Aha! – En evolutionär upplevelse påmuseet museet: En studie för att undersöka vad gymnasielärarebehöver för att underlätta sin evolutionsundervisningpå Göteborgs Naturhistoriska Museum

Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Avdelningen för biologi

Helen Ekvall

Aha! – En evolutionär upplevelse på museet

En studie för att undersöka vad gymnasielärare behöver för att underlätta sin evolutionsundervisning

på Göteborgs Naturhistoriska Museum

Aha! – An evolutionary experience at the museum

A study to determine what college teachers need to facilitate teaching evolution at The Natural History Museum of Gothenburg

Examensarbete 15 högskolepoäng Lärarprogrammet

Datum: 09-06-04 Handledare: Mariana Hagberg

Sammanfattning

Uppsatsens syfte var att undersöka hur gymnasielärare vill använda Göteborgs Naturhistoriska Museum (GNM) i sin undervisning om evolution samt att ta reda på vilka didaktiska inslag som behövs för att motivera och inspirera fler lärare att använda museet i sin evolutionsundervisning.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i läroplanens styrdokument och fem begrepp som Ann Zetterqvist i sin forskning utpekar som centrala och viktiga för att kunna förstå evolutionsteorin.¹ Forskningen visar att undervisningen om evolutionsteori är en utmaning för lärarna och slår fast att det kan behövas stöd från skolan och även från institutioner utanför. Min utgångspunkt är att GNM kan bidra till och är värdefullt för lärandet i ämnet evolution.

Undersökningens urvalskriterium är gymnasielärare som har använt museet under de senaste två åren i samband med en lektion om evolution. Undersökningen bygger i huvudsak på semistrukturerade intervjuer kompletterade med ett mindre antal enkätsvar. Forskning visar att förekomsten av en väl grundad pedagogisk policy är viktigt för museerna för att det pedagogiska budskapet skall nå fram till besökaren. Forskningen visar vidare att det är mycket viktigt att museibesöket kopplas till läroplanen.

Vidare pekar forskningen på att eleverna ofta inte uppnår kunskapsmålen gällande evolutionsteorin

Resultaten visar att lärarna inte medvetet planerar sitt museibesök utifrån skolans styrdokument, men deras önskemål om ämnesområden visar på en tydlig koppling till styrdokumenten. Resultaten visar även att lärarna värdesätter GNM för dess undervisning av evolutionsteorin, men för att lärarna skall känna sig motiverade att på egen hand undervisa på museet behöver de vissa didaktiska inslag och handledning. Detta arbete resulterar i ett antal didaktiska förslag baserade på lärarnas och

museipedagogens önskemål.

yckelord: Naturhistoriska museum, evolution, didaktik, gymnasielärare

Abstract

The main objective with this paper was to investigate how college teachers wish to use The Natural History Museum of Gothenburg (GNM) when teaching evolution, and also to determine which didactic elements are required to motivate other teachers to use the museum when teaching evolution.

The foundation of this study is built on the school curriculum and five concepts which Ann Zetterqvist identifies in her research as central and necessary for understanding evolution.² Research indicates that teaching the theory of evolution is a challenge for teachers and also emphasizes the importance of internal and external support. I propose that GNM is valuable for teaching evolution.

The criteria for the selection of candidates are college teachers who have used the museum during the last two years to teach evolution. The study is based on semi-structured interviews completed with questionnaires. Research reveals that without a conscious educational policy the museums pedagogic message may not reach the visitor. Research also shows that it is very important that museums school programme is based on the national curriculum. Results from previous research reveal that students have difficulty in reaching the curricular goals concerning evolution

The results from this study show that teachers had not consciously followed the curriculum when planning their visit, their subject request is however clearly applicable to the curriculum. The teachers interviewed clearly value GNM as a place to teach the theory of evolution, but request certain didactic elements and teacher guides to motivate teaching without the aid of a museum teacher. This study results in a number of didactic elements based upon the teachers and museum teachers’ requests.

Keywords: Natural History Museum, evolution, didactics, college teacher

1 Zetterqvist.A.(2003).s.8

2 Zetterqvist.A.(2003).s.8

Innehållsförteckning

Inledning ... 1

Göteborgs Naturhistoriska Museum ... 2

Lärande på museer ... 3

Museipedagogik ... 3

Vilka pedagogiska grepp skall man tillämpa på museer? ... 3

Museernas samarbete med skolor ... 4

Externt stöd viktigt för undervisningen om evolutionsteori ... 5

Vad säger skolans styrdokument om evolutionsteorin och museerna? ... 7

Syfte ... 8

Frågeställningar: ... 8

Metod ... 9

Urval ... 9

Semistrukturerade intervjuer ... 9

Enkätundersökning ... 9

Datainsamlingsmetoder ... 9

Semistrukturerade intervjuer ... 9

Enkäter ... 10

Procedur ... 10

Databearbetning ... 11

Reliabilitet ... 11

Resultat ... 12

Semistrukturerade intervjuer ... 12

Enkäten ... 18

Diskussion ... 21

Didaktiska förslag ... 23

Litteraturförteckning ... 26

1

Inledning

”Museernas roll i samhället har förändrats radikalt under de senaste åren. Från att ha varit platser som främst tilltalat en exklusiv, redan invigd publik, har museerna utmanats med kulturpolitiska krav på tillgänglighet och öppenhet. På senare tid har också museernas pedagogiska roll fått en allt större betydelse”.

Fokus på lärandet på museerna har skiftat under åren, enligt Hooper-Greenhill (citerad i Hein 2002): ”During the nineteenth century, education had been the prime function of the museum.

The ideal museum was understood to be ‘the advanced school of self-instruction’, and the place where teachers should naturally go for assistance. Although many museums and galleries were unable to achieve this ideal, this was a firmly held view. By the 1920s this conviction, held so strongly by nineteenth-century thinkers in so many areas of intellectual and political life, was under attack. A new generation of curators was less interested in the public use of museums and more interested in the accumulation of collections”.

Av många anledningar, allt från förändrade definitioner av begreppet “lärande” och stora samhällsförändringar, till ett ökat tryck på museerna att berättiga sin existens, har lärandet idag återtagit sin centrala roll.

George E. Hein är professor emeritus och forskar kring utbildning och lärande på museer.

Han påpekar att den stora utmaningen för museerna är att producera pedagogiskt uppbyggda utställningar och program. Han menar att man ska omvandla besökarnas uppenbara entusiasm till sammanhängande, engagerande och integrerade aktiviteter som leder till utveckling.

Som aktiv museipedagog på Göteborgs Naturhistoriska Museum (GNM) har jag valt att koncentrera min studie till enbart detta museum. Fokus kommer att riktas på GNM och dess pedagogiska verksamhet. Museet har en lång tradition av museipedagogik i alla former, från dess basutställningar, vandringsutställningar, helg- och lovaktiviteter och föreläsningar till ett populärt skolprogram. Museet är välbesökt av grupper från låg- och mellanstadiet. Däremot har man svårt att attrahera besökare från högstadiet och gymnasiet. Min förstudie visar att 61 gymnasieklasser under 2008 bokade in sig för en lektion med en museipedagog. Av dessa var det 39 (64%) som ville ha en lektion om evolution.

Den verksamhet jag kommer att behandla i den här undersökningen innefattar endast

gymnasieskolan och i synnerhet lärare som undervisar i Naturkunskap B och Biologi A och B, där evolution ingår som en del av kursen.

Evolutionsteorin binder samman biologin som ämne och är ett av biologins viktigaste

fundament. Den är den enda allmänt accepterade vetenskapliga teori som förklarar existensen av olika livsformer, däribland människan. Evolutionsteorin har haft svårt att nå acceptans i vissa länder med andra sätt att förklara vår existens, främst religiösa. Evolutionsteorins giltighet ifrågasätts av många troende samtidigt som de godtar andra naturvetenskapliga teorier. Evolutionsteorin bygger dock på samma vetenskapliga principer, och liksom andra vetenskapliga teorier är den ett redskap att förklara observerade fenomen i naturen.

