Fyra muslimska kvinnors värdeomdömen och identitet

(1)

1

Uppsats Grundnivå

Fyra muslimska kvinnors värdeomdömen och identitet

Författare: Malena Edwards Handledare: Therese Rodin Examinator: Gull Törnegren Huvudområde: Religionsvetenskap Kurskod: GRK2CD

Poäng: 15 hp

Betygsdatum: 15/1-2021

Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera uppsatsen i fulltext i DiVA. Publiceringen sker Open Access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av uppsatsen.

Open Access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet. Högskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten Open Access.

Jag/vi medger publicering i fulltext (öppet tillgänglig på nätet, Open Access):

Ja ☒ Nej ☐

Högskolan Dalarna 791 88 Falun Sweden

Tel 023-77 80 00

(2)

2

Abstract

Det här är en uppsats som har till syfte att undersöka fyra stycken muslimska kvinnors värdeomdömen med en utgångspunkt från islam och vad islam samt andra faktorer spelar för roll i deras identitetskonstruktion. Jag kommer att presentera tidigare forskning som gjorts inom fältet.

Det kommer att framgå av analysen i uppsatsen att kvinnorna har flera olika identitetskonstruktioner. För att få fram deras identitetskonstruktion så har jag använt mig av idéanalys där jag plockar ut det värderande från deras svar som de har gett på intervjufrågor från ett källmaterial jag har använt där författaren har intervjuat olika muslimska kvinnor från olika länder. För att sedan kunna förstå sambandet mellan de olika identiteterna så har jag använt mig av en intersektionell teori.

I diskussionen kommer jag att diskutera hur en identitetskonstruktion kan se ut som har framkommit av analysen och koppla detta till tidigare forkning.

Nyckelord: Intersektionalitet, idéanalys, muslimsk kvinna, identitet, värdeomdöme.

(3)

3

Innehållsförteckning

1. Inledning ……….. 4

1.1 Syfte ……… 4

1.2 Frågeställningar ………... 4

1.3 Teori ……… 5

1.4 Centrala begrepp ……….. 6

1.5 Metod ……… 7

1.5.1 Analysmetod ……….. 7

1.6 Källmaterial ……… . 8

1.7 Forskningsetiska beslut ………. 8

1.8 Tidigare forskning ………. 9

2. Analys ……….. 12

3. Diskussion ……… 25

4. Sammanfattning ……….. 28

5. Källförteckning ……… 29

(4)

4

1. Inledning

Det här är en uppsats som behandlar fyra kvinnors svar på frågor om islam. Kvinnorna bor alla i olika länder och har olika bakgrund, deras gemensamma nämnare är att de är muslimer och kvinnor. I svaret på frågorna så har jag plockat ut det som fungerar som värderande och gjort en analys på det för att koppla svaren till en identitet som kvinnorna bär.

Jag kommer att presentera en teori, en analysmetod samt tidigare forskning som är relevanta val för temat valt för uppsatsen. Anledningen till att jag valde temat är för att jag under mina studier upplevt att det är en brist på kvinnors egna röster och tolkningar av islam som lyfts fram. Det här är någonting som jag upplever som bristvara på många olika plan, i läroböcker, i media, överallt egentligen eftersom att jag har fått leta för att hitta något om det.

I mina studier på högskolan Dalarna har jag fått läsa om olika genusperspektiv och intersektionalitet som väckte mitt intresse för frågan och fick mig att inse att inte stött ett perspektiv från islam där det är kvinnorna själva som ger sin tolkning om det. Det var även då min nyfikenhet väcktes att jag ville ta reda hur de själva tolkar islam, och hur islam speglar deras identitet och ifall det finns andra faktorer som speglar deras identitet.

Det hörs mycket om kvinnor inom islam, men det är sällan utifrån deras eget perspektiv vilket den här uppsatsen kommer att bidra med att lyfta fram.

1.1 Syfte

Syftet med uppsatsen är att undersöka fyra muslimska kvinnors värdeomdömen om hur islam speglar deras identitet.

1.2 Frågeställningar

Vilka värdeomdömen uttrycker kvinnorna som avspeglar kopplingen mellan olika identiteter med utgångspunkt i islam?

Vilka olika identiteter hos kvinnorna kommer fram i analysen?

(5)

5

1.3 Teori

Jag har utgått från en teori om att en identitetskonstruktion har en central roll när det gäller moraliskt utgångspunkt och politiskt aktörskap med stöd av en artikel från etikern Gull Törnegren med titeln ”Moraliskt och politiskt signifikanta identitetsberättelser”. Artikeln av Gull Törnegren finns i Med livsberättelser som forskningsansats som är en rapport. Analysen i artikeln handlar om fyra kvinnor och deras livsberättelser.

Jag har även utgått ifrån en intersektionell teori som jag kommer att beskriva nedan.

Gull Törnegren, ”Moraliskt och politiskt signifikanta identitetsberättelser”

Analysen av Törnegren med titeln ”Moraliskt och politiskt signifikanta identitetsberättelser” i Med livsberättelser som forskningsansats har gjorts på fyra kvinnor. Där har den personliga identiteten i en jag-form analyserats för att se ifall den kan ha en central roll när det gäller moralisk utgångspunkt och politiskt aktörskap. Dessa kvinnor har en koppling till Israel och Palestina (Törnegren, 2015, 47).

Törnegren hänvisar till Benhabibs (1997) teori om hur jaget konstrueras. Benhabib menar att individuation och socialisationsprocessen är beroende av varandra och inte går att särskiljas.

Hon fortsätter med att hänvisa till att det mänskliga språket är en faktor i hur jaget

konstrueras. Det är genom berättelserna vi får genom det mänskliga språket som vi skapar oss en kollektiv identitet. Benhabib menar att starka värderingar inte behöver vara en faktor för identitetsskapande utan poängterar att språket kan fylla det rummet istället. Törnegren diskuterar de olika teorierna och kommer fram till att en identitet är dialogiskt och rörligt konstituerade, samtidigt som den också är knuten till starka värderingar.

Jag kommer även att utgå från Taylors (1989), teori om vad en identitet är och hur den är kopplad till en moralisk orientering. Taylor menar att ha starka värderingar är en stående faktor till identitetsskapande och beskriver att vi rör oss i ett moraliskt rum där vi kan

antingen finna eller förlora vår orientering och det är när vi förlorar vår orientering i detta rum som vi får en identitetskris. Som människa rör i oss i ett rum av frågor och vår identitet är något vi kan vara trogna mot men också något vi kan svika fastän vi vet att vi bör vara den trogen och det är just där värderingsfaktorn spelar en viktig roll. (apud Törnegren, 2015, 48–

49).

(6)

6

Törnegren skriver om en horisont där mänskliga möten sker och man antingen kan vidga sitt moraliska omdöme eller krympa det. Hon kommer alltså fram till att det är både den språkliga och den värderande faktorn som är bidragande till att konstruera ett jag (Törnegren, 2015, 51).

Törnegren menar att jaget är fullt av identitetsberättelser som har koppling till någon form av värdehorisont Hon poängterar att det inte innebär att jaget är transparant och motsägelsefritt, utan jaget är i process och har förmågan att förändras. Mötet med andra perspektiv kan göra så att jaget ändras. Livsberättelser kan vara identitetsskapande, precis som de kan verka åt motsatta håll, göra så att man upplever sig identitetslös, men behöver inte nödvändigtvis vara det (Törnegren, 2015, 52).

