Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek.
Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet. Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bilder för att avgöra vad som är riktigt.
Th is work has been digitised at Gothenburg University Library.
All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text.
Th is means that you can search and copy text from the document. Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the images to determine what is correct.
01234567891011121314151617181920212223242526272829 CM
IUÅISTRERADT MAGASIN
Den 14 Oktober 1917
Klicht: Bengt BUfvertparr^
■i
MOTIV FRÅN RISEBERGA. - FOTOGRAF A. BLOMGREN, KLIPPAN.
19:DE ARG.
&
wV,
t
UW r;-Wi;
CHRISTOFER
Den 15 oktober lämnar generallöjtnanten och che
fen för tredje arméfördelningen Christofer von Platen det höga militära ämbete, som han nu i sex är be- klädt. Hans afgång är ägnad att framkalla saknad hos alla hans underlydande både inom officerskåren och bland de menige: han har varit en sällsynt god och afhållen chef.
Philip Christofer von Platen tillhör yngre linjen af Ventz-Subzower-grenen af den gamla, förnäm
liga och högt ansedda ätt med detta namn, hvars historia kan följas tillbaka till striderna vid vendernas fördrifvande ur Mark Brandenburg pâ 900-talet. Denna linie öfverflyttade till Sverige frän Tyskland först i slutet af 1700-talet och har icke blifvit introducerad på svenska riddarhuset, hvarför man förgäfves efter
söker den i den vanliga adelskalendern. Philip Christofers föräldrar voro majoren Philip Baltzar von Platen och hans maka, friherrinnan Christina Gyllen- stierna af Lundholm, så att äfven på mödernet är han i besittning af framstående anor. Född i Östra Ljungby i Skåne den 8 oktober 1852 antogs han efter aflagd mogenhetsexamen till kadett på Karlberg den 4 de
cember 1871 och kan vid sin afgång blicka tillbaka på öfver fyrtiosex år i det svenska försvarets tjänst. Efter att hafva utexaminerats från Karlberg i september 1873 utnämndes han till underlöjtnant vid Skånska dragon
regementet, där han år 1878 avancerade till löjtnant.
Följande år vardt han aspirant i generalstaben, blef löjtnant därstädes 1882 och kapten 1885. År 1888 blef han militärattaché i Wien och utnämndes följande år till ryttmästare i sitt regemente. Efter hemkom
sten fortfor han att tjänstgöra i generalstaben, där han nu år 1893 befordrades till major. Redan året därpå blef han emellertid major i lifgardet till häst, h varpå han efter ytterligare två år befordrades till öfverstelöjtnant i Kronprinsens husarregemente, vid hvilket han nu var fäst en längre följd af år och till hvars öfverste och chef han utnämndes år 1902. Som så
dan kvarstod han ända till år 1910, ehuru han redan 1908 blifvit tillförodnad chef för tredje arméfördel
ningen, i sammanhang hvarmed han äfven blifvit ge
neralmajor i armén. Det dröjde emellertid icke länge, förr än han togs i anspråk för den arméfördelning, som rätt allmänt ansetts som kärnan i vår verkliga fälthär, därest det skulle komma till allvar, nämligen den tredje. År 1911 öfvertog han chefskapet för denna, hvilket han sålunda i öfver sex år innehaft. Slutli
gen utnämndes han år 1915 till generallöjtnant i armén.
Som arméfördelningschef har generallöjtnant von Platen, såsom redan i begynnelseorden antyddes, för
stått att göra sig i hög grad uppskattad och afhållen.
Vid den afskedsfest officerskåren i Sköfde gaf för ho
nom uttryckte dess taleman, öfverste Björkman, dess tack i första hand för det vackra föredöme i ridders- mannaegenskaper och krigsmannaegenskaper, som von Platen gifvit och varit, men äfven och alldeles sär-
VON PLATEN.
skildt för det sätt, hvarpå han utöfvat sitt befäl- Denna befälsföring karaktäriserades kort och godt med orden: kraft, rättvisa och välvilja. Ej mindre ta
lande ifråga om den afgående generalens egenskaper är det öppna bref en soldat offentliggjort i en af gar
nisonsstadens tidningar, hvari betygas den saknad som genomgår arméfördelningen, då han nu lämnar den: “Hvarenda man känner ett behof att vilja hylla.
