KALKNING av

(1)

Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek och är fritt att använda. Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet. Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bilder för att avgöra vad som är riktigt.

Th is work has been digitized at Gothenburg University Library and is free to use. All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text. Th is means that you can search and copy text from the document. Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the ima- ges to determine what is correct.

01234567891011121314151617181920212223242526272829 CM

(2)

KALKNING av

SJÖAR och

VATTENDRAG

KRLKNIN8SREB1STRET, SNV PROJEKTSJOfW

1984-10-10

INFORMATIONS» OCH SAMRÅDSDAQAR

TALLBERG

13»15nov 1984

STATENS NATURVÅRDSVERK RAPPORT snv pm nr 1919

FISKERISTYRELSEN

MEDDELANDE NR 1:1985

(3)

(4)

KALKNING av SJÖAR och

VATTENDRAG

INFORMATIONS-OCH SAMRÅDSDAGAR TALLBERG

13 —15 nov 1984

STATENS NATURVÅRDSVERK RAPPORT snvpmnr1919

FISKER ISTYR ELSEN

MEDDELANDE NR 1=1985

Redigering:

Omslag:

Tryck :

Anders Bogelius

Eva Thörnelöf,Erik Degerman,Anders Bogelius.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Upplaga: 1000 ex januari 1985

Distribution: Statens naturvårdsverk Fiskeristyrelsen Biblioteket Fiskevårdsbyrån

Box 1302 Box 2565

171 25 SOLNA 403 17 GÖTEBORG

(5)

(6)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID

1. INLEDNING o 1

Jan-Erling Larsson, Statens naturvårdsverk.

2. FÖREDRAG 4

2.1 Nationella och internationella åtgärder mot 4 forsurningen.

2.2 Referenssjöar till kalkning. 11 2.3 Gödsling av försurade och kalkade sjöar - 13

Effekter på planktonsamhällena.

2.4 Gödsling av försurade och kalkade sjöar - 14 Allmän bakgrund och effekter på vattenkemin.

2.5 Kalkdoserare - Biologiska effekter. 16 2.6 Riksinventeringen, vintern 1984/85. 25 2.7 Sjö- och vattendragsregistren. 28

2.8 Kalkningsregistret. 34

2.9 Bassystem för användning av kalkregister. 40 2.10 Utvärdering av doser ingsanläggningar. 46 2.11 Kalkning av sjöar och vattendrag. Dosberäkningar 52

och kalkningsmedlens metal 1 innehål 1.

2.12 Markkalkning för ytvattnet, -försök till dos- 60 beräkningar.

2.13 Våtmarkskalkning - en metod att kalka rinnande 65 vattendrag.

2.14 The expermental lake neutralization project in 71 Ontario, Canada.

2t 15 Kvicksilver i fisk i svenska skogssjöar. 73 2.16 Havsöring, lax och ål i västsvenska vattendrag. 80

3. PANELDEBATT 85

4. GRUPPARBETEN 87

4.1 Referenssjöar, riktlinjer för skydd. 87 4.2 Fiskevård i sura och kalkade vatten 89 4.3 Länsplanering, prior iteringar m m. 92 4.4 Regionala myndigheter - bidragstagare. 96 4.5 Dosberäkningar och kalkningsmetodik 101

5. DELTAGARFÖRTECKNING 103

(7)

(8)

1 .INLEDNING

Jan-Erlinq Larsson Statens naturvårdsverk Hox 1302

171 25 SOLNA INTERNATIONELLT

För ett par år sedan formulerade de nordiska länderna en försiktig strategi med förslag om reduktion av svavelutsläppen med 30 % över en 10-15 årsperiod. Nu bjuder länderna över varandra och flera lovar upp till 50 %. Det är en gynnsam utveckling. Ett formaliserat avtal om åtgärder att undertecknas i Helsingfors, ser ut att komma 1985 inom ramen för luftvårdskonventionen.

I miljöövervakningsprogrammen kommer nu kväveoxider in i EMEP - det europeiska luftkvalitetsnätet. Ett metallprogram planeras också.

Möjligheterna att introducera "integrerad monitoring" i avrinnings- områden undersöks med mätningar i luft, mark och vatten.