Törnegren tar upp exempel på hur livsberättelser som identitetsskapande kan utspela sig i politiskt aktörskap. Ett av dessa exempel är Na’ila från västbanken. På grund av den politiska kontexten på västbanken så är ett politiskt aktörskap ofrånkomligt. Bilen av hjälten från Palestina har en genuskodning som är kopplad till ett manligt genus som en

identitetsberättelse vilket Na’ila berättar har haft en påverkan. (Törnegren, 2015, 54). Det framkommer alltså olika politiska aktörskap beroendes på ifall identiteten är kopplad till kvinnligt eller manligt genus.

Artikeln avslutas med en förklaring om att dessa livsberättelser inte endast är knutna till politiskt aktörskap, utan även till hur huvudpersonen förhåller sig till världen och sina aspekter till genus, religiös, etnisk och nationell identitet (Törnegren, 2015, 56).

Intersektionalitet

Jag har även tagit del av “Is there a Place for Intersectionality in Research on Religious and Values Education?” i: Diversity and intersectionality: studies in religion, education and values som är en samling från ett internationellt seminarium religiös utbildning och värden.

Intersektionalitet har sina rötter i svart feminism och uppstod som ett svar till att det behövs en tydligare förklaring och kategorisering av olika orsaker till förtryck där etnicitet, klass och kön är några av kategorierna som har betydelse för hur maktstrukturer utspelar sig (von Brömssen, 2016,1–2).

Ifall man vill förstå hur förtryck utspelar sig behöver man alltså se till alla kategorier och inte endast exempelvis kön då förtrycket har en koppling till identitet. Man behöver se på alla de olika identiteterna, exempelvis ekonomisk status, etnicitet osv.

(7)

7

Intersektionalitet är ett analysinstrument för att dels förstå hur maktstrukturer påverkar olika identiteter. Det behöver inte vara identiteter som man har givit sig själv, utan kan även vara en identitet man fått sig tillskriven om av omgivningen. Då religion kan verka identitetsskapande är det en kategori som kan innebära strukturellt förtryck ur ett intersektionellt Jag har inte till syfte att behandla olika förtryckande kategorier i den här uppsatsen, men det är ändå omöjligt att undvika att maktstrukturer har en betydande roll i identitetsutformning och därför har jag tagit med tidigare forskning om intersektionalitet för att tydliggöra sambanden mellan dessa kategorier.

När man undersöker intersektionalitet är det även viktigt att vara medveten om den rumsliga dimensionen som man gör det i. Hur råder normerna och hur ser strukturen ut på platsen där personerna vistas? Exempelvis, ifall normen och majoritetssamhället inte är religiösa så kan maktstrukturen vara uppbyggd så att religion utgör en kategori av förtryck. Den rumsliga dimensionen kan också se ut som att man befinner sig i ett land med exempelvis islam som statsreligion och man inte är religiös själv, och då ser maktförhållandet annorlunda ut.

För att förstå intrersektionalitet och hur det verkar så behöver man alltså också se till den rumsliga dimensionen som kan skilja sig åt från plats till plats. Det som är förtryckande i ett sammanhang kan vara det motsatta i ett annat sammanhang perspektiv (von Brömssen, 2016, 3).

1.4 Centrala begrepp

Idé/ideologi

Begreppen ”idé” och ”ideologi” är mångtydiga men brukar innefatta verklighetsomdömen- människors uppfattning om hur verkligheten ser ut, värdeodömen- människors syn på

moral/etik och uppfattning om hur saker och ting borde vara, samt handlingsföreskrifter- hur detta kommer till uttryck i handlande genom exempelvis normer och regler (Bergström och Svärd, 2001, 133–134).

Värdeomdöme

Jag kommer ha som utgångspunkt i den här uppsatsen att ett värdeodöme är spegling på människors moraliska, politiska eller estetiska uppfattning om hur saker och ting borde vara.

(8)

8

Ett värdeomdöme kan vara en uppfattning om exempelvis ifall män och kvinnor har lika rätt till utbildning och varför/varför inte de skulle ha det (Bergström och Svärd, 2001, 133–134).

Identitet

Jag kommer att utgå från en identitetskonstruktion har en betydande roll i moraliskt aktörskap likt Törnegren gör med sin artikel ”Moraliskt och politiskt signifikanta identitetsberättelser”.

Med den utgångspunkten så görs det möjligt att analysera svaren intervjupersonerna gör och koppla dem till en identitet (Törnegren, 2015, 52).

1.5 Metod

1.5.1 Analysmetod

För analysmetoden har jag använt mig av Textens mening och makt som är en metodbok i samhällsvetenskap. Kapitlet jag använt mig av är skrivet av Per Anders Svärd och Göran Bergström. Svärd är verksam som universitetslektor i statsvetenskap på Stockholms universitet, och Bergström är docent i statsvetenskap på Stockholms universitet.

Jag har använt mig av en kvalitativ analys av idéer och ideologier där jag har identifierat och redogjort det som fungerar som värderande i kvinnornas egna berättelser om deras tolkning av islam. En kvalitativ analys kan användas på just det vis, att man identifierar och redogör värdeutsagor i textmaterial (Bergström och Svärd, 2001, 146).

I en idéanalys så har man tre utgångspunkter, att människan har ett verklighetsomdöme, ett värdeodöme, och agerar utifrån dessa i handlingsföreskrifter. Idéer är alltså inte någon flyktig idé i detta sammanhang utan har en grund till hur vi uppfattar och agerar i vårt liv. Ett

exempel som Bergström och Svärd tar upp är att ifall man glömmer att mata sin katt så utgår man ifrån sitt verklighetsomdöme att katter behöver mat och det är dåligt ifall de inte får det (moralisk värdering).

Verklighetsomdömet kommer sedan till uttryck i vårt värdeomdöme där vår moral spelar in, vad vi tycker om saker och ting, som i sin tur påverkar våra handlingsföreskrifter (Bergström och Svärd, 2001, 134).

När man använder sig av en idéanalys så plockar man alltså ut och granskar det som är värderande hos personen, islam passar in i kategorien ideologi under Bergströms och Svärds preferenser, men man kan även bryta ner det värderande i mindre bitar. Bergström och Svärd

(9)

9

ger ett exempel på detta och det är det traditionella synen på att en kärnfamilj ska bestå av en man, kvinna och barn. Ifall man har den värderingen så är det möjligt att man motsätter sig andra samlevnadsreformer och inte ser dem som en riktig familj. Det handlar om att plocka ut vad det är för idéer som präglar personens verklighetsomdöme för att kunna se hur detta rättfärdigar personens handlande (Bergström och Svärd, 2001,136-138).

Analysmetoden i Bergström och Svärd har en hermeneutisk utgångspunkt och refererar till Howarth och Glynos, om att människan är meningsskapande och använder språket för att förmedla. Människan producerar ständigt nya idéer eftersom att hon är självmedveten och reflekterande och tolkar sina upplevelser med befintliga idéer. Uppgiften för den som skall analysera texten är att bygga ihop trovärdiga hypoteser om personen i textens idévärld (Bergström och Svärd, 2001, 139).