Eder, att frambära sitt vördsamma, varmaste tack för allt det Ni gifvit oss alla. Ni har, herr general, för oss framstått som den vackraste förebild af en rätt
vis, kraftig, högsirmad ledare och förman. Eder skulle vi alla ha följt med glädje och förtroende, om foster
landet kräft vår arm och vårt blod. Till Eder hafva vi alla skådat upp med den varmaste hängifvenhet för Ert ridderliga väsen, faderliga välvilja och Ert goda hjärta.“
Man förstår hvarpå denna truppens kärlek till sin chef beror, när man tager del af de psykologiska in
lägg, hvari den afgående generalen sammanfattade sin långa militärbanas erfarenheter. “Det ena är detta“, yttrade han: “Försök alltid att skapa arbets
glädje. Jag tror, att i våra tider, då det redan förut nog så enformiga och kräfvande militära arbetet ytter
ligare försvåras genom brist på förståelse, ja t. o. m..
genom öppen fientlighet från stora samhällslager och då därtill komma ekonomiska svårigheter för mången,, ja, då är det svårt att hålla arbetsglädjen vid makt, då behöfs det, att förmannen gör allt för att stödja den, ty utan arbetsglädje intet fullgodt arbetsresul
tat. Och denna maning gäller hvarje förman, af hvad.
grad han vara må“.
“Mitt andra inlägg skulle vara detta: Vårda kam
ratskapet och särskildt inom officerskåren. Värdet af sammanhållning och god anda inom den kan ej öfverskattas. ’Sådan officerskåren är, sådant är rege
mentet’, säger en gammal sentens“.
Dessa båda maningar ville general von Platen lämna i testamente: Håll arbetsglädjen vid makt, vårda kamratskapet. “Det är“, tilläde han, “på andan.
inom ett truppförband — högre eller lägre — som det väsentliga beror. Är andan god, då kommer nog det andra också“.
Att general von Platen lyckats skapa en god anda, inom sin arméfördelning beror nog till stor del just på, att han vinnlagt sig om arbetsglädjens hållande- i hälgd vid plikternas utöfning och hans främjande af kamratskapets enande, stärkande, upplyftande kraft..
Bland särskilda uppdrag, som general von Platen innehaft, märkas, att han varit ordförande i k. krigs- hofrätten 1910—11 samt i direktionen öfver gymnas
tiska centralinstitutet 1909—11. Krigsvetenskapsaka- demien kallade honom till ledamot år 1895.
År 1894 ingick han äktenskap med sin kusin Ebba, von Platen, dotter af stallmästaren O. W. von Platen och hans maka friherran Ebba Gyllenstierna af Lundholm..
TILL PROFESSOR GUSTAF RETZIUS’ 75-ARSDAG.
FÖR H. 8. D. AF PROFESSORN VID KAROLINSKA INSTITUTET EMIL HOLMGREN.
Professor Gustaf Retzius hör till det fåtal nu lef- vande svenska naturforskare, som äga världsrykte.
Man kan säga, att han under mer än 4 decennier varit en af hufvudrepresentantema för svenskt mo
dernt kulturlif. Ett aldrig tröttnande och mångsidigt intresse, en enorm produktivitet, järnhård arbetsflit, en sällsynt hög personlig kultur och en ovanligt lyck
lig yttre ställning hafva lagt grunden till den fram
stående position han under alla sin krafts dagar in
tagit. Då han nu vid 75 års ålder börjat unna sig någon hvila och kanske också, såsom det förefaller, känner sig behöfva söka densamma, så borde han verkligen med djup tillfredsställelse kunna draga sig tillbaka till sitt otium cum dignitate och äfven med
djupaste tacksamhet för så rika förutsättningar se till
baka på ett lif, hvars a och o varit arbete, framför
allt i den histologiska vetenskapens tjänst.
Man kan få en föreställning om vidden af professor Retzius’ produktivitet i litterärt afseende, om man sammanräknar på ett ungefär alla hans afhandlingar och uppsatser. De uppgå till omkring 500 nummert Redan 30-årig vinner Retzius europeiskt rykte genom sina, tillsammans med Axel Key utförda undersök
ningar öfver nervsystemet och bindväfven. Något senare framlägger han sin omfattande monografi öfver ryggradsdjurens hörselorgan, ett arbete som för alla, tider ställt Retzius i främsta raden af den mikroskopi
ska anatomiens målsmän. Han framstår i detta verk.