Evolutionsteorin är varken felfri eller heltäckande, och gör heller inte anspråk på att vara det.

3 Insulander .(2005).

4 Hein. (2002). (s.5)

5 Hein..(2002). (s 3)

2

Men det är en stabil teori samtidigt som den ständigt utvecklas allt eftersom forskare får mer kunskap.

Forskning visar att evolutionsteorin ofta missförstås. ”Teorin om den biologiska evolutionen kan förklaras relativt okomplicerat begreppsmässigt, men trots detta missförstås den ofta. En vanlig tanke är att evolution har både mål och mening, men något antagande om detta finns inte i teorin. Evolution är helt enkelt en konsekvens av att vi har en biologiskt ärftlig variation som utsätts för naturligt urval.”

Ann Zetterqvist har forskat om lärares ämneskompetens i evolutionsbiologi. Hon menar att det finns fem centrala begrepp som är särskilt viktiga för att kunna förstå evolutionsteori. De fem centrala begreppen är: Genetiskt arv, Genetisk variation, Urval, Anpassning och

Artbildning.

Min utgångspunkt var att GNM kan bidra till och är värdefullt för lärandet i ämnet evolution.

Museets samlingar innehåller en mångfald av föremål som kan användas för att visualisera och stödja undervisningen om evolution. Utifrån museets konkreta föremål kan man förklara samtliga av Ann Zetterqvists fem centrala begrepp. Till exempel kan man belysa ”Genetiskt urval” genom att studera ett antal individer av samma art för att förstå att det finns en variation bland individerna. Jag vill undersöka hur GNM kan jobba mer aktivt för att stödja, inspirera och motivera gymnasielärare att använda museets samlingar och andra resurser i sin undervisning om evolution.

Göteborgs Naturhistoriska Museum

Göteborgs Naturhistoriska Museum (GNM), står idag på tröskeln till en förändringsprocess som har dragit ut på tiden. GNM är en del i Västarvet, en förvaltning inom Västra

Götalandsregionen som finansieras genom uppdrag främst från regionen, Statens Kulturråd samt kommuner i regionen. I Västarvet ingår ett antal museer och andra natur- och

kulturinstitutioner. GNM är stadens äldsta museum. Museet skapades 1833 med Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhällets naturaliesamlingar som grund, och formades i Linnés anda genom att föremålen placerades i systematisk ordning. GNM:s nuvarande byggnad i Slottsskogen invigdes 1923, men den systematiska presentationen av djurriket bevarades och kvarstår än idag. Idag innehåller museet zoologiska samlingar vilka innefattar ca tio miljoner djur.

I en PM 1970 beskrevs Naturhistoriska museets mål: ” Ett naturhistoriskt museums

helhetsmål är att samla och sprida kunskap om naturen, om människans beroende av den och om hur hon måste samarbeta med den. Det naturhistoriska museets roll i samhället har accentuerats genom den begynnande allmänna medvetenheten om den svåra miljöförstörning som länge pågått. Detta bottnar i människans bristande medvetenhet om sin biologiska natur och sina därav betingade beroenden och begränsningar. Det är museets uppgift att göra människor uppmärksamma därom, att försöka lära dem förstå naturens mekanismer och balanssytem. Ingenting är viktigare för kulturen än insikt om naturen.”

6 Lundin. (2007)

7 Wallin. (2004), sid.1

8 Zetterqvist..(2003).s.8

9 Göteborgs Naturhistoriska Museum (2009)

10 Myhrén.(1983) s.109

3

Lärande på museer Museipedagogik

Vad är museipedagogik? En entydig definition på museipedagogik och hur museipedagoger arbetar är svårt att hitta. En publikation från Kulturrådet 1999 beskriver museipedagogik: ”På en enkätfråga om vilka metoder som används i verksamheten svarar de flesta museipedagoger att de inte har någon särskild metod. De laborerar med egna blandningar av pedagogiska modeller och system som fortlöpande finjusteras i samspel med de skolklasser de möter. Här finns influenser från såväl Steiner och Montessori som de alternativa kulturpedagogiska praktiker som vuxit fram sedan sextiotalet. Alla museipedagoger känner sig fria att plocka ihop moment och idéer från olika håll till en egen verktygslåda, men naturligtvis finns det outtalade teoretiska grundpremisser i arbetet, som om de formulerades skulle utgöra en teori för museipedagogiskt arbete. Dagens pedagogiska museiarbete har några gemensamma drag som återfinns på åtskilliga institutioner och som utvecklats under de senaste decennierna. Det vanligaste är att man utgår ifrån det konkret materiella och tillsammans med barnen tittar på museets föremål, bilder eller miljöer. Man berättar deras historia, för en dialog med barnen om de idéer, drömmar eller samhällssystem som format tingen. Oftast finns också ett praktiskt moment i undervisningen, som alltså försöker väva samman abstrakt med konkret och teori med praktik”.

Vilka pedagogiska grepp skall man tillämpa på museer?

Hein menar att lärandet i dag ses som ett aktivt deltagande av eleven i miljön, och refererar till Comenius, John Dewey samt till Piagets utvecklingspsykologi som alla tar upp betydelsen av ett lärande baserat på erfarenheter. Enligt Hein har vårt samhälle dock svårt att acceptera dessa principer fullt ut. Kritikerna hävdar ständigt att undervisning handlar om att lära sig fakta, och att värdesätta erfarenhet är inte bara onödigt utan även skadligt. Hein påstår vidare att museerna inte har någon viktig roll i undervisningsområdets ”back to basics”-rörelse.

Hein tar ställning för ett konstruktivistiskt synsätt på museerna för att uppnå lärande.

Verksamheten på ett konstruktivistiskt museum tar sin utgångspunkt i att individen tolkar innehåll och konstruerar sin egen kunskap utifrån tidigare kunskapsgrund och erfarenheter.

Hein refererar till Deweys teorier där denne poängterar vikten av erfarenhet för lärandet men också påpekar att all erfarenhet inte leder till att lärande uppstår. Han går vidare med Deweys teorier för att visa hur man kan koppla dem till lärandet på museer, i synnerhet hänvisar han till två aspekter. Den första är att alldaglig erfarenhet som inte utmanar och stimulerar oss troligen inte leder till att lärande uppstår. Skall lärande uppstå skall det inte bara vara ”hands on” utan även ”minds on”. Den andra är att det inte räcker med att upplevelserna är vitala och livliga, de måste också vara organiserade för att lärandet skall uppstå

.

Konstruktivism innebär att kunskapen konstrueras under inlärningens gång genom att eleverna själva skapar, konstruerar och delar med sig av kunskap. Det konstruktivistiska synsättet skiljer sig betydligt från den behavioristiska grundsynen som B.F. Skinner

förespråkade. Grundidén bakom behaviorismen är att alla beteenden åtföljs av konsekvenser.

Förstärkningen i undervisningssammanhang kan t.ex. bestå av uppmärksamhet och beröm

11 Kulturrådet (1999) s.7

12 Hein. (1998) s.6

13 Hein. (1998) s.179

14 Hein. (1998) s. 2

4

från läraren. Huvudidén bakom Skinners inställning till utbildning är att undervisning skall ske linjärt, inlärningen skall nå förutbestämda slutmål i små steg och att belöning blir viktig för att nå goda resultat.