En idéanalys kan ha tre olika syften som Bergström och Svärd tar upp, beskrivande,

förklarande och idékritiska. Den beskrivande analysen har en positivt pedagogisk verkan och man arbetar med att exempelvis få fram budskap ur texten som inte är självklara, eller motsättningar mellan budskap inom texten. Viktigt att komma ihåg när det gäller en beskrivande idéanalys är att den alltid är en tolkning och innehåller mått av argumentation från personen som analyserar (Bergström och Svärd, 2001, 140–141). Jag kommer att fokusera på den beskrivande analysen i uppsatsen.

Jag kommer att fokusera på värdeomdömen i min idéanalys och sedan koppla det till identiteter med en intersektionell teori. Med hjälp av idéanalysen så kommer jag att få fram det som fungerar som värderande i intervjupersonernas svar, och utifrån den intersektionella teorin så kommer jag kunna placera det värderande till en identitet.

Men det finns även en nackdel med att göra en analys på detta sätt, och det är att man

tillskriver människor identiteter som de kanske inte själva identifierar sig med. Därför vill jag vara tydlig med att det här är min tolkning av analysen som jag har kommit fram till och att det kanske inte är så de intervjuade personerna själva identifierar sig på det sätt som kommer fram av analysen.

1.6 Forskningsetiska beslut

Mitt källmaterial hanterar intervjuer som berör känsliga ämnen såsom religiös identitet.

Författaren till materialet beskriver hon gjort det klart för de intervjuade att deras

(10)

10

medverkande är frivilligt och att de själva kan välja ifall de vill svara på författarens frågor, och att de kan välja att vara med anonymt eller med sitt riktiga namn.

Då jag inte har gjort några egna intervjuer utan använt mig av material som redan finns publicerat har jag utgått från att författaren och förlaget har agerat etiskt i sin publikation, samt att Sternfeld i inledningen förklarar att de intervjuade har fått välja ifall de vill medverka anonymt eller med sin identitet (Sternfeld, 2013, 1).

1.7 Källmaterial

För analysen har jag använt mig av Muslimska kvinnors strävan efter jämlikhet¹ av Anna Sternfeld. Det är en bok där författaren har intervjuat olika muslimska kvinnor från olika muslimska länder där svaren presenteras som kortare berättelser. Jag har alltså gjort en analys av svaren presenterade som kortare berättelser.

Det är de intervjuade kvinnornas egna tolkningar av islam som står i fokus och därför är boken ett värdefullt bidrag till den här uppsatsen eftersom det är deras egna röster som står i fokus. Frågorna handlar bland annat om utbildning, giftermål, arbete, politik, klädsel och annat där man kan plocka ut och analysera ett värdeodöme.

Sternfeld är inte forskare och det fick mig först att tveka ifall jag skulle använda intervjuerna som källmaterial eller inte. Jag valde att använda dem då författaren har fått fram många värderande svar och det står i linje med syftet och frågeställningarna för denna uppsatsen.

Sternfeld har själv mott i länder där islam är rådande och syftet med hennes intervjuer är att se hur intervjupersonerna själva ser på och tolkar frågor som berör islam samt att slå hål på fördomar om muslimska kvinnor som förtrycka som hon själv beskriver det att hon fick möta hos sig själv när hon bodde i Malaysia.

Författarens syfte är att höja de intervjuade kvinnors egna röster och svar på frågor som berör hur islam kommer till uttryck i frågor som berör livet då hon likt jag skriver att hon upplever att det är en bristvara på kvinnors egna röster om islam.

Jag har gjort ett urplock på fyra av femton intervjuade kvinnor. Det gemensamma för de intervjuade är att de är kvinnor och muslimer, sen kommer de från olika länder och har olika bakgrund. Den enda som bor i Sverige är Sadaf som jag använt i uppsatsen, resten bor i sina

1 Jag kommer att använda begreppet jämställdhet då det är det författaren avser.

(11)

11

respektive hemländer. Jag valde helt enkelt de fyra första intervjuade kvinnorna i boken. Alla de femton intervjuade har fått samma frågor.

Det finns en kritisk aspekt av att använda ett material som inte har utförts med

forskningsprinciper. Jag har vart kritisk till sanningshalten i svaren just på grund av denna aspekt och funderade ett tag på ifall jag skulle använda detta som källmaterial. Även forskning behöver man vara kritisk till. Jag valde att ändå använda detta källmaterial då det fungerar för denna uppsats och syftet för denna uppsats och på grund av att författaren har haft ett liknande syfte med sina intervjuer som jag har för denna uppsats. Den tidigare forskningen som jag kommer att presentera i nästa avsnitt motsätter inte det som har kommit fram av mitt källmaterial.

1.8 Tidigare forskning

Nedan kommer jag att presentera en del av den tidigare forskningen som finns inom fältet för vad den här uppsatsen behandlar.

Jag har även tagit del av avhandlingen Muslima av Pia Karlsson Minganti. Fältarbetet i Muslima började år 1998, och avhandling kom ut år 2007 (Karlsson Minganti, 2007,12).

Avhandlingens syfte är att i ljuset av islam förstå nio unga kvinnors möjligheter att agera som individer, kvinnor och representanter av minoritetsgrupper (Karlsson Minganti, 2007, 14). I Muslima så behandlas bland annat intersektionalitet och identitet.

Tjejerna som Karlsson Minganti har gjort en studie på identifierar sig alla som muslimer och kom till Sverige i ung ålder som flyktingar från länder där islam var den rådande religionen, de var mellan 18-25 år under studien (Karlsson Minganti, 2007, 12). Då avhandlingen har intresse av att se till kvinnors egen tolkning av islam och hur den kommer till utryck och tolkas för dem går den i linje med syftet av denna uppsats.

Avhandlingen har som avstamp med en association av dubbelt förtryck som tjejerna får uppleva i sitt liv. Dessa förtryck är kopplade till olika genusordningar i majoritets-och- minoritetsamhället som tjejerna tillhör samt att det finns ett rasifierat förtryck från majoritetssamhället (Karlsson Minganti, 2007, 13).

(12)

12

Avhandlingen bygger på intersektionalitet, vilket jag också kommer att använda mig av och ha en utgångspunkt där kön, klass och etnicitet har en koppling till maktstrukturer i samhället (Karlsson Minganti, 2007, 16).

I avhandlingen diskuteras huruvida religion kan ses som en intersektionell kategori. Ett argument är att det inte kan göra det då religion tillhör den privata sfären, att det är någonting man kan välja bort, men man kan inte välja bort kön/etnicitet/klass på samma sätt. Pia

Karlsson Minganti har valt att se religion som en intersektionell kategori med argument att bara för att religion är någonting man kan välja bort här i väst, så betyder det inte att det är så överallt i världen. Synen på att religion är någonting frivilligt är starkt sekulärt kopplat

(Karlsson Minganti, 2007, 17). Uppsatsen kommer också att ha som utgångspunkt att religion är en intersektionell kategori.

Tjejerna beskriver en form av identitetskris innan de blev praktiserande muslimer. Denna kris hade ett intersektionellt samband då det skedde i mötet med de andra som icke var religiösa i majoritetssamhället (Karlsson Minganti, 2007, 57).