18
GUSTAF RETZIUS 75 AR.
ej allenast som den klassiska vetenskap
liga författaren, utan som en oförliknelig mästare i preparerin- gens svåra konst.
Ungefär samtidigt börjar han äfven ut- gifvandet af sina be
römda “Biologische Untersuchungen“, som hittills räknat
18 digra volymer och hvari han framlägger hufvudresultaten af sina mångsidiga forskningar inom hi
stologiens vida och svårodlade fält. Man kan i detta verk nära nog fullständigt följa hela histologiens ut
veckling från 1880- talet fram till när
varande stund; ty Retzius har följt sin vetenskaps evolu
tion under själfstän- digt arbete och med kritisk blick; och när han i sina skrifter framlagt resultaten af sina egna studier, hafva hans ord vägt särskildt tungt i den internationella veten
skapliga diskussio
nen därför att de all
tid varit så veder
häftiga. Af histolo
giens skilda forsk
ningsområden har dock utredandet af sinnesorganens och
DEN 17 OKTOBER FYLLER PROFESSOR GUSTAF RETZIUS 75 ÂR.
II. 8. D. återgaf i år g. XII: 32 helsidesporträtt jämte biografi af den märklige svenske vetenskapsmannen, inom vårt land ansedd såsom en af dess allra främste och i utlandet erkänd såsom en af världens ypperste inom sin veten
skap. Professor Retzius är också den ende anatom i världen som till
delats den utomordentliga utmärkelsen af orden *Poiur le mérite“. Till dagens porträtt har professor Emil Holmgren, prof. R:s efterträdare vid Karo
linska Institutet, lämnat en kort minnesteckning.
nervsystemets finare byggnad för Retzius utgjort ett älsklings- tema; och på detta arbetsfält står Ret
zius’ namn jämsides med nobelpristagar- ne Golgi och Cajal, med Lenhossék, Van Gebuchten, Dogiel och andra. — Men
äfven beträffande hjärnans mikroskopi
ska anatomi har Ret
zius utfört ett forsk
ningsarbete, som väl lagt slutstenen till vår kunskap särskildt om människohjär
nans yttre formför
hållanden.
Retzius’ vidtfam- nande intressen haf
va emellertid fört honom in äfven på antropologiens och kraniologiens områ
den, och har han här
vid på ett värdigt sätt fullföljt traditio
nerna från sin fader, Anders Retzius, som var en af denna ve
tenskaps främsta ban- brytare. De omfat
tande och mödosam
ma arbeten han på detta fält utfört, stå som förebilder för liknande studier in
om andra länder.
Retzius är dock ej endast en klassisk naturvetenskaplig
GENERALMAJOR B. O. C. MUNCK.
Nyutnämnd till chef för 3:dje arméfördel
ningen. Biografiska data å sid, 30.
författare. Hans formfulländade framställningskonst möter man därjämte i en lång rad biogra
fier öfver märkliga personer, i en äfvenledes omfattande serie af reseskildringar, af uppsatser i allmänt kulturella frågor och i dikter i bunden form. Af dessa senare må här erinras om hans kantater vid minnesfesten öfver Berzelius 1898 och vid Veten
skapsakademiens minnesfest öf ver Linné 1907 samt hans sam
ling Dikter af år 1911.
Det är en ytterligt begränsad konturteckning af professor Gu
staf Retzius’ lifsverksamhet som forskare och författare, hvilken här ofvan kunnat lämnas. Men den kan väl dock gifva en liten antydan om den enorma arbets intensitet och intellektuella kraft som måste ligga till grund för ett sådant yttre framträdande.
Professor Gustaf Retzius’ bety
dande verksamhet har, såsom lätt inses, äfven blifvit vederbörligen
Forts, sid. 23.
GREFVE C T. G. RUDENSCHIÖLD.
Nyutnämnd till generalmajor och inspektör för kavalleriet. Biografiska data å sid. 30.
Jr—À
1
19 -
GUNNAR WENNERBERGS 100-ARSJUBILEUM.