Dewey hör, tillsammans med Piaget och Vygotsky till förespråkarna av det konstruktivistiska synsättet. I Deweys egen idealskola skulle ett museum ingå. ”Centrum av ett plan utgöras av ett museum, en motsvarighet till bibliotek på bottenvåningen, både innefattande delar av kulturarvet som hela tiden skulle finnas närvarande som en källa till och en relief för den egna verksamheten och erfarenheten

.

Hein hävdar vidare att museerna måste ha en väl grundad genomtänkt pedagogisk policy som skall genomsyra museet för att besökarna inte ska mötas av olika budskap vilket kan leda till förvirring.

Policyns budskap skall vara tydligt: Vad är målet med undervisningen och till vem är den riktad? Hur relaterar det till andra sociala eller politiska institutioner?

Enligt Hein skall en pedagogisk policy innehålla en kunskapsteori, en lärandeteori och en

undervisningsteori. De två första representerar den teoretiska grundtanken om museet som en plats för lärande. Den tredje berör teoriernas tillämpning.

Forskning visar att när eleverna samarbetar med föräldrar, lärare eller med varandra blir lärandet mer avancerat än när de jobbar individuellt. Vidare menar Falk och Dierking att den sociala kontexten underlättar lärandet när elever är på studiebesök.

"En av grundtankarna hos John Dewey är att man lär genom eget handlande och tänkande i en social gemenskap. Att arbeta och lösa problem tillsammans med andra är också en viktig aspekt av lärandeprocessen både ur ett konstruktivistiskt och sociokulturellt perspektiv”.

Falk och Dierking refererar till en studie på Bank Street College NY, där forskare insåg att elever kom ihåg mest från museibesök om de hade varit på museet flera gånger och läraren hade kopplat besöken till läroplanen.

Museernas samarbete med skolor

”Medan svensk forskning om lärande på museer i det närmaste har varit obefintlig, har området internationellt sett vuxit sig allt starkare”.

Forskning tyder på att interaktionen mellan skolgrupper och museipedagoger gör museer och science centers till platser med en avsevärd potential för begreppsmässig utveckling.

Enligt Braund visar forskningen att museer kan ha en stor påverkan på elevernas attityder till naturvetenskap men, som han också påpekar, är resultaten ansvarsbärande vilket innebär att för att kunna uppnå resultaten måste museerna erbjuda givande och inspirerande program.

Bamberger och Tals undersökning om lärandet på fyra olika naturhistoriska museer

överensstämmer däremot med Cox-Petersem et al. (2003), (citerad i Bamberger och Tal 2008)

15 Biehler & Snowman. (1997) s.276

16 Forssell.(2005) S.93

17 Hein.(1998) s. 14

18 Hein. (1998) s. 12

19 Hein. (1998) s. 16

20 Falk and Dierking (2000) s.104

21 Forsell. (2005) s.247

22 Falk and Dierking (2000) s.103

23Lung (2004 ) Insulander .(2005) s. 4.

24 Collins. and Lee.. (2006) s.3

25 Collins. and Lee. (2006) s. 3

5

som i sin forskning visar att det inte finns belägg för att eleven höjt sin vetenskapliga kunskapsnivå efter ett museibesök. De poängterar dock att vetenskaplig kunskap bara är en aspekt av lärande som kan ske på museer. Denna studie visade i motsats till tidigare

undersökningar (Tal et al 2005; Bamberger and Tal 2007) att museipersonal, lärare och utställningarna inte medförde en koppling mellan tidigare kunskap och besöket. De betonar vikten av en koppling mellan naturvetenskapliga ämnen på skolan och upplevelserna på museerna och hänvisar till ett antal undersökningar som visar att gränsöverskridande aktiviteter ökar inverkan på elevernas lärande utanför skolan.

Enligt en ny utredning från Regeringskansliet arbetar museer på alla nivåer professionellt och kan anses ligga långt framme i en internationell jämförelse. I utredningen ser man många exempel på nyskapande och intressanta verksamheter men slår fast att det saknas centrala stödfunktioner med befogenhet att ta initiativ i utvecklingsfrågor, vedertagna policies och vägledningar. Dessutom saknas en given instans att vända sig till i generella museifrågor.

Avsaknaden av detta har sammantaget lett till att museiinstitutioner ofta har tvingats lösa vad som egentligen är gemensamma frågor på egen hand.

Externt stöd viktigt för undervisningen om evolutionsteori

Enligt ett antal studier upplever många lärare svårigheter med att undervisa om evolution.

Forskning påpekar att det kan behövas stöd utifrån skolan för att underlätta för lärarna:

“Teaching evolution presents special challenges to science teachers. Sources of support upon which teachers can draw include high quality curricula, adequate preparation, exposure to information useful in documenting the evidence for evolution, and resources and contacts provided by professional associations”.

En studie utförd av Bishop och Anderson (1990), (citerad i Wallin 2004) finner att de flesta studenter har en förförståelse av evolutionen som en process där alla individer anpassar sig till miljön genom gradvisa förändringar. Biologer däremot ser två separata processer. I den ena uppkommer nya egenskaper genom slumpmässiga förändringar i arvsmassan (mutationer och omkombinationer) och i den andra minskar eller ökar egenskaperna i frekvens genom

naturligt urval.

Ann Zetterqvist har i sin avhandling forskat om lärares ämneskompetens i evolutionsbiologi och undersökt vilka kunskaper en grupp lärare har om undervisningsstrategier, ämnesteorier och elevernas förutsättningar att lära inom området. Hon menar att det finns fem centrala begrepp som är särskilt viktiga för att kunna förstå evolutionsteori och att det ofta är bristande kunskap om dessa som leder till att man inte lyckas förmedla vetenskapligt baserade

förklaringar till olika biologiska fenomen. De fem centrala begreppen är: Genetiskt arv, Genetisk variation, Urval, Anpassning och Artbildning.

Genetiskt arv: ”Utan ärftlig materia skulle inte evolution kunna ske. Individer dör förr eller senare men det ärftliga materialet kan kopieras och föras in i nästa generation genom

celldelning och sexuell reproduktion. Det ärftliga materialet utgörs av DNA (eller RNA) som bygger upp gener. Gener styr syntesen av alla proteiner och därmed en stor del av

individernas egenskaper, men även miljön i vilka generna verkar påverkar egenskaperna”.

Zetterqvist skriver vidare att ”När det gäller det genetiska arvet är slumpen en viktig faktor.

26 Bamberger. and Tal . (2008

27 Regeringskansliet. (2009)

28 National Academy of sciences (1998) s.7

29 Wallin. (2004) s.34

30 Zetterqvist..(2003).s.8

6

Hur generna förs vidare till nästa generation ser ut beror på vilka mutationer som skett vid kopieringen. Mutationer innebär att DNA-molekylerna förändras, vilket ibland inte medför någon förändring i genens funktion och ibland medför att en gen slutar fungerar. I

undantagsfall kan en mutation vara fördelaktig. Många mutationer repareras av enzymer medan andra mutationer blir kvar oavsett om de märks eller inte. Hos organismer som reproducerar sig sexuellt är det bara mutationer i könscellinjen som kan leda till att muterade gener förs vidare till nästa generation. Hos organismer som förökar sig genom celldelning kan alla muterade gener för vidare”.

Genetisk variation: ”Genetisk variation innebär att i varje population finns ett antal individer med genuppsättningar vars olika gener kan skilja sig mer eller mindre från andra individers genuppsättningar. Man talar ofta om variation avseende en särskild egenskap, t.ex. halslängd hos giraffer. De flesta egenskaper bestäms av ett stort antal gener och variationen kan därför vara mycket stor. Det finns två orsaker till genetisk variation: mutationer och

rekombinationer. Dessa händelser är till stora delar slumpmässiga. Den genetiska variationen inom en population medför att vissa individer (med vissa genotyper och fenotyper) har större reproduktionsframgång än andra och ger därmed ett större bidrag till nästa generations genpool (naturlig urval)”.