Tjejerna beskriver även spänningen mellan familjen och ”världen utanför” och var tvungna att förhålla sig till olika genusförordningar. Det blev en form av multipelt förtryck eftersom att de var tvungna att anpassa sig efter trycket från olika maktordningar (Karlsson Minganti, 2007, 58).

Jag har även tagit del av ” Identitetens olika skepnader: Kurdiska ungdomar, och identitetspolitik’ och globalisering av Idris Ahmedi i: Gränsöverskridande identiteter i globaliseringens tid Ungdomar, migration och kampen för fred. Idris Ahmedi är doktorand i statsvetenskap. Han har gjort en empirisk undersökning av kvalitativ karaktär av tio kurdiska ungdomar i Sverige för att undersöka deras identitet(er) i Sverige (Ahmedi, 2006, 78).

Frågan Ahmedi har ställt är ifall man som kurd i Sverige identifierar sig som kurd, irakier, turk, svensk då kurderna har en koppling till många olika nationaliteter. Av ungdomarna så framkom det att vara kurd innebär att man har en koppling till de andra som också har något slags band med andra som också har en bakgrund till Kurdistan. Man upplever en

samhörighet som dels har grund i att man delar samma språk (Ahmedi, 2006, 80).

En annan ungdom identifierar sig som ”svensk/kurd” och beskriver att hon är både svensk och kurd. Hon beskriver att hon identifierar sig med både svensk och kurdisk kultur, och menar att

(13)

13

som kvinna identifierar hon sig med svensk kultur då hon upplever att hon det finns en större ekonomisk självständighet bunden till den svenska kulturen som kvinna (Ahmedi, 2006, 80).

Det framkommer att det snarare finns ett ”både-och” istället för ”antingen-eller” i hur ungdomarna identifierar sig (Ahmedi, 2006, 81).

2. Analys

Jag kommer att presentera resultatet av intervjuerna från Muslimska kvinnors strävan efter jämlikhet av Anna Sternfeld. Resultatet av intervjuerna kommer jag att presentera person för person. Först kommer jag att beskriva svaren kvinnorna har gett, sedan plocka ut

värdeomdömena och tillslist presentera svaren på frågeställningarna för uppsatsen i en slutsats.

Sadaf

Den första intervjuade personen från Muslimska kvinnors strävan efter jämlikhet är Sadaf från Afghanistan. Sadaf har bott i Sverige i 10 år och var 23 år under intervjutillfället. Hon är ogift och bor ensam. Sadaf har en kandidatexamen i mänskliga rättigheter, hennes pappa har tidigare arbetat på en myndighet och hennes mamma är analfabet.

Enligt Sadaf så är islams största utmaning bilden av islam som har spridits, att den är en hänsynslös och brutal religion. Enligt henne så är inte islam så utan islam handlar om frihet, utveckling, kärlek, gemenskap och andra positiva begrepp. De negativa begreppen så som hämnd, hat, terrorism ser hon som hemska fläckar på islam som inte stämmer.

På frågan Sadaf får angående klädsel så svarar hon att klädsel inte har något med religion att göra då religionen finns i hjärtat och klädsel handlar om mode, kultur och tradition. Samtidigt så säger hon att hon tolkar Koranen så att man inte skall sticka ut och därför bör dölja sina bröst och ben som kvinna med sin klädsel. Hon menar att man får anpassa sig dit man kommer och berättar att i Sverige så har hon inte slöja men det har hon i Afghanistan (Sternfeld, 2013, 7-8).

På frågan om utbildning och arbete så svarar Sadaf att det är en självklarhet att män och kvinnor ska ha rätt till samma utbildning. Hon menar att det finns ingen skillnad på män och

(14)

14

kvinnor i islam och de regler som kvinnor behöver förhålla sig till är för deras skull och för att de ska få jämlikhet. Hon fortsätter med att det behövs fler kvinnliga religiösa ledare och hänvisar till att Mohammeds fruar var religiösa ledare. Sadaf förklarar att det är inte bara i den muslimska världen det är svårare för kvinnor att få höga chefspositioner utan det gäller i hela världen (Karlsson Minganti, 2007, 16).

På frågan om det är accepterat för en kvinna at vara ogift så svarar Sadaf att ja det är det och att samhället och staten borde vara med och stötta ogifta kvinnor och änkor, men att i

muslimska länder så fungerar inte staten så bra oftast men att familjen däremot är stark och hjälpsam.

När det gäller våld i hemmet riktat mot kvinnor så är det oacceptabelt enligt Sadaf. Hon poängterar att inget våld är försvarbart i islam, men att en god muslim ska vara förlåtande.

På frågan om vidare utmaningar så berättar Sadaf att det finns för och nackdelar med att vara praktiserande muslim både i Sverige och i Afghanistan. Det är enklare att studera religion i Sverige och utveckla sin religiösa kunskap eftersom hon har tillgång till utbildning här.

Däremot är det svårt att hitta motivationen till att be fem gånger per dag i jämförelse med i Afghanistan som där hon upplever en större muslimsk gemenskap och enklare tillgång till moskéer (Sternfeld, 2013, 7-8).

Värdeodömen kopplat till identiteter Sadaf

Sadafs värdeomdömen av islam som religion är positiv. Hon värderar religionen som något som innehåller frihet, utveckling, kärlek och gemenskap. Eftersom att hennes värdeomdömen är positiva blir också islams största utmaning enligt henne andra negativa värdeomdömen som andra människor har av islam, såsom hämnd, hat och terrorism som Sadaf ser som hemska fläckar på islam och som inte är den riktiga islam. Hon har alltså en positiv syn på sin muslimska identitet eftersom att hennes värdeomdömen kring religionen innehåller positiva begrepp.

Sadaf svarar först att klädsel inte har med religion att göra, men det kommer ett dubbelt budskap med det eftersom hon även säger att när hon tolkar Koranen så står det att man inte skall sticka ut och man ska täcka bröst och ben med sin klädsel. Hon svarar med

värdeomdömen som krockar med varandra på frågan om klädsel. Sadaf anpassar sig och bär slöja i Afghanistan men inte när hon är i Sverige. Det kan även vara så att anpassningen som

(15)

15

Sadaf gör i Sverige/Afghanistan har intersektionell koppling. Då maktstrukturerna ser annorlunda ut i båda länderna så kan det vara mer gynnande att bära slöja/inte bära slöja beroendes på hur maktstrukturen och den rumsliga dimensionen ser ut på plats (Karlsson Minganti, 2007, 16).

Det kan även vara så att hon har en afghansk identitet och en svensk som krockar med

varandra när det gäller värdeomdömen och det är därför hon svarade med ett dubbelt budskap.

Angående utbildning och arbete så gör Sadaf klart för sig att det inte är någon skillnad på män och kvinnor inom islam och att regler som finns till är för kvinnans eget bästa. Hon berättar om Mohammeds fruar som var religiösa ledare och menar att det behövs fler kvinnliga religiösa ledare. Vi kan se både en muslimsk identitet och en könsidentitet i uttalandet.

Eftersom att Sadaf nämner Mohammeds fruar så tolkar jag det som att hon ser dem som religiösa förebilder och kopplar sin muslimska samt könsidentitet till dem (Karlsson Minganti, 2007, 58).