S ,, •• : ,
4-5. BEGRAFNINGSHÖGTIDLIGHETEN FÖR OFFREN VID FLYGOLYCKAN A MALMSLÄTT. 4. Linköoings domkyrka med
de två blomsterhöljda kistorna.
1 - 3. HÖGTIDLIGHETERNA I LIDKÖPING.
GUNNAR WENNERBERGS FÖDELSE STAD. 10.2. AftäckningenafdenafCarl Eldh utförda minnesbysten. 3. Prostgår
den i Lidköping — O unnar Wennerbergs födelsehem. — Text å sid. 30.
(1 Foto. Lindhe. 2-3 Foto. Ander. Lidköping.
- L '
<*■ ‘ I
lä
5. KRANS FRÅN D:R THULINS FLYGSKOLEELEVER till deras chef frih. FL. von Blixen-Finecke. Röding, Lmk.
- 20 -
DEN DANSKA FLYGOLYCKAN.
I medaljongerna : öfverst profvare A. A. KUMLIN;
nederst packaren K. W. SKOGLUND. Af de öfriga två omkomna återgåfvo vi i föreg. n:r porträtt af ingeniör G.
Cederholm medan ett fullgodt porträtt af norske ing. K.
von Krogh icke kunnat anskaffas.
Under den gångna veckan har fjärde armefördelningen haft större fälttjänst- öfningar i Stockholmstrakten under ge
nerallöjtnant Wrangels ledning. Öfning- arna ha hufvudsakligen varit rörlagda till Järfvafälten. Härunder har för första gången arméns nya kokvagnar tagits i bruk. Fält
köken ha fungerat till allmän belåtenhet.
Till bilder å nästa sida.
Såsom en illustration till den i Stock
holm rådande bostadsbristen meddela vi härmed en bild tagen från brand- och polismannakårens till bostäder upplåtna gymnastiklokal på Tjärhofsgatan i Stock
holm. Interiören ser prydlig ut — beröm- värdt prydlig t o. m. under de primitiva förhållanden hvarunder den skapats.
En beklaglig flygolycka inträffade ny
ligen i Danmark, i det att chefen för jut- ska flygafdeiningen, premiärlöjtnant Ha
rald Stockfleth under en flygning vid Viborg den 1 oktober störtade på cirka 125 meters höjd och ljöt en ögonblicklig död. Genom detta olycksfall har Danmarks flygarekår drabbats af sin fjärde förlust.
Olyckans orsak har förklarats vara mo
torfel. $_■
Jordfästningen af de fyra offren vid olyckshändelsen i Västerås ägde rum där
städes den 3 okt. under högtidliga former.
Den ingående undersökning som vid
tagits i och för utrönande af orsaken till den ödesdigra maskinsprängningen under pågående afprofning hos ASEA har gifvit det utslag att påtagliga fel i det till bo
laget levererade gjutgodset föranledt den fullkomligt enastående olyckan.
KONUNGEN AF DANMARK Å FLYGPLATSEN VID VIBORG, DÄR CHEFEN FÖR JUTSKA FLYGAFDELNINGEN PREMIÄRLÖJTNANT H. STOCHFLETH X,
OMKOM UNDER FLYGNING DEN 1 OKTOBER. Fotografien, tagen helt nyligen, visar de danska militärflygarne vid ett ko nungabesök. Vid sidan löjtnant Stockfleth. fa». eiw, Krimn.
OLYCKSHÄNDELSEN I VASTERAS. De omkomnes kistor med den ofantliga blomsterskörden i Västerås domkyrka
’i
— 21 —
HVAR 8 DAG
BRANDEN I FODERMEDELSUPPLAGET À VÄRTAN. — Text å sid. 27.
R
DE NYA KOKVAGNARNE FÖR SVENSKA ARMEN För första gången tagna i bruk under fälttjänstöfningarne å Järfvafälten. — Pressfoto. Text å föreg. sida.
Den ganska omdebatterade frågan om linjen Far inge- Gimo har nu funnit sin lösning i och med att arbetena för den
samma kunnnat påbörjas. Invigningen af banbyggnaden ägde under högtidliga former rum den 1 oktober, hvarvid det traditionella första spadtaget togs af lands.