Urval: ”Naturligt urval är en mekanisk process där de rådande miljöfaktorerna avgör (selekterar för) vilka individer som kommer att överleva och föra gener vidare till nästa generation”. ”Miljöfaktorer kan vara abiotiska (icke-levande) som exempelvis klimat och ljusförhållanden eller biotiska som exempelvis predationstryck. En viktig förutsättning för naturligt urval, vilket redan Darwin (1859) betonade, är organismernas stora

reproduktionsförmåga som medför ett överskott av individer i varje generation. Detta leder till en stark konkurrens mellan individerna om de begränsade resurser som finns.

Individer som har fördelar relativt andra individer i en population under rådande

miljöförhållanden – exempelvis en tjockare päls i kallt klimat – kan överleva och reproducera sig bättre än andra och därmed är sannolikheten stor att gener för tjockare päls blir vanligare i nästa generation.” Zetterqvist fortsätter med att skriva om sexuellt urval utifrån att det oftast är honor som väljer hannar och att honorna genom att de föredrar vissa attribut kan påverka hannarnas utseende: ”Sexuellt urval kan leda till att egenskaper utvecklas som kan vara till nackdel för individens överlevnad (men ej reproduktionsframgång), exempelvis påfågelns stjärt, eller domherrens röda bröst.”

Anpassning: ”I evolutionssammanhang innebär anpassning som process ”naturligt urval under många generationer i en population som lever i en viss miljö”. Man kan med

anpassning också avse en egenskap hos en individ av en viss art (t.ex. ett öga) som är resultat av upprepade urval”. Zetterqvist skriver vidare att: ”Anpassningar utvecklas inte på grund av individers eller populationers behov utan p.g.a. en strikt mekanisk process av naturligt urval i en viss miljö under många generationer. För att detta skall ske måste preadaptionerna

(exempelvis olika stadier av ett öga) vara fördelaktiga i varje generation ”.

Artbildning: ”Teorierna bygger på att två populationer av samma art av någon orsak blir reproduktivt isolerade, dvs. de avstår från eller hindras från att reproducera sig med varandra.

De isolerade populationerna utvecklas var för sig och blir genom naturligt urval anpassade till

31 Zetterqvist..(2003).s.8

32 Zetterqvist..(2003).s.9

33 Zetterqvist. (2003).s.10

7

sina respektive miljöer med utgångspunkt från den variation som fanns från början och ständigt uppkommer, bl.a. genom mutationer.

Man skiljer mellan två typer av artbildning, allopatrisk och sympatrisk. Allopatrisk

artbildning anses vara den vanligaste och innebär att delpopulationer blir geografiskt isolerade från varandra, exempelvis genom vatten mellan öar eller en bergskedja”. Sympatrisk

artbildning å andra sidan innebär att delpopulationer utan att vara geografiskt isolerade blir reproduktivt isolerade från varandra.

Wallin påpekar att forskning visar att man ofta inte uppnår de olika målen i undervisning av evolutionsteorin när det gäller elevernas kunskap och lärande. Hon betonar också att

undervisning om evolutionsteori måste få ta tid och att eleverna måste kunna applicera teorin i många olika sammanhang för att lärande skall bli möjligt överhuvudtaget.

Wallin och Zetterqvist har tillsammans med flera andra forskare tagit fram ett häfte vilket är tänkt som ett redskap för lärare i naturvetenskapliga ämnen för att hjälpa dem förnya och förbättra sin undervisning. Häftet har utvecklats inom projektet NORDLAB. I avsnittet om evolution diskuterar de en modell som formulerats av forskarna Strikes och Posner med flera (citerad i Andersson, m.fl. (2003). Som tidigare nämnts är ett problem inom

evolutionsundervisningen att man ofta använder sig av ett vardagstänkande för att förklara evolutionära förlopp. Utgångspunkten för Strike och Posners modell är att individen har någon sorts teori angående ett fenomen eller ett förlopp men att individen inte känner sig helt nöjd med teorin. Att individen är missnöjd upplevs som positivt eftersom hon eller han då kan vara mer mottaglig för en alternativ teori. Om en teori presenteras som verkar rimlig och begriplig blir individen intresserad och motiverad att t.ex. använda teorin för att undersöka och lösa problem. Forskningen indikerar att Strike och Posners modell för begreppsförändring ger bättre resultat än om läraren bara förklarar teorin om t.ex. naturligt urval och sedan låter eleverna svara på frågor i sina böcker. Det påpekas vidare att även undervisning i vilken problemlösning i grupp är ett återkommande inslag tycks ge bättre resultat än om detta inslag inte förekommer.

Vad säger skolans styrdokument om evolutionsteorin och museerna?

Det finns ingen tydlig del i styrdokumenten om att läraren skall använda sig av museer i sin undervisning. Lärarna har därför ingen skyldighet att använda sig av museer och dess pedagogiska verksamhet i sin undervisning. Det finns däremot ett antal formuleringar i läroplanen och kursplanerna som ge läraren möjlighet till egna tolkningar vilket i sin tur kan leda till att lärarna väljer att använda sig av museerna. I läroplanen under 1.2 Gemensamma uppgifter för de frivilliga skolformerna, skolans uppdrag står det att: ”All verksamhet i skolan skall bidra till elevernas allsidiga utveckling. Utvecklingen i yrkeslivet innebär bl.a. att det behövs gränsöverskridanden mellan olika yrkesområden och att krav ställs på medvetenhet om såväl egen som andras kompetens. Detta ställer i sin tur krav på skolans arbetsformer och arbetsorganisation”.

I kursplanen för ämnet biologi under rubriken ”Ämnets syfte” finns det en tydlig betoning på evolutionära processer: ”Utbildningen syftar även till att ge sådana kunskaper som stimulerar

34 Zetterqvist..(2003).s.11

35 Wallin. . (2004) s.91

36 Andersson. m.fl. (2003) s. 44

37 Skolverket (2009)

8

till ett aktivt deltagande i samhällsdebatten utifrån ett biologiskt perspektiv. Däri ingår att fördjupa kunskapen om de evolutionära processer som ligger till grund för organismernas mångfald och släktskap liksom kunskapen om vad som krävs för en ekologisk hållbar utveckling.”

Även under rubriken ”Ämnets karaktär och uppbyggnad” betonas evolutionsteorins

betydelse.”Biologi är läran om livet, dess uppkomst, utveckling, former och betingelser. Liv karaktäriseras av en hög grad av ordning. Denna kan beskrivas i ett system av olika nivåer från molekyl ända upp till ekosystem. För varje ny nivå inträder nya samband och

frågeställningar. Biologiämnet behandlar såväl den biologiska organisationen som växelverkan mellan och inom nivåerna. Evolutionsteorin är grundläggande vid studiet av denna växelverkan”.

De mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs i Biologi A och Biologi B just när det gäller färdigheter om evolutionsteori följer nedan:

”Biologi A - ha kunskap om naturvetenskapliga teorier rörande livets uppkomst och utveckling.

Biologi B - ha kunskap om sambandet mellan evolution och organismernas funktionella byggnad och livsprocesser.”

Under rubriken ”Ämnets karaktär och uppbyggnad” inom ämnet naturkunskap utelämnas ordet evolution. I stället skriver man om ”livets förutsättningar och utveckling”. ”Kursen behandlar människans biologiska, fysikaliska och kemiska vardag, materien, livets förutsättningar och utveckling samt organismens byggnad och funktion.”

De mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs i Naturkunskap B just när det gäller färdigheter om evolutionsteori följer:

”Naturkunskap B - ha kunskap om naturvetenskapliga teorier för livets uppkomst, villkor, utveckling och mångfald.”