Förbundsrepubliken Tyskland är motor i den europeiska utvecklingen med intensifierade motåtgärder mot försurningen. Nyckelordet är

"Tannenbaum". Det finns ute i Europa en folklig förankring av kampen mot försurningen.

ANSLAGET ÅTGÄRDER MOT FÖRSURNINGEN uppvisar en gynnsam utveckling.

Vi litar på att ni har en optimal planering ute i länen för en rationell medelsanvändning.

KALKNINGSREGISTRET

är som vi ser det ett exempel på ett mycket positivt samarbete med länsstyrelserna. Vi är glada för engagemanget ute i landet. Ni kan räkna med att vi satsar centralt på utveckling och ökad tillgänglighet.

Läs INKABLADET, "medlemstidningen" och hör av er till Eva Thörnelöf med era synpunkter.

ADB-SAMARBETE

På naturvårdsverket uppskattar vi de kvalificerade insatser som gjorts av länsgruppen med Leif Göthe i spetsen.

ökad tillgänglighet är målet. Det gäller också data från programmet för övervakning av miljökvalitet - PMK. SNV överväger att qöra vissa datafiler direkt tillgängliga. Det är viktigt att PMK's referens- funktion kan uppfyllas när det gäller kalkning och recipientkontroll.

(9)

2.

Allmänna råd för recipientkontroll är nu ute på remiss. Naturvårds

verket överväger att bygga upp ett begränsat register med

selekterade och aggregerade vattenkval itetsdata för avgränsade geografiska områden belysande vissa fenomen och problem.

REFERENSSJÖAR

till kalkningsverksamheten är viktiga undersökningsobjekt för att följa försurningen. Håll dem intakta! Program för skydd diskuteras här i Tällberg.

TEKNIK

Vi satsar vidare på:

kontroll av kalkningsåtgärdernas effektivitet i tid och rum ur teknisk och biologisk synpunkt. Scandiaconsults rapport är en första produkt,

detaljer i de tekniska lösningarna lämnar vi emellertid åt entreprenörerna och den tekniska utvecklingen, men vi vill formulera effektivitetskrav.

Därför gör vi utvärdering av metodik och teknik till ett större projektområde under 1985.

Vi arrangerar också en teknikkonferens under 1985.

KALKNINGSMÊDEL

Det är bra med kalkstens- och dolomitmjöl.

Annat är knappast aktuellt. När det gäller olivin - som prövats experimentellt - har det vi hittills sett inte övertygat.

VATTENDRAGSREGISTER

Flera hjälpmedel behövs i vårt arbete, vattendragsregistret är ett, och ett viktigt.

Vi behöver lokalisera och geografiskt representera punkter i sjöar och vattendrag.

Sjöregistret behöver kompletteras och korrigeras. Gör det aktivt på länen och sänd in ändringar till SMHI som sätter nya koordinater.

Rättelser och kompletteringar ges ut av SMHI.

En ny bokversion av sjöregistret kommer om 5 år. Men aptiten växer.

HYPOS skymtar i dörren.

Sammanfattningsvis: vi behöver hydrologiska uppgifter i kalknings

verksamheten.

(10)

ADMINISTRATION

SNV har huvudansvaret för planering och uppföljning av kalknings- verksamheten och samverkar med fiskeristyrel sen. Vi har en gemensam projektgrupp. Den kommer att kompletteras med en tekniker. Projekt

gruppen möts en gång per månad.

De regionala satsningarna på fiskenämnder och län är emellertid en avgörande förutsättning för att det här skall fungera.

Vår önskan är emellertid, delegera inte ansvaret ytterligare!

Ls måste ansvara för den regionala planeringen, tolkning av AR (Allmänna råd) samt provtagning och kontroll av resultaten från kalkningsverksamheten.

Se till att huvudmannen för ett kalkningsprojekt har minimum en man på platsen som kontrollerar åtgärderna, t ex kalkleverans, distribution av kalk enligt plan etc.

Var aktiva, kalla ihop de länsvisa samrådsgrupperna ett par tre ggr/år för att få ut ert budskap till kommuner och frivilliga.

Från centralt håll är vi beredda att ställa upp på regionala träffa så långt vi kan.