Vidst. bild:
EN VACKER ILLUSTRATION TILL DEN SORGLIGA BOSTADSBRISTEN 1 STOCKHOLM. Interiör från ett till
fälligt hem i en upplåten gymnastiksal.
Text å föreg. sida- — eo«..
_______
$
Press f oto.
LANdsHÖFDING M. SAHLIN tar för
sta spadtaget till järnvägsbygget Fa- ringe—Gimo.
höfding Sahlin. Bland öfriga närvarande märktes landssekreterarne för Stockholms och Upsala län d:r Ekelund och R. Bring och ordföranden i Roslagsbanans styrelse, general Wrangel.
- 22
HVAR 8 DA(j
- Il si
ßfflS , «
f "
r
r-iö. Nilsson, Kristianstad.
POST- OCH RIKSBANKSBYGGNADERNA I KRISTIANSTAD, den förstnämnda (t. v.) i dagarna tagen i bruk. — Uppförda efter ritningar af prof. E. F. Lallerstedt, Stockholm.
Forts, jr. sid. 19.
Pr,««-
F - - A - i
‘SSj
F«>M. HT'i'nftrüm, StMm. —m-
FÖRRE UNIVERSITETSKANSLERN OCH PRESES FÖR KONSTAKADEMIEN, GREFVE FREDRIK WACHTMEISTER. Porträtt i olja af professor Emil Österman och af honom skänkt till akademien.
Tekniska högskolan i Stockholm har i dagarna till sin niodcllsamling af Karlstads mekaniska verkstad fått mottaga en värdefull gåfva, nämligen den fullständigt, in i minsta detalj eftergjorda och upp
märksammade miniatyrpappers
maskin, som exponerades å Bal
tiska utställningen samt senare å världsutställningen i San Francisco.
Den särdeles vackert utförda modellen äger såsom åskådnings
material ett utomordentligt intres
se, i det man i denna kan följa papperets tillverkningsprocedur från början till slut.
uppskattad och erkänd, både hemma och ute. Så är han he
dersdoktor vid en mängd utländska universitet såsom i Bo
logna, Budapest, Würzburg, Geneve, Cambridge, Barnard univ.
i Amerika och många andra. Af tyske kejsaren har han ut
märkts med den sällsynta orden Pour le Mérite. Hemma i Sverige är han hedersdoktor i Upsala, hedersledamot af Sven
ska Läkaresällskapet, hedersledamot af Vitterhetsakademien, af Vetenskaps- och Vitterhetssamfundet, led. af Vetenskapsakade
mien och Fysiografiska sällskapet. Han är en af de 18 i Svenska akademien o. s. v.
Då professor Gustaf Retzius den 17 oktober fyller 75 år bringas honom särskildt från dem, som haft förmånen att få komma honom nära, och lära känna hans personlighet och hans verk
samhet vid arbetshärden, ett varmt tack för det föredöme han gifvit af en aldrig svikande vetenskaplig hängifvenhet och en arbetets glädje, sem utgjort lifvets bästa bärande kraft.
Emil Holmgren.
OBS.!
Såsom följetong i Ii.8 D. kommer inom kort att vidtaga en synnerligen intresse väckande berättelse af en af kontinen
tens allra ypperste och mest glänsande författare — ett utomordentligt Ivckligt förvärthvarom närma re inästa nummer.
Red.
EN PAP
PERSMAS
KIN I MINIA
TYR, skänkt till Tekniska Högskolan aj Karlstads mekaniska verkstad och värd c:a 30.000 kr.
Fu/<>. Mnhi.strnm,Sthlm-
- 28 -
HEMSJO NEDRE KRAFTVERK INVIGDT.
företag.
UPPFÖRDA ÄREPORTEN.
KONUNGEN, LANDSHÖFDINGEN GREFVE A. WACHTMEISTER och D:R A. EKSTRÖM, Hemsjöbolagets verkst. direktör
Skåne med elektrisk samlande af kraften i KONUNGEN PASSERAR DEN STÅTLIGA, FÖR TILLFÄLLET
Hemsjö kraftaktiebolag kunde den 3 oktober, i närvaro af konun
gen och en stor samling inbjudna representativa personer, högtid
ligen inviga sin senast utbyggda Nedre kraftstation i Mörrumsån Genom denna kraftstation har Hemsjö kraftaktiebolag tagit ett nytt och betydelsefullt steg fram mot förverkligandet af sitt mål att förse stora områden inom Småland, Blekinge och ’
energi.