Syfte

Uppsatsens syfte är att undersöka hur gymnasielärare vill använda GNM i sin undervisning om evolution, samt ta reda på vilka didaktiska inslag som behövs för att motivera och inspirera fler lärare att använda GNM och dess utställningar i sin undervisning om evolutionsteorin. Arbetet skall resultera i ett antal didaktiska förslag baserade på lärarnas önskemål. Uppsatsen tar som utgångspunkt läroplanens styrdokument och de fem begrepp som Ann Zetterqvist utpekar som centrala och viktiga för att kunna förstå evolutionsteorin.

Frågeställningar:

• Hur vill lärare använda GNM, ett museum uppbyggt i Linnés anda, för att undervisa inom ämnet evolution?

• Vilka didaktiska metoder, knutna till GNM:s utställningar, vill gymnasielärare se som stöd för deras undervisning om evolution?

38Skolverket, kursplanen, biologi (2009)

39Skolverket, kursplanen, naturkunskap (2009)

9

Metod

Urval

Undersökningens urvalskriterium är gymnasielärare som har använt museet under de senaste två åren för att antingen hålla en lektion på egen hand om evolution eller använt sig av en museipedagog i samband med en lektion om evolution.

Semistrukturerade intervjuer

Ett lämpligt antal i just den här delen av undersökningen fastställdes till sju respondenter.

Svårigheter att lokalisera respondenter med möjlighet att medverka under de gällande tidsramarna har reducerat det slutgiltiga antalet respondenter till sex personer.

Fem lärare intervjuades, av vilka samtliga utom en jobbar på gymnasieskolor. Av dessa var det bara en lärare som har undervisat på museet på egen hand. Den lärare som inte är verksam på en skola idag har tagit tjänstledigt ett år för att jobba på ett science center i Göteborg.

Utöver lärarintervjuerna intervjuades en museipedagog. Valet av kulturinstitution styrdes av mitt arbete som museipedagog på GNM.

Enkätundersökning

Biologilärarnas förening besökte museet i samband med föreningens årsmöte i mars 2009.

Deras uttryckliga önskan var att under besöket få inspiration om evolution. En enkät utformades med avsikt att anskaffa material och identifiera intervjukandidater till undersökningen. Tio lärare deltog i enkätundersökningen.

Ett bekvämlighetsurval tillämpades, genom att utnyttja de kontakter som finns till hands.

Totalt kontaktades sexton gymnasielärare, fem lärare kontaktades via e-post efter att ha varit med under en evolutionslektion ledd av en museipedagog, en lärare som observerats

undervisa på egen hand i museet kontaktades personligen och tio lärare via enkäten. Inga specifika krav ställdes om huruvida lärarnas elever läste sitt första, andra eller tredje år på programmet.

Av dessa sexton personer intervjuades fem, tre kvinnor och två män. Deras

arbetslivserfarenhet som lärare varierade. Den som jobbat kortast tid har varit verksam i tre år och den med längst tid i yrket har jobbat i nästan trettio år. Museipedagogen är en man som har jobbat med museipedagogik i arton år och dessförinnan som naturskolepedagog i ett antal år. Forskningsetiska anvisningar följdes noggrant genom hela insamlingsprocessen.

Datainsamlingsmetoder Semistrukturerade intervjuer

Undersökningen bygger i huvudsak på semistrukturerade intervjuer vilket är en lämplig insamlingsmetod för att få fram empiriskt material. Ett mindre antal enkätsvar kompletterar det insamlade intervjumaterialet. Svedner och Johansson betonar vikten av att inte enbart använda sig av en metod, kompletterande metoder ger, enligt dem, ett betydligt fylligare och allsidigare material för examensarbetet.

Undersökningens omfattning begränsar dock antalet

40 Johansson. & Svedner. (2006) s.51

10

deltagare. ”I den strukturerade intervjun är frågeområdena och frågorna bestämda i förväg.

Svaren är vanligen öppna, även om det, precis som i enkäten, kan förekomma frågor med fasta svarsalternativ, t ex bakgrundsfrågor.”

Frågorna baserades på fem övergripande frågeområden:

1. Förväntningar på besöket på museet i anslutning till evolutionsundervisningen.

2. Lärarnas önskemål/tankar och museipedagogens tankar om ämnesområden kopplade till evolution.

3. Lärarnas och museipedagogens syn på museets nytta/värde i undervisningen om evolutionsteori.

4. Styrdokumenten.

5. Didaktiska förslag från lärarna och museipedagogen om utställningar, material och annat som kan underlätta undervisningen/lärandet om evolution.

Tre separata frågeformulär konstruerades, anpassat för lärare som använder en museipedagog, se bilaga 2. Lärare som undervisar på egen hand på museet, se bilaga3, och för

museipedagogen, se bilaga 4.

Enkäter

En enkätmodell utvecklad av MLA (Museums, Libraries and Archives Council) tillämpades.

Frågorna baserades på de fem ovan angivna frågeområdena. I enkäten undersöktes ytterligare ett frågeområde: ”Attityder och motivation före och efter det att en museipedagog visat hur man kan undervisa om evolution på GNM.”

Procedur

Respondenterna kontaktades via e-post. Vissa hade redan i sina enkätsvar antytt att de kunde tänka sig att delta. Vid samma tillfälle bifogades en kort beskrivning om varför arbetet skulle utföras och dess syfte, samt beräknad tidsåtgång för intervjuerna.

Museipedagogen och två lärare intervjuades vid personliga möten, resterande tre lärare intervjuades via telefon. Alla intervjuer spelades in på band med respondenternas godkännande. Intervjuerna skrevs därefter ut ordagrant. Intervjuerna finns förvarade hos författaren till arbetet.

Enkäten användes för att undersöka hur många av dessa lärare som använder museet i sin undervisning om evolution samt för att mäta attityder och motivation före och efter det att en museipedagog visat hur lärare kan undervisa om evolution på GNM.

Första delen av enkäten fylldes i innan evolutionslektionen och den andra delen fylldes i direkt efter lektionen. Samtliga enkäter lämnades ut när lärarna anlände till museet och samlades in strax efter visningen. Av dem som svarade på enkäten var det två deltagare som sedan intervjuades.

41 Johansson. & Svedner. (2006) s.43

42 MLA (2009)

11

Databearbetning

Materialet från intervjuerna har samlats under fem rubriker vilka omfattar tidigare nämnda frågeområden.

Respondenternas svar har granskats och placerats in under de fem olika frågeområdena. En sammanfattning av svaren presenteras, tillsammans med ett antal citat tagna från

respondenterna.

Enkätsvaren presenteras delvis i tabellform och delvis sammanfattade i skrift.

Reliabilitet

De metoder som tycktes mest lämpliga för denna studie var semistrukturerade intervjuer kompletterade med enkäter. Semistrukturerade intervjuer valdes utöver kvalitativa intervjuer, eftersom det ansågs nödvändigt att styra intervjun i rätt riktning för att kunna få den

information som behövdes för att få svar på frågeställningarna. ”I den strukturerade intervjun är frågeområdena och frågorna bestämda i förväg”.

”I den kvalitativa intervjun är endast frågeområdena bestämda, medan frågorna kan variera från intervju till intervju, beroende på hur den intervjuade svarar och vilka aspekter denne tar upp”.

En alternativ metod som skulle ha varit ett värdefullt komplement vid denna studie skulle ha varit observationsstudier av hur lärare undervisar i evolution på GNM på egen hand samt hur museipedagogen undervisar om evolution på museet. Det hade, tillsammans med intervjuerna och enkätmaterialet, kunnat ge en bra helhetsbild av hur väl lärare och museipedagoger

förankrar sina teoretiska mål med den praktiska verksamheten. Ett lämpligt antal i just den här undersökningen fastställdes till sju respondenter vilket på grund av tidsbrist kom att reduceras till sex personer. Bortfallet påverkade det insamlade materialens omfång. Endast en av de intervjuade lärarna har undervisat på egen hand på museet. Svårigheten att hitta lärare som undervisar på egen hand har lett till att respondenterna utgör en relativt homogen grupp.

