen inleds med en historisk överblick över byggnadsstilar. Tanken med denna övning är att eleverna ska få använda de förkunskaper de har för att åldersbestämma olika byggnadsstilar. Hur har stadens hus förändrats fram till idag? Denna övning är till för att väcka elevernas nyfikenhet och iakttagelseförmåga. I detta har pedagogen en viktig roll att uppmuntra och synliggöra detaljer (Harlen, 1996). I denna övning är det viktigt att eleverna arbetar tillsammans och att man utnyttjar mångfalden av deras tankar och funderingar

eftersom de då får tillgång till olika perspektiv och idéer (Williams, 2000). Syftet med denna del av stadsvandringen är att eleverna ska lära sig att se sin stad för att på så sätt också kunna hitta sin plats i staden.

Tanken med denna stadsvandringen är inte att eleverna ska lära sig en massa olika

byggnadsstilar utan att just synliggöra staden. Hur ser staden ut? Som ett medel för at t iaktta sin stad ingår i denna del av stadsvandringen en bilduppgift. Att rita och måla bidrar inte i sig till en förbättring av iakttagelseförmågan men det hjälper barnen att lättare minnas vad de har sett. Det är också ett effektivt sätt att rikta barne ns uppmärksamhet mot vissa egenskaper hos det föremål som ska iakttagas (Harlen 1996).

Andra delen av stadsvandringen behandlar staden utifrån elevernas perspektiv. Hur ser de på staden? Hur kommer den att se ut i framtiden? Enligt Rödstam (1990) har barn i åldern 7-12 år ofta ett stort engagemang för frågor som berör demokrati, jämlikhet och solidaritet. Ofta leder dessa känslor till en stark vilja att själva kunna vara med och bidra till lösningar. Detta tycker jag man ska ta till vara på och därför vill jag i min stadsvandring lyfta fram elevernas roll i samhället som medborgare. Vad har de för rättigheter att vara med och påverka hur deras stad ser ut? Det är viktigt att som pedagog ställa ”rätt” sorts frågor som uppmuntrar eleverna till diskussion och eftertanke. Det är också viktigt att poängtera att det inte finns några felaktiga svar (Prage, 2000 & Harlen, 1996).

31

5.1.2 Hur kan Upptäck staden samt lärarhandledningen användas i en undervis ningssituation?

Urvalsgruppen och dess lärare visar som på ett sätt som Upptäck staden och Lär känna din

stad på. I det sammanhang som mitt material har testats är det främst lärarhandledningen som

ligger till grund för mitt resultat. Läraren hämtade dock även inspiration från Upptäck staden. Läraren gjorde sin tolkning av min lärarhandledning samt lade till och tog bort vissa delar. Detta påverkade naturligtvis resultatet. I min observation av stadsvandringen saknas därför vissa bitar av lärahandledningen.

Syftet med den första övning i min lärarhandledning (se bilaga 2) var att eleverna skulle få experimentera och undersöka med blicken genom att bland annat rita. Övningen skulle få eleverna att se på husen runtomkring dem med kritiska och granskande ögon, men också att ta hjälp av varandras åsikter och tankar för att gemensamt kunna resonera sig fram till ett beslut. För att elever ska kunna försvara eller ompröva sina åsikter och se värdet i andra elevers idéer och åsikter är det viktigt att pedagogen uppmuntrar elevers samarbete.

Därefter skulle de åldersbestämma husen tillsammans. Denna övning använde sig inte läraren av. Under vandringens lopp uppmanade läraren eleverna att titta på husen och svara på frågor som berörde deras utseende och i viss mån även ålder. Williams, Sheridan & Pramling

Samuelsson (2000) menar att det är viktigt att som pedagog skapa situationer där eleverna får chans att lära sig att ställa frågor och vara kritiska mot varandras åsikter men också situationer där eleverna får upptäcka kamraternas åsikter, erfarenheter och kunskap och att se detta som en tillgång. Jag tror dock att det syfte jag hade med övningen gick förlorat i och med att läraren valde att ändra

upplägget.