Naturvårdsverket utlovar nya allmänna råd för kalkningsverksamheten under 1985. Nytt underlag kommer ständigt fram. En del PM publice

rade på senare tid och inte minst årets konferens i Tällberg blir underlag för detta arbete.

Välkomna till Tällberg allesammans.

(11)

4.

2. FÖREDRAG

2.1 ÅTGÄRDER MOT FÖRSURNING - NATIONELLA OCH INTERNATIONELLA INSATSER

Jan Nilsson

Statens naturvårdsverk Box 1302

171 25 SOLNA

Inledning

Jag skall belysa två frågor

1. Vad görs för att begränsa effekten av försurning och luft

föroreningar?

2. Hur inriktas försöksverksamheten med "kalkning" av skogsmark och grundvatten?

Åtgärder i Sverige

Naturvårdsverket har i samråd med sex andra myndigheter lagt fram en aktionsplan mot luftföroreningar och försurning (SNV PM 862).

Regeringen kommer att lägga fram en proposition i januari 1985.

Förslagen i aktionsplanen sammanfattas i bilaga

Internationella åtgärder

De nordiska länderna agerar på många sätt för att förmå andra länder att begränsa utsläppen. En central instans för det in

stans för det internationella samarbetet är ECE (Economic Cormiission of Europe) i Geneve.

De nordiska länderna initierade den s k 30%-klubben (länder som lovar att under 10 år begränsa svavelutsläppen med minst 30%).

Tjugo länder har nu anslutit sig (se nedanstående tabell, där de viktigaste länderna redovisas).

(12)

Aviserade begränsningar av SO^-utsläpp i olika länder. Procen

tuell minskning i förhållande till basåret 1980 och när målet skall vara nått

Sverige Frankrike Västtyskland Kanada

Norge Danmark Holland österrike Belgien Finland I tal i en Schweiz

Tjeckoslovakien*

Östtyskland*

Sovjetunionen*

65%

50%

40%

30%

1995 1990 1993 1994 1994 1994 1995 1993 1993 1993 1993 1993 1993 1993 1993

*av gränsöverskridande transporter

Sammanfattningsvis kan konstateras

- Vi kan förvänta oss att utsläppen av svavel i Europa kommer att minska under den närmaste 10-årsperioden.

- Det finns en klar strävan att också minska NOx-utsläppen.

Försöksverksamhet - "Kalkning" av skogsmark och grundvatten

Försöksverksamheten finns presenterad i "Fakta om åtgärder mot för surningen av mark och grundvatten, naturvårdsverket februari 1984"

För budgetåret 84/85 disponeras 8 miljoner kronor.

De närmast förestående uppgifterna inom grundvattenprogrammet är att

- undersöka och utforma teknik för markkalkning av brunnar i jord och berg

- förbättra och utveckla teknik för avsyrning av brunnsvatten

- utforma enkla anvisningar för val av behandlingsmetoder beroende på vattenkvalitet, geologi och brunnskonstruktion

- kartlägga behovet av åtgärder på riksplanet

(13)

klarlägga utvecklingen bakåt och framåt i tiden av grundvatten

påverkan från sur nederbörd.

Några slutsatser från den pågående försöksverksamheten i skogs

mark.

- pH och basmättnadsgraden ökar, särskilt i humuslagret. Det krävs relativt stora givor för att snabbt påverka mineral jorden. Det är möjligt att i grova drag beräkna hur mycket kalk som behöver tillföras för att få en önskad förändring. Markförhållandena, främst humus- och lerhalt, är avgörande.

Kalkning leder till att mängden utbytbart aluminium minskar kraf

tigt.

- Tillförsel av mineralnäringsämnen har i vissa försök i Tyskland påverkat utvecklingsförloppet vad gäller skogsskador i positiv riktning. Detta gäller särskilt för marker där en bristsitua

tion föreligger för främst magnesium och kalium.

- Nettomineraliseringen av kväve är lägre i de flesta kalkade ytor. Det beror sannolikt på att mängden mikroorganismer ökar.

Kvävet binds upp i dessa organismer.

- Kalkning leder till markbiologiska förändringar. Av stort in

tresse är vad som händer med mykorrhiza-sambanden, som kan förändras kraftigt.

- Vegetationen kan förändras. Lavar och mossor minskar och er

sätts av ökad gräs- och risvegetation.