Svedner och Johansson pekar på en latent fara med intervjuer, utan att själv märka det kan intervjuaren uttrycka sina förväntningar och värderingar och därigenom påverka

respondentens svar. Vidare skriver de att även utbildade intervjuare har svårt att undvika att deras inställning till vad intervjun handlar om kan påverka den intervjuades svar.

Insamlandet av materialet har utförts på två olika sätt vilket kan ha en negativ påverkan på mätnoggrannheten. Ett personligt möte med alla respondenternas hade varit optimalt. Gester, kroppsspråk och ansiktsuttryck är värdefulla kommunikationskomplement som uteblir om man inte har möjlighet att träffas personligen.

Reliabiliteten kan även ha påverkats av min syn på förutsättningarna när jag skrev

intervjufrågorna. Mina förkunskaper inom området kan oavsiktligt och undermedvetet ha påverkat hur frågorna ställts och var tyngdpunkten lagts. Enkätfrågorna hade fått ett större värde om kompletterandefrågor till kategorierna ”Upplevelse, inspiration och kreativitet”,

”Attityder och värderingar” samt ”Kunskap och förståelse” hade ställts före rundvandringen.

Det hade då varit möjligt att mäta attitydskillnader före och efter rundvandringen.

43Johansson. & Svedner. (2006) s. 42

44Johansson. & Svedner. (2006) s. 43

45 Johansson. & Svedner. (2006) s. 47

12

Resultat

Semistrukturerade intervjuer

Rubriker på de fem övergripande frågeområden har använts för att kunna samla och analysera materialet och för att kunna besvara frågeställningarna.

Förväntningar på besöket på museet i anslutning till evolutionsundervisningen

Sammanfattning

Flera lärare uttryckte att deras förväntningar var att besöket skulle väcka ett intresse, och att eleverna skulle få se konkreta exempel. En lärare förväntade sig en specifik utställning om evolution. Museipedagogen hävdar också att lärarna vill ha konkreta exempel.

Lärare som använder en museipedagog

”Framför allt tror jag nog att det är för att väcka lite intresse och entusiasm, men också för att man kan visa konkreta exempel på evolution. Att de får se det i verkligheten, så att säga”.

”Ja, att levandegöra och att man får konkreta bilder. Och sen är ju ni proffs. Ni har tänkt på detta och har tankar runt det. Så mina förväntningar var väl, jag är ganska öppen när jag kommer, men att de ska få ytterligare inspiration, helt enkelt. Och lite påfyllnad…”

”Nu när vi kom dit trodde jag faktiskt att de hade en utställning, inte permanent, som skulle vara där ett par månader. Då blev jag lite så ”åh, ska vi bara gå runt”. Det kan man ju göra själv med sina elever. Det vi trodde från skolan var att det var en ny utställning med utplockade djur och mer bearbetat”.

Lärare som undervisar på museet

”Jag använder mig väldigt mycket av exempel och tycker att eleverna verkar uppskatta när de ser det man pratar om”.

Museipedagogen

”Men jag märker ju av att de som bokar lektioner tycker att vi kan konkretisera bra genom att vi har rutin på hur vi använder våra utställningar. Sen är det åtskilliga lärare som går på egen hand och en del av dem har jag ju pratat med under åren. Det finns alltså lärare som själva har den här rutinen på att konkretisera olika anpassningar”.

Lärarnas önskemål och museipedagogens tankar om ämnesområden kopplade till evolution

Sammanfattning

Lärarnas önskan sammanföll med de två ”spår” som museipedagogen föreslog. Tre av de fem

lärarna som intervjuades tyckte att ämnesområdet ”livets utveckling” (från encelliga

13

organismer till högstående djur) var det viktigaste inslag man kunde täcka på GNM. De andra två lärarna var mer intresserade av ”evolutionsmekanismer” dvs. det naturliga urvalet och det sexuella urvalet.

Lärare som använder en museipedagog

”Jag är väldigt förtjust i exempelvis sexuellt urval. Det står inte specifikt i betygskriterierna att det ingår men jag brukar lägga in lite extra”. (Undervisar i naturkunskap).

”Jag skulle vilja ha några nedslag i alla olika djurgrupper. Då tänker jag kanske också på övergången från vatten till land – lungfisk… och groddjur och att man på nåt sätt får en röd tråd genom djurgrupperna kanske”. (Undervisar i biologi och naturkunskap).

”Det är viktigt att det kretsar kring det naturliga urvalet och sexuellt urval och de bitarna men vilka organismer man använder som exempel tycker jag nog har mindre betydelse

egentligen”. (Undervisar i biologi och naturkunskap).

Lärare som undervisar på museet

”Jag använder mig väldigt mycket av exempel och tycker att eleverna verkar uppskatta när de ser det man pratar om. När man går bort till näbbdjuret till exempel, när man står framför urfågeln eller när man visar på kanske rundmunnarna”. (Undervisar i naturkunskap).

Museipedagogen

”Jag skulle vilja marknadsföra två spår där. Ett är att de får stöd i att använda museets utställningar till att följa djurens utveckling från den första prokaryota och till dagens

högstående djur. Men jag tror att allt färre vill ha den biten, för det kör de i systematiken. Jag knappar mer för att titta på evolutionens principer”.

Lärarnas och museipedagogens syn på museets nytta/värde i undervisningen om evolutionsteori

Sammanfattning

Alla lärarna ansåg att GNM bidrog med en stor nytta /ett stort värde för undervisningen om evolutionsteori. Flera av lärarna och museipedagogen uttryckte värdet av att kunna visa konkreta exempel och väva in teorin. En lärare som använde sig av en museipedagog

uttryckte vikten av att lyssna på någon annan som kan bekräfta dennes egen undervisning om teorin, eftersom det är många som ifrågasätter evolutionsteorin.

Lärare som använder en museipedagog

”Det har ju ett stort värde. Det finns så mycket man kan titta på, rent konkret. Och så blir det ett avbrott i det vardagliga klassrumspluggandet och de får lyssna på nån annan än mig”.

”Det är givetvis bra att känna till exempelvis olika geologiska tidsperioder. Men just idag när

det ser ut som det gör i världen med mycket krig och religion och annat många inte ens tror på

själva evolutionsläran utan på nån sorts kreationism. Då tycker jag att det är oerhört viktigt att

verkligen gå in och förklara och visa att så här funkar evolution och inte bara visa att då levde

de och då levde de. Jag tycker att det är mer viktigt. Men det jag tycker är ganska bra med

Naturhistoriska är att när vi gått de här guidade turerna, då är det inte bara jag som står och

säger det. Jag tycker att det är bra att mycket av den här teorin bakom vävs in”.

14

”Javisst gör det det. Vi har inga möjligheter att ha så mycket saker på en skola så det är bra att ha den här möjligheten. Och det kommer ju med jämna mellanrum att de visar upp och gör om och inte bara har dem i burkar och lådor utan sätter in dem i sitt sammanhang”.

Lärare som undervisar på museet

”Och en elev kommer ju inte ihåg när jag hade en lektion om hur blodomloppet fungerar. Men de här besöken sätter sig. Därför tror jag att det är väldigt viktigt att man kommer iväg och inte bara hämtar hit material. Då blir det ingen skillnad egentligen”.