Jag upplevde att det upplägg som läraren i min urvalsgrupp hade på stadsvandringen var något oplanerat. I ett försök att ta in många olika moment samtidigt i vandringen tappade eleverna fokus och ibland kändes det som om eleverna inte riktigt hängde med i lärarens tankebanor. I min lärarhandledning försökte jag fokusera på en sak i taget för att mot slutet knyta ihop säcken. Jag tror det hade varit lättare för eleverna att se sambandet mellan då och nu om man hade delat upp vandringen så som jag föreslog i min stadsvandring. Jag ville belysa elevernas roll i det samhälle de bor i. Detta är något som Pramling Samuelsson &

32

Mårdsjö (1997), Rödstam (1990) men också Björklid (2005) lyfter fram som viktiga aspekter i sarbetet med att utbilda elever i demokratiska frågor som berör samhällsplanering.

Delar av innehållet i lärarhandledningen togs inte upp under stadsvandringen utan i klassrummet innan och efter vandringen då jag inte var närvarande. Jag kan därför inte utvärdera dessa övningar.

Läraren inledde vandringen med en övning som inte fanns med i lärahandledningen. Eleverna verkade uppskatta denna övning som väckte deras nyfikenhet och förväntan inför vandringen. Detta kan kopplas till Williams, Sheridan & Pramling Samuelsson (2000) som menar att när barn arbetar tillsammans får de tillgång till olika perspektiv och idéer. I detta utbyte av idéer och tankar synliggörs även de egna idéerna. Jag tror att detta utbyte av idéer ledde till att eleverna blev nyfikna och förväntansfulla inför va ndringen. I detta skeende diskuterades även elevernas möjlighet till inflytande och påverkan i samhället. Enligt min lärarhandledning skulle detta diskuteras i slutet av vandringen. Jag tror att eleverna hade haft fler tankar och ideer efter vandringen än de hade i början.

Eftersom läraren inte följde lärarhandledningen är det svårt att ge ett svar på denna frågeställning.

5.1.3 Hur upplevde eleverna stadsvandringen?

Det är viktigt för resultatet av enkätundersökningen att lyfta fram att läraren som genomförde stadsvandringen inte följde min handledning helt och hållet. Delar av innehållet i

lärarhandledningen diskuterades i klassrummet innan och efter stadsvandringen då jag inte var närvrande. Detta finns därför inte med i min observation men behandlas dock genom frågor i enkätundersökningen.

Utifrån enkätundersökningens svar anser majoriteten av eleverna att de efter stadsvandringen hade fått nya kunskaper och att de tyckte att det var ett roligt sätt att lära känna sin stad på. Detta stämmer väl överens med den uppfattningen jag fick under stadsvandringen. Eleverna verkade intresserade och jag upplevde att de hade roligt.

Ungefär hälften av eleverna uppgav att de lär sig bäst utanför skolan i verkligheten. Den andra hälften uppgav att de lär sig bäst inomhus i skolan. Pramling Samuelsson & Mårdsjö (1997)

33

menar att barn ofta har uppfattningen att kunskap är något man får genom att någon ger en information genom t ex berättandet. Stadsvandringen kan ses som en alternativ metod till detta. Man bör låta barn erfara att man kan få kunskap genom att aktivt göra saker. Man kan iaktta, fundera och reflektera för att på så sätt få kunskap. Böcker och andra människor är inte de enda sätten.

Vid ett tillfälle under stadsvandringen kommenterade en elev en klisterlapp på en lyktstolpe. På lappen stod det ett datum som refererade till en planerad husockupation. Läraren

kommenterade inte detta utan fortsatte vandringen. Senare under vandringen

uppmärksammade en annan elev en annan skylt med samma datum på som förklarade vad som skulle hända det datumet. Detta tycker jag är ett tydligt exempel på hur inlärning utomhus sker oberoende av pedagoger och böcker genom något som Carlgren (1999)

benämner informellt lärande. Det sker i samspel med andra under förutsättningar där lärandet inte är det primära. Insikten eleverna fick om att en husockupation planerads i Lund och att det var kopplat till demokratiska frågor som berörde deras stad skedde utan inverkan av pedagogen. Denna insikt tror jag inte eleverna kunde ha fått om undervisningen skett inomhus. Ett annat exempel på detta var när en elev helt plötsligt kommenterade universitetshusets arkitektur och drog paralleler med den romerska arkitekturen.

Enkätundersökningen visar också att eleverna själva inte tror att de skulle lära sig lika mycket inomhus i klassrummet.