- Trädens produktion minskar ofta vid tillförsel av stora givor kalksten (>5 ton/ha). Orsakerna kan tolkas som störningar av mykorrhizasambanden, minskad nettomineralisering av kväve och ibland borbrist. Det finns indikationer på att den initiala tillväxtreduktionen (ca 20 år) ersätts av en högre tillväxt hos träden på kalkade ytor (fig 5).

- Positiva tillväxteffekter har främst uppnåtts då kalkning skett före plantering eller i mycket unga bestånd. Bättre ståndorter med C/N-kvot lägre än 30 ger ofta också positiva tillväxteffek- ter.

(14)

7 Bilaga

i M 1

3 A4 P to £

m •

« c

är ä- i-

^JZ ¹ ^{1 M}¹ ^M ^C ¹

to np « uX 4) > p to CIP u B 10 :« • :0 4) M >

MC« p > o M O' c A4 e h « P P « O :0 C O' M HH a «o «

:0 -H C ft) « 4) « 4) O' « M D X -<0 « M XJ H P 4) ^. a 4) >

HH B JZ - :« P 1 > M XJ « P to XJ M « C 4) B HJ P 10 M M :« XJ C to

U M > to ■P Jt < 3 C XJ 0 M > 4) « M > 4) Si A4 « 4) M * rH C O >

rH C 0 « « M4 C «•HB - ft) « « > 10 :0 M 10 « :« M XJ 4) in to « P «

H V O' C CPH l^J U X) C X •H « M W H 3 M P P P 4) M P V0 P M

•H P « P -Hn c 4-> rH «r-t B OJ C Pp a to « « ft) O' m 4) to «C > a -H > tO H «rH P ■« O XJ C> M -H 4) •<H :«HH O' A4C P XJ > O M3 « O 4)

«•PC 4J *0 M-t U H 03 tO M XJ 0 ft) M C • «PC P > P ••H P 3 n •M 3 O «

C M 4) A4 t 03 > :0 M X P 4) rH XJ P « P P 10 «0 a c X C O'

« A4 rH tO P _JZ Ot:« «0 C P 4) O' P W « HJ O' M P « C •H O O -H

H î« C C C •O Xm O O' -H A4 to « « « p a •H 4) P > 4) E 4) B •H ClOH

rH tO -H -M -C *H rH P U O C P •« 4) M rH a rH -H « XJ P O XJ XJ -O M

:« S U M rH to 0 « «« a«r) hh :0 P B C P C C C C C c XJ rH M « 4)

A4 P fi 0 c 03 0 M « X « tu »U M O « P 4) 4) C P 3 •H P « 4) 4) HH U P

P 0 « V rH M O 03 _X « M 4) rH « C « O' 4) O' M 3 •n B > P

« « to -P M T3 (0 C 4) B P O B rH ^ 4) P C • U U -H O' M rH rH « « rH >,

P 4J M <TJ Q< U P rH 0 XJ 03 O « •H O' 4) P -H « •H 4) XJ :0 tO :0 C > « rH tt W +1 It fO M 10 0 X 03 a « -H « > PO) X 4) C C HXJ C > Si 4) HH 4) 10 to -ri «

it t) t) tn B B P *0 B ^> A4 • -H « M "tO 3 O' P M Si :« « Si a C P B

O' rH XJ P O TJ W to O O' tO to P M P « M :« tO 4) M > P XJ a • :« E

■H P C M 03 V) _X C P « -H >, P « Ä rH « B C « XJ C 4) M 4) :« 10 M M O

P '•« « 0 « t) C O' 43 •H P « tO 10 W :« C tO 4) rH tO 4) a:0 4) P :0 B ^rH •r-> O'*« A4 A4 O' <-H HH XJ +1 tl V r m c « A4 c o • J3 :« O' O' 4) -H C C O' 4) HH to rH 4) XJ

•H_{> -p}_B_rH C « 4-»ft) to :»0 H -Ü V :« tO P 4) M B M :« a C4) M « P O'.* « M O C Jû C« PP p ptd-HC A3M O' fi« ^P3 m ^{:0 A3 M «}HH 4) p 4) 0 rH & C 63 *r| M