Sadaf svarar att det är accepterat för en kvinna att vara ogift och att samhället bör stötta upp för kvinnor som är det. Jag tolkar att hon utgår ifrån sin svenska och afghanska identitet i detta svar eftersom att hon gör en jämförelse med att i muslimska länder så fungerar inte staten alltid så väl men att familjebanden är starkare, någonting som passar in ifall man jämför Sverige med Afghanistan där staten i Sverige är mer organiserad samtidigt som familjen traditionellt sätt anses vara viktigare i Afghanistan än i Sverige (Karlsson Minganti, 2007, 16).

Svaret Sadaf ger angående ifall våld i hemmet är berättigat är mångtydigt, hon säger att det aldrig är försvarsnart eller accepterat samtidigt som hon utan att bli tillfrågad säger att en god muslim ska vara förlåtande. Jag tolkar det som att Sadafs könsidentitet som kvinna har värdeomdömet förlåtande.

På vidare utmaningar så tolkar jag det som att Sadaf hänvisar till sin svenska samt afghanska identitet. Sin svenska när hon svarar att det är enklare att utbilda sig inom religion här, sin afghanska när hon svarar att det är enklare att hitta motivationen att be fem gånger per dag när man lever i ett samhälle som är religiöst snarare än sekulärt. Det finns alltså positiva och negativa värdeomdömen kopplat till Sadafs muslimska identitet från Sadafs svenska och afghanska identitet (Karlsson Minganti, 2007, 16).

(16)

16

Slutsats Sadaf

Det finns en del otydligheter i Sadafs uttalanden som visar att ibland kan en identitet vara delad. Exempel på detta är svaret hon ger på frågan om våld i hemmet, det är inte berättigat, men hon har ändå en bild av att man bör vara förlåtande som är kopplat till just frågan om våld i hemmet eftersom att hon valde att svara att en god muslim bör vara förlåtande på just den frågan. Ifall våld aldrig är berättigat så behöver man inte vara förlåtande eftersom att det aldrig kommer att ske.

Det blir tydligt i Sadafs svar att hon har en afghansk och svensk identitet som ibland krockar och som hon växlar mellan. Exempel på detta är att hon bär slöja i Afghanistan men inte i Sverige. Detta kopplar jag till intersektionalitet eftersom den rumsliga dimensionen ser annorlunda ut i Sverige och Afghanistan. I Sverige är den en minoritet som bär slöja, alltså hålls maktstrukturen upp på ett annat sätt än i Afghanistan där slöja inte är ett val (Karlsson Minganti, 2007, 16).

Det kommer även fram av analysen att Sadafs muslimska identitet och identitet som kvinna är nära sammanvävda men ibland krockar med varandra, exempelvis när hon svarar att män och kvinnor har samma rätt till utbildning som är kopplat till hennes identitet som kvinna,

samtidigt som att det är en brist på kvinnliga religiösa ledare som är kopplat till hennes identitet som muslim.

Nedan redogör jag för frågeställningarna,

Svensk

Värdeomdömen kopplat till den svenska identiteten var:

Utbildning, arbete, stat med en positiv syn Afghansk

Värdeomdömen kopplat till den afghaniska identiteten var:

Familjeband, sammanhållning, med en positiv syn Stat och utbildning med en negativ syn

(17)

17 Muslim

Värdeomdömen kopplat till identiteten som muslim var:

Frihet, gemenskap, utveckling, med en positiv syn Kvinna

Värdeomdömen kopplat till identiteten som kvinna var:

Förlåtande, valmöjligheter, jämställd, religiös ledare (likt Mohammeds fruar) med en positiv syn.

Mirela

Den andra intervjuade kvinnan är Mirela från Albanien som är gift med tre barn och bor ihop med sin familj men även svärmor i Tirana. Hennes pappa är läkare och hennes mamma är lärare, själv har Mirela studerat franska och internationella relationer.

Mirela menar att islams största utmaning är de som kritiserar religionen och framförallt de som kritiserar kvinnors ställning i islam. Hon fortsätter med att berätta att när islam kom så gav den en position för kvinnor samtidigt som de blev mördade i andra religioner. (Sternfeld, 2013, 10-12).

När det gäller kläder så är hennes svar att hijab är vackert men att kvinnor inte behöver bära burka bara för att de gjorde de under profetens tid.

När det gäller utbildning och arbete så är det självklart för Mirela att kvinnor har rätt till utbildning och arbete. Hon poängterar även att män och kvinnor är olika och därför olika lämpade för olika arbete och gör en jämförelse med att män som är Imamer är ledare i

moskéer medan kvinnor är ledare i sina hem. Mirela säger att där kvinnor inte har lika rätt till utbildning som männen att det inte beror på islam, utan missförstånd och kultur (Karlsson Minganti, 2007, 16).

Angående äktenskap så är det en viktig del av livet och Koranen uppmanar till det enligt Mirela. Hon säger att man inte behöver gifta sig, samtidigt som hon svarar att äktenskapet är viktigt enligt islam för det ger fler fördelar än nackdelar.

(18)

18

Våld i hemmet är inte accepterat och aldrig berättigat enligt islam säger Mirela. Hon förklarar dock att föräldrar ibland använder våld mot barn i uppfostringssyfte men att det är bättre att finna andra vägar.

På frågan om vidare utmaningar så säger Mirela att den största utmaningen är folks intresse och acceptans. Att i ett samhälle som tekniskt har utvecklats att människor inte har intresse för att fullända kropp och själ. Hon poängterar även att det är en utmaning för henne att praktisera islam för hon möter motstånd från andra som inte vill acceptera det som är annorlunda (Sternfeld, 2013, 10-12).

Värdeomdömen kopplat till identiteter Mirela

Mirelas syn på islams största utmaningar är kopplat till hennes identiteter som kvinna och muslim. Det är tydligt att hon har ett positivt värdeomdöme som muslimsk kvinna när hon hänvisar till att islam var en stärkande religion för kvinnor när den kom. Mirela har ett ”vi- och-dem-tänkande” när det gäller islam. Då hon kommer från Albanien och bor där, tolkar jag det som att det kan ha och göra med henens identitet som alban i flerreligiöst Balkan. Ifall man ska se det från ett intersektionellt perspektiv så tolkar jag det som att enligt Mirela så har muslimer det inte lika enkelt som övriga att utföra sin religion och att det beror på den

rumsliga dimensionen i Balkan (Karlsson Minganti, 2007, 16).

Svaret Mirela ger angående klädsel är också kopplat till hennes identitet som kvinna samt muslim. Hon anser att hijab är vackert, alltså är hennes identitet som kvinna också kopplat till saker bör vara vackra. Hon drar en linje mellan hijab och burka och menar att man inte behöver bära burka bara för att man gjorde det förr, men svarar aldrig på ifall man behöver bära hijab utan säger endast att det är vackert.

Gällande utbildning så är Mirelas värdeomdömen också kopplade till hennes identiteter som kvinna och muslim. Svaret är tvetydigt, där både män och kvinnor anses ha lika rätt till utbildning samtidigt som hon är noggrann med att poängtera att män och kvinnor är olika lämpade för olika saker. Enligt Mirela så kan män vara ledare i moskén medan kvinnor är det i sina hem, män har alltså en större roll än kvinnor i samhället och även när det gäller religion eftersom att de är religiösa ledare. Mirelas värdeomdöme som muslimsk kvinna är kopplat till tydliga könsroller.