Bolaget startade år 1906, då initiativet till
sydöstra Sveriges större vattendrag togs af bolagets nuvarande verkställande direktör, d:r Alfred Ekström.
Förutom en mängd storindustriella före
tag, mindre köpingar och samhällen förser bolaget numera städerna Karlskrona, Ron
neby, Karlshamn, Sölvesborg, Kristianstad, Hässleholm, Simrishamn, Ystad och Växiö med elektrisk kraft.
Med berömvärd energi och målmedve
tenhet har bolaget under årens lopp ut
vecklat sin plan att samla alla mera bety
dande vattenfall i dessa trakter under en vilja och genom att sålunda bereda stora områden möjligheten att begagna sig af den elektriska energien till kraft och lyse på, ett storslaget sätt gagnat dessa landskaps såväl storindustriella som samhälleliga
4 yj-- t ”HK FWg
. > r.. u
i:
;
v„ * W
KANALEN VID INVIGNINGEN omedelbart innan konungen (x) på elektrisk väg sprängde fångdammen och därmed påbjöd:
kanalens fyllande. — 1 och 3 fotos Falk, 2 foto Ekblad, Karlshamn.
— 24 -
DEN 8 IURA PALI MANUVERN.
W-:iï
1. KONUNGEN JÄMTE STAB AN
LÄNDER TILL GRIMLÖSA STATION.
H. M.t sitter främst vid sidan ont chauffören ; på baksätet bakom denne'
generallöjtnant Bildt.
2 och 3. ARTILLERI OCH TROSS.
Fotos Larssons Eftertr., Vexiö.
4. HUSEBY SLOTT, som konungen gästade och hvilket utgjorde kvarter för stridsdomare samt medelpunkt fö manövern. Tillhörigt godsägaren J. S
F. Stephens,
SW’ëwr JK *J.'X
Den stora Småländsmanövern tog sin början på onsdag afton den 3oktober. Krigsskådeplatsen hade förlagts till trakterna af Alfvesta och Vislanda, i det nordarmén räknade den förra och sydarmén den se nare platsen som sina respektive högkvarter. Öster götlands och Kalmar län bildade en neutral statsom
råde och fingo sålunda ej beträdas af dekrigförande.
Nordarmén, under befäl af chefen för 2:a arméfördelningen, ge
neralmajor P. R. Hasselrot omfattade två divisioner ur Smålands artilleriregemente, de båda Lifgrenadiärregementena samt Små
lands husarer. Dessutom förfogade armén öfver en efter förhål
landena storartad flygstation söder om Engaholm. Sydarmén, an
förd af chefen för l:a fördelningen, f. krigsministern generalmajor B. E. Mörcke räknade till sitt förfogande hela Kronsbergs rege- 25
HVAR 8 DAG
1 och 2. DE NYA FÖRTRÄFFLIGA KOKVAGNARNA under transport och i verksamhet. Dessa nya kokinrättningar för armén ha visat sig fungera utmärkt och till truppernas belåtenhet. 3. TRANSPORT AF SÄRADE. — Foto. Larssons Eftertr., Vexiö.
mente, delar af Skånska husarregementet, hela Södra skånska in
fanteriregementet, Karlskrona grenadiärregemente, Vendes artille
riregemente jämte en flygande spaningsafdelning. Högsta befälet öfver de i striden deltagande trupperna utöfvades af konungen, som under manöverns gång på olika punkter tog händelserna på krigsskådeplatsen i betraktande.
Stridens mest spännande och händelserika dag var torsdagen, som trots sin dystra väderlek, störtskur på störtskur, ej förmådde hindra truppernas och flygspa- narnas lifliga operationer. Det bief sydarmén som öppnade striden med ett till en början gynnsamt an
grepp på nordarméns högra tämligen svaga flank.
Under stridens fortsättning fick emellertid sydarmén sin östra flank blottställd och medan intresset togs i anspråk att förstärka denna passade nordarmén till
fället att prässa på med ett häftigt angrepp som tvang sydarmén att slå till reträtt mot Grimslöfspasset.