Museipedagogen

”Ja, eftersom man inte får ta på föremålen kan man kanske inte tala om ”hands on”, men det är ändå det här konkreta så man får väl kalla det ”eyes on” då. Att man verkligen kan se de här djuren och tänka: ”jaha, den ser ut så… är den så stor eller så liten”, plus den här aha- upplevelsen som man inte får när man tittar i en bok eller kanske ens en film. Det här väldigt konkreta. När det gäller evolutionstemat kan man ju konkretisera genom att både ha

rekonstruktioner och skelettfossil”.

Styrdokumenten

Sammanfattning

Inga av lärarna tyckte att det var viktigt att undervisningen om evolutionsteorin på GNM var kopplad till styrdokumenten. Museipedagogen och arbetsgruppen för undervisning på GNM hade inte funderat kring styrdokumenten när lektionerna planerades.

Lärare som använder en museipedagog

”Ja, men det tror jag att ni har också. Det är ju ganska öppet och ganska vitt hur man ska tolka de där styrdokumenten också. Evolutionen innefattar bara några enskilda meningar där och jag har inga såna förväntningar att ni ska vara proffs på det. Det handlar mer om er

professionalitet, tycker jag, ni som är specialiserade på olika områden och vet hur ni kan använda utställningen. Det är klart att det är bra att det hänger ihop men det största ansvaret hänger ju på läraren”.

”Alltså, det är ju biologer som jobbar där och jag vet ju att om jag skulle be om nåt lite extra så får jag det och det gör jag”.

”Det är inte jätteviktigt. Det är förstås jättebra om det görs men samtidigt använder jag det mest som en referens och visar exempel. Så målen tar man ju hand om ändå”.

Museipedagog

”Vi har inte diskuterat det som arbetslag, och vi har väl knappast styrt hur vi lägger upp

undervisningen. Jag kan bara tala för mig själv i det avseendet att vi inte diskuterat det men

det är väl naturligtvis nånting som är bra om man stämmer av, men man hinner inte lägga upp

en lektion anpassad till läroplanen innan det kommer en ny läroplan”. Enligt museipedagogen

finns det inga pedagogisk policy på museet.

15

Didaktiska förslag från lärarna och museipedagogen om utställningar,

material och annat som kan underlätta undervisningen/lärandet om evolution

Utställningsförslag Sammanfattning

En begränsad utställning om jämförande anatomi önskas av fyra av de fem lärarna. En lärare önskade en liten avgränsad utställning om ”livets utveckling” och en koppling till modern forskning om genetik, en lärare vill se hominidernas utveckling. En lärare uttryckte en önskan att flytta fram vissa föremål som t.ex. näbbdjuret som är svår tillgänglig. Museipedagogen vill ha ett moderniserat stamträd kompletterat med moderna rön, helst med tillgång till datorn.

Fotavtrycksfossil och en genomtänkt historieberättande ordning på vissa föremål tycks saknas enligt museipedagogen.

Lärare som använder en museipedagog

”Det finns såna tyska modeller i plast med fiskhjärtan, kräldjur och olika däggdjurshjärtan så att man verkligen ser hur det blir fler och fler rum i hjärtat.

”Då höll de på och undersökte och jämförde skillnader, och då hade jag velat ha de här plastmodellerna av hjärtan och hjärnor. För då kan du följa det och jämföra olika grupper, kunna se deras ämnesomsättning, det här djuret har gälar, det här har lungor och du ser skillnaden på detta viset”.

”Jag kan inte erinra mig att jag sett många hominidarter”. ”Och att jämföra skelett och så tycker de är jätteroligt. Det hade ju ni också kunnat ha, några skelett och sätta på sifferlappar”.

”Nåt litet djur, flagellataktigt, från början och sen hur det strålar ut i släktträdet med protostomier och deuterostomier. Nåt liknande, inte för mycket, men så att man kan se linjerna som man tror i dag och sen skulle jag också vilja ha det här med DNA-tekniken, att elefanten och flodhästen kanske inte är så mycket släkt. Såna saker, så att man får det nyaste inom forskningen. Sen den här archeopteryx, den har de ju på en tavla…

Det ger ju mer när det är lite text om vad det handlar om, var nånstans i utvecklingen den finns och varför den finns där”.

Lärare som undervisar på museet

”Det jag tycker man missar är om man ska jämföra en utveckling, för då kan det stå på så många olika ställen. Där skulle det ju vara en fördel om man kunde vara i en sal. Jämförande anatomi kan vara en sak, hur olika djur har anpassat sig en annan. Om man skulle göra det mer tillgängligt, till exempel vid näbbdjuret, kanske man skulle ha det så att man kunde stå en grupp runt där. Det står lite dumt”.

Museipedagog

Tyvärr är ju hela vår basutställning uppbyggd utifrån att den ska starta i en annan ände av museet än vad den gör idag.

”Ett stamträd med en översikt över livets träd, moderniserat, gärna ha kvar den bild vi har i

dag sen ett halvsekel tillbaka men att man kompletterar med moderna rön där man ser hela

släktskapet”. ”Jag saknar ett modernt Tree of life, där skulle det finnas en dator helt enkelt

med Tree of life. Gå in och titta själv, för det ändras så snabbt så om du gör en modell på en

vägg så är den inaktuell om ett par år ändå. Den ska finnas så att man kan gå in och klicka och

se de senaste uppdateringarna. För var och en som kommer hit har förmodligen nån uns av

16

naturintresse. Är de intresserade av, säg, akvariefiskar kanske det är en helt annan inkörsport till att förstå särdrag i evolutionen. Likadant om de är intresserade av hästar eller hundar eller fåglar. På nåt sätt ska de kunna hitta de bitarna själva. Så en ny inkörsport till stamträdet”…

”Kan man ha vissa föremål i dubbletter så att de ingår i en exposé som är geografiskt rätt placerad och kronologiskt i en utställning så att man kan använda det utan att behöva springa benen av sig till andra änden av museet. Så en genomtänkt historieberättande ordning på vissa föremål…”.

”Ja fotavtrycksfossil saknar jag ju, att det faktiskt för många gånger associerar man fossil med skelett medan det faktiskt är tio gånger vanligare, i alla fall med vertebratfossil, med

spårfossil bland vertebraterna”. ”Finns det nåt mer som ger en högre evolutions-aha- upplevelse”.

Material

Sammanfattning

Tre av lärarna önskade lärarhandledning om hur man kan använda museet inom undervisning om evolutionsteorin. Två lärare vill ha tydliga korta texter i utställningen kopplade till

evolutionsteorin. Museipedagogen har flera idéer om hur eleverna skulle kunna jobba med arbeten kring evolutionsteorin, vilka inkluderar användning av mobiltelefoner och datorer.

Han påpekar också att det kanske är önskvärt att man försöker göra museet mer

användarvänligt för lärarna, men han har även många idéer kring hur eleverna kan jobba ute i utställningarna. Två av lärarna uttryckte att de gärna gör egna elevfrågor.

Lärare som använder en museipedagog

”Då är det naturligtvis bra med nån handledning eller nåt tips om hur man själv kan utforska.

Hur man skulle kunna använda utställningen på bästa sätt. Visst är det bra med en röd tråd.

Utställningen måste man ju nästan se själv först om man ska vara på egen hand men det är klart att det är bra om man har nån liten skiss på det hur man ska kunna gå runt”...

”Kan kanske ha de skåpen som finns men följa röda tråden för evolutionen och följa gröna tråden för nånting annat så att man inte… ja, det är svårt att sålla när man är där som elev eller privatperson... följ den gröna tråden”, och så finns det numrerade ställen och så står där nåt intressant. Det ger ju mer när det är lite text om vad det handlar om, var nånstans i

utvecklingen den finns och varför den finns där. Men det får inte vara för långa texter, det får inte vara en A4 med text, för då går eleven bara förbi, utan 4-5 rader och stort, och så kan man väl lägga till ”för dig som vill veta mer” och hänvisa dem till nån annan plats”.