Från enkätundersökningen kan man utläsa att klassen tycker att deras lärare uppmuntrar sina elever till eget tänkande och visar intresse för elevernas tankar. I mina ögon stämmer inte detta överrens med den bild jag fick under min observation av stadsvandringen. Exemplet ovan stöder min åsikt.

Glädjande för mig är att ungefär hälften av eleverna i urvalgruppen anser att de känner att de har möjlighet att vara med och påverka sin närmiljö. En tredjedel av dessa uppger att de lärt sig detta genom stadsvandringen. Detta gör att jag känne r att jag lyckats åstadkomma det jag ville med mitt arbete, nämligen att bidra med kunskap till morgondagens demokratiska medborgare. Resultatet kan jämföras med Björklid (2005) som hävdar att ett effektivt steg till medinflytande är att låta barn studera sin närmiljö. För att barnen också ska känna en respekt och ett ansvar för den miljö de lever i är det viktigt att de får utforska den och lära känna den . De måste även vara delaktiga i de förändringar som sker där.

34

5.2 Undersökningens validitet

Urvalsgruppen var relativt liten vilket gör det svårt att dra några generella slutsattser. Det går heller inte att dra några slutsattser vad gäller lärarens roll för lärandet utifrån min

undersökning eftersom jag endast undersökt en lärare. Däremot kan jag utifrån mina resultat se hur urvalsgruppen upplevde stadsvandringen. Eftersom majoriteten av eleverna uppgav att de tycker att de nu vet hur de ska vara med och påverka staden samt att de tror att du efter stadsvandringen kommer titta lite mer på staden upplever jag att syftet med stadsvandringen är uppfyllt och därför kan jag dra slutsattsen att den faktiskt fungerade. Dock vet jag inte hur reslutatet hade blivit om eleverna blivit undervisade om samma ämne inomhus i klassrummet.

Eleverna som ingick i undersökningen är vana vid att vistas ute i verkligheten vilket kan ha påverkat mina resultat. Eventuellt hade en grupp elever som är o vana vid att vistas utanför klassrummet svarat annorlunda på frågorna.

5.3 Utblick

Arbetet med staden behöver ju inte nödvändigtvis enbart handla om frågor som behandlar demokrati. Jag ser inga hinder i att använda staden som arbetsfält inom något ämne. Staden är full av t ex teknik, konst, matematik, språk, ekologi och geologi. Med detta menar jag att man i staden kan studera många olika områden. I en stad finns det växter och djur, det finns natur och väder som alla är ämnen som passar in under ämnet geografi. I staden finns det också tekniska prylar så som bilar, cyklar, hjälpmedel av lika slag m m. Allt detta kan studeras inom ämnet teknik. Inom ämnet bild finns det mycket man kan göra i staden. En stadsvandring Kn genomföras där man koncentrerar sig på skulpturer i staden eller på gatukonst. Man kan t ex designa egna möbler till stadens gator och torg.

Det hade varit intressant att jobba vidare med Upptäck staden och att arbeta med detta materialet i en klass under en längre period.

35

6. Litteraturlista

Adelsköld, Lisa & Petri, Lisa. Rädda Barnen. (2008). Barn i en hållbar stad- en storyline om

miljö- och demokratifrågor. Malmö:Wiking Tryck.

Ameén, Lennart. (1985). Stadens gator och kvarter. Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi. Lunds universitet.

Arfwedson, Gerd B. (1992). Hur och när lär sig elever? En kritiskt kommenterad

sammanfattning av kognitiva teorier kring elevers inlärning. Stockholm: Tryck Gotab.

Arfwedson, Gerd B. (1998). Undervisningens teorier och praktiker. Stockholm: Tryck Gotab.

Barup, Kerstin Red. (2000). Arkitekturguide Skåne. Laholm:Trydells tryckeri.

Bergman, Isabella Iverus & Sundeman, Jon. (2005). Barnens Stockholmskarta- Resan, Turis

och Bus på äventyr. Stockholm:Liber Kartor..

Björklid, Pia. (2005). Lärande och fysisk miljö. En kunskapsöversikt om samspelet mellan

lärande och fysisk miljö i förskola och skola. Myndigheten för skolutveckling.

Blom, K. Arne & Magnusson, Christer. (1975). Lund. Kristianstad: Kristianstad Boktryckeri AB.