« XJ O' > O' 4) a JZ -H 4) tO « O' « 4) 10 C « « M XJ o> rH M a « C O C -H C :« O C > *H C ft) H P 4) >o a > JQ M * M > A4 M tO rH O' •H <r> rH 4) HO 4) -HP •H M > <ö TJ M JQ XJ O A3 :« C -H £ :« K) O P P U 3 O' M O * «- 3 to C

*o • C O' :<d T3 C O CB « rH 4) rH « U C >1 to 0 to C 4) M O HH 10 O P

C c ^m M ft) > CJ 4) P XJ C :« C M « rH £3 -H O P -H tO C M •H XJ a •M M 4) P P

ft) 4) 4) 4) > 43 « 4) > P 4) :0 P « > 4) B O > H M :0 rH C to XJ •« PU « ^•

•O P a P V] ■< rH _x a xJ p a O' 3 P « rH P Q JZ « B -H HH A4 3 XJ rH 3 0 0 tn

C P Q< ftl M &J P P rH « :0 « a P rH 1 C 4) 4) P rH U M 4) a: rH M O M XJ

« « t« JZ *0 *ö P oj • oJ tO • C :« 4) 4) O M XJ * ‘PC O' M A3 « 4) 4) :« > u tO a O :0 4) M > <—t O' HTJ O' C tu O' « M H P > 00 4) 3 O' « 4) C 4) A4 > M O' « 0 4) HH M

« tO -H M C c 4) XJ O XJ M :0 « C « O' « C M C P ■H XJ P H P P P > A3 tfl O P

HH A3 P <—t M •H O' 4) _X C :« PI P -H > *- to « XJ H M «U C C 4) 4) 3 P •« to O COM 3 P U 3 -I“« • 0 * C C C C tO :« 3 B tO 4) A4 XJ C 4) « A4 3 O > :« 00 4) -ri «- 4)

M 0 '“t '-0 HH « « 4) •H 4) P C rH O £ U u M P M rH P A3 A3 P > en XJ M XJ «

0 ft) B B M C rH ft) ft) 4) > U O C O 3 4) X « O' • O U a P « tr- « P « M •n

HH A4 > rH :0 • 0 P :oJ _{-H P XJ}a > P « O M 4) -n « ^JZ 10 A4 -H a fi O P « 4) P 10 U :« rH

M « « rH M hh 3 •h o« a « p a B M o»xj xj a P M Ot M P 3 O' O

M « > ^M 0 -P :« ftj to A4 _{p -H P}:« > « C 1 ft) B :0 H C P C :« P 1 4) O M C HO « XJ « P

:« B to « P > XJ > ^m XJ P rH « 4) O « P O HH rH O P :« rH P to O <0 •H HH C C < >

•*H :« :0 « « C « 10 C O' A4 « C -n P « > to « O' « M rH C C •H ^> ^CÖ

P > > rH w w 4) > U U C :« P B « C O' 10 >1 -H « :0 to tO XJ P c a ^O ^to A4 « C -H ■

ft) « « rH P tn O' X C 3 M P U 3 O B H «- H « A4 B P P :0 3 M •H ^« to 4) tO rH « c o» m O'

r-t H 0) OJ •H 4) 10 4) 10 :« XJ 10 C O' O M (H O MC :0 C A4 XJ M C rH XJ ■« > tn C

> O' O' P > u M 0J P _X rH A3 H M X M O A4 4) 4) « B O 4) HH A4 « M :0 •rH 4) 4) M 0 <n H

« C C *<T3 U 1) H P P _«rH 4) X P « tO 4) <H 4) XJ > 10 HH O' XJ n :« HH T B ^{K WH r}rH

> -M H « p* 0 ^ n 03 43 _«3 C O O' M C XJ O M P tO « C C M M P O

t/) C C P bi to to to > T3 M <U C 4) -H 4) -H C -H <« :« O 4) A4 C H « 4) O P P ^•rH O O H > XJ X B D JZ a O' B XJ =0 W C A4 XJ [*4 « < > «-