(19)

19

Svaret Mirela ger angående äktenskap är också tvetydigt och visar på identiteter som krockar med varandra. Man behöver inte gifta sig, det är inget tvång. Samtidigt anser hon att det är viktigt enligt hennes identitet som muslim och menar att man bör göra det. Det finns alltså ett dubbelt budskap i hennes identitet som muslim.

Mirelas svar på angående våld i hemmet visar på ett värdeomdöme kopplat till identiteter som förälder och muslim. Som muslim har hon ett värdeomdöme att våld inte är berättigat, som förälder kan det ske men det är bättre att hitta andra vägar.

På vidare utmaningar tar Mirela upp samhället, där hon möter motstånd och inte känner sig accepterad att utföra sin religiösa praktik. Det är kopplat till hennes religiösa muslimska identitet eftersom att hon talar om att fullända kropp och själ (Sternfeld, 2013, 10-12).

Slutsats Mirela

Det finns flera otydligheter i Mirelas värdeomdömen kopplat till identiteter. Mirela har svarat med dubbla budskap på en del frågor. Exempel på detta är svaret gällande utbildning och arbete, hon menar att män och kvinnor har lika rätt men att de är olika lämpade att göra olika saker, vem är det som bestämmer vem som är lämpad för vad och hur kan man ha samma rätt ifall man är olika lämpade? Liknade gällande frågan på våld i hemmet som visar på en

otydlighet. Hon svarar att våld inte är berättigat men förklarar ändå att en del föräldrar använder det i uppfostringssyfte.

Muslim

Värdeomdömen kopplat till identiteten muslim var:

Stärkande för kvinnor, plikter (giftermål), ”vi-och-dem-tänkande”.

Mirela har en positiv syn på sin identitet som muslim där hon är bunden till ansvar, och ser sig även som annorlunda från ”de-andra” som inte är muslimer.

Kvinna

(20)

20

Värdeomdömen kopplat till Mirelas identitet som kvinna var:

Olik från mannen, skönhet, hemmet,

Mirelas syn på sin identitet som kvinna är traditionell.

Alban

Värdeomdömen kopplat till den albanska identiteten var:

”Vi-och-dem-tänkande”.

Jag tolkar det som att Mirelas identitet som alban är ihopkopplad med hennes identitet som muslim i Balkan.

Zahra

Den tredje intervjuade är Zahra från Bahrain, som bor i ett mindre samhälle. Hon arbetar som företagsutvecklare och bor ihop med sin mamma som är änka.

Hon tycker att den största utmaningen som islam har är muslimers syn på anhängare av andra religioner, och att muslimer gör saker utefter sina egna uppfattningar som inte är i linje med islam och sedan blir dömda av majoritetssamhället utefter dessa handlingar.

Angående klädsel så menar Zahra att det är en demokratisk frihet att välja vad man vill ha på sig och att hon på grund av det väljer att bära hijab.

Det finns inga skillnader när det gäller rätt till utbildning mellan män och kvinnor inom islam svarar Zahra på frågan om utbildning. En kvinna har rätt till att arbeta inom vilken sfär hon vill så länge det inte påverkar hennes hälsa. Hon vet dock inte varför en kvinna inte kan vara imam och har inte riktigt tänkt på det innan.

Angående äktenskap så har en muslimsk kvinna rätt till att neka äktenskap och barn, men Zahra berättar också att tyvärr så tillåter inte de sociala normerna i Bahrain henne att göra så.

Våld är aldrig berättigat på något plan.

När det gäller vidare utmaningar för islam så svarar Zahra att hon tycker muslimer bör sluta göra egna personliga tolkningar av islams religiösa texter. Vidare berättar hon att det pågår försök att ena islam under en och samma ledare med en tolkning av islam, men detta avsäger hon sig också och vill inte ha det så (Sternfeld, 2013, 14-16).

(21)

21

Värdeomdömen kopplat till identiteter Zahra

Zahras svar gällande islams största utmaning är intressant, då hon med sin muslimska identitet tar avstånd från andra muslimer. Hon kritiserar andra muslimers syn på anhängare av andra religioner, och hon fortsätter att kritisera andra muslimer genom att säga att de gör saker utefter sina egna uppfattningar av islam och att dessa handlingar inte är korrekta. Det är de andra muslimernas felaktiga personliga tolkningar som är negativa och som blir dömda av

”de-andra” icke-muslimer. Det finns alltså en splittring om vad som är muslimskt identitet och vad som inte är det hos Zahra. Från ett intersektionellt perspektiv på detta svaret från Zahra så kan det vara så att eftersom att Zahra upplever det som att ”de-andra” icke-

muslimerna dömer muslimer att hon vill hitta ett sätt att ta avstånd från detta dömandet i en maktstruktur världen över där muslimer blir dömda och majoriteten inte är muslimer (Karlsson Minganti, 2007, 16).

Angående klädsel så speglar värdeomdömena, demokrati, fri vilja och hijab en möjlighet till olika identiteter. Fri vilja kan egentligen stå för många olika identiteter, men i det här fallet tolkar jag det som att det står för Zahras religiösa muslimska identitet eftersom att frågan kan tolkas som om ifall det är ett val att bära hijab. Hijab står för Zahras kvinnliga och muslimska identitet (Sternfeld, 2013, 14-16).

Zahras värdeomdömen gällande rätt till utbildning speglar att hon i sin identitet som muslimsk kvinna har en jämställd syn på sig själv i förhållande till mannen. Det syns i uttalanden i värdeomdömet rättighet. Hon har dock aldrig funderat över varför en kvinna inte kan vara imam vilket också visar att hon kanske inte har reflekterat så mycket jämställdhet och vad det innebär.

Svaret på äktenskap är väldigt klart och tydligt, Zahras identitet som muslimsk kvinna ger henne rätten att neka äktenskap, men som bahrainsk kvinna har hon inte rätt till det.

På frågan om våld svarade Zahra väldigt kort att det inte är berättigat inom islam, alltså är värdeomdömet kopplat till hennes identitet som muslimsk kvinna negativt inställd till våld (Sternfeld, 2013, 14-16).

Vidare utmaningar för islam tycker Zahra är att man ska sluta göra personliga tolkningar.

Återigen syns ett svar på att Zahra identifierar sig som muslim men inte med alla muslimer, utan tar avstånd från många. Det är även tvetydigt då hon inte tycker att man ska göra

(22)

22

personliga tolkningar på religiösa texter, samtidigt som hon inte tycker att man bör samlas under en och samma religiösa ledare inom islam som annars hade kunnat lösa Zahras syn på vidare utmaningar för islam.

Slutsats Zahra

Det finns en splittring i Zahras identitet som muslim och vad det innebär att vara muslim. Det finns även en tydlighet i Zahras identiteter om vad som är kopplat till att vara Bahrains medborgare och vad som är islam. Identiteten som muslim och som kvinna går ibland ihop, exempel på detta är svaret gällande utbildning.

Muslim

Värdeomdömen kopplat till Zahras identitet som muslim var:

Rättigheter, jämställd, valmöjligheter, fri vilja, göra rätt/fel (där personliga tolkningar är fel), Zahras syn på sin muslimska identitet är positiv och delad där hon tar avstånd från andra muslimer som ”gör fel”.