Book, Karin & Eskilsson, Lena. (1999). Centrum, utmaning eller renässans? Stockholm: KFB.

Carlgren, Ingrid (red.) .(1999). Miljöer för lärande. Lund: Studentlitteratur.

Cerri, Annachiara. (2003). Europa: från den ena gatan till den andra. Riksantikvarieämbetet och Europarådet.

36

Claesson, Silwa. (2002). Spår av teorier i praktiken. Några skolexempel. Lund: Studentlitteratur.

Diaz, Mejra & Tykesson, Tyke. (2005). Funkis i Malmö. Riga: Preses Nams.

Dysthe, Olga (red.). (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.

Evenshaug, Oddbjørn & Hallen, Dag. (2001). Barn och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur.

Gardner, Howard. (2000). Den bildade människan. Hur vi verkligen förstår det vi lär oss. Jönköping: Brain Books AB.

Gustafson, K G Jan & Holdar, Carl Gustav. (1985). Min hembygd. Århus: Aarhuus Stiftsbogtrykkerie.

Halling, Thomas & Andersson, Kenneth. (2004). I Stockholm med öppna ögon. Alfabeta.

Harlen, Wynne. (1996). Våga språnget ! Om att undervisa barn i naturvetenskapliga ämnen. Stockholm: Liber.

Hägglund, Ulla D. (2003). Den hemlighetsfulla kulturmiljön. Lärarhandledning för skolår

6-9. Trosa: Riksantikvarieämbetets förlag.

Ingvard, Lars. (1990). Lund, tusenårsstaden. Kulturguide. Lund: Wallin &Dalholm Boktryckeri AB.

Johansson, Bo & Svedner, Per Olov. (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen.

Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsförlaget

Lundström, Mats & Nordström, Maria. (2001). Att känna sin stad- barn och ungdomar

upptäcker sin närmiljö. Stadsmiljörådet.

37

Nilsson, Kerstin. (2001). Se huset. En bok om arkitektur. Stockholm: Natur och kultur.

Norén- Björn, Eva & Mårtensson, Fredrika & Andersson, Inger. (1993). Uteboken. Stockholm: Liber.

Patel, Runa & Davidson, Bo. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra

och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Prage, Synnöve & Svedner, Per Olov. (2000). Tala, samtala, lära. Om lärarens och elevernas

tal i undervisningen. Uppsala: Kunskapsföretaget.

Pramling Samuelsson, Ingrid & Mårdsjö, Ann-Charlotte. (1997). Grundläggande färdigheter

- och färdigheternas grundläggande. Lund:Studentlitteratur.

Rizzon, Anna. (2004). Mormor är arkitekt. Laholm, Trydells Tryckeri.

Rödstam, Monica. (1990). Barns utveckling 7-12 år. Stockholm: Utbildningsförlaget.

Silfverheilm, Lotta. (2001). Runda rum och höga hus. En liten bok om arkitektur. Stockholm, Bonnier Carlsen.

Steenberg, Ann. (1997). Flickor och pojkar i samma skola. Kalmar: Ekelunds förlag AB

Williams, Pia & Sheridan, Sonja & Pramling Samuelsson, Ingrid. (2000). Barns samlärande-

en forskningsöversikt. Stockholm: Skolverket

Österman, Eva. (2004). Upptäck din hembygd! Om hus, platser och människor där du bor. Riksantikvarieämbetet.

Inte rnet:

Barnombudsmannens webbplats. www.bo.se Tillgänglig: 2009-05-09 kl. 16.42

38

Bilaga 1.

Upptäck staden

-en bok om staden för elever och lärare.

Text och illustration, Hanna Möllenståhl

Förord

Den stad eller den by du bor i har antagligen funnits mycket längre än du har levt och kommer förhoppningsvis finnas i många hundra år till. Din mormor och morfar kanske växte upp där och lekte på samma gator och i samma parker som du har lekt i under din barndom.

Skillnaden är att staden antagligen inte såg likadan ut då som den gör nu. Staden förändras. Det byggs nya hus och gator.

Troligtvis kommer den stad du bor i nu se väldigt annorlunda ut när du blir vuxen. Kanske växer staden, kanske blir den mindre.

Hur en stad ser ut beror helt och hållet på de människor som bor i den men framförallt på de som har bott i den.