to 1 to 1 4) >

O' 1 A4 1 • to 1 M XJ « 1 in

0 to to XJ 4) •HO 4) 0 4) M C 1 :« C M « <n M

p C M C 0 XJ r- O' O' 4) to 4) to O M 1 10 O' O 4) O' tn C :0 1

XJ•H:0•U •M C B^en^•rH ^M C XJ P P c P 41 4) « C N >•H r- 4)HH P

•U Ba B ^M ^« ^{O t—} ^M ^« ^M ³ ^M ^{« P}^•H ^•ai ^XJ ^M ^A4^•<H ^O ■« rH • O HH M

> 4) > to 4) P«0 • « M•H B ^C^•H ^P ^{M C}^SZ a M M M O' 3 O

M P a^•rH ^> ^> ^C ^•H ^O' ^P ^B ^> ^D ¹⁰ ^{4) M} ^u ^« ³ 4) HT) •H rH XJ

p « p P O' 4) « to:« rH rH P P C « O' •H > 3 0 A4 PXJ 10 rH «

to JZ 4) « « B ^O' ^{> rH}^A3•as ^:« C 4) • C O' HTJ to rH M « M ^rH 4) A4 a: A4

M rH to c ^O ^■H C •rH •rH M A3 « XJ P C•rt 4) a^M ¹ ^A3 ^« C :« ^rH 10 U u to

:0 C « P c M 4) ^•H P :0 « M XJ M 4) 4) C M :0^rH B ^O' ^•H ^P^:« ⁰

HH 4) P M 4) •rH 4) P 4)> HH a :0 4) :0 > P p «HH 4) > to 4) P P 3 M B

c ^a ¹ O XJ > PXJ « C HH 10 A3 O P p M c > « A4 XJ ■« M rH c ⁰

ft) B ao^HH ^C ^to^•rH ^« ^• a ^C ^M ^a^: ^{« «} ⁰ ^M B ^« ³ ^to ^C■ O rH rH

o O :« r- M 4) B M P O 4) « M • 4) 4) > HHXJ O O > M M « O' HT) HH •H 4) 4)

c ¹⁰^rH^<n ^{C 4)} ^> ^•H ^XJ^•H ^M a O' « C XJ A3 B ^« ^C ^C tn 4) A3 •<H C B ^P ^to ^M

•rH to H- 4) XJ :« C C o> ³ a c SZ 4) 4) JZ O A4 O 4) P XJ > •H E M «

rH M P C rH « :« « u^:«^•H a ^C 1 O to M O' «^rH ^M ^rH ^to 0 4) =0 O'

A4 4) 3 >^•rH^D ^P :«XJ M P rH « a o ^M ^to ^A4 M « ⁰ C XJ to to P HH •rt

U XJ rH « > ^M > ^{4) :0} > ^•rH ^to B ^C :«^•H P 0 O' XJ to «SZ •n 4) 0 •u C rH rH

4) M 4) :« Hfl ^to^HH « ^p ^O ^M rH 4) A4 p 0 :«rHA3 > > ^M^{•H rH} ^M

> ^•« > ^C M P > ^to Ô ^« ³ ⁴⁾ ^to ^C Ô ^M ¹⁰ Â4 M 4) « >:« « « ^•H 4)

P O' « 4) 4) 4) 4) • C A4 XJ XJ P P 4) :« « to P XJ 4) O' « A4 •H O' A4 P P

3 P > P 10 XJ to P C M 4) 10•r| O M 3 P r- B^•H P :0 P•rt C U « P

t0( HÖ to P P C > O'4) :« a ^C ^{X •H} ⁰ ^{rH rH} ^to ^M P ^> Ca: B 4) rH « •H O M Si