Sydarméns tillbakamarsch skedde i bästa ordning oeh under lifliga skärmytslingar mellan de vikandes eftertrupper och de förföljandes främsta linjer, som dock ingen gång togo karaktär af ett allvarligare mot
stånd. Först vid Oby ansåg sydarmén tiden vara inne att intaga en af terrängförhållandena gynnad ställning för upptagande af ett försvar. Det var mot denna ställning nordarmén nu dirigerade det omsorgs
fullt förberedda och med glänsande precision utförda anfall, under hvars tryck sydarmén småningom måste vika mot Grims löf.
Följande morgon efter en lugn natt började ånyo truppförflyttningarna för dagens sammandrabbning.
Det var alltjämt nordarmén som behöll det offensiva
initiativet genom ett förnyadt angrepp på sydarmén i dess nya ställning vid Grimslöf. Sydarmén hade under dessa förberedelser hållit sig på defensiven men därför ej i overksamhet. Med förutseende klar
synthet hade den valt och grupperat sin ställning så
lunda att den, samtidigt som den hade sin vänstra flank skyddad, kunde vid behof företaga en offensiv- stöt. Dess försvarslinje hade därvid en utsträckning från sjön Salens sydligaste spets i omedelbar närhet af fiendestyrkan i sydlig riktning till Grimslöfs station.
Det hela gaf mer och mer illusionen af ett verkligt, allvarligt krig. Den från norr antågande fienden, flyg- spanarnas oafbrutna arbete, den stegrade skottväx- lingen, spänningen hos de väntande försvarstrupperna.
Alla vapenslag från infanteriet till artilleriet blefvo under de följande striderna och skärmytslingarna tagna i anspråk, icke minst våra duktiga flygare.
Själfva hufvudangreppet blef däremot genom en vändning i läget uppskjutet enär sydarmén på grund af stridens utveckling brakts att retirera till den ännu starkare defensivställrringen vid Huseby. Här stod lördag morgon manöverns sista stora drabbning i det att nordarmén under befäl af general Hasselrot små
ningom efter förbittrade ansträngningar lyckades sätta sig i besittning af den af sydarmén hårdnackad! för
svarade bron — en segetr som inträffade kort före afblåsningssignalen kl. 10:25.
Den storslagna manövern blef ett öfvertygande vitt
nesbörd om den svenska arméns eminenta förtjänster.
26
HVAR 8 DAG
#*mo. Atmoerydihemtt*Stockholm.
K. DRAMATISKA TEATERNS SENASTE PREMIÄR: “Nät- kärleken står på vakt“ af de
Fiers och de Caillavet.
Några af hufvudrollerna:
T. v. Fröken Signe Kolthoff och herr Ivar Kåge samt t. h.
herr August Palme.
Dramatiska Teaterns start denna säsong har icke skett under lyckliga auspicier. "Androcles och lejonet“ fick en mycket kort lefnadssaga, och “Ar
mods“ lifslängd blef hel
ler inte lång. Teaterche
fen har nu gripit till det gamla bepröfvade medlet att ur den dramatiska fjärdingen leta fram ett stycke, som tidigare visat sig kunna draga publik.
Valet föll på de Fleers
•och Caillavets “Kärleken står på vakt“. Herr Hed
bergs val var denna gång lyckligt. Komedien om kärleken som äktenska
pets vaktare är kvick allt
igenom, och det var länge
sedan det skrattades så hjärtligt på Dramaten.
Fröken Signe Kolthoff utförde på ett briljant sätt Jacqelines roll, äfven om man kunde märka, att denna icke helt låg för hennes temperament. Hr Ivar Kåge som grefve Andre de Juvigny spelade sin don Juan med fart.
SVENSKA VÄRLDSMÄSTARE: Herr Y. Häckner. Örebro gratuleras af världs-mästerlöparen herr Zander till det just å Karlskoga idrottspark vunna mästerskapet i spjutkast med
114,28 meter. — Foto Andersson, Karlskoga.
Gammal i rollen var herr August Palme, hvilkens bortkomne bokmal, Ver
net, helt enkelt var dråp
lig. Fru Julia Håkans
son som den gamla er
farna markisinnan Juvig
ny och hr Bror Olsson som den beskedlige abbé Merlin hörde likaledes till det gamla gardet från år 1909 då stycket gafs första gången i Stockholm. Båda gjorde små mästerstycken af sina roller. Nämnas bör äfven fru Tyra Zan
derholms förföriska men kalla grefvinna och fru Hickan Lindskogs hän- gifna pianolärarinna.