”Det är klart att det skulle underlätta lite från början om det fanns lite exempel nerskrivna på vilka organismer man kan använda till vad och så vidare. Som en liten guide till handledare.

Kanske lite som det jag var inne på lite tidigare, material som beskriver utveckling och

släktskap utifrån exempel så att man lätt kan hitta och förklara steget till ryggradsdjur eller

vad det nu är. Material till eleverna - Det känns som om det är enklare att man fixar uppgifter

själv som passar in i kursen. Dessutom känner man ju bäst sina elever själv och kan anpassa

det efter vad de har för intressen. Det tappar man ju om man tar till färdigt material. Det kan

förstås vara bra som grund eller som för tips och stöd men jag kommer nog ändå att fortsätta

utforma uppgifterna själv, tror jag”.

17 Lärare som undervisar på museet

”Det man saknar är ju faktablad, kortfattade informationsblad”. Därför tror jag att nån form av information om hur man kan lägga upp undervisningen vore bra”.

Museipedagog

”Där tycker jag att det kommit fram jätteroliga idéer i samband med att vi har praktikanter som jobbar med mediemässiga tankar. I det här fallet då man pratar evolution kan då ett gäng som jobbat med grupparbete göra en liten sammanställning där de skriver ner: det här tittade vi på, här är bilder på det och det, och det här blev slutsatsen, där de alltså själva lite grann kan presentera. Kan vi sen gå in och titta så kan detta ge oss ledtrådar om att ”jaha, här är elever som har uppfattat det si och så, det borde vi kanske tänka på i vår utställning så att vi placerar det på ett sätt som gör det begripligt”.

”Det där kan ju göra det väldigt roligt för elever i smågrupper att faktiskt gå på upptäcktsfärd med vissa redskap. Man ger dem vissa tips på var de ska leta och hur de ska jobba: ”Kolla i den och den montern, vad hittar du där, kan du jämföra det med nåt parallellt i nån annan monter och vad hittar du för likheter. Har du kollat på däggdjur, kan du gå och se om du hittar nåt motsvarande på fåglar och så vidare. Jag tror att om vi verkligen tar oss tid och utrymme så är det kanske inte så mycket våra utställningar vi ska göra om som våra instruktioner till att hitta själv i utställningarna. Jag skulle alltså jobba mer med nätet. Här kanske vi har en

ypperlig möjlighet just med att elever själva får initiativ till att dokumentera sin egen vandring runt i vårt ganska fungerande museum”.

”En sak är väl att… det handlar väldigt mycket om när man pratar om högstadium och

gymnasium i synnerhet att göra det användarvänligt för eleverna. Då tror jag att det egentligen är billigare och enklare än att göra det användarvänligt för lärarna, för ska du göra det så handlar det om att få nån slags struktur i en linje och följa när man kör lektioner. Men jag tycker till exempel att man skulle kunna, nu är det Darwin-år här, man skulle kunna lyfta fram Dobzhansky som var en uppföljare till Darwin 50 år senare. Han sa bland annat att ”nothing in nature makes sense except in the light of evolution”. Det tycker jag är ett uttryck man skulle kunna lyfta fram och peka på att ”titta i vilken monter du vill”, och med olika parametrar kan man lyfta fram det här att allting visar tydliga belägg för evolutionsteorin genom att vi alla är kompromisser på olika sätt, att vi kan se släktskap, allt kring DNA- molekylens vilja eller illvilighet att sprida sig på alla sätt”.

Annat

Sammanfattning

Lärarna vill ha fortbildning om evolution samt studiedagar på museet om hur de kan använda utställningarna i sin undervisning om evolutionsteori. Museipedagogen funderar över om inte det faktum att GNM är uppbyggt i gammal stil kan vara en fördel, som uppmanar brukaren att söka kunskap istället för att ”serverar färdiga paket”.

Lärare som använder en museipedagog

Tre av lärarna önskade fortbildning om evolution på museet. En av lärarna tog upp

möjligheten till lärarträffar där museet presenterar sitt program för terminen. Två lärare

önskade lärarträffar/ studiedagar – tips och idéer om hur man kan använda museet för

undervisning inom evolution

18 Lärare som undervisar på museet

”Och nåt som jag tror skulle vara bra vore om man erbjöd studiedagar för ganska många lärare och presenterade hur man gör. För det är säkert jättebra och vill man inte utnyttja museets personal kan man ju få idéer.

Museipedagog

”Så det är väldigt mycket sånt som jag tror att museets, i vissa bitar, anarki när det gäller uppställningen av saker, inte säkert är till nackdel. Lärandet handlar ju inte om att bli matad ett färdigtuggat koncept utan faktiskt om att få se saker i nya perspektiv och vinklingar som passar en själv. Då kanske vi ska ge det här ansvaret till besökaren att delvis hitta sitt eget spår. Det kanske inte är det här jättepedagogiska strama uppställda upplägget som ofta förordas: ”vi måste göra om utställningen för den ska vara i den och den ordningen så att den stämmer med modern forskning”. Men vad pratar man om för forskning då, forskningen i zoologisk systematik? Inte forskningen i hur inlärandet fungerar. Idag lär vi oss inte främst genom museibesök utan genom att vi parallellt med våra lektionsundervisningar i klassrum bläddrar på nätet, läser böcker och tidningar, tittar på tv och går på museum. Så vad museet kanske kan stå till tjänst med minst lika bra som en välordnad systematisk utställning följande ett eller två, eller kanske tre spår som vi alla slåss om vilket som är det viktiga, så kanske det är så att en viss anarki härute bara är bra för besökarna. Då får deras egna hjärnor jobba med att strukturera det”.

Enkäten

Tio av tio lärare fyllde i enkäten. Fyra av dem har använt museet i samband med sin

undervisning om evolution. Alla fyra har använt sig av en museipedagog. En av dem har även

undervisat om evolution på egen hand på museet.

19

Figur 1. Sammanställning av enkätsvar (fråga 4) före rundvandringen om evolution på museet

Figur 2. Sammanställning av enkätsvar (fråga 7) före rundvandringen om evolution på museet

0 1 2 3 4 5 6

Fråga 4. De huvudsakliga målen/syften med mitt/mina besök på museet i samband med min evolutionsundervisning (max två svarsalternativ).

Antal lärare

0 1 2 3 4 5 6

Instämmer inte alls

Instämmer i liten utsträckning

Instämmer delvis

Instämmer i stor utsträckning

Instämmer helt

Fråga 7. Jag tycker att museet har en viktig roll för lärandet kring ämnet evolution

Antal lärare

20

Figur 3. Sammanställning av enkätsvar (Del 2, fråga 1) efter rundvandringen om evolution på museet

En lärare svarade under ”annat”: ”Permanenta temautställningar där museets samlingar används för att illustrera det teoretiska innehållet”

Figur 4. Sammanställning av enkätsvaren från frågor 2, 3, 4, 5 efter rundvandringen om evolution på museet (del 2)

0 1 2 3 4 5 6

Fråga 1. (Del 2) För att kunna hålla en egen lektion skulle jag behöva mer stöd i form av:

Antal lärare

0 1 2 3 4 5 6 7

2. Jag har fått inspiration

från föreläsningen

3. Jag har fått ideer om hur

jag skulle hålla en lektion på

museet

4. Jag känner mig mer motiverad att

hålla en lektion på egen hand

5. Jag tror att mina elever

under en lektion på museet skulle

lära sig något nytt som de

inte kunde lära sig i klassrummet

Antal lärare

Frågor 2,3,4 och 5

instämmer inte alls

instämmer i liten utsträckning instämmer delvis

instämmer i stor utsträckning instämmer helt