Kvinna

Värdeomdömen kopplat till Zahras identitet som kvinna var:

Jämställd, valmöjlighet.

Zahras syn på sin identitet som kvinna är sammanflätad med hennes muslimska identitet som är positivt laddad.

Bahrainsk medborgare

Värdeomdömen kopplat till Zahras identitet som bahrainsk medborgare var:

Krav, inga valmöjligheter

(23)

23

Zahras syn på sin identitet som Bahrainsk medborgare är negativ.

Maimouna

Maimouna är ursprungligen från Elfenbenskusten, har en kandidatexamen i engelska och arbetar just nu som volontär Hon är 28 år gammal, ogift och bor ihop med sina föräldrar.

Enligt Maimouna är islams största utmaning att få icke muslimer att förstå att islam handlar om fred och inte terrorism och kvinnoförtryck som enligt Maimouna är de flesta icke muslimers uppfattning om islam.

På frågan om klädsel svarar Maimouna att kvinnor täckte sig i afrikansk kultur redan innan islam och drar parallellen att på grund av det är hijab inte ett förtryck. Hon poängterar att man inte är helt täckt för man kan se händer, fötter och ansikte och att det är Gud som har gett den föreskriften genom Koranen. Burka har inte Gud gett några föreskrifter om är Maimouna tydlig med. Hon säger även att islam har sina regler och en kvinna kan välja att bryta dem och ifall man för det så är det ens eget ansvar och inget man kan skylla på islam (Sternfeld, 2013, 18-20).

Angående utbildning så är det självklart för Maimouna att kvinnor och män har rätt till lika utbildning och hon säger att detta känner varenda muslim till. Det finns dock problem fortsätter hon med den traditionella afrikanska synen på könsroller och på grund av den kulturen hon kommer ifrån är det många kvinnor som inte får rätt till utbildning då de är bundna till hemmet. Hon berättar att idéen om jämställdhet är bra men vi måste respektera Guds föreskrifter och därför kan en kvinna aldrig bli imam (Karlsson Minganti, 2007, 16).

När det gäller giftermål så säger Maimouna att det kan man välja ifall man vill och är inte obligatoriskt enligt islam Däremot så borde man gifta sig fortsätter hon för att undvika sexuella kontakter utanför äktenskapet som är en synd i islam.

På frågan om våld i hemmet har Maimouna inte svarat något.

Vidare utmaningar för islam handlar om hur icke muslimer möter islam säger Maimouna.

Framförallt när det gäller hijab, hon berättar att det är svårt när hon söker jobb och att

arbetsgivare vill att hon ska ta av sig hijaben och fokuserar på den istället för hennes förmåga att utföra ett arbete. Vidare utmaningar för islam är även att separera tradition och religion

(24)

24

som inte har en koppling enligt Maimouna, där det är traditionens syn på kvinnan och inte religionens som gör att det inte är jämställt mellan könen (Sternfeld, 2013, 18-20).

Värdeomdömen kopplat till identiteter Maimouna

Den största utmaningen enligt Maimouna är ”de andra”, det syns ett tydligt ”vi-och-dem- tänkande” mellan muslimer och icke muslimer (Sternfeld, 2013, 18-20).

När det gäller hijab så är värdeomdömet förtryck kopplat till Maimonas identitet som

medborgare i Elfenbenskusten och inte muslimska enligt henne själv. Det syns att hon håller sin muslimska identitet högre upp än de andra eftersom att hon förklarar negativa

värdeomdömen med sina andra identiteter istället för den muslimska och kopplar de positiva värdeomdömena till den muslimska.

Åter igen kopplat Maimouna det negativa till sin identitet som medborgare i Elfenbenskusten och det positiva till sin muslimska identitet på svaret gällande utbildning. Hon menar att enligt islam och alla muslimer så har kvinnor och män lika rätt till utbildning som är det positiva värdeomdömet. Men alla får inte rätt till det på grund av den traditionella synen i

Elfenbenskusten på könsroller som är det negativa värdeomdömet. Svaret på slutet är

tvetydigt där hon säger att jämställdhet är bra men kvinnor inte kan bli imamer för det är Guds föreskrifter och det måste man respektera. Det är som att värdeomdömet jämställdhet står högt men att hennes muslimska identitet står högre.

Svaret angående giftermål är delat med dubbla budskap. Det finns ett budskap om

värdeomdömet fria val som är kopplat till identiteten muslim, där giftermål är ett val och inte krav. Det finns även ett värdeomdöme att man borde gifta sig för att vara en god muslim och inte riskera att synda som också är kopplat till Maimounas muslimska identitet (Sternfeld, 2013, 18-20).

På vidare utmaningar så kommer det återigen fram att Maimouna håller sin muslimska identitet högre än hennes andra. Hon identifierar sig inte med icke muslimer. Jag tolkar det som att Maimouna har en positiv syn på sin muslimska identitet och en mer negativ på sin identitet som medborgare i Elfenbenskusten där hon ger en utsaga med värdeomdömet bristen jämställdhet är kopplat till tradition och inte religion.

(25)

25

Slutsats Maimouna

Maimouna ger klara och tydliga svar på vad som är kopplat till vilken identitet men däremot kan värdeomdömena i dessa identiteter krocka. Jag tolkar det som att hon håller sin identitet som muslim högre upp än de andra då denna identitet får första prioritet Exempel på detta är svaret om rätt till utbildning där män och kvinnor har rätt till lika utbildning men att vi måste respektera guds ord att en kvinna aldrig kan bli imam. Där krockar värdeomdömena från identiteten som kvinna och muslim men muslim är viktigare.

Muslim

Värdeomdömen kopplade till identiteten som muslim var:

Plikt, följa order, respektera, göra rätt för sig, ”vi-och-dem-tänkande”.

Medborgare i Elfenbenskusten

Värdeomdömen kopplade till identiteten som medborgare i Elfenbenskusten var:

Traditionell, inga valmöjligheter, inte jämställd Kvinna

Värdeomdömen kopplade till medborgare som kvinna var:

Jämställd, valmöjligheter.

3. Diskussion

Det framkom både likheter och skillnader mellan de fyra intervjuade kvinnorna och deras syn på islam. En gemensam nämnare var att det kom fram ett ”vi-och-dem-tänkande” för tre av fyra intervjuade, där Sadaf inte visade i sina svar på detta tankesätt lika tydligt som de andra. I Sadafs svar så var det tydligt att hon kopplar det som är positivt till sin svenska identitet och

(26)

26

det som är negativt till sin afghanska. Hennes identitet som muslim och kvinna var nära sammanflätade. Det var många identiteter som var nära sammanflätade och då framförallt identiteten som kvinna och muslim hos de intervjuade. Då att vara muslim erbjuder en syn på sin kvinnlighet tolkar jag det som att det är därför dessa identiteter ofta var nära

sammanflätade.

Jag kopplar även ihop att identiteter samspelar med varandra likt resultatet av Ahmedis forskning om kurdiska ungdomar i Sverige där han kom fram till att ha flertalet möjliga identiteter snarare fungerar som ”både-och” istället för ”antingen-eller”. När olika värdeomdömen kopplat till olika identiteter krockar kan det bero på samspelet mellan identiteterna som ett ”både-och”.