Till bild å sid. 22.
En förhärjande eldsvåda ut
bröt morgonen den 1 oktober i Laxidtmännens riksförbunds stora fodermedelsupplag vid Värtahamnen i Stockholm. I nämnda upplagsplats förvara
des omkring 1800 tons majs och oljekakor tillhöriga staten.
Först efter 4 timmars intensiv kamp mot lågorna kunde man anse elden begränsad. För
lusten för staten och landet är så mycket kännbarare som det gäller varor, med knapp till
gång och mindre än knapp till
försel.
- 27 —
T. F. H. TULLBERG.
F. d. Professor. — Upsala.
75 år 9 Okt*
A. L. KJELLBERG.
Professor. — Upsala.
60 år 30 Sept*
B. P. E. LIDÉN.
Professor. — Göteborg.
55 år 3 Okt.*
J. E. OLSON.
Ny utnämnd t. Professor v.
Lunds Universitet.*
G. O. R. LAGERBRING.
Friherre. F. d. Landshöfding. — Alingsås. — 70 år 9 Okt*
G. H. SJÖQVIST.
Öfverste. — Sköfde.
65 år 18 Okt*
S. PAULI.
Marindirektör, — Karlskrona.
50 år 9 Okt.*
G. H. E. STÅHL.
Nyutnämnd t. Öfverste o. chef f. Norrl. drag.-reg*
P. E. LAGERBERG.
F. d. Rektor. Fil. Lic. — Stockholm. — 70 år 9 Okt*
S. S. AHLBERG.
F. d. Öfverstelöjtnanl. — Sköfde. — 70 år 28 Sept*
A. V. LUNDBERG.
F. d. Rektor. Fil. Dr. — Vadstena. — 70 år 9 Okt.*
G. C. PETRINI.
Fru. Fil. Dr. — Stockholm.
50 år 30 Sept*
P. PEHRSSON.
Kyrkoherde. — Göteborg.
50 år 30 Sept*
I*-*
W
L /
P. B. ROMARE.
Direktör. — Stockholm.
60 år 10 Okt.*
O. B. HERDIN.
Direktör. — Falun.
60 år 13 Okt*
A. O. AFZELIUS.
Bankokommissarie. — Stock
holm. — 60 år 10 Okt*
* Data å sid. 30.
- 28 -
VBŒ«
C. NILSSON.
F. d. Handlande. — Sköfde.
80 år 3 Okt*
A. L. FREDRICSON.
Direktör. — Motala.
70 år 28 Sept*
C. A. WILDE.
Bankdirektör. — Skeninge.
65 år 28 Sept*
A. J. PAGEL.
Grosshandlande. — Stockholm.
60 år 3 Okt.
J. P. LUNDGREN.
Professor. — Stockholm.
60 år 7 Okt*
G. B. A. EKLUNDH.
Stadsläkare. — Ulricehamn.
55 år 1 Okt*
A. RÖNNOW.
Direktör. — Stockholm.
60 år 9 Okt*
A. J. SALOMONSSON.
Handl. Dir. f. Öster g. e. banks afd -kont.- Ulrika. 50 år 25 sept*
/ fr
H. D. HJORTH.
Grosshandlande. — Malmö, 60 år 1 Okt*
J. E. HED Q VI ST.
Disponent. — Öjebyn.
50 år 8 Sept.
P. A. S. H. POHLMAN.
Förste Stadsläkare. — Söder
hamn. 55 år 2 Okt.*
H. OLSSON.
Bandirektör. — Stockholm.
50 år 3 Okt.*
E. HEILBORN.
F. d. Generalkonsul. — Petro
grad. 60 år 29 Sept.*
E. W. R. MOBERG.
Häradshöfding. — Djursholm.
60 år 11 Okt*
N. SONESSON.
Borgmästare. — Söderhamn.
55 år 10 Okt*
O. P. R. HEYDEN.
Stadsnotarie. — Lund.
50 år 5 Okt.*
* Data à nästa sida.
29 —