Tanken med denna bok är att du ska se din stad! Jag vill att du som läser denna bok ska få upp ögonen för den stad du bor i och att d u ska få tips om hur du lär känna din stad.

Lär känna din stad...

Vi människor har fem sinnen. Vet du vilka dessa är? Vi kan lukta, se, smaka och känna och dessutom kan vi höra.

Med hjälp av dessa fem sinnen kan vi upptäcka och lära känna den stad vi bor i. Utöver dessa fem sinnen har vi människor något annat väldigt användbart, nämligen vår fantasi. Med hjälp av den kan vi förflytta oss bakåt och framåt i tiden. Vi kan också låtsas vara någon eller något annat än vad vi är.

Våra fem sinnen och vår fantasi är allt vi behöver för att vi ska kunna upptäcka och lära känna den stad eller by vi bor i.

Låt oss börja!

Staden

Alla människor på jorden ser olika ut men är ändå väldigt lika. Vi är alla människor. Städer ser också väldigt olika ut men de har ändå vissa saker gemensa mma som gör dem till just städer.

Om du skulle ta en långpromenad och gå rakt igenom staden, från t ex öst till väst skulle du upptäcka att staden förändras allt eftersom du går. Det finns olika områden i e n och samma stad. Husen ser olika ut, gatorna ser olika ut och kanske även naturen ändrar sig.

Varje stad har ett centrum. Centrum är ett latinskt ord som betyder mittpunkt. Det är ju ett passande ord eftersom centrum oftast ligger i mitten av staden.

Oftast är man i centrum när man ska handla kläder eller kanske köpa frukt på torget. Någon gång kanske du har varit på bio eller teater inne i centrum. Man kan säga att allt det som vi som bor i staden behöver för att må bra och kunna ha roligt brukar finnas i centrum. Många av stadens invånare, alltså dem som bor i staden arbetar i centrum. De arbetar i de affärer som finns i centrum, de kanske är tandläkare, en del arbetar på sjukhuset, kanske arbetar dem på biblioteket. Det finns många arbetsplatser i en stad.

Kan du komma på några fle r förslag på vad man kan arbeta med i centrum?

Runt om centrum finns det olika bostadsområden, alltså områden där människorna i staden bor. Det är ganska vanligt att dessa områden har egna små centrum där det finns ett litet torg med några små affärer och kanske en restaurang. Ibland finns det till och med ett bibliotek. Ofta finns det även parker och lekplatser där.

Dessa bostadsområden ser ganska olika ut. Det finns områden som bara har höghus, i andra områden finns det bara villor och på andra ställen är det lite blandat.

Hur ser det ut där du bor?

I stadens utkant finns det ofta ett industriområde där fabriker håller till. Här tillverkas olika varor som säljes till staden men även till andra städer och ibland till och med till andra länder. Även om staden har olika områden som ser olika ut så har de alla något gemensamt.

Nämligen gator, stigar, hus, parker och torg. Alla stadens områden har nämligen dessa. Vi börjar med att ta en närmare titt på stadens gator!

Stadens Gator

I en stad finns det en massa gator. Små och stora. En del är raka, andra är krokiga eller slingrande.

Hur komme r sig detta? Ve m är det som bestämmer hur gatorna ska se ut?

För att få svar på frågan får man resa tillbaka i tiden. Det är nämligen historien som kan förklara att gatorna ser ut som de gör. Under olika tider i historien har man byggt vägar och gator på olika sätt.

I tiotusen år har människor byggt städer. Man hade inte ens gator i vissa städer. Gatorna bildades av en slump kan man säga. Folk byggde hus där de tyckte det passade och så fick gatorna anpassa sig efter det! Man anpassade sig till hur landskapet såg ut. Fanns det en liten kulle var det lättare att gå runt än över den.

Medeltiden

Under medeltiden hade kyrkan stor makt i Europa. Kyrkan byggdes därför ofta i mitten av staden eller byn nära torget och rådhuset. På medeltiden såg torgen inte ut som de gör nu för tiden. Ofta var torget ett ställe där gatan var extra bred eller ett ställe där många gator möttes. I Lund finns det ett torg som heter Stortorget, ett så kallat vägskälstorg. Det betyder att torget ligger där en väg delar sig och blir två. Torget har en triangelform.

I slutet av medeltiden började man bygga raka gator.