Det var intressant med Maimounas svar på frågorna där det syntes att hon värderade sin identitet som muslim över sina andra identiteter. När värdeomdömen krockade mellan olika identiteter så löste hon det på så sätt att hennes identitet som muslim fick företräde.

Någonsin som var gemensamt för de intervjuade kvinnorna var att de hade en positiv syn på sin identitet som muslimsk kvinna, och att ifall de rådde orättvisor kopplat till jämställdhet så menade de att de berodde på kulturen i landet de kom från och inte på religionen. Alla svarade att det var en självklarhet att män och kvinnor har lika rätt till utbildning, men det framkom lite olika svar när man grävde mer på djupet vad detta faktiskt innebar. Exempelvis hade Zahra aldrig funderat över varför en kvinna inte kan bli imam, medan Maimouna gav sin identitet som muslim företräde och svarade att det var guds ord och de måste man följa.

Sadaf menade att det är den afganska staten som gör det svårt för kvinnor att få lika rätt till utbildning som män. Mirela var den enda som svarade att kvinnor och män är olika lämpade för olika saker som vart kopplat till hennes muslimska identitet.

En gemensam nämnare var att ingen lade negativitet på sin muslimska identitet utan löste problemen med att koppla ihop det negativa med någon annan identitet. Exempelvis på staten, eller traditionen/kulturen i landet de bodde i. Intervjupersonerna skiljer mellan islam och sin kultur (Karlsson Minganti, 2007, 58).

Jag kopplar ihop detta till Taylor (1989) som menar att man antingen är trogen eller inte mot sin identitet och att värderingsfaktorn spelar en roll ifall man är sin identitet trogen (apud Törnegren, 2015, 48–49). I Maimounas fall, där hon värderar sin identitet som muslim högre

(27)

27

än sina andra identiteter så är hon trogen sin identitet som muslim när hon måste ta värderande beslut som krockar.

Jag tolkar det även som att den rumsliga dimensionen som har koppling till intersektionalitet har betydelse för vart man placerar sin identitet och hur man värderar den beroendes på hur maktstrukturen ser ut i den rumsliga dimensionen. Det kommer fram på Sadafs svar där hon berättar att hon bär slöja i Afghanistan men inte i Sverige, hon anpassar sig efter hur den rumsliga dimensionen ser ut på plats.

Törnegren beskriver hur mötet med nya perspektiv kan agera som en språngbräda för att ifrågasätta sin egen identitet och i vissa fall till och med ändra ståndpunkt (Törnegren, 2015, 52). Detta möte med nya perspektiv syns i Zahras svar på frågan om utbildning, där hon berättar att hon tidigare aldrig reflekterat över varför en kvinna inte kan bli imam samtidigt som det var självklart för henne att män och kvinnor har lika rätt till utbildning. En

värdeomdömeskrock inom en och samma identitet kan också bero på just det, att man inte mött frågan innan och helt enkelt inte reflekterat över varför det är som det är. Med andra ord så är en identitet föränderlig och hade man ställt samma fråga till Zahra efter 3 år kanske man hade fått ett annat svar.

Eftersom att en identitet är rörlig och föränderlig så bör man även problematisera att tillskriva andra personer identiteter. Man kan ändra på sitt värdeomdöme över tid och med nya

erfarenheter och på så sätt hur man ser på sin identitet. Det hade vart intressant att se en intervju med Sadaf innan hon flyttade till Sverige för att se hur hennes värdeomdömen såg ut om Afghanistan innan hon flyttade till Sverige. Mötet med det nya, i detta fall, Sverige, har gett henne perspektiv på det gamla, i detta fall, Afghanistan.

Det kan även vara så att istället för att ändra på sina värdeomdömen kopplat till en identitet i ett möte med nya perspektiv, att de gamla värdeomdömena förstärks. Låt oss säga att Sadaf redan hade negativa värdeomdömen kopplade till sin identitet som afghan, där hon

exempelvis beskrev negativitet kopplat till staten och utbildning. Sedan kommer hon till Sverige och möter en stat och utbildning som hon tycker fungerar, då kan hennes

värdeomdömen kopplat till sin afghanska identitet förstärkas och hennes negativa värdeomdömen om den afghanska staten blir mer negativ än vad den var innan.

(28)

28

4. Sammanfattning

I uppsatsen så har jag visat på tidigare forskning som berör muslimska kvinnor ur ett intersektionellt perspektiv, och på hur en identitetskonstruktion kan se ut.

Jag har beskrivit vad en idéanalys är och sedan använt mig utav den i analysen. I analysen så framkom det likt i tidigare forskning att ens värdeomdömen har en betydande roll i ens identitetskonstruktion. Även den intersektionella faktorn har en avgörande roll då den rumsliga dimensionen och de rådande maktstrukturerna i den rumsliga dimensionen kan påverka hur man identifierar sig själv, vilket framkom av Sadafs svar och förklaring av att hon använder slöja i Afghanistan men inte i Sverige.

Med hjälp av en idéanalys så kunde jag plocka ut det värderande i kvinnornas svar på

frågorna och sedan placera dessa i en identitet. Jag har också granskat metoden kritiskt då det inte är säkert att intervjupersonerna själva identifierar sig så som har framkommit av

analysen, samt att en identitetskonstruktion är föränderlig. Därför hade det vart intressant att göra en liknande analys på samma kvinnor efter några år när de har nya livserfarenheter och fått nya perspektiv på saker och ting och koppla dessa nya erfarenheter till nya

värdeomdömen och se hur en identitet kan förändras.

I diskussionen så har jag diskuterat vad det är som gör att identiteter ibland kan krocka med varandra, men även vad det är som gör att det kan finnas motsättningar inom en och samma identitet och hur det kan gå till när en person löser dessa problem. Intervjupersonerna i denna uppsatsen löste det på olika sätt och ett av sätten var att sätta identiteten som muslim föra de andra identiteterna.

(29)

29

5. Källförteckning

Ahmedi, I. ” Identitetens olika skepnader: Kurdiska ungdomar och identitetspolitik’ i: Maria Borgström och Katrin Goldstein-Kyaga (red). (2006). Gränsöverskridande identiteter i globaliseringens tid Ungdomar, migration och kampen för fred. Södertörns högskola.

Bergström, G och Svärd, P. (2001).Textens mening och makt: metodbok i

samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. (Fjärde [omarbetade och aktualiserade]

upplagan). Lund: Studentlitteratur.

Karlsson Minganti, P. (2007) Muslima- Islamisk väckelse och unga muslimska kvinnors förhandlingar om genus i det samtida Sverige. Stockholm: Carlsson Bokförlag.

Törnegren, Gull. ”Moraliskt och politiskt signifikanta identitetsberättelser” i: Håkan Löfgren, Marie Karlsson & Héctor Pérez Prieto (red). (2015). En rapport från den 6.e

livsberättelsekonferensen i Karlstad. Karlstad: Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap.

Sternfeld, A. (2013). Muslimska kvinnors strävan efter jämlikhet. Sternfeld Media.

Von Brömssen K. (2016). “Is there a Place for Intersectionality in Research on Religious and Values Education?” i: Diversity and intersectionality: studies in religion, education and values. Bern: Peter Lang. s 256.