a ^•H ³ ^« « •H rH HH a^•H 0 M P 4) « O 4) to « P C•H O^rH 0 A4 C XJ

a 4) B MrH P « 4):« B 4) 4) :« > JZ c XJ PSZ « 4) c ⁿ^rH ⁿ^A4 ^{U) 10}

••« XJ C :0 « HH P O' rH > a ^P « P •H HTJ « P M 4) A4 « > c ^to ^M «

rH 4) C^HH ^{B A4} « 1 C n rH:« > « C A3 XJ 4) B HH « > •HHH « •H C:« .A4

to > O' « O to MO ^{3 p rH} > « « to HH 4) « O' O 3 rH:« rHXJ B^•H ^{C tn}

p « C XJLT» C C A4to 3 «A4 c A4 rH M MA4 •rt CrH 4) 4) A3 B ^to ⁴⁾ ^C

3 •rH 4) tn•rH •rH en P A4 c ¹⁰ ⁴⁾ ³ ⁰ « 10 M 4) a C A4 C U 10 to « XJ•*H

P c ^{to tn} E 4) T-•rH > to to 4) C XJ to M A3 4) O'•rH 10 « M O « a^■n^«TJ B

a: « M T- C XJ M « « XJ 41 « :0 A3 C > P « « P a ^C ^M

u P 3 4) 4) C « a: « C P > A4 c ^HH « 4) 10 to Mp 3 B ^M « C:«•O B ^M

o ^rH ^to o> ^M a ⁴⁾ ^A4 u > C 4) C M to to 4) P M O' rH « A4 to 3 c ^:«^{rH A4} ^{O 4)}

3 M•H a a :0 0 4) a^:« ⁴⁾ ^C > ^HH XJ O•H 4) O'•H rH O' to M > 10 to > to

O

to 10•o ^M ^:« a ^{C O'} a > XJ 4)•H:« 3 A4 XJ c^{rH rH} ^O ⁴⁾ ^P « = 0 «

rH 4) HH 4) rH rH:« C 1 4) C:« C XJ a ^rH « to C •H 0 0 A4 p 10 P 3 C o> a: A4

rH M > rH 10 rH 4) o a^{•H rH} ^P ³ ^M ^C ⁴⁾ ¹⁰ ^C c M to 4) 10 4) «•M 4)•<H

2 «H «to•H P to a ^tn a ^C ^to ⁴⁾ ^■rH ⁴⁾ « A3 ^M ^M > « ⁴⁾ c XJ 4) A4 4)A4 rHA3 >

P 4) A4 P 3 P a en :«A4 pXJ 4) XJ JZ u « « < XJ M « ^M > ^U ^U ^XJ to XJ

Z ^P to M■H rH 3 ;« «— ^rH:0 3 C XJ C 0 O' SZ « O 10 « « > O >, a c « c t ^■H ⁴⁾ ^B ⁴⁾^rH ^rH ^to ^XJ « « ⁴⁾ > ^P ^C ^A4 ^M O' « ^M ^M > 0 :« ^C ³

a: 3 > ^P « > ⁴⁾ 10 ^M p ^{M •H rH} ^M ^P « 4) 1 •H C « to :0 C C a ^P ^« ^to ^A4 ^M

< C P O' M « > P 4) 3 « X XJ 4) rH to C 4) a HH c^•H ⁴⁾ ^B ^to ^« ^«

U. « 0■H HH > « 3XJ JZ O B C PXJ « 0 4) M 0 C 4) c ^{O' O} ^« O' XJ O' « O' C

Z c ^M ^{B P} to > XJ C M 4) O ■« ••H ■riP c MHfl M « > A4 4) C P A4 c^■r*» c ^XJ ^C ^c

M « HH C to •H 3 « « > C M rH rH 1 •H O 3 A4 « M M *<H 3 to •U r-H ■H XJ u 3

4) •n P « 4) > X a: a^{:« M} ^{• O} ^{« :0 O} c ^M ⁴⁾ ⁴⁾ « :0 C M ■rt c^:0 ^M Js C A4

XJ M P M XJ « to M 0 « 0 > HH (0 >HHt' M :0 P C C P B HH M:0 O' M HHXJ A4 4)

M :0 « A4 O « 4) 4) a^p ^M Â4 ⁰ ^« Â4 ên 3 HH to « . 4) A4 10 4) 3HH 0 3 C 10 M rH

S • « A3 *rH O'pXJ > 0 4) 3 m P P rH r- to P « rH to O' 4) O' > to rH (0 rH « 0 rH

O M P M C c ^C ^:« ^{M rH U} ^{P CTN} M XJ HH rH P M M< HH C rH p O M O•« M to 0 MrH M P M «

P •H :0 « 4) •u :« « > 3 « P <7> :« H 3 ■H > « :0 3 ³ 4) 4) « A4 •H A4 > • O « •H :0•H O P 0 A4

</> «d > HHA4 a c >rH * U P M « HH > •J P « A4 âl X^ r3 to £ M 10 XJ to A4 (wA4 A3 U< HH « HH 10